Vision: Idrott och rörelse hela livet bättre folkhälsa!

Transkript

1 VLL 1421: (6) Vision: Idrott och rörelse hela livet bättre folkhälsa! Överenskommelse mellan Västerbottens Idrottsförbund, Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västerbotten och Västerbottens läns landsting Inledning Västerbottens läns landsting, Västerbottens Idrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västerbotten har tillsammans tagit fram en överenskommelse för åren Överenskommelsen har sin grund i landstingsplanen, landstingets folkhälsopolitiska program, landstingets handikappolitiska program, nationella folkhälsomål. Riksidrottsförbundets verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i 2000-talet Idrotten Vill, Riksidrottsförbundets riktlinjer för alkohol och tobak, Folkbildningsförordningen, Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas spelregler, Västerbottens Idrottens riktlinjer för barnoch ungdomsidrotten samt Riksidrottsförbundets Antidoping-policy. 2. Grundläggande utgångspunkter Övergripande ledstjärnor i detta program är demokrati, jämställdhet, attityder och värderingar. 2.1 Landstinget Landstingets uppdrag är att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård, tandvård och habilitering/rehabilitering liksom att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. I uppdraget ingår det också att ta ansvar för regional utveckling inom områdena kultur, folkbildning, folkhälsa och viss regional infrastruktur- och kommunikationsplanering. Mot bakgrund av uppdraget har landstinget i Västerbotten formulerat sin vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Regional utveckling omfattar ett antal områden; kultur, näringslivsutveckling (FoU), infrastruktur, internationellt och europeiskt engagemang. Regional kulturverksamhet omfattar bl.a. den kulturpolitiska planeringen i länet i samverkan med kommunerna, länskulturinstitutionerna, och organisationslivet. Anslagsfördelning till länets folkrörelseorganisationer och folkbildning ingår i landstingets kulturverksamhet. Landstingsfullmäktige har antagit ett folkhälsopolitiskt program som knyter an till de 11 nationella målområden för folkhälsan som riksdagen fastställt. Tyngdpunkten i programmet ligger på målområden som har särskild betydelse för landstingets hälsofrämjande och sjuk-

2 VLL 1421: (6) domsförebyggande arbete, för att åstadkomma en mer jämlik och förbättrad hälsa, och för att minska hälsoklyftorna. Programmet identifierar de stora folkhälsoproblemen och de viktigaste faktorerna som kan påverkas för att förbättra hälsan. Landstinget ska även samarbeta med andra aktörer i länet. 2.2 Idrotten Den ideella föreningen utgör idrottsrörelsens bas. I Västerbotten finns ca 807 idrottsföreningar. Det är där den dagliga verksamheten bedrivs. Föreningarna är sammanslutna i specialidrottsförbund (SF) inom respektive idrott. Dessa har huvudansvaret för utvecklingen av sin idrott. SF:en har i sin tur en regional organisation specialdistriktsförbund (SDF). I Västerbotten finns 60 specialidrotter representerade. Dessa är förenade i Västerbottens Idrottsförbund (VIF) och SISU Idrottsutbildarna. VIF:s uppgift är bl.a. att handha för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter inom distriktet och styrelsen skall bl a: verka för att den av RF-stämman antagna verksamhetsidén efterlevs, vara ett sammanhållande organ för distriktets idrott, företräda idrotten inom distriktet gentemot bl.a. kommuner, landsting och organisationer, stimulera föreningsarbetet, framförallt ungdoms-, motions och utbildningsverksamheten, i samarbete med Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna sörja för att idrotten i länet genomför föreningsutveckling samt utbildning av ledare, aktivitets- och organisationsledare samt funktionärer, och inte minst utbildning av aktiva. Idrottsrörelsen i länet bidrar med sin mångfald, sina framgångar och genom sina arrangemang till en regional identitet samtidigt som den utgör en stor resurs i ett folkhälsoperspektiv. Idrotten med sitt föreningsliv har som mål att fungera som stödjande miljö genom att erbjuda alla människor social gemenskap och vara en mötesplats med kunniga och engagerade ledare och med en värdegrund baserad på: Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund. Allas rätt att vara med Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, dopning och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. Den verksamhet som bedrivs i länets idrottsföreningar stärker den lokala utvecklingen och bidrar till en god livsmiljö. En livsmiljö som är en viktig profileringsfaktor för att bidra till ökad inflyttning och ökad besöksnäring. De ideella ledarna och den ledarutveckling som pågår i dessa idrottsföreningar skapar ännu bättre förutsättningar för den goda livsmiljön. Som fri och frivillig folkrörelse förbehåller sig idrotten att forma sin egen verksamhet och sätta sina egna mål.

3 VLL 1421: (6) 2.3 Studieförbundet Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna (SISU) är idrottens studie- och utbildningsorganisation. Vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. Vi jobbar för att stimulera människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar idrottens verksamhet. Vi är där när idrotten lär. Det är vår ledstjärna och vision. Sedan fördelas statsanslaget till SISU via utbildningsdepartementet och ur regleringsbrevet från 2008 går att läsa att arbetet med värdegrundsfrågor och utbildning av ledare är särskilt angeläget. Eftersom anslaget tas ur folkbildningsanslaget lyder SISU fortfarande under folkbildningsförordningen, men med en något uppdaterad version av vad som är statsbidragsberättigad verksamhet, mer flexibelt för att bättre kunna möta de behov som idrotten har. I SISU Spelregler (fastställt av SISU förbundsstyrelse ) regleras de fem verksamhetsformer som verksamheten rapporteras i. Dessa är lärgrupp (jmf studiecirkel), kurs, process- och utvecklingsarbete, föreläsning samt kulturarrangemang. I Västerbotten finns SISU representerade med kontor i Umeå, Skellefteå och Lycksele och genomför verksamhet i alla 15 kommuner. 2.4 Nationella mål Regeringen har fattat beslut om ett övergripande mål för folkhälsoarbetet: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet griper in i många samhällsområden. Delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, minskat bruk av alkohol, tobak och ett dopning och narkotikafritt samhälle, ökad fysisk aktivitet är exempel på mål- och uppföljningsområden. Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att lämna förslag på lämpliga indikatorer inom var och ett av de elva målområden för att kunna följa och utvärdera utvecklingen inom respektive målområde. 3. Syfte Genom utvecklad samverkan skapa ett ökat engagemang för förbättrad hälsa och livsmiljö hos länets invånare genom idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen skapar förutsättningar utifrån de motiv och behov människor har i olika åldrar, för att idrott och rörelse ska kunna utövas livet igenom oavsett eventuella funktionsnedsättningar. 4. Strategier Landstinget ska genom sitt kunnande och sina nätverk bidra till att höja idrottsrörelsens kompetens inom folkhälsoområdet samt vidga kontaktytorna till olika skapande verksamheter. genom ekonomiskt stöd bidra till att idrottsförbundet genom sina aktiviteter kan uppnå de mål som sätts upp i detta program. Idrottsförbundet ska genom sitt övergripande ansvar för idrotten i länet vara kontaktskapande mellan idrotten och samhället i övrigt. förmedla idéerna i detta program till specialidrottsförbunden och dess föreningar. medverka och ge stöd till aktiviteter för att uppnå målen. SISU ska genom folkbildning bidra till att förmedla idéerna i detta program. genom folkbildning bidra till demokratifostran, föreningskunskap, värdegrundsarbete och ledarutveckling för länets idrottsföreningar.

4 VLL 1421: (6) Den idrottsliga verksamheten Breddidrott för barn och ungdomar Idrottsrörelsen är Sveriges största barn- och ungdomsrörelse. Mer än 80 procent av alla barn och ungdomar deltar någon gång i en verksamhet organiserad av en idrottsförening. Genom idrotten får de en positiv fritidssysselsättning fylld av fysisk aktivitet, som ger bättre hälsa men också, om den bedrivs på rätt sätt, gemenskap och social fostran. Idrotten vill beskriver tydligt vad som bör känneteckna god barnidrott: lekfullhet och allsidighet baserad på flickors och pojkars egna behov och förutsättningar. I ungdomsidrotten är det naturligt att ambitionsnivån höjs och därmed att kraven ökar. Vill vi stimulera ungdomar till ett livslångt intresse för idrott och annan fysisk aktivitet måste vi kunna erbjuda alternativ även till dem som gärna vill fortsätta idrotta enbart av lust och glädje. Att ungdomar ska stimuleras till ett livslångt intresse för idrott är inte enbart en utmaning vad gäller aktiv idrottsutövning. Det gäller också ungdomars känsla av att få plats och utrymme i de sammanhang där verksamheterna styrs och leds. Genom att uppmuntra ungdomars engagemang och stimulera dem att åta sig ledaruppdrag ökar chanserna att de stannar kvar i föreningen. Genom olika studier vet vi att en stor grupp unga människor lever ett fysiskt inaktivt liv. Huvuddelen av dessa ungdomar söker sig inte spontant till idrottsföreningarnas verksamhet. Genom samverkan med skolan kring organiserad fysisk aktivitet varje skoldag kan idrottsrörelsen nå de barn och ungdomar som kanske allra bäst behöver sådan verksamhet. Barn och ungdomsidrott bidrar även till regional och lokal tillväxt genom de otaliga läger, cuper eller övriga arrangemang som genomförs året runt i hela länet. Ytterligare höja kvaliteten på barnidrotten och ungdomsidrotten i enlighet med riktlinjerna i Idrotten vill. Utveckla verksamheten så att fler ungdomar, inte minst flickor, fortsätter längre i den organiserade föreningsidrotten. Skapa goda förutsättningar för ungdomars engagemang på såväl central som lokal nivå. Stimulera ungdomars intresse för idrottsledarskap. Samverka med skolan och andra för att aktivera fysiskt inaktiva barn och ungdomar och för att ge idrottande barn och ungdomar möjlighet att prova på annan verksamhet Breddidrott för vuxna Att utveckla förutsättningar för ett livslångt intresse för fysisk aktivitet är en av idrottsrörelsens viktigaste uppgifter. En viktig målsättning för föreningarna bör vara att erbjuda samtliga föreningsmedlemmar en verksamhet som stimulerar till fysisk aktivitet. Stärka möjligheterna att fortsätta idrotta inom föreningsidrotten efter avslutad skolgång och tävlingskarriär. Aktivt medverka i utvecklingen av fysisk aktivitet på recept (FaR) Elitinriktad idrott Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten men har genom sitt uppmärksamhetsvärde stor betydelse för såväl idrottsrörelsen som samhället. Elitidrott på hög nivå ger underhållning och inspirerar många barn och ungdomar att börja idrotta. Den svenska idrottsrörelsens tradition är elit- och breddverksamhet som sker i nära samverkan och som ger inspiration, utveckling och livskraft. Ge så många som möjligt optimala förutsättningar att inom idrotten utveckla sin talang och sina ambitioner. Höja kvalitén på tränar- och ledarutbildningen.

5 VLL 1421: (6) 5.2 Idrottens resurser De ideella ledarna De ideella ledarna utgör idrottsrörelsens viktigaste resurs. Hundratusentals människor av båda könen, i olika åldrar och med olika social och etnisk bakgrund ägnar miljontals timmar åt att hjälpa andra att utvecklas, inte bara idrottsligt utan också mänskligt. De många ledarnas kompetens avgör i stor utsträckning verksamhetens kvalitet, framför allt inom den breda barn- och ungdomsidrotten. Att säkerställa och utveckla denna kompetens, hos såväl tränare, andra verksamhetsledare och funktionärer som förtroendevalda med olika administrativa funktioner är därför en av idrottens viktigaste uppgifter. Stärka det ideella ledarskapet genom att lyfta fram såväl nytta för samhället som glädjen för individen. I ökad utsträckning rekrytera nya ledare från grupper som idag är underrepresenterade. Erbjuda alla idrottsledare en utbildning som bidrar till att utveckla såväl idrotten som ledarna Idrottens anläggningar och miljöer För att människor ska kunna vara fysiskt aktiva och idrotta krävs att de har tillgång till anläggningar och miljöer för idrott och motion. Resurser kan vara skog, anläggningar, livsmedel etc. Miljöarbete kan också innebära att ta tillvara mänskliga resurser; att samarbeta mer, skaffa kunskaper, förbättra folkhälsan eller öka ungdomars engagemang i samhället. Idrotten är alltså redan en stor miljörörelse men kan göra ännu mer! 5.3 Folkbildning i hela länet Utveckling av föreningar och ledare är angeläget för alla idrottsföreningar, oavsett vilka förutsättningar som finns i övrigt, stor eller liten, rik eller fattig. Att alla inom idrotten helt enkelt ska ha samma möjligheter till utveckling. Utbildning genom SISU:s försorg skall bedrivas i länets alla kommuner. 6. Utvecklingsområden I denna överenskommelse vill landstinget, idrottsförbundet och SISU inom ramen för idrottens verksamhetsinriktning särskilt belysa följande utvecklingsområden: Stärka utvecklingen av idrottens ledare Folkhälsomål 3 Stimulera barn och ungdomars intresse för idrott och idrottsledarskap Folkhälsomål 3 Utveckla funktionshindrades möjligheter att idrotta efter sina egna förutsättningar och ambitionsnivåer såväl inom handikappidrotten som via integrering i den övriga idrottsverksamheten Folkhälsomål 9 Samverka med skolan och andra för att aktivera fysiskt inaktiva barn och ungdomar och för att ge idrottande barn och ungdomar möjlighet att prova på annan verksamhet Folkhälsomål 9 Stärka idrottens förutsättningar för utveckling Folkhälsomål 9 Öka idrottsrörelsens medvetenhet om drogernas negativa skadeverkning - Folkhälsomål Särskilda folkhälsouppdrag Utveckla idrottsrörelsens medverkan av fysisk aktivitet på recept (FaR). Idrottsförbundet erbjuder samarbete inom FaR - Folkhälsomål 9

6 VLL 1421: (6) 8. Uppföljning/Rapportering Uppföljningsrutiner ska vara enkla att använda i såväl idrottsrörelsen som i ledningsgruppen och till varje utvecklingsområde och särskilda folkhälsouppdrag initiera och skapa aktiviteter som är mät- och uppföljningsbara. 8.1 Ledningsgrupp En gemensam ledningsgrupp bestående av representanter för Västerbottens Idrottsförbund, Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västerbotten och Västerbottens läns landsting. Ledningsgruppens uppgift är; analys och uppföljning av programmet. 8.2 Utvecklingsområden Västerbottens Idrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västerbotten ska årligen rapportera de aktiviteter som genomförts enligt de indikatorer (bilaga) som är uppsatta under Utvecklingsområden i överenskommelsen. Övrig verksamhet redovisas i idrottsförbundets årliga verksamhetsberättelse. 8.3 Särskilda folkhälsouppdrag Västerbottens Idrottsförbund ska presentera en plan för de särskilda folkhälsouppdragen och sedan redovisa arbetet utifrån uppsatta indikatorer. 9. Ekonomi För att Västerbottens Idrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västerbotten genom sina aktiviteter ska kunna uppnå de inriktningsmål och utvecklingsområden som satts upp i detta program lämnar Västerbottens läns landsting ett årligt anslag motsvarande lägst tidigare års anslag, under förutsättning att av landstingsfullmäktige fastställd budget för regional utveckling så medger. Västerbottens Idrottsförbund verkställer lämplig fördelning av medlen för idrottens stöd och utveckling i Västerbotten. Årliga medel erhålls till de särskilda folkhälsouppdragen.