Tillsammans blir vi flest på bredden, bäst i toppen och alltid där när idrotten lär.

Transkript

1 Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Antagen av J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarnas stämmor 2010 Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har format sin verksamhetsidé och vision för länets idrottsrörelse: Vi är en idrottsrörelse som samverkar genom utbildning, folkbildning, kompetens, service och nätverk för att stärka och utveckla länets idrott. Vi ska åstadkomma en jämställd, jämlik, drogoch dopingfri idrottsverksamhet. Det gör vi med välutbildade ledare, välorganiserade föreningar, ett vägledande och respekterat folkhälsoarbete samt en bred och utvecklad barn-, ungdoms- och vuxenidrott och ett kvalificerat elitidrottsstöd. Genom Vintersportcentrum och stora idrottsevenemang skapar vi nationell och internationell lyskraft till gagn för regionens utveckling. Vår vision: Tillsammans blir vi flest på bredden, bäst i toppen och alltid där när idrotten lär.

2 Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildana - Två verksamheter under samma tak J-H Idrottsförbund (DF) och SISU Idrottsutbildarna arbetar gemensamt för att stödja SpecialDistriktsförbunden (SDF), Idrottsföreningar och dess medlemmar. Idrottsförbundet (DF) bevakar idrottens intressen i samhället och företräder idrotten i länet i kontakter med myndigheter och politiker, är en resurs i det regionala utvecklings- och folkhälsoarbetet, driver projekt och ger service åt den regionala idrottsrörelsen SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studieförbund och utbildningsorganisation med fokus på att utveckla SDF, föreningar och dess medlemmar Vår idrott och vår verksamhet omfattar: Idrott för barn 0-12 år Vi arbetar för en öppen lekfull, rolig och allsidig barnidrott med fokus på sociala värden och inlärning före tävlingsresultat. Vi jobbar för att utbilda och stärka ledare och funktionärer och för att göra träningar och tävlingar tillgängliga för alla. Under 2010 ska vi arrangera ett barnidrottsforum. Läs mer på s. 5 Idrott för ungdom år I ungdomsidrotten finns plats för både bredd och motion samt elitinriktad talangutveckling. Vi arbetar med ledarutveckling och stöd till föreningar. Vi arbetar också med ungdomsnätverk och stöd till unga ledare. Under 2010 ska vi arrangera ett ungdomsidrottsforum. Läs mer på s

3 Idrott för vuxna Vi vill skapa möjligheter för att alla ska kunna idrotta och motionera oavsett ambitionsnivå eller förutsättningar. Idrottsrörelsen vill ta ett stort ansvar för folkhälsa och välbefinnande. Vi arbetar också med utveckling och stöd för länets elitaktiva tillsammans med föreningar och SDF. Läs mer på s. 8-9 SDF och föreningsutveckling En väl fungerande idrottsrörelse bygger på friska, aktiva och framåtsträvande föreningar. Vi hjälper till med ledarutbildningar, kurser, seminarier med mera. Vi arbetar också aktivt med utveckling av organisation och värdegrund i SDF och föreningar. Läs mer på s Idrottsservice Idrottsservice ger stöd, råd och vägledning när det gäller LOK-stöd, IdrottOnline, skatte och rättsfrågor med mera. Idrottsservice kan också vara behjälpliga i kontakten med myndigheter och organisationer utanför idrotten. Läs mer på s Verksamhet i idrottens hus Följande förbund / organisationer finns representerade i klockhuset på Solliden i Östersund: (aktuell situation april 2010) SISU Idrottsutbildarna J-H Idrottsförbund J-H Orienteringsförbund J-H Fotbollförbund J-H Ishockeyförbund J-H Skidförbund J-H Innebandyförbund J-H Bordtennisförbund 3 J-H Gymnastikförbund J-H Handikappidrottsförbund Snofed Östersunds Idrottsråd Svenska Skidskytteförbundet Mellansvenska Ridsportförbundet

4 Vision och...uppnår vi genom att: verksamhetsidé Idrottens agerande och ställningstagande har alltid sin grund i Idrotten Vill, idrottens samlade verksamhetsidé och riktlinjer. Idrottsrörelsen i Jämtlands Län ses som en viktig faktor för länets utveckling. Via idrottens aktiviteter, kompetens och evenemang blir regionen ett attraktivt besöksmål för nationella och internationella gäster. Idrottsföreningen är utgångspunkten för all verksamhet. Här samsas unga, gamla, män och kvinnor med stöd av kunniga och engagerade ledare. Idrotten har samhällets och länets myndigheters stöd och uppskattning varje satsad krona på idrottsrörelsen ger mångfalt igen. Barn och ungdomars aktiviteter prioriteras inom idrotten. Våra program för barn- och ungdomsidrott betonar kvalitet och utveckling och är vägledande för alla idrottsledare. Vi sprider idrottens positiva värderingar till barn, unga och vuxna och bidrar till samhällsnytta på både grupp och individnivå. Idrottsrörelsen är en självklar resurs i folkhälsoarbetet. Vi arbetar för att alla, oavsett förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla ett livslångt idrottsintresse. Vi följer länets folkhälsoplan. Att organisera och finansiera folkhälsoarbetet ser vi som en gemensam uppgift för idrottens och samhällets företrädare. Idrottsrörelsen i Jämtland-Härjedalen och Sverige fortsätter att utveckla Vintersportcentrum med Mittuniversitetet som kunskapsbas. Detta för att möjliggöra satsningar mot internationell elitnivå. Vi ger vår personal möjlighet att arbeta nära våra föreningar. Vår personals höga kompetens och stora erfarenheter ger idrottsrörelsen en god service och utveckling. Idrott för barn (0-12 år) och ungdomar (13-20 år) ska alltid ha högsta prioritet när det gäller resursfördelning och utvecklingsmöjligheter. Idrottsarrangemang är en viktig faktor för utveckling av länet. SISU / DF arbetar nära och tillsammans med länets föreningar Vi driver all vår verksamhet utifrån idrottens fyra ledstjärnor och värdegrund: Glädje och gemenskap som är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Demokrati och delaktighet som innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Vi vill att föreningslivet präglas av delaktighet, där alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt. Allas rätt att vara med vilket betyder att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Vi arbetar för att alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel och ärlighet som är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Vår idrottsrörelse ska hålla sig inom ramarna för överenskommelser och präglas av god etik och moral. Vi verkar mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. Vi är där när idrotten lär 4

5 Idrott för barn 0-12 år Barnidrotten i länet utgår från FN:s Barnkonvention. Vi vill att barn ska har roligt, leka och prova på olika idrotter. Barns allsidiga utveckling och allas rätt att vara med är grunden för idrottsverksamheten i länet. Alla våra idrottsledare ska ha grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling Idrotten är vårt läns största organisation för barn. Genom en idrottsförening ska barn, tillsammans med andra, få prova på idrotter som utvecklar dem positivt och skapar ett intresse för fysisk aktivitet och ett sunt liv. Detta är också centralt utifrån Folkhälsomål 3, Trygga och goda uppväxtvillkor. Länets idrott ska vara en medkraft till det som är bra men också en motkraft till mindre goda vanor. J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna vill inspirera, utbilda och stötta länets föreningar att utveckla barnidrotten. Att rekrytera och utbilda idrottsledare till barnidrotten är en nyckeluppgift kommande år. Fysisk aktivitet är viktigt för en god hälsoutveckling och idrotten är en av samhällets viktigaste aktörer för att nå Folkhälsomål 9, Ökad fysisk aktivitet. För att nå barn som inte är föreningsaktiva ska vi genom samverkan med skolan arbeta för att öka den fysiska aktiviteten hos alla barn. Läs gärna mer i idrotten vill på eller beställ broschyren via SISU eller DF Under ska J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna bland annat: Arbeta fram ett nytt barnidrottsprogram för länet. (klart april 2010) Fortsätta utveckla samverkan mellan idrotten och skolan bland annat genom Idrottslyftetskolsamverkan och via Skol-IF Anordna ett barnidrottsforum i oktober 2010 Fortsätta skapa möjligheter att utveckla anläggningar och idrottsmiljöer genom bland annat Idrottslyftet tillgänglighet/anläggningar, så att alla barn ges möjlighet att leka, spontanidrotta och vara fysiskt aktiva. Fortsätta satsa på utbildning av ledare inom barnidrotten bland annat genom Idrottslyftet ledarförsörjning för att skapa föreningsverksamhet som bedrivs enligt Idrotten Vill och vårt Barnidrottsprogram. Riktlinjer för barnidrott: Vårt arbete har sin grund i alla de riktlinjer som arbetats fram inom Idrotten vill, Vi menar att barnidrott ska utformas så att: All barnidrott har sitt ursprung i lek och glädje Barn kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för den Barn kan utvecklas och vara delaktiga i att utforma verksamheten den kan utövas enkelt och i närområdet, även tävlingar bör ske lokalt och resultat ska ges så lite uppmärksamhet som möjligt Barn lär sig att ta ansvar för sig själva, kamrater och ledare samt lär sig vikten av rent spel Föreningen erbjuder alla barn en kamratlig och trygg social miljö Barn kan utöva flera idrotter och har rätt att göra det i olika föreningar 5

6 Idrott för ungdom år - Ungdomsidrott handlar om både bredd och talangutveckling sida vid sida. Alla ska få idrotta och utvecklas utifrån sina förutsättningar och önskemål. Länets ungdomsidrott utgår från barnkonventionen och ska präglas av glädje, lekfullhet och allsidig träning under de första åren. Oavsett om ungdomar vill satsa på seriespel på distriktsnivå i någon lagidrott, föreningstävlingar i en individuell idrott eller vill sikta mot en hög idrottslig nivå ska alla få vara med. Därför har vi valt att dela upp ungdomsidrotten i breddidrott respektive talangutveckling och vår målsättning är att alla våra ledare skall ha goda kunskaper hur man leder ungdomar inom både bredd och talangutveckling. Idrotten lockar ungdomar och är därför länets största ungdomsorganisation, vilket gör oss till en av samhällets viktigaste aktörer för att nå Folkhälsomål 9, Ökad fysisk aktvitet. Våra föreningar ska därför ge unga möjligheter att, tillsammans med andra, utöva idrott som utvecklar dem positivt och skapar ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och ett sunt liv. Idrotten ska vara en medkraft till det som är bra men också en motkraft till mindre goda vanor. Vi ska också ha en bra samverkan med skolan för att öka den fysiska aktiviteten hos ungdomar som inte är föreningsaktiva. Utbildning och samtal om hur vi respekterar våra motståndare på idrottsarenan är viktigt. J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna vill inspirera, utbilda och stötta länets föreningar att utveckla ungdomsidrotten. Idrottslyftets regionala del administreras av SISU och DF. Mer info om Idrottslyftet hittar du bland annat på Under ska J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna bland annat: Arbeta fram ett nytt ungdomsidrottsprogram för länet. (klart april 2010) Anordna ett ungdomsidrottsforum i oktober 2010 Utveckla och stödja det ungdomsnätverk som finns Använda talanger som goda förebilder för att inspirera andra ungdomar, inom ramen för bl a projektet Vinnande val. Utveckla verksamheten inom Regionala Idrottsgymnasiet (RIÖ) och Vintersportprogrammet i samverkan med SDF och Jämtlands Gymnasieförbund. (I samband med övergången till Gymnasiereform 2011). Fortsätta utveckla samverkan mellan idrotten och skolan inom ramen för bland annat Idrottslyftet - skolsamverkan. Utveckling av Skol-IF ska fortsätta. Fortsätta satsa på utbildning av ledare inom ungdomsidrotten inom ramen för bland annat Idrottslyftet ledarförsörjning för att därigenom skapa en föreningsverksamhet som bedrivs enligt Idrotten Vill och vårt Ungdomsidrottsprogram. Utveckla anläggningar och idrottsmiljöer inom ramen för bland annat Idrottslyftet tillgänglighet/ anläggningar, så att fler ungdomar får möjlighet att idrotta och vara fysiskt aktiva. Hitta former och modeller där ungdomar får en större delaktighet och möjlighet att påverka sitt eget idrottande. Detta ska ske inom ramen för bland annat Idrottslyftet unga ledare. Bidra till att öka den fysiska aktiviteten bland ungdomar och bidra till att minska alkohol- och tobakskonsumtionen och senarelägga ungdomars alkohol- och tobaksdebut. Detta ska ske bland annat inom ramen för projektet Vinnande val. 6

7 Riktlinjer för ungdomsidrott breddidrott Vårt arbete för ungdomar som vill satsa på breddidrott har sin grund i alla de riktlinjer som arbetats fram inom Idrotten vill, Jämtland Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna vill därför att breddidrott för unga ska utformas så att: Breddidrotten följer barnkonventionen och präglas av lekfullhet och allsidig träning under de första åren Vägen från barn till ungdomsidrott sker successivt och tar hänsyn till ungas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt Det ska ges möjligheter att växla mellan breddidrott och elitinriktad tävlingsidrott för den aktive när ett sådant behov uppstår. Tränings- och tävlingsformer utvecklas för att svara mot ungdomars behov av breddidrott. Vi tillvaratar ungas egna erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamhet Ungdomsledare i föreningar och förbund får möjlighet att fördjupa sina kunskaper om träningsplanering och om flickors och pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling Ledarskap ska vara en naturlig del av ungdomars idrottsutbildning och stimulera till framtida ledaruppdrag. Riktlinjer för ungdomsidrott talangutveckling (elit) Förutom de riktlinjer som tas upp under breddidrott för ungdomar, gäller även att talangutveckling för ungdomar ska utformas så att: Talangutveckling följer barnkonventionen. Alla ungdomar som har talang och vilja till en seriös elitsatsning ska kunna göra det under socialt trygga former. Övergången från barn till ungdomsidrott sker successivt och tar hänsyn till ungas olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Tävlingsverksamheten för ungdomar ska stimulera till kvalitativ, långsiktig idrottslig utveckling och motverkar utslagning. Ungdomsledare i föreningar och förbund får möjlighet att fördjupa sina kunskaper om träningsplanering och om flickors och pojkars fysiska, psykiska och sociala utveckling. Det ska finnas möjlighet att kombinera elitsatsningen med studier på gymnasial nivå. Idrottsgymnasieverksamheten ska knytas närmare stödsystemet för den elitinriktade idrotten. Ungdomar som satsar på elitinriktad tävlingsidrott ska få kunskap om och inflytande över de faktorer som påverkar deras idrottande. Talangutveckling/ elitinriktad idrott för ungdomar ska följa idrottens etiska värderingar så att aktiva och ledare på alla nivåer aktivt motverkar bruket av doping och andra regelöverträdelser. Vidare ska man kontinuerligt diskutera var de etiska gränserna går för de ständigt förfinade metoder som används för att uppnå bättre resultat. Bra bredd och motionsidrott för ungdom är avgörande för att behålla och rekrytera ungdomar i idrottsrörelsen. 7

8 Idrott för vuxna - bredd och elit Fokus på bredd och folkhälsa men också elitidrott och topprestationer Vuxna har i regel tagit ställning till om de vill satsa på sitt idrottande eller fortsätta idrotta för att må bra. Vi menar att breddidrott för vuxna handlar om allt från motionsverksamhet till tävlingsidrott på lägre nivå. Denna form av idrottsutövande dominerar idrottsrörelsens hela verksamhet. Elitidrotten är en mycket mindre del, men kräver speciellt stöd och ibland speciella organisatoriska lösningar. Därför delar vi in vuxenidrott i bredd respektive elit. Vuxenidrotten i länet är en viktig resurs i arbetet med FaR (Fysisk aktivitet på recept). FaR används idag för sjukvårdsbehandling och hälsofrämjande arbete. Idrotten i länet samordnar och stödjer föreningarna så att de kan ta emot människor som ordinerats fysisk aktivitet. På detta sätt bidrar länsidrotten till Folkhälsomålen En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Ökad fysisk aktivitet. Förutom dessa mål bidrar vårt arbete också till målet Ett samhälle fritt från doping då idrotten i länet ständigt aktualiserar dopingfrågan. Sammantaget ska länets samlade idrottsrörelse, som ett led i folkhälsoarbetet, erbjuda alla fysisk aktivitet hela livet ut. Hur folkhälsoarbetet ska organiseras och finansieras ser vi som en gemensam uppgift för idrottens och samhällets företrädare. Länets vuxna elitidrottare fungerar som positiva förebilder för barn och ungdomar, de är också viktiga för idrottsrörelsen och samhället i stort. Då elitsatsningen görs under en begränsad period i livet behövs stöd och stimulans från många håll. Elitidrottaren ska parallellt arbeta mot idrottsliga mål och förbereda sig på ett yrkes- och socialt liv efter idrottskarriären. En förutsättning för elitidrottsutveckling i länet är tillgången till bra och ändamålsenliga anläggningar, väl utbyggda strukturer för talang- och elitidrottsutveckling och möjlighet att kombinera detta med studier. FaR Fysisk aktivitet på recept är en folkhälsosatsning med träning/motion som behandling. Läs mer om J-H Idrottsförbunds roll på vår hemsida Under ska J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna bland annat: Stödja föreningar och förbund med att utveckla hälsoinriktad vuxenidrott inom bl a projektet Vinnande val. Samverka med landstinget i arbetet med FaR för att dels minska kostnaderna för hälso- och sjukvården dels förbättra hälsan bland länets invånare. Genom det regionala elitidrottscentrat stödja kom petensutveckling och nätverksbygge med fokus på både organisationsledare och talang- och elittränare. Skapa förutsättningar för elitidrott i länet genom tillgång till bra och ändamålsenliga anläggningar, bland annat genom RF:s anläggningsbidrag. Förebygga doping genom informationsinsatser och kontrollverksamhet Aktivt verka för utveckling av VSC genom att delta i styr- och ledningsgrupper samt att tillsammans med SOK och RF stärka VSC ur ett regionalt per spektiv. Arbeta för att få stora arrangemang till länet och tillsammans med SDF, föreningar, myndigheter och näringsliv utbilda ledare och funktionärer vid dessa. 8

9 Riktlinjer Breddidrott för vuxna Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna vill att verksamheten ska utformas så att: Idrottens gemenskap ska vara öppen för alla, oavsett egen ambitionsnivå och förmåga. Idrottsrörelsen utformar sin verksamhet så att den främjar en god hälsa. Idrottsrörelsen utvecklar sin verksamhet så att den i ökad utsträckning kan attrahera vuxna som vill idrotta på motionsnivå för rekreation och rehabilitering långt upp i åldrarna. Idrottsrörelsen ständigt är lyhörd för nya trender och kvinnors och mäns växlande behov och önskemål. Detta innebär blanda annat att kontinuerligt se över och utveckla den egna tränings- och tävlingsverksamheten. Läs gärna mer om projektet Vinnande val på vår hemsida eller på Riktlinjer Elitinriktad idrott för vuxna Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna vill att verksamheten ska utformas så att: Tävlingsidrotten organiseras av specialidrottsförbunden (SF) och specialdistriktsförbunden (SDF) vilka har det fulla ansvaret för tävlingsverksamheten inom alla de idrottsgrenar förbundet administrerar. Varje enskild idrottsförening bestämmer, inom ramen för idrottens gemensamma mål och riktlinjer, mot vilka nivåer man vill inrikta sin verksamhet och med vilka metoder och resurser man vill uppnå dessa. Tränare och ledningsgrupper inom föreningar ska erbjudas goda möjligheter att utveckla sin kompetens. Utbildning i jämställdhetsfrågor ska ingå som ett moment i olika former av utbildning för kvinnliga och manliga ledare, tränare och anställd personal inom idrotten. Vi, genom idrottspolitiskt agerande, lyfter fram elitidrottens betydelse för regionen. Vi, genom samverkan med övriga aktörer, ger så många som möjligt optimala förutsättningar för talangoch elitidrott i länet, både idrottsligt och studiemässigt. Vi höjer kvaliteten på tränar- och ledarutbildningen på både lokal och regional nivå såväl inom den egna idrotten som i samspel med ledare och tränare i andra idrotter. Vi verkar och arbetar för en dopingfri idrott i länet. Folkhälsa är ett av de viktigaste målen för bredd och motionsidrotten. 9

10 Utveckling av SDF och föreningar SISU Idrottsutbildarna och DF arbetar kontinuerligt med utbildning, utveckling och uppföljning av länets SDF och föreningar. En grund för att idrotten i vårt distrikt ska kunna fortsätta utvecklas är att vi har utvecklings- och framtidsinriktade SDF och föreningar. En viktig uppgift är därför att initiera utvecklingsprocesser inom förbund och föreningar utifrån deras egna värderingar och prioriteringar. Utvecklingsarbete leder ofta vidare till strategier och handlingsplaner och ökar även delaktighet i SDF och föreningar, något som också bidrar till folkhälsomålet Delaktighet och inflytande i samhället. Idrottens eget studieförbund SISU är vårt verktyg i detta arbete. Föreningsutveckling ser vi som ett samlingsbegrepp för att utveckla föreningar och vi riktar oss till föreningar, ledare och medlemmar. Demokrati och föreningskunskap är viktigt för föreningarnas framtid inte Riktlinjer för SDF och föreningsutveckling Genom att verka för Idrotten vill och dess riktlinjer kommer arbetet med SDF och föreningar ha fokus på: Stödinsatser som leder till fungerande föreningar och SDF i distriktet. Idrottspolitiskt arbete som visar idrottens betydelse för folkhälsa och regional utveckling Förbund och föreningars egen utveckling genom (ökat) större utåtriktat arbete. minst för att möta och engagera ungdomar. Därför stöttar vi arbetet med att hitta nya former för att rekrytera och behålla ledare i föreningslivet. Vi menar att utveckling av SDF:en betyder mycket för föreningarnas utveckling och verksamhet. De har också en viktig roll ur regional synvinkel, dels som sammanhållande för sin Under ska J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna bland annat: idrott inom distriktet dels som ansvariga för idrottens utveckling i vår glesbygd. Då många förbunds geografiska omfattning blir allt större ställs även krav på att utveckla kommunikation och samarbete mellan olika aktörer. J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna stödjer denna verksamhet. Fortsätta det påbörjade processarbetet genom två SDF-träffar under 2010 i syfte att öka samarbete med SISU. Stimulera till mål- och visionsarbete, framtagning av utvecklings- och handlingsplaner, utbildningsplaner etc i distriktets föreningar. Sprida information som finns i dokumentet Idrotten Vill. Stödja arbetet med att rekrytera, behålla, utbilda och utveckla ledarna inom ramen för bl a Idrottslyftet/ledarförsörjning. Gäller både organisationsoch aktivitetsledare. Stimulera till att arbeta med idrottens vision och värdegrund och därmed bidra till att skapa Svensk Idrott - Världens bästa. Genomföra landstings- och kommunbesök i syfte att diskutera samverkan och att tydliggöra vår samhällsnytta och utifrån detta säkra att SISU Idrottsutbildarna får rimlig ersättning för utfört arbete. Utveckla verksamhet i föreningarna som inte är traditionell idrottsverksamheten och som fokuserar på allmännytta. Detta sker bl a inom projektet Social ekonomi mellersta Norrland Erbjuda föreningar och SDF utbildning i Idrottens Föreningslära vid två tillfällen per år. Stödja föreningar och SDF så att verksamheten bedrivs utifrån folkbildningens pedagogik. 10

11 Idrottsservice Kompetens, erfarenhet och resurser för er förening/sdf. Det ni behöver och efterfrågar när ni behöver det. Länets ideella ledare utgör idrottsrörelsens viktigaste resurs. Inom vårt län finns ca ideella ledare. För att ge dem stöd i sitt arbete och för att de bättre ska kunna fokusera mot idrottens kärnverksamhet, är det viktigt att J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har hög kompetens och kan erbjuda kvalificerad service inom följande arbetsområden där både vi själva och våra medlemsorganisationer efterfrågar stöd, dessa är: Verksamhetsredovisning, Ekonomisk redovisning, Projektstöd, Idrottens Hus Information Under 2010 kommer J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna bland annat att genomföra idrottspolitiska träffar i syfte att lyfta fram idrottsrörelsens centrala roll för idrotts -föreningarnas betydelse för alla målgrupper i kommunerna, för folkhälsa, regional utveckling, demokrati, anläggningar mm. Vi kommer också att stötta och utbilda föreningarna kring nya rutinerna runt LOK-stöden. Under kommer samtliga föreningar att erbjudas möjligheten att genomföra fullständig LOKstödsrapportering digitalt. De nya moms och skattefrågorna som nu diskuteras inom regeringen kommer att kräva att vi deltar och uppmuntrar deltagande i debatten och att vi har goda argument kring de utredningar som pågår. Målet är att inga förslag ska missgynna idrotten. Inriktningsmål för idrottsservice är att driva verksamheten vid Idrottens Hus så vi ger idrottsrörelsen en god service genom att bland annat: Vidareutveckla personalens kompetens inom nya områden Fördela idrottens landstingsanslag Bedriva en bred utbildnings/ folkbildningsverksamhet Genomföra de externa uppdrag som beslutas centralt och regionalt Under ska J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna bland annat Bedriva verksamheten inom Idrottens Hus så att vi fortsätter att etablera smarta gemensamma administrativa lösningar genom att tillämpa ny teknik och kunskap Erbjuda lokaler fortlöpande till intresserade hyresgäster Erbjuda den service som efterfrågas vad gäller idrott online och moms och skattefrågor med mera. Svara på frågor och tillhandahålla fortsatt hög kompetens inom: Idrottsjuridik och arbetsrätt Anläggningsfrågor Ekonomi, administration och IT Skatter och avgifter Spel och lotterifrågor Jämställdhetsfrågor Utbildning/ Folkbildning 11

12 Utbildning/ Utveckling Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna skall vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalité. Under kommer SISU Idrottsutbildarna särskilt att arbeta med utbildning och utveckling inom områdena: barnidrott, ungdomsidrott, SDF- och föreningsutveckling, vuxenidrott, folkhälsa samt regional utveckling. Vi kommer också att arbeta med ledarutveckling inom dessa områden och särskilt arbeta för att få fler och bättre ledare där värderingsfrågor framförallt vad det gäller barnidrott och ungdomsidrott är centralt. Vi kommer även att genomföra ett antal andra utbildnings- och utveck- Verksamhetsform Målgrupp Mål Utb.timmar Lärgrupp Aktiva utb.tim Ledare utb.tim x Kurs Aktiva utb.tim Ledare utb.tim x Föreläsning 140 st x Process/Utvecklingsarbete 600 utb.tim x Kulturprogram 250 st x Total målsättning per år lingsinsatser utifrån efterfrågat behov - exempelvis Plattformen, styrelseutbildning, IdrottOnline, organisationsoch föreningsutveckling, IFL, värderingsfrågor, mål- och visionsarbete mm. Kvantitativa mål för SISU Idrottsutbildarna J-H per år utb-tim Intern utveckling Samtlig personal skall ges möjlighet till behovs och individanpassad kompetensutveckling i form av kurser, studiebesök, mentorskap med mera. Personalen ska dessutom i sitt arbete ges utrymme till tillkontinuerlig kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte med övrig personal på Idrottens Hus. Antal föreningar/sektioner där SISU rapporterar verksamhet Projekt En betydande del av vår verksamhet drivs och finansieras i projektform. J-H IF och SISU Idrottsutbildarna äger, alternativt medverkar i följande projekt: Vinnande val KRAFT FaR Social ekonomi mellersta Norrland PIFF SESAM SOUL Genomföra projektet J-H IF Lönebidrag tillsammans med Arbetsförmedlingen Mer information om respektive projekt finns på Tel: st Nätverk och referensgrupper Medverkar och har medbestämmande i följande nätverk och referensgrupper: Samverkansgrupp Idrott i Östersunds kommun Östersunds Idrottsråd Destination Östersunds styrelse Samhandlingsgrupp Peak Innovation Styrelsen för Peak Business & Sport Styrelsen för Mid Sweden Siencepark Övergripande styrgrupp VSC Operativ styrgrupp VSC Styrgrupp skid- och skidskytteuniversitetet Samordningsgrupp SSSU och VSP Styrgrupp REIC RF:s IT-råd Partnerskapet Interreg HälZa i Jämtland Styrgrupp RIÖ Landsbygdsfotboll som bygdeutvecklare Operativa gruppen för FaR med landstinget Länsstyrelsens Viltvårdsnämnd 12