Munksjö fabriksområde,

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Dnr: Detaljplan för kv Lappen 5 m fl, södra delen av Munksjö fabriksområde, Jönköpings kommun GRANSKNINGSHANDLING

2 Illustrationsplan Kommande planområde Planområde

3 Sammanfattning Planförslaget är det första steget i Jönköpings kommuns planer för stadsutveckling av området kring Södra Munksjön i enlighet med intentionerna i Stadsbyggnadsvision 2.0 och Utbyggnadsstrategi Invånare. Munksjö fabriksområde öppnas och utvecklas till en stadsdel i Jönköping sammanvävd med Söder och Torpa. Med en egen stark karaktär från den historiska utvecklingen av bruket blir industriområdet en ny stadsdel och en del av staden. Planförslaget medger en blandad stadsbebyggelse med variationer i hushöjder där en lägre kvartersbebyggelse möter den befintliga staden och högre byggnader placeras närmare Munksjön. Nya torgbildningar skapas och en ny park som binder samman stråket kring munksjön. Den första etappen innehåller ca 400 lägenheter, 4500 kvm handelsyta, kvm kontor/hotell samt en förskola. Förslaget innebär en begränsad utfyllnad i Munksjön, två nya infarter till området, Vaggerydsgatan förlängs samt att befintlig marknivå höjs med 1-10 meter inom större delen av området. Bilagor 1) Fastighetsförteckning 2) Blandstadsprogram 3) Parkeringsutredning 4) Omgivningspåverkan 5) Spridningsberäkningar 6) Trafikbullerberäkning 7) Geoteknisk undersökning 8) Miljöteknisk undersökning 9) Kulturhistorisk inventering 10) Länsstyrelsens utlåtande Tillkommit inför granskning 11) Anmälan utfyllnad 12) Lst deleslut utfyllnad 13) Kompletterad anmälan 14) Lst Beslut utfyllnad 13) Trafikanalys 14) Geotekniskt PM 15) Metangasutredning 16) Solstudie 18) Kompletterad bullerberäkning 19) Kompletterade spridningsberäkningar 20) Fastighetsförteckning rev

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Bilagor... 3 Plankarta, förminskad... 5 Planbestämmelser HANDLINGAR/HANDLÄGGNING BAKGRUND OCH SYFTE PLANDATA Läge och areal Markägarförhållanden Behovsbedömning TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Planprogram/fördjupad översiktsplan Detaljplaner KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Samverkansavtal Strandskydd FÖRUTSÄTTNINGAR Riksintressen Mark och vegetation Vattenstånd Geotekniska förhållanden Markföroreningar Kulturhistoria och fornlämningar Kommersiell service Tillgänglighet PLANINNEHÅLL Bebyggelseområden Friytor, markplanering Gator och trafik Buller Luftkvalitet Parkering Parkmark TEKNISK FÖRSÖRJNING Dagvatten Uppvärmning EL, Tele Avfall RISKHÄNSYN Omgivningspåverkan Brand Efterbehandling KONSEKVENSBESKRIVNING Behovsbedömning Problemavgränsning Alternativ och andra ställningstaganden Miljömål och Miljökvalitetsnormer, Program för hållbar utveckling Sammanfattning ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Huvudman Genomförandetid ADMINISTRATIVA FRÅGOR Avtal Miljötillstånd FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Kvartersindelning Fastighetsbildning och gemensamhetsanläggningar EKONOMISKA FRÅGOR MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN. 84 4

5

6

7

8

9 Detaljplan för kv Lappen 5 m fl, södra delen av Munksjö fabriksområde, Jönköpings kommun GRANSKNINGSHANDLING Dnr: PLAN- och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 HANDLINGAR/HANDLÄGGNING Planhandlingen utgörs av denna plan- och genomförandebeskrivning, plankarta med tillhörande bestämmelser och fastighetsförteckning samt en samrådsredogörelse. Bilagor utgörs av ramprogram, blandstadsprogram, kulturhistorik inventeringar, Trafikutredning, Anmälan Utfyllnad, Beslut Utfyllnad, Metangasutredning, Parkeringsutredning, trafikbullerberäkning, luftkvalitetsberäkning, översiktlig riskutredning, omgivningspåverkan, miljötekniska undersökningar och en geoteknisk undersökning. Som illustration finns också en stadsdelsmodell i skala 1:400 utställd i kommunens utställningslokal i Juneporten. Handlingar finns även på kommunens hemsida 2 BAKGRUND OCH SYFTE Planförslaget möjliggör en omvandling av industrimark till en stadsdel med bostäder, service och arbetsplatser och är det första steget i Jönköpings kommuns planer för stadsutveckling av området kring Södra Munksjön i enlighet med intentionerna i Stadsbyggnadsvision 2.0 och Utbyggnadsstrategi Invånare. Munksjö fabriksområde öppnas och utvecklas till en stadsdel i Jönköping sammanvävd med Söder och Torpa. Med en egen stark karaktär från den historiska utvecklingen av bruket blir industriområdet en ny stadsdel och en del av staden. Enligt ramprogrammet ska Kärnan byggas ut med bostäder och ge plats till ytterligare 6000 arbetsplatser för att ge plats till Jönköpings befolkningsökning. I och med stadsomvandlingen och områdets centrala läge skapas genom förtätning förutsättningar för hållbart resande. Planförslaget möjliggör en blandad stadsbebyggelse med variationer i hushöjder där en lägre kvartersbebyggelse möter den befintliga staden och högre byggnader placeras närmare Munksjön. Nya torgbildningar skapas och en ny park som binder samman stråket kring munksjön. Den första etappen innehåller ca 400 lägenheter i flerbostadshus, 4500 kvm handelsyta, kvm kontor/hotell samt en förskola. Förslaget innebär en begränsad utfyllnad i Munksjön, första delen av en ny park, två nya infarter till området, Vaggerydsgatan förlängs samt att befintlig marknivå höjs med 1-10 meter inom större delen av området. Förslaget redovisar även hur dagvatten från Torpa/Söder ska hanteras. 9

10 3 PLANDATA 3.1 Läge och areal Planområdet ligger vid Munksjön och ansluter till Torpa och Söder över Barnarpsgatan. Planområdet är ca 7 ha stort fördelat på 2,3 ha kvartersmark och 4,7 ha allmän platsmark, gata, park, natur. Planområdets ungefärliga läge. Ungefärligt planområde (ca 7 ha) Kvartersmark (ca 2,3 ha 10

11 3.2 Markägarförhållanden Planområdet omfattar till största del fastigheten Lappen 5 och Torpa 2:1. Lappen 5 ägs av Tolust ett AB, Torpa 2:1 och Lappen 14 ägs av Jönköpings kommun. En mindre del av planområdet berör Lappen 11(vattenområdet), som ägs av Munksjö AB. Direkt norr om första etappen ligger Lappen 5 som ägs av ST1 Energy AB. Denna fastighet berörs av kommande etapper. 3.3 Behovsbedömning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB för planer och program) enligt PBL 5:18 och MB 6:11-18 ska upprättas om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att klarlägga om planen kan innebära en betydande miljöpåverkan behöver en sk. behovsbedömning göras. Fördjupat beslutsunderlag till denna sammanfattning återfinns i planbeskrivningen under rubriken Konsekvensbeskrivning. Platsens förutsättningar Munksjö fabriksområde är ett centrumnära industriområde som ska omvandlas till en blandad stadsdel. Inom fabriksområdet men norr om planområdet bedrivs verksamheter i form av industriell tillverkning och energiproduktion. I gällande plan har större delen av föreslaget planområde bestämmelsen industri. Planområdet berör indirekt riksintressena Vätterns och Söder-Torpa för kulturmiljövården. Buller och luftkvalitet är viktiga faktorer då den hårt trafikerade Barnarpsgatan löper utmed planområdet. Marksaneringar är en förutsättning för bostadsetablering och miljötekniska inventeringar och riskbedömningar är utförda. Befintliga industrilokaler inom planområdet rivs och ett rivningslov är givet för samtliga byggnader söder om Bygatan undantaget de två byggnader som planprogrammet pekar ut och som ska bevaras och bli en del av stadsdelen. Som underlag för detta har en fullständig byggnadsinventering och värdering tagits fram för området samt en kulturhistorisk utvärdering till planförslaget. I södra delen av planområdet ligger Tabergsåns mynning i munksjön som är en viktig spridningskorridor för natur och djurliv. Området kring Tabergsån översvämmas regelbundet. De ytor och byggnader som ska bevaras utmed industrispåret och kajen i fabriksområdet kommer att ligga på en höjd under den rekommenderade gränsen 90,3. Byggnaderna ligger i kommande detaljplanetapper. Platsen är centralt belägen och har en god tillgång på kollektivtrafik och ett av huvudcykelstråken passerar utmed planområdet. Stråket kring Munksjön och Hälsans stig ligger också inom planområdet. 11

12 Mellan Barnarpsgatan och industriområdet är det en betydande höjdskillnad. På den lägre nivån ligger resterna av ett järnvägsspår som har gått på en bro över Tabergsån. Planens styrande egenskaper Planområdet omfattar ca 7 ha och 2,3 av dessa planläggs för bostadsändamål, kontor, hotell och handel och resterande delar för park, torg, gågata, interngator och naturmark. Planförslaget styr byggrätterna gällande placering, maximal byggnadsarea, våningsantal, byggnadshöjd samt till viss del utformning. Planförslaget reglerar främst markanvändning, byggnadernas volym och placering samt skyddsbestämmelser för en god boendemiljö. Inom området tillåts även parkering i garage. Planförslaget förutsätter även en helt ny höjdsättning för mark och gator inom området vilket styrs med bestämmelser om plushöjder. Planens tänkbara effekter En exploatering av området kommer främst att leda till att landskapsbilden vid Munksjön förändras och att området som idag är slutet öppnas upp för allmänheten. Det blir en förtätning av staden och fler människor kommer att vistas i området och tillgängligheten till Munksjön ökar med planförslaget. Planeringen sker i enlighet med stadsbyggnadsvisionsprogrammet och kommer att bidra till att en tät, blandad stad med blandade upplåtelseformer och verksamheter/service läggs till Torpa och Söder. Exploateringen ger ett ökat befolkningsunderlag för framtida servicefunktioner och mer liv och rörelse i centrum. Planförslaget bidrar med sitt läge också till att minska det totala antalet bilresor i staden och ger förutsättningar för ett hållbart resande i och med närheten till gång- och cykelvägnätet samt närheten till stomlinjer för buss ger goda möjligheter till rekreation i stadens närbelägna parker och vid sjöarna. Den nya bebyggelsen innebär även att det skapas nytt gaturum längs med Barnarpsgatan som kommer att vara bullerutsatt. Bulleråtgärder måste göras för att uppnå tillräckligt goda bullervärden. Detaljplanen har därför särskilda krav på störningsskydd och fasadernas utformning. En exploatering av området leder till att stadsbilden vid Munksjön förändras då det idag till största delen är lägre industribebyggelse samt att denna ligger på en lägre höjd än föreslagen bebyggelse. Planförslaget medger ett flertal flerbostadshus, vilka avses upplåtas med både hyresrättslägenheter och bostadsrättslägenheter i olika storlekar vilket innebär variation i befolkningssammansättning då olika storlekar på hushåll kan bosätta sig inom området. Även specialboenden såsom trygghetsboenden kan inrymmas även om planen inte kan styra detta. Planförslaget innebär tillgängligheten till området och vattnet för allmänheten ökar. Förslaget möjliggör även att Stråket hälsans stig kring Munksjön kan slutas. Promenadstråket runt Munksjön är ett mycket välbesökt område att röra sig i och vistas i, planförslaget bidrar till att öka kvaliteterna i detta mycket välbesökta område. 12

13 Planen förutsätter också att ett begränsat område i Munksjön fylls ut. Utfyllnaden kommer att beröra växt och djurliv i begränsad omfattning och kompensationsåtgärder i anslutning till utfyllnaden kommer att utföras. Sammanfattande behovsbedömning Detaljplanen kommer att medge förändringar som i olika grad kan påverka miljö, hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser, effekterna anses dock vara av mindre grad. Sammantaget bedöms uppkomna konsekvenser av genomförandet av detaljplanen ge en acceptabel påverkan. Omgivningsförutsättningarna och den påverkan detaljplanen bedöms innebära på miljön redovisas i planbeskrivningen under rubriken Konsekvensbeskrivning, samt har sammanfattats ovan. Den ordinarie detaljplaneprocessen innebär att berörd allmänhet, föreningar och myndigheter får insyn och påverkansmöjligheter vid flera tillfällen både i ett tidigt skede och senare. Hur synpunkterna beaktas sammanfattas i ordinarie samrådsredogörelser och utlåtanden. Ställningstagande Kommunen bedömer utifrån dagens värderingar och kunskapsnivå att detta projekt endast täcker ett litet område på lokal nivå som ej ger någon betydande påverkan på miljön. Därmed behöver en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken inte upprättas. 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Stadsbyggnadskontoret fick uppdrag från Stadsbyggnadsnämnden att upprätta en ny detaljplan för området. STBN beslutade att skicka ut rubricerat detaljplaneförslag, daterat , för samråd under tiden t.o.m Översiktliga planer ÖP 2002, antagen av kommunfullmäktige mars 2003, anger att Munksjön ska förvandlas till en stadssjö med en vacker och tilltalande bebyggelse och strandpromenad runt hela sjön. Planområdet är inte direkt utpekat i översiktsplanen. Översiktsplanen finns tillgänglig på kommunens hemsida 13

14 Utsnitt ur ÖP 2002 (s. 119) som visar stadsutvecklingsområdet vid Munksjöns södra och östra strand (rödstreckat område). Utbyggnadsstrategi invånare I Utbyggnadsstrategi invånare, som är en fördjupad översiktsplan, behandlas frågor kring kommunens utbyggnads-, förtätnings- och omvandlingsområden för boende och verksamhetsområden. Planen antogs Hela ramprogrammets omvandlingsområde finns med i den del som kallas kärnan. Plankarta ur Utbyggnadsstrategin Stadsbyggnadsvision 2.0 Stadsbyggnadsvision 2.0 innebär ett sammanhållet arbete, som med helhetsperspektiv behandlar en rad olika aspekter av Jönköpings fortsatta stadsutveckling. Visionen omfattar hela området runt Munksjön mellan Vättern och E4 (kallat Kärnan) och formar utvecklingen under kommande årtionden. I Stadsbyggnadsvision 2.0 presenteras ett antal bärande idéer för utveckling av Kärnan. Dessa antogs av kommunfullmäktige i oktober 2008: Kärnan ska ha en långsiktigt hållbar stadsutveckling - socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Barnperspektivet och god tillgänglighet ska särskilt beaktas. 14

15 Kärnan ska utvecklas med en attraktiv stadsbebyggelse som innehåller både bostäder, service och arbetsplatser. För att Kärnan ska få maximal attraktivitet krävs ett samspel mellan innehållet i dess södra del och stadskärnan samt med övriga stadsdelar i kommunen och med omlandet. Stadens liv och innehåll ska präglas av kreativitet, öppenhet och tolerans. Stadsstrukturen ska utformas med en skala som ger attraktiva, trygga och upplevelserika platser och stråk samt ge plats för rekreation och grönska. En urban stadsstruktur som ger förutsättningar för hållbara kommunikationer ska utformas. För att skapa ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom ramen för stadsbyggnadsvisionen planeras insatser inom utvecklingsområdena: stadens liv och innehåll, förnyelse 4.2 Planprogram/fördjupad översiktsplan Ramprogram Jönköpings kommun planerar för stadsutveckling av området kring Södra Munksjön. Därför har i enlighet med Stadsbyggnadsvision 2.0 och Utbyggnadsstrategi invånare en fördjupad översiktsplan (FÖP) Ramprogram för Södra Munksjön tagits fram. Ambitionen är att förtäta staden och stärka regionens centrum genom en hållbar och successiv stadsutveckling runt Munksjöns södra del. Till grund för kommunens arbete med hållbarhet och planering ligger Ålborg-åtagandena för hållbar stadsutveckling som Jönköpings kommun har skrivit under 2007 samt Program för Hållbar Utveckling miljö, Ramprogrammets antagandehandling daterad, , utgör planprogram för denna detaljplan. Ramprogrammet visar en huvudstruktur för den långsiktiga utvecklingen av Södra Munksjön. I programmet dras riktlinjer upp för omvandlingen från dagens struktur med mestadels verksamheter till livliga stadsdelar med blandat innehåll och en integrering med miljöerna kring Munksjön och Rocksjön. I omvandlingen av området är hållbara kommunikationer en nyckelfråga för stadens utveckling. Huvudstrukturen i Ramprogrammet ger förutsättningar för att etablera en höghastighetsbana med station söder om Munksjön. Beslut om etablering liggerinte inom ramen för Ramprogrammet, däremot ger det vägledning för en möjlig stadsutveckling i avvaktan på beslut och skapar markreservat för genomförande av höghastighetsbanan och stationen. Programmet ger plats för personer, dvs bostäder inom kärnan och ytterligare arbetsplatser vilket totalt ger ca arbetsplatser Under 2009 tog kommunen fram Skiss till Ramprogram för Södra Munksjön och genomförde ett tidigt samråd. Förslag till Ramprogram för Södra Munksjöns samråd genomfördes våren Ramprogram för Södra Munksjön ställdes ut våren Ramprogrammet antogs

16 Visionsbilden från ramprogram för södra munksjön Parallella uppdrag En parallell idéutredning genomfördes under 2010 där tre arkitektkontor redovisade sina förslag. I bedömningsgruppen deltog både fastighetsägaren och stadsbyggnadskontoret. Vinnande förslag var framtaget av Nyréns arkitektkontor och deras struktur har legat till grund för det fortsatta arbetet. 4.3 Detaljplaner Planområdet berör ett flertal detaljplaner antagna , , och Gällande planer anger för större delen av föreslaget planområde: Industriändamål. I den del av planområdet som ligger vid rondellen är användningen K- kontor och E- teknisk anläggning. 16

17 Grönstrukturplan Enligt kommunens grönstrukturplan från 2004, ska ingen ha mer än 200 meter till grönområde av god kvalitet, vilket planområdet uppfyller då en aktivitetspark skapas inom området. Enligt grönstrukturplanen ska Munksjön utgöra en stadssjö, med god tillgänglighet till dess stränder för gående och cyklister. Kommunala bostadsförsörjningsprogrammet Gällande bostadsförsörjningsprogram antogs av kommunfullmäktige i oktober Föreslaget planområde finns upptaget för möjlig bostadsbebyggelse. Ålborg-åtaganden för hållbar stadsutveckling Den 11 oktober 2007 undertecknade Jönköpings kommun Ålborg-åtagandena som är resultatet av ett samverkansarbete mellan städer i Europa. Totalt har Ålborg-åtagandena hittills undertecknats av drygt 650 europeiska städer. Åtagandena syftar till att åstadkomma en hållbar utveckling, definierat som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Ålborg åtagandena innehåller 50 punkter som beskriver hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma en hållbar utveckling. Den planerade stadsutvecklingen i Ramprogram för Södra Munksjön berörs främst av åtagande "Punkt 5 - Planering och stadsbyggnad" och "Punkt 6 Bättre framkomlighet, mindre trafik". Åtagande 5 innebär att Jönköpings kommun åtar sig att till förmån för alla ge stadsplanering och stadsbyggande en strategisk roll i arbetet med miljö- och hälsofrågor och med sociala, ekonomiska och kulturella frågor. Kommunen kommer därför att arbeta för att: - återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden. undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelsetätheter i staden och genom att prioritera tidigare använd mark inom stadens gränser framför oexploaterad mark i stadens utkanter. - se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i stadens centrala delar. - se till att det urbana kulturarvet bevaras, upprustas och används/återanvänds på lämpligt sätt. - tillämpa krav för hållbar stadsbyggnad och byggande och främja arkitektur och byggteknik av hög kvalitet. Åtagande 6 innebär att kommunen är medveten om det ömsesidiga beroendet mellan transporter, hälsa och miljö, och åtar sig att starkt främja hållbara alternativ för framkomlighet. Kommunen kommer därför att arbeta för att: - minska behovet av privata motorfordon och främja attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla. - öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel. - uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp - utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden minska transporternas konsekvenser för miljön och folkhälsan. 17

18 Planförslaget anses följa Ålborg-åtaganden ur aspekterna att Jönköping skall undvika stadsutbredning genom att uppnå lämplig bebyggelsetäthet i staden, och genom att prioritera tidigare använd mark inom stadens gränser framför oexploaterad mark i stadens utkanter. 5 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT 5.1 Samverkansavtal Tekniska nämnden godkände i oktober 2012 ett samverkansavtal som upprättas mellan Jönköpings kommun å ena sidan och Tolust ett AB å andra. I avtalet regleras bl a bebyggelsens innehåll och utformning, parternas åtagande, tids- och aktivitetsplan, marköverlåtelser samt fördelning av gatukostnader. 5.2 Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt Miljöbalken kap Skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Strandskyddet gäller även ute i vattnet. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Strandskyddet träder dock med automatik i kraft när gällande plan upphävs i och med att beslut fattas om antagande av nu aktuell detaljplan. Den nya planen förutsätter därför ett nytt upphävande av strandskydd inom allmän platsmark och kvartersmark. Inom planområdet är allmän platsmark och kvartersmark idag till största delen ianspråktagen som industrimark eller som gatumark. Ytan har inga påtagliga djur- eller naturvärden, undantaget strandskogen i vid Tabergsåns mynning och för vilken strandskyddet föreslås återinträda, därav kommer strandskyddet att sakna betydelse. Även fortsättningsvis kommer största delarna vara ianspråktagna, strandskyddet bör därför upphävas inom dessa delar av planområdet. Motiv för att ej återinföra något strandskydd inom större delen av planområdet är att marken redan idag är ianspråktagen och att inga naturvärden påtagligt påverkas. Friluftslivets intressen och möjligheterna till fri passage tillgodoses genom att det kommer att finnas vistelseyta (park), gångbana och cykelbana längs vattnet. Området är idag slutet och allmänhetens möjligheter för att kunna vistas, gå och cykla utmed Munksjöns kajområde ökar i och med detaljplanen. Området utmed vattnet läggs ut som allmän platsmark. I ett stadsbyggnadsperspektiv måste ett visst intrång i strandskydd tillåtas för att man skall få till en fungerande stadsdel med allmänna gång- cykel och vistelseytor i form av park och torg samt bostäder med parkerings- och körytor. Anläggningsarbetena för gågator, torg och parker är av sådan art att det motiverar ett upphävande av strandskyddet inom allmän platsmark. 18

19 Område där strandskyddet upphävs Naturmark där strandskyddet inte upphävs En administrativ planbestämmelse införs om upphävande av strandskydd på allmän platsmark och kvartersmark inom planområdet. Området som avses framgår även på plankartan genom bestämmelsen a1 som avgränsas av en administrativ gräns. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR 6.1 Riksintressen Planområdet berörs inte direkt av riksintressen. Indirekt kan planområdet sägas vara berört eftersom ett av Vätterns tillflöden, Tabergsån, passerar genom Munksjön. Vättern är ett natura 2000-område (4 kap 8 MB) och berörs av riksintressen för yrkesfiske (3 kap 5 MB) och naturvård (3 kap 6 MB). Vättern med öar och strandområden är också riksintresse på grund av dess samlade natur och kulturvärden (4 kap 1-2 MB). Planförslagets innehåll bedöms ej påverka Vätterns tillflöde negativt. Trähusbebyggelsen utmed Barnarpsgatan norr om planområdet ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården, Söder-Torpa. Denna bebyggelse berörs inte direkt av området men kommer att bevaras och är beskriven i kulturhistorisk inventering. 19

20 6.2 Mark och vegetation Inom kvarteret som är tänkt för exploatering är det en höjdskillnad från ca 90,1-101,5 m.ö.h Strandzonen utmed den senaste utfyllnaden utmed den gamla järnvägen. Markytan inom planområdet är i stort sett plan med en marknivå på ca Större delen av ytan är idag asfalterad. I övrigt finns ett 50-tal yngre planterade träd utmed gator och parkering. En rad med unga gatuträd växer i slänten mellan Barnarpsgatan och cykelvägen. Vid grindarna i söder växer ett antal stora ädellövträd kastanj och lönn. Strandzonen mellan strandskogen i söder och kajkanten i norr har växtlighet av ruduratkaraktär. Kanten är brant och utgörs av de sista utförda utfyllnaderna varför vattendjupet direkt blir stort. På kajkanten har exempelvis grusbräckan en lokal, detta gäller dock främst den del av kajen som ligger norr om Bygatan och berörs inte av de första etapperna. Läget på de arter som nämns i inventering av natur- och rekreationsvärden vid Munksjön. 20

21 I vattenbrynet förekommer att antal arter som har pekats ut i inventering av natur- och rekreationsvärden vid Munksjön. Dessa anses vara regionalt sällsynta dock inte hotade. Lämpliga kompensationsåtgärder som att skapa lokaler och eventuellt flytta växter inom närområdet kommer att studeras och beskrivas i samband med ansökan om utfyllnaden. Möjligheter finns dock att utforma den nya slänten av utfyllnaden på ett sådant sätt att förutsättningar för växtlighet kan skapas. För mer krävande ruduratväxter på industrimarken kan en lämplig lokal utformas i slänter kring den nya infartsvägen i söder. Tabergån i höjd med Haga och Jordbron är en zon strandskog med huvudsakligen gråvide och klibbal samt i buskskiktet, jolster, sälg och vitpil. Långa sträckor rinner ån i kvill, dvs parallella fåror. Däremellan finns sumpskog/strandskog eller öar med fastmark. Vid utloppet i Munksjön är en deltabildning. Fågelfaunan är rik med noteringar om näktergal, rörhöna. Många små stigar leder till Tabergsån och en vältrampad går parallellt med ån öster om Jordbrovallen. Naturvärdena hör hemma i strandskogens struktur med återkommande översvämningar, vilket skapar variation i markförhållande och vegetationen. Att det tillhör Tabergsåns gröna korridor tillför värden liksom områdets storlek. Sociala värden består i upptäckarnatur, bland annat för sportfiske. Tabergsån väster om Jordbron är bedömd till klass 2 i Naturvårdsprogrammet (NVP). Framtida skötselmål Strandskog och sumpskog med huvudsakligen olika salix-arter, klibbal och knäckepil föreslås få fri utveckling. Strandskogen läggs ut som Naturmark i planen. 6.3 Vattenstånd Med hänsyn till dagens förutsättningar och kunskaper om framtidens risker för eventuell översvämning i aktuellt planområde, bör byggnaden planeras för en vattennivå på minst +90,3m (enligt RH 2000) i Vättern och Munksjön. Syftet är att förebygga att inredd yta, känslig utrustning eller samhällsviktig infrastruktur etc. drabbas vid en översvämning. Detta i enlighet med det som anges i kommunens arbete med Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar ( ). Entréer till befintliga byggnader som bevaras inom området kommer att ligga på 90,0 vilket innebär att ytorna utanför och delar av torget kommer att ligga under den rekommenderade höjden på 90,3. Åtgärder för att hantera avrinning för ytan och höga nivåer på Munksjön får beskrivas i kommande detaljplanetapper. 21

22 6.4 Geotekniska förhållanden En översiktlig undersökning utförd av SWECO finns som bilaga till planen. Efter samrådstiden har undersökningar specifika för detta planförslag utförts, PM Geoteknik daterad Inom i stort sett hela undersökningsområdet återfinns fyllnadsmassor på naturligt avsatt sand och/eller grus, lokala avvikelser förekommer. Inom det område som är beläget väster om befintligt järnvägsspår är fyllnadsmassornas mäktighet generellt betydligt mindre (0-2 m) än inom området öster om järnvägen. Med öster om järnvägen avses det nordöstra området, i sydost finns betydligt mindre fyllnadsmassor. Inom det nordöstra delområdet är mäktigheten ställvis 5-6 m. Fyllnadsmassornas mäktighet (i meter) inom undersökningsområdet. Skalan till vänster anger meter under nuvarande marknivå. Grundvatten Grundvattenytan står i allmänhet knappt 1 m under markytan, lokalt kan avståndet vara mindre eller större. Vid schakt djupare än cirka 1 m under markytan krävs grundvattensänkning med wellpoint alternativt i kombination med spontning så att schakt kan ske i torra massor. Om grundvattensänkning sker i området, gäller även temporära lösningar, bör en riskanalys på närliggande objekt inom 100 m avstånd utföras i enlighet med den geoteknisk utredning som utförts. 22

23 Geotekniskt PM PM Geoteknik daterad har studerat förutsättningarna för gatuutbyggnad, utfyllnader samt för grundläggning av kvarteren utmed Barnarpsgatan. PM-et föreslår att ett antal åtgärder samt att en skyddsbestämmelse förs in på plankartan. Slänten från Barnarpsgatan ned mot planområdet har en nivåskillnad på upp mot 10 m med relativt brant lutning. De nya nivåerna på kvartersmarken inom området ska ansluta mot Barnarpsgatan vilket innebär att stabilitetssituationen för den aktuella slänten förbättras avsevärt. För att möjliggöra byggnation av hus krävs i byggskedet en spontkonstruktion i slänten eftersom byggnadernas läge skär in i slänten. Sponten placeras i kanten av befintlig gc-väg och förankras för att säkerställa totalstabiliteten samt för att klara den nivåskillnad på ca 5 7 m som är från gc-väg ned till grundläggningsnivå. Vid område för planerad utfyllnad är släntlutningen ställvis brant med ett vattendjup på omkring 8 m knappt 15 m från strandlinjen. För att möjliggöra utfyllnaden ska exempelvis en spontkonstruktion installeras i vattnet. Denna konstruktion dimensioneras för att säkra släntens stabilitet. Befintliga slänter norr om planerad utfyllnad är ställvis mycket branta, lokalt med lutning brantare än 1:1,5. Slänterna är i detta område skapade genom äldre utfyllningar i Munksjön och består därför till stor del av löst lagrat fyllnadsmaterial. Befintliga slänter har lokalt teoretiskt låg säkerhet och uppfyller inte gällande krav för nyexploatering 23

24 Sektionen redovisar förhållanden i anlutning till gatuområdet och utfyllnaden. Sammanfattning För att säkra totalstabiliteten i området krävs permanenta konstruktioner mot Munksjön då stabilitetssituation för befintliga slänter ned mot Munksjöns botten bitvis inte är tillfredställande. - Norr om utfyllnadsområdet installeras exempelvis en spontkonstruktion på land, nära strandlinjen, för att möjliggöra etablering av parkområdet. Vaggerydsgatan är på ett sådant stort avstånd från strandlinjen att dess uppbyggnad inte påverkar strandlinjens stabilitet. - Vid planerad utfyllnad i Munksjön installeras en spontkonstruktion i vattnet som säkrar stabiliteten och möjliggör utfyllnaden. - För att arbeten i slänt mot Barnarpsgatan ska kunna utföras krävs i arbetsskedet en spontkonstruktion som säkerställer stabiliteten. - För att arbeten i slänt mot Barnarpsgatan ska kunna utföras krävs i arbetsskedet en spontkonstruktion som säkerställer stabiliteten. - Då den nya gatan ska byggas upp av en omfattande bank ska en tidig utläggning med efterföljande liggtid eftersträvas för att ta ut sättningar i eventuella lösa jordlager. - Vid utfyllnad på de lösa jordlagren på Munksjöns botten är stora sättningar att förvänta vilket måste beaktas vid projektering och utförande. I samband med detaljprojektering och byggskede skall en byggnadsteknisk beskrivning upprättas där de geotekniska frågeställningarna noggrant beaktas. Vidare skall ett kontrollprogram med avseende på omgivningspåverkan upprättas som bl.a. beskriver krav och uppföljning av rörelser i intilliggande fastigheter och anläggningar. 24

25 Planbestämmelser För att säkerställa stabilitetsförhållandena ned mot Munksjöns botten och därmed markens lämplighet för ändamålet enligt detaljplanen erfordras en planbestämmelse som innebär att vissa stabilitetsförbättrande åtgärder utförs. Följande bestämmelser har förts in på plankartan: För att säkra stabiliteten vid befintlig strandlinje mot Munksjön krävs stabilitetsförbättrande åtgärd i form av en spontkonstruktion i vatten vid planerad utfyllnad. Norr om utfyllnadsområdet krävs en spontkonstruktion eller liknande för att möjliggöra etablering av parkområdet. Föreslagna Stabilitetsåtgärder ska vara dimensionerade och utformade på ett sådant sätt att de kan utgöra strandlinje för all överskådlig tid. 6.5 Markföroreningar Stabiliserande spont skall finnas till en höjd av +90,3 I syfte att inventera verksamheter som genom tiderna har eller troligen har förorenat marken i utvecklingsområden inom kärnan och Stadsbyggnadsvision 2.0 har en inventering genomförts: Kartläggning av Förorenade områden inom Stadsbyggnadsvision 2.0 Utdrag ur den historiska inventeringen Specifikt för fabriksområdet har ett antal miljötekniska undersökningar genomförts av SWECO under : - Södra Munksjöområdet. Miljöhistorisk inventering avseende verksamhetslokaler och fastighet på Munksjö Paper AB:s verksamhetsområde söder om Bygatan - Södra Munksjöområdet, Lappen 5. Översiktliga miljötekniska markundersökningar fältrapport 25

26 - Åtgärdsutredning med kostnadsbedömning - Södra Munksjöområdet, Lappen 5, Jönköping. Fördjupad riskbedömning Genomförda utredningar omfattar ett område söder om Bygatan där ca 100 provpunkter är utförda. Området är indelat i mindre områden: A-F. Under kartan ligger stadsstrukturen som har tagits fram efter att provtagningarna har utförts. Området är indelat i olika delområden benämnda A-F. Proverna vägs mot riktvärden för känslig markanvändning (KM), resp mindre känslig markanvändning (MKM). Den historiska inventeringen har legat till grund för utförda utredningar. Nedan sammanfattas föroreningsbilden område för område. A: Den tidigare verksamheten har förorsakat föroreningar i marken. Oljeförorenade massor återfinns i anslutning till byggnad 34a (läge för tidigare tjärdränk), främst nordost om densamma. Tjärpåverkade/ oljeförorenade massor återfinns även i anslutning till de f d cisterngårdarna inom den västra delen. Generellt finns halter av PAH högre än KM inom hela området, främst 0-1,5 m under markytan. B: Området har till stora delar fyllts ut från slutet av 1800-talet och fram till slutet av talet. Inom området har det tidigare funnits exempelvis svavelförråd, kalkbränningsugn och vedupplag. Idag finns främst olika typer av förrådsbyggnader på platsen. I ett stort antal provpunkter återfinns större eller mindre inslag av aska, slagg, metallskrot, mesa, trärester, tegel etc. Mesa återfinns främst i provpunkter belägna inom områdets norra del och slagg/aska återfinns främst i sydost. Resultatet indikerar att belastningen av PAHcanc kan anses vara hög då även medelhalten överskrider NVs generella riktvärde för MKM. Inom området förekommer s k hot spots. Relativt stora volymer förorenade massor återfinns inom detta delområde. Vid ett grovt antagande att föroreningsnivåer högre än KM återfinns ner till 1,5-2 m under markytan ger det en volym som uppgår till ca m3. Detta innebär, utgående från medianhalten, att det uppskattningsvis kan finnas upp till 1,7 ton PAHcanc inom utfyllnadsområdet. Ställvis finns större sammanhängande volymer av ex mesa. Föroreningssituationen bedöms variera inom området och avtar i allmänhet med djupet. 26

27 C: Inom området har exempelvis kemikalier och brandfarliga varor förvarats, dessutom finns ett par transformatorer inom områdets södra del. Inga större sammanhängande volymer av förorenade massor har identifierats. Ställvis bedöms dock mindre förorenade jordvolymer förekomma. Lätt förhöjda halter av främst PAHcanc återfinns inom området. Sannolikt finns även ställvis oljeförorenade massor, inga större sammanhängande volymer har dock identifierats. Högst föroreningspotential bedöms finnas öster om järnvägen samt i anslutning till distributionsledning. D: Inom området har funnits två stora oljecisterner, påfyllnadsplats vid järnvägen och oljeledningar. Främst har diffusa PAH-föroreningar detekterats i halter något överstigande KM. Några metallföroreningar har inte kunnat noteras i detta område. Analysresultat avseende jordprover från övriga ytor inom området väster om järnvägen uppvisar samma mönster. E: Inom området har enligt äldre fotografier upplag för tomfat förekommit, i övrigt har enligt uppgift ingen direkt verksamhet bedrivits inom området. Området öster om järnvägen utgörs av impediment. Inom området har inga större sammanhängande volymer av förorenade massor identifierats. Ställvis bedöms dock mindre förorenade jordvolymer förekomma F: Spårområdet är egentligen inte något eget delområde utan ingår i de delområden som presenterats ovan. Kontroll av innehåll av koppar, krom och arsenik (CCA) i slipers från området har genomförts. Uppmätta medelhalter är relativt låga varför det bedöms att det testade materialen sannolikt inte är impregnerade med CCA. Grundvatten Erhållna analysresultat avseende metaller och organiska ämnen indikerar att det inte föreligger någon generell förorening i grundvattnet inom området. Den påverkan som har noterats kan kopplas samman med lokala punktkällor (innehållande tjärliknande ämnen) inom utfyllnadsområdet. Sammanfattning Utredningarna har inte omfattat Lappen 14 (vid Torparondellen), som ligger inom planområdet, där bland annat ett kommunalt reningsverk har legat. Ytterligare undersökningar kommer att utföras av fastigheten i samband med de fördjupade geotekniska undersökningar som kommer att utföras under samrådet. Utredningarna har skett i samråd med Länsstyrelsen som har godkänt en strategi för hur förorenad mark ska hanteras inom området, se Lst utlåtande daterat I utlåtandet ställs krav på utförliga kontrollplaner i alla led. Baserat på slutsatserna i dessa utredningar och undersökningar bedöms det lämpligt att sanera marken i vissa punkter samt att fylla upp övrig mark, undantaget ytorna närmast de byggnader vid kajstråket som bevaras. 27

28 En sammanfattning av föreslagna åtgärder återfinns under rubriken Efterbehandling under avsnittet Planinnehåll. Baserat resultaten av utförda utredningar samt förslagen på åtgärder är det möjligt att planera området för bostäder. Gasutredning En Metangas och porgasundersökning i 30 punkter provtagningspunkter, daterad , har utförts av sweco inom de områden som består av utfyllnader. Utredningen finns som bilaga till planen. Utredningen påvisar låga förekomster av metan men gasens sammansättning tyder inte på någon gasproduktion. Punkterna ligger dessutom utanför detta planområde. Utredningen föreslår inte att åtgärder behöver vidtas. 6.6 Kulturhistoria och fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Den kulturhistoriskt mest värdefulla bebyggelsen inom Ramprogramsområdet finns inom Munksjö fabriksområde. Inom övriga delar av området finns industribebyggelse med visst kulturhistoriskt värde. Fastighetsägaren har tagit fram fördjupade antikvariska studier i syfte att skapa förutsättningar för bevarande och utnyttjande av de befintliga industribyggnader som ingår i den framtida strukturen. Det gäller byggnader och byggnadsdelar såväl som den yttre miljön kring dessa byggnader. Dessa utgör underlag för områdets omvandling: Antikvarisk förundersökning med kulturhistorisk värdering, daterad , framtagen av Niras. Av utredningen framgår att bebyggelsen har vuxit fram under en period på ca 130 år. Fabriksbyggnaderna är ur materialsynpunkt mycket enhetligt utformade. Munksjö pappersbruk - principer för bevarande och utveckling av kulturmiljön ( ) framtagen av Nyréns arkitektkontor. Utredningens resultat har legat till grund för hur man i Ramprogrammet förhållit sig till de industrihistoriska värden som Munksjö pappersbruk representerar. Utredningen finns som bilaga. Området indelat i zoner för utvidgningar från tal 28

29 Andra kulturhistoriska inslag i bruksmiljön är gatunätet och järnvägen. Vaggerydsbanan stod klar 1894 och dess sträckning är fortfarande synlig i området. Det norra bruksområdet har haft ett stort gatusystem som till viss del finns kvar ännu idag. Vägsystemet har ändrats då byggnader rivits eller byggts. Vissa gatusträckningar finns kvar från pappersbrukets första tid, exempelvis delar av Cellulosagatan. Även kajlinjen har ett kulturhistoriskt värde. Arbetsplatser, övrig bebyggelse Inom planområdet bedrivs det idag ingen verksamhet, tomma industrilokaler har nyligen rivits. I vissa lokaler söder om Bygatan bedriver SCA fortfarande viss verksamhet som upphör vid årsskiftet. Ett flertal byggnader har rivits och håller på att rivas, däribland påsfabriken, av de kvarvarande som omfattas direkt av den första etappen finns bara de byggnader vid Torparondellen som ligger utanför fabriksområdet. Här har kommunen lokaler, lägre byggnad, som används som garage för gaturenhållning mm. Norr om rondellen ligger en byggnad i ett plan där Regionförbundet idag har sitt kontor. I dessa lokaler pågår verksamheter som kommer att flyttas och byggnaderna kommer att rivas. Vid infarten till Bygatan ligger idag en bensinstation som berörs av kommande etapper inom exploateringsområdet. Norr om Bygatan kommer både Munksjö AB och Jkp Energi att fortsätta med sina verksamheter under överskådlig tid medan SCA avvecklar sin. Karta över befintliga byggnader från Niras kulturhistoriska inventering Rivningslov För att förbereda området för exploatering för bostäder och inleda arbetet med efterbehandling av markföroreningar har ett rivningslov för berörda byggnader inom området beviljats. Till grund för beslutet ligger den kulturhistoriska inventering och utvärdering med motiveringar som är framtagen för projektet. Förslaget har vägts mot den stadsstruktur som har tagits fram i planprogrammet och som ligger till grund för planförslaget. 6.7 Kommersiell service Torpaplan ligger inom gångavstånd med livsmedelsbutik. En bensinstation ligger i direkt anslutning till första detaljplanetappen. 6.8 Tillgänglighet 29

30 Större delen av planområdet, själva fabriksområdet och kajkanter, är idag inhägnat och är inte tillgängligt för allmänheten. Fabriksområdet kan nås via en grind i söder vid Jordbron samt via huvudentrén vid Bygatan. 7 PLANINNEHÅLL 7.1 Bebyggelseområden Munksjö ska utvecklas från att vara ett slutet område för industriell produktion till att bli en blandad stadsdel. Munksjö är ingen stad i sig själv och kan inte innehålla stadens alla funktioner men Munksjö är en viktig utbyggnad av centrala Jönköping; en utbyggnad av den befintliga blandade stadsdelen Söder. Söder är idag avskuret från vattnet genom det slutna fabriksområdet och Barnarpsgatans trafik. En grundtanke med den nya planstrukturen är att öppna området så att Söder och centrala Jönköping når ner till vattnet - Munksjön. Med ett finmaskigt gatunät flätas Söder och angränsande Torpa samman med den nya bebyggelsen i Munksjö. Kvarteren ska i så hög grad som möjligt innehålla lokaler för verksamheter i bottenvåningen. Alla kvarter kommer inte inledningsvis att ha samma kommersiella potential för etableringar. Det behövs en viss befolkningstäthet för att nå denna potential och eftersom stadsdelen byggs ut i etapper måste också etableringar ske etappvis. För att få en överblickbarhet så är kvarteren inom den övergripande kvartersstrukturen numrerade, denna första etapp berör kvarter 1-6 och 9. Blandstadsprogram Programmets huvudsyfte är att hålla ihop stadsdelens innehåll och gestaltning till en välsammansatt blandning, framväxt under lång tid och uppdelad på flera detaljplaner och etapper. Programmet redovisar principer för stadens innehåll och gestaltning, framtagna i överenskommelse mellan kommunen och exploatören. Programmet kopplas till samarbetsavtal aktörerna emellan och kommer att ligga till grund för kommande projekterings-och bygglovinsatser. Programmet som är bilagd till planen är daterat: Struktur Planstrukturens kvartersmått ger möjlighet till olika innehåll bostäder, kontor och verksamheter. Strukturen är därmed tidstålig och medger en successiv utbyggnad och förändring av kvarterens innehåll med tiden. Planen gör också tydlig skillnad på offentliga och privata rum, stadslivet kan på så sätt koncentreras till gatorna och de offentliga platserna. 30

31 Den första detaljplanen tar med de kvarter som krävs för att möjliggöra anläggningen av Vaggerydsgatan och den del av Torpagatan som förbinder området med Barnarpsgatan. För att underlätta planbeskrivningen är de aktuella kvarteren numrerade. Kvarteren ska slutas mot de livligast trafikerade gatorna, som de urbana huvudstråken. Det möjliggör skyddade innegårdar, tysta sidor i bostäderna och tystare gator inne i de olika stadsdelarna. Stadsdelen Munksjö ska erbjuda en god blandning av boende- och upplåtelseformer men detta kan inte styras i detaljplanen utan får regleras i exploateringsavtalet. Vy över Barnarpsgatans nya stadsrum. Exploatering Ramprogrammet beskriver fem olika bebyggelsezoner, med olika grad av täthet (e-tal). Det vill säga hur stor del den nya bebyggelsens sammanlagda area är av kvarterens markarea. Enligt Ramprogrammets gestaltningsprinciper ska byggnaderna inom kvarteren variera i höjd inom ett givet spann. Under arbetet med detaljplanerna för Munksjö södra fabriksområde har 31

32 Ramprogrammets exploateringstal och variationsprinciper prövats och kvarterens volymer tagit form och anpassats utifrån programmets gestaltningsprinciper. Exploateringstal enligt ramprogrammet. Inom parentes står de tal som anges på plankartan. Efter bearbetning utifrån programmets gestaltningsprinciper har e-talen höjts något och den totala tillåtna exploateringen för varje kvarter anges på plankartan genom en planbestämmelse om högst tillåtna exploatering/kvarter. Det är dock viktigt att den högre exploateringen inte påtagligt påverkar ljusinsläpp till gårdar och fasader. Inom kvarteren får bebyggelsens höjd variera mellan 1-8 våningar, enligt Ramprogrammet. För att uppnå variation behöver hela spannet utnyttjas. De högre husens placering utmed vattnet. I fronten mot parken och vattnet medger planförslaget att ett högre hus på 10 våningar med en ytterligare takvåning, placeras i varje kvarter. Detta är i linje med Ramprogrammets variationsprincip men ett avsteg från exploateringsbegränsningen i höjd. Solstudier visar att 32

33 de högre husens placering utmed parken i dessa kvarter är möjliga och medger goda ljusförhållanden på gårdarna. Entrébyggnad Längst i söder får ett landmärke, en solitär byggnad med egen gestaltning och ett våningsantal på ca 16 våningar, räknat från Barnarpsgatan uppföras. Denna byggnad markerar entrén till kvartersstaden och kommer att inrymma hotell och/eller kontorsverksamhet. Kvarteret kommer att ha sin angöring dels mot Barnarpsgatan och dels mot den stadsmässiga plats som bildas vid Vaggerydsgatan och parken där strandpromenaden passerar. Byggnaden får en något större utbredning/yta under vån 1 och kan på så sätt få en fungerande entré och angöring på den lägre nivån som vetter mot parken. Vy från söder Solstudie Under planförslagets framtagande har byggnadsvolymerna analyserats med hjälp av solstudier. Syftet är att studera ljusförhållanden på bostadsgårdar så att en god utemiljö kan säkerställas. Utredningen har kompletterats med en specifik studie av entrébyggnadens påverkan/skugga på intilliggande bostadskvarter. Solstudien ligger som bilaga till planen (daterad ). Solstudien visar att ett par bostadshus väster om byggnaden vid blir skuggade mellan kl vid vårdagjämningen. Vid Midsommar står solen högre och kl 06, vid soluppgång, når skuggan till Klostergatan. Redan vid kl 08:00 berörs endast två enbostadshus och kl 10:00 har skuggan lämnat den sista byggnaden närmast Barnarpsgatan. Sammantaget påverkas området i sin helhet marginellt av skuggan och då främst kring midsommar och under en begränsad tid. 33

34 Illustration från Solstudien redovisar skuggan från Entrébyggnaden vid midsommar kl 0800 Torparondellen/Munksjöplan Platsen vid Torparondellen har under planarbetets framskridande refererats till som Munksjöplan. Norr om rondellen ligger Munkplan vilket gör att namnen riskerar att förväxlas och slutgiltigt platsnamn beslutas av Lantmäteriet. Platsen har funktion som mötesplats för två stora stråk och förplats för de verksamheter som ligger vid torget. Det är betydelsefullt för verksamheterna att torget ger plats för angöring och korttidsparkering, både för bilar och cyklar. Gångytorna närmast fasad ska vara generösa så att utåtriktade verksamheter blir lättillgängliga, synliga och kan etablera t ex uteserveringar. Platsen ska vara en stadsmässig entré till stadsdelen Munksjö och ska utformas som en helhet och innehålla en samlad torgyta på östra sidan av Barnarpsgatan och utmed Torpagatans övre del. Kvarteren kommer att innehålla handel i bottenplanen och tillåter en blandning av kontor och bostäder högre upp. Kvarteren ska underbyggas av parkeringsgarage och en innergård för de boendes utemiljö anläggs ovanpå handelsvåningen. Garagen angörs från den lägre nivån vid Vaggerydsgatan. Kvarteren är utlagda som BC1 med beskrivningen Bostäder samt centrumverksamhet, kontor, handel, parkering. Ytterligare en planbestämmelse, (e2), anger största andel bostäder som är tillåten i kvarteret. Vy från norr över Munksjöplan /dagens torparondell. Illustrationen redovisar scenariet med signalreglerad korsning Platsnamn I arbetet med planen har ett möte genomförts med Kommunen, Lantmäteriet, Nyréns, Gudmunsgillet och länsmuseet för att ta fram ett förslag för kommande namngivning. Flera av de namn som finns redovisade på kartor grundar sig på förslagen från detta möte. Ett viktigt platsnamn finns dock kvar att lösa: Området kring Torparondellen refereras i Blandstadsprogrammet och i ramprogrammet till Munksjöplan. Det är högst osäkert om detta namn är möjligt då Munkplan ligger hundratalet meter norr om platsen och är väl inarbetat. Arbetet med att ta fram ett nytt förslag pågår. 34

35 Bostäder Kvarter 2-4 är utlagda som bostadsändamål i flerfamiljshus. Kvarteren angörs dels från Barnarpsgatan och dels från Vaggerydsgatan. Samtliga trapphus ska även ha en utgång mot innergården som kommer att terrasseras för att hantera höjdskillnader. Byggnader, gränder och även delar av bostadsgårdarna får underbyggas med garage under körbart resp. planterbart bjälklag. På innergården som underbyggs av garage ska gårdsbjälklaget vara planterbart med tillräckligt jorddjup för träd, buskar och perenner. (0,8 1,0 m). Även kvarter 9 är utformat som ett bostadskvarter med en högre byggnadskropp närmast parken, tät gatufasad mot Vaggerydsgatan och en öppning och lägre hus mot sjön och parken. Speciellt för kvarter 9 är att en förskola inryms i de två nedersta våningsplanen i byggnaden närmast parken, se rubriken förskola. I hörnet Vaggerydsgatan Torpagatan läggs en egen planbestämmelse för bostadsändamål ut som medger verksamheter i bottenplanet. Detta innebär för byggnad med den här placeringen ska ha en första våning som är anpassad för lokaler avseende lämplig höjd på första våningsplanet. Fasader utformning Ett antal principer styr utformning av fasader som är indelade i tre kategorier beroende på deras läge inom området, aktiv fasad, öppen fasad och stila fasad. Utformning av fasader ska följa principerna i blandstadsprogrammet: Utdrag ur karta på sid 40 i blandstadsprogrammet. Färgerna delar in fasaderna i: Blå-stilla, Gulöppen och Röd-Aktiv 35

36 Aktiv fasad En aktiv fasad stöder ett stadsliv som på sikt kommer bli intensivt. Det ger förutsättningar för all typ av handel, kultur, service och näringsliv/ verksamheter/kontor och arbetsplatser med ett (kund)underlag från hela Jönköping. Byggnaden ska placeras i kvartersgräns mot gata men bottenvåning mot Munksjöplan kan vara indragen för att ge en väderskyddad förplats till lokal och arkitektonisk artikulering. Bottenvåningen ska vara väl tilltagen i höjd, minst 4 meter, för att tydliggöra byggnadens offentlighet och möjliggöra verksamheter. Fasaden ska ha stora sammanhängande glaspartier i bottenvåningen och gärna många entréer. Bottenvåningen ska vara tillgänglig från trottoaren utan trappor eller trösklar. Öppen fasad En öppen fasad stödjer gatans övervägande lokala stadsliv. Bottenvåningen ska utformas för en lokal. Eftersom stadsdelen byggs ut successivt kommer inte det kommersiella underlaget finnas att fylla alla markerade lägen från början. Hörnlägena ska prioriteras. Byggnaden ska placeras i kvartersgräns mot gata. För att behålla en flexibilitet ska bjälklagshöjden göras så att det från början eller på sikt är möjligt att använda bottenvåningar för verksamhet. Eventuella bostäder kan tex byggas med ett lätt extra bjälklag eller som så kallade bokaler. Bottenvåningens fasadliv ska vara slätt utan utskjutande delar till en fri höjd av lägst 3,5 meter. Högre upp längs fasaden kan burspråk, holkar och balkonger skjuta ut. 36

37 Stilla fasad En stilla fasad i bottenvåningen stödjer det mer stillsamma stadsliv som kan förväntas här. Normalt finns ingen kommersiell potential för handel. Bjälklag ska placeras något förhöjt i förhållande till trottoarens nivå för att höja lägsta bostadsvåning något från gatans nivå. Fasaden har entréer till bostäder och eventuellt kontor. Balkonger kan vara indragna eller utanpåliggande. För fasader mot Torpagatan och Vaggerydsgatan ska bottenvåningens fasadliv vara slätt utan utskjutande delar till en fri höjd av lägst 3,5 meter Service Området kommer fullt utbyggt att ha en god tillgång på butiker och service i och med stråket från Munksjöplan ner mot Munksjötorget. Enligt blandstadens principer ska lokaler tillåtas i bottenplan där så är möjligt. Kvarterens fronter mot viktiga torg är sammanhållna för att tydligt avgränsa torgrummet och medge lägen för lokaler i bottenvåning. Kvarteren ska i så hög grad som möjligt innehålla lokaler för verksamheter i bottenvåningen. Alla kvarter kommer inte inledningsvis att ha samma kommersiella potential för etableringar. Det behövs en viss befolkningstäthet för att nå denna potential och eftersom stadsdelen byggs ut i etapper måste också etableringar ske etappvis. 37 Karta ur blandstadsprogrammet som redovisar möjliga lägen för butiker och verksamheter.

38 Röd färg visar lägen där lokaler för besöksintensiv verksamhet byggs från början i bottenvåningen. Gul färg visar lägen som ska prioriteras för lokaler för handel och service i takt med att stadsdelen successivt byggs ut. Byggs med tillräcklig bjälklagshöjd mm för att på sikt bli lokal. Initialt kan lokalen med t ex ett extra bjälklag användas som bostad. Tillgänglighet All boendeparkering ska ske i parkeringsgarage inom fastigheten eller i samfällighet. För god tillgänglighet anläggs angöringsparkering, handikapparkering och besöksparkering längs trottoaren vid entréerna. De boendes cykelparkering ska ligga nära bostadsentréerna. De ska erbjuda tillräckligt många platser och helst vara väderskyddade. Cykelparkering ska finnas i trädzonen samt i anslutning till verksamheter. Trygghet Närvaro av människor i stadsmiljön är av betydelse för tryggheten. En tät stadsstruktur som är lätt att röra sig i, till fots och med cykel, med korta kvarter och varierade lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer främjar mötet mellan olika grupper av människor. Genom att möta varandra med tolerans och respekt skapas också en trygghet. Ljuset bidrar också till att skapa trygghet. Det är bl.a. utifrån detta Jönköping arbetar med den artificiella ljussättningen av staden (se Jönköpings kommuns belysningsprogram, antaget i kommunfullmäktige 2011). Detta arbete ska ligga till grund för ljussättningen i stadsdelen. Barn Enligt en av visionens bärande idéer ska kärnan ha en långsiktigt hållbar stadsutveckling socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Här ska barnperspektivet och god tillgänglighet ska särskilt beaktas. I utformning av offentliga platser och stadsrum ska barns som vuxnas, behov av mötesplatser och träffpunkter tillgodoses. Tillgängligheten till staden för barn, äldre och funktionshindrade ska särskilt beaktas. Varierande lägenhetsstorlekar och blandade upplåtelseformer är viktigt för en social hållbarhet. Det talar för att området får en blandad åldersstruktur med både barn och äldre. Park- och rekreationsmiljöer ska kunna användas av många och för många skiftande aktiviteter. Barn, ungdomar, vuxna och äldre har olika behov för sin utomhusvistelse. För barn kan parkerna utgöra en skyddad plats att leka i - naturlek, äventyrslek, vild natur eller en plats att möta djur. Parkerna är viktiga mötesplatser i blandstaden. De är offentliga platser fria från kommersiella budskap men också gratis och allmänt tillgängliga. Därmed är de öppna även för dem med begränsade ekonomiska resurser som tex barn, ungdomar och socialt utsatta grupper. Parken och naturmiljön är därför en demokratisk arena. De inbjuder till möten genom t.ex. lek, spel och rekreation. En ambition är också att staden ska växa med god och spännande arkitektur som ger mångfald och variation i volymer och uttryck. Det är viktigt att erbjuda barn och ungdomar inspirerande miljöer som inrymmer olika karaktär trygga och rofyllda såväl som spännande och intressanta. En varierande stadsmiljö skapar förutsättningar att tillgodose detta. 38

39 Förskola En förskola för 100 barn föreslås i kvarter 9 placerad i byggnaden närmast parkens två nedre våningar. Förskolans gård kommer att ta ca 3500 kvm av parkens norra del i anspråk. Denna del av planen är därför utlagd med användningen S för förskola på plankartan. Byggnaden delas in horisontellt så att de övre våningsplanen kan användas för bostadsändamål. Här blir det en tredimensionell fastighetsbildning. Planlösningar och fördelning av trapphus för att nå gården behöver studeras särskilt. Undantag från principen att samtliga trapphus ska ha direkt tillgång till innergård för ett par bostäder kan bli nödvändigt. Byggrätten har planbestämmelse BSC 1 : Bostäder, Omsorgsverksamhet tex förskola, skola, Centrum tex kontor. Bostäder och kontor får endast inrymmas i vån 3-6. Entréer till Bostadsvåningar får ske från gårdssidan.. Detta gör det möjligt att använda fler än två våningsplan för förskoleverkasamhet om detta skulle anses behövas samt att även kontorsverksamheter är möjliga om detta kan bli aktuellt. Lokaliseringen av skolor och förskolor nära parker och naturområden ger också goda möjligheter till vardaglig vistelse i naturmark. Förskolegårdar och skolgårdar ska utformas tillräckligt stora, i det här fallet ca 3500 kvm. Förskolegårdarna ska stimulera barns kreativitet. Barn som vistas i förskolemiljöer med bra utemiljö rör sig mer, har bättre koncentration och utsätts för mindre skadlig UV-strålning. Minst halva gården ska vara täckt av buskage, träd eller kuperad terräng. Lekredskap och lekytor ska vara placerade intill träd och buskar eller vild natur. De öppna ytorna ska finnas där emellan. Vån1 Illustration på förskolans placering i kvarter 9 Vån2 39

40 7.2 Friytor, markplanering Utblickar från kvarteren mot parken, vattnet och torget prioriteras. Kvarteren har en lägre sida eller ett lägre hörn för att medge utblickar från de bakre delarna av kvarteret. Sektion genom kvarter 9 med förskolan. Den streckade linjen visar befintlig marknivån, den röda visar föreslagen gatunivå. Höjdsättning Generellt kommer all mark och blivande gatunivå inom fabriksområdet att höjas upp med 1-10 m. Vaggerydsgatan kommer att ligga på en höjd mellan 3,5-8 m över befintlig marknivå. Innergårdarna i kvarteren utmed Barnarpsgatan kommer att ha en marknivå som ligger omkring gatans nivå men innebär ca 10 m högre än befintlig marknivå. Detta ger plats till som mest tre våningar garage under mark. Byggnader har på plankartan försetts med bestämmelser om högsta totalhöjd och om högsta våningsantal. Utfyllnad En viktig förutsättning för att få en fullgod park och ett tillgängligt gång- och cykelstråk i den södra delen av stadsdelen är att strandlinjen, inom fabriksområdet, kan avslutas och utformas på ett attraktivt sätt. För detta förutsätts en utfyllnad, uppskattningsvis m2, utformad med minsta möjliga påverkan i sjön. Utfyllnaden ger parken tillräcklig storlek och strandkvalitet samtidigt som utrymme skapas för nya stadskvarter i en omfattning som ger förutsättningar för stadsliv. Den nuvarande strandlinjen inne på fabriksområdet är ett resultat av den senaste i raden av många tidigare utfyllnader under industriområdets expansion. En preliminär bedömning, enligt Inventering av natur- och rekreationsvärden vid Munksjön, ger att nuvarande strandområde är igenväxningsmark och saknar betydande naturvärden, med eventuellt undantag av själva strandlinjen där ett antal regionalt sällsynta vattenväxter växer. Vattendjupet direkt utanför dagens strandlinje är 6-10 meter vilket indikerar också att området inte tillhör de mest betydelsefulla när det gäller reproduktion av fisk. Lekbottnar förekommer normalt på grunt vatten så endast en begränsad del har förutsättningar för lek. Beroende på hur utfyllnadens släntfot utformas kan troligen lekbottnar återskapas för att kompensera tidigare utfyllnader i sjön. Hur utfyllnaden ska konstrueras, vilka konsekvenser den får samt vilka eventuella kompensationsåtgärder som krävs ska nogsamt utredas. 40

41 Miljökonsekvenser vid planerad vattenverksamhet såsom utfyllnaden, kommer att utredas mer ingående i samband med de tillståndsprövningar som krävs enligt Miljöbalken11 kap. Fastighetsägaren svarar för att utreda, belysa och ta fram allt material för ansökan om den vattendom som krävs samt bekostar anläggandet av utfyllnad och park Parallellt med anmälan(se nästa stycke) kommer en ansökan om tillstånd för utfyllnad inom vattenområde för ett område som omfattar ytterligare maximalt m2 att upprättas. Enligt miljöbalken är utfyllnad inom vattenområde då bottenytan är större än m2 en tillståndspliktig vattenverksamhet där en ansökan om tillstånd skall inlämnas till mark- och miljödomstol (i detta fall vid Växjö tingsrätt). Mindre utfyllnad I den södra delen av det nya bostadsområdet planeras i ett första skede en utfyllnad som omfattar ett ca m2 stort område i Munksjön. Utfyllnaden behövs för att befintliga ledningsstråk ska kunna flyttas, detta för att möjliggöra byggnationen samt för att strandlinjen ska kunna bli tillgänglig för allmänheten. En anmälan (daterad ) samt kompletterad anmälan ( ) om vattenverksamhet lämnades in till Länsstyrelsen och tillstånd gavs enligt Länsstyrelsens delbeslut angående anmälan om utfyllnad (daterat ) samt beslut anmälan om utfyllnad (daterad ). Åtgärden kan utföras under förutsättning att en summa avsätts som kompensation för utsläckning av lek- och växtområden för fisk, ett kontrollprogram upprättas samt att arbetet utförs i huvudsak så som det beskrivs i anmälan. Den planerade anmälningspliktiga utfyllnaden inom området bedöms täcka en bottenarea i Munksjön motsvarande ca m2 medan volymen utfyllda massor beräknas uppgå till totalt ca m3. Utfyllnaden planeras att utföras innanför en ca 140 m lång stålspont som slås ned i fast botten. Sponten kommer sannolikt att förankras in mot stranden. Under april 2012 genomförde GEONOVA en sedimentundersökning i Munksjön, enligt ett av Ramböll upprättat program. Resultaten från undersökningen har sammanställts respektive utvärderats och redovisas av Golder Associates i en rapport daterad Enligt undersökningen sluttar bottenslänten inom området relativt brant österut ned mot Munksjöns djupare delar. Inom det undersökta området uppgår vatten-djupet till max 12 m medan de lösa sedimentens mäktighet i medeltal är ca 1,5 m, med ett maximalt djup av ca 2,5m. I den del som blir övertäckt av aktuell utfyllnad är vattendjupet max ca 7 m och de lösa sedimentens mäktighet understiger 1 m. 41

42 Tolkade vattendjup, uppmätta vid GEONOVAs undersökning under april Medelvattenstånd var + 88,75. Spontlinjens ungefärliga läge är markerad med pil. Illustration över den mindre utfyllnadens tillvägagångssätt.. Följande arbetsordning bedöms lämplig för att minimera risken för grumling i samband med anläggande av den utfyllnad som kommer att ingå i anmälan om vattenverksamheter: 1. Avverkning av träd, buskar mm i den nuvarande strandlinjen 2. Nedslagning av en stålspont med en utsträckning motsvarande ca 140 m. Denna slås vertikalt ned i fast botten och förankras in mot land med ett tillräckligt antal horisontella stag fästa mot ankarplattor. Spontens övre kant förläggs lägst på nivån +90,3. Sponten avslutas med en ca 20 m lång öppning i sydväst mellan spont och strandlinje. Vattendjupet uppgår i anslutning till öppningen mellan 0 och knappt 2 m. 3. Anläggande av en siltgardin på tillräckligt avstånd utanför öppningen i sponten. Siltgardinen fästes mot strandlinje respektive mot sponten och förses med tyngder. 42

43 4. Utfyllnad med erosionssäkrade massor i öppningen. 5. Anläggande av två fångdammar. De skapas genom att vallar läggs i riktning från strandlinje ut till sponten, jämför figur 7 nedan. Vallarna utformas med lågpermeabla rena massor till en krönhöjd motsvarande ca 0,3 m lägre än spontens övre kant. 6. Utfyllnad med tillförda rena massor till full höjd genom ändtippning. Utfyllnaden startar i nordost och sker i riktning mot sydväst. Den avslutas mot tidigare utlagd vall i den f d öppningen mellan spont och strandlinje. 7. Avetablering av siltgardinen. Den förutsedda miljöpåverkan bedöms huvudsakligen utgöras av eventuella konsekvenser av den grumling som kan bli aktuell vid utfyllnadsarbeten innanför slagen spont. En traditionell slagning av sponten bedöms endast orsaka en begränsad uppgrumling av bottensedimenten varför någon särskild skyddsåtgärd inte bedöms erfordras för det momentet. Den mindre utfyllnad som föreslås till den första etappen behövs för att Vaggerydsgatan och de ledningar som ska ligga i denna ska kunna anläggas. Ledningsflytten från Barnarpsgatan och anläggandet av Vaggerydsgatan är avgörande för att någon grundläggning av kv 1-4 ska vara möjlig och för att genomförandet av planen ska kunna ske. Det är därför av stor vikt att denna del av utfyllnaden kan utföras i samband med första byggetappen. En anmälan kommer att inlämnas i under planarbetet och kommer med samtliga rapporter och handlingar att biläggas till planen till utställningen. Den övergripande kvartersstrukturen förutsätter att den större utfyllnaden blir utförd för att ge plats till den park som är en förutsättning för att ge en fungerande stadsdel. Skulle det visa sig att ett tillstånd inte kan ges eller att projektet inte är ekonomiskt eller tekniskt genomförbart så får strukturen anpassas så att en motsvarande park kan rymmas på befintlig mark på bekostnad av byggbar mark i senare detaljplanetapper inom området. Perspektiv bilden visar den tänkta framtida strandlinjen med tillhörande släntfot. Den gula streckade linjen redovisar läget på den spont som begränsar den mindre utfyllnadsetappen. Den röda linjen indikerar ungefärligen det område som kan beröras av ansökan och genomförandet av den större utfyllnaden. 43

44 Grundläggning I PM Geoteknik daterad har grundläggningsförutsättningarna inom planområdet studerat och ett antal risker påvisas. Ytterligare undersökningar måste också genomföras i samband med projektering av respektive kvarter. Vid schakter måste åtgärder vidtas för att inte orsaka utdränering och grundvattensänkning mot omkringliggande byggnader och anläggningar. Detta för att inte äventyra befintliga grundläggningar med skadliga sättningar som konsekvens. Risker och faktorer som i ett byggskede är särskilt viktiga att beakta är bl.a. sättningar och hävning i omkringliggande fastigheter som under byggnadstiden kan uppstå bland annat till följd av det vid pålningsarbete sker massundanträngning som kan medföra hävning i intilliggande byggnader och anläggningar. Pålningen kan också medföra omlagring i jorden vilket kan leda till sättningar. Spontdragning kan ge hålrum som leder till deformationer i marken. Spontning och eventuella pålslagningsarbeten ger upphov till vibrationer vars storlek måste beaktas och begränsas vid utförande så att de inte medför skador på omkringliggande byggnader och anläggningar. De nya byggnaderna är enligt planförslaget i flera plan, vilket innebär stora laster. Då de geotekniska förutsättningarna samt byggnadernas storlek varierar krävs att varje byggnad studeras separat. Dimensionering och utformning av grundläggning detaljprojekteras i senare skede när mer information kring byggnadernas utformning finns framme och kompletterande geotekniska undersökningar har utförts. 7.3 Gator och trafik Gatorna inom ramprogrammet ska utformas på ett sådant sätt att de möjliggör trafik för en attraktiv stad. Utformningen tar lika mycket som utgångspunkt att ge goda förutsättningar för stadslivet som att medge framkomlighet för olika trafikslag som fotgängare, cyklister och bilister. Gator är stadsrum. Det innebär att de är till för alla för människor i olika åldrar och med olika vana och färdighet att hantera trafik. Gatorna inom programmet är indelade i olika kategorier av vilka huvudsakligen fyra finns inom vårt planområde. Då utformningen av gaturummen påverkar luftkvaliteten ska detta vägas in vid utformningen gator. 44

45 Barnarpsgatan -Urbant huvudstråk De urbana huvudstråken ska förbinda de nya stadsdelarna med övriga staden. De ska också förbinda omgivande stadsdelar med varandra och ge god tillgänglighet till entréer och butiker. Urbana huvudstråk ger god tillgänglighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikanter och bilister. Eftersom de är centrala för stadslivet ska de förutom att vara effektiva vara trevliga att vistas på. Barnarpsgatan kan inte få samma utformning som övriga huvudstråk inom ramprogrammet, med 35 m gata och kollektivtrafik, på grund av den befintliga gatans bredd norr om rondellen samt det tänkta läget för kollektivtrafiken på klostergatan. Gatans funktion i ett samlat trafiksystem, trafikföring och korsningar har studerats i den trafikanalys som ligger som bilaga. Gatans sektion och gaturum studeras vidare under projekteringsarbetet. Det kan konstateras att de olika trafiklösningarna vid Torparondellen inryms inom gatuområdet. Stadsstråk Stadsstråkens roll är att vara centrala inom varje stadsdel och förbinda gatorna där. De ska ge god tillgänglighet till entréer och butiker. Deras centrala roll i vardagslivet gör att de ska vara attraktiva att vistas på. Ibland är stadsstråken viktiga gröna lungor i stadsdelarnas inre som ger bostäderna utblickar till stråkets stadsliv, grönska och vattenspel. Cykling sker i blandtrafik. Stadsstråken utformas antingen 18 m breda eller 24 meter breda. Gemensamt för dessa utformningar är generösa trottoarer med alléträd på båda sidor och möjlighet till dubbelriktad blandtrafik. Trädzonen ger utrymme för angöringsparkering för cykel och bil eller gatu- och kafémöblering. Inom planområdet Vaggerydsgatan samt Torpagatans förlängning utformas som stadsstråk. Garageentréer till boendeparkeringen ska i första hand nås från lokalgatorna. Vaggerydsgatans sektion föreslås bli gångbana 3.0m +parkeringlträd 2.5m + körbana 6.5m + dike och träd 3.0m + gång och cykel 3.0m. Lokalgator Lokalgatorna har trottoarer på båda sidor, vägledda av belysning och träd. Cykling sker i blandtrafik och cykelparkering ska finnas i trädzonen. Mot lokalgatorna mynnar boendeparkeringarnas garageentréer. Flera av lokalgatorna inom planområdet får en utformning med trappor och vändplaner på grund av höjdskillnaderna. 45

46 Torggator Torggatorna har en ännu lägre trafikintensitet än lokalgatorna och en utformning mer som gåfartsgator utan nivåskillnader och kantsten. Gatusektionen utformas som en sammanhållen yta i en nivå. Förtydligande anvisning för trafikrörelser och parkering görs genom markering i markbeläggningen, som hällar eller friser av smågatsten. Torggatorna kan ha en funktion där de angränsar ena sidan mot torg, park eller kaj och angör dessa. En torggata kan också vara i form av en gränd inom fabriksområdets befintliga struktur. Torggatorna fungerar för angöring till kvarteren och är öppna för alla trafikslag men hastigheten anpassas till de gåendes villkor. Gång- och cykelvägar I närområdet finns ett bra nät av gång- och cykelvägar. Befintlig cykelmöjlighet på Barnarpsgatan behålls, ett nytt cykelalternativ skapas i och med Vaggerydsgatan. Cykel kommer vara möjligt utmed strand- och kajpromenaden när aktivitetsparken är utbyggd. Gatorna som förbinder Barnarpsgatan och Vaggerydsgatan förses med trappor som säkerställer att passagerna är allmänt tillgängliga för gående. Detta säkerställs genom avtal och kommunens delaktighet i gemensamhetsanläggningar. Strandpromenaden Hälsans stig, strandpromenaden runt Munksjön, ska ge god tillgänglighet till sjön och dess stränder men också knyta ihop staden runt sjön. Strandpromenaden ska locka både som gent och tryggt gång- och cykelstråk till/från arbetet, skolan och andra målpunkter samt till fritidens motion i form av promenad, löpning och cykling runt sjön. Strandpromenaden har runt Munksjön en zon på 10 meters bredd, vilken ska inrymma plats för både gång, cykel och löpning. Stråket ska ha god och energieffektiv belysning med inslag av spännande effektbelysning på väl valda platser. Bänkar för vila och reflektion ska finnas på lämpliga platser. Inom planområdet underskrider aldrig avståndet mellan föreslagen strandkant och bebyggelsen 30 m. Biltrafik Trafiken inom ramprogramsområdet och utbyggnadsstrategin redovisas i kommunikationsstrategin som antogs Här redovisas även ett antal åtgärder som påverkar planområdet. Det i kommunikationsstrategin beslutade huvudnätet. 46

47 Trafikscenarier Trafiken som kan komma att beröra planområdet är beroende av fyra olika trafikscenarier för år 2030 som påverkar utformningen av Barnarpsgatan. Dessa olika scenarier ligger dessutom till grund för bullerberäkningar och beräkningar av luftkvalitet. Scenarier 1 till 4 redovisar hur trafiken på Barnarpsgatan förändras beroende på genomförandet av de beslutade åtgärderna i kommunikationsstrategin Markerat med rött redovisas det antal med trafiken har räknats upp utifrån trafikanalysen daterad Sc 1 innebär att Karlavägen är utbyggd vilket minskar trafiken på Barnarpsgatan. Sc 2 innebär att varken Karlavägen eller bron byggs. Sc 3 innebär att både Karlavägen och bron byggs vilket leder till ökad trafik inom planområdet. Sc 4 innebär att enbart bron byggs vilket leder till att trafikmängderna ökar avsevärt norr om planområdet samt på Östra Torpagatan (Torpagatans förlängning). Trafik inom planområdet En utredning som ska beskriva hur trafiken kommer att se ut inom exploateringsområdet har tagits fram av sweco ( Trafikanalys daterad ). Analysen finns som bilaga till planen och kommer att styra detaljutformningen kring infarter, anpassningen av Munksjöplan/Torparondellen och infarter till området. Analysen har dessutom kommit fram till nya trafikmängder i de beräknade scenarier som planen använder. Dessa har sedan använts för att uppdatera övriga utredningar. Torparondellen/Munksjöplan För trafikplatsen vid Torparondellen som kallas Munksjöplan diskuterats två alternativa utformningar, dels en större korsning och dels den cirkulation med två körfält som illustreras 47

48 på plankartans illustrationsplan. Det saknas slutgiltigt beslut kring vilken lösning som kommer att realiseras dock har samtliga förslag analyserats ingående och redovisas i Trafikanalys daterad En signalreglerad korsning skulle ge en stadsmässighet som ligger i linje med stadsbyggnadsvisionens principer och skulle skapa bra förutsättningar för handel i bottenplan på kv 5 och 6. En korsning ger också möjligheter att styra trafikmängder på ett annat sätt. Dock visar det preliminära resultatet av trafikutredningen att denna lösning är mer beroende av kommunikationsstrategins åtgärd med en utbyggd Karlaväg för att inte skapa för långa köer på Barnarpsgatan. Principskiss för utformning av Barnarpsgatan - Torpagatan som 2-fältig cirkulationsplats Under den första etappen föreslås att den befintliga trafiklösningen behålls och byggs ut med en ny in och utfart till området och Torpagatans förlängning. Enligt trafikanalysen krävs dock en anpassning av dagens cirkulation med ytterligare ett körfält in från norr när planområdet kopplas på för att bibehålla framkomligheten i korsningen. Principskiss för utformning av Barnarpsgatan - Torpagatan med trafiksignaler Barnarpsgatan/Jordbrovägen Barnarpsgatan är idag en barriär mellan stadsdelarna Torpa/Söder och den kommande stadsdelen på Munksjö fabriksområde. För att öka tillgängligheten och samspelet mellan de olika stadsdelarna och öka kontakten mellan Torpa/Söder och Munksjön behöver gatans 48

49 utformning förändras. Flera av gatans tvärgator utmed dess södra del föreslås öppnas för högersväng och tydliga övergångsställen skapas på ett antal ställen. Dock styrs denna möjlighet av vilket övergripande scenario som realiseras. Kvarterens placering utmed Barnarpsgatan har förändrats något jämfört med strukturen i ramprogrammet för att ge plats till en större signalreglerad korsning än som tidigare föreslagits samt till en större cirkulation än dagens för att inte bygga bort denna möjliga utveckling om denna blir beslutad. Karlavägen Som redovisas i kommunikationsstrategin ligger Barnarpsgatan idag nära gränsvärdena för miljökvalitetsnormen för luft samt ligger nära gränsen för de trafikmängder som den klarar av. Barnarpsgatan påverkas därför av hur bebyggelseutvecklingen i stadens och kommunens västra delar sker. För att kunna fördela trafiken bättre väster om Munksjön föreslår kommunikationsstrategin en länk som utgår från Södra infartens rondell och vidare utmed dagens gång- och cykelstråk på den tidigare banvallen till Gräshagen, via Karlavägen, Dalagatan och Humlevägen/Hemstigen för att ansluta till Åsenvägen vid Bäckadalsgymnasiet. Gatusträckningen kommer att fungera som förbindelse mellan Bymarken, Dunkehalla, Bäckalyckan och stadsdelar söderut. Detta innebär att viss trafik då avlastas Barnarpgatan, så att luftkvaliteten där kan förbättras. Enligt strategins tidplan för åtgärder ligger Karlavägen i en senare etapp vilket gör att vi även måste anpassa bebyggelsen utifrån dagens trafikmängder. I alla beräkningar på luftkvalitet, buller och kapacitet utgår vi därför ifrån fyra olika huvudscenarier som innebär olika trafikmängder för Barnarpsgatan. I anpassning av gatubredder och placering av byggnader har vi dimensionerat ifrån det värsta scenariot. Kollektivtrafik 49 Trafikbelastning på det föreslagna vägnätet enligt Kommunikationsstrategin år Noterbart är att antalet fordon förbi planområdet har halverats tack vare den nya länken över Gräshagen. Bilden motsvarar scenario 1. Illustrationen är inte uppdaterad utifrån beräkningarna i trafikanalysen( )

50 Stomlinjer finns vid Torpaplan inom 300 m från planområdet. Barnarpsgatan trafikeras av två linjebussar med turtäthet på 10 minuter. 7.4 Buller Planområdet är bullerutsatt utmed sin västra sida och kommer eventuellt vara bullerstört även utmed Torpagatans förlängning om en bro byggs i framtiden. Illustration över byggnaders placering av för att skärma av buller. Målsättningen för området som fastslogs i planprogrammet/ramprogrammet är att de riktvärden för trafikbuller som finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följas: - 30 dba ekvivalentnivå inomhus - 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (22-06) - 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) - 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad - Maximalnivån får överskridas med högst 10 dba fem gånger per natt ( huvudregeln ) Vid tillämpning av riktvärdena bör dock hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till angivna nivåer bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Enligt ramprogrammet kan det i vissa fall finnas skäl att göra avsteg från huvudregeln vilket innebär att en högre bullernivå kan accepteras vid fasad mot gata förutsatt att lägenheterna är genomgående och att minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats (eller balkong) är vända mot en tyst sida. Avsteg Under vissa förutsättningar kan avsteg från huvudregeln 55dba vid fasad göras. Utifrån boverkets allmänna råd (2008:1) bör avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen kunna övervägas: I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i: 50

51 - centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering: - av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer - eller med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Skäl för att tillämpa avsteg Motiv för avsteg är att området är ett typiskt förtätningsområde i centrala delen av staden, där det kan anses som lämpligt att göra avsteg från gällande riktlinjer. Med hänsyn till det stadsnära centrala läget är det för denna fastighet inte rimligt att kräva en lika hög ljudstandard som kan krävas för nybyggda bostäder i stadens utkant. Byggnationen tar central oexploaterad mark i användning vilket besparar att värdefull oexploaterad jord- och skogsbruksmark i staden utkanter tas i anspråk. Stombusslinjerna passerar nära planområdet. Det är gång- och cykelavstånd till stadens centrum. Närheten till gång- och cykelvägnätet samt närheten till stambusslinjer ger även goda möjligheter till rekreation i stadens närbelägna parker och i områdena vid de tre sjöarna. - Munksjö fabriksområde är ett viktigt stadsutvecklingsområde för centrala Jönköpings utbyggnad. - Kvarteren närmast de högt trafikerade gatorna har höga bullervärden att hantera men är också av stor betydelse för stadsdelens utbyggnad i sin helhet. Dessa kvarter skapar förutsättningar för bullerskydd av andra kvarter och inte minst för den yttre miljön (torg, gator, parker och kajen) i den kommande stadsdelen. Bullerskydd Trafiken på Barnarpsgatan och Torpagatans förlängning kommer att alstra bullernivåer som riskerar att överstiga 67 dba vid vissa fasader. En bullerutredning daterad är utförd och finns bilagd till planen. Kompletterad trafikbullerutredning daterad har uppdaterats avseende nya trafikmängder. Barnarpsgatan och Torpagatans förlängning kommer att alstra olika mängd trafik beroende på vilken övergripande trafikföring kommunen väljer att planera efter. Bullerberäkningen grundar sig på fyra olika trafikscenarier men förslagets lösning tar sin utgångspunkt i det scenario som alstrar mest trafik på de aktuella gatorna, Scenario 4. Som mest uppmäts 67 db(a) vid fasad utmed Barnarpsgatan. Utredning och mätningar finns som bilaga till planen. För att möjliggöra bostadsbebyggelse utmed Barnarpsgatan krävs att kvarteren sluts mot den bullriga sidan, antingen genom byggnaderna i sig eller genom andra avskärmningar för att skapa en ljuddämpad gårdssida och en gårdsyta mot vilken de genomgående lägenheterna kan vända sig. Syftet med en ljuddämpad gårdssida är att som en kompenserande åtgärd för ett bullerstört läge skapa en tyst vistelsezon inne i bostaden, d v s under det rekommenderade 30 dba ekvivalentnivå samt möjliggöra störningsfri kontakt med/vistelse på/fönstervädring mot gårdssidan. En ljuddämpad sida riktad mot en bullerstörd sida syftar till att möjliggöra störningsfri fönstervädring även åt detta håll. 51

52 Byggnader och bostäder ska lokaliseras och utformas så att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet vänds mot ljuddämpad sida med högst 50 dba ekvivalentnivå utanför fönster, såväl fasta som öppningsbara. Minst ett av dessa rum ska vändas mot en gårdssida. Med gårdssida avses den sida som har en utemiljö avsedd för utomhusvistelse (definition från Boverkets rapport 2011:10 Trafikbuller och nybyggda bostäder ). Med gårdsyta avses den yta som gårdssidan upptar i marknivå. En ljuddämpad gårdssida uppnås när ljudnivån inte överskrider 50 dba ekvivalentnivå vid fasad mot gårdssidan samt på minst hälften av gårdsytan (1,5 m ovan mark). Gårdssida. Gårdsyta. (Illustrationer från Malmö stads Tillämpningsskrift om trafikbuller Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande av bostäder, ) Fasader mot bullersidor kan utformas med burspråk som avskärmar buller och ger hörn och partier längs fasaden med lägre bullernivåer där fönster som kan placeras för att få ner bullernivåerna utanför fönster. Bostädernas planlösningar behöver vända minst hälften av boningsrummen mot tyst eller ljuddämpad sida vilket även inkluderar lösningar där balkonger eller burspråk avskärmar bullret. Dock skall minst ett fönster i varje exponerad lägenhet ligga mot byggnadens gårdssida, som avgränsar en gårdsyta, för att tillgodose Ramprogrammets krav på genomgående lägenheter och säkerställa en god boendemiljö För att säkerställa vädringsmöjligheter skall samtliga sovrum vara vända mot en tyst eller ljuddämpad sida. Som kompensation skall dessutom bullerexponerade lägenheter ges tillgång till en ljuddämpad uteplats och när nivåerna överstiger 65 vid fasad krävs ljudklass B inomhus. Detta för att det just ljudklass B har en stor påverkan på upplevelsen av ljudmiljön. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida kan det enligt Boverkets allmänna råd accepteras upp till 55 db(a) vid fasad i de övre våningsplanen mot denna sida. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter där det är tekniskt möjligt samt vid uteplatser och gårdsytor. Med tekniska åtgärder såsom 52

53 skärmar och dylikt bör dock 50 db(a) klaras utanför fönster till hälften av boningsrummen även på de övre våningsplanen. Planbestämmelser På plankartan tabellen nedan införts som gäller för all bostadsbebyggelse inom planområdet. Byggnader och bostäder ska lokaliseras och utformas så att ljudkrav 1-3 som redovisas i tabell på denna plankarta uppfylls. Om ljudkrav 2 inte kan uppfyllas ska istället ljudkrav 4-6 uppfyllas. För varje bullerexponerad lägenhet där den dygnsekvivalenta ljudnivån utanför fasad uppgår till 65 db(a) ska ljudklass B uppnås inomhus Varje lägenhet där buller nivåerna vid fasad överstiger 55 dba skall ha tillgång till en ljuddäpmad uteplats (50 dba). Varje lägenhet där buller nivåerna vid fasad överstiger 65 dba ska ha tillgång till en skyddad uteplats som klarar ljudklass B utomhus inom fastigheten För varje lägenhet där den dygnsekvivalenta ljudnivån utanför fasad uppgår till 60 db(a) ska samtliga sovrum vändas mot tyst eller ljuddämpad sida. För dimensionering av skyddsåtgärder avseende trafikbuller skall aktuell trafikberäkning användas (högst 5 år). Till planen har en kompletterande trafikbullerberäkning tagits fram daterad För varje lägenhet i de övre våningsplanen där den dygnsekvivalenta ljudnivån utanför fasad överstiger 60 db(a) och där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utanför fasad på ljuddämpad sida kan 55 db(a) vid fasad i undantagsfall accepteras mot denna sida. 7.5 Luftkvalitet Den huvudsakliga källan till luftutsläpp utgörs av den lokala trafiken. Förutsatt att de övergripande hållbarhetsmålen uppfylls, dvs. att de beslutade satsningarna görs på 53

54 kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik, innebär kommunens tillväxt enligt Utbyggnadsstrategi invånare en viss trafikökning inom Kärnan (ca 6 %). Gestaltningen av gaturummet har betydelse för förmågan att vädra ut partiklar. Utformningen av den tillkommande bebyggelsen, särskilt i anslutning till de mest trafikerade stråken, kan ha lokal påverkan på partikelhalterna i luften. För att kunna bedöma om miljökvalitetsnormer kommer att överskrids eller inte har SWECO genomfört beräkningar baserade på uppskattade trafikmängder: Luftföroreningar vid Barnarpsgatan i Jönköping daterad Rapporten finns som bilaga till planen. Mätningarna har uppdaterats avseende nya trafikmängder och en ny rapport har lagts till handlingarna daterade och sammanfattas nedan. Bild ur rapporten Luftföroreningar vid Barnapsgatan i Jönköping som redovisar dygnsmedelvärdet för PM10 i scenario 2. Slutsatser De senaste årens mätningar mellan åren 2009 och 2011 vid Barnarpsgatan visar att halterna av partiklar som PM10 underskrider miljökvalitetsnormvärdena, både för årsmedelvärde samt 90-percentilen för dygnsmedelvärdet. När det gäller riktvärdena enligt miljökvalitetsmålet Frisk luft för partiklar som PM10 överskrids dessa både för år 2011 och för år 2030 vid de mest utsatta gatuavsnitten. Spridningsberäkningarna för situationen år 2011 visar att halterna av partiklar som PM10 vid Barnarpsgatan underskrider miljökvalitetsnormvärdet både för årsmedelvärde och för dygnsmedelvärdet som 90-percentil, se sammanfattande tabell nedan. Överensstämmelsen mot uppmätta data är god, dock saknas jämförande uppmätta värde för 90-percentilen på dygnsmedelvärdet. Spridningsberäkningarna visar att samtliga trafikscenario enligt beräkningar år 2012 (sc1, sc2, sc3, sc4) för år 2030 med planerad utbyggnad underskrider miljökvalitetsnormvärdena för både årsmedelvärde och 90-percentil för dygnsmedelvärdet. Trafikscenario sc2 med en gaturumsbredd för Barnarpsgatan söder om Torpagatan på 22 meter och med en trafikmängd på visar spridningsberäkningarna att 90-percentilen för 54

55 dygnsmedelvärdet ligger maximalt på 46 μg/m3 för MKN och att årsmedelvärde ligger maximalt på 26 μg/m3. Gaturumsbredden är en viktig faktor för halter av partiklar i gaturum, spridningsberäkningar visar att med trafikdata enligt sc2 där gaturumsbredden minskas från 30 till 22 meter ökar 90- percentilvärdet vid Barnarpsgatan från maximalt 44 till 48 μg/m3, söder om Torpagatan. Trafikscenario (sc4x) med en gaturumsbredd för Barnarpsgatan söder om Torpagatan på 30 meter (dagens gaturumsbredd ligger på 22 meter) och med en antagen trafikmängd på visar spridningsberäkningarna att 90-percentilen för dygnsmedelvärdet tangeras för MKN och att årsmedelvärde innehålls. Observera dock att dessa trafikuppgifter (sc4x) är teoretiskt antagna och bygger ej på någon prognosmodell. Scenariot visar var gränsen för trafikmängd går för att inte överskrida MKN på Barnarpsgatan. Spridningsberäkningarna visar att samtliga trafikscenario enligt beräkningar år 2013 (sc1, sc2, sc3, sc4) för år 2030 med planerad utbyggnad underskrider miljökvalitetsnormvärdena för årsmedelvärde och 90-percentil för dygnsmedelvärde (sc3 tangerar MKN). 7.6 Parkering Boendeparkering ska utformas så att det blir möjligt att lämna bilen hemma och välja kollektivtrafik eller cykel till t.ex. arbetet. Kantstensparkeringen är till för angöring och besöksparkering till bostäder, handel, kontor. Cykelparkeringen för besök skapas i gatornas trädzon. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrades tillgänglighet. Bilplatser för funktionshindrade ska placeras nära målpunkter och trapphus. All boendeparkering ska ske inom kvarteret, i garagelösningar och ej i markplan. Garagelösningar helt eller delvis under terrasserade gårdsbjälklag eller samlokaliserad parkering är därför en förutsättning inom området. Separata parkeringshus är därför också aktuellt i kommande etapper. Kundparkering Kunder till verksamheter får parkera vid kantsten inom området. I kvarter 5-6 som har en hög koncentration av handel måste kundparkering finnas i garage. Parkeringsnorm Jönköpings kommuns gällande parkeringsnorm håller på att revideras för att anpassas till ett hållbart trafiksystem. Parkeringsnormen syftar till att ett utbud av parkeringsplatser skapas som främjar ett hållbart resande. Nya fastigheter och stadsdelars parkeringsbehov ska anpassas efter morgondagens resvanor. Detta för att främja en så stor överflyttningseffekt som möjligt från bilresor till mer hållbara alternativa färdmedel och förmå boende att lämna bilen hemma. För en redovisning av p-behovet har en p-utredning tagits fram daterad denna finns som bilaga till planen. Som grund för dessa beräkningar ligger följande p-norm framtagen för projektet: Nya bostäder ska inrymma 7 bpl/1000 m2 BTA. Besöks-p sker på gatan. 55

56 Cykelplatsbehovet för boende inkl besöks-p är 2,5 cpl/lgh. Bilparkeringsbehov för kontor/arbetsplatser/hotell är 21 bpl/1000 m2 BTA. För handel/livs gäller 40 bpl/ 1000 m2 BTA. För handel och service gäller 30 bpl/ 1000 m2 BTA. För att bedöma volymhandel, hotell och andra större verksamheters parkeringsbehov kan det krävas en särskild parkeringsutredning. P-behovet för hotell/kontor och handel är därför satt relativt högt. I linje med ramprogrammet förordas att bilpooler eller liknande skapas inom området. Illustration som beskriver hur p-platser kan komma att fördelas mellan kvarter i kommande etapper som inte har p-garage inom fastigheten. Parkeringsfördelningen för exploateringsområdet i sin helhet är beroende av att tillgången på p-platser fördelas mellan kvarter. Kvarteren utmed Barnarpsgatan har goda förutsättningar för underjordisk parkering tack vara höjdskillnaden. Stora delar av områdets totala antal p-platser anläggs här. Utredningen visar att det totala antalet platser inom området inte är tillräckligt och föreslår att ett p-hus anläggs norr om Bygatan. Möjligheten att planera för detta p-hus blir då avgörande för etappindelningen och styr utbyggnadstakten av resten av området. Marken för detta p-hus måste finnas tillgängligt och kunna detaljplaneras för att kunna inleda planarbetet för de kvarter som ska ha sin parkering i detta p-hus. P-fördelningskartan kommer att uppdateras under utbyggnaden av området och kommande detaljplanetapper. Förändringar i kvarterens p-behov innebär att fördelningen kan justeras. Med hänvisning till det p-behov övriga kvarter har är det ett måste att samtliga i utredningen föreslagna p-platser i den första etappen byggs. Totalt redovisar utredningen ett underskott för området söder om Bygatan på 232 ppl vilket kommer att belasta kommande etapper och begränsa möjligheten att komma vidare i planläggningen utan att plats för dessa parkeringar kan anvisas norr om planområdet. 56

57 Tabellen nedan summerar de parkeringar som P-utredningen anvisar i denna detaljplaneetapp och landar i ett överskott i förhållande till etappens eget behov som uppgår till 259 platser. Dessa måste allra minst tillskapas för att möjliggöra kommande utbyggnad av området Om fördelningen mellan verksamheter, kontor och bostäder ändras i kv 5-6 kontor mot vad som tidigare har redovisats måste P-behovet för dessa kvarter räknas om. Det nya p-antalet får dockinte tas från det överskott som krävs längre fram i projektet. Redovisat p-behov som ligger till grund för P-utredning Redovisat behov (baserat på norm/ användning) Beräkningar baserade på (kvm) Kv1 179 ppl 8500 kvm Kv2 50 ppl Kv3 51 ppl Kv4 54 ppl Kv5 31ppl (bostäder 0,07) 101 ppl (handel/livs 0,04) 70 ppl (kontor 0,021) Behov per garage P-platser redovisade under samrådet per garage Minimum överskott till kommande kvarter 334 ppl 384 ppl 50 ppl (4364/2537/3348) kvm 202 ppl 273 ppl 71 ppl Kv6 34 ppl (bostäder) 56 ppl (handel 0,03) Kv9 84 ppl kvm 84 ppl 82 ppl Summa: (4888/1872) 6760 kvm 90 ppl 228 ppl 138 ppl Förskolans hämta/lämna parkering sker inom fastigheten i markplan i anslutning till Vaggerydsgatan. P-behovet är 2 ppl/avdelning =12 ppl. Denna parkering är ej avsedd för personal. P-behovet ingår ej i P-utredning 7.7 Parkmark Munksjöparken är i första hand till för de boende i stadsdelen som behöver en plats för vila, rekreation och aktiviteter i bostadens direkta närhet. Munksjöparken ska dessutom vara en målpunkt och mötesplats för hela Jönköping. En nod i stadsväven med större betydelse och räckvidd utöver det lokala. En plats där staden i ett större offentligt rum möter sjön. Parken är en aktiv park, med plats för möten, lek, samling, spel och andra aktiviteter. Öppna, plana ytor ska finnas för spontant bollspel och vistelse. Parken ansluter även till Tabergsåns naturkvaliteter. I parken finns möjlighet att ta om hand och rena dagvatten. En mindre anläggning utformas i samklang med parken som bidrar till parkmiljön. I en del av parken kommer utgöra gård för intilliggande förskola. Förskolan behöver ha sin egen gård för uppsikt över barnen, men denna ska utformas integrerat med parkens gestaltning. Munksjöparken ska utformas som en tydligt kulturpräglad park. Detta i kontrast till den naturlika delen i söder vid Tabergsåns mynning. Utformningen ska ges en sammanhållen prägel med helhetsverkan och ha hög arkitektonisk kvalitet. Parken innehåller större gräsytor, planteras med träd, perennplanteringar och innehåller en vattenparterr för rening av dagvatten. Parterren utformas arkitektoniskt som upplevelserika planteringar med fuktföredragande 57

58 växter. Parkens gångvägar kopplas tydligt till staddelens gatunät, och entrélägena mot detta markeras av platser formade som träbryggor. Illustration från Blandstadsprogrammet som visar Munksjöparkens läge. Utmed strandlinjen löper ett gång- och cykelstråk, Hälsans stig. Knutet till detta finns träbryggor som bildar platser nära vattnet. Ett av dessa kan utgöra en informell scen för mindre uppträdanden. En halvmeterhög mur skiljer gångstråket från parkens 1-2 meter breda strandzon. Strandzonen ligger nedanför muren invid vattenbrynet och ges ett vegetativt innehåll för att stärka områdets biologiska liv. Arter som etablerat sig i Munksjös industriområde ges där förstärkta livsmöjligheter. Till skillnad mot parkens övriga delar utformas strandzonen friare, med vildare vegetation och rörligare strandlinje. Möblering, armaturer och övrig utrustning anpassas till Munksjös helhetsmiljö. De görs storskaliga med en robust karaktär som hör samman med vattenläget. Ett projekt för att fylla parken med verksamheter och styra detaljutformningen kommer att drivas i kommunens regi. Projektet kommer att samordna utformningen och hantera hur kajstråket och hälsans stig ska tillgängliggöras inom utvecklingsområdet över tid. I detta arbete kan barn och ungdomar integreras. I den första detaljplanetappen kommer endast en mindre del av parken att läggas ut som parkmark. Resterande del kommer i samband med senare etapper och då finns också en vattendom för utfyllnad. Både Parkavdelningen liksom fritidsförvaltningen kommer att delta i utformningen av denna som föreslås få ett förenklat utseende inledningsvis Naturmark Se rubriken natur under förutsättningar. Planbestämmelsen Natur är utlagd för marken som innefattar Strandskogen vid Tabergsåns mynning. Inom denna kommer Gång/Cykelstråket runt Munksjön att passera 8 TEKNISK FÖRSÖRJNING 8.1 Dagvatten Enligt ramprogrammet ska fastighetsägaren i samarbete med kommunen genomföra en dagvattenutredning som redovisar hur dagvatten och breddvatten från Torpa/Söder och från 58

59 fabriksområdet kan omhändertas. Detta arbete har resulterat i en skrivelse, daterad , som överlämnats till Miljökontoret. Förväntade klimatförändringar ger att de nya stadsdelarna inom ramprogrammet anpassas så att större vattenflöden kan hanteras, utformat enligt Dagvattenpolicy, utifrån Översvämningsstudie Jönköpings tätort. Inom fabriksområdet behöver dagvatten från Torpa- Söder hanteras så tillvida att det inom planområdet finns en stor befintlig dagvattenledning som går från Torparondellen ner till Munksjön. På grund av att det befintliga ledningsnätet på Torpa/Söder är kombinerat, riskerar vid kraftiga regn orenat avloppsvatten att bräddas ut till Munksjön. Detta system byts nu ut mot ett separerat system. Vattnet som idag går i denna ledning föreslås istället ledas via en ny dagvattenledning i Vaggerydsgatan, till en anläggning för fördröjning och rening vid Jordbron. I samband med genomförande av detaljplanen kommer dagvatten, som leds via Torpagatan och Vaggerydsgatan, att renas i en ny anläggning väster om Tabergsån. Dammar och slamoch oljeavskiljare för dagvattenbehandling bör dimensioneras för 8.5mm regn med en varaktighet på 3 timmar. Detta regn omfattar 75 % av alla regnintensiteter under ett år. Regn på 8 mm med en varaktighet på 10 minuter som motsvarar ett 2-års regn och används enbart för att dimensionera ledningar som avleder flöden. Avskiljarsystemet vi Jordbron kommer att rena 90 % av den totala dagvattenvolymen. Överstigande flöden kommer att ledas förbi avskiljarsystemet direkt till sjön enligt förslaget i anslutning till befintligt utlopp. I samband med projektering kommer en fullständig dagvattenanmälan att lämnas in från Tekniska kontoret som redovisar hur systemet vid Jordbron ska utformas. En sådan anmälan är under framtagande. Dagvattnet från Planområdet kommer till stora delar att tas om hand av ovan nämnda system för fördröjning/rening vid Jordbron. På grund av att lämpligheten i att infiltrera vatten på förorenad mark har ifrågasatts eftersträvas generellt avledning av dagvatten från gator till infiltration i växtbäddar i gatusektionen. Vatten som träden inte kan ta upp leds vidare till det övriga dagvattensystemet via dränering. För kommande planområden som till större delar befinner sig på förorenad mark kommer en detaljerad Dagvattenutredning tas fram som kan redovisa hur ytvatten kan magasineras/renas och ledas vidare i de lågpunkter som de bevarandevärda husen orsakar. Ytvatten rinner idag orenat till Munksjön som enligt kommunens dagvattenpolicys recipientförteckning klassas som mindre känslig. Principer som har diskuterats inledningsvis men som inte berör etapp ett är att dagvatten från området från Torpagatan och söderut mot Munksjöns strand ledas till ett i parken anlagt grunt kanalsystem med växter i botten av kanalerna för att nå en reningseffekt och för stora delar av området norr om Torpagatan kommer dagvattnet som inte reduceras via växtbäddarna, att 59

60 ledas via markförlagda slam- och oljeavskiljare innan det släpps via utloppsledningar i Munksjön. 8.2 Uppvärmning Byggnader ska vara lågenergibyggnader i enlighet med Jönköpings kommuns gällande krav. Dessa krav kommer kontinuerligt förändras: Krav år 2012: För nybyggnation gäller att mängden köpt energi exklusive hushållsel inte ska överstiga 50 kwh/m2 vid el som huvudsaklig energikälla. Ifall den huvudsakliga energikällan är fjärrvärme eller annan uppvärmningskälla med förnybar energi ska mängden köpt energi inte överstiga 75kWh/m2 (enligt Program för hållbar utveckling miljö ). System för värmeåtervinning mellan olika verksamheter bör uppmuntras. Handelns behov av nedkylda ytor och bostäders behov av värme kan ömsesidigt utnyttjas. Byggnader bör utformas så att kylbehov undviks eller begränsas. Solceller eller annan lämplig lokal energiproduktion bör så långt som möjligt integreras i byggnadens utformning. Byggnaderna ska formges för att möta höga krav på energihushållning. Tillstånd måste först inhämtas hos JENAB. 8.3 EL, Tele Samanlagt 6 elstationer behövs inom exploateringsområdet. En befintlig station flyttas i samband med anpassning av Torparondellen och ersätts av en ny vid Torparondellen. Denna station föreslås få en tillfällig placering vid Torparondellen i samband med gatuprojekteringen. Tre stationer redovisas på plankartan. Två E-områden läggs ut, ett i parken och ett vid Munksjöplan. Ett tredje läge illustreras norr om planområdet och kommer att ingå i en kommande etapp. Ytterligare ett E-område har placerats söder om Vaggerydsgatans infart. Utformningen av nätstationerna kommer få en stor påverkan på stadsrummet kring Torparondellen då dessa måste vara fristående och placeras minst 5m från fasad. På grund av områdets storlek kommer anläggningarna dessutom vara stora, 6x8m. Utformningen av stationerna måste anpassas till intilliggande byggnader, särskilt vid kvarter kvarteren 5 och 6, i stil och materialval och detta kommer vara ett absolut krav för bygglov. Extra krav kommer att ställas på estetisk anpassning. På samma sätt ställs krav på utformningen av den station som placeras i anslutning till eller i parken. 60

61 Karta på förslag på stationernas placering från Jkp Energi. Har kompletterats med ytterligare en station söder om Kv Avfall Bild på ny nätstation vid Vattengränd. Särskild arkitektonisk omsorg kommer att krävas då dess byggnader kommer att dominera stadsrummet. Med föreslagen utformning av kvartersmark sker soptömning från Vaggerydsgatan. Detta på grund av vändplanernas bredd mellan kvarteren utmed Barnarpsgatan (16m). 18 m vändplan krävs. Backande sopfordon får inte korsa huvudcykelstråket utmed Barnarpsgatan och parkerings i längsgående riktning är inte möjlig. Jönköpings kommuns bärande princip är att sortering av avfallet i fraktioner skall ske nära källan för att på bästa sätt kunna ta vara på de resurser avfall är, och för att inte sprida föroreningar i miljön. Biologiskt avfall samlas in för rötning som ger energi som biogas samt biogödsel, brännbart avfall ger energi vid förbränning, och övrigt avfall sorteras så det kan återanvändas eller återvinnas. Inom kvarteren ska plats finnas för att sortera och bli av med avfall bekvämt och hållbart. En teknisk lösning med sopsug har studerats men bedöms som mindre lämplig med tanke på kostnader och föroreningar i marken. Ett system med komprimering kan vara ett alternativ för att minska ytor för sophanteringen. 61

62 9 RISKHÄNSYN 9.1 Omgivningspåverkan I arbetet med att exploatera Munksjö fabriksområde har Ramböll på uppdrag av fastighetsbolaget Tolust ETT AB, tagit fram ett PM som kartlägger omgivningspåverkande verksamheter i närheten av exploateringsområdet: PM omgivningspåverkande verksamheter omkring fd Munksjö fabriksområde, Karta ur PM omgivningspåverkande verksamheter omkring fd Munksjö fabriksområde som redovisar fortsatt utredningsbehov per kvarter. Detaljplanens första etapp berörs inte. Bostäder planeras inom rekommenderat skyddsavstånd både från tankningsstation och från väg där det kommer att fraktas farligt gods. Således krävs en djupare analys av riskbilden vid det tilltänka bostadsområdet och en Riskutredning har tagits fram: Riskutredning av omgivningspåverkande verksamheter från Munksjö fabriksområde, Norr om omvandlingsområdet varav planförslaget utgör en del pågår i dagsläget tre industriverksamheter som bedrivs av Munksjö Paper AB, SCA Hygiene AB och Jönköping Energi AB. Dessa tre verksamheter har en gemensam infartsport till området som nås från Barnarpsgatan, direkt angränsande till omvandlingsområdets norra del. Det är nu känt att SCA Hygiene AB avslutar sin verksamhet medan Munksjö Paper AB kommer att fortsätta bedriva sin verksamhet under överskådlig tid. Bild ur utredningen som illustrerar avståndet från planerad bebyggelse till bensinstationen. 62