prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010"

Transkript

1 prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 Tuff arbetsmarknad men företagen andas optimism 2 Antalet sysselsatta minskar under 2009 och Arbetslösheten ökar 2 Privata arbetsgivare optimistiska om framtiden 3 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar 3 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Sysselsättningen minskar med drygt personer 4 Många har varslats om uppsägning 5 Färre lediga platser 6 Marknadsutveckling - privat sektor 7 Marknadsutveckling - offentlig sektor 8 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn 8 Bristen på arbetskraft minskat hos privata arbetsgivare 9 Bristen på arbetskraft mera omfattande i offentlig sektor 10 UTVECKLING INOM NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN 11 Privat varuproduktion 11 Byggverksamhet 11 Industri 12 Privat tjänsteproduktion 13 Finansiell verksamhet och företagstjänster 13 Handel och kommunikationer 15 Personliga och kulturella tjänster 17 Offentlig verksamhet 18 Utbildning och forskning 18 Vård och omsorg 19 Offentlig administration 20 UTBUDET AV ARBETSKRAFT 21 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER 23 Arbetslöshetens struktur 24 FAKTA OM PROGNOSEN 27 1

3 Sammanfattning Tuff arbetsmarknad men företagen andas optimism Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten. Antalet sysselsatta minskar under 2009 och 2010 Även Stockholms län har drabbats av den globala lågkonjunkturen. Antalet lediga jobb har minskat och många har varslats om uppsägning. Företagen som Arbetsförmedlingen har intervjuat under våren 2009 uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat. Däremot har antalet sysselsatta inte börjat minska än, vilket är fallet i många andra län. Länet har en minde andel industriföretag och det är inom industrin krisen slagit hårdast. Istället finns här många tjänsteföretag och de berörs senare i konjunkturcykeln. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta kommer att börja minska under det andra artalet 2009 och ha minskat med fram till det sista artalet Arbetskraften i länet minskar och främst beror det på att fler söker sig till studier då arbetsmarknaden försämras. Arbetslösheten ökar Arbetslösheten i länet började minska under 2006 och fortsatte att minska fram till oktober Sedan dess har arbetslösheten stadigt ökat och under det första artalet 2009 var personer arbetslösa vilket är en ökning med personer eller 33 procent jämfört med motsvarande period Arbetsförmedlingen bedömer att under det fjärde artalet 2009 kommer i genomsnitt personer att vara arbetslösa vilket är en ökning med 52 procent. Under fjärde artalet 2010 väntas ökningstakten ha avtagit till 20 procent och arbetslösheten uppgå till personer. Men ökningen sker från en låg nivå och Stockholm tillhör de län som har den lägsta arbetslösheten i landet. Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har arbete med stöd Sökande i Sökande i arbete Arbetslösa program med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel ,2% ,7% ,7% ,3% ,3% ,7% ,0% ,1% ,8% Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, artalsgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen 2

4 Privata arbetsgivare optimistiska om framtiden Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med de privata arbetsgivarna visar att efterfrågan på deras varor och tjänster har fortsatt att minska i Stockholms län det senaste halvåret. Inför den kommande sexmånadersperioden har arbetsgivarna låga förväntningar, men på ett års sikt kan man se en långsamt stigande tillförsikt inom alla branscher, utom bygg. Inom den offentliga sektorn är arbetskraftsbristen i nivå med höstens undersökning, 40 procent. Men även om efterfrågan på arbetskraft minskar markant behöver fortfarande många arbetsgivare rekrytera. Arbetsmarknaden står aldrig stilla och under årets första fyra månader har nya jobb anmälts till arbetsförmedlingarna i länet och personer som varit inskrivna fått någon form av arbete. Länets arbetsmarknadspolitiska utmaningar Att stödja de som nu är på väg in på arbetsmarknaden o o ungdomskullen född på 90-talet nyanlända invandrare Att stödja personer som saknar gymnasieutbildning och riskerar långvarig arbetslöshet Att behålla arbetssökande ar i arbetskraften Att öka den yrkesmässiga rörligheten och ta tillvara befintlig yrkeskompetens 3

5 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft I början av maj redovisade Stockholms Handelskammare 1 sin Stockholmsbarometer för första artalet Denna baseras på den rikstäckande Konjunkturbarometern, från vilken svaren för Stockholm län har brutits ut och bearbetats. Den övergripande konjunkturindikatorn minskar från -15 till -23 vilket innebär att Stockholms ekonomiska situation har försämrats ytterligare jämfört med föregående mätning. Konjunkturen är nu på den lägsta nivå som uppmätts. På nationell nivå sjunker konjunkturindikatorn från -24 till -27 och skillnaden mellan Stockholm och övriga landet minskar därmed. Sysselsättningen minskar med drygt personer Efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län har varit stadigt ökande sedan det fjärde artalet Diagrammet nedan, baserat på SCB:s aktuella kortperiodiska sysselsättningsstatistik, visar på den kraftiga sysselsättningsuppgången som Stockholm haft. Utfallet för artal visar dock på en avtagande ökning. Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik Diagram 1: Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Stockholms län, artal artal , säsongs- och trendrensade värden. SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, visar än så länge inte på någon sysselsättningsminskning. Mellan det första artalet i fjol och motsvarande artal i år fortsatte antalet sysselsatta i länet att öka svagt med 1,2 procent till personer. Detta till skillnad mot riket som helhet och de flesta andra län som fick en kraftig sysselsättningsminskning. Förklaringen är främst att andelen industriföretag är lågt i länet och därmed har den kraftiga nedgången inom industrin inte blivit lika kännbar här. Kännetecknande för länet är i stället den stora andelen tjänsteföretag och dessa berörs senare i konjunkturcykeln. Stockholm har en stark arbetsmarknad med en hög sysselsättningsgrad. Andelen sysselsatta i procent av befolkningen år, är 77,3 procent. Motsvarande andel för riket som helhet är 73,2 procent. 1 STOCKHOLMSBAROMETERN, 1:a artalet 2009, Stockholms Handelskammare 4

6 Vår bedömning är att arbetskraften kommer att minska under prognosperioden till följd av en svagare arbetsmarknad. Sysselsättningen bedöms börja minska det andra artalet 2009 och det är en utveckling som fortsätter under 2009 och Minskningen väntas dock avta under den senare delen av Arbetslösheten började öka under det fjärde artalet 2008 och väntas fortsätta att öka under prognosperioden. Ökningen dämpas under senare delen av Tabellen nedan visar Arbetsförmedlingens bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden mellan fjärde artalen 2008 och Förändringen av sysselsatta tillsammans med förändringen av arbetslösa summerar till förändringen av arbetskraften. Förändring av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och Af:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka Tabell 2: Skattad förändring sedan ett år tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Antalet sysselsatta bedöms minska med drygt personer fram till fjärde artalet Bedömningen bygger bland annat på resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som pekar på en låg efterfrågan av varor, tjänster och personal under prognosperioden. Antalet sysselsatta väntas minska inom samtliga näringsgrenar. Det finns ofta en eftersläpning i arbetsmarknadens reaktion på konjunkturella förändringar då det tar tid för arbetsgivare att reagera med personalförändringar till följd av förändrad efterfrågan. Många har varslats om uppsägning Antalet varsel är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Antalet personer som varslats om uppsägning på Stockholms arbetsmarknad började öka kraftigt i juli 2008 och totalt under året kom drygt personer att varslas om uppsägning. Denna negativa utveckling har fortsatt under 2009 och under årets första fyra månader har närmare personer varslats om uppsägning. Detta är en kraftig ökning och nästa tredubbelt så många som motsvarande period förra året. Flest drabbade finns inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Drygt en fjärdedel av samtliga sysselsatta finns inom denna för Stockholm viktiga bransch. Främst är det inom delbranschen övriga företagstjänster som antalet varslade ökat kraftigt. Där erbjuds tjänster inom vitt skilda slag som fastighetsförmedling, biluthyrning, konsultverksamhet inom teknik och juridik men också personaluthyrning och reklamverksamhet. 5

7 Varslade i Stockholms län (t. o. m. april) Diagram 2: Antal personer berörda av varsel i Stockholms län från 1999 och framåt. Källa: Arbetsförmedlingen. Forskning på området och andra erfarenheter visar att långtifrån alla inkomna varsel leder till uppsägningar och att ändå färre leder till arbetslöshet. Verkställighetsgraden, det vill säga andelen av alla varslade som blir uppsagda, blir högre i sämre tider. Av dem som blev varslade under perioden september till oktober 2008 i Stockholms län blev 47 procent uppsagda ett halvår senare. Uppsagda och dessutom arbetslösa inom sex månader efter varslet blev 31 procent. Motsvarande andelar för riket som helhet är betydligt högre med 61 procent uppsagda och 57 procent uppsagda och arbetslösa. I sämre tider blir ofta verkställighetsgraden högre, vilket även leder till ökad arbetslöshet. Färre lediga platser En annan indikator på sysselsättningsutvecklingen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt anmäldes platser i Stockholms län under 2008, vilket är en minskning med 35 procent jämfört med Hittills under årets första fyra månader har platser anmälts vilket är en minskning med cirka 46 procent jämfört med samma period I den säsongsoch trendrensade tidsserien i diagrammet på nästa sida ser man att platsinflödet minskat tydligt sedan årsskiftet 2007/2008. Anmälda platser till Arbetsförmedlingen täcker inte hela arbetsmarknaden, marknadsandelen varierar men enligt den senaste uppskattningen ligger den kring 40 procent. Förändrade metoder vid registrering av platser medför att färre platser registreras flera gånger. I vilken utsträckning detta påverkat statistiken över platsinflödet är i dagsläget osäkert. Den största andelen av lediga platserna finns inom finansiell verksamhet, företagstjänster. Inom denna bransch samt inom handel och kommunikationer och industri är nedgången av de nyanmälda jobben störst. En del av minskningen beror på skärpta regler kring annonsering som medfört att antalet annonsdubbletter minskat kraftigt. Detta har varit särskilt vanligt bland säljyrken och i Stockholm. Trots detta är det tydligt att antalet lediga platser minskat. Men det är viktigt att komma ihåg att det kommer in nya jobb hela tiden och ersättningsrekryteringar ständigt pågår. Av samtliga nyanmäla platser i landet under årets fyra första månader fanns en dryg fjärdedel i Stockholms län. Det ger en bild av storleken på länets arbetsmarknad. 6

8 Nyanmälda lediga platser Diagram 3: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2009, Stockholms län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen Närmare 60 procent av alla anmälda lediga jobb hittills under året är en tillsvidareanställning, vilket är en något lägre andel än under motsvarande period Antalet lediga platser har minskat för alla typer av anställningar, men kraftigast är nedgången för de med längst anställningstid. Marknadsutveckling - privat sektor I Arbetsförmedlingens enkätundersökning våren 2009 fick arbetsgivarna inom privata sektorn besvara frågan ifall efterfrågan på deras varor och tjänster ökat, minskat eller förblivit oförändrad de senaste sex månaderna. Svaren visar att efterfrågan försvagats mer än vad företagen bedömde i höstas. Våren 2009 blev nettotalet 18 för hur efterfrågan varit de senaste sex månaderna. Arbetsgivarnas svar i höstas, gällande efterfrågan framåt till våren 2009, gav nettotalet 4, något fler trodde då på en positiv marknadsutveckling än en minskad efterfrågan. Den fördjupade krisen inom ekonomin har med all säkerhet kommit att förmörka bilden. Samtidigt visar enkätsvaren att arbetsgivarna i länet generellt har en ljusare bild redan för den närmaste framtiden. Efterfrågeminskningen de senaste sex månaderna var tydligast inom verkstadsindustrin med nettotalet 43. Alla näringsgrenar minskade, bäst gick det för finansiell verksamhet och företagstjänster, där nettotalet stannade på -10. När det gäller efterfrågan på arbetsmarknaden kommande sex månader blir nettotalet återigen 4. Mest positiva är personliga och kulturella tjänster med nettotalet 5, mest pessimistiska är bygg och verkstadsindustri. På ett års sikt kan man iaktta en långsamt stigande tillförsikt inom alla branscher, utom inom bygg. Nettotalet 17 visar att betydligt fler arbetsgivare tror på ökad efterfrågan av deras varor och tjänster än de som tror efterfrågan minskar. 7

9 Finansiell verksamhet och företagstjänster har mest tillförsikt med ett nettotal på 21. Bygg däremot hamnar på nettotalet -3 vilket kan tolkas som en långsiktig nedgång inom branschen. Efterfrågeutveckling inom privat sektor i Stockholms län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Byggverksamhet Industri - exklusive verkstadsindustri Verkstadsindustri Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikationer Personliga och kulturella tjänster Totalt Tabell 3: Nettotal för respektive bransch och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Marknadsutveckling - offentlig sektor Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Totalt sett har efterfrågan inom den offentliga sektorn varit oförändrad under det senaste halvåret enligt arbetsgivarnas bedömning med ett nettotal på noll. Det närmaste halvåret sker en försämring enligt arbetsgivarna till ett nettotalet på -14. Det är framförallt inom vård och omsorg man ser en stor minskning. På ett års sikt däremot är vård och omsorg tillbaka på ett nettotal på noll, medan både utbildning och forskning anger kraftigt minskad efterfrågan. För hela sektorn blir nettotalet -10. Efterfrågan inom offentlig sektor Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Offentlig administration Utbildning och forskning Vård och omsorg Totalt Tabell 4: Nettotal för respektive verksamhet och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Privata aktörer inom utbildning och vård och omsorg är betydligt mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret och nettotalet är 26 för hälsooch sjuård och 28 för utbildning. Dock en betydande nedgång från hösten Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn Företagen får även besvara en fråga gällande hur mycket man kan öka produktionen av varor och tjänster utan att anställa mer personal, det vill säga i vilken utsträckning man utnyttjar sin produktionskapacitet. Sedan höstens undersökning har det endast skett marginella förändringar av kapacitetsutnyttjandet som ligger ar på en hög nivå. 8

10 I undersökningen anger 28 procent av arbetsgivarna att man inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det innebär att kapacitetsutnyttjandet endast har minskat marginellt, då motsvarande siffra vid höstens undersökning var 31 procent. Kapacitetsutnyttjande i privat sektor Näringsgren 0% 1-5 % 6-10 % % % Mer än 30 % Byggverksamhet 33% 17% 13% 18% 8% 11% Industri exkl verkstadsindustri 20% 10% 17% 12% 18% 23% Verkstadsindustri 25% 16% 18% 12% 8% 21% Finansiell verksamhet och företagstjänster 26% 11% 18% 19% 11% 15% Handel och kommunikationer 25% 12% 16% 16% 13% 18% Personliga och kulturella tjänster 25% 13% 14% 19% 13% 15% Summa 28% 13% 16% 16% 11% 15% Tabell 5: Visar per bransch hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Störst förefaller kapacitetsutnyttjandet vara inom bygg. 33 procent av arbetsgivarna kan inte öka produktionen utan att rekrytera. Inom verkstadsindustrin och övrig industri uppger 23 respektive 21 procent av arbetsgivarna att de kan öka produktionen mer än 30 procent utan nyanställningar. Kapacitetsutnyttjandet bland Stockholms företag är nu helt i nivå med landet som helhet, där 28 procent av de privata arbetsgivarna anger att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Bristen på arbetskraft minskat hos privata arbetsgivare Andelen privata arbetsgivare som anger att man har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna har minskat inom alla branscher jämfört med höstens resultat. Nu uppger 17 procent av arbetsgivarna att de stött på brist, mot 28 procent i höstas. Störst brist finns inom bygg där 23 procent av arbetsgivarna haft svårigheter vid rekrytering. Även finansiell verksamhet och företagstjänster och personliga och kulturella tjänster upplever brist enligt 20 respektive 19 procentenheter av arbetsgivarna. Arbetskraftsbrist, privat sektor Näringsgren Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Byggverksamhet 38% 36% 23% Industri exkl verkstadsindustri 29% 23% 18% Verkstadsindustri 42% 40% 15% Finansiell verksamhet och företagstjänster 40% 33% 20% Handel och kommunikationer 27% 20% 11% Personliga och kulturella tjänster 32% 28% 19% Summa 33% 28% 17% Tabell 6: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren

11 Bristen på arbetskraft mera omfattande i offentlig sektor Bristen på arbetskraft har varit mera omfattande inom den offentliga sektorn. Inom den offentlig administration gällde bristen främst byggnadsingenjörer och byggnadstekniker men även ingenjörer och tekniker till hälso- och sjuården. Inom utbildning var det framförallt förskollärare som efterfrågades samt gymnasielärare i yrkesämnen. Inom vård och omsorg har bristen däremot halverats jämfört med de svar arbetsgivarna gav hösten Arbetskraftsbrist, offentlig sektor Verksamhetsområde Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Offentlig administration 28% 30% 43% Utbildning och forskning 43% 48% 44% Vård och omsorg 32% 40% 22% Summa 36% 40% 40% Tabell 7: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 I vårens undersökning var det endast 5 procent av arbetsgivarna som angav att de avstått från rekrytering eftersom de inte hittat någon lämplig kandidat, så kallad dold brist. Inom byggbranschen var det dock 12 procent av arbetsgivarna som angav att rekryteringar uteblivit. Den vanligaste konseensen av bristen inom privat sektor var annars att befintlig personal fick arbeta mer, och att man köper in tjänster. 10

12 Utveckling inom näringsgrenar och yrken Arbetsförmedlingens prognos för sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabellen nedan. Vi bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska inom alla branscher under perioden 2009 och Den största delen av minskningen kommer, enligt vår prognos, att ske under 2009 och att minskningstakten dämpas något under Detta märks främst bland de privata arbetsgivarna och de branscher som i första hand drabbas är industrin och byggverksamheten. Sysselsättningen kommer att minska även bland de offentliga arbetsgivarna. Detta beror på minskade skatteintäkter då sysselsättningen minskar inom det privata näringslivet samt demografiska orsaker. Sysselsättningsutveckling per näringsgren Näringsgren Privata arbetsgivare Byggverksamhet Industri, energi, jord-, skogsbruk Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikationer Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Totalt privata arbetsgivare Offentlig arbetsgivare Offentlig administration Utbildning och forskning Vård och omsorg Totalt offentlig arbetsgivare Förändring Starkt minskande Starkt minskande Minskande Minskande Minskande Minskande Minskande Minskande Starkt minskande Minskande Total sysselsättningsutveckling för länet Minskande Tabell 8: Sysselsättningsutvecklingen för olika branscher i Stockholms län för 2009/2010. Källa: Arbetsförmedlingen. Privat varuproduktion Byggverksamhet Branschen är indelad i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Under 2008 var personer i Stockholms län sysselsatta inom byggbranschen. Det motsvarar 6 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningsutvecklingen har varit svag de senaste artalen. Från och med oktober 2008 ökade arbetslösheten inom byggsektorn för att ha mer än fördubblats i mars Under 2009 och 2010 bedömer Arbetsförmedlingen att antalet sysselsatta minskar starkt. Byggverksamheten har drabbats hårt Byggverksamheten har drabbats hårt av den rådande lågkonjunkturen. Det märks tydligt även i Stockholms län och marknadsutvecklingen har varit negativ det gångna året och inflödet av arbetslösa till Arbetsförmedlingen har ökat. Nedgången beror till stor del på en kraftig minskning av bostadsbyggandet. En jämförelse av påbörjade byggnadsarbeten under januari-mars 2008 och

13 visar en minskning i alla sektorer gällande nyproduktion utom inom infrastrukturen. Där har det tvärtom skett en ökning med cirka en miljard kronor. Även sektorn renovering, om- och tillbyggnad har ökat med cirka en miljard. Totalt har dock investeringarna i byggprojekt minskat med omkring en miljard denna period. Enligt vår undersökning har byggarbetsgivarna i länet låga förväntningar på efterfrågeutvecklingen det kommande året. Ett nettotal på -10 för de kommande sex månaderna och -3 för perioden 6-12 månader framåt innebär att byggbranschen är den mest negativa av alla på ett års sikt, även om man väntar sig en svag uppgång under slutet av prognosperioden. Byggföretagens orderböcker är fyllda fram till sommaren, men därefter ser det osäkert ut. Det pågår en del stora projekt, men få nya startas. För närvarande är det endast ett stort projekt som tillkommit, Swedbank Arena i Solna. Inledningsvis måste den nödvändiga infrastrukturen i området skapas och detta stimulerar sysselsättningen inom anläggningssidan. Själva byggarbetet beräknas komma ingång i början av Även nya Karolinska sjukhuset har beräknad byggstart Detta innebär att sysselsättningen inom branschen väntas minska under hösten. Hur långvarig minskningen i efterfrågan på arbetskraft blir, beror bland annat på när det finansiella läget stabiliseras. Osäkerheten inom finansvärlden är en orsak till att byggprojekt inte startas, då den finansiella oron gör det svårare att få lån. Byggföretagen väntar sig dock en förbättrad marknad under För närvarande är det de små och medelstora företagen som klarar sig bäst. Enligt arbetsgivarna finns det många projekt att räkna på och i nuläget är det de små och medelstora företagen som tar hem många av dem. Regeringens beslut om att införa statliga kreditgarantier för bostäder under byggtiden kan komma att underlätta finansiering av fler bostadsbyggprojekt. Detta kan i sin tur komma att motverka sysselsättningsnedgången. Främst väntas detta gynna de större byggföretagen. Brist på arbetskraft har tidigare varit ett stort problem inom byggbranschen, så även i Stockholms län. Nu har dock bristen minskat och 23 procent av byggarbetsgivarna uppger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna. Motsvarande siffra var 36 procent hösten 2008 och 38 procent för ett år sedan. Bristen gällde bland annat murare, VVS-montörer, installationselektriker, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Under det kommande året planeras rekryteringar bland annat av ingenjörer och tekniker inom bygg, VVS-montörer, träarbetare, installationselektriker, anläggningsmaskinförare samt anläggnings- och betongarbetare. Ett för branschen specifikt problem är att många byggföretag är små och inte förmår anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas med tanke på hur många som utbildas. Det gör att nyutexaminerade ungdomar från Byggprogrammet kan få problem att hitta lärlingsplats för att bli färdigutbildade och få sitt yrkesbevis. Samtidigt är medelåldern hög inom byggbranschen, vilket innebär att antalet ersättningsrekryteringar troligen kommer att öka i framtiden. Om inte fler elever får lärlingsplats och yrkesbevis kan det innebära problem med arbetskraftsförsörjningen i framtiden. I nuläget är situationen ännu svårare då i stort sett alla stora och medelstora byggföretag har sagt upp anställda, vilket gör det ännu svårare för nyexaminerade att få en lärlingsplats. Industri Branschen består av verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning samt övrig tillverkningsindustri. I Stockholms län sysselsätter industrin en betydligt 12

14 mindre andel än i riket som helhet, andelen är 7 procent i länet och 15 procent för riket. Under 2008 fanns ändå i genomsnitt personer sysselsatta inom tillverkningsindustrin i länet, därav inom verkstadsindustrin. Sysselsättningen inom industrin väntas minska starkt under prognosperioden. Minskning av personal väntar Det är i tillverkningsindustrin krisen slagit hårdast med ett stort antal varsel som följd. Främst är det fordonsindustrin som drabbats, men nedgången märks även inom andra sektorer. För Stockholm är detta inte lika kännbart då andelen industriföretag är lägre. Men eftersom länets arbetsmarknad så är stor med många så sysselsatta finns ändå personer anställda inom industrin. Det innebär att det ändå är många personers som berörs. Sysselsättningen inom industrin i länet har sjunkit stadigt de senaste åren på grund av den strukturomvandling som sker där industrin minskar och tjänsteproduktionen ökar. Inom verkstadsindustrin har utvecklingen varit mera gynnsam och antalet sysselsatta ökat stadigt de senaste åren. Enligt Stockholms Handelskammares barometer 2 fortsätter Stockholmskonjunkturen att försämras och kraftiga nedskärningar av personal sker fortsatt inom industrin. Antalet anställda fortsätter att minska kraftigt och nästan 60 procent av företagen genomför nedskärningar. Den globala ekonomin och den internationella marknaden påverkar tillverkningsindustrin i hög utsträckning. Det gäller även Stockholmsföretagen med koncentration inom Telecom och läkemedel. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning uppger arbetsgivarna inom industrin att efterfrågan på varor och tjänster minskat betydligt de senaste sex månaderna. Förväntningarna om utvecklingen de kommande sex månaderna har också sjunkit. Företagen inom verkstadsindustrin är mest pessimistiska av samtliga branscher. För perioden 6 till 12 månader framåt tror företagen att efterfrågesituationen vänt. I takt med att efterfrågan minskat har även bristen på arbetskraft avtagit betydligt. Detta är särskilt tydligt inom verkstadsindustrin där endast 15 procent av arbetsgivarna svarade att de upplevt arbetskraftsbrist under det senaste halvåret. Motsvarande andel vid föregående prognos var 40 procent. Bristen som ändå fanns gällde bland annat yrken som kemiingenjörer och kemitekniker samt smeder. Privat tjänsteproduktion Finansiell verksamhet och företagstjänster Till Stockholms största och viktigaste bransch finansiell verksamhet och företagstjänster hör bank-, finans-, och försäkringsverksamhet liksom fastighetsoch uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Drygt en fjärdedel av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Det är en betydligt högre andel än i riket som helhet med 16 procent. Under 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta inom finansiell verksamhet och 2 STOCKHOLMSBAROMETERN, 1:a artalet 2009, Stockholms Handelskammare 13

15 företagstjänster. Utvecklingen inom branschen har varit gynnsam de senaste åren men sysselsättningen förväntas nu att minska under prognosperioden. Uppdragsverksamheten inklusive datakonsulterna har varit sysselsättningslokomotivet under senare år. Delar av branschen är starkt kopplade till industrin medan andra delar är starkt kopplade till den offentliga sektorn. Aktiviteten är sjunkande och detta är också ett område där varsel om uppsägningar ökat kraftigt i länet. Främst är det inom delbranschen fastighetsoch uthyrningsverksamhet samt företagstjänster som antalet varslade ökat kraftigt. Där erbjuds tjänster inom vitt skilda slag som fastighetsförmedling, biluthyrning, konsultverksamhet inom teknik och juridik men också personaluthyrning och reklamverksamhet. Den fortsatt minskande aktiviteten inom industrin och alltmer ansträngda offentliga budgetar talar för en tydlig avmattning och minskning av antalet anställda. Enligt Arbetsförmedlingarna i länet har de konjunkturkänsliga delnäringarna marknadsföring och reklam kraftigt fått känna av krisen. Arbetsförmedlingarna märker också av ett starkare inflöde av personer som innan krisen anställdes av bemanningsföretagen men nu får lämna. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster minskat de senaste sex månaderna inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Minskningen är dock inte alls lika kraftig som inom andra näringsgrenar. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna har sjunkit betydligt, från nettotal 36 våren 2008 till -9 våren På 6 till 12 månaders sikt är företagen här mest positiva av alla om kommande efterfrågan på deras tjänster.för Stockholm har den finansiella krisen varit kännbar. Bank och finans är en av de snabbast växande sektorerna i svenska ekonomi 3. En välfungerande finanssektor är en förutsättning för en effektiv handel med varor och tjänster, liksom för att starta och utveckla företag. Stockholm är inte bara Sveriges utan hela Skandinaviens ekonomiska centrum. Här finns också huvudkontoren till fyra av de sex största bankerna i Norden och många multinationella koncerners, bankers och finansinstituts regionala huvudkontor. Totalt sysselsätter bank- och finanssektorn drygt människor i företag i Stockholm. Det bedrivs också framstående forskning inom området finansiella tjänster. I och med detta har Stockholm drabbats hårdare av den finansiella krisen än övriga landet. Aktiviteten på värdepappersmarknaden har minskat kraftigt och företagen försöker nu på olika sätt anpassa organisationen för att möta detta. När de finansiella bolagens verksamheter nu försämras kraftigt påverkas också övriga tjänstesektorn, inte minst uppdragsverksamheten. Dataverksamheten utvecklas negativt men bättre än i riket som helhet Enligt Stockholms Handelskammare 4 stod databranschen länge emot den allmänna nedgången men drabbas nu också av försämrade förhållanden om än inte i samma omfattning som övriga branscher. Stockholm noterar fortsatt bättre resultat än riket som helhet. Dataföretagen anger att verksamheten utvecklas negativt, vilket sker för första gången sedan år Efterfrågan på företagens tjänster och volymer på inneliggande uppdrag minskar. Antalet anställda 3 Fakta om företagandet i Stockholm 2008, Stockholm Business Region 4 STOCKHOLMSBAROMETERN, 1:a artalet 2009, Stockholms Handelskammare 14

16 fortsätter att minska men branschen har inte lika stora personalnedskärningar som andra näringar. Databranschen i Stockholm har, till skillnad från landet i stort, inte minskat till samma nivåer som efter IT-bubblan. Förklaringen kan vara att IT-företagen i Stockholm har lärt sig av misstagen och därför har bättre struktur och konkurrenskraft nu. Dessutom är IT i högre grad integrerat i hela näringslivet än tidigare, vilket försvårar för företag att genomföra neddragningar. I Stockholm finns ett av världens största ICT-kluster (Informations- och kommunikationsteknik). Här finns cirka företag inom ICT som tillsammans sysselsätter personer 5. Genom Kista Science City har Stockholmsregionen blivit ett internationellt centrum för trådlös teknologi, bredband samt mobila applikationer och tjänster. Enligt Arbetsförmedlingarna i länet har IT-sektorn fortsatt behov av kompetent arbetskraft även om bristen på arbetskraft avtagit betydligt. Detta framkommer även i Arbetsförmedlingens undersökning där 20 procent av arbetsgivarna inom finansiell verksamhet och företagstjänster svarar att de upplevt brist på arbetskraft. Yrkeskategorier det varit brist på är främst systemerare och programmerare samt datatekniker och ingenjörer inom elektronik och teleteknik. Bemanningsbranschen visar på en negativ utveckling Enligt Almega var år 2008 ett rekordår för bemanningsbranschen 6. Stockholm stod ensamt för 36 procent av den totala omsättningen. Omsättningen ökade med 13 procent under de tre första artalen i Stockholm men sjönk med en procent under det sista artalet. I Stockholm utgörs 88 procent av omsättningen av uthyrning. Bemanningsindikatorn 7 för april månad visar på en negativ utveckling under första artalet Jämfört med första artalet föregående år sjönk omsättningen kraftigt med 20 procent. Stockholmsområdet håller dock fortfarande ställningarna. Tjänsteområdena uthyrning och rekrytering minskar mest. Ett område som ökat är att bemanningsföretag hjälper till vid personalminskning genom att omplacera eller förbereda medarbetare för nytt jobb. Handel och kommunikationer Inom branschen handel och kommunikationer ingår detaljhandeln, partihandeln, handel med motorfordon, transport samt post- och telekommunikation. En femtedel av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Under 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta inom handel och kommunikation. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har varit gynnsam de senaste åren. Nu väntas sysselsättningen minska under 2009 och fram till fjärde artalet Fakta om företagandet i Stockholm 2008, Stockholm Business Region 6 ÅRSRAPPORT 2008, Bemanningsföretagens utveckling, Bemanningsföretagen och HUI 7 Bemanningsindikatorn, Bemanningsföretagen och HUI, april

17 Hushållen har minskat sin konsumtion och prioriterar nu sparande framför konsumtion. De är fortsatt mycket pessimistiska om sin och landets ekonomi. Det talar för att hushållen fortsätter att hålla nere konsumtionsutgifterna vilket leder till att antalet anställda inom varuhandeln minskar det kommande året. Dagligvaruhandeln bibehåller sin tillväxt Enligt Stockholms Handelskammare 8 har handeln i Stockholm försämrats under det första artalet. Delbranscherna utvecklas dock olika. Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandel exklusive livsmedel och motorfordon, fortsätter att försämras kraftigt men i långsammare takt. Försäljningsvolymen förväntas dock sluta minska under nästa artal. Nedgången inom handeln med motorfordon fortsätter. Hela 94 procent av företagen noterar minskad försäljningsvolym, lönsamheten försämras kraftigt och över 80 procent av företagen minskar antalet anställda. Varulagren ökar men i långsammare takt. Förväntningarna för branschen framöver är tydligt negativ med fortsatt minskad försäljning och nedskärningar av personal Dagligvaruhandeln utvecklas i motsatt riktning jämfört med övriga näringar. Branschen bibehåller sin tillväxt. Antalet anställda minskar något medan lönsamheten ökar. Förväntningar framöver är positiva. Utvecklingen för partihandeln försämras tydligt. Försäljningspriserna ökar medan antalet anställda och lönsamheten minskar betydligt. Transportsektorn drabbas hårt av den kraftiga nedgången av varuexporten, en påtagligt minskad aktivitet inom byggsektorn och en vikande privat konsumtion vilket sammantaget innebär en tydlig nedgång av sysselsättningen. April månads TransportIndikator 9 visar dock på en minskad pessimism i transportnäringen. Detta tyder på att stämningsläget börjar balanseras något efter en period av stor osäkerhet när det gäller ekonomin i stort. Men andelen företag i panelen som tror på minskad personalstyrka är fortfarande hög, vilket inte är förvånande då arbetslösheten bedöms stiga kraftigt under det kommande året. I takt med att flygandet minskar kommer även aktiviteten på Arlanda att avta. Bland annat berör detta piloter, flygvärdinnor och markpersonal som exempelvis lastare. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster inom handel och kommunikation minskat betydligt de senaste sex månaderna. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna är lågt med ett nettotal på -2, motsvarande våren 2008 var 37. I Arbetsförmedlingens undersökning svarar 11 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft, vilket är den lägsta bristen av alla näringsgrenarna. Yrkeskategorier som arbetsgivarna uppger att det varit brist på är främst systemerare och programmerare och taxiförare. Viss brist även på företagssäljare och försäljare till fackhandel. 8 STOCKHOLMSBAROMETERN, 1:a artalet 2009, Stockholms Handelskammare 9 TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportföretagen tas fram i samarbete med Handelns Utredningsinstitut, april

18 Personliga och kulturella tjänster Till personliga och kulturella tjänster hör hotell- och restaurangbranschen samt renhållning, intresseorganisationer, rekreation, kultur och sport. Elva procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Under 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta här. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har varit gynnsam under flera år men antalet sysselsatta väntas nu att minska under prognosperioden. Precis som handeln så påverkas denna bransch av att hushållen har dragit ned sin privata konsumtion och är pessimistiska om sin och landets ekonomi. Detta talar för att hushållen fortsätter att hålla nere konsumtionsutgifterna, vilket leder till att antalet anställda minskar inom hotell- och restaurangnäringen och för övriga hushållsnära tjänster. Verksamhet som inriktas mot kundernas allmänna välbefinnande som kroppsvård av olika slag har under flera års tid gynnats av hushållens ökade köpkraft men nu dämpas efterfrågan betydligt. Företagen i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har uppgett att efterfrågan på tjänster minskat kraftigt de senaste sex månaderna. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna är också pessimistiska. Ett nettotal på 5 våren 2009 att jämföra med 47 våren I Arbetsförmedlingens undersökning uppger endast 19 procent av arbetsgivarna att de upplever brist på arbetskraft. Yrkeskategorier det råder fortsatt brist på är främst kockar med erfarenhet och serveringspersonal. Besöksnäringen skapar jobb Besöksnäringen har stor betydelse för Stockholms ekonomi och sysselsättning. Stockholmsbesökarna omsatte 22 miljarder kronor 10 och skapade sysselsättning för personer år Stockholm lockar flest besökare i hela Skandinavien och under 2007 nåddes en toppnotering med 9,3 miljoner kommersiella övernattningar vilket är en ökning med drygt 5 procent jämfört med De kommersiella övernattningarna i Stockholms län har ökat oavbrutet de senaste tio åren. Stockholm blir allt mer attraktivt för såväl privat- som affärsresenärer. På fem år har antalet kryssningspassagerare fördubblats och under samma period har Stockholm utvecklats till en given destination för europeiska storkongresser. Stockholm har också utvecklats starkt som evenemangsstad med stora evenemang inom idrott, nöje och kultur. 10 Fakta om besöksnäringen i Stockholm, 2008 års upplaga, Stockholm Visitors Board. 11 Stockholm Business Region Development, sammanställt av Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK). 17

19 Offentlig verksamhet Till offentlig verksamhet hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjuård samt sociala tjänster. Närmare personer eller 30 procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län fanns inom denna sektor år Antalet offentliganställda är därmed oförändrat jämfört med Antalet sysselsatta väntas att minskar under 2009 och Utvecklingen ser dock olika ut inom de olika verksamheterna. De kommunala budgetarna urholkas i takt med att skatteinkomsterna försvagas, vilket är en följd av att antalet arbetade timmar minskar. Vidare ökar kostnaderna påtagligt genom att den ökande arbetslösheten medför stigande kostnader för försörjningsstöd och även ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de arbetslösa. Denna kostnad blir de kommande åren något högre än normalt då antalet personer som har arbetslöshetsförsäkring har minskat. I sin senaste Ekonomirapport uppger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att det ekonomiska läget för kommuner och landsting är, och förväntas fortsatt vara, bekymmersamt de närmaste åren. SKL bedömer att kommuner och landsting sammantaget kommer att gå med tre miljarder i underskott under Trots ökade statsbidrag kommer effektiviseringar, personalneddragningar och skattehöjningar att krävas för att få ekonomin i balans Utbildning och forskning Utbildningssektorn i Stockholms län sysselsatte i genomsnitt närmare personer under Det är en ökning med cirka personer från I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola/ universitet samt vuxenutbildning och folkhögskola. Sysselsättnings-utvecklingen har varit stabil de senaste åren men bedöms minska under prognosperioden. Befolkningsstrukturen i länet har stor påverkan på arbetskraftsbehovet inom barnomsorgen och utbildningssektorn. Barnafödandet i länet har ökat vilket medfört ett ökat behov av personal i förskolan och grundskolans tidigare år. Antalet barn inom förskolan och grundskolans tidigare år väntas öka de närmaste åren. Stockholms län består av 26 kommuner varav den största, Stockholms stad, omfattar närmare hälften av den totala kommunala verksamheten i länet. Stockholms stad tillhör de största arbetsgivarna i länet med cirka anställda inom främst vård och omsorg, barnomsorg och skola. Antalet anställda väntas minska totalt med drygt anställda det kommande året. Det är endast inom barnomsorgen som antalet anställda väntas öka. Där råder fortsatt brist på förskollärare och idag löser man bristen genom att internutbilda erfarna barnskötare. Dock arstår behovet av fler förskollärare och kommer så att göra några år framöver. Bristen är delvis en följd av ambitionen att höja kompetensen inom förskolan och dels att intresset att läsa till yrket på högskolan inte är tillräckligt stort. Privatiseringen av barnomsorgen har fortsatt men i avtagande takt. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning uppger hela 71 procent av arbetsgivarna i länets kommuner inom barnomsorgen att de upplever brist på arbetskraft och bristen gäller förskollärare. Inom grundskolans verksamhet i Stockholm stad kan viss övertalighet väntas det kommande året. Detta på grund av den demografiska utvecklingen, konkurrensen med andra friskolor och sammanslagningen av skolor. Konkurrensutsättningen har dock stannat av. 18

20 I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning är arbetsgivarna inom grundskolan mest pessimistiska om den kommande tjänsteproduktionen i förhållande till budgeten det kommande året. Den demografiska utvecklingen med ett minskande antal elever inom gymnasieskolan i kombination med den ökande konkurrensen med friskolor befaras skapa övertalighet. Samtidigt har fler elever från kranskommunerna börjat i de kommunala gymnasieskolorna i staden vilket har bidragit till att elevantalet inte har minskat. Gymnasiereformens satsning på ämnen natur, teknik och matte kan skapa rekryteringsbehov av lärare inom dessa ämnen. De lärare som finns idag inom dessa ämnen har en hög medelålder. Enligt intervjuundersökningen med de privata aktörerna inom utbildning är de betydligt mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret och nettotalet är 21. Motsvarande nettotal för den offentliga utbildningen är -12. Utvecklingen de kommande 6 till 12 månaderna visar liknande tendenser. Vård och omsorg Vård och omsorg sysselsatte i genomsnitt personer år En minskning med drygt personer från Äldreomsorg, akutsjuård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår i branschen. Huvudman kan vara antingen kommun, landsting eller en privat aktör. Sysselsättningen har minskat stadigt de senaste två åren och bedöms att minska starkt inom under 2009 och Stockholms stad bedömer att tjänsteproduktionen minskar det närmaste året inom vård och omsorg. Förklaringen är främst att verksamheterna inom äldreoch handikappomsorgen är konkurrensutsatta. Det finns idag en övertalighet av vårdbiträden, personliga assistenter och undersköterskor. Det är svårt att bedöma utvecklingen när upphandlingar ligger ute på anbud. Vinner staden anbudet kommer verksamheten fortsätta som tidigare men förlorar man kommer antalet övertaliga att öka. En stor förändring i dagsläget är att det finns ytterst få lediga jobb som undersköterska eller vårdbiträde att söka vilket är anmärkningsvärt då personalrörligheten är stor i dessa yrkesgrupper. Detta är en effekt av konkurrensutsättningen och den demografiska utvecklingen med ett minskande antal äldre 80 år. Antalet anställda inom Stockholms läns landsting (SLL) uppgår till närmare Av dessa arbetar inom hälso- och sjuården inklusive tandvård, vilket är 760 färre än Minskningen beror till största delen på verksamhetsavgångar till annan huvudman. Könsfördelningen inom landstingets största yrkesgrupper, sjuksköterskor, läkare och undersköterskor, är ojämn och majoriteten är innor. Inom hälso- och sjuården pågår utförsäljning av verksamhet inom Stockholms läns sjuårdsområde som har psykiatri, primärvård och folktandvård. Beroende på utfallet av detta arbete avgörs hur stor den landstingsdriva verksamheten blir. En eventuell övertalighet är beroende på om personalen väljer att följa med eller att stanna ar vid en försäljning. På Karolinska Universitetssjukhuset pågår ett besparningsarbete för att få en ekonomi i balans och varsel motsvarande 600 personer har lagts. Ett omfattande arbete pågår för att undvika uppsägningar. En uppskattning är att övertaligheten kommer att landa på ett hundratal medarbetare. Troligt är att övertaligheten kan lösas med olika omställningsåtgärder. 19

21 Tillgången på sökande till de lediga tjänsterna är stort sett i balans med efterfrågan. När det gäller specialistutbildade sjuksköterskor till främst intensivvård, operation och anestesi råder det dock fortsatt brist. I viss mån gäller det även barn- och röntgensjuksköterskor. Vidare råder viss brist på ögonsjuksköterskor. När det gäller specialistläkare är det främst till allmänmedicin och psykiatrin det är svårt att rekrytera. Men även till anestesi, radiologi, hud och klinisk fysiolog är efterfrågan på specialistläkare större än tillgången. Enligt Arbetsförmedlingarna i länet väntas inga nyanställningar av undersköterskor. Istället väntas övertalighet på undersköterskor och vårdbiträden. Inom Folktandvården finns viss brist på erfarna tandläkare. Enligt intervjuundersökningen med de privata aktörerna inom vård och omsorg är de betydligt mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret och nettotalet är 35. Motsvarande nettotal för den offentliga vården och omsorgen är -17. Även för utvecklingen de kommande 6 till 12 månaderna är tendensen den samma. De privata aktörerna inom vård och omsorg tror också på en ökning av antalet anställda om ett år till skillnad från den offentliga som tror på en minskning. Offentlig administration I denna bransch ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar, kommunal administration och räddningstjänst. Den offentliga förvaltningen sysselsatte i genomsnitt personer under 2008 i Stockholms län. En ökning med personer vid jämförelse med Under prognosperioden bedöms sysselsättningen minska. Enligt Arbetsgivarverket 12 väntas personalomsättning och övertidsuttag bli oförändrat i en majoritet av de statliga myndigheterna det kommande året jämfört med innevarande år. För år 2009 finns ingen tydlig sysselsättningstendens då svaren är jämt fördelade mellan de myndigheter som tror på en minskning, en ökning och en oförändrad sysselsättning. Inom Stockholms stads övriga verksamhet råder viss övertalighet som en följd av rationaliseringar som skett inom administrationen. Övertalighet finns inom yrkeskategorier som administratörer på assistentnivå, vaktmästare, IT-tekniker och parkeringsvakter. Det råder ingen brist på personal nu men inom de närmaste åren väntar stora pensionsavgångar och efterfrågan öka. Det gäller främst erfaren personal till exploateringskontoret som civilingenjörer inom samhällsplanering, landskapsarkitekter, trafikingenjörer och trafikplanerade. Men även chefer och erfarna socionomer till socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen. 12 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn, Rapportserie 2008:6 20

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

prognos arbetsmarknad stockholms län 2009

prognos arbetsmarknad stockholms län 2009 prognos arbetsmarknad stockholms län 2009 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Sysselsättningen bedöms minska 4 Antalet personer som varslats om uppsägning

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län 1 PROGNOSEN Ökad framtidstro bland gotländska företagare Efterfrågan på arbetskraft har ökat under senare delen av 2013 och bedöms fortsätta öka under både

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT

SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Osäker sysselsättningsstatistik i Västmanland 4 Marknadsutveckling privat sektor 5 Verksamhetsutveckling offentlig

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Innehållsförteckning...1. Utveckling inom näringsgrenar och yrken... 10

Innehållsförteckning...1. Utveckling inom näringsgrenar och yrken... 10 Innehållsförteckning...1 Sammanfattning...2 Svag efterfrågan under 2010...2 Arbetslösheten sjunker i slutet av 2010...2 Privata arbetsgivare positiva om utvecklingen...3 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...3

Läs mer

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012 Konjunkturförbättringen starkare än väntat Resultatet av Arbetsförmedlingens samlade intervjuer med 12 500 arbetsgivare

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 PROGNOSEN Starkare arbetsmarknad Dalarna, liksom en stor del av resten av världen, dras med efterverkningarna av en seg lågkonjunktur. Ekonomin i USA och

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län 2011-2012 Det här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Gotlands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör

Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör Omsvängningen i ekonomin har gått snabbt. Under våren 2011 var tillväxten i Sverige stark och företagens framtidsförväntningar mycket

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Hallands län 1 prognosen Svag utveckling på den halländska arbetsmarknaden 2013 Den svenska ekonomin har under en lång period varit starkare än de flesta andra europeiska länders

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Kalmar län 1 PROGNOSEN Konjunkturen i länet förbättras under 2014 och 2015 Den globala tillväxten 2014-2015 får kraft från USA, Japan och Storbritannien. USA leder återhämtningen.

Läs mer

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012 för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012 Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats

Läs mer

Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning

Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Blekinge Län Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning ÅTERHÄMTNINGEN PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD HAR STANNAT AV 2010 års sysselsättningstillväxt har fortsatt under 2011 men

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD STOCKHOLM

PROGNOS ARBETSMARKNAD STOCKHOLM PROGNOS ARBETSMARKNAD STOCKHOLM 2008 2009 1 Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättning 3 Kraftig sysselsättningsuppgång sedan 2006 3 Positiv sysselsättningstrend

Läs mer

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012 Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012 Oron i omvärlden ger effekt i Östergötland. Fram till och med 2011 har utvecklingen varit bra i Östergötland men inför 2012 är oron

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011

Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011 Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011 Prognos ARBETSMARKNAD HALLANDS LÄN ÅR 2010 OCH 2011 ÖKAD SYSSELSÄTTNING MEN FORTSATT HÖG ARBETSLÖSHET Länets gynnsamma läge mellan Göteborg och Skåne och med

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 17 sep-19 okt Prognosen

Läs mer

KOMMENTARER TILL ARBETSMARKNADS- STATISTIKEN FÖR STOCKHOLM STAD SAMT INFORMATION FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN AVSEENDE ARBETSMARKNADSLÄGET I STOCKHOLMS LÄN

KOMMENTARER TILL ARBETSMARKNADS- STATISTIKEN FÖR STOCKHOLM STAD SAMT INFORMATION FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN AVSEENDE ARBETSMARKNADSLÄGET I STOCKHOLMS LÄN SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN SID 1 (5) 2010-01-20 KOMMENTARER TILL ARBETSMARKNADS- STATISTIKEN FÖR STOCKHOLM STAD SAMT INFORMATION FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN AVSEENDE

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN

STOCKHOLMSBAROMETERN STOCKHOLMSBAROMETERN Första kvartalet 212 212-5-1 Sammanfattning Stockholmskonjunkturen stärks tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 3 till 17 under 212 års första kvartal. Konjunkturindikatorn

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under september påbörjade 700 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT Prognos 2012 Gävleborgs län: Länets arbetsmarknad försvagas Våren 2011 trodde företagen att deras varor och tjänster skulle efterfrågas väsentligt mer än tidigare. Hösten 2011 ser de att efterfrågan i

Läs mer

Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2014 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 Dalarnas län.indd 1 2014-01-08 17:16:07 prognosen Svag tillväxt, men stor efterfrågan på arbetskraft Arbetsmarknaden i Dalarna kännetecknas av en svag tillväxt,

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö augusti månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län augusti 2013 8 412 (11,3 %) 3 809 kvinnor (10,9 %) 4 503 män (11,7

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något fler nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2016 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar en fortsatt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Avtagande sysselsättning 4 Kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7 2 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 FAKTA OM PROGNOSEN...4 DEFINITIONER...4 SYSSELSÄTTNING

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad prognos arbetsmarknad gotland 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...2 Fakta om prognosen...3 Definitioner...3 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft...4

Läs mer

Föregående kvartal Om Nettotal

Föregående kvartal Om Nettotal Under andra kvartalet väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 37 procent förväntar sig oförändrad och 8 procent räknar med en minskad efterfrågan. Nettotalet hamnar alltså på 46

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 1

Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 1 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Blekinge län 1 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012 Stark ökning av efterfrågan inom tjänstesektorn KONJUNKTUREN PEKAR UPPÅT Efter förra årets kraftiga återhämtning fortsätter Blekinges arbetsmarknad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 PROGNOSEN Många lediga jobb och lägre arbetslöshet Trots en mycket svag eller till och med negativ sysselsättningsutveckling de senaste åren har efterfrågan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2016 2015-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Intervjuundersökning två gånger om året Prognoserna

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016 Fått arbete I oktober fick 987 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Jämtlands län Östersund, 170510 Maria Salomonsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 De till arbete minskade I slutet av april 2017 påbörjade cirka 636 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer