Granskning av schemaläggning inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Transkript

1 Granskning av schemaläggning inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Trelleborgs kommun December 2010 Sofie Holmkvist Adrian Göransson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Metod och avgränsning Industri- och Naturvetenskapliga programmet Garanterad undervisningstid Lärartäthet Sammanfattande synpunkter och bedömning

3 Sammanfattning På uppdrag av Trelleborgs kommuns revisorer har PwC granskat om gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens schemaläggning av utvalda program är i paritet med skollagens 5:e kapitel. Totalt över de tre granskade åren har det naturvetenskapliga programmet lagt ut timmar och industriprogrammet timmar, vilket är i paritet med de krav som finns enligt skollagens femte kapitel. Utifrån övergripande revisionsfråga och kontrollmålet om att granskade program tillgodoser gymnasieförordningens definition om garanterad undervisningstid visar denna granskning att gymnasiet schemalägger tillräckligt antal timmar både avseende det naturvetenskapliga- och industriprogrammet för att uppfylla lagens krav på garanterad undervisningstid för eleverna. Dock finns brister i nuvarande system för att följa upp att den planerade undervisningstiden i praktiken genomförs fullt ut och att en garanterad undervisningstid för varje enskild elev säkerställs. Det finns inte uppföljning i tillräckligt grad på vilken effekt de schemabrytande aktiviteterna eller lektionsbortfallen i form av lärar- eller elevfrånvaro har för den enskilde individen. Att det i scheman förekommer en del håltimmar får anses som normalt. Att fulländat få ihop ett schema innehållande alla de samverkande parametrar som personal, lokaler etcetera som verkligheten innebär är i princip en omöjlighet. Trelleborgs kommun har dock löst detta på ett bra sätt utifrån elevernas perspektiv i och med införandet av studietorg. Förutom att eleverna får en samlad skoldag i högre utsträckning finns dessutom möjlighet för eleverna att få extra stöd utöver ordinarie undervisning. En arbetsgrupp är tillsatt under hösten för att göra en översyn av hur uppföljningen av den garanterade undervisningstiden kan förbättras. Resultatet av granskningen indikerar att gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden bör fortsätta arbetet med att se över uppföljningsmöjligheterna av den garanterade undervisningstiden för att kunna säkerställa att den genomförs fullt ut i praktiken för varje elev. Med andra ord blir det viktigt att följa upp det arbete som tillsatt arbetsgrupp utför. I granskningen har även ingått att kontrollera om lärartätheten på programmen avviker mot närliggande jämförbara objekt. Utifrån den jämförelse om lärartäthet som varit möjlig att genomföra kan konstateras att Trelleborgs kommun inte avviker från närliggande objekt vid jämförelse med andra kommuner i Skåne. Lärartätheten avviker inte heller nämnvärt från riksgenomsnittet. Dock för att helt kunna säkerställa att lärartätheten inte avviker mot närliggande objekt behövs en uppföljning göras på programnivå och inte på kommunnivå. 3

4 Granskning av schemaläggning inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1. Inledning 1.1 Bakgrund På uppdrag av Trelleborgs kommuns revisorer har PwC granskat om gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens schemaläggning av utvalda program är i paritet med skollagens 5:e kapitel. I samband med de förtroendevalda revisorernas planering av revisionsinsatser för år 2010 framkom iakttagelser som indikerade att elever inom vissa program hade ett relativt stort antal håltimmar. Diskussion fördes huruvida håltimmarna var ett resultat av en medveten schemaläggning eller ifall det berodde på en uppenbar brist på lärare. Det beslutades, utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, att denna fråga skulle bli föremål för granskning under år Enligt skollagen 5 kap. 2 ska utbildningen i gymnasieskolan utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och till högskolesektorn. Vidare anges att utbildningen ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Enligt 4 och 5 består utbildningen i gymnasieskolan av nationella program; yrkesprogram eller högskoleförberedande program, där yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning medan de högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt utbildning på högskolenivå. De nationella programmen är avsedda att fullföljas inom tre läsår. Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. Elever på yrkesprogram har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter, den så kallade garanterade undervisningstiden (5 kap. 11 ). Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiepoäng. 1.2 Revisionsfråga Granskningens övergripande revisionsfråga är om gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens schemaläggning av vissa program är i paritet med skollagens 5 kapitel. Följande kontrollmål ingår i granskningen: De granskade programmen tillgodoser gymnasieförordningens definition om garanterad undervisningstid. Lärartätheten på de granskade programmen avviker inte mot närliggande jämförbara objekt. 4

5 1.3 Metod och avgränsning I granskningen har vi bland annat tagit del av timplaner för granskade program, rutiner för schemaläggning samt protokoll från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Intervjuer har genomförts med förvaltningschef, ansvarig person för utveckling, planering och schema, rektor för utvalda program inom Söderslättsgymnasiet samt verksamhetscontroller. Granskningen är avgränsad till en översyn av scheman avseende två nationella program; naturvetenskapliga programmet (högskoleförberedande program) och industriprogrammet (yrkesprogram). Granskningen av scheman utifrån garanterad undervisningstid är gjord för de elever som går i årskurs 3 och därmed påbörjade programmen höstterminen Urvalet av program samt jämförbara objekt vad gäller lärartäthet har tagits fram i samråd med förvaltningschef. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 2. Industri- och Naturvetenskapliga programmet I Trelleborgs kommun finns Söderslättsgymnasiet som erbjuder 12 nationella program, individuella programmet samt gymnasiesärskola. För industri- och naturvetenskapliga programmet ansvarar gemensam rektor. Det är totalt 115 elever som går på naturvetenskapliga programmet och 30 elever som går på industriprogrammet. Industriprogrammet är en del av Trelleborgs teknikcollege. Teknikcollege kvalitetssäkrar utbildningar utifrån tio kriterier som teknik- och industriföretag tagit fram. 3. Garanterad undervisningstid Gymnasieskolan är en frivillig skolform och deltagandet i undervisningen är därför inte en plikt på samma sätt som i grundskolan. Det är emellertid en arbetsplats med de regler och förhållningssätt som följer av detta. De nationella programmen omfattar poäng så länge inte en elev ansöker om annan omfattning på utbildningen alternativt att det finns särskild anledning för avvikande omfattning. Den undervisningstid det motsvarar är olika för olika program. För de högskoleförberedande programmen motsvarar poäng en undervisningstid om minst timmar, medan de yrkesförberedande programmen har en minsta undervisningstid om timmar. Varje program består av olika kurser. Dessa läggs ut i scheman och omfattar normalt 50, 100, 150 eller 200 poäng, vilket totalt ger poäng. Den garanterade undervisningstiden ska enligt skollagen ledas av pedagogisk personal. Lagstiftningen garanterar eleverna en viss undervisningstid. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden reglerar inte undervisningstiden ytterligare i sina styrdokument. Förvaltningen har arbetat fram rutiner för schemaläggningsprocessen; årscykel för schemaarbete, vem som är ansvarig för vilka steg i processen, handlingsplan vid schemabrytande aktiviteter etcetera. Dessutom omfattas samtliga gymnasieprogram av gemensamma riktlinjer för frånvarorapportering. Inom gymnasiet finns cirka 20 PU, programutvecklare, som lägger scheman och uppdaterar dem efterhand som förändringar sker. Enligt uppgift upplever förvaltningen att det är tillräcklig bemanning på gymnasieprogrammen. Samläsning mellan programmen i olika ämnen sker kontinuerligt vilket bidrar till flexibilitet i användandet av lärarresurser. Totalt över de tre granskade åren har det naturvetenskapliga programmet lagt ut timmar och industriprogrammet timmar. 5

6 I Trelleborgs kommun arbetar gymnasieskolan efter modellen om samlad skoldag från cirka Detta innebär att skoldagarna så långt det är möjligt efterliknar en vanlig arbetsdag och att det eftersträvas en samlad skoldag för att ha så få så kallade håltimmar som möjligt. Scheman innehåller minst det antal timmar som lagstiftningen ställer krav på och kan i en del fall även innehålla fler antal timmar än vad lagen anger. I de fall all tid inte är schemalagd erbjuder kommunen studietorg; programstudietorg (studieteknik) och mediatek. Detta innebär att några lärare är tillgängliga under del av dagen för eleverna för att stötta dem i arbetet utöver det som ingår i normala undervisningen. Inom somliga program är även studietorgen schemalagda. De elever som påbörjade naturvetenskapliga programmet höstterminen 08 har sammanlagt 75 håltimmar i schemat under deras treåriga studietid. Detta program har inte schemalagt studietorgen utan det är elevens eget ansvar att nyttja studietorgen vid behov. Industriprogrammet har däremot valt att schemalägga även studietorgen, varför deras håltimmar endast uppgår till 3 timmar totalt för de tre läsåren. I intervju framkom synpunkten att eftersom kommunen erbjuder studietorg existerar inte håltimmar i realiteten. Tiden är istället definierad som studietorgstid, vilket ger eleverna bättre förutsättningar genom erbjudande av extra stöd. Kommunen använder ett schemaläggningssystem som heter TimeEdit. Via sammanställning av inlagda scheman kan förvaltningen följa upp så att scheman för de olika programmen och åren totalt sett är utlagda enligt garanterad undervisningstid. Förvaltningen har med andra ord kontroll på utlagd tid via scheman. Intern kontroll av undervisningstiden i form av uppföljning av närvaro, frånvaro och genomförda lektioner per klassnivå görs även en gång om året, vilket rapporteras till nämnden. Ytterligare uppföljning som säkerställer att varje individ verkligen får all tid i praktiken sker inte i dagsläget. Däremot har en arbetsgrupp tillsatts under hösten för att göra en översyn av hur uppföljningen kan förbättras. Av olika skäl kan schemat brytas för eleverna ett antal gånger per läsår, så kallade schemabrytande aktiviteter. Det kan till exempel handla om temadagar, nationella prov eller friluftsdagar. Även om utgångspunkten för dessa dagar är att de ska bidra till måluppfyllelsen enligt läroplanen kan ett enskilt ämne blir drabbat av ett minskat antal timmar jämfört med timplanen. Lärarna har rapporteringsskyldighet och registrerar att lektionen är genomförd samt rapporterar elevernas närvaro respektive frånvaro i TimeEdit. Dock är arbetet enligt uppgift omfattande vad gäller registrering vid till exempel schemabrytande aktiviteter. Det finns dessutom ytterligare kritik mot systemet vad gäller frånvarorapporteringen eftersom denna helt och hållet bygger på att samtliga lärare vid varje tillfälle manuellt måste registrera frånvaron. Tillsatt arbetsgrupp arbetar med översyn av ett mer flexibelt och tillförlitligt system för att kunna garantera en riktig uppföljning av frånvaron. Gymnasieskolorna har uppdraget att rapportera all frånvaro till CSN (centrala studiestödsnämnden). För att kunna säkerställa denna registrering har varje mentor fått i uppgift att kontrollera och följa upp de elever som har frånvaro. Rektorerna anser att detta arbete har medfört kvalitativa förbättringar avseende frånvarorapporteringen. Den 20 oktober 2010 var handlingsplan mot skolk med som ärende på gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Här konstaterades att den handlingsplan mot skolk som presenterades på nämnden i juni 2009 har varit i bruk sedan dess och uppföljning visar på bättre siffror. Påföljande sammanträde i november 2010 behandlades uppföljning av ärendet där beslut togs om att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett tillförlitligt frånvaro/närvarorapporteringssystem. Lärarna ansvarar för att eleverna i respektive undervisningsgrupp får den garanterade undervisningstiden enligt timplanerna. I de fall en elev har många frånvarotimmar är det i första hand lärarens ansvar att samtala med eleven. För varje elev finns det möjlighet att ta fram frånvarounderlag 6

7 som redovisas per kurs. Rektor använder frånvarolistorna som underlag vid diskussion med arbetslagen. Dessutom har rektor elevteamkonferens en gång i månaden där förutom rektor även kurator och skolsköterska deltar. På dessa möten identifieras bland annat de elever som behöver extra insatser. Exempel på redskap som finns för att försöka minska elevens frånvaro är extra mentorstid eller elevvårdskonferenser (där rektor, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, mentor och elev deltar). Varje elev har en anpassad studieplan och vid behov finns det möjlighet att göra om studieplanen för eleven. I en del fall förekommer det att man förlänger tiden på en kurs för att eleven ska bli godkänd. Om en enskild elev halkar efter har lärarna behörighet att lägga till ytterligare timmar på schemat då behov finns. Vid lärarnas frånvaro uppstår behov av att eleverna ska kunna fortsätta sin utbildning utan bortfall av lärarledd undervisning. Enligt uppgift framgår att lärarna i arbetslagen ofta går in för varandra vid kortare frånvaro. Vid längre frånvaro sätts vikarier in. I sällsynta fall förekommer inställda lektioner. Dock ska det vid dessa tillfällen alltid finnas en lärare som tar emot eleverna och informerar om vad som ska göras, dessutom finns studietorgslärarna tillgängliga. Gymnasieskolan har även ett webbaserat stöd; First Class Education där det finns en planering för respektive pågående kurs och aktuella uppgifter för arbetet. I de flesta fall flyttas den inställda lektionen fram och hålls vid annat tillfälle. En synpunkt som framkommit vid en av intervjuerna är att, en utmaning vad gäller inställda lektioner är när eleverna själva anser sig lediga vid dessa tillfällen, istället för att använda tiden som om det vore lektionstid. Med tanke på den låga förekomsten av inställda lektioner är det inte ett problem i någon stor utsträckning, men kan ses som en del i lärarnas utmaning att få eleverna att vilja ta eget ansvar. Förutom det garanterade antalet timmar är gymnasieskolan målstyrd, vilket bland annat innebär att eleverna själva har ett ansvar för sina studier. Eleverna måste uppnå vissa mål för att nå kriterierna för de olika betygsnivåerna. Undervisningstiden ser olika ut för olika ämnen. I ett ämne som till exempel svenska kan eleverna självständigt inta en större del av kunskapen. I ett ämne som till exempel svets är detta uteslutet på grund av säkerhetsskäl. Detta innebär att en lärares frånvaro kan ha olika betydelse för olika ämnen. 7

8 4. Lärartäthet Lärartätheten mäts som regel med måttet Antal heltidstjänster per 100 elever. Den officiella statistiken redovisar detta mått per kommun eller skola. Det går med andra ord inte att få fram lärartätheten per respektive program via den officiella statistiken. Fyra kommuner har tillfrågats om lärartätheten per program, men dessa har inte haft möjlighet att sammanställa efterfrågat mått. En jämförelse av lärartätheten har gjorts mellan Skånes kommuner. Samtliga av Skånes kommuners statistik finns inte tillgänglig för jämförande läsår. Utifrån sammanställd jämförelse befinner sig Trelleborgs kommun i det övre skiktet vad gäller lärartätheten bland gymnasieskolorna i Skånes kommuner. I en del fall varierar lärartätheten mellan kommunerna beroende på om kommunen har fler praktiska än högskoleförberedande program som kräver en högre lärartäthet. Denna fakta framgår dock inte av statistiken. Dessutom finns det andra faktorer, som till exempel olika programstrukturer, som medför att jämförelsen på kommunnivå blir snedvriden. Läsåret 09/10 Antal lärare per 100 elever Rikssnitt 7,9 Skåne; Bjuv 5,0 Perstorp 5,6 Lund 7,3 Skurup 7,3 Malmö 7,6 Helsingborg 7,7 Ängelholm 7,9 Trelleborg 8,2 Kävlinge 8,3 Klippan 8,3 Båstad 8,4 Kristianstad 8,5 Hässleholm 8,7 Svedala 9,0 Eslöv 9,0 Simrishamn 9,5 Åstorp 9,5 Höganäs 9,7 Staffanstorp 10,0 Osby 10,1 Östra Göinge 10,5 Hörby 11,0 Höör 15,3 Burlöv 15,3 Lomma 24,0 8

9 5. Sammanfattande synpunkter och bedömning Den garanterade undervisningstiden är ett redskap för att garantera likvärdigheten i skolan. Timplan och kursplan utgör skalet för planeringen av undervisningen. Totalt över de tre granskade åren har det naturvetenskapliga programmet lagt ut timmar och industriprogrammet timmar, vilket är i paritet med de krav som finns enligt skollagens femte kapitel. Utifrån övergripande revisionsfråga och kontrollmålet om att granskade program tillgodoser gymnasieförordningens definition om garanterad undervisningstid visar denna granskning att gymnasiet schemalägger tillräckligt antal timmar både avseende det naturvetenskapliga- och industriprogrammet för att uppfylla lagens krav på garanterad undervisningstid för eleverna. Dock finns brister i nuvarande system för att följa upp att den planerade undervisningstiden i praktiken genomförs fullt ut och att en garanterad undervisningstid för varje enskild elev säkerställs. Det finns inte uppföljning i tillräckligt grad på vilken effekt de schemabrytande aktiviteterna eller lektionsbortfallen i form av lärar- eller elevfrånvaro har för den enskilde individen. Att det i scheman förekommer en del håltimmar får anses som normalt. Att fulländat få ihop ett schema innehållande alla de samverkande parametrar som personal, lokaler etcetera som verkligheten innebär är i princip en omöjlighet. Trelleborgs kommun har dock löst detta på ett bra sätt utifrån elevernas perspektiv i och med införandet av studietorg. Förutom att eleverna får en samlad skoldag i högre utsträckning finns dessutom möjlighet för eleverna att få extra stöd utöver ordinarie undervisning. Vi finner det bra att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har bevakning av elevernas frånvaro, tagit fram handlingsplan mot skolk samt gett förvaltningen i uppdrag att arbeta för ett mer tillförlitligt system vad gäller frånvarorapporteringen. En arbetsgrupp är dessutom tillsatt under hösten för att göra en översyn av hur uppföljningen av den garanterade undervisningstiden kan förbättras. I en målstyrd verksamhet kan resoneras att målen från staten borde räcka som styrning. God kvalitet i undervisningen står inte i koppling till själva tidsanvändningen, utan detta kommer snarare till uttryck i att eleverna klarar sin utbildning med godkända betyg. Skulle det däremot visa sig att eleverna inte klarar sin utbildning och den garanterade undervisningstiden inte lagts ut skulle denna fråga ändå vara av betydelse. Lagstiftningen har trots allt haft ett syfte med att reglera en garanterad undervisningstid. Genom att ha denna tid som grund i schemaläggningen ger det en viss trygghet om att alla elever så långt det är möjligt får likvärdiga förutsättningar åtminstone när det gäller antalet pedagogiskt ledda timmar. Utifrån den jämförelse om lärartäthet som varit möjlig att genomföra kan konstateras att Trelleborgs kommun inte avviker från närliggande objekt vid en jämförelse med andra kommuner i Skåne. Lärartätheten avviker inte heller nämnvärt från rikssnittet. Dock för att helt kunna säkerställa att lärartätheten inte avviker mot närliggande objekt behövs en uppföljning göras på programnivå och inte på kommunnivå. Framöver står landets gymnasieskolor inför stora utmaningar då befolkningen i dessa åldrar minskar. Detta kräver en successiv anpassning till rådande elevtal. I annat fall kommer lärartätheten per elev att öka markant kommande år. 9