prognos arbetsmarknad stockholms län 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "prognos arbetsmarknad stockholms län 2009"

Transkript

1 prognos arbetsmarknad stockholms län 2009

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Sysselsättningen bedöms minska 4 Antalet personer som varslats om uppsägning ökar 6 Färre lediga platser 6 Marknadsutveckling - privat sektor 7 Marknadsutveckling - offentlig sektor 8 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn 9 Bristen på arbetskraft minskar hos privata arbetsgivare 9 För offentliga arbetsgivare har rekryteringsproblemen ökat 10 UTVECKLING INOM NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN 11 Privat varuproduktion 11 Byggverksamhet 11 Industri 12 Privat tjänsteproduktion 13 Handel och kommunikationer 13 Finansiell verksamhet och företagstjänster 14 Personliga och kulturella tjänster 15 Offentlig verksamhet 16 Utbildning och forskning 16 Vård och omsorg 17 Offentlig administration 18 UTBUDET AV ARBETSKRAFT 18 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER 20 Arbetslöshetens struktur 22 FAKTA OM PROGNOSEN 24 BILAGA

3 Sammanfattning Ett svagt 2009 för en stark region Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och den svenska ekonomin har drabbats genom att det blivit svårare att exportera varor. Transportmedelsindustrin har drabbats hårdast men nedgången har spridit sig till övriga industrisektorn. Detta i sin tur har påverkat de privata tjänsteföretagen och även byggkonjunkturen har försvagats. Hushållens tillit till sin egen ekonomi har försvagats vilket leder till minskad köplust och detta drabbar detaljhandeln samt hotell- och restaurangnäringen framöver. Eftersom Stockholm är Sveriges finansiella centrum blir en nedgång inom den globala ekonomin alltid kännbar i huvudstaden. Bedömningen är att detta leder till en minskad sysselsättning och stadigt ökande arbetslöshet under Andelen industriföretag är lågt i länet. Istället finns en hög andel företag inom privat tjänstenäring och sysselsättningsutvecklingen där har varit gynnsam en längre tid. Den stora befolkningen och omfattningen av företag i Stockholms län skapar underlag för en vid och omfattande varu- och tjänstemarknad som ständigt efterfrågar arbetskraft. Av samtliga nyanmäla platser i landet under årets tre första kvartal fanns nästan en tredjedel i Stockholms län. Det ger en bild av storleken på länets arbetsmarknad. Sysselsättningen bedöms minska Företagen som deltar i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning uppger en rekordlåg framtidstro gällande efterfrågan på deras varor och tjänster. Samtidigt har antalet lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingarna i länet minskat drastiskt under de senaste månaderna. Stockholms arbetsmarknad har också drabbats av många varsel. Antalet personer som varslats om uppsägning har ökat kontinuerligt sedan juli månad. Arbetsförmedlingens bedömning är att detta leder till att de senaste årens sysselsättningsuppgång övergår i en minskning under andra kvartalet Sysselsättningen bedöms minska inom alla branscher. På grund av den osäkerhet som råder på finansmarknaden världen över är dock prognosen förknippad med en viss osäkerhet när det gäller styrkan i sysselsättningsnedgången. Arbetslösheten ökar under 2009 Som en följd av det goda arbetsmarknadsläget har antalet arbetslösa minskat en längre tid men nu har arbetslösheten i länet börjat öka svagt. Arbetsförmedlingen bedömer att under 2009 väntas arbetslösheten fortsätta att öka för att uppgå till personer det fjärde kvartalet. Ökningen sker dock från en låg nivå, Stockholm och Uppsala tillhör de län som har den lägsta arbetslösheten i riket. Deltagare i program med aktivitetsstöd samt personer med subventionerat arbete förväntas öka svagt. Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har arbete med stöd Arbetslösa Sökande i program med aktivitetsstöd Sökande i arbete med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2007 kv ,0% ,6% ,8% 2008 kv ,2% ,7% ,8% 2009 kv ,0% ,8% ,8% Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, kvartalsgenomsnitt. Källa: Arbetsförmedlingen 2

4 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Inträdet på arbetsmarknaden sker ofta genom tillfälliga anställningar och det är dessa jobb som försvinner först i en lågkonjunktur. Bland dem som har tillfälliga anställningar är ofta unga och utrikes födda överrepresenterade. De som saknar gymnasieutbildning kommer även i fortsättningen ha svårt att hitta ett arbete medan de högskoleutbildade väntas beröras i mindre omfattning av den vikande marknaden. Samtidigt finns fortfarande arbetsgivare som uppger att de har svårt att hitta den kompetens och den arbetskraft de behöver. Utmaningar för länets arbetsmarknad blir därför att stötta de svaga grupperna och samtidigt tillgodose arbetsgivarnas behov av arbetskraft. Detta är särskilt viktigt nu när många nyanlända invandrare är på väg in på länets arbetsmarknad. 3

5 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och allt fler länder har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP i minst två kvartal i rad. Detta omfattar exempelvis stora ekonomier som USA, Japan och flera länder inom eurozonen. Den finansiella krisen har därmed satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Det betyder att den globala ekonomin bedöms växa med knappt tre procent 2009, vilket definieras av IMF som en global recession. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till mer eller mindre hela industrisektorn. Detta har i sin tur påverkat företag som säljer tjänster till andra företag varefter deras konjunktur har försvagats tydligt. Vidare har byggkonjunkturen försvagats och företagen är pessimistiska för det närmaste året. Dessutom har hushållens förtroende till sin egen ekonomi och landets ekonomi som helhet försvagats kraftigt. Det i sin tur leder till att hushållens köplust kommer att minska vilket drabbar detaljhandeln samt hotell och restaurangnäringen framöver. Sammantaget leder detta till att även den svenska ekonomin går in i en recession och BNP-tillväxten minskar Detta medför en kraftigt försvagad arbetsmarknad i landet med påtagligt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Sysselsättningen bedöms minska Efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län har ökat kraftigt de senaste åren och samtidigt har arbetslösheten minskat. Nedanstående diagram, baserat på SCB:s aktuella kortperiodiska sysselsättningsstatistik, visar på den kraftiga sysselsättningsuppgången som började redan det fjärde kvartalet 2005 och som fortsatt ända fram till tredje kvartalet Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv Diagram 1: Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Stockholms län, kvartal kvartal , säsongs- och trendrensade värden. Även SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, bekräftar att sysselsättningen ökat stadigt sedan år Mellan det tredje kvartalet i fjol och motsvarande kvartal i år ökade antalet sysselsatta i länet med 2 procent till personer. Stockholm har en stark arbetsmarknad med en hög sysselsättningsgrad. Andelen sysselsatta i procent av befolkningen år, är 83,5 procent. Motsvarande andel för riket som helhet är 81 procent. 4

6 Vår bedömning är att arbetskraften kommer att minska under prognosperioden till följd av en svagare arbetsmarknad. Sysselsättningen väntas börja minska under det andra kvartalet Arbetslösheten har börjat öka svagt och väntas fortsätta att öka i slutet av 2008 och under Tabellen nedan visar Arbetsförmedlingens bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden mellan fjärde kvartalen 2008 och Förändringen av sysselsatta tillsammans med förändringen av arbetslösa summerar till förändringen av arbetskraften. Förändring av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och AF:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv kv Tabell 2: Skattad förändring sedan ett år tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Antalet sysselsatta bedöms minska med personer vid jämförelse mellan fjärde kvartalen 2008 och Bedömningen bygger bland annat på resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som pekar på en rekordlåg efterfrågan av varor, tjänster och personal under prognosperioden. Antalet sysselsatta väntas minska inom samtliga näringsgrenar. Sysselsättningsutveckling per näringsgren Näringsgren Privata arbetsgivare Byggverksamhet Industri, energi, jord-, skogsbruk Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikationer Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Totalt privata arbetsgivare Offentlig arbetsgivare Offentlig administration Utbildning och forskning Vård och omsorg Totalt offentlig arbetsgivare Förändring minskande minskande minskande minskande minskande minskande minskande minskande minskande minskande Total sysselsättningsutveckling för länet minskande Tabell 3: Sysselsättningsutvecklingen för olika branscher i Stockholms län för Källa: Arbetsförmedlingen. 5

7 Antalet personer som varslats om uppsägning ökar Antalet personer som varslats om uppsägning är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Antalet personer som varslats om uppsägning på Stockholms arbetsmarknad har ökat kontinuerligt sedan juli månad och siffran är nu den högsta på över tre år. Totalt under årets första elva månader har personer varslats vilket är en fördubbling jämfört med motsvarande period förra året. Flest har varslats inom finansiell verksamhet och företagstjänster som sysselsätter en fjärdedel av samtliga i länet. Hit hör bland annat konsultverksamhet, reklambyråer och bemanningsföretag. Den vikande konjunkturen påverkar branscher som ligger tidigt i konjunkturcykeln, till exempel privata tjänsteföretag med konsultverksamhet. Antalet personer som berörs av varsel väntas ligga på en hög nivå under Varslade i Stockholms län (t. o. m. november) Diagram 2: Antal personer berörda av varsel i Stockholms län från 1999 och framåt. Källa: Arbetsförmedlingen. Mycket tyder på att arbetsgivarna idag varslar tidigare. En förklaring är att arbetsgivarna känner sig pressade att snabbt kunna anpassa kostnaderna. Om den negativa utvecklingen man befarat uteblir kan antalet varslade minskas. Av alla som blev varslades i Stockholms län mellan juli 2006 och juni 2007 hade 52 procent blivit uppsagda ett halvår senare, den så kallade verkställighetsgraden. 12 procent blev uppsagda och dessutom arbetslösa inom sex månader efter varslet. I sämre tider blir ofta verkställighetsgraden högre, vilket även leder till en ökad arbetslöshet. Färre lediga platser En annan indikator på sysselsättningsutvecklingen är antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen. Rekordmånga lediga platser anmäldes till arbetsförmedlingarna i länet under 2007, totalt Det är den högsta nivån på mer än 10 år och överträffar även toppnoteringen från De höga nivåerna är ett resultat av en bättre arbetsmarknad. Men det visar även att fler arbetsgivare vänder sig till Arbetsförmedlingen som har utökat sin marknadsandel av de lediga platserna till att idag vara cirka 44 procent. Alla lediga jobb anmäls inte till Arbetsförmedlingen utan många jobb går via andra kanaler, som via företagens hemsidor, spontana ansökningar och kontakter. 6

8 Denna gynnsamma utveckling av platsinflödet har nu vänt. Under årets första 11 månader har lediga platser anmälts vilket är en minskning med 34 procent jämfört med samma period Det betyder att det ändå kom in närmare nya jobb per vecka. Minskningen av antalet lediga platser är starkare i Stockholms län än i övriga riket Inom handel, finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom bygg är nedgången av de nyanmälda jobben störst. En del av minskningen beror på skärpta regler kring annonsering av lediga platser som medfört att antalet annonsdubbletter minskat kraftigt. Detta har varit särskilt vanligt bland säljyrken och i Stockholm. Trots detta är det tydligt att antalet lediga platser minskat. Men det är viktigt att komma ihåg att det kommer in nya jobb hela tiden och ersättningsrekryteringar ständigt pågår. Av samtliga nyanmäla platser i landet under årets tre första kvartal fanns nästan en tredjedel i Stockholms län. Det ger en bild av storleken på länets arbetsmarknad. Nyanmälda lediga platser Diagram 3: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till november 2008, Stockholms län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen Närmare 70 procent av alla anmälda lediga jobb hittills under året är en tillsvidareanställning, vilket är lika stor andel som under motsvarande period Flest jobb finns inom service-, utbildnings-, handels-, finans och företagstjänster och vård- och omsorgsyrken. Marknadsutveckling - privat sektor Den första frågan arbetsgivarna besvarar gäller efterfrågan på deras varor och tjänster, om denna har ökat, minskat eller varit oförändrad de senaste sex månaderna. Svaren visar att efterfrågan har fortsatt att minska i Stockholms län det senaste halvåret. Utfallet de senaste sex månaderna blev tydligt sämre vad än arbetsgivarna förutsåg i våras. Våren 2008 var nettotalet 1 36 för bedömningen av marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna. Det var alltså betydligt fler av arbetsgivarna som trodde på en positiv 1 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40% av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10% att den har minskat (50% uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bl.a. i diagram. 7

9 marknadsutveckling jämfört med en minskad efterfrågan. Utfallet blev i stället ett nettotal på 17, vilket betyder en tydlig försämring gentemot den förväntade utvecklingen. Inför den kommande sexmånadersperioden har arbetsgivarna inom den privata sektorn skruvat ner sina förväntningar kraftigt till ett nettotal på 4. Jämfört med situationen för ett år sedan är det en mycket kraftig försämring, från ett nettotal på 48 ned till 4. Så långt tillbaka i tiden som Arbetsförmedlingen har jämförbara resultat har utfallet aldrig varit så lågt. Det är alltså nästan lika många företag som tror på en negativ utveckling, som på en positiv. Störst tillförsikt inför framtiden enligt vår undersökning finns inom industrin och inom personliga och kulturella tjänster. Där är nettotalet 12 respektive 11 på ett halvårs sikt. För perioden 6-12 månader framåt ligger förväntningarna enligt höstens undersökning kvar på en låg nivå, nettotalet ökar endast svagt från 4 till 12. Även här visar alla branscher kraftiga försvagningar när det gäller nettotalet jämfört med arbetsgivarnas förväntningar i våras. Efterfrågeutveckling inom privat sektor i Stockholms län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Byggverksamhet Industri - exklusive verkstadsindustri Verkstadsindustri Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikationer Personliga och kulturella tjänster Totalt Tabell 4: Nettotal för respektive bransch och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 Marknadsutveckling - offentlig sektor Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Totalt sett har efterfrågan inom den offentliga sektorn minskat under det senaste året enligt arbetsgivarnas bedömning. Den offentliga sektorn har ett nettotal på 12 totalt för de senaste sex månaderna enligt höstens undersökning, att jämföra med 18 i våras. Efterfrågan inom offentlig sektor Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Verksamhetsområde Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Offentlig administration Utbildning och forskning Vård och omsorg Totalt Tabell 5: Nettotal för respektive verksamhet och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 För de kommande sex månaderna bedömer arbetsgivarna att efterfrågan på tjänster inom den offentliga sektorn kommer att vara svagt ökande, fast minska från föregående period. Nettotalet för sektorn som helhet sjunker till 7. Störst är framtidstron inom vård och omsorg, där nettotalet är 15 för det kommande halvåret. Detta är en svag förbättring sedan i våras då motsvarande nettotal var 9. 8

10 På 6-12 månaders sikt ökar nettotalet för offentlig sektor som helhet till 11 vilket är ett oförändrat resultat sedan vårens undersökning. En kraftig förbättring kan skönjas när det gäller nettotalet inom utbildning och forskning, från -4 till 19. Inom offentlig administration sjunker nettotalet däremot till 2, från att i våras ha varit 28. Även inom vård och omsorg minskar nettotalet, från 14 i våras till 5 nu. Privata aktörer inom utbildning och vård och omsorg är mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret och nettotalet är 26 för hälso- och sjukvård och 28 för utbildning. Dock en betydande nedgång från hösten Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn Företagen har även besvarat en fråga om hur mycket man kan öka produktionen av varor och tjänster utan att anställa mer personal, det vill säga i vilken utsträckning man utnyttjar sin produktionskapacitet. Sedan vårens undersökning har det endast skett marginella förändringar av kapacitetsutnyttjandet som ligger kvar på en hög nivå. Kapacitetsutnyttjande i privat sektor Näringsgren 0% 1-5 % 6-10 % % % Mer än 30 % Byggverksamhet 51% 19% 14% 8% 5% 4% Industri exkl verkstadsindustri 28% 13% 22% 16% 11% 10% Verkstadsindustri 37% 17% 16% 14% 8% 8% Finansiell verksamhet och företagstjänster 27% 17% 19% 15% 9% 14% Handel och kommunikationer 24% 14% 20% 19% 11% 12% Personliga och kulturella tjänster 32% 17% 20% 14% 11% 6% Summa 31% 17% 18% 15% 9% 11% Tabell 6: Visar per bransch hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 I undersökningen anger 31 procent av arbetsgivarna att man inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det innebär att kapacitetsutnyttjandet har ökat något, då motsvarande siffra vid vårens undersökning var 29 procent. Inom byggbranschen har kapacitetsutnyttjandet ökat. I den nu aktuella undersökningen anger 51 procent av arbetsgivarna inom bygg att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Inom verkstadsindustrin är det 37 procent av arbetsgivarna som ej kan öka produktionen utan att anställa fler. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster verkar läget vara annorlunda. Visserligen säger 27 procent av arbetsgivarna att de inte kan utöka produktionen utan att anställa, men samtidigt anger 14 procent av arbetsgivarna att de kan utöka produktionen mer än 30 procent utan nyrekrytering. Kapacitetsutnyttjandet bland länets företag är liksom vid vårens undersökning högre än för landet som helhet, där 24 procent av de privata arbetsgivarna anger att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Bristen på arbetskraft minskar hos privata arbetsgivare Andelen privata arbetsgivare som anger att man har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna har minskat sedan vårens intervjuundersökning, från 33 procent i vårens undersökning till 28 procent nu i höst. Inom de flesta näringsgrenar är skillnaden mellan angiven arbetskraftsbrist i höstens resultat och vårens resultat mycket liten. Inom verkstadsindustrin är det 40 procent av arbetsgivarna som angett att man upplevt brist på arbetskraft, en svag minskning från vårens 42 procent. Inom bygg anger 36 procent av arbetsgivarna brist, i våras var det 38 procent. I takt med 9

11 att efterfrågan på arbetskraft avtar kommer också arbetskraftsbristen att klinga av. Men inom vissa områden kommer arbetskraftsbristen att bestå, exempelvis på grund av att det utbildas för få i relation till arbetsgivarnas behov. Detta gäller bland annat datayrken, teknikyrken, industriutbildade inom yrken där utbildningskraven är höga och specialister inom hälso och sjukvård. I Arbetsförmedlingens undersökning svarar arbetsgivarna att bristsituationen är mest påtaglig inom byggverksamhet men även inom finans- och uppdragssektorn. Arbetskraftsbrist, privat sektor Näringsgren Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Byggverksamhet 45% 38% 36% Industri exkl verkstadsindustri 31% 29% 23% Verkstadsindustri 48% 42% 40% Finansiell verksamhet och företagstjänster 39% 40% 33% Handel och kommunikationer 26% 27% 20% Personliga och kulturella tjänster 36% 32% 28% Summa 34% 33% 28% Tabell 7: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 För offentliga arbetsgivare har rekryteringsproblemen ökat Sedan hösten 2007 har rekryteringsproblemen ökat inom samtliga verksamhetsområden hos de offentliga arbetsgivarna och 40 procent anger att de upplevt arbetskraftsbrist det senaste halvåret. Rekryteringsproblemen är mest utbredda inom utbildning och forskning där bristen på förskollärare och fritidspedagoger är stor. Men även gymnasielärare och lärare i estetiska och praktiska ämnen efterfrågas. Inom vård och omsorg är rekryteringsproblemen mest utbredda för läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. För de privata aktörerna inom utbildning samt vård och omsorg upplevs bristen på arbetskraft vara lägre. Andelen inom utbildning är 32 procent och motsvarande inom vård och omsorg är 25 procent. Bristen gäller främst förskollärare, läkare och personliga assistenter. Arbetskraftsbrist, offentlig sektor Verksamhetsområde Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Offentlig administration 29% 28% 30% Utbildning och forskning 38% 43% 48% Vård och omsorg 54% 32% 40% Summa 37% 36% 40% Tabell 8: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 Dold brist innebär att man inte ens försöker rekrytera då bristen på arbetskraft är alltför stor. Den dolda bristen på arbetskraft är närmast oförändrad inom Stockholms län det senaste halvåret. I höstens undersökning är det 9 procent av arbetsgivarna som anger att de upplevt dold brist, mot 11 procent i våras. Störst verkar bristen vara inom bygg där 18 10

12 procent av arbetsgivarna anger dold brist, en svag minskning sedan i våras då 21 procent av arbetsgivarna inom branschen angav dold brist. I likhet med tidigare tycks den dolda bristen vara mycket ovanlig inom den offentliga sektorn. I höstens undersökning anger 97 procent av arbetsgivarna att de inte har några sådana problem. De vanligaste konsekvenserna av arbetskraftsbristen bland de privata arbetsgivarna var att befintlig personal fick arbeta mer och företagen hyrde in personal från bemanningsföretag. Inom bygg uppger 15 procent av arbetsgivarna att de tackat nej till uppdrag på grund av arbetskraftsbrist och inom verkstadsindustrin var motsvarande värde 11 procent. Inom den offentliga sektorn blev konsekvenserna att personalen fick arbeta mer och att servicen till allmänheten försämrades. Utveckling inom näringsgrenar och yrken Privat varuproduktion Byggverksamhet Branschen är indelad i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Av samtliga sysselsatta i Stockholms län återfinns 6 procent inom byggverksamheten. Antalet sysselsatta inom branschen har ökat stadigt sedan början av Nu har dock ökningstakten i stort sett upphört. Under det tredje kvartalet 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta i branschen. Sysselsättningen väntas minska fram till det fjärde kvartalet Bostadsbyggandet sjunker Den kraftiga tillväxten från 2007 har klingat av men bygg- och anläggningsföretagen i länet har fortfarande välfyllda orderböcker. Dock ser företagen en tydlig avmattning i konjunkturen. Bostadsbyggandet har minskat under tredje kvartalet 2008 och branschen räknar med ytterligare försämringar det kommande året. De företag som endast bygger bostäder kommer att drabbas hårdast av nedgången. Företag med fler grenar av verksamheten är inte lika känsliga, då övrigt byggande och infrastruktursatsningar ligger kvar på en hög nivå. Påbörjade byggprojekt totalt i Stockholms län ligger under 2007 års nivåer och bedöms sluta på 30 miljarder kronor År 2007 påbörjades projekt för 36 miljarder. och sysselsättningen minskar Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att minska inom byggbranschen eftersom bostadsbyggandet sjunker. För 2009 finns dock planerade satsningar som Swedbank Arena (nationalstadion i Solna) med kringbebyggelse som affärer, kontor och bostäder. Även bygget av ett nytt universitetssjukhus lokaliserat till Karolinska sjukhusområdet i Solna beräknas komma igång under Detta plus infrastruktursatsningarna Norra länken och Citybanan motverkar i viss mån nedgången i byggsektorn. Nyligen återinförde regeringen ROT-avdraget. Det innebär en 50-procentig skattereduktion för de utgifter en boende har för reparationer och underhåll eller om- och tillbyggnader av småhus eller bostadsrätter. Avdragets effekt på sysselsättningen är svårbedömd, men det borde innebära en dämpning av sysselsättningsminskningen. 11

13 Efterfrågan inom byggbranschen bedöms minska kraftigt Enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster minskat kraftigt det senaste året. Branschen är den mest pessimistiska av alla och nettotalet för de kommande sex månaderna har sjunkit från 27 hösten 2007 till -9 i den nu aktuella prognosen. På 6-12 månaders sikt är arbetsgivarna något mindre pessimistiska, men marknadsutvecklingen bedöms som fortsatt svag då nettotalet för perioden är 0. Även om det mesta pekar mot en minskande aktivitet inom byggsektorn ligger arbetskraftsbristen kvar på en hög nivå. Enligt vår undersökning har 36 procent av arbetsgivarna upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Motsvarande siffra för ett år sedan var dock 45 procent, så bristen har minskat. I dag består bristen främst av svårigheter att hitta tjänstemän som produktionschefer, civil- och byggnadsingenjörer samt kalkylatorer. Dessutom är medelåldern inom yrkesgruppen hög, särskilt bland tjänstemän. Fram till 2015 kommer mellan 40 till 50 procent av de nu verksamma ingenjörerna att ha gått i pension. Tillgången på yrkesarbetare bedöms vara i stort sett i balans med en dragning åt litet överskott. I Arbetsförmedlingens undersökning svarar arbetsgivarna att yrkeskategorier det råder brist på är bland annat byggnadsingenjörer och -tekniker, träarbetare, VVS-montörer samt installationselektriker. Ett för branschen specifikt problem är att byggföretagen inte förmår anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas med tanke på hur många som utbildas. Det gör att nyutexaminerade ungdomar kan få problem att hitta lärlingsplats för att bli färdigutbildade och få sitt yrkesbevis. Detta gäller främst elektrikerlärlingar. Industri Branschen består av verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning samt övrig tillverkningsindustri. I Stockholms län är en mindre andel, 6 procent, sysselsatta inom industrin jämfört med hela 15 procent i riket som helhet. Under det tredje kvartalet 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta inom tillverkningsindustrin i länet, därav inom verkstadsindustrin. Inom verkstadsindustrin har sysselsättningsutvecklingen varit mera gynnsam än för industrin i övrigt de senaste kvartalen. Sysselsättningen inom industrin väntas vara minskande fram till fjärde kvartalet Företagen inom verkstadsindustrin är pessimistiska om framtiden Sysselsättningen inom industrin i länet har sjunkit de senaste åren. Det är bland annat ett resultat av den strukturomvandling som sker på Stockholms arbetsmarknad där industriproduktionen sjunker och tjänsteproduktionen ökar. Enligt Stockholms Handelskammares barometer 2 har arbetsmarknaden i Stockholms näringsliv försämrats avsevärt under det tredje kvartalet. Inför årets fjärde kvartal prognostiseras antalet anställda minska och detta är särskilt tydligt inom tillverkningsindustrin som planerar att friställa personal. Den tidigare starka hemmamarknaden utvecklas nu betydligt mer försiktigt med minskad orderingång och denna trend förväntas att fortsätta. Däremot inom den tidigare hårt drabbade exportmarknaden beräknas utvecklingen bli stabilare. Den globala ekonomin och den internationella marknaden påverkar svensk tillverkningsindustri och särskilt de globalt fokuserade Stockholmsföretagen med koncentration inom telekom och läkemedel. Andra förutsättningar för dessa branscher 2 STOCKHOLMSBAROMETERN, 3:e kvartalet 2008, Stockholms Handelskammare 12

14 kan förklara att tillverkningsindustrin i riket som helhet utvecklas mer negativt i riket än i Stockholm. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning uppger arbetsgivarna inom industrin att förväntningen om efterfrågan på varor och tjänster minskat betydligt de senaste sex månaderna. Förväntningarna om utvecklingen de kommande sex månaderna har också sjunkit. Företagen inom verkstadsindustrin är mera pessimistiska än övriga industrin. Enligt arbetsförmedlingarna i länet har läkemedelsindustrin ett visst ökat behov av personal, främst av läkare och apotekare på forskarnivå. Industrin upplever fortsatt brist på arbetskraft, enligt 32 procent av arbetsgivarna inom branschen. Bristen gäller yrken som civilingenjörer med inriktning byggnadsteknik, maskin, elektronik och teleteknik, systemerare och programmerare samt yrken som inköpare, företagssäljare, verktygsmaskinoperatörer samt bagare och konditor. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer Inom branschen handel och kommunikationer ingår detaljhandeln, partihandeln, handel med motorfordon, transport samt post- och telekommunikation. En femtedel av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor vilket är en något högre andel än i riket som helhet. Under det tredje kvartalet 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta inom handel och kommunikation. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har varit gynnsam de senaste åren men denna utveckling har nu vänt. Sysselsättningen väntas minska fram till fjärde kvartalet Den gynnsamma utvecklingen inom handeln har vänt Enligt Stockholms Handelskammares barometer stannade tillväxttakten av för handeln i Stockholms län under det tredje kvartalet. Delbranscherna utvecklas dock olika. Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandel exklusive livsmedel och motorfordon, försämras betydligt. Försäljningsvolymen slutar öka, lönsamheten minskar och nyanställningarna stannar av. Nedgången inom handeln med motorfordon fortsätter kraftigt och nästan 70 procent av företagen noterar minskad försäljningsvolym, varulagren ökar tydligt och lönsamheten försämras kraftigt. Bilförsäljningen påverkas vanligtvis tydligt av konjunktursvängningar. Dagligvaruhandeln däremot står för den starkaste konjunkturen inom handeln totalt. Branschen bibehåller sin stabila tillväxt. Försäljningsvolymen ökar i oförändrad takt medan antalet anställda minskar något. Konjunkturen för partihandeln försvagas med långsammare ökning av försäljningsvolym och något minskad lönsamhet. Handelns Utredningsinstitut (HUI) 3 ger en liknande bild och uppger att omvärldsbilden har förändrats betydligt sedan prognosen i juni. Den försvagade svenska ekonomin återspeglas i de svenska hushållens framtidstro som är dystrare än på många år. Bedömningen är att denna pessimism hos hushållen kommer att medföra en vinter i sparandets tecken. HUI genomför av denna anledning relativt kraftiga revideringar av prognoserna för detaljhandeln, framförallt för sällanköpsvaruhandeln som är den del av handeln som drabbas hårdast under dåliga tider. För detaljhandeln som helhet revideras den prognostiserade tillväxttakten ned till 4,0 procent (tidigare 5,0 procent). 3 Konjunkturprognos från Handels Utredningsinstitut HUI,

15 Oktober månads Transportindikator 4 visar på fortsatt dystra tongångar bland transportföretagen. Optimismen har minskat kraftigt sedan föregående mätning i juni månad. Tranportmedelstillverkningen är en av de branscher som drabbats hårdast av varsel. En minskning av omsättningen de kommande tre månaderna väntas och personalen förväntas minska. Även arbetsförmedlingarna i länet har märkt av en minskad efterfrågan inom transportsektorn. De uppger att det fortfarande finns efterfrågan på personal inom lager och logistik för folk med rätt kompetens men att branschen höjt kraven påtagligt. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster inom handel och kommunikation minskat betydligt de senaste sex månaderna. Även förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna har sjunkit kraftigt, från nettotalet 50 hösten 2007 till -1 hösten I Arbetsförmedlingens undersökning svarar 20 procent av arbetsgivarna att de upplever brist på arbetskraft. Yrkeskategorier det råder brist på är främst systemerare och programmerare och fordonsmekaniker. Men även företagssäljare och försäljare till fackhandel. Finansiell verksamhet och företagstjänster Till Stockholms viktigaste bransch finansiell verksamhet och företagstjänster hör bank-, finans-, och försäkringsverksamhet liksom fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Drygt en fjärdedel av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Det är en betydligt högre andel än i riket som helhet med 16 procent. Under det tredje kvartalet 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Utvecklingen inom branschen har varit gynnsam de senaste åren men sysselsättningen förväntas nu minska under Stabil utveckling inom databranschen Det är till en början framför allt bilindustrin som känt av den sjunkande efterfrågan på världsmarknaden, men undan för undan blir spridningseffekterna till andra branscher allt tydligare. Nu berörs underleverantörer till exportföretagen som transportföretagen samt de konsultföretag som är riktade mot industrin. Företagstjänster som är Stockholms största sektor försämras kraftigt enligt Stockholms Handelskammares barometer. Företagstjänster som inkluderar bland annat revisionsfirmor, arkitektkontor, advokatbyråer och reklambyråer anger att utvecklingen av företagens verksamhet är negativ för första gången sedan Efterfrågan på företagens tjänster och volymen på inneliggande uppdrag minskar. För tredje kvartalet uppger företagen att utvecklingen av verksamheten försämras vilket inte har skett sedan år Detta är en följd av att Stockholm drabbas hårdare av den finansiella krisen än landet i stort då huvudstaden är Sveriges finansiella centrum. När de finansiella bolagens verksamheter försämras kraftigt påverkas också övriga tjänstesektorn, inte minst uppdragsverksamheten. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster minskat de senaste sex månaderna inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Minskningen är dock inte lika kraftig som inom många andra näringsgrenar. Däremot har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de 4 TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportföretagen tas fram i samarbete med Handelns Utredningsinstitut 14

16 kommande sex månaderna sjunkit betydligt mera, från nettotal 56 hösten 2007 till 36 hösten I Stockholm finns cirka företag inom ICT (Informations- och kommunikationsteknik) som tillsammans sysselsätter personer 5. Till ICT hör bland annat telekommunikation och datakonsultverksamhet och sektorns koncentration till Stockholm har påverkat utvecklingen inom länet under många år. Stockholms Handelskammares barometer för datakonsulter och dataservice visar på en relativt stabil utveckling och Stockholm noterar bättre resultat än riket som helhet. En avmattning väntas dock i ljuset av en vikande konjunktur. Enligt Almega 6 som presenterade utvecklingen för årets tredje kvartal så kommer tillväxten i tjänstesektorn att vika ytterligare för samtliga delbranscher. Almegas arbetsmarknadsindikator talar dessutom för att sysselsättningsökningen inom tjänstesektorn fortsätter att mattas av. En bransch, bemanningsföretagen, ser emellertid något ljusare på efterfrågeutvecklingen än de flesta övriga branscher. Efterfrågan steg för branschen mellan första och andra kvartalet. Nära hälften av företagen inom branschen räknar med ökad efterfrågan under tredje kvartalet. Även ungefär en lika stor andel av datakonsulterna räknar med att efterfrågan stiger under tredje kvartalet, men branschen har ökande problem att möta efterfrågan på grund av personalbrist. Enligt arbetsförmedlingarna i länet har IT-sektorn fortsatt behov av arbetskraft. Detta framkommer även i Arbetsförmedlingens undersökning där 33 procent av arbetsgivarna svarar att de upplever brist på arbetskraft. Yrkeskategorier det råder brist på är främst systemerare och programmerare, IT-chefer, datatekniker och civilingenjörer. Men även företags- och redovisningsekonomer, företagssäljare samt väktare och ordningsvakter. Personliga och kulturella tjänster Till personliga och kulturella tjänster hör hotell- och restaurangbranschen samt renhållning, intresseorganisationer, rekreation, kultur och sport. Elva procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Under det tredje kvartalet 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta här. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har varit positiv men nu bedöms antalet sysselsatta börja minska. Hotell- och restaurangnäringen är konjunkturkänslig Stockholm lockar flest besökare i hela Skandinavien och under 2007 nåddes en toppnotering med 9,3 miljoner kommersiella övernattningar vilket är en ökning med drygt 5 procent jämfört med 2006 enligt Fakta om företagandet i Stockholm Stockholm blir allt mer attraktivt för såväl privat- som affärsresenärer. På fem år har antalet kryssningspassagerare fördubblats och under samma period har Stockholm utvecklats till en given destination för europeiska storkongresser. Stockholm har också utvecklats starkt som evenemangsstad med stora evenemang inom idrott, nöje och kultur. Verksamhet som inriktas mot kundernas allmänna välbefinnande som kroppsvård av olika slag har under flera års tid gynnats av hushållens ökade köpkraft. Där kommer nu efterfrågan dämpas. 5 Fakta om företagandet i Stockholm 2008, Stockholm Business Region 6 TJÄNSTEINDIKATORN, AUGUSTI 2008, ALMEGA 7 Stockholm Business Region Development, sammanställt av Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK). 15

17 Hotell- och restaurangnäringen är konjunkturkänslig och påverkas av neddragningarna inom andra branscher. Enligt Arbetsförmedlingen kom signaler om en minskad efterfrågan från restaurangbranschen redan i somras. Vändningen märks också genom att företagen i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har uppgett att efterfrågan på tjänster minskat kraftigt de senaste sex månaderna, från 42 till 18. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna är också pessimistiska, nettotal 49 hösten 2007 och 11 hösten Enligt Manpowers Arbetskraftsbarometer är sysselsättningstrenden rapporterad av arbetsgivarna inom hotell- och restaurangbranschen är den svagaste av alla branscher. I Arbetsförmedlingens undersökning uppger 28 procent av arbetsgivarna att de upplever brist på arbetskraft. Yrkeskategorier det råder brist på är främst kockar med erfarenhet, hovmästare, servitörer och bartendrar. Offentlig verksamhet Till offentlig verksamhet hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster. Cirka 30 procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Under det tredje kvartalet 2008 var i genomsnitt personer sysselsatta här. Antalet offentliganställda minskade därmed med personer jämfört med motsvarande period förra året. Antalet sysselsatta väntas fortsätta att minska under prognosperioden. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver ned skatteunderlagsprognosen för kommuner och landsting de närmaste åren. Totalt för perioden räknar man med en ökning av skatteintäkten på 25,1 procent istället för den tidigare 26,8 procent. Främst är det under 2009 och 2010 som förbundet spår sämre tider. Totalt inom offentlig sektor uttrycker 7 procent av de verksamheter som intervjuats i Stockholms län att de har övertalig personal i förhållande till budget. En minskning från våren då 15 procent av arbetsgivarna uppgav övertalighet. Utbildning och forskning Utbildningssektorn i Stockholms län sysselsatte i genomsnitt personer under det tredje kvartalet Det är en ökning med 900 personer från motsvarande kvartal I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola/universitet samt vuxenutbildning och folkhögskola. Sysselsättningen bedöms minska svagt under prognosperioden. Befolkningsstrukturen i länet har stor påverkan på arbetskraftsbehovet inom utbildning. Barnafödandet i länet har ökat vilket medfört ett ökat behov av personal i förskolan och grundskolans tidigare år. Enligt Skolverkets rapport 8 kommer antalet barn inom grundskolans tidigare år i Stockholms län att öka fram till år 2012 vilket kommer att medföra att behovet av lärare ökar med 8 procent. Däremot finns det stor risk för överskott på lärare som är inriktade mot grundskolans senare år eller gymnasieskolan. Stockholms län består av 26 kommuner varav den största, Stockholms stad, omfattar nära 50 procent av den totala kommunala verksamheten i länet. Stockholms stad tillhör de största arbetsgivarna i länet med närmare anställda inom främst vård och omsorg, barnomsorg och skola. Antalet anställda väntas öka endast marginellt det kommande året men ersättningsrekryteringar pågår ständigt. Utvecklingen ser dock olika ut inom verksamheterna. Det är endast inom barnomsorgen som tjänsteproduktionen väntas öka. 8 Länsprognoser över behov av lärare perioden , Dnr 2008:

18 Barngrupperna på förskolan har ökat i antal och detta i kombination med svårigheterna att rekrytera personal har lett till att personaltätheten minskat. Det råder fortsatt stor brist på förskollärare. För att klara detta så internutbildar man erfarna barnskötare så att de får en snarlik kompetens. Behovet av förskollärare finns i hela landet. Enligt Skolverket finns risk för bestående brist på förskollärare om inte examinationen av förskollärare ökar kraftigt. Om födelsetalen utvecklas enligt den senaste befolkningsprognosen ökar behovet av förskollärare ytterligare. Stockholm är det län som har den högsta andelen personal utan pedagogisk högskoleexamen inom förskola och fritidshem. Konkurrensen med andra friskolor, sammanslagning av skolor och skolornas ansträngda ekonomi kan medföra övertalighet inom grundskolans verksamhet i Stockholm stad det kommande året. Viss brist på yrkeslärare finns. Den demografiska utvecklingen i kombination med att friskolorna blir fler kan medföra övertalighet av personal inom gymnasieskolan. Även här finns en viss brist på yrkeslärare idag. Gymnasiereformens satsning på natur-, teknik- och matematikämnen kan skapa ett rekryteringsbehov av lärare inom dessa ämnen där de befintliga lärarna dessutom har en hög medelålder. Vård och omsorg Vård och omsorg sysselsatte i genomsnitt personer det tredje kvartalet En minskning med hela personer från föregående år. Äldreomsorg, akutsjukvård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår i branschen. Huvudman kan vara antingen kommun, landsting eller en privat aktör. En fortsatt sysselsättningsminskning väntas inom vård och omsorg. Trots att sysselsättningen bedöms minska något är behovet av arbetskraft inom vården stort för att täcka behovet av ersättningsrekryteringar. Rekryteringsbehov finns bland annat. av undersköterskor och sjukvårdbiträden, vårdbiträden och personliga assistenter, skötare och vårdare, sjuksköterskor, socialsekreterare och kuratorer, tandläkare och verksamhetschefer. Enligt Stockholms stad väntas en minskning av tjänsteproduktionen det närmaste året inom vård och omsorg. Äldre- och handikappomsorgen är konkurrensutsatt och det är därför svårt att bedöma utvecklingen. Inom vård och omsorg kan noteras en förändring mot föregående prognos då det nu inte finns något ledigt arbete som undersköterska eller vårdbiträde. Vilket är anmärkningsvärt då personalrörligheten är stor i dessa yrkesgrupper. Detta är troligen en effekt av konkurrensutsättningen vilket medfört att man avvaktar med att nyanställa. Men detta är även en följd av den demografiska utvecklingen med färre äldre över 80 år som behöver hjälp. En mindre brist på sjuksköterskor finns även i andra kommuner i länet. Antalet anställda inom Stockholms läns landsting (SLL) uppgår till drygt Flertalet av dem arbetar inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Andelen kvinnor är 80 procent och andelen män 20 procent. Den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. En ökning av antalet läkare och sjuksköterskor har skett inom framförallt akutsjukvården. Inom andra stora yrkesgrupper har antalet minskat, främst läkarsekreterare, skötare och paramedicinsk personal. Kostnaderna för inhyrd personal fortsätter att öka. Det råder ingen övertalighet på personal och antalet anställda bedöms minska under prognosperioden. Hur stor minskningen blir beror på i vilken takt och omfattning privatiseringar sker. Det råder fortsatt brist på specialistutbildade sjuksköterskor till intensiv- och anestesivård, operation och psykiatri. Efterfrågan är fortfarande större än tillgången på allmänläkare samt läkare inom psykiatrin. Även inom radiologi och patologi är efterfrågan på specialistläkare större än tillgången. Vidare råder viss brist på 9 Landstingets förslag till beslut LS, Delårsbeslut

19 ögonläkare. Enligt arbetsförmedlingarna i länet väntas inga nyanställningar av undersköterskor. Istället väntas övertalighet på undersköterskor och vårdbiträden. Inom Folktandvården finns viss brist på tandläkare. Offentlig administration I denna bransch ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar, kommunal administration och räddningstjänst. Den offentliga förvaltningen sysselsätter personer i Stockholms län. En ökning med personer jämfört med motsvarande period Under prognosperioden bedöms sysselsättningen minska. Enligt Konjunkturbarometern 2008:1 för den statliga sektorn från Arbetsgivarverket har andelen myndigheter som sagt upp personal minskat medan andelen som tror på en övertalighet de kommande tolv månaderna ökat. Prognosen för 2008 visar att fler myndigheter än tidigare tycks tro på en mindre sysselsättning. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning kommer ersättningsrekryteringar att ske främst av administratörer inom till offentlig förvaltning men bristen på arbetskraft är liten inom den statliga sektorn. Inom Stockholms stads övriga verksamhet råder en viss övertalighet som en följd av rationaliseringar som skett inom administrationen. Viss risk finns för fler övertaliga under året. Yrken där ersättningsrekryteringar kommer att ske det kommande året är bland annat fastighetsekonomer, anläggningsingenjörer, byggprojektledare och socialsekreterare. Utbudet av arbetskraft Arbetskraften minskar svagt Arbetskraften definieras här som summan av sysselsatta från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) och arbetslösa från Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik. Utbudet av arbetskraft påverkas främst av befolkningsförändringar men också av antalet studerande, ohälsan samt arbetskraftsdeltagande i olika demografiska grupper. Arbetsförmedlingen bedömer att utbudet av arbetskraft minskar svagt med personer mellan fjärde kvartalen 2008 och 2009 som en följd av det försämrade arbetsmarknadsläget. Arbetskraften har ökat under de senaste åren. En av de bidragande orsakerna är att färre valt att studera för att istället söka arbete. Denna trend tycks dock vända nu, efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar åter igen söktrycket. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden men kanske framför allt att barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Under det kommande året är vår bedömning att antalet studerande ökar då läget på arbetsmarknaden försvagas. Stockholms län växer mest Enligt befolkningsprognos från Regionplane- och trafikkontoret (RTK) 10 utgjorde befolkningen i Stockholms län 18 procent av rikets folkmängd år Denna andel har ökat nästan varje år sedan dess och är nu över 21 procent. År 1980 föddes 20 procent av landets barn i Stockholms län och 2007 har denna andel ökat till drygt 25 procent. Under det första halvåret 2008 hade Stockholms län den största folkökningen av alla län med personer. Detta var en något högre ökning än under samma period Stockholms län huvudrapport, Befolkningsprognos , Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting. 18

prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010 prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 Tuff arbetsmarknad men företagen andas optimism 2 Antalet sysselsatta minskar under 2009 och 2010 2 Arbetslösheten ökar

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Innehållsförteckning...1. Utveckling inom näringsgrenar och yrken... 10

Innehållsförteckning...1. Utveckling inom näringsgrenar och yrken... 10 Innehållsförteckning...1 Sammanfattning...2 Svag efterfrågan under 2010...2 Arbetslösheten sjunker i slutet av 2010...2 Privata arbetsgivare positiva om utvecklingen...3 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...3

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 2 (22) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 UTMANINGAR I LÄNET... 4 SKILLNADER I LÄNET... 4 OMVÄRLDSBILD... 4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7 2 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 FAKTA OM PROGNOSEN...4 DEFINITIONER...4 SYSSELSÄTTNING

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad prognos arbetsmarknad gotland 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...2 Fakta om prognosen...3 Definitioner...3 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft...4

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

prognos Arbetsmarknad Värmlands län

prognos Arbetsmarknad Värmlands län prognos Arbetsmarknad Värmlands län 2010 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...1 Antalet sysselsatta minskar under 2010...1 Arbetskraften minskar...1 Arbetslösheten ökar under 2010...1 Utmaningar på länets

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010:

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: MINSKAD SYSSELSÄTTNING, BYGGNADS TYNGER OCH FORTSATT TURBULENT INOM INDUSTRIN ARBETSMARKNADEN I EN ÅTERHÄMTNINGSFAS Utvecklingen har varit dyster på länets arbetsmarknad

Läs mer

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009 prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009 2 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Ekonomisk översikt...

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län 1 PROGNOSEN Skåne går mot bättre tider Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Under

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 28 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Ekonomin i stort Index 50 Sentix index USA j anuari 2003 - oktober 2010 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Fredrik Mörtberg, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Definitioner... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Västernorrlands län Innehållsförteckning Sida DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER...

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

prognos arbetsmarknad jönköpings län

prognos arbetsmarknad jönköpings län prognos arbetsmarknad jönköpings län 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Omvärldsbild...4 Utvecklingen på arbetsmarknaden...4 Nya platser...4 Varselutvecklingen...6 Sysselsättningsutvecklingen...6

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (15) 2011-02-04 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 5, 2011-02-04 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på mycket låg nivå 50

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län 1 PROGNOSEN Ökad optimism för arbetsmarknaden 2014 och 2015 Vid slutet av 2013 hade arbetsgivarnas optimism dämpats jämfört med året innan, de tror ändå

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text: Julia Asplund, Analysavdelningen Erik Huldt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Therese Landerholm Analysavdelningen Telefon: 010-488 40 32 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 VÄSTMANLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Sida: 3 av 44 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas chefsbarometer alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Hallands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Sara Andersson och Andreas Mångs, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Vera Opacic Curuvija, Hanna Glössner Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer