Myelodysplastiska syndrom Patientguide
|
|
- Gun Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Myelodysplastiska syndrom Patientguide
2 I n n e h å l l Till läsaren... 3 Myelodysplastiska syndrom... 4 Hur ställs diagnosen MDS... 4 Symtom... 6 Sjukdomsklassifikation samt prognos... 6 Allmän vårdpraxis... 7 Behandling... 8 Cytostatikabehandling... 8 Azacytidin och decitabin... 9 Immunhämmande behandling... 9 Lenalidomid och talidomid Behandling med stamcellstransplantation Understödjande behandling Behandling av anemi Behandling av infektioner Behandling av blödningar Kontroller Vila, motion och näring Sjukdom och sexualitet Ekonomiska aspekter Hur klarar jag mig Stödnätverk Mera information Kontaktuppgifter till cancerföreningar Te x t : S v e n s k ö v e r s ä t t n i n g : Lay o u t : U t g i v a r e : MD Taru Kuittinen, specialläkare i hematologi, KYS Farenta Oy O&K Design Cancerpatienterna i Finland
3 Ti l l l ä s a r e n Denna patientguide är till för att ge grundinformation om myelodysplastiska syndrom (MDS), samt om behandling och uppföljning av dessa. Man har dessutom strävat efter att samla ihop nyttig information om de vardagliga sakerna i livet samt om hur man klarar av dessa under sjukdomen. I texten används förkortningen MDS för att ersätta termen myelodysplastiska syndrom. Det är viktigt att få information då man insjuknat samt under sjukdomstiden. Denna guide är fylld med nyttig information, men det är ändå ytterst viktigt att fundera på möjliga frågor samt att diskutera alla sjukdomsrelaterade ärenden med sin egen läkare. 3
4 Myelodysplastisk a syndrom Myelodysplastiska syndrom är ett gemensamt namn för en grupp olika elakartade blodsjukdomar. Varje år diagnostiseras ca 4-5 nya fall per invånare dvs. drygt 200 fall årligen. MDS är en sjukdomsgrupp som är vanligast hos äldre människor och merparten av sjukdomsfallen diagnostiseras hos personer över 70 år. Sjukdomen är något vanligare hos män än hos kvinnor. En del av sjukdomarna i gruppen MDS är kroniska, långsamt förlöpande medan en del fortskrider och utvecklas till akut myeloisk leukemi (AML). Man känner inte till orsakerna till sjukdomens uppkomst. Riskfaktorer är exponering för bensen, insektsgifter samt joniserande strålning. Om man insjuknar i MDS efter att man har fått cytostatikabehandling för någon annan sjukdom (t.ex. cancer) kallas MDS för sekundär dvs. att den är relaterad till den tidigare behandlingen. Hur st älls diagnosen M DS? Man ställer diagnosen MDS utgående från eventuella symtom, det allmänna hälsotillståndet samt med hjälp av blodprover och benmärgsprover. Vanligtvis börjar man misstänka MDS av en slump eller på grund av ganska diffusa symtom samt blodbilden. Blodkropparna bildas av stamceller i benmärgen. Dessa blodkroppar delar sig och differentieras efter många olika skeden till blodets celler. MDS är en tidig sjukdom dvs. att den finns redan i stamcellerna. MDS är en sjukdomsgrupp som rymmer flera olika former, i vilken det är vanligt med ineffektiv blodkroppsproduktion speciellt i det tidiga skedet av sjukdomen. Detta kan ses då man undersöker benmärgen morfologiskt (med mikroskop) som en rubbning i cellernas differentiering och mognad, också kallad dysplasi, men också som låga blodkroppsvärden i blodbilden (låga värden för röda och vita blodkroppar samt blodplättar). Till sjukdomarna hör vanligtvis en försämrad blodkroppsfunktion. I benmärgsprover 4
5 kan man se vita blodkroppar på blastnivå (= vita blodkroppar i ett tidigt skede) samt ringsideroblaster (= ett förstadium till en röd blodkropp som innehåller mitokondriskt järn). För att man ska kunna bekräfta vilken sjukdom det gäller gör man noggrannare undersökningar av benmärgen. Man tar benmärgsprovet under lokalbedövning antingen genom bröstbenet (sternum) eller genom höftbenskammen (crista) vid sidan om ryggraden. För att ställa en MDS-diagnos behövs vanligen ett aspirationsprov samt en biopsi från benmärgen. Biopsin görs under lokalbedövning och alltid genom höftbenskammen. Man kan göra kromosomundersökningar på benmärgsprovet för att försäkra sig om diagnosen samt för att utesluta andra sjukdomar. En del cytostatika, tungmetallförgiftning, brist på vitamin B 12 eller folsyra kan orsaka förändringar i blodbilden och benmärgen som påminner om MDS. Differentialdiagnostiskt kan det inom blodsjukdomarna röra sig om aplastisk anemi (AA) och paroxysmal nattlig hemoglobinuri (PNH). Eftersom diagnosen MDS inte alltid är lätt och entydig att ställa är det motiverat att utföra noggranna benmärgsundersökningar, som ibland måste upprepas efter uppföljningsperioden. 5
6 S y m t o m Hos var femte insjuknad saknas symtom då diagnosen ställs och sjukdomen är ofta ett slumpmässigt fynd. Hos en del kan man konstatera trötthet på grund av anemi och/eller nedsatt prestationsförmåga. Infektioner orsakade av bakterier är vanliga på grund av låga vita blodkroppsvärden, speciellt låga neutrofilvärden (= undergrupp till vita blodkroppar). Låga blodplättsvärden (trombocytvärden) kan orsaka blödningar. Typiska infektioner är lunginflammation samt olika hudinfektioner. Vaskuliter (= inflammationer i blodkärlen) samt ledinflammationer kan också förekomma i samband med MDS. Sjukdomsklassifik ation samt prognos Enligt den internationella sjukdomsklassifikationen delas MDS in i sju undergrupper (WHO 2008 klassificering). Denna klassificering i undergrupper kan göras då alla nödvändiga diagnostiska undersökningar är utförda och den kan användas som hjälp då man bedömer prognosen och väljer behandling. Överlevnadsprognosen varierar stort mellan de olika undergrupperna. Också andra faktorer än bara MDS-undergruppen påverkar överlevnadsprognosen. Här kan man dra nytta av IPSS, som är ett internationellt poängsättningssystem för överlevnadsprognosen, som också beaktar de resultat man fått vid kromosomundersökningen. Denna klassificering delar in patienterna i grupper om patienter med lågrisk, mellanrisk och högrisk och är nödvändig då man väljer behandling. 6
7 A l l m ä n v å r d p r a x i s Behandlingsmålet kan antingen vara permanent bot (= allogen stamcellstransplantation) eller strävan efter att upprätthålla en god livskvalitet samt att undvika biverkningar orsakade av behandlingen genom att framför allt använda sig av understödjande behandlingar (= palliativa behandlingar). Behandling av MDS är oftast inriktad på behandling av symtomen. Patientens ålder och allmänna hälsotillstånd, MDS-undergruppen, blodvärdenas nivå samt risken för utvecklandet av AML inverkar alltid på valet av behandling. Det kan vara bra att komma ihåg att åldrande har ett samband med ökad sjukdomsprevalens där hjärtsjukdomar, leversjukdomar, njursjukdomar, lungsjukdomar och diabetes kan begränsa behandlingen. Det är viktigt att man bedömer funktionsförmågan då man överväger hur en äldre patient tål behandlingarna. De understödjande behandlingarna har en mycket central roll i terapin. Sjukdomsförloppet kan vara väldigt lugnt och stabilt och behov av behandling kan utebli i flera år. Flera av de som fått diagnosen kan vara antingen delvis eller nästan helt symtomfria och leva ett normalt liv. I dessa fall påbörjas behandlingen inte direkt utan patienten följs upp och behandlingen påbörjas vid behov. I sådana fall förbättras inte prognosen av en i tidigt skede påbörjad behandling. Särskilt då det gäller cytostatika kan det löna sig att först följa upp sjukdomens naturliga förlopp för att bedöma hur sjukdomen beter sig, innan man påbörjar cytostatikabehandlingen. Även om MDS inte kan botas med läkemedelsbehandling kan man behandla de symtom och de kroppsliga rubbningar som sjukdomen orsakar. Om ett behandlingssätt inte passar eller om det inte hjälper kan man ofta prova på någon annan behandling. I följande stycke presenteras kort de läkemedel som just nu används vid behandling av MDS. Nya läkemedel utvecklas hela tiden och forskningen kring dessa är omfattande. 7
8 B e h a n d l i n g Cytostatikabehandling De flesta cytostatika (cellgifter) inverkar på cancerceller på olika sätt genom att hämma delningen eller tillväxten av cellen, dvs. de förstör cancerceller. Än så länge har man inte kunnat utveckla ett så specifikt cellgift att det skulle inverka endast på cancerceller och inte alls på de friska cellerna. Att friska celler förstörs visar sig som nedsatt benmärgsfunktion och syns som låga blodvärden. Om trombocytvärdena och hemoglobinvärdena sjunker under referensvärdena så ger man blodprodukter (röda blodkroppar, blodplättar) samt tillväxtfaktorer för vita blodkroppar som understödjande behandling. Behandling med cellgifter orsakar också ofta biverkningar på slemhinnorna. Cytostatikabehandling kan ges som dropp (=infusion) eller som en snabb injektion i ett blodkärl. I långt framskridna former av MDS (blastöverskott i benmärgen eller snabbt sjukdomsförlopp) ger man samma behandling som används vid behandling av akut 8
9 leukemi. Cellgifter kan ges som kombinationsbehandling med flera cellgifter (flera olika cellgifter samtidigt eller efter varandra) och då är det frågan om en väldigt intensiv och påfrestande behandling. Vanligen används lättare behandling dvs. lägre doser för 70 år fyllda patienter. I dessa lättare behandlingar använder man också ofta läkemedel som tas via munnen. Att gå igenom en cytostatikabehandling inverkar på livet och vardagen på många sätt. Mera information finns att få i patientguiderna: Råd för dig som får läkemedelsbehandling mot cancer och Näringsguide för cancerpatienter. Beställningsinstruktioner finns i det sista kapitlet. Azacytidin och decitabin I Finland finns vid denna tidpunkt azacytidin tillgängligt. Azacytidin är ett läkemedel som tillhör gruppen antimetaboliter. Man tror att azacytidin ändrar sättet som en cell kopplar gener på och av. Dessutom inverkar det också på produktionen av nytt DNA och RNA. Azacytidin ges som en injektion under huden under en veckas tid efter vilket man tar en kort paus. Man strävar efter att ge flera av dessa behandlingscyklar beroende på behandlingsresultatet och blodvärdena. Immunhämmande behandling Immunhämmande behandling baseras på hämmandet av speciella vita blodkroppars (T-lymfocyter) funktion. Denna behandling används speciellt på patienter som redan från början har haft cellfattig benmärg. De mest använda läkemedlen i denna grupp är ciklosporin (ges som tablett) och antilymfocyt-globulin (ges som en kontinuerlig infusion i ett blodkärl). Låg feber, allergiska reaktioner och ledsymtom kan uppträda i samband med behandling med antilymfocyt-globulin. 9
10 Lenalidomid och talidomid Båda läkemedlen hör till gruppen immunomodulatorer. De inverkar på immunsystemets (kroppens naturliga försvarssystem) funktion. Dessutom stör de cancercellernas utveckling, hindrar blodkärlens tillväxt i tumören och stimulerar det egna försvarssystemets celler till att förstöra cancerceller. Lenalidomid är ett derivat av talidomid som doseras via munnen i kapselform. Det används närmast vid behandling av en undergrupp till MDS med väldigt god prognos. Talidomid kan vara av hjälp vid behandling av symtomatisk anemi som kräver transfusion av röda blodkroppar. Vid användning av talidomid kan man uppleva trötthet samt känsellöshet, pirrningar och smärta i händerna och fötterna (främst i fingrar och tår). Detta kan bero på en nervskada (=perifer neuropati), som vanligen uppkommer som följd av långvarigt bruk. Denna biverkning kan gå tillbaka ifall man avbryter behandlingen i tid. Eftersom dessa mediciner är teratogena (=orsakar missbildningar på foster) bör man se till att använda preventivmedel för att undvika graviditet. Både lenalidomid och talidomid ökar risken för ventrombos och därför brukar man lägga till ett läkemedel som används för att förhindra uppkomst av ventrombos. Talidomid och lenalidomid är i Finland officiellt godkända för behandling av myelom men inte för behandling av MDS. Behandling med stamcellstransplantation Vid behandling av MDS kan man också överväga behandling med stamcellstransplantation (tidigare har man använt termen benmärgstransplantation). Vid autolog stamcellstransplantation använder man patientens egna stamceller emedan man vid allogen stamcellstransplantation skördar stamceller av en donator (syskon eller en registerdonator). Stamcellerna kan skördas antingen från blodet eller från benmärgen. 10
11 Målet vid en allogen stamcellstransplantation är bestående bot. Behandlingen förutsätter yngre ålder, gott hälsotillstånd, MDS i stabilt skede samt att man kan finna en lämplig donator. Under stamcellstransplantationsbehandling ges en stor dos cellgifter för att totalt slå ut cancercellerna. Efter detta återförs de skördade stamcellerna med dropp (=infusion) i ett blodkärl för att på så sätt stimulera benmärgens funktion. Allogen stamcellstransplantation är en tung behandling och biverkningarna samt dödligheten är högre än under andra behandlingar. Resultaten av en allogen stamcellstransplantation är beroende av patientens ålder, hälsotillstånd och sjukdomstillstånd. Autologistamcellstransplantation är vanligen inte ett alternativ i behandlingen av MDS. U n d e r s t ö d j a n d e b e h a n d l i n g a r Behandling av anemi De röda blodkropparnas uppgift är att transportera syre för kroppens behov. När de röda blodkropparnas antal har minskat till under de normala värdena talar man om anemi. Anemi behandlas med transfusion av röda blodkroppar. Behovet av röda blodkroppar beror på hur patienten mår samt vilket skede behandlingen befinner sig i. Transfusion av röda blodkroppar ges för att hålla hemoglobinvärdet på > g/l. Vid transfusion av röda blodkroppar är gränsen för transfusion individuell och den påverkas av grundsjukdomar och symtom. De röda blodkropparna ges som dropp i ett blodkärl. Erytropoietin (EPO) är människans eget hormon som bildas i njurarna och som främjar produktionen av röda blodkroppar. Preparat med EPO kan provas som behandling vid symtomatisk anemi i samband med MDS, för att minska behovet av transfusioner av röda blodkroppar. Dessa preparat ges som injektioner under huden. Vid behandling med EPO kan man utöka behandlingen med en tillväxtfaktor för vita blodkroppar (CSF) som också ges som en injektion under huden. Med denna kombinationsbehand- 11
12 ling kan man få extra nytta vid behandling av anemi och då särskilt i vissa undergrupper till MDS. Om det i kroppen har bildats ett överskott av järn till följd av upprepade transfusioner av röda blodkroppar, kan man i särskilda fall påbörja en behandling som avlägsnar järn ur kroppen. Dessa läkemedel kan ges via munnen som tabletter eller som kontinuerligt dropp under huden eller i ett blodkärl. Behandling av infektioner Infektionsrisken ökar nämnvärt då antalet vita blodkroppar (särskilt antalet neutrofiler) i blodet är lågt. De vanligaste orsakarna till infektioner är bakterier och jästsvampar. Tillväxtfaktorer för vita blodkroppar är läkemedel (injektioner) som ges under huden, och med vilka man stimulerar benmärgen att producera vita blodkroppar mer effektivt än under normala förhållanden. Vid behandling av MDS används dessa tillväxtfaktorer för vita blodkroppar som understödjande behandling vid svåra infektioner eller i samband med låga cellkoncentrationer efter cytostatikabehandling. Behandling av blödningar Blodplättarnas (trombocyternas) uppgift är att hindra och stoppa blödningar. Blödningar som uppkommer av sig själva och orsakas av låga trombocytvärden är relativt ovanliga. I behandlingen av MDS används vanligen inte transfusioner av blodplättar i förebyggande syfte. Blodplättar ges endast vid märkbara blödningar, före kirurgiska ingrepp eller vid mycket låga cellkoncentrationer efter cytostatikabehandling. Tranexamsyra (antifibrinolytiskt läkemedel) kan användas för att förebygga svåra eller upprepade blödningar om det inte finns något som hindrar användningen av preparatet. 12
13 Ko n t r o l l e r Sjukdomen följs upp inte bara under det symtomfria skedet då läkemedelsbehandling inte är nödvändig, utan också efter läkemedelsbehandlingarna. Kontrollerna består av en klinisk undersökning gjord av en läkare, blodprov samt vid behov benmärgsprover. Tiden mellan kontrollerna varierar från några månader upp till sex månader beroende på sjukdomens karaktär och den givna behandlingen. Vi l a, m o t i o n o c h n ä r i n g Sjukdom är en stressituation som ändrar på vanor såsom behov av vila och sömn samt motionsvanor. Under behandlingen är det vanligt att behovet av sömn ökar, och själva sjukdomen i sig kan också orsaka trötthet. En hälsosam och allsidig diet hjälper till att hålla patienten i gott skick och på så sätt tåla behandlingarna bättre. Det är bra att sluta röka och att använda alkohol med måtta. Hemma är det bra att vara ute och röra på sig så mycket som möjligt bara man tar sina krafter i beaktande. Aptiten och sömnen blir vanligtvis bättre i takt med friluftslivet och då mår man bättre i sin helhet. Olika hobbyer hjälper till att leda in tankarna på annat än sjukdomen. 13
14 S j u k d o m o c h s e x u a l i t e t Sexualiteten är en viktig del av vårt liv. En cancersjukdom gör inte människan mindre sexuell, men den kan ändra på ens förhållande till sexualiteten. Om man är svag kan diskussion och närhet ersätta resten av sexlivet. Det kan vara svårt att tala om sexualitet och problem som relaterar till sexualiteten, men det förbättrar vanligtvis märkbart situationen i både parförhållandet och vårdförhållandet om man för saken på tal. Det är bra att undvika samlag då trombocytnivån är låg, eftersom man vill undvika att slemhinnorna skadas. Olika glidsalvor och geléer skyddar ömtåliga slemhinnor från att ta skada de kraftiga cellgifterna påverkar alla slemhinnor. Glidsalvor säljs på apotek och i välförsedda varuhus. Under särskilda behandlingar är det viktigt att använda preventivmedel. I dessa fall berättar läkaren alltid om saken. Sjukdom inverkar på både sexualiteten och de mänskliga relationerna. Mer information finns i patientguiden Sexualitet och cancer. Beställningsinstruktioner finns i det sista kapitlet. Ekonomisk a aspekter Sjukdom orsakar alltid en ekonomisk börda. Därför lönar det sig att vid behov tala med en socialskötare om livssituationen och om socialskyddet. Socialarbetaren ger råd om bl.a. utkomstproblem och om yrkesrehabilitering. Läkemedel som används vid cancerbehandling ersätts nästan alltid till 100 %. Man ansöker om ersättning med ett B-utlåtande som en läkare skrivit. Om sjukdomen orsakar problem med utförandet av vardagliga sysslor i hemmet eller utanför hemmet, eller om man behöver utomståendes hjälp i hemmet så kan man ansöka om handikappbidrag med ett C-utlåtande. Den lokala FPA beslutar om beviljandet av stöden. 14
15 H u r k l a r a r j a g m i g Att insjukna i cancer är en stor kris i livet. Krisen är både personlig och en social händelse innefattande olika personer. Den för med sig vetskap om livets begränsningar och om dödens närhet. Människan kan utåt sett verka lugn men under ytan är allt ett enda kaos. Senare kan det vara svårt att komma ihåg vad som egentligen hände och vad man talade om i början av sjukdomen. Det är fullständigt normalt att i början förneka sjukdomen. Sjukdomen begränsar sig inte endast till den insjuknade utan den påverkar också familjen och andra mänskliga relationer. Ofta är det den nya situationen som är svårast för närstående människor. Sjukdomen för med sig många okända saker (behovet av information) och känslor som kan vara svåra att hantera (ångest, rädsla, hjälplöshet). För den insjuknade orsakar inte bara sjukdomen utan också de ingrepp som sjukdomen kräver, behandlingarna, rädslan för uteblivna behandlingsresultat samt provresultaten en psykisk belastning. 15
16 Man är vanligen trött när diagnosen ställs. Humöret kan variera från ilska till besvikelse. Känslan av ilska orsakas av rädsla och otrygghet och kan riktas mot alldeles oskyldiga människor. Alla dessa känslor är fullständigt normala och de hör till en svår sjukdom. Humörsvängningar är vanliga även när man har börjat anpassa sig till sjukdomen. S t ö d n ä t v e r k Man bör komma ihåg att ingen klarar av den här situationen ensam utan man behöver hjälp, några mera och andra mindre men alla behöver hjälp! Om ångesten och depressionen är dominerande och försvårar det dagliga livet (dålig aptit, sömnproblem, allmän ovilja, ångest) är det bra att be om hjälp av vården. Humörsvängningarna kan återspeglas också som känsla av smärta, och depression kan öka smärtkänsligheten det hjälper att diskutera. Alla som insjuknar behöver en nära mänsklig kontakt som stöd; det kan vara maken eller makan, barnen, en nära vän eller en professionell hjälpare (en sjukskötare, läkare, psykiater, psykolog, någon som gått igenom samma sjukdom eller en sjukhuspastor). Cancerorganisationerna ordnar bl.a. olika anpassningskurser. Fråga cancerföreningen i ditt område om hurdan stödverksamhet de ordnar. Cancerorganisationerna i Finlands internetadress är M e r a i n f o r m a t i o n Att insjukna i cancer inverkar på alla delområden i livet. Det finns patientguider där man närmare går igenom förändringar i livet och vardagen och hur man klarar sig igenom dessa förändringar. Man kan fråga om guiderna på sin egen vårdenhet eller beställa denn kostnadsfritt per telefon genom att ringa
17 eller genom att skicka e-post till adressen Guiderna finns tillgängliga i elektroniskt format på adressen www. syopapotilaat.fi/potilasoppaat. Exempel på nyttiga guider för en patient med hematologisk cancer är: Handbok i överlevnad, Till en ung familj med cancer: Så reder vi oss, Handbok för cancerpatientens anhöriga, Råd till dig som får läkemedelsbehandling mot cancer, Näringsguide för cancerpatienter, Cancerpatientens sociala förmåner i ett nötskal, Sexualitet och cancer, Jag orkar bara inte-broschyr. Mot betalning kan du beställa boken Pieniä askelia ja oikeita valintoja, som berättar om kosten, motionens och den mentala hälsans betydelse för hur cancerpatienten klarar sig. Boken finns inte tillgänglig i elektroniskt format men den går att beställa per telefon eller per e-post. Litteratur Aalberg V. & Hietanen P Syöpään liittyvät psykososiaaliset näkökohdat. I boken: Joensuu H., Roberts P.J. & Teppo L. (toim.). Syöpätaudit. Duodecim. Vammalan Kirjapaino Oy, Vammala Achté K., Vauhkonen M-L., Lindfors O. & Salokari M Syöpä elämän kriisinä. Otava. Helsingfors Koistinen P., Lahdelma K. & Saarinen A Potilasopas pahanlaatuisissa veritaudeissa. Uleåborg; BT Julkaisupalvelu Oy Ruutu T., Rajamäki A. & Krusius T Veritaudit. Duodecim. Jyväskylä: Gummerus Kirjapaino Oy. Vilpo J Ilmari Palvan Veritaudit. Helsingfos; Medivil Oy. 17
18 Kont aktuppgifter för c ancerföreningar Cancerföreningen i Finland Lilla Robertsgatan Helsingfors tfn Cancerkontakt hjälpande telefon må kl och ti fr kl neuvonta@cancer.fi R e g i o n a l a c a n c e r f ö r e n i n g a r Södra Finlands Cancerförening rf. Elisabetsgatan 21 B Helsingfors tfn etela-suomi@cancer.fi Keski-Suomen Syöpäyhdistys ry Gummeruksenkatu 9 B Jyväskylä tfn syopayhdistys@kessy.fi Kymenlaakson Syöpäyhdistys ry Kotkankatu 16 B Kotka tfn kymenlaakso@cancer.fi Sydvästra Finlands Cancerförening rf. Seitskärsgatan Åbo tfn www. lssy.fi meri-karina@lssy.fi Pirkanmaan Syöpäyhdistys ry Hämeenkatu 5 A Tammerfors tfn toimisto@pirkanmaansyopayhdistys.fi Österbottens Cancerförening rf. Rådhusgatan Vasa tfn info@pohjanmaancancer.fi Pohjois-Karjalan Syöpäyhdistys ry Karjalankatu 4 A Joensuu tfn toimisto@pohjois-karjalansyopayhdistys.fi Pohjois-Savon Syöpäyhdistys ry Kuninkaankatu 23 B Kuopio tfn toimisto@pohjois-savonsyopayhdistys.fi Pohjois-Suomen Syöpäyhdistys ry Rautatienkatu 22 B Uleåborg tfn syopayhdistys@pssy.org Saimaan Syöpäyhdistys ry Maakuntagalleria Kauppakatu 40 D Villmanstrand tfn saimaa@cancer.fi Satakunnan Syöpäyhdistys ry Yrjönkatu Björneborg tfn toimisto@satakunnansyopayhdistys.fi Ålands Cancerförening rf Nyfahlers Skarpansvägen Mariehamn tfn helka@cancer.ax
19 Celgene Oy har understött produktionen av denna guide. Lilla Robertsgatan 9, Helsingfors,
Multipelt myelom Patientguide
Multipelt myelom Patientguide I n n e h å l l Multipelt myelom... Vad är multipelt myelom?... Vilka symtom orsakar myelom?... Hur ställs diagnosen?... Vad händer efter att sjukdomen har upptäckts?... Hur
Läs merInformation för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merInformation för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merPATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI
kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är
Läs merJanssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER
Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.
Läs merFakta om myelom behandling, studier och forskning
Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt
Läs merJag orkar bara inte. Fatigue eller vårdtrötthet. Jag stirrar mot mörkret genom fönstret, någonstans där ute finns ett liv.
Jag orkar bara inte Fatigue eller vårdtrötthet Jag stirrar mot mörkret genom fönstret, någonstans där ute finns ett liv. Utgivare: Suomen Syöpäpotilaat Cancerpatienterna i Finland rf Text: Tarja Tuominen
Läs merDu ska få cytostatika
Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få
Läs merInformation om. Waldenströms sjukdom. Pekka Anttila
Information om Waldenströms sjukdom Pekka Anttila Innehåll Till läsaren... 3 Hur blodcellerna förändras i Waldenströms sjukdom... 4 Hurdana symptom orsakar Waldenströms sjukdom?.... 6 Vad beror symptomen
Läs merINFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER
INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER FAKTA BAKOM MYTERNA OVANLIGA SJUKDOMAR I MULTIPEL SKLEROS I ONKOLOGI I IMMUNOLOGI 1 TILL LÄSAREN Prostatacancer är den vanligaste cancerformen
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merFRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT
FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar
Läs merGuide för KLL-patienter. Kronisk lymfatisk leukemi och behandlingen av den Hur sjukdomen inverkar på livet. Marika Javanainen
Guide för KLL-patienter Kronisk lymfatisk leukemi och behandlingen av den Hur sjukdomen inverkar på livet Marika Javanainen Innehåll Till läsaren..... Kronisk lymfatisk leukemi..... Symtom och konstaterande
Läs merFakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Läs merBlodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning
Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,
Läs merPatientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.
Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,
Läs merPatientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom
Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad
Läs merINFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI
INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD
Läs merMITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)
MITOXANTRON Patientkort Viktig obligatorisk information om riskminimering 2018 Meda AB (A Mylan Company) NOVANTRONE (mitoxantron) För behandling av multipel skleros (MS) med mycket aktiva återfall förknippad
Läs merZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Läs merstrålbehandling Råd till dig som får Information om Strålbehandling och hur den går till Biverkningar och hur de kan lindras Sjukdomen och känslorna
Råd till dig som får strålbehandling Information om Strålbehandling och hur den går till Biverkningar och hur de kan lindras Sjukdomen och känslorna Tiina Palva, Leena Rosenberg, Kauko Saarilahti 3 Innehåll
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merAtt leva med MDS (Myelodysplastiskt syndrom) Patientguide. MDS-patientfolder_svensk_6k.indd 1
Att leva med MDS (Myelodysplastiskt syndrom) Patientguide 1 MDS-patientfolder_svensk_6k.indd 1 15/01/15 08.32 Innehåll Introduktion Att få veta att man har MDS 3 Basfakta om MDS 4 Vad är MDS? 4 Benmärg
Läs merDin behandling med XALKORI (crizotinib)
Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merInformation till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)
Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP
Läs merOffentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim)
EMA/183255/2015 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (risk management plan, RMP) för Ristempa som beskriver de
Läs merBRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av
Läs merInnehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna
Läs merInnehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5 2 Diagnos 6 Vilka är symtomen? 6 Hur ställs diagnosen? 6 Vilka drabbas? 8 Vilka är orsakerna? 8 3 Behandling 9 Behandling riktad mot myelomcellerna
Läs merHur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara
Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merBehandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga
Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merInformation till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject
DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs
Läs merTill dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR
Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.
Läs merInnehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom 2 Diagnos 9 Så ställs diagnosen Två grupper 3 Behandling 11 Tålamodskrävande
Läs merCancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17
FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merInnehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen 3 Behandling 9 Nya läkemedel Vid återfall 4 Framtiden 11 Uppföljning och kontroller
Läs merInnehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 MDS 5 Vad är myelodysplastiska syndrom (MDS)? 5 Förekomst och orsaker 6. 2 Symtom 7
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 MDS 5 Vad är myelodysplastiska syndrom (MDS)? 5 Förekomst och orsaker 6 2 Symtom 7 3 Diagnos 8 Hur ställs diagnosen? 8 Hur allvarlig är min MDS-sjukdom? 9 Refraktär cytopeni
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,
Läs merLivets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret
Livets celler Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Var vänlig, läs noggrant igenom informationen innan du ansluter dig till Stamcellsregistret. Du ansluter dig till registret på webbadressen
Läs merVad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos
amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam
Läs merElla Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom: Diagnos: Diagnos: Diagnos:
Ella, förstaklassist Symptom: trötthet anemi Diagnos: celiaki Juha, försäljningschef Symptom: förstoppning ledsymtom Diagnos: celiaki Marja, pensionär Symptom: viktnedgång diarré Diagnos: celiaki Känner
Läs merDavid Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus
2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs mer2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?
Läs merMyelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Figur-/tabellverk från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2013 April 2015 alt
Läs merDELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merP A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk
Läs merLymfom och kronisk lymfatisk leukemi
Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel
Läs merNeulasta. som stöd för kemoterapi. Patientinformation
Neulasta som stöd för kemoterapi Patientinformation Innehållsförteckning Kemoterapi och de 4 vita blodkropparna i blodet Neutropeni 6 Neulasta 7 Instruktion för injektion 8 Vanliga frågor 12 2 3 Kemoterapi
Läs merInnehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera?
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? 2 Diagnos 7 Symtom vid polycytemia vera Så ställs diagnos 3 Behandling 9 Blodtappning Cytostatika Acetylsalicylsyra
Läs merTill dig som ska behandlas med TECENTRIQ
Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att
Läs merPatientinformation och behandlingsdagbok
Patientinformation och behandlingsdagbok Till dig som behandlas med (nivolumab) WWW.BMS.COM/SE Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs merBlodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS
Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier 2016 Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Vad handlar föreläsningen om? Blodsjukdomar vad händer på en hematologi avdelning Anemi Symtom, orsaker
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Dacogen 50 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning decitabin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller
Läs merTORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL
TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under
Läs mer1. Vad Nebcina är och vad det används för
Bipacksedel: Information till användaren Nebcina Nebcina 10 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 40 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 80 mg/ml injektionsvätska, lösning. tobramycin Läs noga
Läs merKontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se
Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös
Läs merMolekylär patogenes för blodsjukdomar, utlösande faktorer och individualiserad behandling
MEDDELANDE ÅT DEN SOM UNDERSÖKS Molekylär patogenes för blodsjukdomar, utlösande faktorer och individualiserad behandling Bästa patient, Vi vill med följande meddelande höra oss för om Du är villig att
Läs merDin guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)
Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har
Läs merPatienter som får behandling som sänker antalet blodstamsceller (myeloablativ behandling) följt av benmärgstransplantation (BMT)
VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Filgrastim kan användas - för att öka antalet vita blodkroppar efter behandling med kemoterapi för att hjälpa till
Läs merDen här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)
Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Innehållsförteckning Om ORENCIA 3 Din behandling 7 Användbara delar
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC, dostät Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även
Läs merPaclitaxel CYTOSTATIKA
Paclitaxel Vad är Paclitaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merLangerhans. Cell-Histiocytos
Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merManual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS 2018 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15 19 10 Manualen är utarbetad April 2018 Karin Olsson 2 Nationell registrering
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merTill dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Läs merRåd. till dig som får läkemedelsbehandling mot cancer. Petri Bono
Råd till dig som får läkemedelsbehandling mot cancer Information om cancermediciner och behandlingar biverkningar och hur de kan lindras om att vara sjuk och om känslor Petri Bono Leena Rosenberg-Ryhänen
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merVanliga frågor och svar om Zevalin
Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig
Läs merInformation till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)
Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan
Läs merLIVET SOM BLODCANCERBERÖRD
LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD ATT HANTERA VARDAGEN NYA BEHANDLINGAR, NYA BEHOV... CHRISTIAN PEDERSEN BLODCANCERFÖRBUNDET VEM ÄR JAG? BLODCANCERFÖRBUNDET TROGEN I TVÅ ÅR Ø MYCKET ARBETE MEN VAN SEDAN STUDIERNA
Läs merInnehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker 2 Symptom 8 Så ställs diagnos 3 Behandling 10 Behandling av blodbrist Profylax mot blodproppar Behandling mot grundsjukdomen
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merwww.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett
Läs merDin guide till YERVOY (ipilimumab)
Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr
Läs merBRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Läs merTORISEL (temsirolimus) patientinformation
TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber
Läs merVipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)
Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
Läs merAtt hjälpa kroppens kamp mot cancern
Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer
Läs merCYTOSTATIKA. Docetaxel
Docetaxel Vad är Docetaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.
Läs merPatientinformation och behandlingsdagbok
Patientinformation och behandlingsdagbok Till dig som behandlas med (nivolumab) eller i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Innan behandlingsstart Det här är en broschyr
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs mer