Tema: ESV:s prognosmetoder
|
|
- Maja Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tema: ESV:s prognosmetoder För att budgetprognoserna ska ha så hög trovärdighet som möjligt är det viktigt att prognosmetoderna dokumenteras. En initierad läsare ska kunna förstå varför utvecklingen väntas gå åt ett visst håll och kunna lita på att prognosen är rimlig givet de förutsättningar som finns. I ESV:s regleringsbrev ställs också krav på att man redovisar hur prognosmetoderna dokumenteras. I detta avsnitt presenteras de grundläggande prognosprinciperna samt metoder för några utvalda utgiftsområden och de viktigaste skatteberäkningsmodellerna. Dokumentationen är tänkt som ett levande dokument som ska kompletteras med fler beräkningsområden och uppdateras med ny information i takt med att metoderna utvecklas. Uppdaterade versioner kommer att publiceras på ESV:s webbplats. Grundläggande prognosprinciper ESV:s budgetprognoser är i första hand ett beslutsunderlag för regering och riksdag. Därför är den grundläggande principen att beräkningarna måste utgå från gällande regler. Beräkningarna ska också ta hänsyn till konkreta förslag i propositioner och utskottsbetänkanden, i annat fall skulle budgetprognoserna inte kunna fungera som beslutsunderlag i den ekonomiska politiken. För att kunna göra prognoser på statsfinanserna krävs en aktuell bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Sådana bedömningar görs inte av ESV. I stället används senast tillgängliga prognos från Konjunkturinstitutet, KI. Som ytterligare en viktig informationskälla samlar ESV in underlag, främst utgiftsprognoser, från ett stort antal myndigheter. Dessa prognoser ska inte förväxlas med de prognoser som myndigheterna rapporterar in till regeringskansliet 9. Budgetprognoserna publiceras fyra gånger per år med publiceringsdatum som valts för att passa in i den statliga budgetprocessen. Prognoser görs för innevarande år och tre år framåt, med en månadsfördelad prognos för innevarande år. I årets fjärde budgetprognos, som normalt publiceras i början av december, förlängs prognosen ett år. Även månadsfördelningen förlängs så att den även omfattar året efter innevarande år. Genom att löpande jämföra månatligt utfall med senaste prognos, uppmärksammas i ett tidigt skede risker för avvikelser från beslutade budgetramar. Den månatliga uppföljningen medför också att ESV ibland, främst mot slutet av året, frångår KI: s bedömning av viktiga skattebaser eller arbetslösheten för att prognosen ska vara konsistent med utfall under året. ESV gör prognoser på statsbudgetens alla anslag och inkomsttitlar samt på ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. I vissa fall görs även prognoser på anslagsposter och undertitlar. Detta innebär att prognosen på totalnivå byggs upp underifrån. Den helhetsbild som framträder analyseras och leder eventuellt till justeringar i prognoserna på lägre nivåer. En viktig metodansats görs redan då arbetstiden prioriteras mellan olika anslag och inkomsttitlar. För att prognosen på aggregerad nivå ska bli så bra som möjligt prioriteras arbetet mot anslag och inkomsttitlar som kan få stort genomslag på statsbudgeten som helhet. Det innebär att beloppsmässigt stora inkomster och utgifter och/eller variabler som varierar kraftigt över tiden får extra mycket uppmärksamhet. 9 Både förutsättningar och tidshorisont skiljer sig åt. 1
2 De metoder som används för att göra prognoser på olika typer av inkomster och utgifter varierar. Vissa områden kräver avancerade beräkningsmodeller, medan det i andra fall räcker med ganska enkla metoder för att göra en bra prognos. Hur prognoserna än är gjorda krävs emellertid alltid en helhetsbedömning av både enskilda områden och budgeten som helhet. Senare års forskning tyder på att denna kombination av expertbedömningar och modellberäkningar generellt ger bra prognosresultat 10. Även ESV:s årliga uppföljningar visar på att metoden är effektiv. I tabellen nedan visas de genomsnittliga prognosfelen för inkomster och takbegränsade utgifter åren Tabell 19. Prognosavvikelse i miljarder kronor och procent Prognosavvikelser Snitt* Takbegränsade utgifter, mdkr -0,7 3,6 4,4 3,6 2,0 2,1 6,5 3,3 procent av utfall -0,09 0,47 0,56 0,44 0,24 0,25 0,75 0,40 Inkomster, mdkr -14,7-20,7-6,9-0,8 12,1-4,1-23,1 11,8 procent av utfall -2,03-2,59-0,91-0,11 1,83-0,58-3,10 1,59 *Avser genomsnitt av prognosavvikelser i absoluta tal Avvikelsen mellan utfall och prognos för de takbegränsade utgifterna var låg under den aktuella perioden. För inkomsterna var avvikelsen högre. Prognosavvikelsen har korrigerats för fel som beror på politiska beslut och fel i de makroekonomiska förutsättningarna. Utgiftsprognoser Utgiftsprognoserna baseras i de flesta fall på underlag som samlas in från ett stort antal myndigheter. Detta analyseras och revideras utifrån ESV:s prognosprinciper, aktuella makroekonomiska förutsättningar och egna bedömningar. Eftersom prognoserna används som ett av beslutsunderlagen i den ekonomiska politiken måste de baseras på gällande regler och konkreta förslag från regering och riksdag. Utgifterna i statsbudgeten är av olika slag. Prognosprinciperna måste naturligtvis anpassas efter typ av utgift i första hand efter vilka faktorer som styr utgifterna. En betydande del av transfereringsutgifterna är regelstyrda. Regelverket innebär för dessa utgifter i många fall en automatisk indexering, till exempel räknas garantipensioner upp med hänsyn till prisbasbeloppet. De regelstyrda bidragen prognostiseras utifrån den bedömda volymutvecklingen av utgiftsbaserna och aktuell makroutveckling, med hänsyn till gällande regelverk och med beaktande av eventuella regeländringar. Exempelvis beaktas, utöver förändringarna i befolkningssammansättningen också effekten av löneökningar vid beräkningen av sjuk- och föräldraförsäkring. Andra anslag är budgetstyrda men följer ändå i varierande grad pris- och löneutvecklingen. En sådan grupp av anslag är myndigheternas förvaltningsanslag som i budgeten årligen räknas upp med en så kallad pris- och löneomräkning. Myndigheterna kompenseras dock ej fullt ut för pris- och löneutvecklingen; avdrag görs för viss produktivitetsutveckling. Därtill kan tillägg eller avdrag göras av andra skäl. Denna typ av anslag prognostiseras med hänsyn dels till budgeten, dels till myndighetsprognoser och annan information såsom anslagssparande/kredit och 10 Lawrence, M. Goodwin, P. O Connor, M. och Önkal, D. (2006). Judgmental forecasting: A review of progress over the last 25 years. International Journal of Forecasting. 2
3 eventuella begränsningsbelopp. Därtill kan pris- och löneutvecklingen bedömas bli en annan än budgeterat. Det finns också budgetstyrda utgifter för vilka det inte görs någon speciell prisoch löneuppräkning utan anslagen budgeteras till ett bestämt belopp. Här finns en mängd olika typer av utgifter. Vissa avser åtaganden som löper på, medan andra avser speciella tidsbegränsade satsningar, till exempel program som löper under en bestämd tid. För en del utgifter budgeteras anslagen till samma belopp för flera år framåt i tiden, medan beloppen för andra anslag förändras något eller några av åren. ESV:s prognosmetod för dessa anslag innebär att det inte tas hänsyn till några höjningar av exempelvis bidragens storlek utöver de som föreslås i budgeten. Detta bör vara rimligt på medelfristig sikt, eftersom det i första hand är ett bra beslutsunderlag som eftersträvas. Om man gör prognoser på lång sikt vore det däremot orimligt att inte indexera åtminstone vissa av dessa utgifter. Annars skulle de bli allt lägre realt sett. Ett exempel på en sådan utgift är barnbidragen. Vid budgetstyrda utgifter görs i varje enskilt fall en bedömning av huruvida de föreslagna beloppen i budgetpropositionen verkligen kommer att utnyttjas i samma takt som de har budgeterats. Det är till exempel inte ovanligt att det vid nya satsningar finns trögheter i systemen som gör att det kan ta tid att komma upp i en tänkt utgiftsnivå. För pågående verksamhet förekommer det i undantagsfall att vi prognostiserar utgifter även om budgetmedel saknas kommande år. ESV ser det alltid som sin uppgift att utifrån erfarenhet göra realistiska bedömningar så att inte prognosresultatet blir orimligt. En viktig metodansats när det gäller framför allt utgiftsprognoser är att medvetet arbeta iterativt med analys och syntes. Inledningsvis används ett syntetiskt angreppssätt, det vill säga varje anslag och ibland även anslagspost analyseras och prognostiseras. Därefter summeras anslagen för respektive utgiftsområde och ett analytiskt angreppssätt används för att studera effekterna på aggregerad nivå. Om prognosen på aggregerad nivå inte verkar rimlig återvänder prognosmakaren till den lägre nivån. Angreppssättet leder till ökad förståelse och kunskap om områdets ingående delar och hur dessa påverkar helheten, vilket ökar kvaliteten i prognosarbetet. För att kunna göra välgrundade prognoser måste prognosmakaren ha goda kunskaper om området som prognostiseras. I många fall kan tidsserier över utfall, myndighetsprognoser och fattade beslut räcka som grund för prognoserna. Metoden kan då sägas vara i huvudsak kvantitativ, den görs med hjälp av data och någon statistiskmetod som grund. I andra fall kan en utökad och mer aktiv kunskapsuppbyggnad vara en form av prognosmetod eller åtminstone en viktig del i prognosmetoden. När tidigare utfall inte räcker till för att beskriva den framtida utvecklingen tas kontakter med myndigheter eller andra experter inom området. I dessa sammanhang kan metoderna ha stora kvalitativa inslag. Olika myndigheters expertkunskaper är ofta till ovärderlig hjälp i prognosarbetet. 11 Beskrivningen utgår från att ESV baserar den aktuella prognosen på makroförutsättningar i en KI-prognos som tas fram parallellt och publiceras strax innan ESV:s. I annat fall beställer ESV en särskild prognos från RGK baserad på tidigare KI-prognos. 12 Primärt lånebehov = Lånebehov (netto) minus statsskuldsräntor. Med lånebehov (netto) menas det lånebehov som genereras från statsbudgetens saldo. Utöver detta finansierar RGK förstås också de utestående lån som förfaller under prognosperioden. 3
4 En beskrivning av ESV:s prognosmetoder för några av de större utgiftsområdena följer nedan: Prognosmetoder för några utgiftsområden Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättningen Prognoser om framtida utbetalningar av arbetslöshetsersättning görs med hjälp av en modell som innehåller tre huvudvariabler: antal öppet arbetslösa enligt den definition som gäller i Arbetskraftsundersökningen (AKU), andelen ersättningstagare av det öppet arbetslösa och genomsnittlig ersättningsnivå. Den sistnämnda variabeln beror i sin tur på hur de två ersättningsformerna dagpenning och grundbelopp utvecklas samt hur ersättningstagarna fördelar sig mellan dessa ersättningsformer. Prognosen baseras på beräkningsförutsättningar avseende antalet öppet arbetslösa från KI. För övriga variabler gör ESV egna bedömningar som baseras på utfall från tidigare år och eventuella nya regeländringar. Inspektionen för arbetslöshetsersättningen (IAF) rapporterar löpande statistik över ersättningsnivåer och fördelningar mellan olika ersättningsformer. Jämförelser görs även med en myndighetsprognos från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som beräknats utifrån samma förutsättningar. Med hjälp av modellen kan ESV göra känslighetsberäkningar där andelen ersättningstagare, mixen av ersättningsformer och ersättningsnivåer kan varieras. En viktig förutsättning för att kunna göra en god analys är att prognosmakaren följer utvecklingen på arbetsmarknaden. Det finns flera källor till kunskap, AKU, AMS rapportering om arbetsmarkandsläget och rapporter från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Aktivitetsstödet och andra konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder Aktivitetsstödet är ett samlingsbegrepp för en rad olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder så som exempelvis arbetspraktik, lärlingsplatser och ungdomsgaranti. ESV: s prognosmodell är uppbyggd på två variabler: antal deltagare i åtgärder och genomsnittskostnaden per deltagare. KI:s prognos över arbetsmarknadsläget är en central utgångspunkt även för denna prognos. Beräkningsförutsättningarna innehåller en beskrivning av hur många personer som bedöms befinna sig i konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder. ESV gör sedan en bedömning av hur många av dessa individer som förväntas ingå i aktivitetsstöd respektive i andra program, så som anställningsstöd, plusjobb och utbildningsvikariat. Bedömningen görs utifrån information från ett antal olika källor. Ett exempel är de arbetsmarknadspolitiska målen som beskrivs i propositioner och i regleringsbreven. En annan är myndighetsprognoser från, och kontakter med, Arbetsmarknadsstyrelsen. Även tidigare års utfall används i analysen. För att beräkna genomsnittskostnaden per deltagare används i huvudsak information från Arbetsmarknadsstyrelsen, som kontinuerligt följer upp åtgärdernas kostnader. Det är däremot viktigt att ständigt följa utvecklingen då mixen av åtgärder kan variera över tiden och därmed förändra genomsnittkostnaden. Liknande prognosmetoder används även för andra typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som exempelvis anställningsstöd och plusjobb. Metoden är relativt robust då arbetsmarknadsåtgärden är etablerad och har en stabil volym över tiden. När åtgärdsprogram är under införande blir det svårare att prognostisera antalet deltagare. Svårigheten ligger i att bedöma hur snabbt antalet deltagare växer. Ofta 4
5 går detta betydligt trögare än vad experter och prognosmakare tror. När det gäller genomsnittskostnader är även de svåra att prognostisera i början av ett år, men då de första månadsutfallen kommit kan detta problem lösas. En annan svårighet är att det under faser med uppbyggnad eller avveckling blir förskjutningar av utbetalningar till deltagarna, vilket är en viktig faktor att ta hänsyn till. Räntor på statsskulden Riksgäldskontoret (RGK) gör en grundprognos och förser ESV med verktyg för marginaljustering av denna grundprognos. Med hjälp av dessa verktyg justeras prognosen så att den baseras på ESV:s prognostiserade lånebehov och de definitiva makroförutsättningarna från KI vad gäller räntenivåer och växelkurser. Faktorer som påverkar Anslaget för statsskuldsräntor påverkas av flera faktorer, bland annat statsskuldens storlek och det årliga lånebehovet. Andra viktiga faktorer är inhemska och utländska räntenivåer samt växelkurser. Dessutom påverkas anslaget enskilda år i hög grad av olika tekniska faktorer som beror på upplåningstekniken, det vill säga faktorer som har att göra med vilka låneinstrument RGK använder. Detta beror på att statsbudgetens anslag för räntor redovisas utgiftsmässigt, vilket i stort sett innebär en kassamässig redovisning. Ett alternativ till den utgiftsmässiga redovisningen är kostnadsmässig redovisning, som bland annat innebär att utgifter och inkomster periodiseras över lånens löptid. Den avspeglar därför bättre den underliggande utvecklingen av de faktorer som påverkar räntebelastningen, exempelvis räntenivån. ESV gör i första hand prognoser för anslaget, det vill säga en utgiftsmässig prognos. Den kompletteras emellertid med en kostnadsmässig prognos vilken lämpar sig bättre vid analyser av räntebelastningen över tiden. RGK gör en grundberäkning och känslighetsmatriser RGK är expertmyndigheten inom området. De gör ränteprognoser till övriga myndigheter som har behov av sådana: Finansdepartementet, KI och ESV. Utifrån kunskap om den utestående lånestocken och kännedom om låneplanerna för framtiden är RGK bäst rustade att göra beräkningarna. Sedan år 2000 tillämpas en metod för prognosberäkningar som innebär att RGK gör en grundberäkning, vilken baseras på KI:s preliminära makroförutsättningar och ett ungefärligt primärt lånebehov (vanligtvis enligt föregående prognos). RGK tar också fram känslighetsmatriser som används av ESV och KI för beräkning av de justeringar som behövs för att anpassa grundberäkningen till våra respektive prognoser. De variabler som RGK behöver från KI för att göra ränteprognoserna, det vill säga de som ingår i makropaketet är; svenska 5-årsräntor och 3-månadersräntor samt motsvarande räntor i EU, USA och Japan. Vidare ingår de korresponderande valutakurserna (EURO, USD, JPY). 5
6 Det finns fyra olika känslighetsmatriser; två för ränteförändringar (kassamässig/ kostnadsmässig), en för valutakursförändringar och en för lånebehovsförändringar. Matriserna för ränteförändringar visar hur mycket prognosen ska förändras respektive år (uttryckt i miljarder kronor) vid en ränteförändring på en procent något av prognosåren, uppdelat på långa och korta SEK-räntor samt långa och korta utländska räntor. Valutakursmatrisen visar den prognosförändring som behövs om någon av de tre valutorna blir en procent dyrare. Lånebehovsmatrisen visar hur mycket ränteprognosen ska förändras respektive år om lånebehovet i prognosen är 20 miljarder kronor större något av prognosåren jämfört med grundberäkningens lånebehov. Mot slutet av prognosprocessen justerar ESV grundberäkningen med justeringsposter framtagna med hjälp av matriserna så att prognosen baseras på de definitiva makroförutsättningarna från KI och ESV:s slutliga lånebehov. Den slutliga lånebehovsjusteringen bör göras ett par gånger för att beräkningen ska bli tillräckligt exakt. Ränteprognosen påverkar ju lånebehovet som påverkar ränteprognosen. Erfarenheterna av denna metod är goda. Inom rimliga intervall ger metoden bra kvalitet på prognosen. Matriserna är även användbara till annat än själva prognosberäkningen. De används för de generella känslighetsberäkningarna i budgetprognosen, vilka visar hur statsbudgeten påverkas av viktiga makroekonomiska variabler såsom ränteläget i Sverige och utomlands. Vidare används matriserna för effektberäkningar av olika slag. Prognos på statsskulden ESV gör i varje budgetprognos även en prognos på statsskuldens utveckling. Den viktigaste faktorn för skuldens utveckling är budgetsaldot (lånebehovet). Skulden påverkas emellertid också av olika skulddispositioner, såsom orealiserade valutakursdifferenser, eftersom lånen i utländsk valuta värderas till aktuella valutakurser, medan ränteutgifterna endast påverkas av realiserade valutadifferenser. RGK förser ESV med en modell för beräkning av de orealiserade valutadifferenserna. Beräkningen uppdateras av ESV med definitiva valutakursprognoser från KI. Övriga skulddispositioner prognostiseras av RGK. På detta sätt erhålls en prognos på den okonsoliderade statsskulden, det vill säga RGK:s totala utestående lån, vilket är det begrepp som är mest relevant för beräkning av statsskuldsräntorna. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort, är emellertid lämpligare att använda som generellt mått på den statliga skuldsättningen. Det är detta begrepp som brukar sättas i relation till BNP för beräkning av skuldkvoten. Det statliga innehavet av statspapper är för närvarande knappt 50 miljarder kronor, och det har varit ganska stabilt sedan 2002, då några myndigheter omvandlade inlåning i RGK till statspapper. Prognosen för det statliga innehavet görs av ESV genom en försiktig uppräkning av föregående års innehav. Efter avdrag för de statsinterna pappren erhålls en prognos på den konsoliderade statsskulden. Avgiften till Europeiska gemenskapen Medlemsländernas EU-avgift består av fem delar: En BNI-relaterad avgift, en momsbasrelaterad avgift, en avgift för att finansiera den brittiska rabatten, 75 procent av tullinkomsterna och 75 procent av inkomsterna från jordbrukstullar och sockeravgifter. Från 2007 ingår även en avgift för att finansiera en tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. 6
7 För innevarande år används den gällande EU-budgeten inklusive eventuella tillläggsbudgetar där det framgår vad Sverige ska betala under året. För de olika tullavgifterna görs dock en egen prognos, liksom för korrigeringsbetalningar i december avseende tidigare budgetår. Årsbudgeten månadsfördelas utifrån senast kända kassaflödesschema från kommissionen. Varje månad skickar kommissionen även ut en rekvisition med exakta belopp för nästkommande månadsbetalning. För kommande år används EU:s fastställda budgetplan för , det så kallade finansiella perspektivet. Budgeten för totala betalningar måste dock justeras ned till en rimlig betalningsprofil för de nya programmen i det finansiella perspektivet. Det är rimligt att anta en viss eftersläpning av utbetalningar samt en viss marginal för överbudgetering. Detta antagande utgör av naturliga skäl en osäkerhetsfaktor i prognosen. När nedjusteringen är gjord återstår att beräkna de olika avgifterna för samtliga medlemsländer, det vill säga de medel som ska finansiera betalningarna. Den momsbaserade avgiften och avgiften för den brittiska rabatten beräknas utifrån senast kända regelverk med undantag för att Sveriges momsbas skrivs upp enligt ESV:s momsprognos istället för de 4 procent i årlig utvecklingstakt som kommissionen använder som schablon. På totalnivå används även kommissionens tullprognos för hela EU. Skillnaden mellan prognosen för betalningar och avgifterna ovan utgör det som ska täckas med återstående egna medel, det vill säga BNI-avgifterna. Sveriges betalningsandel för denna avgift motsvarar den svenska andelen av EU:s totala BNI. Som utgångspunkt antas Sveriges BNI växa i samma takt som övriga länders. Avvikelser från detta antagande resulterar endast i marginella skillnader i avgift. Vid varje halvårsskifte presenterar kommissionen ett preliminärt förslag till budget för nästkommande år som då ersätter långtidsbudgeten som underlag för ESV:s beräkningar av EU-avgiften. Därefter läser rådet och parlamentet förslaget en första gång. Kommissionen gör sedan eventuellt vissa omarbetningar. Den definitiva budgeten blir inte klar förrän i mitten av december, efter en förlikning mellan rådet och parlamentet. För att kunna göra bra prognoser på EU-avgiften är det viktigt att följa med i budgetprocessen och hålla sig à jour med tilläggsbudgetar och andra dokument som kommer under året. Inkomstprognoser ESV:s inkomstprognoser styrs av naturliga skäl inte alls av statsbudgetvärden på samma sätt som utgiftsprognoserna. I stället spelar skatteregler och makroekonomiska förutsättningar en avgörande roll för prognosernas utformning. För alla de stora skatteslagen använder ESV beräkningsmodeller som inför varje ny budgetprognos uppdateras med ändrade regler, makroekonomiska förutsättningar och senast tillgängliga taxeringsutfall och månadsutfall från Skatteverket och Tullverket. Prognoser från myndigheter hämtas inte in i samma utsträckning som i fallet med utgiftsprognoserna. Bland annat därför att Skatteverket i allmänhet inte gör några egna skatteprognoser. Däremot används myndigheternas prognoser som underlag när det gäller vissa punktskatter och statens övriga inkomster. En beskrivning av de viktigaste skatteberäkningsmodellerna följer nedan: 7
8 Prognosmetoder för vissa skatter Fysiska personers inkomstskatt Prognosarbetet för fysiska personers inkomstskatt består av två större delar. Den första delen är en mikrosimuleringsprocess där utvecklingen av olika inkomster och avdrag beräknas för ett antal år framåt. Detta görs med hänsyn till prognostiserade makrovariabler och förslag i propositioner. Den andra delen är en makroprocess där utvecklingstal från mikrosimuleringen används för att skriva fram det senast tillgängliga taxeringsutfallet på olika aggregerade skattenivåer. I den senare delen sammanflätas den periodiserade prognosen med kassamässiga och löpande skattedata. De viktigaste leverantörerna av dataunderlag till prognosmodellen för fysiska personers inkomstskatter är Skatteverket, KI och Statistiska centralbyrån. Precis som på alla områden av budgeten är det viktigt att bedöma skatteinkomsterna som en del av en helhet. För inkomstskatterna tillkommer dock även en annan dimension att de ska vara konsistenta även över tid. Mikromodellen Beräkningsunderlaget för fysiska personers inkomstskatt är SCB:s Storurval, som är ett poststratifierat urval av Sveriges befolkning. Denna representation av Sverige på mikronivå aggregeras sedan för att uppnå totala resultat för landet som helhet. Vid mikrosimuleringen används flera program. Det mest centrala programmet hanterar gällande skattelagstiftning och kan med enkelhet anpassas till lagändringar. Framskrivningsvariablerna i simuleringsprocessen utgörs av olika prognoser för makroekonomiska variabler. Vissa av dessa hämtas från KI:s aktuella prognos, medan andra beräknas internt eller med hjälp av statistik från SCB. Den viktigaste framskrivningsvariabeln är lönesumman. Denna bestämmer storleken på skatteuttaget av inkomst från tjänst. En annan viktig variabel är konsumentprisindex som bestämmer nivån på de skiktgränser som avgör om personen ska betala statlig inkomstskatt. De flesta människor betalar endast kommunalskatt på arbetsinkomster. De förändringsstal som mikromodellen ger används som ingående variabler i en makromodell. Dessa utvecklingstal innehåller således information om makroekonomin samt eventuella förändringar i skattelagstiftningen. Ett traditionellt problem med mikromodeller är att enstaka utvalda individer får representera hela befolkningen, vilket gör det svårt att hantera olika dynamiska förändringar. En ökning av arbetslösheten eller olika stora löneökningar i olika inkomstskikt är exempel på detta. Resultaten av mikrosimuleringar måste därför bedömas noggrant och sättas i relation till den makroekonomiska utvecklingen. Makromodellen I makromodellen finns de olika taxeringsvariablerna i aggregerad form för Sverige som helhet. De i mikromodellen framräknade utvecklingstalen uppdaterar de aggregerade taxeringsnivåerna i makromodellen. Eftersom nationalräkenskaperna (NR) och KI:s NR-prognoser likväl som det poststratifierade urvalet är periodiserade, så är det de periodiserade variablerna som skrivs fram i makromodellen. Makromodellen tar dock hänsyn till omprövningar och anstånd som beslutas löpande. För inkomst av kapital används huvudsakligen ränteutvecklingen som prediktor. För reavinstskatter används en aggregerad modell som bygger på aktieutvecklingen och på fastighetsmarknaden. 8
9 En viktig effekt som uppstår är avvikelser mellan preliminära och slutliga skattebetalningar till kommuner, landsting och kyrkosamfund. Eftersom de preliminära betalningarna bygger på prognoser sker en slutavräkning när taxeringsutfallet färdigställts. Som en service till kommuner och kommunförbund gör ESV prognoser på de kommunala uppräkningsfaktorerna för att kunna uppskatta den procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Uppräkningsfaktorerna används av kommunerna vid beräkningen av preliminära kommunalskattemedel. Förändringar i lagstiftningen hanteras huvudsakligen i mikromodellen medan beteendeförändringar hanteras i makromodellen. Individers rationalitet vid kompletteringsbetalning avseende reavinster eller egenföretagares benägenhet att jämka är två exempel där beteendeförändringar kan påverka kopplingen mellan periodiserad, kassamässig och inbetalad skatt. För att identifiera beteendeförändringar och för att kontinuerligt kontrollera de periodiserade prognosernas tillförlitlighet jämförs de härledda kritiska variablerna mot Skatteverkets löpande debiteringsstatistik. Juridiska personers inkomstskatt Företagens skatter de juridiska personernas inkomstskatt är en av budgetens mest svårbedömda poster. För att prognostisera skatt på företagsvinster antas vinstnivån följa olika makroekonomiska variabler där utvecklingen för värdet av produktionen i näringslivet (minskat för arbetskostnaderna) och räntenettot utgör två viktiga exempel. Prognosen bygger på vinstutvecklingen i företag uppdelade på 26 branscher efter storlek och näringsverksamhet. Kortsiktigt visar dock erfarenheten att variationer i vinstnivån över en konjunkturcykel är betydligt större än vad som fångas i de makroekonomiska prognoserna. I närtid bygger därför prognosen på bland annat utvecklingen av företagens preliminärskatteinbetalningar och större företags publicerade vinstutveckling. Juridiska personers inkomstskatt beräknas på olika sätt för olika skatter. Till exempel beräknas kommande inkomster från artistskatt, företagens förmögenhetskatt och tjänstegruppliv uppgå till approximativt samma nivå som senast kända utfall, medan juridiska personers moms även räknas upp med utvecklingstakten för privat konsumtion i löpande priser. Företagens avkastningsskatt beräknas med hjälp av en bedömning av förändringen av livbolagens tillgångar. För att erhålla det beskattningsbara underlaget multipliceras tillgångarna med prognosen för statslåneräntan år t-1. För anstånd, övriga skatter, omprövningar aktuellt- och äldre taxeringsår och individuellt pensionssparande gäller att prognosen är lika med det genomsnittliga utfallet de senaste åren. Då prognosen för skatterna är fastställd återstår att bedöma hur och när dessa skatter betalas in. Detta sker i huvudsak efter tidigare års betalningsmönster, men hänsyn tas även till exceptionella händelser eller förändringar i betalningsbeteendet. 9
10 Indirekta skatter på arbete Indirekta skatter på arbete delas i statsbudgeten in i arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt, nedsättningar och tjänstegruppliv. Prognosen för denna inkomstgrupp byagger på en modell där det primärt endast är arbetsgivaravgifterna som beräknas. Periodiserade prognoser för övriga inkomster i gruppen hämtas från beräkningsmodellerna för fysiska och juridiska personers inkomstskatt samt i viss mån från Försäkringskassans senaste prognos. Utgångspunkten för beräkningarna av arbetsgivaravgifterna är ett teoretiskt skatteunderlag för föregående år som anpassas så att beräkningsresultatet för de olika avgiftsinkomsterna stämmer med utfallet så väl som möjligt. Detta fiktiva skatteunderlag skrivs sedan fram med lönesummans utvecklingstakt enligt KI:s senaste prognos. Avgiftsintäkterna beräknas genom att skatteunderlaget multipliceras med aktuell avgiftssats. Samtliga avgifter tillfaller staten utom ålderspensionsavgiften som delas mellan staten och ålderspensionssystemet. Fördelningen mellan sektorerna antas för alla prognosår ske enligt senaste förordning om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter. Som prognos för ålderspensionsavgiftens slutreglering används beräkningar från Försäkringskassan. I statsbudgetens löpande redovisning sker ingen särredovisning av arbetsgivar- och egenavgifter. Arbetsgivardelen av varje avgift betalas i princip in med en månads eftersläpning medan egenavgiftsdelen som regel redovisas i februari år t+2. Den kassamässiga prognosen blir därför en fråga om att månadsfördela de periodiserade prognoserna enligt ovan. Därefter summeras avgifterna för årets månader till en kassamässig årsprognos. Allt eftersom nytt månadsutfall blir känt fördelas avvikelsen mellan utfall och prognos på årets återstående månader. 13 Fastighetsskatt Prognoser över fastighetsskatt beräknas i en modell där nuvarande taxeringsutfall räknas upp med aviserade höjningar av taxeringsvärden, begränsningar och förändringar av skatten för olika typer av fastigheter. För att beräkna andelen fastigheter som erhåller en skattereduktion beroende på nybyggnad eller ombyggnad används statistik från SCB som underlag. Andelen räknas sedan fram och prognostiseras för de kommande åren. Moms ESV:s prognoser över momsen beräknas med hjälp av konsumtions-, förbruknings-, investerings- samt prisprognoser från KI, makroekonomiskt utfall från SCB och tidigare års utfall. Prognosen består dels av en periodiserad prognos för momsen, dels av en kassamässig prognos fördelad på inkomstundertitlar. Föregående års kvartalsutfall för konsumtionen på 100 varugrupper räknas upp med respektive utvecklingsprognos för de tio varuhuvudgrupperna från KI. Detsamma sker med utvecklingen för investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor. Detta genererar en prognos för skatteunderlaget. 13 Mot slutet av året kan det finnas anledning att revidera KI:s prognos för lönesumman mot bakgrund av utfall under året. 10
11 Skatteunderlaget multipliceras sedan med de olika momsskattesatserna som gäller för respektive varugrupp och med momsandelar i investeringarna och förbrukningen. Resultatet av denna beräkning är en teoretiskt framräknad momsintäkt för året i fråga. Historiskt sett har denna teoretiska moms varit lägre än det faktiska utfallet. Därför viktas den teoretiska momsen upp med den genomsnittliga differensen under föregående år. Resultatet av beräkningen är således en periodiserad prognos för den totala momsen samt momsen i den statliga och kommunala sektorn. För att erhålla en kassamässig prognos dras en tolftedel av årsprognosen bort och ersätts av en tolftedel av föregående års momsutfall/prognos. Lejonparten av momsintäkterna inflyter till statskassan med en månads förskjutning. Denna kassamässiga prognos fördelas sedan på inkomstundertitlar på sätt som överensstämmer proportionellt med föregående års utfall. Punktskatter Energi- och koldioxidskatt Intäkterna från energi- och koldioxidskatter beräknas med ledning av Energimyndighetens löpande rapporter om energiförsörjningen i Sverige. De olika skattebaserna skrivs i huvudsak fram med Energimyndighetens prognoser på förbrukningen av olika bränslen. För innevarande år görs dock justeringar av dessa allt eftersom ny statistik om till exempel bensinleveranser eller temperaturavvikelser blir känd. Med hjälp av antagen förbrukningsutveckling och aktuella skattesatser 14 erhålls en teoretisk skatteintäkt för varje produktslag. De slutliga prognoserna kalibreras utifrån den genomsnittliga avvikelsen mellan beräkningsmodellens teoretiska skatteintäkter och verkligt utfall för tidigare år. Energi- och koldioxidskatterna inflyter till statskassan med en månads förskjutning. För att erhålla en kassamässig prognos dras i princip en tolftedel av den periodiserade årsprognosen bort och ersätts av en tolftedel av utfallet/prognosen för föregående år. Skatt på alkohol och tobak För att prognostisera intäkterna från skatt på alkohol och tobak används en kassamässig prognos som månadsfördelas och görs om till periodiserade skatteintäkter för samtliga år i prognosperioden. Inkomsterna redovisas på statsbudgeten en månad efter att händelsen ägde rum. Intäkterna består därmed av beloppen som redovisas under perioden februari innevarande år till januari nästkommande år. Prognosen görs på följande inkomsttitlar; tobak, etylalkohol (sprit), vin, mellanklassprodukter, öl och privatinförsel av alkohol och tobak. För innevarande år används månadsutfallet som indikation, men hänsyn tas även till ändrade skatteregler, införselkvoter och grannländernas förändring av skattenivåerna. Planerade skattehöjningar kan även leda till hamstingseffekter vilket kan ge stora effekter vissa månader. För utvecklingen på lång sikt görs en samlad bedömning av hur dessa effekter påverkar konsumtion och försäljning av alkohol och tobak. Då används även statistik från bland annat skattekontoret i Ludvika, Systembolaget och SO- RAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet). 14 För kommande år indexeras gällande skattesatser med KPI (juni-juni år t-1) enligt senaste prognos från KI. 11
12 Inkomster av statens verksamhet För att beräkna inkomster från statens verksamhet (som faller inom 2000-gruppen) hämtar ESV in myndighetsprognoser från ett antal berörda myndigheter. Dessa analyseras och bedöms sedan på liknande sätt som myndighetsprognoserna på utgiftssidan. Den slutliga prognosen blir således en kombination av analys baserad på tidsseriedata som ESV har i sin egen databas och myndighetsprognoser. 12
13 Expertbedömningar som prognosmetod I denna faktaruta presenteras en sammanfattning av artikeln Judgmental forecasting: A review of progress over the last 25 years (Lawrence et. al. 2006)*, som är en sammanställning av de senaste 25 årens forskningsresultat i ämnet. Man kan konstatera att expertbedömningar under 1980-talet dömdes ut som ovetenskapliga. Sedan dess har det dock visat sig att de i flera fall är mer effektiva än andra rent statistiska tekniker. För att uppnå ett så bra prognosresultat som möjligt bör man kombinera någon statistisk modell med expertbedömningar, men graden av effektivitet beror på under vilka omständigheter en metod används. Kontextuella kunskaper Studierna som under 1980-talet visade att expertkunskapsmetoden var förknippad med stora systematiska fel baserade sig på artificiella tidsserier. Många gånger finns det dock ytterligare information utanför en tidsserie som experter kan ha kunskap om. Det är i dessa fall som kombinationen expertkunskap och statistisk modell blir speciellt gynnsam. Experten tillför ju då extra information till modellen. På samma sätt kan man konstatera att grupper ofta ger bättre resultat än individuella bedömningar. Ju mer speciell kunskap som finns desto viktigare blir expertens bidrag till prognosen. Detta gäller i synnerhet tidsserier med stor variation. Problem Det har visat sig att man har en tendens att överskatta sannolikheten att en önskvärd händelse ska inträffa, och även sannolikheten att den ska hända snart i tiden. Det är därför bra om den som bidrar med expertkunskap i ett prognosarbete är neutral till prognosens utfall. Även konfidensintervall kan vara ett problem med expertkunskapsbaserade prognoser, då det finns starka tendenser att överskatta prognosens träffsäkerhet. Dekomposition Det finns ett visst stöd i forskningen för att expertbedömningar uppnår bättre resultat om man bryter upp en analys i mindre beståndsdelar som sedan analyseras separat. Expertjustering av statistiska resultat Ett sätt att kombinera statistiska metoder med expertkunskap är att låta en expert justera ett statistiskt uppnått resultat. Även här blir expertens bidrag större desto mer kontextuell kunskap han/hon besitter utanför själva tidsserien. Ett problem som visat sig är att människor har en tendens att tro sig se mönster där det egentligen bara är brus. En alternativ metod är att låta expertens bedömning utgöra grunden för prognosen och sedan justera denna med hjälp av tidsserieanalys. Man tar då fram det förväntade felet genom att göra regressionsanalys på tidigare resultat och justerar sedan ner eller upp prognosen med hjälp av modellen man får ut. En sådan korrigering förbättrar prognosresultaten speciellt i de fall då expertprognoserna är behäftad med systematisk bias. *International Journal of Forecasting, Vol. 22. Issue
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av
Läs merTabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar
2017-06-22 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till 1 200 kr per dag under 100 dagar
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde
Läs merSida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.
Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merDekomponering av prognosen för det finansiella sparandet
2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet
Läs merAvgiften till. Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merHUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV
HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på
Läs merBilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merAvgiften till Europeiska unionen
Avgiften till Europeiska unionen 27 Förslag till statens budget för 2020 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Avgiften till
Läs merKonjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merPROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning
PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...
Läs mer5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Läs merSTATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING
2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merRegeringens proposition 1998/99:100
Regeringens proposition 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor, kommunernas ekonomi
Läs merBudgetprognos 2007:2. Tema
ESV 2007:2 Budgetprognos 2007:2 Tema Fördjupad analys av systematiska överskattningar Tema: Fördjupad analys av systematiska överskattningar Den största tillgången vid prognosarbete är kunskap och erfarenhet.
Läs merBilaga 5. Tabellsamling
Bilaga 5 Tabellsamling Utfall för statens budget 2008 2012 Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 Statens skatteinkomster 808,7 705,8 779,5 840 792,4 Övriga
Läs merPrinciper för en budgetproposition från övergångsregeringen
Principer för en budgetproposition från övergångsregeringen Presseminarium onsdagen den 31 oktober Magdalena Andersson Finansdepartementet 1 Agenda Bestämmelser och riktlinjer Principer för en övergångsregerings
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2018 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Avgiften till
Läs merUppdaterad septemberprognos ESV 2013:51
Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre
Läs merUtvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015
PM 2017-02-02 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015 Sammanfattning De mest pricksäkra prognoserna av
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merAvgiften till. Europeiska gemenskapen
Avgiften till 27 Europeiska gemenskapen Förslag till statsbudget för 2005 Avgiften till Europeiska gemenskapen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till
Läs merDirekta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merRegeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merKommunal fastighetsavgift
Cirkulärnr: 07:53 Diarienr: 07/3117 Handläggare: Niclas Johansson Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2007-11-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Samhällsbyggnad
Läs merBudgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Läs merSTATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING
2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat
Läs merPrognosutvärdering 2014 ESV 2015:46
Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2014 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merRegeringens proposition 1997/98:1
Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens
Läs merCirkulärnr: 1995:164 Diarienr: 1995/2622. Niclas Johansson. Datum:
Cirkulärnr: 1995:164 Diarienr: 1995/2622 Handläggare: Avdsek: Britta Hagberg Niclas Johansson Finans Datum: 1995-09-28 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Rubrik: Budgetförutsättningar för åren 1996
Läs merAvgiften till. Europeiska gemenskapen
Avgiften till 27 Europeiska gemenskapen PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 Förslag till statsbudget för 2007 Avgiften till Europeiska gemenskapen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5
Läs merAnslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter
Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2017 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde
Läs mers. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100
Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad
Läs merCirkulärnr: 2004:97 Diarienr SK: 2004/2506. Marcus Holmberg. Datum:
Cirkulärnr: 2004:97 Diarienr SK: 2004/2506 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Marcus Holmberg Finanssektionen Datum: 2004-12-02 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Definitivt taxeringsutfall
Läs merTema: Strukturellt finansiellt sparande i staten
Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla
Läs merCirkulärnr: 1997:165 Diarienr: 1997/2506. Niclas Johansson. Datum:
Cirkulärnr: 1997:165 Diarienr: 1997/2506 Handläggare: Sektion/Enhet: Britta Hagberg Niclas Johansson Finanssektionen Datum: 1997-10-03 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merFinansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01365/S1 Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till
Läs merNiclas Johansson Helena Milton. Ekonomi/Finans Regeringens kommunpaket samt preliminärt taxeringsutfall
Cirkulärnr: 1996:156 Diarienr: 1996/2919 Handläggare: Sektion/Enhet: Britta Hagberg Niclas Johansson Helena Milton Finanssektionen Datum: 1996-10-28 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans
Läs merUtvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2016
PM 2018-03-26 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2016 Sammanfattning Skillnaden i träffsäkerhet mellan
Läs merCirkulärnr: 1994:170 Diarienr: 1994:2369. Datum:
Cirkulärnr: 1994:170 Diarienr: 1994:2369 Handläggare: Avdsek: Britta Hagberg Finans Datum: 1994-10-03 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Rubrik: Budgetförutsättningar inför 1995-1997 Bilagor: 1
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2019 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning Tabellförteckning... 4 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Avgiften till
Läs merFINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012
FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010
Läs merSkattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Läs merUtvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2017
PM 2019-01-15 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2017 Sammanfattning Skatteunderlagsprognosbranschen är
Läs merRapport Prognosutvärdering 2018 ESV 2019:33
Rapport Prognosutvärdering 20 ESV 20:33 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 20-05-10 Dnr: 20-00386 ESV-nr: 20:33 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Carlsson, Patrik Jonasson,
Läs merCirkulärnr: 1999:84 Diarienr: 1999/1543. Datum:
Cirkulärnr: 1999:84 Diarienr: 1999/1543 Handläggare: Sektion/Enhet: Britta Hagberg m.fl. Finanssektionen Datum: 1999-06-16 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Riksdagsbeslut samt reviderad
Läs merAnslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter
Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7
Läs merUppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius
Uppföljning och redovisning inom staten Eva Engberg och Mikael Marelius Agenda Rapportering och uppföljning i staten Statens budget Resultat- och balansräkning för staten Nationalräkenskaper Rapportering
Läs merTabell 1: Offentligfinansiella effekter av reducerad allmän löneavgift, mdkr
2017-09-08 Dnr 2017:1309 Rapport från utredningstjänsten AVDRAG FÖR DEN ALLMÄNNA LÖNEAVGIFTEN Vad blir den offentligfinansiella effekten 2018-2021 av att varje företag får göra ett avdrag för den allmänna
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merAvgiften till. Europeiska gemenskapen
Avgiften till 27 Europeiska gemenskapen Förslag till statsbudget för 2004 Avgiften till Europeiska gemenskapen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till
Läs merTAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad
Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition
Läs merAktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014
Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för
Läs merCirkulärnr: 2000:134 Diarienr: 2000/2876. Anders Jonsson. Datum:
Cirkulärnr: 2000:134 Diarienr: 2000/2876 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Anders Jonsson Finanssektionen Datum: 2000-12-07 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Definitivt
Läs merRapport Prognosutvärdering 2012 2013:31
Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil
Läs merUtvärdering av prognoser för offentliga finanser
Utvärdering av prognoser för offentliga finanser SPECIALSTUDIER NR 19, APRIL 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella
Läs mer2015-09-10 Dnr 2015:1392
2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska gemenskapen
Avgiften till 27 Europeiska gemenskapen Förslag till statsbudget för 2003 Avgiften till Europeiska gemenskapen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merCirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027. Siv Stjernborg. Datum:
Cirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Siv Stjernborg Finanssektionen Datum: 2001-01-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar
Läs merTabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr
2015-09-16 Dnr 2015:1436 Uppdraget är följande: - Skatten på termisk effekt i kärnkraftverk avskaffas i tre lika stora steg åren 2016, 2017 samt 2018. - Energiskatten på el höjs i tre steg åren 2016, 2017
Läs merPrognosutvärdering 2016 ESV 2017:53
Prognosutvärdering 20 ESV 2017:53 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Läs merPrognosutvärdering 2015 ESV 2016:36
Prognosutvärdering 20 ESV 2016:36 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Läs merUtgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Finansutskottets betänkande Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Sammanfattning Finansutskottet behandlar utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsfördelning
Läs merEkonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell
Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merVad blir den offentligfinansiella effekten av att återställa momsen på restaurangoch cateringtjänster till 25 procent, ?
2017-06-01 Dnr 2017:847 Rapport från utredningstjänsten RESTAURANGMOMSEN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att återställa momsen på restaurangoch cateringtjänster till 25 procent, 2018-2021?
Läs merBudgetprognos 2007:2. Tema
ESV 2007:2 Budgetprognos 2007:2 Tema Utvärdering av budgetprognoser för 2006 Tema: Utvärdering av budgetprognoser för 2006 Årets uppföljning av ESV:s budgetprognoser visar att prognosernas träffsäkerhet
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering
Läs merRapport Prognosutvärdering 2008 2009:19
Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig
Läs merEtt ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merEkonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99
Ekonomi Nytt Nr 18/2014 2014-12-05 Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetchefer Lt Redovisningschefer Lt Finanschefer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merNyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Läs merSkattefridagen 2014 16 juli
Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År
Läs merEkonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10
Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merSlutligt utfall av 2012 års kommunala fastighetsavgift och ny prognos för åren 2013 och 2014
2014-01-07 1 (5) CIRKULÄR 14:2 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Måns Norberg Mona Fridell EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Samhällsbyggnad Slutligt utfall av 2012 års kommunala fastighetsavgift och
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent
Läs mer