inom gymnasieskolan Kristianstads kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av garanterad undervisningstid, schemaläggning samt frånvaro inom gymnasieskolan Kristianstads kommun Sofie Holmkvist 18 september 2012

2 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund Revisionsfråga Kontrollfrågor Avgränsning och metod Elevernas rätt till undervisning Schemaläggning Frånvaro Elevfrånvaro Lärarfrånvaro Slutsatser Revisionell bedömning Kristianstads kommun

3 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kristianstad har granskat huruvida eleverna i gymnasieskolan erhåller den garanterade undervisningstiden samt hur schemaläggning och frånvarorapportering fungerar. Granskningens revisionsfråga har varit Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att varje enskild elev i praktiken erhåller den garanterade undervisningstiden enligt skollagen? Den sammantagna bedömningen är att nämnden till stor del säkerställer den garanterade undervisningstiden, men att förbättringsåtgärder behöver vidtas inom några områden. Nedan följer en sammanfattning av granskningsresultatet som ligger till grund för denna bedömning. Det kan konstateras att granskade program tillgodoser den garanterade undervisningstiden enligt schema och timplaner. Uppgifter finns tillgängliga på individnivå. Dock saknas en gemensam rutin för systematisk uppföljning av huruvida eleverna erhåller den garanterade undervisningstiden i praktiken. Utifrån granskningen framgår en skillnad hos de olika rektorerna i hur de hanterar uppföljningen. Några av rektorerna har redan idag en systematisk uppföljning kring vilken konsekvens elevers respektive lärares frånvaro ger på undervisningstiden. Vi noterar vidare att det inte i alla lägen sker en systematisk uppföljning av antalet inställda lektioner och vilken eventuell effekt detta har på den garanterade undervisningstiden. Vi finner det ändamålsenligt att samtliga gymnasieskolor i Kristianstads kommun omfattas av gemensamma riktlinjer för frånvarorapportering. Vid den arbetsplatsförlagda utbildningen är tillvägagångssättet för när- och frånvarorapporteringen annorlunda. Av intervjuerna framkommer att rapporteringen av när- och frånvaron på APU stundtals eftersläpar. Vi gör bedömningen att hanteringen kan förbättras. Vi konstaterar att rektorerna arbetar för att i så stor utsträckning som möjligt ta tillvara elevperspektivet i schemaläggningen. Tre av fyra rektorer anser att det finns ett klart samband mellan ökad frånvaro och schemalagda håltimmar och inställda lektioner. Även eleverna stärker denna bild. Vi konstaterar att det generellt är en låg andel håltimmar på granskade program. Någon uppenbar skillnad mellan granskade program och därigenom skolor har inte identifierats. Följande bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet: Gemensam rutin för systematisk uppföljning av vilken effekt elevers och lärares frånvaro har på den garanterade undervisningstiden för att tillse att samtliga elever erhåller den garanterade undervisningstiden i praktiken. Översyn av manuella när- och frånvarorapporteringen på APU med syfte att förbättra hanteringen av uppgifterna till Skola24. Kristianstads kommun 1 av 12

4 Tillse att kommunikationen med eleverna förbättras om på vilket sätt de får ta igen en inställd lektion. Gemensam rutin för information till eleverna om inställda lektioner. T.ex. bör samtliga skolor nyttja de tjänster som finns tillgängliga, så att hanteringen blir lika gentemot eleverna. Kristianstads kommun 2 av 12

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Både enligt 1985 års skollag (5 kap) och enligt nuvarande skollags 16 kapitel har eleverna i gymnasieskolan rätt till den så kallade garanterade undervisningstiden. Detta innebär att elever på yrkesprogrammen har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program minst undervisningstimmar. Enligt tidigare gymnasieförordning (SFS 1992:394), 3 kap 6 samt enligt nya (SFS 2010:2039) 3 kap 4, ska för varje läsår eller kortare tid finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare. Flera faktorer spelar in vid schemaläggning. Så kallade håltimmar uppstår ofta när schemaläggaren inte lyckas kombinera elevernas schema med lärarnas utan att luckor uppstår. I samband med de förtroendevalda revisorernas planering av revisionsinsatser för 2012 uppkom frågan om det finns en risk för ökad frånvaro i relation till schemalagda håltimmar och inställda lektioner. Revisorerna beslutade därför om att denna fråga skulle bli föremål för granskning under år Revisionsfråga Granskningen ska svara på följande revisionsfråga: Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att varje enskild elev i praktiken erhåller den garanterade undervisningstiden enligt skollagen? 2.3. Kontrollfrågor Revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollfrågor: Tillgodoser de granskade programmen skollagens definition om garanterad undervisningstid? Finns system och rutiner för frånvarorapportering? På vilket sätt tas hänsyn till elevperspektivet i schemaläggningen? Hur stor andel håltimmar finns på schemat? Finns skillnader mellan granskade skolor/program? Förs statistik över antalet inställda lektioner? Finns rutiner för på vilket sätt och när i tiden elever informeras om inställda lektioner? 2.4. Avgränsning och metod Granskningen har avgränsats till att omfatta elever i årskurs 3 på de nationella programmen Barn- och fritidsprogrammet (Wendesgymnasiet), Handels- och administrationsprogrammet (Söderportsgymnasiet), Samhällsprogrammet (Österänggymnasiet) samt Medieprogrammet (Christian 4:s gymnasium). Avvikelse från ur- Kristianstads kommun 3 av 12

6 sprunglig projektplan har skett vad gäller programvalet på Christian 4:s gymnasium. Enligt projektplanen skulle granskning ha skett av det humanistiska programmet, men då detta program startade först höstterminen 2011 var det inte möjligt att genomföra granskningen såsom planerat. Istället valdes medieprogrammet på Christian 4:s gymnasium ut som föremål för granskning. Granskningen har skett genom intervjuer med skolchef, rektorer för ovan nämnda program, schemaansvariga på tre av skolorna samt totalt 13 elever från årskurs 3 på utvalda program (2-5 elever per skola). Vidare har vi tagit del av erforderliga dokument utifrån respektive kontrollmål, exempelvis aktuella scheman och timplaner. Kristianstads kommun 4 av 12

7 3. Iakttagelser 3.1. Elevernas rätt till undervisning Det finns två typer av nationella program inom gymnasieskolan, yrkesprogram och högskoleförberedande program. Enligt skollagen 1 ska utbildningen på de nationella programmen bedrivas som heltidsstudier och är avsedda att genomgås på tre läsår. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och deltagandet i undervisningen är därför inte en plikt på samma sätt som i grundskolan. Det är emellertid en arbetsplats med de regler och förhållningssätt som följer av detta. Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng. En fullständig utbildning omfattar poäng. De nationella programmen omfattar poäng så länge inte en elev ansöker om annan omfattning på utbildningen alternativt att det finns särskild anledning för avvikande omfattning. Den undervisningstid det motsvarar är olika för olika program. För de högskoleförberedande programmen motsvarar poäng en undervisningstid om minst timmar, medan yrkesprogrammen har en minsta undervisningstid om timmar. Varje program består av olika kurser. Dessa läggs ut i scheman och omfattar normalt 50, 100, 150 eller 200 poäng, vilket totalt ger poäng. Erhållna timplaner för respektive program visar att antalet utlagda poäng överensstämmer med lagstiftningens krav. Enligt gymnasieförordningen 2 ska huvudmannen besluta om antalet undervisningstimmar för varje kurs samt fördelningen av undervisningstiden över läsåren. I Kristianstads kommun är dessa beslut vidaredelegerade till rektor. Gymnasieförordningen reglerar även att huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Förordningen anger dock inte till vem rapporteringen ska ske. Barn- och utbildningsnämnden i Kristianstads kommun ställer inte krav på att ta del av någon uppföljning av undervisningstiden. Däremot finns uppgifterna tillgängliga på individnivå, då varje elev har sitt eget schema. Skolchefen gör bedömningen att eleverna i Kristianstads kommun får den garanterade undervisningstiden. Enligt uppgift lägger rektorerna i regel ut fler timmar än den garanterade tiden. Som exempel anges temadagar som inte är knutna till en specifik kurs, men som ändå är en läroplansuppgift och räknas som undervisning, som exempel på aktivitet som ligger utanför ordinarie schemapositioner. Även rektorerna stärker bilden om att eleverna får mer undervisningstid än vad skollagen anger som minimikrav : :2039, 4 kap,22 Kristianstads kommun 5 av 12

8 3.2. Schemaläggning Kristianstads kommuns gymnasieskolor använder ett schemaläggningssystem som heter NovaSchem. På varje skola finns en person som, i samråd med respektive programrektor, ansvarar för skolans schemaläggning i sin helhet. Via sammanställning av inlagda scheman kan förvaltningen följa upp så att schemat för varje individ totalt sett är utlagt enligt garanterad undervisningstid. Förvaltningen har med andra ord kontroll på utlagd tid via scheman. Lärarna har rapporteringsskyldighet och registrerar att lektionen är genomförd i enlighet med schemat samt rapporterar elevernas närvaro respektive frånvaro. Av olika skäl kan schemat brytas för eleverna ett antal gånger per läsår, så kallade schemabrytande aktiviteter. Det kan till exempel handla om temadagar, nationella prov eller friluftsdagar. Även om utgångspunkten för dessa dagar är att de ska bidra till måluppfyllelsen enligt läroplanen kan ett enskilt ämne blir drabbat av ett minskat antal timmar jämfört med timplanen. Schemaläggarna tillser att sådana aktiviteter som t.ex. studie- och temadagar inte alltid hamnar på samma dag i veckan under läsåret. Detta för att minimera risken att eleverna går miste om samma lektionstyp flera gånger. Utgångspunkten för innehållet i schemat är att lägga in positioner som är gemensamma för hela skolan, t.ex. det individuella valet. Därefter läggs de schemapositioner in som är gemensamma för ett helt program, och slutligen det som är gemensamt för klassen. Samtliga rektorer uppger att de försöker ta tillvara elevperspektivet i schemaläggningen. Rektorerna anser det viktigt att försöka ha klassens och inte lärarnas tider som utgångspunkt i schemaläggningen, däremot händer det ibland att klassperspektivet får bli underordnat. Rektorerna får input från eleverna i olika frågor, däribland schemaläggningen, genom klassråd samt elevprogramråd (en av skolorna har även så kallade husråd). Många elever tar även själv direkt kontakt vid behov av ändringar i schemat. Hänsyn tas enligt uppgift i största möjliga mån till elevers önskemål om att kunna välja bland vissa kurser, längden på lektionerna, skolbusstider etcetera. Eleverna upplever att de har möjlighet att påverka sina scheman. Däremot händer det i enstaka fall att en elevs önskemål om schemaändring kan bli till nackdel för gruppen. Det kan även vara så att elever har önskemål om ändringar i schemapositioner för att få en ledig dag. Detta anser dock inte rektorerna är till fördel, utan vill att eleverna ska vistas på skolan. Enligt uppgift arbetar rektorerna för att undvika håltimmar i schemat, men de menar samtidigt att det inte är helt oundvikligt. För några av programmen är schemaläggningen smidigare, då de inte samläser med andra program i någon stor utsträckning. För några av programmen är det däremot svårare både vad gäller hänsyn till samläsning och behovet av lokaler och teknisk utrustning. Enligt uppgift tenderar antalet håltimmar bli fler i årskurs 3. Detta beror på att de individuella valen och antalet valbara kurser ökar. Scheman är individuella per elev, vilket medför att eleverna kan drabbas olika mycket av antalet håltimmar. Några av skolorna väljer att kalla håltimmarna för studietid istället. Kristianstads kommun 6 av 12

9 Generellt kan noteras att det är en låg andel håltimmar på scheman för granskade program. Av schema för årskurs 3 framgår att det i flertalet fall uppstår fler håltimmar än i årskurs 1 och 2, vilket även lyfts fram via intervjuerna. Även några av eleverna anser att det varit fler håltimmar i årskurs 3. De flesta av eleverna upplever att håltimmarna gör dem rastlösa och att det är meningslös tid. Några uppger att de har svårighet att koncentrera sig på läxläsning i skolan. Några av eleverna lyfter även fram att ett fåtal schemapositioner inte varit strategiskt utlagda. Här tycker de exempelvis att svåra ämnen som Matte C inte ska finnas på schemat en fredagseftermiddag. Endast eleverna på ett av de granskade programmen anser att det varit mycket håltimmar i årskurs 1 och 2. Detta syns dock inte i schemana. Majoriteten av eleverna upplever att de kan påverka schemaläggningen i viss utsträckning. Några av eleverna ger uttryck för att ha varit väldigt nöjda med sina scheman genom åren. Tre av fyra rektorer anser att det finns ett klart samband mellan ökad frånvaro och schemalagda håltimmar och inställda lektioner. Även eleverna stärker denna bild Frånvaro Frånvaron kan delas upp i elevens frånvaro respektive lärarens frånvaro Elevfrånvaro Även om gymnasieskolan är en frivillig skolform finns en form av sanktion för elever som inte deltar i undervisningen. Om en elev haft mycket frånvaro riskerar eleven att inte längre räknas till heltidsstuderande. Detta kan medföra att Centrala Studiestödsnämnden (CSN) stoppar utbetalningen av studiebidrag. Samtliga gymnasieskolor i Kristianstads kommun omfattas av gemensamma riktlinjer för frånvarorapportering. Via Skola 24 3 som är ett webbaserat verktyg markerar varje lärare när- och frånvaron på individnivå. Efter varje lektion ska de elever som inte är anmälda sjuka eller lediga markeras med "Ogiltig frånvaro". Detta moment ansvarar varje enskild lärare för. Skolchefen menar att systemet är en garant för den garanterade undervisningstiden på individnivå. Rektorerna får härigenom ett verktyg för uppföljning av den enskilde eleven. När en elev har ogiltig frånvaro skickas dessutom ett meddelande direkt till vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna har även lösenord till Skola24 och därmed tillgång till statistik som rör det egna barnet. Skolchefen anser att tillförlitligheten i systemet är hög, även om innehållet bygger på den mänskliga faktorn så tillvida att läraren fyller i uppgifterna efter utförd lektion. Det krävs en registrering från läraren oavsett om det varit någon elev frånvarande eller inte. Rektor har möjlighet att utläsa att det verkligen skett en registrering och kan med andra ord följa upp lärarnas rapportering. Vid APU 4 används inte Skola24 på samma sätt som vid övrig undervisning eftersom externa verksamheter inte har tillgång till kommunens system. Eleverna lämnar istället in en lapp till mentorn eller APU-ansvarig som i sin tur rapporterar in i Skola24. Lappen måste vara påskriven av handledarna på arbetsplatsen. Av intervjuer- 3 Skola24 kommer att ersättas av Edvice (samma system som grundskolan använder). Tre gymnasieskolor kommer att använda Edvice i ett pilotprojekt som pågår under höstterminen Arbetsplatsförlagd utbildning på yrkesprogrammen Kristianstads kommun 7 av 12

10 na framkommer att rapporteringen av när- och frånvaron på APU stundtals eftersläpar. Varje elev har en mentor kopplad till sig under sina studieår. Mentorerna har till uppgift att bevaka den enskilde elevens frånvaro. Mentorerna ansvarar för kontakten med elevhälsoteamet vid behov samt att rapportera in ogiltig frånvaro till CSN. Varje lärare har även en anmälningsplikt när det gäller elevernas frånvaro och om de riskerar att inte nå uppsatta kunskapsmål. Några av rektorerna ställer tydliga krav på systematisk uppföljning vad gäller frånvaron. Något som lyfts fram i intervjuerna är att kommunen sedan hösten 2011 börjat lägga in extra stödåtgärder i schemapositionerna. Det kan t.ex. handla om fasta schemapositioner tre dagar i veckan, oavsett årskurs för de elever som inte nått målen. Elever med hög frånvaro ska enligt deras individuella utvecklingsplan medverka vid dessa tillfällen Lärarfrånvaro Vid lärarnas frånvaro uppstår behov av att eleverna ska kunna fortsätta sin utbildning utan bortfall av lärarledd undervisning. Enligt uppgift framgår att lärarna i arbetslagen ofta går in för varandra vid kortare frånvaro. Det kan även vara en lärarkandidat som täcker upp för en lektion. Finns ingen vikarie att tillgå är rutinen att ordinarie lärare har lektionen vid ett senare tillfälle. Vid längre frånvaro tillsätts vikarier. Förutom det garanterade antalet timmar är gymnasieskolan målstyrd, vilket bland annat innebär att eleverna själva har ett ansvar för sina studier. Eleverna måste uppnå vissa mål för att nå kriterierna för de olika betygsnivåerna. Undervisningstiden ser olika ut för olika ämnen. I ett ämne som till exempel svenska kan eleverna självständigt inta en större del av kunskapen. I ett ämne som till exempel svets är detta uteslutet på grund av säkerhets- och andra arbetsmiljömässiga skäl. Detta innebär att en lärares frånvaro kan ha olika betydelse för olika ämnen. Den generella iakttagelsen är att kommunen försöker undvika inställda lektioner så långt det är möjligt. Rektorerna anser att en inställd lektion ofta får oönskade följder i form av att eleverna lämnar skolan. Eleverna anser generellt att de inte har haft så många inställda lektioner. Några av eleverna anger att de haft fler inställda lektioner i något enstaka ämne. Intervjuade elever anger att de vanligen får ta igen inställda lektioner genom att göra egna uppgifter. En del av eleverna anser att de inte fått möjlighet att ta igen lektionen. Lärarna ansvarar för att se till att eleverna får den undervisningstid som är utlagd enligt schema. Om detta inte kan uppnås signalerar läraren till rektor. Lärarna rapporterar även i Skola24. Här måste göras en aktiv manöver i systemet för att registrera att lektionen är inställd. Då läraren rapporterar närvaro och frånvaro från en lektion registreras den som genomförd. Om läraren inte rapporterar visas lektionen som ej genomförd. Om lektionen är inställd och därmed inte är genomförd sker ingen aktivering i systemet om att läraren fyllt i när- och frånvaron. Rektorerna har härigenom en indikator på att läraren antingen inte varit inne i systemet och registrerat närvaron alternativt att lektionen inte är genomförd. Genom Skola24 går det Kristianstads kommun 8 av 12

11 att ta fram statistik över vilka lektioner som inte är genomförda i relation till schemat. Om ordinarie lektion behöver ställas in på grund av t.ex. exkursioner och studiebesök ska läraren meddela schemaläggarna om ändring i schemat. Om en lektion genomförs vid annat tillfälle än vad som anges i schemat ska detta registreras i NovaSchem. Det krävs en manuell hantering från varje enskild lärare. Detta fungerar enligt uppgift inte alltid i praktiken. Rektorerna uppger däremot att detta påtalats och att förbättring har skett. Då en lärare väljer att ta bort en lektion från schemat syns detta i statistiken. Undervisningstiden minskar. Om borttagen lektion ska kompenseras i systemet krävs kommunikation mellan lärare och schemaläggare. Rektorerna har möjlighet att följa upp genomförd undervisningstid jämfört med den planerade. För gymnasieskolan i Kristianstads kommun finns ingen övergripande rutin för på vilket sätt elever ska informeras om inställda lektioner. Rutinen för detta finns på respektive skola. Dock framgår av intervjuerna att skolorna går tillväga på liknande sätt. Om skolan har vetskap om inställd lektion i tid skickas i de flesta fall information via e-post eller SMS 5 till eleverna. I de fall en lektion blir hastigt inställd sker informationen via intern-tv, anslagstavlor samt via anslag på lektionssalsdörren. Majoriteten av eleverna anser att skolorna i de flesta fall meddelar om inställda lektioner på ett tillfredsställande sätt. Vi noterar dock en skillnad i vad eleverna tycker bland de elever som går på gymnasieskolan där SMS-tjänsten inte används. Även rektor bekräftar att eleverna har uttryckt önskemål om att få meddelande om inställda lektioner via SMS. 5 SMS-tjänsten används enligt uppgift på tre av fyra granskade skolor. Kristianstads kommun 9 av 12

12 4. Slutsatser och revisionell bedömning 4.1. Slutsatser I en målstyrd verksamhet kan resoneras att målen från staten borde räcka som styrning. God kvalitet i undervisningen står inte i koppling till själva tidsanvändningen, utan detta kommer snarare till uttryck i att eleverna klarar sin utbildning med godkända betyg. Skulle det däremot visa sig att eleverna inte klarar sin utbildning och den garanterade undervisningstiden inte lagts ut skulle denna fråga ändå vara av betydelse. Lagstiftningen har trots allt haft ett syfte med att reglera en garanterad undervisningstid. Genom att ha denna tid som grund i schemaläggningen ger det en viss trygghet om att alla elever så långt det är möjligt får likvärdiga förutsättningar åtminstone när det gäller antalet pedagogiskt ledda timmar. Tillgodoser de granskade programmen skollagens definition om garanterad undervisningstid? Den garanterade undervisningstiden är ett redskap för att garantera likvärdigheten i skolan. Läroplan, kursplan och timplan utgör skalet för planeringen av undervisningen. Vi gör bedömningen att granskade program tillgodoser den garanterade undervisningstiden enligt schema och timplaner. Uppgifter finns tillgängliga på individnivå. Uppföljning om huruvida eleverna verkligen får den garanterade undervisningstiden i praktiken kan därmed ske via Skola24. Vi konstaterar dock att det inte finns en gemensam rutin för systematisk uppföljning av om eleverna fått den garanterade undervisningstiden i praktiken. Detta är upp till respektive rektor att följa. Utifrån granskningen framgår en skillnad hos de olika rektorerna i hur de hanterar uppföljningen. Finns system och rutiner för frånvarorapportering? Vi finner det ändamålsenligt att samtliga gymnasieskolor i Kristianstads kommun omfattas av gemensamma riktlinjer för frånvarorapportering. Via det webbaserade verktyget Skola24 registrerar varje lärare när- och frånvaron på individnivå. Frånvarorapporteringen bygger på att samtliga lärare vid varje lektionstillfälle manuellt registrerar frånvaron. Systemet ger rektor möjlighet att följa upp lärarnas rapportering, vilket enligt uppgift görs kontinuerligt. Vid APU lämnar eleverna på yrkesprogrammen in en lapp med när- och frånvaro till mentorn eller APU-ansvarig som i sin tur rapporterar in uppgifterna i Skola24. Lappen är påskriven av handledarna på arbetsplatsen. Av intervjuerna framkommer att rapporteringen av när- och frånvaron på APU stundtals eftersläpar. Vi gör bedömningen att hanteringen kan förbättras. Kristianstads kommun 10 av 12

13 På vilket sätt tas hänsyn till elevperspektivet i schemaläggningen? Vi konstaterar att rektorerna arbetar för att i så stor utsträckning som möjligt ta tillvara elevperspektivet i schemaläggningen. Eleverna lyfter sina synpunkter via klassråd, elevprogramråd samt husråd på en av skolorna. Rektorerna uppger även att det är vanligt att eleverna själva tar direkt kontakt vid behov av ändringar i schemat. Hänsyn i schemaläggningen tas bland annat till elevers önskemål om vissa kursval, längden på lektionerna, skolbusstider etcetera. Eleverna upplever att de har möjlighet att påverka sina scheman i viss utsträckning. Hur stor andel håltimmar finns på schemat? Finns skillnader mellan granskade skolor/program? Att det i scheman förekommer en del håltimmar får anses som normalt. Att fulländat få ihop ett schema innehållande alla de samverkande parametrar som personal, lokaler etcetera som verkligheten innebär är i princip en omöjlighet. Vi konstaterar att det generellt är en låg andel håltimmar på granskade program. Schemana för årskurs 3 tenderar att innehålla fler håltimmar än övriga årskurser, vilket är en generell iakttagelse även i andra kommuner. Även flertalet av de intervjuade eleverna upplever att de har haft fler håltimmar i årskurs 3. Vi kan inte finna någon uppenbar skillnad mellan granskade program och därigenom skolor. Eleverna uttrycker till största delen att de är nöjda med de scheman de har haft. Förs statistik över antalet inställda lektioner? Genom Skola24 är det möjligt att göra en jämförelse mellan genomförda lektioner i relation till planerade lektioner enligt schemat. Det går även att se om en lärare tagit bort en lektion från ursprunglig planering. Om en lektion blir inställd och läraren har lektionen vid ett senare tillfälle ska läraren meddela schemaläggaren om ändring i schemat. Enligt uppgift fungerar inte detta fullt ut, men är uppmärksammat av rektorerna. Vi noterar att det inte i alla lägen sker en systematisk uppföljning av antalet inställda lektioner och vilken eventuell effekt detta har på den garanterade undervisningstiden. Lärarna ansvarar för att se till att eleverna får den undervisningstid som är utlagd enligt schema. Detta ingår enligt uppgift som en naturlig del i lärarnas uppdrag. Intervjuade elever anger att de vanligen får ta igen inställda lektioner genom att göra egna uppgifter. En del av eleverna anser att de inte fått möjlighet att ta igen lektionen. Vi konstaterar att kommunikationen med eleverna om på vilket sätt de får ta igen lektionen kan förbättras. Finns rutiner för på vilket sätt och när i tiden elever informeras om inställda lektioner? Vi konstaterar att det saknas en övergripande rutin för huruvida elever informeras om inställda lektioner. Rutinen för detta finns på respektive skola. Dock framgår av intervjuerna att skolorna går tillväga på liknande sätt. Vi noterar att SMS-tjänsten inte används av samtliga skolor. Majoriteten av eleverna anser dock att skolorna i Kristianstads kommun 11 av 12

14 de flesta fall meddelar om inställda lektioner på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt märks en skillnad i vad eleverna tycker bland de elever som går på gymnasieskolan där SMS-tjänsten inte används Revisionell bedömning Granskningens revisionsfråga har varit Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att varje enskild elev i praktiken erhåller den garanterade undervisningstiden enligt skollagen? Den sammantagna bedömningen är att nämnden till stor del säkerställer den garanterade undervisningstiden, men att förbättringsåtgärder behöver vidtas inom några områden. Nedan följer en sammanfattning av granskningsresultatet som ligger till grund för denna bedömning. Det kan konstateras att granskade program tillgodoser den garanterade undervisningstiden enligt schema och timplaner. Uppgifter finns tillgängliga på individnivå. Dock saknas en gemensam rutin för systematisk uppföljning av huruvida eleverna erhåller den garanterade undervisningstiden i praktiken. Utifrån granskningen framgår en skillnad hos de olika rektorerna i hur de hanterar uppföljningen. Några av rektorerna har redan idag en systematisk uppföljning kring vilken konsekvens elevers respektive lärares frånvaro ger på undervisningstiden. Följande bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet: Gemensam rutin för systematisk uppföljning av vilken effekt elevers och lärares frånvaro har på den garanterade undervisningstiden för att tillse att samtliga elever erhåller den garanterade undervisningstiden i praktiken. Översyn av manuella när- och frånvarorapporteringen på APU med syfte att förbättra hanteringen av uppgifterna till Skola24. Tillse att kommunikationen med eleverna förbättras om på vilket sätt de får ta igen en inställd lektion. Gemensam rutin för information till eleverna om inställda lektioner. T.ex. bör samtliga skolor nyttja de tjänster som finns tillgängliga, så att hanteringen blir lika gentemot eleverna Sofie Holmkvist Projektledare Mattias Haraldsson Uppdragsledare Kristianstads kommun 12 av 12