STUDIEHANDLEDNING. till

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING till

2 Till studiegruppen Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken Koden till digital kompetens tillsammans med dina kollegor? Detta material är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla den digitala kompetensen på din skola. Här presenterar författaren ett sätt att ta sig an boken med förslag på kapitel att läsa samt diskussionsfrågor. Kapitel 1 Vad är digital kompetens? Läsning: 15 minuter Sidan: Diskussion: 45 minuter Digitaliseringens processer Vad vi menar med digitalisering är inte alltid så självklart. På engelska finns till och med två olika uttryck. Digitization och digitalization. Digitization handlar enbart om att överföra information till digital. Digitalization handlar om den mer övergripande förändringar av arbetssätt på grund av digitalisering.

3 Bilderna beskriver telefonkatalogen, som digitaliserades till att vara en uppslagstjänst på nätet och som nu har fått ytterligare en dimension genom att hjälpa till med kartor, betyg och kategorier med förslag. Exempel: 1. Föra frånvaro för hand i närvarolista. 2. Föra frånvaro digitalt, utan att använda den data som samlats in. 3. Använda den digitala informationen för att kunna läsa statistik, ha direktmeddelande hem till föräldrar, skicka varningar till skolhälsan vid stor frånvaro etc. Om vi stannar vid nivå 2 missar vi poängen med digitaliseringen. Då blir det bara ett jobbigt verktyg som i bästa fall underlättar lite, men som i värsta fall tar mer tid och energi från verksamheten. Uppgift 1 Finns det något i er verksamhet som skulle behöva puffas över till sista steget? Eller kanske tas tillbaka till steg 1? Digitalisering ska inte göras för syns skull, utan för att det tillför något i verksamheten. Se förslag på områden att diskutera på nästa sida.

4 Förslag att titta på: Närvarorapportering Åtgärdsprogram Rast-verksamhet Rumsbokning Lektionsplanering Resursfördelning Vikariehantering Läxor Kommunikation med elever, kollegor, arbetslag och chef Kunskapsutveckling Föräldrasamverkan Arbetsfördelning Schemaläggande Matinköp Budgetarbete Prov Elevstöd Definiera digital kompetens I boken står Digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens från Digital kompetens är att vara förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt att ha förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och förstå hur det påverkar livet. Digital kompetens innefattar: kunskaper att söka information att kommunicera, interagera och producera digitalt färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker motivation att delta i utvecklingen

5 Det här är en uppställning som World Economic Forum sammanställde hösten Det finns en mängd olika liknande indelningar. I boken har Karin delat in digital kompetens i tre olika delar: Att förstå tekniken, sammanhanget och sin egen del. Uppgift 2 Vad är digital kompetens för er? Gör en egen indelning utifrån er organisations förutsättningar. Vilka bitar måste ni ha med och hur kan ni göra det tydligt för personal och elever, vad som är viktigt att alla har med sig?

6 Kapitel 2 Att förstå digitala system Läsning: 20 minuter Sidan: Diskussion: 40 minuter Enligt PUL får inga känsliga uppgifter skrivas i mail. En lärares mailkonversation är offentlig handling som ska diarieföras och kunna lämnas ut om någon begär det. Känsliga uppgifter är sådana som rör bedömning, hälsa och familjeförhållanden till exempel. Uppgift 1 Hur ser rutinerna ut i er organisation? Förekommer det att känsliga uppgifter skrivs i mail? (det gör det nästan garanterat i någon form) Vilka rutiner kan ni ändra på så att det är lättare att värna elevers (och kollegors) integritet? Förslag att fundera över: Har all personal kännedom om vad som gäller enligt PUL? Har föräldrar kännedom om vad som gäller? Hur ser organisationens interna kommunikationssystem ut? Följer de PUL? Hur ser rutinerna ut kring återkoppling på elevernas arbeten? Testa SKL:s verktyg för att göra en informationsklassning och handlingsplan: Om det finns ytterligare behov för skolan att fördjupa sig i hur olika molntjänster används och bör användas, har SKL tagit fram en guide som man kan följa och lära sig av: vagledningmolntjanster.9032.html

7 Kapitel 3 & 4 Att förstå sammanhanget, Att förstå sin egen del Läsning: 25 minuter Sidan: Diskussion: 45 minuter Internet är en infrastruktur som vi använder dagligen. Hur det ska regleras och vilka förutsättningar som ska gälla kan vi i viss mån påverka med hjälp av politik och konsumentmakt, men det kräver också att vi själva förstår en del om hur internet fungerar. Diskussion om Anonymitet och Transparens Ta några minuter och diskutera dessa motpoler. Vad finns det för fördelar med fullständig transparens, alltså att alla kan se vem som gör vad på internet, jämfört med fullständig anonymitet, där ingen ser vad andra gör. Hur är en perfekt balans mellan de båda? Hur kan det uppnås tror ni? Vissa vill att internet ska vara helt fritt och öppet för alla att användas till vad som helst, utan att övervakas. Motsatsen till detta är ett internet som inte får användas till allt, och därför måste övervakas och regleras. Vem bestämmer vad som ska vara tillåtet och hur ska det efterlevas? Om allt vi gör lagras för lång tid, skulle polisen kunna använda historiken för att förhindra brott. Samtidigt skulle det påverka vår integritet om precis allt vi gör på internet, måste sparas. Allt som lagras, är även möjligt för andra att komma åt. Vad händer om vår information kommer i orätta händer? Vad händer om det finns politiska strömningar som vill använda information på sätt som vi inte har tänkt oss?

8 Uppgift 1 Det är svårt att hitta en perfekt avvägning, men diskutera och se om ni kan enas om var ni vill sätta pilarna. 14 november 2016 redovisade Skolinspektionen en granskning av skolors arbete mot nätkränkningar. granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskarkvaliteten/natkrankningar/ Där framkom att många av de granskade skolorna brister i sitt arbete med att motverka kränkningar på nätet. I sammanfattningen står det att: Skolors arbete för att motverka kränkningar på nätet bör inte vara separerat från skolans allmänna arbete mot kränkningar utan en del av det. Det är nätet som arena, och de förutsättningar som råder där, som gör att det i skolorna bland annat behöver finnas: - en medvetenhet hos personalen om nätet som en möjlig arena för kränkningar - kunskap hos personalen för att kunna diskutera nätets möjligheter och risker med eleverna - kartläggningar av risker för kränkningar på nätet som underlag för främjande och förebyggande insatser.

9 Uppgift 2 Hur ligger er organisation till i frågorna ovan? När skolinspektionen släppte sin rapport uppstod diskussioner om hur mycket ansvar skolan måste ta beträffande elevers digitala närvaro. Bland annat reagerade flera på sista meningen i detta stycke: För att personalen ska få kännedom om de kränkningar som sker mellan elever är det mycket viktigt med tillitsfulla relationer mellan elever och mellan elever och personal. Eleverna måste känna förtroende för personalen för att vilja prata med dem. Så är fallet i en majoritet av de granskade skolorna. Det förekommer dock att skolorna lägger för mycket ansvar på eleverna när det handlar om att berätta om kränkningar på nätet. Det är skolans ansvar att ta reda på vad som sker. (text från Skolinspektionens webbplats ) De som reagerade negativt tyckte att Skolinspektionen lade för stort ansvar på skolan och tolkade meningen som att skolan har till uppgift att spionera på elever i sociala medier. Diskussionsfrågor: 1) Hur tolkar ni skolans uppdrag och var går era gränser? 2) Är det skillnad på att hantera osämja i gruppen om den uppkommit på rasten, på musiklektionen, på fotbollsturneringen i helgen eller på nätet? Om ni har behov av att bredda eller fördjupa kompetensen beträffande nätkränkningar så rekommenderas medierådets material No hate och den fria resursen likabehandling.wikispaces.com.

10 Kapitel 5-9, Programmering Läsning: 40 minuter Sidan: Diskussion: 20 minuter I juni 2016 presenterade Skolverket ett förslag på hur programmering ska implementeras i Lgr11. När det gäller enskilda kursplaner återfinns programmering i ämnena teknik, matematik och samhällskunskap. Men förståelse för programmering är en grundläggande del i digital kompetens och därför bör alla lärare sätta sig in i hur det fungerar och påverkar oss. Skolverket skriver i sammanfattningen av sitt förslag: Vidare ska skrivningarna bidra till att förstärka och tydliggöra inslag av programmering i undervisningen som en del av den digitala kompetensen, framför allt i ämnena matematik och teknik i grundskolan och motsvarande skolformer. (sidan 1) ws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf3668.pdf%3fk% 3D3668 Sammanfattning av förändringar i matematikoch teknikämnet Progressionen i de skrivningar som föreslås vad gäller programmering är att eleverna i årskurs 1-3 ska få möta grunderna i programmering, bland annat genom att konstruera och följa stegvisa entydiga instruktioner. Detta följs av att eleverna i årskurs 4-6 föreslås möta hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. I årskurs 7-9 återfinns dessutom användning av programmering för matematisk problemlösning. (sidan 16)

11 När det gäller programmering skrivs det fram inom kunskapsområdet Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar. Progressionen i skrivningarna går från att styra föremål med programmering i årskurserna 1-3, till att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering för att i årskurs 7-9 även omfatta egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. (sidan 17) Konkreta förändringar kursplaner Matematik I matematikämnet har programmering kommit in redan i syftestexten: Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Centralt innehåll 1-3 Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. 4-6 Hur algoritmer, med användning av sekvens, alternativ, repetition och abstraktion, kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

12 7-9 Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas generellt. Hur algoritmer, med användning av sekvens, alternativ, repetition och abstraktion, kan skapas och användas vid programmering. Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning. Programmering i olika programmeringsmiljöer Teknik Centralt innehåll 1-3 Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer. Att styra föremål med programmering. 4-6 Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk. Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. 7-9 Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

13 För årskurs 7-9 återfinns kunskap om programmering även i centralt innehåll i ämnet samhällskunskap: Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering. Diskussionsfrågor: 1. Hur ser ni på förslagen till ändringarna i Lgr11? 2. Vilka utmaningar ser ni för verksamheten? 3. Vilka möjligheter till ämnesöverskridande samarbeten ser ni?

14 Kapitel 10 Men hur gör man då? Läsning: 15 minuter Sidan: Prova själv: 45 minuter Oftast är det största hindret för lärare att hitta tiden till att komma igång med programmering och få möjlighet att prova på olika verktyg. Ta därför den här tiden till att testa allt som kan vara av intresse för er verksamhet. Ett råd är att börja enkelt. Vissa verktyg kräver längre startsträcka. Det är bättre att börja med ett litet steg, än att bli stressad av att det är mycket att ta in. Kolla gärna på materialet Programmera mera på UR skola: Lärarhandledning: Program: Lektionstips: