Råd. till dig som får läkemedelsbehandling mot cancer. Petri Bono

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Råd. till dig som får läkemedelsbehandling mot cancer. Petri Bono"

Transkript

1 Råd till dig som får läkemedelsbehandling mot cancer Information om cancermediciner och behandlingar biverkningar och hur de kan lindras om att vara sjuk och om känslor Petri Bono Leena Rosenberg-Ryhänen

2 Innehåll Till läsaren... 3 Operation, strålbehandling eller cancermediciner... 4 Operation... 4 Strålbehandling... 4 Behandling med cancermediciner Val av behandlingsform... 6 Cytostatikabehandling Hur cytostatikabehandling ges Biverkningar av cytostatikabehandling Förändringar i blodbilden Vita blodkroppar Röda blodkroppar Trombocyter Problem med slemhinnorna Slemhinnorna i munnen Slemhinnorna i slidan Illamående Ingen aptit Diarré Förstoppning Att tappa håret och annan kroppsbehåring Förändringar i naglarna Inverkan på nerverna Utmattning Prematur menopaus Långvariga biverkningar Andra biverkningar Hormonbehandling Immunologiska behandlingsformer Interferonbehandling Antikroppsbehandlingar Selektiva läkemedel som tas via munnen Sjukdomen och behandlingarna påverkar hela ditt liv Patientguider som kan vara till hjälp Cancerorganisationernas kontaktinformation Text: Petri Bono, docent, ledande överläkare, HUCS, Cancercentralen Leena Rosenberg-Ryhänen, sjukskötare, verksamhetsledare Cancerpatienterna i Finland Illustrationer: Bosse Österberg Översättning: Riitta Salminen Utgivare: Cancerpatienterna i Finland i samarbete med Understödsföreningen för cancerklinikerna och cancerforskning rf 2

3 Till läsaren Det att man insjuknar i cancer ändrar en människas liv plötsligt och på ett avgörande sätt. Det blir ett avbrott i den trygga, bekanta vardagen och i stället får man uppleva att vara sjuk och få behandlingar. Livet börjar rutas in av vårdtidtabeller, perioder med behandlingar och återhämtande mellan dem. Känslor som rädsla, ångest och osäkerhet inför framtiden kan förekomma dagligen, för trots att vårdresultaten är goda har cancer alltjämt ett dåligt rykte och många frågor uppstår i samband med sjukdomen. Cancerbehandlingen i Finland är bland de bästa i världen. Allt flera patienter tillfrisknar antingen helt eller så att sjukdomen kan behandlas och hållas under kontroll långa tider. Det att man genomgår cancerbehandling är dock en tung tid såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Behandlingsåtgärderna, utrustningen och situationerna kan kännas konstiga och skrämmande. Behandlingarna med cancermediciner är ofta onödigt förknippade med rädsla för kraftiga biverkningar. Medicinerna har utvecklats och man har också lärt sig att förebygga och behandla biverkningarna bättre. Det behövs mycket information och svar på många frågor. Med hjälp av dem är det lättare att klara av behandlingarna och deras biverkningar och också hur de inverkar på livet i övrigt. Målet med den här patientguiden är att för sin del ge information om de olika formerna av läkemedelsbehandling mot cancer och sådant som hör ihop med dem, som till exempel biverkningar och hur de kan lindras samt om känslor som kommer fram i samband med behandlingarna. 3

4 Operation, strålbehandling eller cancermediciner I behandlingen av cancersjukdomar används olika metoder, av vilka operation, strålbehandling och cancermediciner är de vanligaste. Operation och strålbehandling är så kallade lokala behandlingsformer, medan cancermedicinerna inverkar på hela kroppen. Operation Behandlingen vid cancer inleds ofta kirurgiskt, med en operation. I operationen försöker man avlägsna hela cancertumören och man tar också bort lymfknutor nära tumören. Undantag från detta är cancer i blodbildande vävnader, som alltid redan från början är sjukdomar som inverkar på hela kroppen. Då utgår behandlingarna från cancermediciner. Operation används inte heller i behandlingen av lymfom. När situationen är så allvarlig att det inte finns någon botande behandling kan man med hjälp av operationer lindra symptom som t.ex. beror på olika typer av förstoppning och på så sätt förbättra patientens livskvalitet. Man kan också avlägsna metastaser genom operation (t.ex. vid sarkom, testikelcancer, tarmcancer och njurcancer). Strålbehandling Strålbehandling ger man vanligtvis efter operationen för att förstöra sådan tumörvävnad som eventuellt blivit kvar på det opererade området eller i närliggande lymfområden. Strålbehandling är också mycket effektivt som behandling för att lindra smärtor vid cancer som spritt sig till skelettet. Strålbehandlingen kan dessutom också vara ett alternativ till kirurgisk behandling, som till exempel vid behandlingen av prostatacancer. I dessa fall försöker man förstöra hela cancertumören med hjälp av strålning. 4

5 Ytterligare information om strålbehandling finns i patientguiden Råd till dig som får strålbehandling, som ges ut av Cancerpatienterna i Finland rf. Patientguiden kan också läsas i elektronisk form. Anvisningar finns på sidan 29. Behandling med cancermediciner Cancermediciner är i huvudsak cytostatika, hormonellt verkande läkemedel och immunologiska behandlingsformer (t.ex. interferon) och behandlingar med olika selektiva läkemedel (intravenösa antikroppsbehandlingar och selektiva läkemedel som tas via munnen). När man försöker bota cancer i blodbildande vävnader och vid de flesta fallen av lymfom (lymfkörtelcancer) är cancermedicinerna den huvudsakliga behandlingsformen. Testikelcancer är också i utbredd form så känslig för läkemedelsbehandling att botande av sjukdomen kan ses som målsättning. Cancermediciner ges som kompletterande behandling efter operationen framför allt vid behandling av bröstcancer och olika former av tarmcancer, när risken för återfall anses vara förhöjd, även om all synlig cancervävnad skulle ha opererats bort. Då kallar man behandlingen adjuvant behandling. Målet med behandlingen är att döda eventuellt kvarvarande små mängder av cancerceller, som inte kan konstateras i undersökningar. När det är fråga om behandling för att bota sjukdomen försöker man ge den enligt en på förhand noggrant fastställd behandlingsplan. Vid behandlingen av en mycket utspridd cancer försöker man med hjälp av läkemedelsbehandlingen förstöra cancertumören, bromsa upp sjukdomsförloppet och minska de symptom som orsakas av cancern. Med hjälp av moderna cancermediciner har man allt bättre möjligheter att bromsa upp sjukdomsförloppet. 5

6 Om sjukdomen inte kan botas och målet är att bromsa upp sjukdomsförloppet, är det alltid skäl att noga överväga vilken nytta man har av behandlingen jämfört med biverkningarna som den orsakar. Även om behandlingen med cancermediciner ofta är till hjälp också vid en utbredd cancer, förekommer också situationer där behandlingarna enbart försämrar patientens hälsa, och då ska man inte använda dem. Val av behandlingsform De olika behandlingarna vid cancer anpassas individuellt och det finns olika alternativ beroende på fall och cancerform. Man kan antingen använda en behandlingsform eller kombinera flera olika behandlingsformer. Valet av behandlingsform beror såväl på cancertumören som på faktorer som gäller patienten; i vilket organ hade cancertumören sin början, hur stor är tumören, har cancern spritt sig till lymfkörtlarna eller andra organ, hurdan är patientens allmänkondition och har hon eventuellt andra sjukdomar? I valet av behandlingsform deltar ofta specialister på olika områden inom medicin. Cytostatikabehandling Cytostatikabehandlingens mål är att förstöra cancerceller genom att på olika sätt skada deras delningsmekanism. Cellernas tillväxt och celldelningen kan påverkas med olika kemiska medel. När cancercellernas delningsmekanism skadas kan de inte längre föröka sig utan dör. Det finns flera tiotals läkemedel i användning som inverkar på detta sätt. De flesta av dem administreras intravenöst men det finns också tabletter som tas via munnen. Cancermediciner kallas för cytostatika eller cellhämmare, men i dagligt tal hör man dem också fortfarande kallas cellgifter. Cytostatikan har i allmänhet desto bättre effekt, 6

7 ju högre tumörcellernas delningshastighet är och ju mera celler som är i delningsfas. Läkemedlen transporteras med blodet till kroppens olika delar och verkar därmed i hela kroppen. På så sätt försöker man förutom cancertumören också förstöra sådana grupper av cancerceller som är för små för att kunna diagnostiseras med hjälp av röntgen- eller andra undersökningar. Cytostatikan inverkar inte enbart på cancerceller, utan hindrar också cellerna i frisk vävnad att förnyas. Den inverkar särskilt på celler som delar sig snabbt, som till exempel celler i blodbildande vävnader och slemhinnornas celler. Därför kan behandlingen orsaka olika förändringar, symptom och besvär, som man kallar biverkningar. Största delen av de friska cellerna är dock inte lika känsliga för cytostatikans verkan som cancercellerna. Biverkningarnas typ och styrka varierar beroende på vilka mediciner som används i behandlingen, hur stora doser patienten får, hurdan patientens allmänkondition är och beroende på individuella skillnader i hur kroppen reagerar på behandlingen. Alla får inte biverkningar alls, men andra kan lida mycket av dem. Det är dock ytterst ovanligt att en och samma människa skulle få alla biverkningar som är möjliga för ett läkemedel. Det är också bra att komma ihåg att man kan förebygga, lindra och behandla biverkningarna. Biverkningarna som orsakas av cytostatika försvinner i allmänhet relativt snabbt när behandlingen har avslutats. 7

8 Hur cytostatikabehandling ges Cytostatikabehandling kan ges antingen i form av tabletter som tas via munnen eller i form av lösning. Lösningen ges vanligen intravenöst som långsamt dropp i en blodådra. På så sätt får man medicinen in i blodcirkulationen så fullständigt som möjligt. I vissa fall är medicineringen lokal, t.ex. i lungsäcken, urinblåsan eller ryggmärgskanalen. Dropp och andra lösningar ges på poliklinik: patienten är på sjukhusets poliklinik under den tid medicinen ges och en kort observationstid därefter. Resorna medräknade kan de dagliga poliklinikbesöken ta flera timmar. "Droppet läggs vanligen in i armarnas ytliga vener, och det brukar inte orsaka några problem. Till följd av långvariga behandlingar kan venerna dock ta skada och det kan vara svårare att hitta blodådrorna. I vissa av behandlingarna krävs att cytostatikan doseras mycket långsamt under lång tid. Då är det möjligt att föra in en tunn slang som läggs in i en större blodådra, central ven, under huden i bröstet. Man opererar in en liten kapsel under huden. Den kallas intravenös port. Den är att lätt känna utanpå huden, portväggen är av silikon och med en spruta är det lätt genom den komma in i venernas blodcirkulation. Kapseln opereras 8

9 in av en anestesiläkare under lätt narkos. Efter att de små såren läkt är apparaten nästan omärkbar och ett mycket behagligt alternativ. Om cytostatikabehandlingen ges i form av tabletter kan patienten ta sina mediciner hemma. Men tills vidare finns inte ens närapå alla typer av cytostatika i tablettform. I behandlingarna kan olika sätt att administrera läkemedlen även kombineras. Cytostatikabehandlingen kan också omfatta en premedicinering som stöd. Ibland inleds den redan hemma innan man börjar gå på behandlingarna. Om så behövs får man vid behandlingarna effektiv medicinering mot illamående. Cytostatikabehandlingen planeras alltid individuellt. Om det är fråga om en adjuvant behandling med cancermediciner kan man redan i förväg ge exakta uppgifter om behandlingsprogrammet och de mediciner som hör till det. Vid andra botande behandlingar kan behandlingsprogrammet klargöras rätt så bra på förhand. Det är inte alltid säkert att man kan säga hur lång behandlingen kommer att vara och ibland kan det hända att behandlingsprogrammet måste ändras. Ändringar görs framför allt utgående från om man uppnår väntad effekt med den behandling som valts från början. Ett botande behandlingsprogram varar vanligtvis mellan fyra månader och ett år. Det är naturligt att osäkerheten i fråga om behandlingens längd, inverkan och effekt kan orsaka ångest. Det kan vara svårt att planera sin vardag och sitt framtida liv. När det är fråga om behandling som ges för att lindra symptom påverkas behandlingsprogrammets längd och valet av mediciner, vid sidan av behandlingseffekten, också av de biverkningar som behandlingen orsakar, patientens allmäntillstånd och hennes livskvalitet. Även om en viss behandlingskur i början kan uppnå god effekt, utvecklar cancertumören med tidens gång motståndskraft mot behandlingen. Då överväger man att byta till någon annan medicin eller till exempel till strålbehandling. 9

10 Cytostatika ges i allmänhet under behandlingsperioder med en eller flera doser i veckan, varefter man oftast har en paus på två till fyra veckor. Vid val av cytostatikabehandling och dos beaktar man cancersjukdomens typ, eventuella övriga sjukdomar samt patientens ålder och allmänkondition. Det är också vanligt att behandlingen ges med kombinationer av olika mediciner. Om du får cytostatikabehandling i tablettform är det viktigt att följa anvisningarna och tidtabellen noga. Maten kan till exempel inverka på hur olika läkemedel upptas i kroppen och läkemedelshalten i kroppen kan förändras om du tar läkemedlet på fel sätt, vilken kan inverka på behandlingens effekt. Om du har svårt att ta tabletterna eller om du har andra svårigheter eller problem, ska du genast meddela skötaren. Hon ger råd och kan vid behov föra saken vidare, till exempel genom att beställa tid till läkarmottagning. Oavsett hur medicinen administreras följer man alltid under hela behandlingsperioden noga med allmänkonditionen, blodvärdena och tecken på biverkningar genom olika undersökningar, kontroller och prov. Kontakta alltid skötaren om du själv märker några symptom. Cancermedicinerna är mångfacetterade mediciner som kan inverka på andra mediciner du använder och vice versa. Det är ytterst viktigt att du berättar för läkaren vilka andra mediciner du använder. Detta gäller både mediciner som du använder regelbundet och tillfällig användning av smärtlindrande mediciner, vitaminpreparat och s.k. alternativa läkemedel. Tillsammans med cytostatikabehandlingen kan s.k. alternativa läkemedel vara farliga eller skadliga. När behandlingen inleds får du ett personligt patientkort för cytostatikabehandlingen. Av det framgår din sjukdom och det planerade behandlingsprogrammet samt vårdinrättningens kontaktinformation. Viktiga är anvisningar som du får med dig hem om eventuell fortsatt cytostatikamedicinering som tas via munnen eller annan kompletterande medicinering. I kortet antecknas också tidpunkten för följande kur och den medicinering som eventuellt ska tas hemma innan det. Det är bra att alltid ha kortet med dig. 10

11 Biverkningar av cytostatikabehandling Cytostatikabehandlingen inverkar på nästan hela kroppen och det går inte att undvika att den också inverkar på frisk vävnad. Särskilt utsatta är vävnader där cellerna förnyas snabbt, som till exempel blodbildande vävnader, slemhinnor och hårrötterna. Alla cytostatikamediciner har inte samma biverkningar, utan de varierar beroende på vilken medicin som ges. Dessutom förekommer stora skillnader i hur olika människor reagerar på samma läkemedel, och förekomsten av biverkningar och hur kraftiga de är varierar individuellt. Därför är det omöjligt att på förhand kunna säga om du kommer att få biverkningar och hur kraftiga de kommer att vara. Normala celler återhämtar sig väl från påverkan av cytostatika och biverkningarna försvinner i allmänhet undan för undan (inom några månader) när behandlingarna är över. Cytostatikamedicinerna kan dock i mycket sällsynta fall orsaka vissa långvariga biverkningar (kroniska förändringar i lungorna, funktionsstörningar i hjärtat och/eller nervsystemet). Förändringar i blodbilden Cellerna i kroppens blodbildande vävnader är celler som delar sig snabbt. Därför orsakar cytostatikabehandlingarna förändringar i blodbilden. Blodbilden kontrolleras alltid innan en ny behandlingsperiod inleds. Vita blodkroppar Allra känsligast för cytostatika är de vita blodkropparna. De vita blodkropparna är en viktig del av vår normala försvarsmekanism mot infektioner. När antalet vita blodkroppar minskar och deras funktion försvagas, kan kroppen bli mera utsatt för olika infektionssjukdomar. Antalet vita blodkroppar är vanligtvis allra lägst under tiden från en till två veckor efter cytostatikabehandlingen, och 11

12 ökar därefter så småningom till någorlunda normala värden före den följande vårdperioden börjar. Om cytostatikabehandlingen leder till att de vita blodkropparnas antal minskar för mycket kan man överväga att ge medicinering som stimulerar produktionen av vita blodkroppar. Den här medicineringen kallas tillväxtfaktor för vita blodkroppar. De vita blodkropparnas tillväxtfaktor kan också användas i situationer då cytostatikabehandlingen leder till ovanligt stor infektionsrisk, men det med tanke på behandlingens effekt är nödvändigt att följa den på förhand uppgjorda behandlingsplanen. Tillväxtfaktorn doseras som dagliga injektioner i underhudsvävnaden tills antalet vita blodkroppar har uppnått önskad nivå. Men om det är fråga om cytostatikabehandling för att sakta av sjukdomens förlopp och om risken för infektioner ökar genom att antalet vita blodkroppar sjunker för lågt, kan situationen rättas till genom att minska på cytostatikan, förlänga tiden mellan behandlingarna eller genom att byta till någon annan typ av medicinering. På grund av infektionsrisken är det viktigt att du undviker stora människomassor och kontakt till personer som har någon smittosam sjukdom. Under influensaperioder måste du vara särskilt försiktig. Om du får feber under tiden mellan cytostatikabehandlingarna och temperaturen snabbt stiger till 38 grader ska du alltid kontakta vårdinrättningen. Det är bra att komma ihåg att också vissa selektiva läkemedel orsakar funktionsstörningar i benmärgen, så blodbilden måste följas upp regelbundet. Förändringar i blodbilden som orsakas av dessa läkemedel går dock över snabbare än sådana som orsakas av cytostatika. 12

13 Röda blodkroppar De röda blodkropparnas viktiga uppgift i blodcirkulationen är att transportera det syre som har bundit sig till hemoglobin till kroppens alla vävnader. Cytostatika kan minska produktionen av röda blodkroppar och på grund av cancersjukdomen och behandlingarna kan det gå åt mera röda blodkroppar än vanligt. Om antalet röda blodkroppar minskar betydligt leder det till att hemoglobinhalten sjunker och att syretransporten till kroppens olika delar försämras. Anemi uppstår. Symptom på anemi är trötthet, andfåddhet och ett ökat behov av sömn och vila. Om du har sådana symptom lönar det sig alltid att tala om det för skötarna eller läkaren. Vid anemi i samband med cytostatikabehandling är det sällan fråga om järnbrist, och järnmedicinering är inte till någon nytta. En anemi som ger symptom behandlas vanligen genom att man ger röda blodkroppar som dropp, dvs. blodtransfusion, eller genom att ge tillväxtfaktor för blodceller i form av injektion för att öka produktionen av röda blodkroppar. Trombocyter Om antalet trombocyter minskar kraftigt ökar risken för blödningar. Det kan leda till att du lättare får näsblod eller att tandköttet blöder när du borstar tänderna, att små sår blöder länge eller att blåmärken eller små punktformiga blödningar uppstår under huden. Vissa smärtlindrande mediciner kan öka risken för blödningar, så fråga din läkare om råd innan du tar värktabletter. Kontakta alltid läkaren om du märker en ökad benägenhet för blödningar. Problem med slemhinnorna Slemhinnorna i munnen Cytostatikabehandlingen orsakar ofta irritation, torrhet och sårbildning i slemhinnorna i kroppen. Vanligast är problem som drabbar slemhinnorna i munnen. I och med att saliv- 13

14 utsöndringen också kan minska kan problemen som gäller slemhinnorna i mun och svalg öka. Detta medför ökad risk för olika infektioner i munnen. Situationen blir gynnsam för olika svampsjukdomar, men infektioner orsakade av bakterier och virus kan också förekomma. Smärtor och torrhet i munnen kan göra det svårt att äta och svälja och leda till olika tandproblem. Det är viktigt att sköta tandhygienen väl under cytostatikabehandlingen! Effektiva metoder för att minska problem i mun och svalg är att du dricker vatten och sköljer eller borstar tänderna tillräckligt ofta. Det är bäst att borsta tänderna med en mjuk tandborste. Tandkrämen kan vara en speciell tandkräm för öm mun eller så kan du borsta tänderna helt utan tandkräm. Det är bra att åtminstone skölja munnen med rikligt vatten efter varje måltid. Om du kan tugga xylitoltuggummi är det bra att göra det efter varje måltid för att förebygga problem i munnen. Mot torr mun kan du köpa konstgjort salivpreparat eller fuktgivande gel på apoteket. Tala med läkaren eller skötarna om du har mycket svåra problem i munnen. Ibland kan man till exempel behöva medicinering mot svamp, lösningar för att bedöva slemhinnorna i mun och svalg eller värkmedicin. Kamomillte, glass, isbitar och kalla födoämnen har alla en lugnande effekt på slemhinnorna. Rätter med mild smak, som soppor, äggrätter, gröt och välling är lättare att svälja. Kryddade rätter svider och ökar irritationen. För att göra det lättare att svälja lönar det sig att göra maten så mjuk som möjligt, till och med flytande. Oskötta tänder kan öka problemen i munnen. Se till att du får tänderna omskötta och kontrollera en eventuell tandprotes innan behandlingarna inleds eller genast i början av behandlingarna. Du får remiss till tandläkare av din läkare. 14

15 Slemhinnorna i slidan Problem med slemhinnorna i könsorganen förekommer också. Kvinnor som får cytostatikabehandling upplever ofta att slidan är torr. Det kan leda till att det svider, kliar och känns irriterat, eller att sår uppstår. Torrheten inverkar också på sexlivet. Slemhinnorna kan behandlas och återfuktas. Det lönar sig att använda enbart vatten vid underlivstvätt. Fråga skötarna om råd för behandling av slemhinnorna. De kan ge information både om metoder och olika medel. Du kan också fråga om råd på apoteket. Det finns många olika preparat för återfuktande av slemhinnorna. Om de torra slemhinnorna försvårar eller hindrar samlag kan du använda glidmedel som finns att köpa på apotek och i varuhus. Illamående Cytostatikabehandlingarna kan orsaka illamående, kväljningar och kräkningar. Kraftiga kräkningar är dock ovanliga nuförtiden, eftersom det finns effektiva mediciner för att förhindra det. Det beror på vilka cytostatikamediciner som används hur sannolikt det är att man blir illamående och hur kraftigt illamåendet är. Illamående är det bästa exemplet på biverkningar som varierar individuellt i styrka och hur patienten upplever dem. Illamåendet kan börja genast (2-3 timmar från behandlingens början och vara under 24 timmar) eller fördröjt (18 24 timmar från behandlingens början och vara 2 4 dygn). Illamåendet kan behandlas. Det finns flera mediciner mot illamående, som antingen lättar besvären eller får illamåendet att försvinna helt och hållet. Omedelbart och fördröjt illamående behandlas i allmänhet med olika läkemedel. Läkemedel som ofta används vid behandling av illamående är setroner, metoklopramid, aprepitant, kortison och ibland benzodiacepiner (lugnande medel). 15

16 Vanligen ges medicinerna för att förhindra illamående i samband med behandlingsbesöken. Vid behov kan man också ta medicin hemma efter behandlingen. Om du trots att du fått medicinering tycker att du haft kraftigt illamående, är det bra att säga till om det vid följande behandlingsbesök. Det kan vara möjligt att effektivera eller ändra medicineringen för att förhindra illamående. Du kan förebygga och minska illamåendet genom att äta flera små mål mat om dagen, äta långsamt och tugga maten ordentligt. Sura födoämnen som ättiksinläggningar, citron, kolsyrehaltiga läskedrycker och andra sura produkter kan minska känslan av illamående. Medicinerna kan förstärka luktsinnet och förändra det så att starka lukter ökar illamåendet. Det här kan avhjälpas genom att äta kalla maträtter, som till exempel mjölkprodukter, ost, smörgåsar och pajer, sallader, bärkrämer, soppor och andra bärrätter. Många rätter som man vanligen äter varma smakar också kalla. Det är viktigt att du får vätska, men undvik att dricka i samband med att du äter. Försök att göra måltiderna så lugna och trevliga som möjligt, och ta bara små portioner åt gången på tallriken. Vila efter måltiden. Ät inga kraftiga måltider före behandlingarna. Medicinerna kan också ändra smaksinnet. Om vanlig mat som du är van vid inte riktigt smakar, använd din fantasi och ät sådant som smakar. Det är dock skäl att vara försiktig och beakta att vikten kan öka. Viktökning är till exempel mycket vanligt vid behandlingen efter en bröstcanceroperation. Om vikten minskar betydligt på grund av behandlingarna och illamående ska man äta energirik kost, men om detta problem inte är aktuell är det bäst att följa en hälsosam diet. En mångsidig kost innehåller rikligt med grönsaker, bär och frukt samt olika sädesslag, kött och fisk med låg fetthalt samt små mängder fett och socker. Det är viktigt att bibehålla en jämn måltidsrytm. 16

17 Om du har favoriträtter som du vill behålla som sådana också i framtiden, lönar det sig att undvika att äta dem under behandlingsperioden. Minnesbilderna om eventuellt illamående kan annars göra att du inte kan äta dessa rätter alls senare. Ingen aptit Depression, rädsla och andra känslor samt behandlingarna kan leda till att man tappar aptiten. Under pågående behandlingar och sjukdomstiden är det dock av största vikt att man ser till att få både vätska och näring. En försämrad näringssituation kan inverka på hur behandlingarna kan ges och om de lyckas. Även om det ibland kan kännas strävsamt och motbjudande att äta är det i alla fall nödvändigt. Metoderna för att förhindra och minska illamående, som nämnts i föregående punkt, kan vara bra också för att förbättra aptiten. Om din vikt trots allt minskar betydligt, eller om du får andra symptom, kan du behöva näringstillskott som ordineras av läkare. Näringsguide för cancerpatienter Ytterligare information och råd finns i Näringsguiden för cancerpatienter. Näringsguiden är en mångsidig och praktisk patientguide om hur näringsbehovet och aptiten förändras under pågående cancerbehandlingar. I den finns praktiska exempel och råd och lätta recept för olika situationer. Patientguiden kan också läsas i elektronisk form. Anvisningar för hur du beställer den finns på sidan

18 Diarré En del cytostatikapreparat skadar tarmens slemhinnor och orsakar diarré. Om man vet att den medicin som du kommer att få orsakar diarré, får du råd både för att förhindra och behandla den innan behandlingarna inleds. Om diarrén pågår i flera dagar eller om symptomen är svåra är det bäst att ta kontakt med vårdanstalten. Svår diarré kan leda till att kroppen lider av vätskebrist, som kan vara ett farligt tillstånd. Det är alldeles nödvändigt att du får i dig vätska. Det finns också effektiva mediciner för behandling av diarré. Du kan behandla diarré, och ersätta den vätska som gått förlorad, genom att dricka rikliga mängder enligt smak, bl.a. vatten, läskedrycker, te, blåbärssoppa, mjölk eller surmjölk och dessutom vad som helst som smakar och är i flytande form. Du ska dock inte dricka alkoholhaltiga drycker. Om symptomen inte är svåra kan du äta små portioner av sådan mat som inte är fiberrik, till exempel ris, potatismos, purésoppor, banan, rostat bröd och kex. När symptomen minskar kan du undan för undan övergå till normal kost. En irriterad tarm bildar mycket gaser. Därför lönar det sig att undvika kaffe, ärtor, kål, bönor, lök och starkt kryddade rätter i allmänhet. I den här situationen orsakar mjölk och mjölkprodukter irritation i magen hos en del människor, och i sådana fall lönar det sig naturligtvis att undvika dessa. Förstoppning Förstoppningen kan bero på cancermedicinerna, medicinerna för att förhindra illamående och värkmedicinerna, men orsaken kan också vara brist på motion och en mera fiberfattig kost än vanligt. Nedan följer anvisningar för att förhindra och behandla förstoppning: Ät mera fiberrik kost, t.ex. grönsaker, frukt, fullkornsbröd och fiberpreparat som vete- och havrekli eller linfrö och plommon. Drick mycket. 18

19 Promenera och försök röra dig så mycket som möjligt allt efter hur du mår. Tala om för din läkare om förstoppningen varar flera dagar. Det finns också mediciner som man kan använda för att förebygga förstoppning. Om du får kraftiga magsmärtor i samband med förstoppning ska du kontakta vårdinrättningen omedelbart. Orsaken kan vara perforation av tarmen, som är en ovanlig biverkning särskilt vid behandling för att förhindra blodkärlstillväxt. Att tappa håret och annan kroppsbehåring Den kanske mest kända biverkningen vid cytostatikabehandling är att man tappar håret. All cytostatika orsakar inte alls denna biverkning, men en del cytostatikapreparat leder till att kroppsbehåringens tillväxt störs. Som en följd av detta kan håret, och ibland också långsammare växande kroppsbehåring som ögonfransar, ögonbryn och könshår, falla av helt eller delvis under behandlingen. Kroppsbehåringen växer tillbaka efter att behandlingen avslutats. Det är alltså fråga om ett övergående fenomen. Vissa selektiva läkemedel orsakar inte att du tappar håret, utan de får håret och kroppsbehåringen att blekna. Om du tappar håret som biverkning av behandlingen har du rätt till peruk och får en betalningsförbindelse för den från sjukhuset. En del tappar håret snabbt i stora tussar, andra långsammare. Det finns de som tycker att det är bättre att 19

