Nr Ärende Handläggare Föredragande och ca tid 1 Information. Eva Köpberg

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 (2) Plats och tid: Skutan Strömsvik, , 08:15:00 Upprop Val av protokollsjusterare Nr Ärende Handläggare Föredragande och ca tid 1 Information Eva Köpberg a) Näringsliv och turism b) Ekonomisk uppföljning c) Övriga ärenden Göran Trysberg 08:15 Monika Hallberg 09:15 Thomas Örnberg 2 Lägesrapport Kustlandet och programperioden Framtagande av guideline/manual för Valdemarsvik mariner 4 Kulturpristagare för år Detaljplan (fd. Bruksområdet), P Avtal - Samordning av särskild kollektivtrafik 7 Hamnordning för Valdemarsviks kommuns hamnar 8 Avtal - mottagande av ensamkommande ungdomar och barn 9 Årsredovisning Gusums Bruksmuseum Uppföljning av verksamhet - Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 Regionsförbundet ÖSTSAM Göran Trysberg Gustaf Westring 08:30 Göran Trysberg Göran Trysberg Göran Trysberg 09:00 Gun Töllefsen Gun Töllefsen 10:00 Erica Ekblom Erica Ekblom 10:30 Sten Ovinder Sten Ovinder 10:45 Mikael Jonsson Mikael Jonsson 11:00 Monika Hallberg Bertil Lindström Eva Köpberg Monika Hallberg 12 Lönerevision 2014 Monika Hallberg Övriga ärenden

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 (2) Erland Olauson (S) Ordförande Eva Köpberg Sekreterare

3 rvaldem;\rsv/ KS f<ommun l /. r:_., ~crn r ~ Valdemarsviks kommun Kommunstyrelsen Valdemarsvik Gamleby den 2 april 2014 Lägesrapport Kustlandet och programperioden Kustlandet ställde i slutet av 2012 en informell fråga till er och övriga medverkande kommuner (Mönsterås, Oskarshamn, Västervik, Söderköping, Norrköping) gällande intresse för ett nytt Kustlandet under programperioden Samtliga kommuner ställde sig sedermera positiva till medverkan och medfinansiering, förutsatt att landsbygdens intresseorganisationer ville det och att det gjordes en utvärdering av Kustlandets verksamhet för perioden Att enas inom EU och fastställa grundvillkoren för den nya programperioden har dragit ut på tiden. Kustlandets arbete under 2013 framskred därför inte i den takt vi hoppats men idag står det klart att det nya ska heta Lokalt Ledd Utveckling (LLU) och kunna omfatta fyra strukturfonder (landsbygd, fiske, social och regional). Processen gällande bildande av LLU-områden ska enligt ansvarig myndighet, Jordbruksverket, inledas under apriljmaj 2014 och förhoppningsvis vara klar till sommaren Kustlandets dialog med landsbygdens intresseorganisationer inleddes tidigare under 2014, dels för att ge information i takt med att den blir tillgänglig men också för att få kritik, förslag och nya ideer om framtiden (se bilaga, brevförfrågan j. Den initiala responsen är positiv och vi hoppas att även ni kommuner vill engagera er i diskussionen när ni känner att tiden är mogen. Genom enkäter, möten, fokusgrupper, remisser och liknande ska det nya Kustlandet utformas. Bland annat behöver frågor som, storleken på tätorter som ska ingå, samt utökning/justering av områdets geografiska gränser redas ut. Eftersom den gångna programperiodens totala utfall inte kommer vara känd förrän 2015 kommer den slutliga utvärderingen av Kustlandet ske först då. Preliminärt kan dock konstateras att närmare 70 stora och mer än 120 små projekt erhållit stöd. Totalt omfattar projekten 70 miljoner kronor offentliga medel och ytterligare 22 miljoner kronor privata resurser (bland annat ideellt arbete). Kommunernas del i den totala offentliga medfinansieringen utgör 12,5 %vilket innebär att för varje satsad kommunal krona har det tillkommit sju kronor från EU, stat eller region. Projekten har haft en rad olika teman - t.ex. energi, fiske, lantbruk, bredband, ungdom, vatten & avlopp, idrott och turism - men syftet har alltid varit att främja boende och företagande på landsbygden. Inom näringsliv har slutförda projekt i dagsläget redovisat 27 arbetstillfällen och 62 nya företag. l Valdemarsviks kommun kan nämnas följande projektexempel: Vindommens turism - fastighetsägare runt sjön samverkar för utveckling av turismföretagande Idrottens hall - uppgradering av ishallen för utveckling av ishockeyförenings verksamhet Bad Valdemarsvik - förstudie gällande utveckling av kurortsnäring i kommunen Fiskevård Yxningen - provfiske och fiskevårdsplan för utveckling av fisketurism Danslokal - grupp ungdomar skapar danslokal i Garveriet och öka intresset för dans Ideella föreningen Kustlandet Torget 6 o Gamleby Telefon o Fax info@kustlandet.com o

4 Det kan också konstateras att Kustlandets arbete med både Landsbygds- och fiskefonden under den gångna perioden gett värdefull erfarenhet av det multifond-system som det framtida LLU kommer att innebära. Samarbetet inom Kustlandets organisation, och tillsammans med våra utvecklingsprojekt, har visat sig stabilt nog att klara de ovanligt besvärliga externa förhållanden som rått. Kustlandets medfinansieringsmodell med att INTE starta med full finansiering (att be kommunerna täcka 30% av budget) har fungerat väl, de 10 % kommunal medfinansiering vi inledde perioden med har räckt eftersom annan offentlig medfinansiering blivit tillgänglig på projektbasis. Information om Kustlandet, genomförda projekt samt den nya programperioden publiceras kontinuerligt på vår hemsida ( där finns också en enkät för input gällande framtiden. Ni är mycket välkomna att höra av er med frågor eller om ni önskar ytterligare information. Vi kommer naturligtvis också gärna till er för muntlig redovisning och besvarande av frågor.?~kk:f;tu;, Gustaf Westring v " ~ ~ L/'/ Verksamhetsledare på uppdrag av Kustlandets styrelse Bilaga: Brevförfrågan skickad till olika lokala utvecklingsgrupper Ideella föreningen Kustlandet Torget 6 o Gamleby Telefon o Fax info@kustlandet.com o

5 Gamleby den 13 mars 2014 Ny programperiod Hej Vi undrar om ni vill ha ett nytt Kustlandet? Kustlandet bildades år 2000 och genomförde programmet Leader+ mellan 2000 och Nästa period började 2007 och under den har Kustlandet gett stöd till närmare 70 stora och 120 små projekt. Projekten har haft en rad olika teman - t.ex. energi, fiske, lantbruk, bredband, ungdom, vatten & avlopp, idrott och turism - men syftet har alltid varit att främja boende och verkande på landsbygden. Företag och näringslivorganisationer har provat nya affärsideer och marknadsföringsmetoder. Utvecklingsgrupper och föreningar har förbättrat service, kommunikationer och kulturmiljöer. Kommuner och privatpersoner har gjort satsningar på bättre naturmiljö. Tillsammans har deltagare bestämt vad som ska göras och hur. Totalt har projekten upparbetat 70 miljoner kronor offentliga medel och ytterligare 22 miljoner kronor privata resurser. Nu är emellertid programperioden slut och processen med att starta den nya ( ) har påbörjats. Samtliga kommuner som Kustlandet utgör del av idag (Mönsterås, Oskarshamn, Västervik, Valdemarsvik, söderköping och Norrköping) har ställt sig positiva till medverkan och medfinansiering OM landsbygdens befolkning och företag vill det. Vi undrar därför om ni skulle vilja ha ett nytt Kustlandet och vad ni i så fall tycker är viktigast att vi arbetar med? Ni har säkert egna erfarenheter av landsbygdsutveckling som vi möjligtvis borde ta del av? Kustlandets geografiska gränser kanske borde justeras? Ta chansen, säg vad ni tycker, vi välkomnar alla svar oavsett innehåll eller form. Skulle responsen på denna förfrågan bli positiv är arbetet tänkt att gå vidare och bland annat omfatta informationsmöten, fokusgrupper och formulerande av en ny utvecklingsplan. Vill ni medverka mer aktivt i detta arbete är ni mycket välkomna. Huvuddelen av aktiviteterna kommer att ske under Enligt uppgifter från Jordbruksverket skulle ett nytt Kustlandet kunna vara på plats i mitten av Som en uppföljning till detta brev kommer vi att kontakta er per telefon för att ge kompletterande information och svara på eventuella frågor. Vill ni ha ett möte för att diskutera saken ytterligare kommer vi gärna och hälsar på. Inform ation om det senaste Kustlandet, genomförda projekt samt den nya programperioden publiceras kontinuerligt på vår hemsida ( där ni också kan ge input gällande framtiden via en enkät om ni vill. Med vänliga hälsningar Gustaf Westring Verksamhetsledare på uppdrag av Arbetsgruppen för ett nytt Kustlandet Ideella föreningen Kustlandet Torget 6 o Gamleby Telefon o Fax info@kustlandet.com o

6 Vårt datum Vårt Dnr Sida Ks-KcS Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare KommunchefenStab Göran Trysberg Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Framtagande av guideline/manual för Valdemarsviks Mariner Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslaget till guideline/manual för Valdemarsviks logotyp: Valdemarsviks Mariner Sammanfattning Valdemarsviks kommuns logotyp: Valdemarsvik Mariner är en logotyp baserad på konstverket Mariner, skapat av konstnären Stellan Ekegren. Logotypen ska användas av Valdemarsviks kommun där man önskar en mindre formel avsändare av kommunen t ex vid turistmarknadsföring, inflyttarmarknadsföring, näringslivs etableringsmarknadsföring och andra sammanhang där kommunen vill att betraktaren ska få en mer generell bild av kommunen. Ärendebeskrivning Valdemarsviks kommuns logotyp: Valdemarsvik Mariner är en logotyp baserad på konstverket Mariner, skapat av konstnären Stellan Ekegren. Konstverket finns att skåda på plats vid Kustporten, avfarten till Valdemarsviks centralort, vid Europaväg 22. Konstnären beskriver själv sitt verk som En signal om närheten till ett samhälle vid kusten. Min tanke om en individs och ett samhälles förutsättningar och egenskaper i samverkan tar form som åtta väsen. Utifrån konstverket har Stellan Ekegren gestaltat tre bilder som får användas av Valdemarsviks kommun enligt gällande avtal. De tre bilderna är dels en avbildning där hela konstverket återges stående på en kulle, dels en avbildning där ett urval av konstverket återfinns på en kulle samt en variant där ett urval

7 Vårt datum Vårt Dnr Sida Ks-KcS Skrivelse med beslutsförslag återges utan en kulle. Med utgångspunkt från dessa bilder har logotypen Valdemarsvik Mariner skapats. Logotypen ska användas av Valdemarsviks kommun i fall där inte Valdemarsviks kommunvapen är önskvärd att användas. Exempel på sådan användning kan vara där man önskar en mindre formel avsändare av kommunen t ex vid turist-marknadsföring, inflyttarmarknadsföring, näringslivs etableringsmarknadsföring och andra sammanhang där kommunen vill att betraktaren ska få en mer generell bild av kommunen eller som en geografisk plats. Valdemarsviks kommunvapen bör användas vid formella sammanhang samt där myndigheten och arbetsgivaren Valdemarsviks kommun är avsändare. VALDEMARSVIKS KOMMUN Göran Trysberg näringslivssamordnare

8 Guidelines för Valdemarsvik Mariner

9 Innehåll 2 Valdemarsvik Mariner 4 Logotypen 6 Färger 7 Placering, storlekar & regler 9 Typsnitt 11 Exempel Valdemarsviks kommuns logotyp: Valdemarsvik Mariner Valdemarsvik Mariner är en logotyp baserad på konstverket Mariner, skapat av konstnären Stellan Ekegren. Konstverket finns att skåda på plats vid Kustporten, avfarten till Valdemarsviks centralort vid Europaväg 22. Konstnären beskriver själv sitt verk som En signal om närheten till ett samhälle vid kusten. Min tanke om en individs och ett samhälles förutsättningar och egenskaper i samverkan tar form som åtta väsen. Utifrån konstverket har Stellan Ekegren gestaltat en bild som får användas av Valdemarsviks kommun enligt gällande avtal. Med utgångspunkt från denna bild har logotypen Valdemarsvik Mariner skapats. 2 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

10 Valdemarsvik Mariner Vem får använda Valdemarsvik Mariner? Logotypen Valdemarsvik Mariner används av Valdemarsviks kommun i fall där inte Valdemarsviks kommunvapen är önskvärd att användas. Exempel på sådan användning kan vara där man önskar en mindre formel avsändare av kommunen t ex vid turistmarknadsföring, inflyttarmarknadsföring, näringslivs- och etableringsmarknadsföring samt andra sammanhang där kommunen vill att betraktaren ska få en mer generell bild av kommunen. Valdemarsviks kommunvapen bör användas vid formella sammanhang samt där myndigheten och arbetsgivaren Valdemarsviks kommun är avsändare. I fall där Valdemarsviks kommun ingår samarbeten med andra organisationer eller företag och informations- och/eller marknadsföringsmaterial ska tas fram, ska val av kommunal avsändare styras av hur kommunen vill att målgruppen ska uppfatta kommunen, exempelvis som en myndighet (då ska Valdemarsviks kommunvapen användas) eller som en geografisk plats (då bör Valdemarsvik Mariner användas). Logotypen Valdemarsvik Mariner får aldrig användas av andra organisationer eller företag utan att speciellt godkännande ges av ansvarig tjänsteman på Valdemarsviks kommun och av konstnären Stellan Ekegren i samtycke och ett separat avtal för den användningen upprättas. 3 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

11 Logotypen stående Den stående logotypen är huvudlogotyp och därav den logotyp som främst ska användas. Primär logotyp stående Den primära logotypen är den som i första hand ska användas. Sekundära logotyper Det finns två sekundära logotyper. Den svarta logotypen ska användas vid tryck eller utskrifter i svartvitt. Den vita logotypen ska användas mot mörka bakgrunder eller bilder (se exempel sid 12), då den primära logotypen annars blir otydlig. Primär logotyp stående färg Sekundär logotyp stående svart Sekundär logotyp stående vit (negativ) 4 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

12 Logotypen liggande Den liggande logotypen är att föredra när satsytan är liggande eller i format där den stående logotypen inte lämpar sig. Primär logotyp liggande Den primära logotypen är den som i första hand ska användas. Sekundära logotyper Det finns två sekundära logotyper. Den svarta logotypen ska användas vid tryck eller utskrifter i svartvitt. Den vita logotypen ska användas mot mörka bakgrunder eller bilder, då den primära logotypen annars blir otydlig. Primär logotyp liggande färg Sekundär logotyp liggande svart Sekundär logotyp liggande vit (negativ) 5 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

13 Färger Färgkoder Den primära logotypen är i två färger, VM röd och VM grå. Här anges färgblandningarna (se exempel). VM röd CMYK: RGB: Pantone: 485 C VM grå CMYK: RGB: Pantone: Cool Gray 10 C VM svart CMYK: RGB: Pantone: Black C VM vit CMYK: RGB: Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

14 Placering, storlekar & regler Placering Valdemarsvik Mariner bör placeras längst ner i högra hörnet på annonser, broschyrer, affischer etc (se exempel sidan 11-12). X Storlek Valdemarsvik Mariner (stående) ska på en A4 vara 26 mm hög. Vid andra satsytor bör denna proportion bibehållas. Valdemarsvik Mariner (stående) får ej understiga 10 mm på höjden i tryck med 300dpi upplösning. Annars kan logotypen bli svårläst. Vid mindre dagspressannonser kan den sekundära vita logotypen användas mot mörk eller svart botten för att undvika misspass. Valdemarsvik Mariner (liggande) ska på en liggande A4 vara ca 10 mm hög. Vid andra satsytor bör denna proportion bibehållas. Valdemarsvik Mariner (liggande) får ej understiga 5 mm på höjden i tryck med 300dpi upplösning. Annars kan logotypen bli svårläst. Vid mindre dagspressannonser kan den sekundära vita logotypen användas mot svart botten för att undvika misspass då dagstidningstryck ofta håller dålig kvalitet! Frizon Det ska alltid finnas ett osynligt område runt logotypen som inte får störas av text, bilder och/eller andra grafiska element. Frizonen är exemplifierad intill (se bild). Viktigt! Logotypen Valdemarsvik Mariner får inte modifieras på något sätt. Detta innefattar, skevning, toning, skuggning eller andra effekter. Den får inte heller roteras, vinklas eller läggas spegelvänd. Det är inte heller tillåtet att skriva till en payoff, byline, www-adress eller slogan inom frizonen av logotypen. 2ggr X X = höjden på versalerna i ordbilden VALDEMARSVIK Området (X) runt logotypen måste hållas fritt från störande grafik. Det anger det absolut minsta avståndet till ytterkant på exempelvis placering på en etikett eller på färgplattor. Området (2ggr X) är den yta runt logotypen som anger det önskade avståndet till marginal eller ytterkant på fria öppna ytor. Inom denna yta får ingen text eller andra störande element ligga! Se exempel annonser sidan Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

15 Placering, storlekar & regler Se föregående sida. X 2ggr X X = höjden på versalerna i ordbilden VALDEMARSVIK Området (X) runt logotypen måste hållas fritt från störande grafik. Det anger det absolut minsta avståndet till ytterkant på exempelvis placering på en etikett eller på färgplattor. Området (2ggr X) är den yta runt logotypen som anger det önskade avståndet till marginal eller ytterkant på fria öppna ytor. Inom denna yta får ingen text eller andra störande element ligga! 8 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

16 Typsnitt marknadsföring Rubriker I samband marknadsföring där Valdemarsvik Mariner står som avsändare bör alltid vissa valda typsnitt användas för att ytterligare förstärka avsändaren. Vid längre rubriker används med fördel Georgia Bold som är ett rent serif-typsnitt. Vid kortare mer slagkraftiga rubriker kan det mjukare serif-typsnittet Averia Serif Bold (se sidan 12). I underrubriker används typsnittet Helvetica Neue 75 Bold som är ett rent och tydligt sans serif-typsnitt. Ingresser I inledade ingresser används med fördel Helvetica Neue 75 Bold eller Helvetica Neue 55 Roman. Brödtexter I kortare brödtexter eller faktatexter används Helvetica Neue 55 Roman eller Helvetica Neue 45 Light. I längre brödtexter används Georgia Regular. Georgia Bold AaBbCcDdEeFfGgHhIiJj KkLlMmNnOoPpQqRrSs TtUuVvXxYyZzÅåÄäÖö Georgia Regular AaBbCcDdEeFfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPpQqRrSsTtUu VvXxYyZzÅåÄäÖö Averia Serif Bold AaBbCcDdEeFfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPpQqRrSsTtUu VvXxYyZzÅåÄäÖö Helvetica Neue 75 Bold AaBbCcDdEeFfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPpQqRrSsTtUu VvXxYyZzÅåÄäÖö Helvetica Neue 55 Roman AaBbCcDdEeFfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPpQqRrSsTtUu VvXxYyZzÅåÄäÖö Helvetica Neue 45 Light AaBbCcDdEeFfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPpQqRrSsTtUu VvXxYyZzÅåÄäÖö Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

17 Typsnitt kontor Rubriker Vid korrespondens och kontorsanvändning där Valdemarsvik Mariner står som avsändare bör alltid vissa valda typsnitt användas för att ytterligare förstärka avsändaren. Vid kortare rubriker används med fördel Georgia Bold och vid längre rubriker Arial Bold. Ingresser I inledade ingresser används med fördel Arial Bold eller Arial Regular. Brödtexter I kortare brödtexter eller faktatexter används Arial Bold eller Arial Regular. I längre brödtexter används Georgia Regular. Georgia Bold AaBbCcDdEeFfGgHhIiJj KkLlMmNnOoPpQqRrSs TtUuVvXxYyZzÅåÄäÖö Georgia Regular AaBbCcDdEeFfGgHhIiJj KkLlMmNnOoPpQqRrSs TtUuVvXxYyZzÅåÄäÖö Arial Bold AaBbCcDdEeFfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPpQqRrSsTtUu VvXxYyZzÅåÄäÖö Arial Regular AaBbCcDdEeFfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPpQqRrSsTtUu VvXxYyZzÅåÄäÖö Georgia Italic AaBbCcDdEeFfGgHhIiJj KkLlMmNnOoPpQqRrSs TtUuVvXxYyZzÅåÄäÖö Arial Italic AaBbCcDdEeFfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPpQqRrSsTtUu VvXxYyZzÅåÄäÖö Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

18 Exempel A4-format Placering Valdemarsvik Mariner bör placeras längst ner i högra hörnet på stående A4-format. Rubrik Storlek Logotypen bör vara 26 mm på höjden. Förhållandet mellan logotypen och www-adressen bör vara enligt följande: Valdemarsvik Mariner ska vara högerställd och 26 mm hög och www-adressen ska vara vänsterställd skriven i typsnittet Helvetica Neue bold, storlek 14 punkter med optisk kerning samt spärrning -10 punkter. Frizon Det ska alltid finnas ett osynligt område runt logotypen som inte får störas av text, bilder eller andra grafiska element (se sidan 7-8). Avstånd till marginalerna i detta exempel är 10 mm. Underrubrik Etur senia num reperor ehenihi cilicilibus, quatiorio tem harum suntiaestion por aut fugia quistotatem quamust es ide pratia porum que cum faccae excerem exerferumque num aut eosandae. Dus vent aut alique re vendam, qui nobissi mintint molupta natempori nus, vendit a voluptat. Borit rate odigni quias aut fugit, exeruptas rerrum cullorest, omnita ea in nusci totaspe roribus as dolorepernam volorro vitiumqui dis dolenis quatemp ostions enihiliquam, sequis et eum laccaec Exempel: A4 50% av originalstorlek 11 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

19 Exempel annons Placering Valdemarsvik Mariner bör placeras längst ner i högra hörnet på stående helsidesannonser. vvik_ann_visitosterg_md_28mars_ indd 4 Exempel: Helsidesannons 50% av originalstorlek 12 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag :58:35

20 Exempel profilering Bilstripning på Volkswagen Golf Combi Valdemarsvik Mariner vit ska alltid användas på alla billacker utom färgerna vit och de allra ljusaste färgerna, då den primära logotypen ska användas. Exemplen visar förslag på stripning. 13 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

21 Exempel profilering Kläder Valdemarsvik Mariner vit ska alltid användas på alla färgade bakgrunder utom färgerna vit och de allra ljusaste färgerna, då den primära logotypen ska användas. Exemplen visar förslag på brodyr eller tryck. 14 Logotypen Valdemarsvik Mariner är skyddat enligt Svensk lag.

22 (FD.BRUKSOMRÅDET) Vårt datum Vårt Dnr Sida PLAN (1) GUSUM 13:1 Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Samhällsbyggnad och Kultur Erica Ekblom Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Detaljplan för Gusum 13:1,del av Gusumån, P Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar detaljplanen för Gusum 13:1,del av Gusumån, Valdemarsviks kommun enligt upprättade handlingar Sammanfattning Detaljplanen möjliggör en utvidgning av vattenområdet i Gusumsån mellan Kvarndammen och Bruksdammen. Ärendet påbörjades som enkelt planförande men har sedan skickats för granskning efter synpunkter från länsstyrelsen i och med samrådet och har därefter behandlats med ett normalt planförfarande vilket innebär att kommunfullmäktige beslutar om antagande. Samråd har förts med berörda sakägare och övrigt berörda enskilt samt genom remissförande med länsstyrelsen. Detaljplanen har varit föremål för granskning till och med VALDEMARSVIKS KOMMUN Erica Ekblom planchef

23 VALDEMARSVIKS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV GUSUM 13:1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BILAGA TILL PLANBESKRIVNING TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV GUSUM 13:1 Linköping Uppdragsansvarig: EBBA WADSTEIN Beställare HIFAB AB Valdemarsviks kommun Brigadgatan Valdemarsvik Linköping Org. Nr Hifab AB 1(41) ANTAGANDEHANDLING

24 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Ärendet Detaljplanen omfattar ett vattenområde som utgör en del av Gusumsån. Ån ligger i Gusums centrala delar. Den del av Gusumsån som kommer att omfattas av detaljplanen rinner utmed det före detta bruksområdet. Detaljplaneändringen behövs för efterbehandlingen av f.d. Gusums bruk och den tillståndsansökan som Valdemarsviks kommun har gett in till Mark- och miljödomstolen. Ansökan omfattar tillstånd enligt miljöbalken att tillfälligt torrlägga Gusumsån genom att leda ån förbi det tidigare bruksområdet, gräva upp förorenade massor m.m. i mark- och vattenområden inom och i anslutning till det tidigare bruksområdet, tillfälligt lagra och genom siktning, tvättning och avvattning eller annan liknande behandling behandla uppgrävda massor samt släppa ut returvatten från de avvattnade massorna i Gusumsån, leda bort grund- och ytvatten från schakt- och grävarbeten; genom återfyllnad med för ändamålet lämpliga massor ändra Gusumsåns sträckning och att som en del av återfyllningen anlägga erosionsskydd längs Gusumsån. De åtgärder som omfattas av tillståndsansökan fordrar en ändring av gällande detaljplan för centrala Gusum och av den byggnadsplan som gäller den norra delen av Gusumsån. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser ändring av detaljplanen som antogs av kommunfullmäktige , respektive byggnadsplanen som fastställdes av Länsstyrelsen i Östergötlands län Eftersom syftet med tillståndsansökan enligt miljöbalken och detaljplaneändringen till stor del är överlappande utgör denna miljökonsekvensbeskrivning underlag till både tillståndsansökan och ändringen av detaljplanen/byggnadsplanen (efter viss revidering). Det innebär att detta dokument är mer detaljerat, t.ex. såvitt avser beskrivningen av tillfällig omgivningspåverkan och skyddsåtgärder med anledning av denna, än vad som annars hade varit nödvändigt om det endast varit fråga om en detaljplaneändring. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar vidare efterbehandlingsprojektet i dess helhet även om detaljplaneändringen endast gäller vattenområdet. Föroreningssituation och risker Inom området har tillverkning av mässings- och kopparprodukter bedrivits sedan 1800-talet. Fyllnadsmassor i området är, till följd av denna verksamhet, kraftigt förorenade av framför allt metaller som koppar, zink och bly men även petroleumföroreningar förekommer lokalt. Bruksområdet har under åren byggts ut genom att bl.a. fylla igen delar av Gusumsån med förorenade massor som till stor del är klassade som farligt avfall. De förorenade massorna medför en spridning av föroreningar till ån, genom erosion och med grundvatten. Föroreningarna utgör också en källa till risker för människors hälsa vid vistelse inom området samt för miljön. Aktuella exponeringsvägar till människa är intag av jord hudkontakt, inandning av damm samt delvis inandning av ångor. Omgivningsförhållanden Berggrunden i Gusum har en kraftig topografi som varierar flera tiotals meter i närområdet, med höjdområden öster och väster om den dalgång genom vilken Gusumsån rinner och bruksområdet anlagts. De geologiska förhållandena karakteriseras av stor påverkan från mänsklig aktivitet på platsen under flera århundraden. Marken inom bruksområdet består överst av förorenad fyllning. Fyllningen utgörs av jord, sprängsten samt avfall från de verksamheter som bedrivits inom områ Hifab AB 2(41)

25 det. Under fyllningen finns naturligt material bestående av finkornig jord (silt/lera) på ett tunt täcke av morän (2-3 meter). En bergrygg där moränen går i dagen korsar dalgången och bildare en naturlig tröskel där Bruksdammen anlagts. Nivå och strömningsriktning i det ytliga grundvattnet i området styrs i hög grad av nivån i Gusumsån, mot vilken strömningen är riktad. Ytligt grundvattnet i fyllningsmaterial kan vid nederbörd stiga mycket snabbt (inom något tiotal minuter) eftersom avrinningen från kalt berg på omgivande kullar sker mycket fort och underliggande silt/lera är relativt tät. Ett undre grundvattenmagasin finns i moränen som underlagrar den täta jorden. I detta magasin sammanfaller strömningsriktningen med Gusumsåns och dalgångens sträckning från söder mot norr. Gusumsån bedöms ha kommunalt naturvärde, klass tre i en fyrgradig skala. Klassningen omfattar hela åns sträckning. Det förorenade bruksområdet i centrala Gusum, där saneringsåtgärder planeras, är den del av ån som är mest fysiskt påverkad. Vissa naturvärden finns i området såsom häckande strömstare och forsärla samt förekomst av stensimpa i ån. Gusum har en rik och väl dokumenterad brukshistoria. Inga fornlämningar finns emellertid inom det planerade saneringsområdet. Åtgärdsbeskrivning och åtgärdsmål, Nollalternativet De åtgärder som beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för markmiljön samt minska belastningen av föroreningar på vatten och sediment i Gusumsån och nedströms belägna sjöar och vattendrag. Övergripande och mätbara åtgärdsmål utgår från områdets planerade användning som parkmark och samhällets fortsatta utveckling samt säkrar en minskning av föroreningsbelastning på vattendrag nedströms bruksområdet med 80 % jämfört med dagens nivåer. Den förorenade fyllningen ligger i direkt anslutning till Gusumsån och delvis under åns vattenyta och grundvattenytan. För att underlätta schaktarbetet och minska risken för spridning av förorenade partiklar till ån under genomförandetiden kommer ån att ledas förbi bruksområdet. Även vatten från de två dagvattenledningar som mynnar i ån inom bruksområdet kommer att ledas förbi området. Minsta tillåtna tappningsflöde från sjön Yxningen kommer att upprätthållas under entreprenadtiden, men trots detta finns risk för höga vattenflöden bl.a. på grund av vatten från avrinningsområdet mellan Yxningen och bruksområdet, varför en pumpstation sannolikt kommer att behöva installeras. Vatten från länshållning i schaktgropar mm kommer att renas i särskild reningsanläggning och analyseras med avseende på metaller och olja, innan det släpps till ån. Fyllningsmassor som ska grävas upp består, utöver sten och block, av metallförorenad jord, samt metallskrot, kablar, ledningar, brännbart avfall m.m. Större sten och block kommer att avskiljas från övriga fyllnadsmassor och användas för återfyllning inom området. Avfall kommer att sorteras bort och omhändertas separat. Förorenade massor kan efter bortsortering av eventuella massor innehållande olja, hög halt organiskt material som torv, ovidkommande avfall, och den rena grovfaktionen komma att användas för terrassering inför sluttäckning av kommunens avslutade deponi. Annat avfall än metallförorenad jord kommer att omhändertas på mottagningsanläggningar med tillstånd att omhänderta respektive fraktion. Efterhand som urgrävningen färdigställs och schaktbotten har konstaterats vara tillräckligt ren, kommer schakten att återfyllas med rena massor. Genom att begränsa återfyllningen skapas en Hifab AB 3(41)

26 större öppen vattenspegel och en något förändrad sträckning av åfåran genom området, se Figur 17. Längs med hela strandlinjen anläggs erosionsskydd med grövre material. Nollalternativet innebär att ingen detaljplaneändring genomförs. Detta innebär att saneringen inte kan genomföras. Nollalternativet medför således ett fortsatt påslag av metaller och andra föroreningar till vattensystem nedströms bruksområdet. Risk finns för ökad belastning i framtiden om inga åtgärder vidtas. Miljökonsekvenser på lång sikt Påslaget av koppar, zink och bly från det gamla bruksområdet bedöms, med de åtgärdsmål som tagits fram för efterbehandlingen, att minska med 80 % för samtliga tre ämnen. Naturmiljön inom området, som till stor del består av betongkonstruktioner och hårdgjorda ytor kommer att ändra karaktär. Långsiktigt förväntas övervägande positiva effekter på naturmiljön som ett resultat av efterbehandlingsåtgärden. Återfyllningen med rena massor på land innebär att en för området naturlig markmiljö kan etableras. Valdemarsviks kommun har att beaktat kulturmiljön i sitt arbete med den nya detaljplanen. Genom den återskapade vattenspegeln motsvarande 1930 års nivå samt anläggning av en kulturpark, kommer området att bli attraktivt för boende och besökande. Gusumsån tillhör Söderköpingsåns vattenförekomst. Delsträckan Gusumsån har idag otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status med avseende på bly och blyföroreningar. Saneringsåtgärden är en delåtgärd för att vattendraget ska klara miljökvalitetsnormen god ekologisk status och god kemisk status till Saneringsåtgärderna har en betydande effekt för att det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska uppnås, d.v.s. att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Även andra miljökvalitetsmål gynnas av saneringsåtgärden och detaljplaneändringen, t.ex. Levande sjöar och vattendrag. Miljökonsekvenser under entreprenadtiden Förbiledning av åns vatten i kombination med schaktning och länshållning kommer att innebära en tillfällig grundvattensänkning. Det finns inga grundvattentäkter inom påverkansområdet och bedöms heller inte finnas några hus grundlagda på lera där sättningar kan uppkomma till följd av det avsänkta vattentrycket. Under åtgärdsskedet kommer naturmiljön till viss del att påverkas inom saneringsområdet, inklusive Gusumsåns sträckning genom bruksområdet. Eftersom minimitappningen i huvudsak kommer att upprätthållas och Gusumsån förbileds så att direktkontakt mellan ån och saneringsytorna förhindras förutses liten påverkan på naturvärden och den akvatiska miljön uppströms eller nerströms bruksområdet. Entreprenaden kan tillfälligt komma att påverka eventuell häckning av t.ex. strömstare på saneringsplatsen eller stensimpans lek norr om bruksområdet. Strömstare räknas inte som prioriterad fågelart enligt artskyddsförordningen och stensimpa bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Länsvatten som uppstår vid grundvattensänkningen och vid bortpumpning av eventuellt regnvatten i schaktgropar tas omhand och renas i vattenreningsanläggning innan det släpps ut i ån Hifab AB 4(41)

27 Den kanske största risken för olägenheter under arbetstiden är förknippad med damning vid torr väderlek. Kommunen avser att vid upphandling av entreprenadarbeten ställa höga krav på beredskap för dammbindning. Övriga utsläpp till luft är förknippade med transporter och påverkas av avstånd till godkända mottagningsanläggningar. Vid schaktningsarbeten i förorenad mark föreligger en generell risk för spridning av föroreningar från fordon genom förorenat material på hjul, etc. Dessa risker undviks genom att dela in arbetsområdet i ett rent och ett förorenat område så att fordon som vistas på allmänna vägar inte beträder förorenade områden. Maskininsatsen under större delen av arbetstiden kommer att vara begränsad till maximalt två grävmaskiner, två hjullastare, ett sorteringsverk samt ut- och inpasserande lastbilar för transport av massor. Bullerstörningar bedöms därför som jämförbara med en normal byggarbetsplats. Naturvårdsverkets allmänna råd för byggarbetsplatser tillämpas. Sammanfattning av miljökonsekvenser Sammanfattningsvis bedöms risker finnas för vissa negativa effekter under entreprenadtiden, så som buller, spridning av föroreningar till luft via damning och transporter samt utsläpp till mark genom spridning med fordon. Denna typ av risker kan förebyggas genom tydliga krav vid upphandling av entreprenadarbeten. Förbiledning av åns vatten i kombination med schaktning och länshållning kommer att innebära en tillfällig grundvattensänkning även utanför saneringsområdet. Risk för påverkan på bostadshus eller vattentäkter i och med grundvattensänkning bedöms inte uppkomma. Beredskap kommer dock att finnas för infiltration till grundvattenmagasinet under Gusums samhälle om avsänkningen blir stor. Genom rening av uppsamlat länsvatten bedöms inte entreprenadarbetet medföra ökad föroreningspåverkan på Gusumsån. Risk finns för tillfällig inverkan på naturmiljön genom störning under häckningstid för strömstare eller lektid för stensimpa framförallt på bruksområdet. På lång sikt bedöms åtgärderna få en positiv effekt på såväl naturmiljö, kulturmiljö, enskilda och allmänna intressen. Åtgärderna ligger i linje med de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, och Levande sjöar och vattendrag. Åtgärden är också en del i arbetet för att miljökvalitetsnormen god ekologisk status och god kemisk status kan åstadkommas för Gusumsån Hifab AB 5(41)

28 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE EFTERBEHANDLINGSBEHOV ÅTGÄRDSMÅL GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OMRÅDESFÖRHÅLLANDEN LOKALISERING NUVARANDE PLANFÖRHÅLLANDEN OCH PLANERADE ÄNDRINGAR GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN GER INGEN VÄGLEDNING FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGEN FÖR AKTUELLT OMRÅDE. DEN AKTUELLA DETALJPLANEÄNDRINGEN KOMMER INTE HELLER I ÖVRIGT ATT PÅVERKA NÅGRA ANDRA PLANER ELLER PROGRAM. GEOLOGISKA OCH GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN HYDROLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN FÖRORENINGSSITUATION OCH SPRIDNINGSRISK HÄLSO- OCH MILJÖRISKER SÄRSKILDA SKYDDSVÄRDEN ÖVRIGA SKYDDSINTRESSEN ALTERNATIVA GENOMFÖRANDEN AV EFTERBEHANDLINGEN NOLLALTERNATIVET ALTERNATIVA ÅTGÄRDSMETODER PLANERADE ÅTGÄRDER ALLMÄNT ÅTGÄRDSMÅL FÖRBILEDNING AV GUSUMSÅN SCHAKTNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV FÖRORENADE MASSOR GRUNDVATTENSÄNKNING OCH LÄNSHÅLLNING BEHANDLING OCH UTSLÄPP AV VATTEN ÅTERFYLLNING OCH FÖRÄNDRING AV GUSUMSÅNS STRÄCKNING ANLÄGGANDE AV EROSIONSSKYDD SKYDDSÅTGÄRDER MILJÖKONSEKVENSER LÅNGSIKTIGA EFFEKTER Framtida risker Effekter på naturmiljön Effekter på kulturmiljön EFFEKTER UNDER ARBETSTIDEN Utsläpp till vatten Utsläpp till luft, damning, lukt, mm Utsläpp till mark Hifab AB 6(41)

29 6.2.4 Buller Grundvattensänkning Transporter Resurshushållning Kemikaliehantering och avfallshantering PÅVERKAN PÅ ALLMÄNNA OCH ENSKILDA INTRESSEN Miljömål och miljökvalitetsnormer Påverkan på Gusumsån i övrigt Påverkan på friluftsliv, mm REFERENSER Hifab AB 7(41)

30 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Gusums bruk har anor från 1600-talet. Först uppfördes ett järnbruk med masugn till styckgjuteri som under andra halvan av 1600-talet kompletterades med ett mässingsbruk. Järnbruket revs 1665 och mässingsbruket brann ner 1677, men återuppbyggdes och mässingstillverkning har sedan dess funnits i Gusum in på 1990-talet. Verksamheten koncentrerades på 1870-talet till det gamla bruksområdet som nu ska efterbehandlas, där storskalig industriell tillverkning av mässings- och kopparprodukter, bl.a. viror, blixtlås och kopparrör bedrevs fram till nedläggningen. Genom bruksområdet (Figur 1 och Figur 2), rinner Gusumsån i nordlig riktning på sin väg från Yxningen till Byngaren. Yxningen Byngaren Gusumsån Bruksområdet Figur 1. Kartbild över Gusums samhälle, Yxningen, Byngaren och Gusumsån. Bruksområdet Figur 2. Kartbild över det gamla bruksområdet Hifab AB 8(41)

31 Bruksdammen Kvarndammen Figur 3. Flygbild över Gusums f.d. bruksområde med Kvarndammen och Bruksdammen markerade. Bruksområdet och Gusumsåns strandlinje har under årens lopp successivt fyllts igen för att skapa nya markområden och ge plats åt fler byggnader. Fyllnadsmassorna är kraftigt förorenade med koppar och zink, ställvis även med olja, arsenik, kadmium och bly till följd av den verksamhet som har bedrivits. Ett mätbart påslag av metalltransporten, främst koppar och zink, i Gusumsån sker när denna passerar bruksområdet. Påslaget är i storleksordningen kg/år för respektive metall. Naturvårdsverket har beviljat Länsstyrelsen Östergötland bidrag till efterbehandlingsåtgärder inom bruksområdet. Valdemarsviks kommun (kommunen) har i egenskap av huvudman för projektet (Miljöprojekt Gusum) upphandlat och genomfört en rivningsentreprenad 2010 (etapp 1) och har nu för avsikt att åtgärda fyllnadsmassor och underlagrande förorenad jord inom bruksområdet samt i Gusumsåns strandlinje, samt vid behov även sediment i Gusumsån inom området. En första, ej tillståndspliktig etapp 2a, på bruksområdets norra delar planeras utföras under nov, dec 2013, se Fel! Hittar inte referenskälla.. Berörd etapp 2b omfattar områden som kräver tillstånd till vattenverksamhet, genom bl.a. omledning av Gusumsån under schaktentreprenaden. Ett förslag till ny detaljplan för del av fastigheten Gusum 13:1 har getts in till Länsstyrelsen i Östergötlands län för samråd enligt 5 kap. 15 plan- och bygglagen (2010:900). Detaljplanen omfattar det vattenområde som berörs av saneringsåtgärderna. Länsstyrelsen har därefter i samrådsyttrande daterat funnit att den föreslagna detaljplanen ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. 1.2 Syfte Följande miljökonsekvensbeskrivning redogör för de olägenheter och de konsekvenser för människors hälsa och miljön som bedöms uppkomma till följd av efterbehandlingen av f.d. Gusums bruk, både kortsiktigt under själva utförandet och långsiktigt samt hur detaljplaneändringen förhåller sig till andra relevanta planer och program Hifab AB 9(41)

32 1.3 Efterbehandlingsbehov Det gamla bruksområdet har i de undersökningar som utförts inom ramen för projektet delats in i åtta delområden enligt kartbilden nedan (Figur 4). Figur 4. Områdesindelning. Det område som omfattas av denna tillståndsansökan är område 2 och 7 (västra och östra åbrinken), område 4 (asfaltsplan) samt södra delen av område 1. De mest förorenade områdena är delområde 1-3 samt 4 och 7. Under 2010 genomfördes rivning av samtliga hus i område 1 och 6. Det har även tidigare utförts en mindre oljesanering i område 6. Som nämnts planeras under november och december 2013 en första schaktetapp 2a, som omfattar område 3 och de norra och västra delarna av område 1 som kan schaktas utan omledning av Gusumsån eller omfattande ingrepp i denna, se Fel! Hittar inte referenskälla Hifab AB 10(41)

33 Figur 5. Etappvis indelning av bruksområde med hänsyn till genomförande av efterbehandlingen. Område 2a efterbehandlas inom ramen för en anmälan till Länsstyrelsen. Denna ansökan avser efterbehandling av område 2b Inom område 8 bedrivs verksamhet i form av tillverkning och montering av balkongkonstruktioner. Efterbehandlingsprojektet kommer att genomföras på ett sätt som så långt som möjligt minimerar störningar för verksamheten. Övriga områden är inte i förorenade i sådan omfattning att åtgärder anses motiverade. Gusumsån sträckte sig tidigare över stora delar av det f.d. bruksområdet men fylldes successivt igen för att ge plats åt fler byggnader. Sin nuvarande sträckning fick ån Vattenlinjens läge under olika tidsperioder framgår av Figur 6. Detta innebär att stora delar av den tidigare å-fåran fyllts ut. De förorenade massorna inom området utgörs huvudsakligen av sådant utfyllt material som till stor del består av jord och sprängsten men med inblandning av diverse avfall från verksamheten Hifab AB 11(41)

34 Figur 6. Gusumsåns sträckning under olika tider 1.4 Åtgärdsmål Åtgärderna syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för markmiljön samt att minska belastningen av föroreningar på vatten och sediment i Gusumsområdet och nedströms belägna sjöar och vattendrag. Följande åtgärdsmål har formulerats för efterbehandlingen av det gamla bruksområdet: Allmänt tillgängliga områden i Gusum ska kunna utnyttjas för rekreation och barns lek utan hälsorisk med hänsyn till (mark)föroreningarna. Föroreningarnas försvårande inverkan på framtida utveckling av Gusums samhälle ska minskas. Eventuell föroreningsspridning från förorenade områden ska begränsas så att dagvatten, grundvatten, Gusumsån och sjön Byngaren blir mindre belastade. Spridningen av föroreningar till Byngaren, Strolången och Hällaån ska minskas Hifab AB 12(41)

35 2 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR I Miljöprojekt Gusum har tidigare utförts en stor mängd undersökningar av jord, grundvatten och sediment på Gusums f.d. bruk. I Tabell 1 sammanställs ett urval av rapporter och PM som har utarbetats inom miljöprojekt Gusum. Tabell 1. Sammanställning av tidigare genomförda undersökningar och utredningar som är relevanta för sanering av bruksområdet på Gusums f.d. bruk. Rapporterna kan laddas ner digitalt via länken Valdemarsviken/Miljoprojekt-Gusum/Huvudstudierapporter/Gamla-Bruksomradet/ Upprättad av Beskrivning Område Fas Allren (2007a) Undersökning och inventering med avseende på föroreningssituationen, enligt MIFO fas 2 på fastigheten Gusum 6:141 Område 8, östra sidan. Översiktlig undersökning Allren (2007b) Miljöteknisk undersökning och inventering med avseende på föroreningssituationen av fastigheten Gusum 6:156 och Gusum 5:25. Område 1 och 2, G.a bruksområdet Översiktlig undersökning Allren (2010) Golder 2010 Golder (2011) Kompletterande utredningar med avseende på föroreningssituationen av fastigheten Gusum 6:141. PM Stabilitetsutredning f d Gusums bruk Fortsatta utredningar inom fdgusums bruk, Voiths område Område 8, östra sidan. Område 1-4 Område 1 och 2, G.a bruksområdet Huvudstudie Inför efterbehandling Etapp 1 (rivning av byggnader) Kompletterande. Huvudstudie Golder (2012) Hifab (2009) Uppdaterad riskbedömning och åtgärdsutredning Delar av fdgusums bruk, Gusum 6:141. FdGusums bruk, Riskbedömning och Åtgärdsutredning Område 4-6 samt omr 8. Område 1-3. Huvudstudie Huvudstudie Hifab (2011) Miljöprojekt Gusum Förnyad undersökning av Gusums bruk, område 4-6 Område 4-6 Huvudstudie-undersökningar Lindqvist A SGI (2009) Valdemarsviks kommun (2009a) Valdemarsviks kommun (2009b) Envipro miljöteknik (2008) Golder (2012) Medins Biologi AB(2013) Hejdå blixtlås. Industribyggnader och verksamhet vid Mellanbruket i Gusum under 1900-talet. Kompletterande markundersökning inför åtgärd på fd Gusums bruk Grundvattenprovtagning Gamla Bruksområdet 2008 Asfaltsprovtagning Gamla bruksområdet inkl. planen framför röda ladan. PM- Kartering av tillflöden till Gusumsån Delprojekt Gusumsån Referensundersökning Naturvärdesinventering Hifab AB 13(41) Område 1-8 Område 1, 2, 3,4,5 och 6. Område 1, 2 och 8 Område 1 och 4. Gusumsån Gusumsån Längs med Gusumsån Historisk inventering rikligt illustrerad med gamla foton och ritningar. Huvudstudie-undersökningar Kompletterande grundvattenprovtagning inför riskbedömning. Inventering av tjärasfalt. Inventering av tillflöden från studier av kartor. Regelbunden provtagning av ytvatten (stickprov o passiv i 16 punkter) och suspendat (7 lokaler). Ytavrinning från kala berg, grundvatten. Inventering och sammanställning om naturvärden i anslutning till Gusumsån

36 Under projekteringsskedet 2012 och 2013 har ytterligare undersökningar och utredningar utförts med avseende på miljö, hydrogeologi och geoteknik i syfte att närmare utreda hur åtgärden ska utföras. Undersökningarna fungerar som underlag till anmälningar/tillståndsansökningar och entreprenadupphandlingar för sanering av området. Dessa undersökningar redovisas i rapporter enligt Tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av kompletterande undersökningar genomförda för projektering av saneringsåtgärder i mark för det f.d. bruksområdet i Gusum. Rapporterna finns digitalt tillgängliga via kommunens hemsida ( Gusum--Valdemarsviken/Miljoprojekt-Gusum/) Upprättad av Beskrivning Område Fas Hifab (2013) R-Miljö Område 1-4 och område 7 Miljötekniska undersökningar och utredningar i projekteringsstadiet. Hifab (2013) R-Hydro Område 1-4 och område 7 Hydrogeotekniska undersökningar och utredningar i projekteringsstadiet. Grontmij (2013) Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR Geo) Område 1-4 och område 7 Redovisning av geotekniska undersökningar Grontmij (2013) Stabilitetsundersökning norra slänten Område 3 Hifab 2013 Karakterisering av lakning från förorenaed massor inför deponering, fd Gusums bruk. Område 1-8 Stabilitetsutredning inför schakt av område 3, norra slänten. Sammanställning av utlakningsdata från laktester och grundvattenprovtagningar på bruksområdet. 3 OMRÅDESFÖRHÅLLANDEN 3.1 Lokalisering Bruksområdet ligger i Gusumsåns dalgång i Gusums samhälle (Valdemarsviks kommun), c:a 10 km nordväst om Valdemarsvik. Gusumsån rinner genom bruksområdet i nordlig riktning på sin väg från Yxningen till Byngaren. I öster och söder avgränsas området av skogs- och hagmark, i norr och väster av Gusums samhälle. I direkt ostlig angränsning till det förorenade området ligger ett industriområde. Närmaste bostadsbebyggelse är belägen väster om Bruksgatan i områdets sydvästra del (vid område 4 enligt kartan i Figur 4). 3.2 Nuvarande planförhållanden och planerade ändringar Saneringsprojektet kommer delvis att genomföras i ett vattenområde som omfattas av två detaljplaner. För centrala Gusum, inklusive aktuell del av Gusumsån, gäller en detaljplan som antogs av kommunfullmäktige För den norra delen av området och ån gäller en byggnadsplan som fastställdes av Länsstyrelsen i Östergötlands län I samband med saneringen planerar kommunen att ändra den nuvarande utbredningen av vattenspegeln inom området så att den bättre ansluter till den historiska utbredningen. Den planerade ändringen av Gusumsåns vattenspegel fordrar ändring av gällande planer. Ändringen kommer att medföra att delar av gällande planer ersätts med en ny detaljplan för berörd del av vattenområdet inom fastigheten Gusum 13:1. Denna detaljplan möjliggör en ändring av vattenspegeln genom en breddning av Gusumsån. Kommunen avser att i ett senare skede även detaljplanelägga markom Hifab AB 14(41)

37 rådet intill aktuellt planområde. Hänsyn kommer därvid att tas till möjligheten för människor att vistas vid vattnet, gynnsamma förhållanden för djur och växtlivet, bevarande av kulturmiljöer samt dagvatten och översvämningsrisker. Den framtida planändringen kommer bl.a. att möjliggöra anläggandet av en park för allmänheten. 3.3 Gällande översiktsplan ger ingen vägledning för mark- och vattenanvändningen för aktuellt område. Den aktuella detaljplaneändringen kommer inte heller i övrigt att påverka några andra planer eller program. Geologiska och geotekniska förhållanden Geologiska förhållanden i Gusum och i synnerhet på bruksområdet karakteriseras av stor påverkan från mänsklig aktivitet på platsen under flera århundraden. Berggrunden i Gusum har en kraftig topografi som varierar flera tiotals meter i närområdet kring det tänkta arbetsområdet. Stångberget nordväst om bruksområdet höjer sig 35 meter över markytan vid bruket och de djupaste borrningarna i dalgången där bruksområdet ligger visar på 17 meters jorddjup. Berggrunden i området är jämförelsevis tät. Berggrunden överlagras i de lägre liggande partierna i dalgången av ett tunt täcke av morän (2-3 meter). Moränen överlagras inom en stor del av området av varvig silt och lera med relativt stor mäktighet. Varvig glacial silt och lera övergår i postglacial lera uppåt i lagerföljden. I den norra delen av området avtar mäktigheten hos de lösa jordlagren och vid Bruksdammen finns morän nära markytan. En konceptuell modell som översiktligt redovisar tolkade geologiska (och hydrogeologiska) förhållanden återfinns nedan i Figur 9. Det är troligt att det under flera tusen år av postglacial tid har funnits en naturlig fördämningspunkt, ett vattenfall, på platsen för den nuvarande Bruksdammen. Uppströms vattenfallet (och senare fördämningen) har Gusumsån meandrat i dalgången upp till Kvarndammen som ligger ca 500 meter uppströms Bruksdammen. Vid Kvarndammen har det förmodligen funnits ytterligare en naturlig fördämningspunkt, en bergtröskel. På sträckan mellan Kvarndammen och Bruksdammen har ån meandrat i hela dalgångens bredd, eroderat och återsedimenterat jordmaterial. Det avspeglas t.ex. i att det finns lager med torv under fyllningen i dalgångens kant vilken kan ha bildats i igenväxande korvsjöar eller meanderbågar. Det är också troligt att jordlagren kring Bruksdammen schaktats om under flera hundra år av arbete med olika dammkonstruktioner som antas ha funnits på platsen. Det är därmed möjligt att den morän som påträffats intill dammkonstruktionen är ditlagd av människor. Intill dammkonstruktionen har lager med sand på torv påträffats. Det är en ovanlig lagerföljd som kan bero på mänsklig aktivitet på platsen eller naturligt av att sand vid högvatten svallats ut över torv som bildats vid lågvatten. Geotekniska undersökningar inom området redovisas i detalj i Markteknisk undersökningsrapport MUR Geo (Grontmij 2013a). Resultaten sammanfattas nedan genom beskrivning av förhållandena i tre representativa sektioner tvärs området, se Figur 7. Sektion A, Norra slänten (etapp 2a) Denna sektion representerar det område som efterbehandlas inom ramen för etapp. Norra slänten, består överst av upp till 5 m fyllning ovan 1 m gyttjig lera på silt ovan morän. Vid släntfoten i norr, i vattenbrynet, består marken överst av 1,9 m fyllning bestående av siltig sandig Hifab AB 15(41)