20 raka bort det tunna håret helt och hållet och börja använda peruk, andra väntar och försöker stå ut med det allt tunnare håret. Det är bra att gå till en perukaffär redan innan håret fallit av helt och hållet. Valet av peruk är lättare när man kan jämföra den med det egna håret, dess frisyr och färg. En del vill ha en peruk som så mycket som möjligt liknar det egna håret, men andra vill utnyttja situationen och prova något helt annorlunda för att pigga upp sig själv. Förändringen i jagbilden som sker som följd av att man tappar håret och kroppsbehåringen kan ge upphov till starka känslor och förhållandet till den egna kroppen kan förändras för en tid. Eftersom man tappar håret märker också andra att man är sjuk, även om man inte skulle vilja det. Man kan uppleva att man är ful, och det är inte heller så ovanligt att man känner sig skamsen eller snopen. Men känslorna och hur man klarar av dem och hur man tar saken i allmänhet är dock mycket individuella. Förändringar i naglarna En del cytostatikapreparat stör naglarnas tillväxt, gör dem sköra och orsakar färgförändringar. Naglarna kan också lossna helt eller delvis. Vissa selektiva läkemedel kan orsaka inflammation i nagelbanden och vävnaderna kring nageln. När behandlingarna är slut börjar naglarna långsamt repa sig, men hos en del patienter kan förändringar i naglarnas tjocklek eller färg förekomma ännu 1-2 år efter behandlingarna. Inverkan på nerverna En del cytostatikapreparat orsakar störningar i känselnervernas verksamhet. En följd av det är vanligen stickningar i händerna och fötterna och att de domnar. Man talar då om neuropatisymptom. Ibland är neuropatin svårare och leder till att fingrarna blir klumpigare, vilket kan försvåra funktioner som kräver fingerfärdighet, som till exempel att knäppa knappar. Om fötterna domnar kraftigt försvåras också balansen. Tala alltid om för läkaren om du har neuropatisymptom, eftersom en långt framskriden neuropati kan vara mycket 20

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Jag orkar bara inte. Fatigue eller vårdtrötthet. Jag stirrar mot mörkret genom fönstret, någonstans där ute finns ett liv.

Jag orkar bara inte. Fatigue eller vårdtrötthet. Jag stirrar mot mörkret genom fönstret, någonstans där ute finns ett liv. Jag orkar bara inte Fatigue eller vårdtrötthet Jag stirrar mot mörkret genom fönstret, någonstans där ute finns ett liv. Utgivare: Suomen Syöpäpotilaat Cancerpatienterna i Finland rf Text: Tarja Tuominen

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Multipelt myelom Patientguide

Multipelt myelom Patientguide Multipelt myelom Patientguide I n n e h å l l Multipelt myelom... Vad är multipelt myelom?... Vilka symtom orsakar myelom?... Hur ställs diagnosen?... Vad händer efter att sjukdomen har upptäckts?... Hur

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling

Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling Välkommen till Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling Innehåll Onkologens dagvårdsenhet... 1 Cytostatikabehandling... 2 Så här går det till... 2 Biverkningar... 3 Vanliga biverkningar...

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Handbok för bröstcancerpatienter. Heikki Joensuu Leena Rosenberg-Ryhänen

Handbok för bröstcancerpatienter. Heikki Joensuu Leena Rosenberg-Ryhänen Handbok för bröstcancerpatienter Bröstcancer och behandling av den Hur sjukdomen inverkar på livet Sexualitet och parförhållande Heikki Joensuu Leena Rosenberg-Ryhänen Innehåll Inledning... 4 Kvinnans

Läs mer

Myelodysplastiska syndrom Patientguide

Myelodysplastiska syndrom Patientguide Myelodysplastiska syndrom Patientguide I n n e h å l l Till läsaren... 3 Myelodysplastiska syndrom... 4 Hur ställs diagnosen MDS... 4 Symtom... 6 Sjukdomsklassifikation samt prognos... 6 Allmän vårdpraxis...

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Till dig som ska börja med Zoely

Till dig som ska börja med Zoely Till dig som ska börja med Zoely nomegestrolacetat/estradiol Innehållsförteckning Introduktion till Zoely 3 Så förhindrar Zoely graviditet 4 Så använder du Zoely 5 Så startar du med Zoely 6 Om du glömt

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga

FRÅGOR OCH SVAR. buckal fentanyltablett. För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga FRÅGOR OCH SVAR buckal fentanyltablett För patienter och ansvarig vårdpersonal/anhöriga 1 VIKTIGT Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta orsakad av cancer. Effentora

Läs mer

Kvinnliga intimbesvär

Kvinnliga intimbesvär Kvinnliga intimbesvär Finlands Apotekareförbund 2010 Åt läsaren I den här broschyren hittar Du information om kvinnliga intimbesvär. Vaginal svampinfektion är den vanligaste orsak till besvären, men det

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Patientguide till behandling med BOSULIF (bosutinib)

Patientguide till behandling med BOSULIF (bosutinib) Version 1/2014-02 Patientguide till behandling med BOSULIF (bosutinib) Läs noga igenom bipacksedeln innan du börjar ta detta läkemedel. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer