tidningenbalans.se Gunilla Eklöv Alander har återvänt till forskningen ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR s. 24

Transkript

1 I KARRIÄREN / I LIVET NR 7 SEPTEMBER 2014 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Vetgirig Gunilla Eklöv Alander har återvänt till forskningen s. 24 BALANS GRANSKAR Så röstar branschen läsare ger fortsatt stöd åt Alliansen. VÅR BYRÅ Första oberoende FAR-medlemmarna Nystartade Manta Tax ser nyttan med FAR. FOKUS Ambassadörer engagerar lokalt Lyckad satsning på FAR:s lokala verksamhet. s. 20 s. 52 s. 14

2 Yrkesrollen behöver profileras och kommuniceras bättre på marknaden. Ledare Få en flygande start på din arbetsdag! Framtiden blir inte som vi tror utan vad vi gör den till Meeting POINT Nyhet Center POINT Knowledge POINT Time POINT What s the POINT? Det har aldrig varit enklare att arbeta rätt och effektivt med hög kvalitet! Med Hogia Point får din byrå en central plattform för kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter som alla medarbetare har tillgång till. Du ser direkt vad du är ansvarig för, vad som behöver göras och när. Hogia Point hjälper dig prioritera och fördela ut arbetet, dokumentera och hålla koll på kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter, från vilken dator eller surfplatta som helst. Drift, säkerhet, backup och uppdateringar sköter vi! What s the Point? Boka en kostnadsfri webbvisning på så får du se! Träffa Hogia hösten 2014 SEMINARIUM K2/K3 Halvdag den 23 september i Stockholm med bl a Eva Törning SEMINARIUM E-FAKTURA Effektiva elektroniska flöden för din byrå den 22 sept i Stockholm FARs BRANSCHDAGAR Träffa oss på FARs branschdagar den sept. EXPO HR 2014 En heldag med nyheter inom lön, skatter och ersättningar! EKONOMI & FÖRETAG Välkommen att besöka oss i monter B:24 på mässan i Kista den sept. MER INFORMATION om Hogias aktiviteter hittar du på Jag är på turné. Att få komma till byråer och seminarier för att diskutera vad som händer i omvärlden och i branschen är det roligaste jag vet. Jag brukar inleda med en tillbakablick utifrån mina tio år på FAR. En stor händelse var samgåendet 2006 mellan FAR och SRS. Vi valde samtidigt att definiera oss som en branschorganisation. För att kunna påverka spelplanen och utveckla tjänsterna på bästa sätt är det bra att ha en gemensam plattform för branschens alla professioner - redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare. Auktorisationen av redovisningskonsulter och skatterådgivare är exempel på hur vi själva kan utveckla branschen. övergången från revisionsplikt till frivillig revision för de minsta företagen hösten 2010 var en annan milstolpe. Som bekant är nästa steg i avregleringen av revisionen på den politiska agendan. För revisorsrollen och utvecklingen av revisionstjänsten är det, menar jag, långsiktigt bäst att revisionen är frivillig. Men vi måste tänka på hur näringsliv och samhälle påverkas, och därför krävs det en ansvarsfull process med successiva utvärderingar. Sedan kan jag i mina dragningar inte låta bli att kommentera hovrättens beslut i Prosolvia förra sommaren. Dessbättre har Högsta domstolen genom beslutet i BDOmålet undanröjt de förhöjda risker för revisorer, styrelseledamöter med flera som Prosolviafallet medförde. Ungefär här brukar jag gå över till att diskutera fem branschfrågor som ligger högt på FAR:s agenda. den första handlar om förtroendet. En bransch som erbjuder förtroendeskapande tjänster måste själv åtnjuta högt förtroende. I ett av FAR:s seminarier i Almedalen påmindes vi om att frågetecknet kring förtroendet beror på det så kallade förväntningsgapet som i sin tur ofta bottnar i okunskap. Därför måste vi fortsätta att berätta om hur branschen faktiskt jobbar och tar ansvar genom självreglering. Då är det också naturligt att lyfta fram byråernas kvalitetsarbete och visa på utfallet av kvalitetskontrollerna. En annan punkt handlar om framtiden. Här pushar FAR för att alla redovisnings- och revisionsbyråer ska arbeta med sina strategier, allt för att finna de möjligheter som ryms i förändringar. Och jag blir glad varje gång jag hör att en byrå använder framtidsstudien, som Kairos Future tog fram på uppdrag av FAR, i sin översyn av marknad, tjänster, prissättning, kompetens, teknik och organisation. far vill också vässa erbjudandet till auktoriserade redovisningskonsulter. Yrkesrollen behöver profileras och kommuniceras bättre på marknaden. Sedan finns det en stor potential i att utveckla redovisningskonsultens roll som rådgivare. Det gäller att också etablera en hållbar praxis för kombiuppdragen som ju är viktiga för många mindre företag. Därför har FAR bett regeringen att förtydliga bestämmelserna om byråjäv. På min turné kommer jag alltid in på EU:s revisionspaket och hur det påverkar de noterade och finansiella företagen samt berörda byråer. FAR har en viktig funktion att fylla i utredningen om hur EU-paketet ska implementeras. Det gäller att ta tillvara den svenska traditionen med självreglering och förhindra att mindre företag drabbas av komplexa regler tänkta för större företag. den femte punkten handlar om revisionen i mindre företag. FAR tog nyligen fram en revisionshandbok för att ge vägledning vid revision i mindre företag. Det har också hållits omfattande utbildning i ämnet. Men nu tar vi ett djärvt steg och jobbar på nordisk basis fram en helt ny standard för revision i mindre företag. Avsikten är att revisionen ska bli bättre och effektivare tack vare ökat utrymme för det professionella omdömet och en effektivare dokumentation. Ja, framtiden blir inte som vi tror utan vad vi gör den till. Jag ser därför fram emot Branschdagarna september där vi gemensamt tar sats kring temat Nya tidens byrå. Några byråer har lovat att generöst berätta om hur de utvecklar sina verksamheter. Så jag hoppas på nya kunskaper och insikter som hjälper oss att ta de rätta stegen in i framtiden. Väl mött på Branschdagarna! En bransch som erbjuder förtroendeskapande tjänster måste själv åtnjuta högt förtroende. dan brännström är FAR:s generalsekreterare. Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på 3

3 jessica thörn, VisMa spcs Innehåll vill du ta lönsamheten till en ny nivå? 9 Umeåstudenter prisades för bästa uppsats Erik Weihagen och Albin Bjurman fick Svenska Revisions akademins pris. sida 8 sida 43 sida "Marknaden är mogen" Genombrott för hållbarhetsfrågorna inför tioårsjubileet av FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning. 12 "Vi står väl rustade för kriget om kunderna" EY stärker sin position i Danmark. då är Jessicas råd nya visma Byråpaket med advisor. Samman taget visar alltså forskningen att IFRS ses som negativt av svenska styrelser. Jan Marton sida Fokus: FAR:s lokala verksamhet Att ersätta lokalföreningarna med ambassadörer har varit lyckat. 20 Granskar: Så röstar branschen Alliansen får förnyat förtroende om branschen får bestämma. 24 Profilen: Gunilla Eklöv Alander Hon har bred bakgrund inom branschen, men känner sig som mest hemma i forskningen. Johan Rudengren är Sveriges snabbaste revisor på omslaget 4280 Full koll på uppdrag och kunder betyder tid över till fler och bättre affärer, därför ingår Visma Advisor i våra nya byråpaket. Visma Advisor är en webbaserad tjänst som gör att du har tillgång till integrerad tidsredovisning och resursplanering när och var du vill. Du får en lösning som förenklar ditt arbete och ger dig full kontroll, effektivitet och lönsamhet i byrån. Sju av tio byråer använder redan våra bokföringsprogram.* Är du också intresserad, kontakta Jessica eller någon av hennes kollegor så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på eller läs mer på vismaspcs.se/byra. Källa: TNS Sifo Marknadsandelsmätning integrerad tidsredovisning "Det är dags för en rejäl skatteöversyn", menar Svenskt Näringslivs nya vd Carola Lemne. 35 Debatt Kontrollbalansräkning med K2 eller K3? Ineffektiv handläggning har skadat förtroendet för RN "Lagen kräver att pågående arbeten redovisas i bokslut" 52 Vår byrå: Manta Tax Första oberoende skatterådgivningsbyrån med FAR-auktoriserade skatterådgivare. Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Profilen 24 Debatt 35 Debattpanelen 41 After Work 43 Vår byrå 52 Mot väggen 58 omslag Gunilla Eklöv Alander foto Kristofer Hedlund vi tar ditt företagande personligt 5

4 Monica Lindstedt, grundare Hemfrid Vi möts den september på nya Friends Arena med ett program fyllt av inspiration, dialog och fest. Godbitar ur programmet: Framtidsbyråerna Wint och DuoRevision berättar om förändring Expertdebatt om hur digitaliseringen påverkar framtidens tjänster Fördjupningsdag inom revision och redovisning Unik genomgång av vad som gäller för redovisning av bostadsrättsföreningar Inspirationsföreläsning av David Lega: Att nå sina mål Galamiddag och prisutdelning till årets framtidsbyrå Välkommen! Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna David Lega, OS-medaljör och entreprenör FARs Branschdagar 2014 Årets tema är Nya tidens byrå Läs mer och anmäl dig på far.se! Lena Sjöblom, auktoriserad redovisningskonsult Wallmans Sallonger underhåller under middagen Nummer 7/2014 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form Oh My! Omslagsbild Kristofer Hedlund Annonser Mia Lagerbäck, Swartling & Bergström Media AB , Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , FAR-medlem: ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2013) Adress Box Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. Branschen står fast vid Alliansen om några veckor har vi sannolikt en ny regering. De rödgröna har sedan länge haft ett övertag i opinionsmätningarna och flera tunga aktörer verkar redan ha tecknat in ett maktskifte. Men branschen står fast vid Alliansen. valenkät visar att Alliansen skulle få förnyat förtroende om FARkåren fick bestämma, om än något försvagat jämfört med valet Favoritpartiet är Moderaterna, som får 54,5 procent av medlemmarnas röster. Tvåa är Folkpartiet som får 12,7 procent av rösterna. detta är första gången gör en valenkät där vi undersöker hur FAR-kåren röstar. Kanske är resultatet inte särskilt oväntat. Däremot är vi positivt överraskade av responsen. Närmare 30 procent har svarat på enkäten, vilket är en hög siffra om man jämför med enkäter som har skickat ut tidigare. Flera har också hört av sig med positiv feedback. Någon har dock tyckt att vi inte ska uppta medarbetarnas tid med den här typen av undersökningar, en åsikt vi har all respekt för. Därför har vi varit noga med att framhålla att det är frivilligt att svara på enkäten. Alternativet "vill ej svara" har dessutom funnits med som ett alternativ på varje enskild fråga. valenkäten visar att 81 procent av FAR-medlemmarna röstade i EU-valet, det vill säga en bra bit över rikssnittet på drygt 50 procent. Med tanke på den fina siffran känns en sedvanlig uppmaning att gå och rösta lite apart. För den typiske FAR-medlemmen verkar det ju självklart att rösta. i stället säger jag; Vi ses i vallokalerna 14 september! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Snabbavveckling Chefredaktören För den typiske FARmedlemmen verkar det självklart att rösta. LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik Vi förvärvar bolaget och Ni erhåller likvid omgående! Säljaren får köpeskillingen direkt, utan att behöva vänta på en fullbordad likvidation. Vi köper ditt bolag Du slipper vänta på pengarna Styrelsen byts ut Vi avvecklar bolaget Prisexempel Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Box 1030, Sundsvall. Tel: Fax:

5 Nyheter 8 av 10 har förtroende för Skatteverket visar myndighetens senaste undersökning. Källa: Skatteverket RN HÖJER AVGIFTERNA RN:S VERKSAMHET ÄR i sin helhet finansierad av avgifter. Dessa bestäms i delar av regeringen och i delar av Revisionsnämnden. 5 juni beslutade regeringen om ändrade årsavgifter och ansökningsavgifter. För prövning av ansökan om auktorisation, godkännande eller registrering ska den sökande betala en avgift om kronor. Om ansökan beviljas ska den enskilde revisorn betala en årsavgift på kronor. För registrerade revisionsbolag, i nuläget runt 150 stycken, är avgiften kronor. REVISORSNÄMNDEN HAR I sin tur beslutat om nya avgifter för avläggande av prov för revisorsexamen. Från och med höstprovet 2014 ska den som ansöker om att avlägga provet betala en administrationsavgift på kronor samt en examinationsavgift på kronor. Staten har glädje av revisorerna därför att de i allmänhet ser till att bolagen redovisar enligt regelboken. Det besparar Bolagsverket och Skatteverket extraarbete. Samtidigt gör revisorerna det svårare att begå ekobrott. Johannes Forssberg, ledarskribent på Expressen i sin ledare Revisorerna är bra för Sverige 6 augusti Noterat REVISORNS SKYLDIGHETER VID MISSTANKE OM PENNING- TVÄTT NU I EGEN LAG Bestämmelserna om straff för penningtvätt har placerats i en egen lag, som trädde i kraft 1 juli i år. Den nya lagen medför även ändringar i andra lagar. Bland annat ska en revisor vidta åtgärder och informera styrelse och åklagare om det finns misstankar om vissa brott enligt den nya lagen om straff för penningtvättsbrott. Genom den nya lagen blir det tydligare att penningtvätt är ett brott och bestämmelserna har gjorts lättare att tillämpa. BDO STORSATSAR BDO växer med nya kontor, utökar affärsområdet Corporate Finance ytterligare och rekryterar seniora medarbetare. Förra året steg omsättningen med över tio procent. BDO har nyligen öppnat kontor i Umeå och på Värmdö och har i dag 23 kontor över hela Sverige. Samtidigt har BDO det senaste året ökat antalet medarbetare med tolv procent. En stor del av nyrekryteringarna är seniora rådgivare inom redovisning, skatt och Corporate Finance, ett område som BDO satsar på. Vi har sett en ökad efterfrågan för alla våra tjänster. Men särskilt har det funnits ett behov hos våra revisionskunder för full service även inom rådgivning, säger Carl- Johan Kjellman, vd på BDO. SVERIGE OBYRÅKRATISKT FÖR FÖRETAGARE Det är inte så krångligt att vara företagare i Sverige. Det visar en internationell undersökning gjord av Grant Thornton i 34 länder. Enligt undersökningen hindras 18 procent av de svenska företagarna av byråkrati eller regelverk. Bara de nya zeeländska (sex procent) SKATTEDAGAR Nyhetsdagar med alla skatteoch moms nyheter du behöver! Läs mer och anmäl dig på 44 % Så många klarade gränsen för godkänt, visar resultatet för revisorsexamen. 27 tentander av 61 fick godkänt på provet som hölls i våras. Källa: Revisorsnämnden och de irländska (tolv procent) hindras i mindre utsträckning än de svenska entreprenörerna. Mest krångligt är det att vara företagare i Indien och Grekland där 71 respektive 70 procent av företagen uppger att de hindras av regelverken. Enligt undersökningen är det största problemet för svenska företagare brist på efterfrågan och utbildad arbetskraft. ÅRETS FRAMTIDSBYRÅ UTSES PÅ BRANSCHDAGARNA Utmärkelsen av Årets framtidsbyrå närmar sig. Nomineringarna har skett utifrån hur byråerna arbetat med förändringar inom ett eller flera av följande områden: Branschens attraktionskraft, digitalisering/automatisering, utveckling och tjänsteutbud, organisationsförändring och prissättningsmodell. Vi har fått in många mycket bra nomineringar och det har varit ett svårt arbete att utse fem kandidater, säger Anna Nord på FAR. De nominerade är: Deskjockeys, DUO Revision, PwC Tax Matters, Wennberg & Blennå samt Wint. Prisutdelningen sker under middagen på Branschdagarna 2014 på Friends Arena i Stockholm. RABATT 300 kr om du bokar en Skattedag före 12 september Skattehuset i Göteborg AB Tel Fax info@skattehuset.com foto: mattias pettersson, umeå universitet albin bjurman och Erik Weihagen vid Handelshögskolan vid Umeå universitet har fått Svenska Revisionsakademins pris för bästa uppsats framlagd under Nu är Svenska Revisionsakademins tävling för uppsatser på avancerad nivå, framlagda vid svenskt universitet eller högskola under 2013, avgjord. Vinnare blev mastersuppsatsen How reliable are earnings? A study about real activities manipulation and accrual-based management in Europe. Mastersuppsatsen är skriven av Albin Bjurman och Erik Weihagen vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Handledare för uppsatsen var Rickard Olsson. enligt juryn är frågeställningarna i uppsatsen intressanta och ämnet tidlöst och därmed alltid aktuellt. Så här skriver juryn i sin motivering: Uppsatsen pekar på och väcker frågan kring EM:s påverkan och de finansiella rapporternas relevans. Uppsatsens slutsatser reflekterar över sambandet mellan redovisning och revision där möjligheten för Studenterna Albin Bjurman och Erik Weihagen får Svenska Revisionsakademins pris för bästa uppsats framlagd under UMEÅSTUDENTER PRISADES FÖR BÄSTA UPPSATS företagsledningen att utnyttja AM försvåras av hårdare redovisningsstandarder och ökad kvalitet i den oberoende och kvalificerade revisionen. juryn har bedömt de tio tävlande uppsatserna utifrån ämnets aktualitet, problemformulering samt icke traditionell och spännande infallsvinkel. Priset består av ett stipendium på kronor och prisceremonin hölls på Handelshögskolan i Stockholm i samband med Svenska Revisionsakademins vårmöte. Svenska Revisionsakademins jury har bestått av Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor på KPMG och ordförande i uppsatskommittén, Charlotta Löfstrand, internrevisionschef Svenska Kraftnät och Dan Brännström, generalsekreterare FAR. foto: privat RAKEL LENNARTSSON I Fördjupning nr 3/2014 publiceras artikeln Hur pålitligt är det redovisade resultatet? skriven av Albin Bjurman och Erik Weihagen. Artikeln finns även på 4 snabba Nyheter... till Tobias Svanström, docent i redovisning, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Du har tilldelats kronor från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse för forskning inom revision. Varför? Tillsammans med forskare både här i Umeå och på andra ställen har jag diskuterat möjligheten att utifrån olika frågeställningar och med hjälp av olika metoder studera revisorer, revisionsteam och revisionskvalitet. För att möjliggöra dessa studier och för att stärka forskningsmiljön inom revision och redovisning lämnade jag in en ansökan om finansiering. Vad betyder det att få anslaget? Det ger ökade möjligheter att rekrytera personal, i första hand en doktorand, och att praktiskt kunna genomföra nya studier. Varför är forskningen inom revisionsoch redovisningsområdet viktig? En hel del resultat från forskningen har en direkt praktisk relevans. Det gäller till exempel forskning kring företagens efterfrågan på olika typer av tjänster, faktorer som påverkar revisorers beteende och rapportering samt analyser av användarnas syn på redovisningen och revisionens relevans. Resultaten kan också säga en del om hur revisorer och redovisningskonsulter kan marknadsföra sina tjänster, hur revisorer kan öka precisionen i sin rapportering och ge en bild av hur standarder tillämpas. Hur kan forskningen bidra till ökad samhällsnytta? I första hand genom att förmedla viktiga slutsatser och diskutera dess praktiska implikationer. Vi forskare kan säkert bli bättre på att berätta om våra resultat och att delta i den allmänna debatten. Samhällsnyttan kan komma genom att beslutsfattare gör ändringar i lagstiftning eller standarder, men också genom att attityder och beteenden hos aktörer på marknaden påverkas. CHARLOTTA MARTÉNG 9

6 Nyheter Låt oss avlasta dig! På Bolagsstiftarna finns vi alltid redo att leverera lagerbolag samt snabbavveckla vilande aktiebolag. Hos oss finns varken röda dagar eller lediga kvällar vi kan alltid garantera en handläggning inom 2 timmar! Det viktigaste för mig är att det skall vara snabbt, tryggt och enkelt att göra affärer med oss! Bolagsstiftarna AB Box 12086, Göteborg Tel Fax info@bolagsstiftarna.se inför tioårsjubileet av FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning konstaterar juryn ett verkligt genombrott för frågorna. Vi ser att marknaden är mogen för ett eget pris, säger Åse Bäckström, ordförande i FAR:s hållbarhetsgrupp. FAR lyfter hållbarhetsfrågorna: MARKNADEN ÄR MOGEN MELLAN RÄKENSKAPSÅREN 2012 och 2013 hände det något ute på de svenska företagen; FAR:s arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor har aldrig sett så många kvalificerade hållbarhetsredovisningar som under det senaste juryarbetet. Det här har varit det svåraste juryarbetet någonsin eftersom många företag har gjort väldigt bra hållbarhetsredovisningar, sa Åse Bäckström när hon presenterade årets vinnare vid ett frukostseminarium i juni. Tidigare har FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning delats ut i samband med Finforum, som brukar äga rum på hösten, men sedan ett år tillbaka gör FAR bedömningen att det är dags att hållbarhetsfrågorna får ett eget forum. Många sätter sitt hopp till att det är företagen som ska lösa de globala utmaningarna, sa FAR:s generalsekreterare Dan Brännström i samband med den senaste prisutdelningen. fakta: Vinnare 2014 (2013 års hållbarhetsredovisning) 1 LKAB 2 Svensk Exportkredit, SEK 3 SCA HEDERS OMNÄMNANDEN: SKF och Swedfund OAVSETT VAD MAN tror om vem som kommer att rädda världen, så har de redan frälsta företagen tagit ett rejält kliv i rätt riktning, enligt Åse Bäckström. Det är inte frågan om någon nämnvärd ökning i antalet hållbarhetsredovisningar. Däremot är innehållet i dem som juryn tittat på otroligt mycket bättre. De är mer fokuserade och tar upp det som är väsentligt för verksamheten. Vi uppfattar att de som siktar mot en mer integrerad rapportering har lyft sin beskrivning av hur de skapar värde, säger hon. Det senaste året har Global Reporting Initiative (GRI) och International Integrated Reporting Committee (IIRC) kommit med nya ramverk, och enligt Åse Bäckström har de redan gett avtryck i företagens hållbarhetsredovisningar. Med GRI G4 har de fått ett verktyg för att analysera vilka som är de väsentliga frågorna för deras verksamhet och Integrated Reporting (IR) har redan fått stor påverkan när det gäller hur företagen visualiserar sin påverkan på samhälle och miljö. RAKEL LENNARTSSON fakta: FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning Har delats ut sedan 2005 inom ramen för Finforum. Delas ut till de bästa externt bestyrkta (reviderade) hållbarhetsredovisningarna i Sverige. Syftar till att lyfta hållbarhetsfrågorna i och utanför branschen. RÄTTELSE: BDO-ARTIKLARNA på grund av ett tekniskt fel var två av artiklarna som publicerades om BDOdomen i nr 6 inte helt korrekta. Delar av texten i intervjun med BDO:s vd Carl-Johan Kjellman föll bort, bland annat den som handlade om BDO:s besvikelse över hur FAR agerat: - Vi har drivit processen helt själva, helt utan stöd från FAR. FAR har inte velat engagera sig under processens gång, men man var snabb att kommentera domslutet så fort det kom och dess betydelse för branschen, säger Carl-Johan Kjellman. sakfrågan i BDO-målet är snårig och juridiskt komplicerad. Bertil Oppenheimer hade vid revisionen av bolaget Daydream avvikit från god revisionssed, och därför varnats av Revisorsnämnden. En person ägde genom en kapitalförsäkring aktier i 24h, och efter det omvända förvärvet även i Daydream. Han stämde BDO och Bertil Oppenheimer och hävdade att han lidit en förmögenhetsskada på grund av felaktigheterna i revisionen. Högsta domstolen slog fast att BDO ska få ersättning för sina rättegångskostnader, sammanlagt runt 4,3 miljoner kronor och friade BDO och Bertil Oppenheimer från skadeståndsansvar. även i intervjun med Bertil Oppenheimer föll delar av texten bort: Samtidigt som processen pågått har Bertil Oppenheimer varit sakkunnig i ett par andra case. - Där har det hänt att advokater har smutskastat mig. Jag tycker att det är ett fult sätt att arbeta och det har liknat ärekränkning. Jag fick rådet att anmäla till Advokatsamfundet, men har inte orkat, säger Bertil Oppenheimer. De korrekta versionerna av artiklarna rörande BDO-målet har publicerats på webb och nås via Redaktionen ber om ursäkt för det inträffade. 11

7 Nyheter: Världen Nyheter: Världen fakta: EY Norden Näst största revisions- och rådgivningsföretaget foto: shutterstock 142 kontor 7000 anställda, varav: 2400 i Sverige, 1800 i Danmark (efter sammanslagningen) 1800 i Norge 800 i Finland 60 på Island Sverige värd för NRF:s årliga möte Sverigechef Ragnar Gustavii känner tillförsikt inför de utmaningar som väntar när EU:s nya spelregler träder i kraft. EY stärker sin position i Danmark VI STÅR VÄL RUSTADE FÖR KRIG ET OM KUNDERNA nordiska revisorsförbundets (nrf) årsmöte hölls i år i Ystad med FAR som värd och arrangör. Förutom representanter för de nordiska medlemsorganisationerna, FAR:s systerorganisationer i Danmark, Norge, Finland och på Island, var representanter från Fédération des Experts comptables Européens (FEE) och International Federation och Accountants (IFAC) med vid mötet. Några av punkterna som diskuterades handlade om vilket inflytande det nordiska samarbetet har haft på IFAC:s agenda. Det nordiska samarbetet är viktigare än någonsin. Om Norden ska ha en röst i den globala diskussionen måste den vara samordnad, säger Jens Røder, general sekreterare i NRF. FUSIONEN MED KPMG i Danmark är ett led i EY:s offensiva tillväxtstrategi. Den ovanliga affären hade förmodligen inte varit möjlig utan EY:s globala struktur. Det menar Ragnar Gustavii, sverigechef på EY. Text: Rakel Lennartsson Foto: Kristofer Hedlund 1 JULI I ÅR skedde det uppmärksammade samgåendet mellan EY och KPMG i Danmark. Nyheten om den tilltänkta fusionen har varit ute sedan november Sedan dess har förhandlingarna pågått mellan de två byråerna och affären har prövats av den danska konkurrensmyndigheten, en procedur som drog ut något på tiden. Men 28 maj meddelade Konkurrencerådet sitt godkännande av sammanslagningen. I anslutning till det godkände den danska konkurrensmyndigheten även ett undantag från gällande konkurrensklausuler, vilket gjort det möjligt för personal att flytta mellan de båda organisationerna med kortare tidsfrister än normalt. Vi har räknat med att tappa ett fåtal kunder och medarbetare som en naturlig konsekvens av detta, och så här långt har fusionen gått långt över förväntan, säger Ragnar Gustavii, sverigechef för EY. Ett mindre antal anställda har valt att gå över till KPMG:s nystartade verksamhet i Köpenhamn, som berättade om i nr Den stora merparten av de anställda på KPMG Danmark valde emellertid att stanna kvar och följa med sin chef Jesper Koefoed över till EY. I och med sammanslagningen växte EY Danmark från 300 till närmare 1800 medarbetare, vilket ger oss en utmärkt marknadsposition i Danmark samtidigt som det stärker EY i Norden, säger Ragnar Gustavii, Sverigechef för EY. DEN UNIKA AFFÄREN i Danmark är en konsekvens av EY:s offensiva tillväxtstrategi. EY:s finansiella muskler i form av ett starkt globalt ägande har också varit en förutsättning för att den skulle kunna bli av. Den här affären har haft stor support i I och med sammanslagningen växte EY Danmark från 300 till närmare 1800 medarbetare. Norden och från EY globalt, utan det hade den förmodligen inte varit möjlig, säger Ragnar Gustavii. Andra faktorer som medverkar till att sammanslagningen sker just nu är förändrade spelregler i och med att EU:s nya regleringar av revisorer och revision träder i kraft i juni Tvingande regler för byrårotation och begränsningar av vilken typ av rådgivningstjänster, och i hur stor omfattning, revisionsbyråerna får sälja till revisionskunder väntas skapa viss turbulens på marknaden. Vi tror att vi är väl rustade nu för det slag om kunderna som kommer att komma. Den här affären handlar om att möta efterfrågan hos kunderna, säger Ragnar Gustavii. vid mötet fattades beslut om tre prioriterade frågor för det kommande verksamhetsåret: Fortsatt fokus på förenklad revision för mindre företag, samordnad implementering av EU:s kommande förordning och direktiv om revisorer och revision (Revisionspaketet), erfarenhetsutbyte om hur de nationella organisationerna kan arbeta proaktivt med förtroendefrågan. Projektet om att ta fram en nordisk standard för förenklad revision för mindre företag har redan rönt stor internationell uppmärksamhet. 24 september möts projektgruppen i Helsingfors. Målsättningen är att kunna presentera en konkret standard rakel lennartsson 12 13

8 Fokus: FAR:s lokala verksamhet Fokus: FAR:s lokala verksamhet Ambassadörer i FAR:s tjänst far:s lokala verksamhet har varit igång i två och ett halvt år. Då ersattes lokalföreningarna av ambassadörer, en förändring som mottogs med blandade känslor. Nu har den nya organisationen satt sig och det råder ingen tvekan om att den lokala verksamheten utvecklas väl. Enbart under våren 2014 anordnades aktiviteter som lockade över deltagare. Text: Henrik Norberg Den tekniska utvecklingen kommer att rita om kartan för FAR:s medlemmar. Det menar Bengt Skough, ansvarig för FAR:s lokala verksamhet. Han hänvisar gärna till FAR:s framtidsstudie som tar sig an frågor som: Hur ska branschen anpassa sig till automatiseringen av redovisningstjänsterna? Hur ska man ta betalt framöver? Och hur ska branschen agera för att säkerställa att revisionen även framöver är relevant? Tiden då kunderna snällt kom med sina pärmar i kassar till byrån kommer att vara passé. När digitaliseringen, och därmed automatiseringen, ökar blir det ännu viktigare att knyta personliga kontakter med till exempel banker och andra kreditgivare i det lokala näringslivet. De personliga relationerna kan aldrig ersättas med robotar. Marianne antog utmaningen uppdraget som ambassadör har betytt otroligt mycket för mig och min byrås utveckling. Jag håller mig uppdaterad och har fått ett stort kontaktnät som har resulterat i fler affärer. Det säger Marianne Sandberg som driver Sandbergs Redovisning & Revision i Linköping. till en början var SRS-medlemmen Marianne Sandberg minst sagt skeptisk. Såväl till sammanslagningen av FAR och SRS, som till att ersätta de lokalföreningar som SRS stod bakom med ambassadörer. Om man var positivt eller negativt inställd berodde till stor del på hur den lokala verksamheten fungerade. Här i Östergötland hade vi en aktiv lokalförening som fungerade bra, Den lokala nivån erbjuder en perfekt plattform för att på nära håll diskutera och utbyta erfarenheter. Ambassadörerna har gjort ett bra arbete, men branschen står inför drastiska förändringar och därför är det viktigt att vi får fler ambassadörer, säger han. Vad krävs för att bli ambassadör? Ambassadörerna får gärna vara utåtriktade, gilla att nätverka och ordna aktiviteter. Vi på FAR ser till att alla får en utbildning och tipsar om vilka aktiviteter som de kan anordna, säger Bengt Skough och tillägger att alla som är intresserade gärna får slå honom en signal. Att den lokala verksamheten utvecklas väl råder ingen tvekan om, enligt Bengt Skough. Enbart under våren 2014 anordnades drygt 30 aktiviteter som lockade över deltagare. Nu höjer vi ribban ytterligare med fler ambassadörer och aktiviteter. Det är ambassadörerna som har örat mot rälsen och tillsammans ska vi forma framtidens erbjudande, säger Bengt Skough. säger Marianne Sandberg och fortsätter: Därför ville jag inte ta bort lokalföreningarna. Lite förenklat kan man säga att vi tänkte att ska kostymnissarna från Stockholm komma här och bestämma vad vi ska göra. Vi som hade en bakgrund inom SRS såg på oss själva som lite mer jordnära, säger hon. Men år 2012 var den nya organisationen med lokala ambassadörer ett faktum. Sin kritiska inställning till trots beslutade sig Marianne Sandberg, efter viss övertalning från Bengt Skough (se artikel ovan), för att bli ambassadör. Det beslutet har jag definitivt inte ångrat. Systemet med ambassadörer har medfört att fler medlemmar får bra utbildning och information. Tidigare var det lite och så med den saken eftersom vissa lokalföreningar minst sagt förde en slumrande tillvaro, säger hon. Nu är det enkelt att anordna aktiviteter. foto: pernilla halling Vi ambassadörer kommer med förslag på vad vi vill ha och FAR sköter allt det administrativa arbetet som tidigare tog enormt mycket tid, säger hon och anser att det är bra att ambassadörerna får ersättning från FAR för den tid som arbetet tar. som ambassadör kommer Marianne Sandberg med förslag på exempelvis utbildningar eller seminarier och knyter kontakter med det lokala näringslivet. Till det senaste evenemanget kom det 60 personer. Är det bjutt så är det fägnat, som vi säger här i Östergötland och för alla oinvigda betyder det att har vi bjudit in så är det upp till var och en att ta vara på den möjligheten. Det är jätteroligt att fler upptäcker våra aktiviteter. Det känns verkligen att systemet med ambassadörer börjar sätta sig, säger Marianne Sandberg. Det är ambassadörerna som har örat mot rälsen och tillsammans ska vi forma framtidens erbjudande. Marianne Sandberg trivs i rollen som ambassadör. Hon menar att systemet med ambassadörer börjar sätta sig. fakta: Vill du bli ambassadör? En ambassadör ska.. genomföra/ ansvara för en aktivitet per år. medverka vid planeringsmöten. vara kanal mellan FAR och medlem. agera mentor till nya medlemmar på aktiviteter. marknadsföra lokala aktiviteter fakta: Tips! Vill du komma i kontakt med din ambassadör? På far.se finns information om vem som är ambassadör i ditt område och om planerade aktiviteter. foto: peter janhans Ta chansen att bli ambassadör! Det tycker Linda Löfgren Andersson. Jag får så mycket tillbaka linda löfgren andersson driver tillsammans med två kollegor Aktiv Revision i Gävle. Dessutom är hon FAR-ambassadör. det är jätteroligt och stimulerande att vara ambassadör eftersom jag får så mycket tillbaka. Till alla som funderar på att bli ambassadör vill jag bara säga: Ta chansen, säger Linda Löfgren Andersson, auktoriserad revisor. Vad är det du får tillbaka? På det personliga planet håller jag mig uppdaterad och utvecklas i arbetet. Den kunskapen kommer våra kunder till del eftersom jag applicerar allt jag lär mig på vår byrå. Jag tycker även att det är roligt att få vara med och bidra till att alla våra medlemmar får samma kunskap. För den lilla byrån, som inte har de resurser som de stora har, är ambassadörsuppdraget ett bra sätt att hålla sig uppdaterad. Det är en ingång till att få snabb och professionell information från FAR som dessutom är gratis. Vad gör du som ambassadör? Jag bollar idéer med medlemmarna och hör efter vad de vill lära sig mer om, anordnar träffar som frukost- och lunchseminarier och längre seminarier. Vi ambassadörer träffas två gånger per år och då diskuterar vi och utbyter erfarenheter. Inom FAR finns så otroligt mycket kunskap som vi vill sprida bland våra medlemmar. Vad har du för tips till andra som funderar på att bli ambassadör? Det är viktigt att kunna prata inför folk och man bör tycka att den biten är rolig. Vissa säger Oj, oj det där måste ta mycket tid. Men det gör det inte. Jag lägger omkring tio timmar per halvår på ambassadörsjobbet och FAR ersätter mig för den tiden. Att FAR sköter det administrativa arbetet med bokningar och utskick underlättar oerhört mycket. Hur arbetar ni med att stärka kontakterna med det lokala näringslivet? I korthet kan man säga att man tjänar på att vara ute och prata med folk, ja helt enkelt mingla och föra fram att vi är en del av branschorganisationen FAR. Det ger en kvalitetsstämpel som är viktig när nya kontakter och affärer ska knytas

9 Fokus: FAR:s lokala verksamhet foto: shutterstock foto: fredrik ekblad Utbilda dig inom K2 och K3 FAR:s frukostmöte har snabbt blivit en institution i Ystads näringsliv. Ystads affärsstråk lockar många kunder. På frukost i Ystad i ystad träffas FAR-medlemmar, banker och advokater regelbundet på frukostmöten. Våra frukostmöten har blivit en naturlig samlingspunkt där vi knyter kontakter, lär oss nya saker samtidigt som varumärket FAR stärks, berättar Ann-Sofie Kjellberg, ambassadör för sydöstra Skåne och auktoriserad redovisningskonsult på PwC. Ann-Sofie Kjellberg gjorde slag i saken och gick vidare med FAR:s idé om att skapa ett lokalt nätverk med banker och advokatbyråer. Jag ringde helt enkelt upp banker och advokatbyråer och presenterade mig och bjöd in dem. Som ambassadör för FAR ville jag skapa bättre lokala kontakter eftersom bra nätverk är A och O i vår bransch, säger hon och lägger till: Jag har fått mycket hjälp från FAR och dessutom har jag samarbetat med andra ambassadörer. Till exempel har vi i Ystad samordnat möten med Kristianstad. Ann-Sofie Kjellberg resultatet lät inte vänta på sig. Redan till det första frukostmötet kom det många och sedan dess har allt fler anslutit sig. Den enkla formen med frukostmöten är ett vinnande koncept. Vi börjar vid halv åtta och därmed kan alla vara tillbaka på sina jobb senast klockan tio. Den nya revisionsberättelsen, K2 och K3 samt obeståndsfrågor utifrån ett rådgivarperspektiv är några områden som har behandlats utifrån olika synvinklar vid frukostmötena i Ystad. Folk är måna om att ha koll på läget och kommer därför till våra frukostmöten för att lära sig mer och knyta kontakter. Här i Ystad pratar man om FAR:s frukostmöten och vid dessa möten är jag Ann-Sofie från FAR, inte från PwC, säger Ann-Sofie Kjellberg. Den enkla formen med frukostmöten är ett vinnande koncept FAR:S LOKALA VERKSAMHET FAR:s lokala verksamhet är uppdelad på 16 regioner och finns på 35 orter runt om i Sverige. Sammanlagt finns 51 ambassadörer, varav 30 kvinnor och 21 män. Utbildningarna är enbart öppna för medlemmar/ FAR-byråer Seminarierna är öppna för alla Under våren 2014 anordnade FAR:s lokala verksamhet 31 aktiviteter och sammanlagt kom drygt deltagare. Verksamheten omsatte drygt 2,7 miljoner kronor. Vill du få en översikt av K3 eller vill du fördjupa dig? Vill du fokusera på K2 eller finansiella instrument eller kanske stiftelser? Funderar du på hur årsredovisningen ska utformas enligt K2 eller K3? Gå in på välj kurs och anmäl dig vi erbjuder fler än 15 kurstillfällen i höst. I kursdokumentationen för samtliga K3 heldags kurser ingår bland annat PwC:s reviderade och utökade upplaga av handbok vid tillämpning av K3, K3 i praktiken. Läs mer om våra kurser och anmäl dig på Välkommen! PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. Copyright Johnér Bildbyrå AB

10 Jan Marton Ge dina kunder Resultat Är Sverige annorlunda? Resultat Inspiration & information NUMMER /69 SEK/UTGIVEN AV FAR AKADEMI Varje nummer innehåller senaste nytt om skatter och redovisning. Artiklarna behandlar dagsaktuella frågeställningar som ger företagaren anledning att vända sig till sin redovisningskonsult eller revisor för att få fler råd. Exempel på ämnen kan vara vad man ska tänka på när man ger bort en julgåva till sina kunder eller tips inför deklarationen. BEHÖVER FÖRETAGET FINANSIERING? Våga ta klivet in på börsen MOMS- AVDRAG? Att sälja aktier i dotterbolaget räcker inte TEMA: ÅRSREDOVISNING så påverkar K2 och K3 Jag var oseriös när jag var med i SVT:s Draknästet Sven Hagströmer Nyheter och reportage från din revisor eller redovisningskonsult Tidningen Resultat är en av landets största tidningar inom ekonomi- och affärsområdet. Resultat OFFENTLIG UPPHANDLING Så lyckas ditt företag ÖPPNA YRKANDEN Funkar ibland men inte alltid Inspiration & information NUMMER /69 SEK/UTGIVEN AV FAR AKADEMI Susanne Liljenberg Tidningen ger handfasta råd om hur man utvecklar sitt företagande. Dessutom får läsaren möta inspirerande entreprenörer som delar med sig av erfarenheter och tips för framgång. TEMA PENSIONER så tryggar du din framtid Vi ringde Arbetsför medlingen första dagen och ropade desperat att Granit behövde folk Nyheter Nyheter och och reportage från från din din revisor revisor eller eller redovisningskonsult på EY Resultat NUMMER /69 SEK/UTGIVEN AV FAR AKADEMI FÅMANSBOLAG Den stränga femårsregeln NYTT RÅD gör bokföringen enklare TEMA: KOSTNADS- BESPARINGAR bli vän med svångremmen! Inspiration & information Pernilla Wiberg Nyheter och reportage från din revisor eller redovisningskonsult Det är få förunnat att kunna leva på sitt namn Genom att ge bort Resultat ökar du kontakten med dina kunder något som kan resultera i fler affärer*. Har du råd att inte ge dina kunder Resultat? Stärk dialogen med dina kunder hör av dig till Niklas Ferm på eller niklas. ferm@far.se så hjälper vi till med en bra lösning. *enligt en undersökning genomförd av Skop i februari/mars Denna krönika skrivs under sista veckan i juli, i en tid när större delen av Sverige är på semester. Vid sådana tider på året, när de vardagliga aktiviteterna är på lägre nivå, kan det vara ett bra tillfälle att filosofiskt fundera över nyttan av det man gör. Exempelvis, nyttan som det medför när vi producerar redovisning i enlighet med IFRS. Vem har användning av denna redovisning? I enlighet med EU:s IAS-förordning används IFRS i syfte att vara användbart på kapitalmarknader. IASB själva, i sin Föreställningsram, betonar externa investerare och långivare som primära användare av finansiella rapporter. Särskild vikt läggs vid de användare som inte har möjlighet att få information på annat sätt än via extern redovisning, vilket kan tolkas som små ägare snarare än stora. styrelser är knappast en grupp som IFRS har i åtanke som mottagare av finansiella rapporter. Snarare är styrelser (tillsammans med företagsledning) utfärdare av rapporterna, eftersom styrelser godkänner rapporterna innan de publiceras. Styrelser utses dessutom av stora snarare än små ägare. Trots detta kan det vara av intresse att undersöka hur styrelser påverkas av IFRS. Även om styrelser har möjlighet att kräva redovisning som inte följer IFRS är det sannolikt i de flesta fall enklare att den rapportering som sker från företagsledning till styrelse följer samma principer som den externa rapporteringen. I en intervjustudie bland styrelseledamöter i noterade svenska företag genomförd på Stockholms universitet framkom ett starkt missnöje med IFRS. Finansiella rapporter framtagna i enlighet med IFRS anses inte vara användbara i styrelsearbete eller internt i företaget, och anses försvåra styrelsernas arbete. Ett liknande missnöje har tidigare framförts på annat håll i den svenska redovisningsdebatten, exempelvis i. I en studie genomförd i samarbete mellan Copenhagen Business School (CBS) och Göteborgs universitet (GU), som innefattar hela EU, ges en annan bild. I studien undersöks hur införandet av IFRS i EU har påverkat sambandet mellan redovisade resultat och ersättning till ledande befattningshavare. På engelska benämns detta samband pay-performance sensitivity (PPS). Tanken med att undersöka PPS är följande: Om styrelser anser att redovisat resultat är ett pålitligt mått som ger relevant information så kommer de att använda detta mått som en del i rörlig ersättning till ledande befattningshavare. Styrkan på sambandet mellan resultat och ersättning är följaktligen ett sätt att indirekt få fram hur styrelser ser på redovisat resultat. Om sambandet är starkt, indikerar det att styrelser ser resultatmåttet som tillförligt, och motsatt om sambandet är svagt. Studien visar att det skett en tydlig ökning av PPS efter det att IFRS genomförts inom EU. Resultatet stöds av en liknande studie publicerad i Journal of Accounting Research 2012, av Ozkan et al. Även de visar att PPS ökade när IFRS infördes, och att effekten var störst i de länder där skillnaden mellan IFRS och tidigare redovisning var som störst. en fråga som diskuterats på senare tid i forskningen är huruvida eventuella positiva effekter av införandet av IFRS i EU drivs av det faktum att många länder samtidigt stärkte tillsynen. Argumentet skulle alltså kunna vara att IFRS inte förbättrar redovisningen, utan att det i stället är ökad statlig tillsyn av redovisningen som ger effekter. I studien från CBS och GU undersöks just detta, och resultatet är att tillsynen inte har någon effekt. Det är följaktligen IFRS i sig som leder till att PPS ökar, inte det faktum att tillsynen har ökat. Resultatet stöds igen av Ozkan et al, i det att de ser störst effekt i de länder där förändringen i redovisningsstandarder snarare än förändring i tillsyn är som störst. Sammantaget visar alltså forskningen att IFRS ses som negativt av svenska styrelser, medan det ses som mer tillförlitligt och relevant på EU-nivå. Varför observerar vi denna skillnad? Skiljer sig Sverige från övriga EU-länder på något avgörande sätt? det kan naturligtvis vara så att skillnaden förklaras av att studierna utförts på olika sätt. Det vill säga, om styrelseledamöter i andra europeiska länder intervjuades skulle de säga att IFRS var dåligt, trots att de använder det i större utsträckning för avtal om ersättning till ledande befattningshavare. Det verkar dock inte särskilt trovärdigt. Snarare kan det vara så att Sverige har en annan tradition och en annan syn på bolagsstyrning jämfört med många andra länder. Det leder till en djupare fråga: Vill Sverige på allvar delta i harmonisering av redovisning, även om det innebär att redovisningen inte blir optimal för det existerande ekonomiska systemet i just Sverige? Hittills verkar många tala om vikten av internationell harmonisering, utan att vara särskilt intresserade av att också ta konsekvenserna av det. Sammantaget visar alltså forskningen att IFRS ses som negativt av svenska styrelser, medan det ses som mer tillförlitligt och relevant på EU-nivå. jan marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Han skriver i vartannat nummer av. jan.marton@handels.gu.se 19

11 Granskar Granskar Så röstar branschen: Fyra nyanser av blått M 54,9 % FP 12,8 % KD 7,0 % OM BRANSCHEN FICK BESTÄMMA. Procentsatserna speglar branschens svar borträknat gruppen osäkra och gruppen som inte ville svara på frågan om vilket parti de tänker rösta på i riksdagsvalet 2014, 14 september. C 5,6 % bra inkomst och hög status. Det är ingen överraskning att medlemmarna i revisions- och rådgivningsbranschen lägger sin röst till höger. En avgörande faktor för branschens blåhet kan vara gruppens starka intresse för ekonomi. Det menar statsvetaren Magnus Hagevi. Här kommenterar han och kollegan Jenny Madestam valenkät. Text: Rakel Lennartsson MP 6,3 % S 8,6 % Om revisions- och rådgivningsbranschen fick välja är det inte osannolikt att Moderaterna skulle få egen majoritet i riksdagen, enligt valenkät. I senaste riksdagsvalet 2010 röstade 53,8 procent av FAR-medlemmarna på Moderaterna. Alliansen och framför allt Moderaterna har tappat kraftigt i den allmänna opinionen under året, men enkät tyder på att de klarat sig väl hos revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. När vi räknar bort gruppen osäkra och gruppen som inte vill svara på frågan om vilket parti de tänker rösta på i riksdagsvalet 14 september, visar det sig att Moderaterna inte bara skulle få egen majoritet utan till och med bli något större än 2010, om branschen fick bestämma. (Se bilden.) gruppen osäkra väljare som har vuxit precis som i befolkningen i stort. 27,7 procent av de som svarade på enkät i juni visste inte, eller ville inte ange, vilket parti de skulle rösta på. undersökning visar hur opinionsläget såg ut inför valkampanjen. När vi närmar oss valet kommer gruppen osäkra väljare att ha minskat, liksom skillnaderna mellan blocken, säger Magnus Hagevi, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Det talas mycket om ökad väljarrörlighet, men över blockgränserna är rörligheten fortfarande marginell. På 1960-talet var det cirka 10 procent av väljarna som bytte parti mellan två val, i dag är motsvarande siffra cirka 30 procent. Rörligheten mellan blocken är dock betydligt lägre och har ökat från låga 5 procent till 10 procent under samma period. Partilojaliteten har minskat men inte nämnvärt blocklojaliteten, säger Magnus Hagevi. Sannolikheten för att byta parti över blockgränsen minskar dessutom ju högre utbildningsnivå man har. Högutbildade personer har ofta väl utvecklade politiska preferenser. De är ofta intresserade av samhällsfrågor och diskuterar gärna politik eller samhällsekonomi på fikarasten, säger Magnus Hagevi. allting tyder alltså på att branschen kommer fortsätta att vara blå. För statsvetarna är det inte förvånande. Det finns fortfarande ett starkt inslag av klassröstande, enligt Jenny Madestam, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Människor i de högre samhällsklasserna har i större utsträckning borgerliga sympatier, säger hon. Men det är inte bara klasstillhörighet som avgör hur man röstar. Intresseinriktning är också en viktig faktor. I enkät kommer detta till uttryck i frågan om vilken som är den viktigaste valfrågan. Här svarar branschen arbetsmarknad och ekonomi. Utbildning kommer som nummer tre, men på en betydligt lägre nivå än ettan och tvåan. Personerna som svarat på enkät arbetar med sådana frågor som alliansregeringen har skjutit in sig på, som ekonomi och Högutbildade personer är ofta intresserade av samhällsfrågor och diskuterar gärna politik eller samhällsekonomi på fikarasten. skatter. Arbetar man med att hjälpa människor med deras skatt är det inte ologiskt att man sympatiserar med det parti som problematiserar skatt, säger Jenny Madestam. Magnus Hagevi instämmer. Branschens rangordning av viktigaste valfrågan visar att ekonomi och arbetsmarknad har i särklass högst prioritet hos FAR:s medlemmar. Arbetsmarknad brukar i och för sig rankas högt av väljare i allmänhet, men därefter kommer utbildning som i branschens fall visserligen hamnar på en tredjeplats, men samtidigt långt efter ettan och tvåan, arbetsmarknad respektive ekonomi. Det finns ett relativt nytt forskningsprojekt där statsvetarna har försökt ta reda på varför människor som tillhör samma samhällsklass, sett till utbildningsnivå och ekonomi, ändå röstar olika. Vi har tittat på sambandet mellan utbildningsinriktning och röstning och det visar sig att det finns mönster, berättar Magnus Hagevi. personer som arbetar med pengar, exempelvis revisorer, röstar mer blått. Människor som arbetar med människor, typ läkare, röstar i högre grad på Miljöpartiet. Personer som arbetar med ting, som ingenjörer eller biologer, röstar både på Moderaterna och Socialdemokraterna. De som arbetar med idéer, som statsvetare eller personer som arbetar med språk, röstar mer vänster. Enligt denna modell skulle man kunna tänka sig att det fanns en skillnad mellan revisorer som är utbildade inom ekonomi, det vill säga pengar, och skatterådgivare som är utbildade inom juridik, det vill säga idéer. Hur är det med den saken? 2010 röstade hela 64,6 procent av skatterådgivarna på Moderaterna. I juni 2014 är det enbart 35,4 procent i denna grupp som är säkra på att de ska välja Moderaterna för ytterligare en mandatperiod. I stället tänker många rösta på Folkpartiet. Och gruppen osäkra väljare är stor. Kan en röst på Folkpartiet ses som en mer vänsterorienterad röst? Inte enligt Magnus Hagevi. Om Sverige hade demokratiserats i dag hade Moderaterna och Folkpartiet inte varit två olika partier, säger han. Han är inte förvånad över branschens starka stöd för Folkpartiet. När Moderaterna är stora är Folk partiet nummer två, så ser mönstret ut, säger Magnus Hagevi. hur är det med redovisningskonsulterna då? De tjänar i snitt mindre än branschens övriga yrkesgrupper. Men med en genomsnittlig månadslön på över kronor i månaden räknas gruppen ändå som höginkomsttagare, enligt statsvetarna. Jämfört med riksgenomsnittet är redovisningskonsulternas utbildningsnivå och löneläge relativt höga. Lägg därtill intresset för ekonomi V 1 % FI 0,6 % SD 3,2 % och även denna grupp får en väldigt stark tendens åt det blå hållet. Det jag reagerar på är att så många redovisningskonsulter är osäkra på vad de ska rösta på, säger Magnus Hagevi. andelen osäkra redovisningskonsulter överstiger andelen redovisningskonsulter som redan i juni visste att de skulle rösta på Moderaterna. Om Moderaterna backar inom branschen så är det ett utslag av samma tendens som syns i väljaropinionen i stort, tror både Magnus Hagevi och Jenny Madestam. Nedgången ska ses i ljuset av helheten. Det finns en trötthet på regeringen, säger Jenny Madestam. Men finns det inget som tyder på att branschen straffar Moderaterna för impopulära reformer såsom de nya 3:12-reglerna som varit så hårt kritiserade av FAR och delar av branschen? Nej, om branschen hade velat straffa Moderaterna hade det synts tydligare, säger Magnus Hagevi

12 Granskar Granskar Blå bransch med besked Statsvetaren: Branschen har svarat enhetligt I början av juni skickade ut en enkät med frågor om valet, till drygt medlemmar i FAR. Nästan 29 procent av de tillfrågade svarade, vilket är högt jämfört med FAR:s mer marknadsorienterade enkäter, men lågt jämfört med andra valundersökningar. De enhetliga svaren gör att det ändå går att lita på resultatet, menar Magnus Hagevi, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. När vi gör ett urval av befolkningen som helhet och alltså frågar kreti och pleti så svarar omkring 50 procent. Om vi däremot riktar enkäten till en yrkesgrupp så brukar vi få en svarsfrekvens på uppåt 75 procent. Fördelen med undersökning är att branschen har svarat så enhetligt, säger Magnus Hagevi. FAKTA Enkäten gjordes 3 juni 13 juni FAR-medlemmar kontaktades via e-post. 52 adresser var ogiltiga personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 28,7 procent. De svarande fördelar sig jämnt över ålder, kön och medlemskategorier och i proportion till respektive kategoris storlek. Eftersom rådgivarna är en så pass liten grupp redovisas inte de separat, då det skulle riskera att bli utpekande. Viktigaste valfrågan Arbetsmarknad, tätt följt av ekonomi är de viktigaste valfrågorna, enligt FAR:s medlemmar. Därefter kommer utbildning och sedan miljö. Jämfört med väljare i allmänhet sätter branschen ekonomi ovanligt högt på agendan. En möjlig trend i valenkät är att ju högre inkomst, desto viktigare anser man att ekonomi är. 30,2 procent av revisorerna och 42,4 procent av rådgivarna inklusive skatterådgivare tycker att ekonomi är den viktigaste valfrågan. De auktoriserade redovisningskonsulterna (ARK) utmärker sig så till vida att de placerat sjukvård relativt högt upp på sin agenda. Detta är troligtvis ett utslag av att gruppen består av många kvinnor, då kvinnor typiskt sett brukar lägga större vikt vid vård och omsorg. ARBETSMARKNAD EKONOMI UTBILDNING ALLA SAMTLIGA SVARANDE REVISORER ARK RÅDGIVARE SAMTLIGA SVARANDE REVISORER ARK RÅDGIVARE SAMTLIGA SVARANDE REVISORER ARK RÅDGIVARE 0% 10% 20% 30% 40% 50% M FP KD C MP S V SD Fi/Övrigt REVISORER Revisorerna utgör FAR:s största medlems kategori. Gruppen består till 68 procent av män, jämt fördelade över åldrarna år. Revisorerna tjänar i snitt runt * kronor i månaden och tycker att ekonomi är den viktigaste valfrågan. REDOVISNINGS- KONSULTER Reovisningskonsulterna är FAR:s näst största medlemskategori. Samtliga är auktoriserade, eftersom det är ett krav för att vara medlem i FAR. En typisk redovisningskonsult är en medelålders kvinna 75 procent i denna grupp är kvinnor. Detta kan bidra till att löneläget är lägre i denna grupp, runt * kronor i månaden. Men den främsta orsaken till lägre löneläge torde vara att yrket inte nödvändigtvis kräver högskoleutbildning. Jämfört med övriga medlemskategorier i FAR röstar en större andel av redovisningskonsulterna på Socialdemokraterna. Men jämfört med riket i stort, är de varken låginkomsttagare eller särskilt vänster. SKATTERÅDGIVARE OCH RÅDGIVARE Dessa två grupper utgör tillsammans knappt 500 av FAR:s cirka 5700 medlemmar. Andelen som svarat på enkäten är cirka 23 procent, vilket innebär 108 personer. Därför väljer vi att redovisa skatterådgivare och andra rådgivare som en kategori. Medel inkomsten för gruppen ligger runt * kronor i månaden, en siffra som bör tas med en nypa salt på grund av det knappa urvalet. Skatterådgivarna är typiskt sett en ganska jämställd grupp bestående av 40 procent kvinnor och 60 procent män. I gruppen rådgivare dominerar männen. Jämfört med revisorerna, väljer en stor andel av skatte rådgivarna och rådgivarna att rösta på Folkpartiet i stället för Moderaterna. SMÅ SKILLNADER MELLAN STORSTAD OCH LANDSBYGD Vi har även analyserat siffrorna länsvis. De geografiska variationerna är inte stora, men vi kan konstatera att Stockholm och Skåne är blåast, medan Socialdemokraterna är något större i regionen Övriga län, där norrlandslänen ingår. Kristdemokraterna är något större i Västra Götaland, som delvis innefattar det så kallade bibelbältet. Sverigedemokraterna är något större i Skåne (se artikel här intill). Sammanfattningsvis kan de tendenser som finns i väljarkåren i stort anas även i valenkät, men dominansen av Moderaterna och Folkpartiet slår igenom i alla län. Alla län Sthlm Västra Götaland Skåne Övriga län Vänsterpartiet 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Socialdemokraterna 9 % 6 % 8 % 7 % 11 % Miljöpartiet 6 % 6 % 7 % 5 % 6 % Centerpartiet 5 % 4 % 7 % 5 % 6 % Folkpartiet 13 % 15 % 13 % 16 % 10 % Kristdemokraterna 7 % 6 % 10 % 5 % 8 % Moderaterna 55 % 58 % 49 % 57 % 53 % Sverigedemokraterna 3 % 3 % 3 % 5 % 3 % Annat parti 1 % 1 % 3 % 0 % 1 % *Inkomstuppgift är hämtad från valenkät där en av bakgrundsfrågorna handlade om månadslön. På grund av decimalavrundning blir summan i samtliga kolumner inte 100. SVERIGEDEMOKRATERNA HAR NORMALISERATS I SKÅNE TYPISKT SETT HAR Sverigedemokraterna fångat en väljargrupp som inte är representerad i branschen, nämligen lågutbildade män i glesbygd. Därför har SD ett lågt stöd i branschen. I Skåne är andelen FAR-medlemmar som röstar på SD något högre, dock långt under genomsnittet. Detta förklaras med att SD har kommit att bli ett mer accepterat parti i Skåne, jämfört med i övriga landet. I Skåne har Sverigedemokraterna en annan typ av väljare än i övriga landet. Från att ha varit mest arga unga, eller äldre, män så är Sverigedemokraternas sympatisörer i Skåne allt oftare medelklass som tycker att det är okej att rösta på SD, säger Magnus Hagevi. EU-VALET TVEKSAMT OM BRANSCHEN EGENT- LIGEN RÖSTAR MER 81 PROCENT AV de som svarat på enkät röstade i EU-valet. Detta säger emellertid mer om vilka som svarar på enkäter än om hur branschen röstar i EU-valet. Väljarenkäter fångar alltid de mest politiskt intresserade och aktiva. Men det finns anledning att tro att branschen låg över det genomsnittliga svenska valdeltagande på 51,07 procent i senaste EU-valet

13 i karriären Profilen Profilen i karriären En gång akademiker, alltid akademiker Gunilla Eklöv Alander är forskaren med bred bakgrund inom branschen. Hon har arbetat på PwC och på Revisorsnämnden (RN) samt varit sakkunnig åt FAR. Men det är inom forskningen hon känner sig riktigt hemma. - Jag gör mycket mer nytta här, säger hon. Text: Charlotta Marténg Foto: Kristofer Hedlund 25

14 DU SOM VILL VIDARE! Bli regionchef eller revisor hos BoRevision i Stockholm All info på Forskning är viktigt för att branschen ska utvecklas, menar Gunilla Eklöv Alander. Varför skall vi Snabbavveckla ditt bolag? Vid snabbavveckling är det viktigt att säljaren av bolaget kan förlita sig på att den som anlitas för avvecklingen under lång tid fullgör förpliktelser gentemot Skatteverket och andra. Detta påverkar både säljaren och bolaget. Vi har snabbavvecklat aktiebolag sedan Genom denna snabba, säkra och kostnadseffektiva tjänst har vi under åren avvecklat mer än st aktiebolag. Att anlita oss för snabbavveckling är idag det vanligaste sättet för att snabbt och säkert avveckla aktiebolag. Sänd balans- och resultatrapport för offert. Kontakta oss så hjälper vi dig! FALUN MALMÖ STOCKHOLM GÖTEBORG E-POST: info@standardbolag.se HEMSIDA: LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 Stockholm Business School, SBS, är en av de största institutionerna vid Stockholms universitet och den största företagsekonomiska institutionen i Sverige. Här finns över studenter, ett hundratal undervisande och forskande personal samt ett trettiotal doktorander. Institutionen är placerad i det område som kallas Kräftriket och Gunilla Eklöv Alander, assistant professor vid SBS, tar emot i sitt rum på andra våningen i redovisarnas hus; House of Accounting. I fönstret står en orkidé, och på bordet en skål med frukt. Whiteboarden som tar upp större delen av den lediga väggen är fullskriven med tankar, och olika frågeställningar, tänkta att användas i Gunilla Eklöv Alanders pågående forskning VÄXTE VERKSAMHETEN inom institutionen. Då ökade antalet anställda och två nya hus i Kräftriket invigdes: the House of Marketing och the House of Accounting. Det är toppen för oss att ha ett eget hus, vinsterna av att sitta tillsammans är fantastiska då vi tillsammans kan synliggöra nyttan med vår forskning och undervisning. Här sitter ett gäng som är helhypade på redovisning i olika konstellationer; revision, ekonomistyrning, finansiell rapportering, operations management, corporate governance etcetera. Många av oss i the House of Accounting är externt finansierade, och finansieringen av vår forskning är löst för två-tre år framöver. Utan externa finansiärer kan vi i princip inte forska och skulle forskningen minska skulle undervisningen bli sämre och vi skulle tappa fart i våra internationella utbyten, konstaterar Gunilla Eklöv Alander. Men att få extern finansiering är inte lätt. Det tog henne två år efter återkomsten till akademin att ordna dessa nödvändiga förutsättningar för forskningsgärningen. gunilla eklöv alander är övertygad om att forskning behövs. Både för samhället i stort, och för att undervisningen ska hålla tillräckligt hög kvalitet i den numera allt hårdare internationella konkurrensen mellan topplärosätena. Och det i sin tur, för svenskt vidkommande, är viktigt för att branschen ska utvecklas och ha möjlighet att göra samhällsnytta. Vi har nu ett tillräckligt stort nätverk och har skapat oss ett så pass välrenommerat namn internationellt att vi inte bara kan presentera vår forskning i rätt sammanhang utomlands, utan nu får vi också hit riktigt duktiga forskare från hela världen. De väljer att komma till oss, konstaterar hon. Ett exempel på det är att institutionen för första gången i Sverige får arrangera den mycket prestigefyllda konferensen Interdisciplinary Perspectives on Accounting; IPA, nästa sommar. Konferensen har ett starkt fokus på sociala, politiska och organisatoriska frågor inom redovisning och revision, och firar nästa sommar 30-årsjubiléum. Vi har nu skapat oss ett så pass välrenommerat namn internationellt att vi får hit riktigt duktiga forskare från hela världen. 27

15 i karriären Profilen Profilen i karriären fakta: Gunilla Eklöv Alander ålder: 46 år. bor: Vällingby och Gotland. familj: Make och två söner. inspireras av: Nya tankar och perspektiv. drömmer om: Att få göra en fallstudie hos en Big 4. favoritord eller favorituttryck: Bra, då kör vi! karriär i korthet: Doktor som arbetat som specialist och sakkunnig i branschen och nu forskar och undervisar i effekter av IFRS och revisionsreglering. Gunilla Eklöv Alander har i rollen som forskare stor nytta av sina år ute i verksamheten bestämde sig Gunilla Eklöv Alander för att bli forskare. hon är född och uppvuxen i Jämtland. I släkten finns främst naturvetare och ingenjörer och hennes farfar var rektor och prästvigd i Uppsala och morfar storbonde med jord- och skogsbruk. Avkastning var inget vi direkt pratade om vid middagsbordet, säger hon med ett leende och drar sig till minnes de första mötena som ung ekonomistudent med redovisningsjargong; Te-konton; aha, de har inte bara kaffekonton! Och avkastning; kasta av vadå? Men sådana minnen är bra att ha i bagaget vid möten med studenterna på grundkursen i redovisning, en kurs som av många upplevs som svår. ändå var det i slutet av augusti 1992 på en skogstur för att plocka hallon som Gunilla Eklöv Alander kom till insikt om vad hon skulle göra med sin framtid. Hennes pappa frågade henne vad hon var bra på och hon tänkte efter. Att skriva, jag hade bland annat jobbat som frilansjournalist på Östersundsposten, och samhällsfrågor. Under studietiden tyckte jag mycket om teori och filosofi. Och vad ska man då göra - jo, forska! Det var som en uppenbarelse; allt blev klart och humlorna liksom hängde helt stilla i luften. Så jag ringde institutionen i Umeå och fick veta att ansökningstiden till forskarutbildningen gick ut samma dag. Det var bara att faxa en Jag har sett hur hela branschen och även övervakaren fungerar. Det är nog inte så många i vårt land som har fått dessa kombinerade erfarenheter. ansökan, och så blev jag tack och lov antagen. Det är lite andra processer nu för tiden, säger hon med ett skratt. Den akademiska karriären startade på Handelshögskolan i Umeå där hon började doktorera, men snart bar det av till Stockholm och Stockholms universitet. Ett måste enligt henne själv för att kunna jobba vidare och utvecklas. Att hon satsat på forskning i stället för en renodlad karriär inom revision är ett val hon aldrig ångrat men tänkt mycket på. Det jag har förmånen att få arbeta med är så intressant och jag är glad att jag valde det. Men faktum är att i den här kapaciteten har jag enorm nytta av att ha fått möjligheten att se hela branschen, dels alla åren som revisionsspecialist inom PwC, som sakkunnig åt FAR, och så tiden på Revisorsnämnden. Jag har sett hur hela branschen och även övervakaren fungerar. Det är nog inte så många i vårt land som har dessa kombinerade erfarenheter och det är en stor fördel forskningsmässigt, säger hon. hon doktorerade 2001 på en avhandling om reviderbarhet på immateriella tillgångar. Gunilla Eklöv Alander säger att det är lätt att tro att en värdering sker tekniskt, utifrån standarder och underlag, och att revisorn gör sin oberoende bedömning i sin lilla bubbla, så som god revisionssed uttrycker det, det är en mycket teknokratisk syn på redovisning och revision menar hon. Min doktorsavhandling handlade i grunden om hur immateriella tillgångar blir reviderbara, och det visade sig att reviderbarheten samskapas eller rent av förhandlas fram mellan revisorn och befattningshavare hos klientföretaget, om vilka förutsättningar som måste finnas för att en immateriell tillgång ska bedömas vara reviderbar och vilket värde den i så fall borde upptas till. Enligt hennes doktorsavhandling sker i denna process en förhandling om existens och värdering för den immateriella tillgången, och där använder revisorn helst inte sitt yttersta hot som vapen, den orena revisionsberättelsen, utan lyckas i förhandlingen genom retorisk kompetens övertyga om sin syn på den immateriella tillgången. Avhandlingen blev ett tidigt bidrag till förhandlingsforskningen inom revision. Doktorsavhandlingen har också kommit att påverka hennes fortsatta forskande. Forskning om förhandling mellan revisor och klient har senare blivit ganska stort internationellt, särskilt om hur redovisningen förhandlas frontstage inom klientföretaget, säger hon. Just nu håller hon som del i ett litet forskarteam på att utvidga frågan genom att studera hur interna förhandlingar, sker backstage inom revisionsbyrån mellan revisorn och specialisterna i byråns nätverk. Regleringsorgan verkar inte alltid fullt insatta i komplexiteten i de processer som finns inom branschen, och genom att belysa sådana aspekter kan vi bidra till kunskapsutvecklingen, till exempel för att visa på de förutsättningar och villkor revisorer verkar under, så att förhoppningsvis regleringsåtgärder träffar mer rätt. under nio år arbetade Gunilla Eklöv Alander på PwC. Hon fick erbjudandet om arbetet strax före Enronkraschen, och fick möjlighet att fokusera på hur en så stor revisionsbyrå i ett så stort nätverk gick till väga för att tackla krisen, särskilt utifrån riskhantering och kvalitetstänk i revisionsmetodiken. Hon har även varit sakkunnig inom FAR och suttit med i redaktionsråd. Sina år ute i verksamheterna har hon stor nytta av i rollen som forskare. Ett speciellt forskningsintresse är ofta sprunget ur en kontrovers mellan praktiken och ny reglering inom både redovisning och revision, säger hon. Att forskningen är viktig för de praktiserande revisorerna och redovisningskonsulterna är hon övertygad om. Bra forskning bör ge kunskap tillbaka till praktiken. Vi märker att vårt sätt att belysa en organisation leder till ett direkt lärande mer eller mindre i realtid för denna organisation, exempelvis vid fallstudier av ett Regleringsorgan verkar inte alltid fullt insatta i komplexiteten i de processer som finns inom branschen

16 i karriären Profilen Gör som andra redovisningskonsulter... Hög säkerhet och backup online Direkt åtkomst till kundernas bokföring Smart aministration var och när du vill Tidssparande och kostnadseffektivt optimera samarbetet med dina kunder Med e-conomics webbaserade ekonomisystem kan du erbjuda dina kunder flexibla och kundanpassade lösningar. Oavsett om en kund vill sköta delar av bokföringen själv, medan en annan enbart har behov att då och då ta ut rapporter, så finns det en lösning med e-conomic. Du har åtkomst till kundens bokföring när det passar dig och systemet innehåller alla de funktioner du som revisor eller redovisningskonsult kan behöva. Registrera din byrå hos e-conomic idag Det tjänar både du och din kund på. Läs mer på För att forskning ska göra nytta måste den få spridning, säger Gunilla Eklöv Alander. e-conomic riktar sig till små och medelstora företag och har fler än användare. e-conomic är den ledande leverantören av webbaserade ekonomisystem och är representerat i mer än 50 länder världen över. Det är toppen att få följa studenterna på resan från A till Ö. specifikt företag. Vi lyfter också upp relationer, arbetssätt och samarbetsformer och skapar på så sätt kunskap om revisorer och regleringsorgan, till direkt eller indirekt nytta för branschen, säger hon. Något som komplicerar kunskapsöverföringen är annars de långa ledtider som finns i forskningsprocesserna, hela vägen från en ansökan om forskningsfinansiering till genomförande, avrapportering och publicering av forskningsartiklar. för de etablerade forskarna är det relativt lätt att få tillgång till empiri, det vill säga möjligheten att studera det som sker i praktiken. Detta både på grund av det förtroende de åtnjuter och deras kontaktnät och att flera av dem varit verksamma på olika sätt inom byråer eller inom FAR. Men för studenterna är det svårare. Gunilla Eklöv Alander uppmanar alla byråer att hjälpa till genom att ge av sin tid. Och att avsätta tid för studenterna kan löna sig även för revisionsbyrån. Våra studenter behöver de allra bästa förutsättningar för att maximera sina kunskaper under studietiden. Branschen kan tillgodose sitt eget intresse av blivande kompetent personal genom att sätta av tid för intervjuer eller besvara enkäter för kandidat-, magister- och masteruppsatser. Vi märker att byråer som är duktiga på detta ofta ser särskilt intervjun som en möjlighet att hitta framtida medarbetare, säger hon. För att forskningen ska göra nytta måste den få spridning ut i branschen, det som brukar kallas den tredje uppgiften. Men redovisning och revision är inte alltid ett område som är lätt att få mycket uppmärksamhet kring. Bland annat är mediebevakningen svag när det gäller nya forskningsrön som presenteras, och forskare som kommer på besök för att föreläsa. Ett effektivt sätt som fungerar åt båda hållen är referensgrupper till forskningsprojekt, och riktade möten och seminarier. Ett forum för att diskutera intressanta frågor med professionella revisionsutövare inom olika sektorer i samhället är Svenska Revisionsakademin, där Gunilla Eklöv Alander är exekutiv ledamot, samt förstås kontakter med FAR. När det gäller studenternas projekt är uppsatstävlingar ett sätt att nå ut, och där är Svenska Revisionsakademins uppsatstävling viktig. Svenska Revisionsakademin delar varje år ut ett pris för bästa uppsats på avancerad nivå framlagd vid ett svenskt universitet eller högskola (för årets vinnare se artikel på sid 9). Det är ett fint initiativ där vi får möjlighet att uppmärksamma fantastiska uppsatser från olika lärosäten runt om i landet, säger hon. att undervisa studenter är en av de roligaste delarna med jobbet, säger Gunilla Eklöv Alander. Samtidigt sticker hon inte under stol med att det ibland är svårt att vara handledare. Det kan vara frustrerande, det är deras uppsats och jag ska inte lägga mig i och styra för mycket. Handledningen syftar till att vägleda studenterna så att deras ambitioner och ansträngningar ger bästa möjliga resultat. Vi arbetar med det råmaterial studenterna ger oss. Samtidigt är ju vårt mål att hjälpa studenterna framåt så att de lyckas med sina studier och i livet, ibland en svår balansgång. Det är toppen att få följa studenterna på resan från A till Ö och det är härligt att se deras utveckling och lärande, säger Gunilla Eklöv Alander. 5498_Ann_184x117_5.indd 1 20/08/ Bättre service för dina kunder Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du starta och ombilda lagerbolag, starta privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Det är billigare, det blir rätt från början och dessutom sparar du tid. En styrelseändring går upp till en vecka snabbare. Med Företagsärenden för ombud kan jag snabbt göra ändringar åt mina kunder. Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar risken för felaktigheter. Kjell Wengbrand Redovisningskonsult, Ulricehamn 30

17 avseende direkt skatt. ser i samtliga EU-länder. och riskkapitalfonder. ISBN xxxxx-x ISSN ISBN Beställningar: Norstedts Juridik AB Kundservice Stockholm Tel Fax Vx e-post: kundservice@nj.se varit akademiskt verksam. ISBN ISBN Fördjupning Fördjupning Senaste artiklarna på webben Fördjupningsartiklar publiceras i fördjupning en bilaga som medföljer vartannat nummer av. Fördjupningsartiklar publiceras dessutom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redovisning, revision, skatt och affärsrådgivning. Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se författare mats brockert Varför tar FAR strid för mer komplicerade regler? FAR har i fråga om alternativregeln i K2 intagit en svårgriplig hållning i strid mot övriga samhällets förenklingsambitioner för mindre företag. Det skriver Mats Brockert som tidigare debatterat frågan både som skattehandläggare och egenföretagare. I denna artikel fördjupar han sin kritik mot hur FAR tillämpar principen om skatteregels företräde. författare elin awerstedt Sverige behöver en ny översyn av reglerna för revisorns skadestånds ansvar Svenska revisorer blir ofta måltavla för skadeståndsprocesser, som egentligen borde riktas mot styrelse och vd. Problemet är att den juridiska ansvarsfördelningen inte återspeglas i de skadeståndsprocesser som utspelas i svenska domstolar. Advokat Elin Awerstedt för i denna artikel ett initierat resonemang kring glappet mellan teori och praktik i den svenska ansvarsmodellen för bolag. Bolagsrevisorn, 4 u Krister Moberg, Niklas Valentin, Peter Åkersten Ca 270 s. Utk okt Revisorns roll har under de senaste åren alltmer kommit i rampljuset. I boken ges en samlad framställning av revisorns ställning, rättigheter och skyldigheter. I centrum för analysen står reglerna i aktiebolagslagens tionde kapitel och revisorslagen. Särskilt ingående behandlas revisorns ansvar, oberoende och sekretess. 580 kr (prel pris) exkl moms nr nj.se Låt oss avlasta dig! På Bolagsstiftarna finns vi alltid redo att leverera lagerbolag samt snabbavveckla vilande aktiebolag. Hos oss finns varken röda dagar eller lediga kvällar vi kan alltid garantera en handläggning inom 2 timmar! författare niklas sandell och peter svensson Det var inte mitt fel Om goodwillnedskrivningar och ansvarstagande i finansiella rapporter Vem tar egentligen ansvar för ett företags misslyckanden? Ett exempel på något som normalt uppfattas som ett misslyckande är när ett företag gör en nedskrivning av goodwill. Hur förklaras en sådan nedskrivning i årsredovisningen? Niklas Sandell och Peter Svensson redogör här för en undersökning som har utförts inom ramen för forskningsprojektet Årsredovisningens språk. Undersökningen fokuserar på det naturliga språket (vardagsspråket) i finansiella rapporter och bygger på ett nyligen publicerat Working paper om Accounts & Accountability. Studien är en fortsättning på artikeln Verbala trolleritrick i finansiella rapporter som publicerades i nr författare albin bjurman och erik weihagen Hur pålitligt är det redovisade resultatet? Denna artikel är baserad på magisteruppsatsen How Reliable are Earnings - A study about real activities manipulation and accrual-based manipulation in Europe. Författarna undersökte ett urval av noterade företag i Europa under en sjuårsperiod och uppkomsten av resultatmanipulering för att undvika att redovisa ett negativt resultat. Baserat på resultatet drar de några intressanta slutsatser som påverkar redovisnings- och revisions professionen i Sverige och Europa. författare henrik karlström Rena kommissionsförhållanden inom koncerner I denna artikel diskuteras några civilrättsliga frågor som aktualiseras vid rena kommissionsförhållanden inom koncerner. Även om moderbolaget i rena kommissionsförhållanden typiskt sett undgår eget ansvar för dotterbolagets förpliktelser, kan dotterbolagets åtaganden gentemot moderbolaget komma att ifrågasättas ur framför allt ett aktiebolagsrättsligt perspektiv. författare ole deurell Debatten om progressiva avskrivningar missar viktiga fakta Bostadsrättsföreningar går med förlust och tar systematiskt ut för låga avgifter? Nej, verkligheten är mer nyanserad, skriver auktoriserad revisor Ole Deurell. I denna artikel delar han med sig av unika data om nuläget samt förslag på hur årsredovisningar i bostadsrättföreningar kan bli tydligare och mer användarvänliga. FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: pernilla.halling@far.se, Moms för bank och finans Moms för bank och finans är en praktiskt inriktad handbok för ekonomichefer, skattejurister, bolagsjurister och andra som kommer i kontakt med momsfrågor inom den finansiella sektorn. I boken behandlas de vanligaste momsfrågeställningarna inom olika slags finansiella verksamheter såsom inlåning, kreditgivning, betalningar, factoring, värdepappershandel, corporate finance, värdepappersfonder Boken innehåller även en överskådlig genomgång av de viktigaste momsreglerna för finansbranschen, bland annat om reglerna momsfrihet, avdragsrätt och internationella tjänster. GUNNAR RABE SKATTELAGSTIFTNING ulf nilsson är skattejurist, verksam inom mervärdesskatteområdet. Han har lång erfarenhet från skatterådgivning på revisions-, advokat- och skattebyråer. Tidigare har han även arbetat vid domstol och på Skatteverket. Ulf har författat ett stort antal artiklar inom det skatterättsliga området och också ett Wolters Kluwer-företag kundservice@nj.se nj.se Uppdaterad per den 1 juli 2014 Lagsamlingen, som nu utkommer för fyrtionionde gången, innehåller praktiskt taget samtliga lagar på skat te området den praktiskt verksamme rådgivaren, domaren, skat te tjänstemannen eller studeranden behöver. Förutom gällande lagtext finns också äldre lagtext med för de flesta lagar I Skattelagstiftning finns alla väsentliga lagar på skatteområdet. I lagtextsamlingen ingår även lagar med EU-anknytning som fusions direktivet, moder/dotterbolagsdirektivet, ränte/royaltydirektivet och sparandedirektivet samt utdrag ur EUF-fördraget, liksom OECD:s modellavtal. Efter varje lag finns hänvisningar till propositioner och ut skottsbetänkanden för samtliga lagändringar sedan Skattelagstiftning har särskilda innehållsförteckningar till inkomst skattelagen och skatteförfarandelagen samt ett lagregister och ett omfattande sakregister för hela boken. Dessutom in går ett tabellav snitt med de vanligen efterfrågade sifferuppgifterna. Där finns också tabeller över skattesat- Andra intressanta böcker: LAGSTIFTNING SKATTE G U N N A R R A B E Moms för bank och finans Ulf Nilsson 14:2 ulf nilsson Moms för bank och finans Moms för bank och finans Ulf Nilsson kr exkl moms nr nj.se G U N N A R R A B E SKATTE LAGSTIFTNING LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR SOM DE LYDER DEN 1 JULI :2 Skattelagstiftning 14:2 Gunnar Rabe kr exkl moms nr nj.se Fler titlar hittar du på nj.se Norstedts Juridik främst för de främsta. robert selvaag Norstedts Juridiks Skattesvar A-Ö Norstedts Juridik Skattesvar A Ö Robert Selvaag Utk okt kr (prel pris) exkl moms nr nj.se ulf tivéus Tretolv Skatt på kvalificerade andelar Tretolv Ulf Tivéus Utk sep kr (prel pris) exkl moms nr nj.se Det viktigaste för mig är att det skall vara snabbt, tryggt och enkelt att göra affärer med oss! Bolagsstiftarna AB Box 12086, Göteborg Tel Fax info@bolagsstiftarna.se 32

18 Debatt Debatt Uppdatering av FAR-policy Debattpanelen: näringspolitik Vi är kronan på verket i dina affärer När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 250 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer. Ny termin, nya föresatser. Under sommaren har debattredaktion hunnit samla på sig ett antal debattartiklar som gör startfältet inför den nya terminen både brett och spänstigt. Så nu spänner vi musklerna för att ta itu med angelägna, svåra, viktiga och kontroversiella ämnen! Missa inte att också gå in på för att ta del av det som inte fick plats i detta fullmatade septembernummer. Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se Göran Abrahamsson, Pernilla Lundqvist och Johan Månsson: Kontrollbalansräkning med K2 eller K3 SRF Ekonomiutbildning Kunskap i praktiken K2/K3 Redovisningsfrågor i ägarledda företag, fördjupning Kursomgång: 4-5 november 2014, Stockholm Lärare: Sven-Inge Danielsson och Pernilla Lundqvist Sambandet redovisning och beskattning med K2/K3 Kursomgång: oktober 2014, Stockholm Lärare: Peter Nilsson och Bo Svensson Högre Skattekurs 3 dagar eller 2 dagar eller 1 dag välj själv Dag 1: Aktuell företagsbeskattning Dag 2: Beskattning av fåmansföretag Dag 3: Beskattning av handelsbolag och enskild firma Kursomgång: oktober 2014, Stockholm Lärare: Bo Svensson Boka och läs mer på srfekonomiutbildning.se från och med 2014 måsta alla aktiebolag börja att tillämpa något av de nya redovisningsregelverken K2 eller K3, om inte RFR 2 tillämpas. Detta val kan påverka både när och hur en kontrollbalansräkning ska upprättas, skriver Göran Abrahamsson, Pernilla Lundqvist, och Johan Månsson för FAR:s policygrupp för redovisning. Hur en kontrollbalansräkning ska upprättas regleras i aktiebolagslagen (ABL) 25 kap. 14. Principen är att företaget utgår från en balansräkning upprättad enligt företagets ordinarie principer. Därefter får vissa justeringar göras vilka specificeras i ABL 25 kap. 14. Den första av dessa justeringar innebär att tillgångar och skulder får tas upp till ett annat värde än i den ordinarie redovisningen om denna alternativa värdering är förenlig med god redovisningssed. Utöver denna första punkt i ABL 25 kap. 14 finns det också möjlighet att värdera tillgångar till nettoförsäljningsvärde, reducera värdet på skulder till följd av statliga stöd samt dela upp obeskattade reserver på eget kapital och uppskjuten skatt. Tillämpningen av K2/K3 aktualiserar vissa frågor avseende tillämpningen av den första justeringspunkten i ABL 25 kap. 14. Med anledning av dessa frågor avser FAR:s policygrupp för redovisning att uppdatera FAR:s redovisningsrekommendation RedR 2 Kontrollbalansräkning. De frågeställningar som aktualiseras med anledning av K2/K3 är främst följande: 1. Är det möjligt att i en kontrollbalansräkning tillämpa vissa värderingsregler i K2 och vissa i K3? Är det med andra ord möjligt att blanda regler från K2 och K3 i en kontrollbalansräkning eller måste ett enda regelverk tillämpas i sin helhet? 2. Vilka regelverk kan ett företag välja mellan? Kan till exempel ett större företag välja att tillämpa K2, eller vissa enskilda värderingsregler i K2, vid upprättandet av en kontrollbalansräkning? Fråga 1: Kan regler från K2 och K3 blandas i en kontrollbalansräkning? Den första frågan aktualiseras eftersom det enligt tidigare god redovisningssed varit tillåtet att blanda olika värderingsregler hämtade från Bokföringsnämndens (BFN) och Redovisningsrådets normer. Det har även varit i enlighet med god redovisningssed att i vissa fall söka vägledningen i en standard från IASB i den utsträckning det varit förenligt Årsredovisningen respektive kontrollbalansräkningen har därför olika syften. med årsredovisningslagen. Dessa valmöjligheter har varit reglerade i BFNAR 2000:2. Både K2 och K3 skiljer sig från BFNAR 2000:2 i detta avseende. Enligt K2 och K3 ska dessa regelverk tillämpas i sin helhet och den enda möjligheten att tillämpa eller ta vägledning från ett annat regelverk är att K3 ger viss möjlighet att hämta vägledning från IFRS. Det är däremot inte i enlighet med varken K2 eller K3 att blanda regler från de två regelverken. Denna förändring i utformningen av BFN:s allmänna råd är anledningen till den första frågeställningen. argument för att tillåta en blandning mellan regler i K2 och K3 när kontrollbalansräkning upprättas inkluderar följande: Syftet med reglerna i ABL 25 kap. 14 är att visa på företagets överlevnadsförmåga. Årsredovisningen respektive kontrollbalansräkningen har därför olika syften. Det framgår av lagkommentarerna till ABL 25 kap. 14 att syftet är att företag fritt ska kunna välja mellan de redovisningsalternativ 35

19 Debatt Debatt som god redovisningssed tillåter. När ABL skrevs fanns inte de begränsningar som finns i K2 och K3 att ett redovisningsregelverk måste tillämpas i sin helhet. Dessa begränsningar i K2 och K3 är inte förenliga med utformningen och syftet med punkt 1 i ABL 25 kap. 14, vilket innebär att lagparagrafen går före dessa regler i de allmänna råden. Etablerad praxis vid upprättande av kontrollbalansräkningar är att ett företag kan välja att tillämpa en enskild värderingsregel hämtad från ett alternativt regelverk. BFNAR 2000:2 tillåter att olika rekommendationer i sin helhet tillämpas för olika områden, men innebär inte att enskilda regler kan hämtas från olika rekommendationer. Nuvarande etablerad praxis accepterar en större blandning mellan olika regler i en kontrollbalansräkning, än vad som varit möjligt i en ordinarie årsredovisning. Det finns inte anledning att skärpa detta synsätt nu i och med införandet av K2 och K3 eftersom en kontrollbalansräkning syftar till att visa på företagets överlevnadsförmåga och överlevnadsförmågan har inte förändrats genom nya redovisningsregelverk. argument mot att tillåta en blandning mellan regler i K2 och K3 när kontrollbalansräkning upprättas inkluderar följande: Den första punkten i ABL 25 kap. 14 hänvisar till god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed i detta avseende kan inte tolkas på annat sätt än vad som gäller vid upprättande av en ordinarie årsredovisning. Vid upprättande av en årsredovisning enligt K2 eller K3 är det inte möjligt att tillämpa en regel från det andra regelverket. Syftet med ABL 25 kap. 14 att visa på företagets överlevnadsförmåga (oberoende av de begränsningar som kan följa av redovisningsreglerna) beaktas genom paragrafens andra punkt som tillåter att alla tillgångar får tas upp till sitt nettoförsäljningsvärde. far:s policygrupp har gjort den preliminära bedömningen att det är i överensstämmelse med ABL:s syfte och etablerad praxis att tillåta att ett företag tillämpar regler ur både K2 och K3 vid upprättande av en kontrollbalansräkning. Detta innebär exempelvis att ett företag som tillämpar K2 i den ordinarie redovisningen, i en kontrollbalansräkning kan välja att tilllämpa en (eller flera) värderingsregel i K3 utan att behöva tillämpa K3 i sin helhet. En restriktiv tolkning av första punkten i ABL 25 kap. 14 skulle exempelvis innebära att ett företag som tillämpar K2 inte kan värdera egenupparbetade utvecklingsutgifter till sitt FAR:s policygrupp för redovisning har för avsikt att uppdatera RedR 2, men innan det sker tar policygruppen tacksamt emot synpunkter. anskaffningsvärde i en kontrollbalansräkning utan att tillämpa K3 i sin helhet i kontrollbalansräkningen. Även vid en restriktiv tolkning av punkt 1 i ABL 25 kap. 14 är det i och för sig med exemplet om egenupparbetade immateriella tillgångar ändå möjligt att värdera tillgången till nettoförsäljningsvärde enligt punkt 2 i ABL 25 kap. 14, förutsatt att kriterierna är uppfyllda. Oavsett detta är det policygruppens bedömning att en restriktiv tolkning av frågeställning 1 ovan inte är i överensstämmelse med ABL:s syfte. Fråga 2: Vilka regelverk kan ett företag välja mellan? Den andra frågeställningen gäller vilka redovisningsregelverk ett företag kan välja mellan vid upprättandet av en kontrollbalansräkning. I den ordinarie redovisningen kan ett större företag inte tillämpa K2. Förutom K2 och K3 kan företag, oavsett storlek, som ingår i en IFRS-koncern upprätta sin årsredovisning enligt RFR 2. Ska de begränsningar som finns vid val av regelverk i en ordinarie årsredovisning även gälla vid upprättande av kontrollbalansräkning? Frågeställningen är relevant oavsett ställningstagandet i frågeställning 1 ovan. Den vanligaste situationen där frågan aktualiseras är om ett större företag, som är tvunget att tillämpa K3 i sin ordinarie årsredovisning, kan välja att tillämpa hela K2 eller enskilda regler i K2 i en kontrollbalansräkning. Argumenten för och emot att tillåta alla olika regelverk i en kontrollbalansräkning är i huvudsak de samma som att tillåta blandning mellan regelverk i frågeställning 1 ovan. En väsentlig skillnad är dock att det inte finns någon tidigare etablerad praxis att företag i en kontrollbalansräkning kan tillämpa andra regelverk än de som kan tillämpas i en ordinarie årsredovisning. Det är exempelvis policygruppens bedömning att det inte finns någon befintlig praxis att ett enskilt aktiebolag exempelvis tillämpar IFRS eller RFR 2 i en kontrollbalansräkning (utöver de möjligheter som följer av BFNAR 2000:2). Oavsett att argumenten för och emot i hög grad liknar varandra i de båda frågeställningarna är det policygruppens bedömning beträffande fråga 1 att en blandning mellan regelverken är möjlig, medan policygruppens bedömning i fråga 2 är mer restriktiv och innebär att företag i sin kontrollbalansräkning endast kan tillämpa regler från regelverk som vore möjliga att tillämpa i en ordinarie redovisning. Policygruppens bedömningar kan illustreras med tre exempel: Ett mindre företag som tillämpar K2 i sin ordinarie årsredovisning, kan i en kontrollbalansräkning välja att tillämpa enskilda värderingsprinciper som finns i K3, utan att företaget behöver tillämpa K3 i sin helhet i kontrollbalansräkningen. (Frågeställning 1 ovan). Ett mindre företag som tillämpar K3 i sin ordinarie årsredovisning, kan i en kontrollbalansräkning välja att tillämpa enskilda värderingsprinciper som finns i K2. (Frågeställning 1 ovan). Ett större företag kan i en kontrollbalansräkning inte välja att tillämpa K2 i sin helhet eller enskilda värderingsprinciper som finns i K2. (Frågeställning 2 ovan). FAR:s policygrupp för redovisning har för avsikt att uppdatera RedR 2 i enlighet med bedömningarna ovan, men innan det sker tar policygruppen tacksamt emot synpunkter på ovanstående. Synpunkter kan lämnas direkt till policygruppen för redovisning genom ordförande Göran Arnell (goran.arnell@kpmg.se), någon av författarna av denna artikel eller genom ett inlägg i. Policygruppen tar tacksamt emot såväl positiv som negativ kritik. Göran Abrahamsson är auktoriserad revisor på EY och ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning. goran.abrahamsson@se.ey.com Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist på KPMG och ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning. pernilla.lundqvist@kpmg.se Johan Månsson är auktoriserad revisor på PwC och ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning. johan.maansson@se.pwc.com Ineffektiv handläggning har skadat förtroendet för RN upprepade frågor och långa ledtider i disciplinärenden mot revisorer skapar irritation och misstro. Urban Engerstedt, senior rådgivare, har identifierat ett antal kritiska punkter som påverkar förtroendet för Revisorsnämnden (RN). Revisorsnämnden (RN) är statens myndighet för revisorsfrågor. RN har två övergripande uppgifter. Den ena huvuduppgiften är att se till att det finns kvalificerade revisorer för näringslivets behov. Den andra är att ha tillsyn över dessa revisorer. RN fullgör sin andra huvuduppgift, att ha tillsyn över de kvalificerade revisorerna, på flera olika sätt. RN tar emot och prövar anmälningar mot kvalificerade revisorer. Sådana anmälningar kommer, enligt uppgift på RN:s webbplats, vanligen från klienter, konkursförvaltare eller myndigheter. RN har även en stor uppsökande verksamhet som går ut på att kontrollera att den revision som utförs håller hög kvalitet. Urvalet av vilka revisionsbyråer och revisorer som ska granskas på detta sätt sker systematiskt och riskbaserat. RN öppnar även granskningsärenden på grund av uppgifter i pressen och andra medier oavsett om det har inkommit någon anmälan. Om RN i något ärende, vare sig det startats genom en anmälan eller på annat sätt, finner att en kvalificerad revisor har åsidosatt sina skyldigheter kan RN meddela revisorn en så kallad disciplinär åtgärd. En sådan åtgärd är en erinran, en varning eller ett upphävande av en revisors godkännande eller auktorisation eller av ett revisionsbolags registrering. det är viktigt både för revisionsbranschen och för revisionens intressenter att det finns en oberoende, kompetent och effektiv tillsyn av revisorer. Det är därför också angeläget att tillsynen bedrivs på ett sådant sätt att den inger respekt och förtroende i revisorskåren. Enligt min erfarenhet är detta inte alltid fallet. I min nuvarande verksamhet som senior rådgivare åt revisorer och revisionsföretag, men också i min tidigare verksamhet hos KPMG och FAR, har jag upplevt ett antal situationer där revisorer som varit föremål för RN:s tillsyn uttalat frustration över de långa ledtiderna i disciplin ärendena. Det är således inte ovanligt att handläggningen av ett ärende kan ta upp till ett och ett halvt eller till och med två år innan RN fattar slutligt beslut i ärendet. Utdragna handläggningstider medför betydande tidsåtgång och inte minst stora kostnader för den revisor eller det registrerade revisionsbolag som är föremål för ärendet. För enskilda revisorer innebär det också en psykisk påfrestning att under lång tid leva i ovisshet om utgången i ett disciplinärende. en annan källa till frustration utöver de långa handläggningstiderna, men som bidrar till dessa, är att berörda revisorer och revisionsbolag under handläggningstiden kan få föreläggande på föreläggande med frågor, vilka inte sällan upplevs som upp repningar av tidigare ställda frågor som redan besvarats eller som synes vara av oväsentligt slag sett till ärendets helhet. Förekomsten av dessa frågebatterier i disciplinärendena tycks också ha ökat på senare år samtidigt som RN blivit mycket mer restriktiv med att ge anstånd med att För enskilda revisorer innebär det också en psykisk påfrestning att under lång tid leva i ovisshet om utgången i ett disciplinärende. 36

20 Debatt Debatt Lagen kräver att pågående arbeten redovisas i bokslut Lagerbolag Köp ett lagerbolag av oss idag. Under dagen kan du lämna ett startklart aktiebolag till din kund. Köp ett lagerbolag av oss så slipper du och din upp dragsgivare väntetiden hos Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger färdiga för start. Varför ska du köpa just av oss? Här får du tre skäl: Firmabesked direkt! Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet. Vi känner Bolagsverket Du får ny firma utan onödig fördröjning tack vare bra förhandsbedömningar och egen praxisbank. Alla våra medarbetare har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket). Vi säljer inte till vem som helst Vi vill endast sälja till seriösa förvärvare. Våra lagerbolag kan därför bara köpas av advokatbyråer, revisionsbyråer samt på rekommendationer. Ring oss redan idag BOLAGSRÄTT SUNDSVALL AB Box 270 Tullgatan Sundsvall Tfn info@bolagsratt.se Hemsida lämna svaren på föreläggandena. Ytterligare en omständighet som skapar irritation och misstro bland berörda revisorer är att RN i allt större utsträckning tenderar att utöka prövningen i ärendena till frågor som ligger utanför de förhållanden som omfattas av anmälan. Det är visserligen sant att RN som tillsynsmyndighet inte är bunden av anmälarens uppgifter och påståenden anmälaren intar inte ställning som part i ärendet men utgångspunkten borde, enligt min mening, ändå vara att RN koncentrerar sin handläggning till uppgifterna i anmälan. En naturlig konsekvens av det sätt på vilket RN bedriver sina utredningar i disciplinärenden är att de flesta revisorer ryggar inför att ställas inför skranket i dessa sammanhang, något som också dessvärre ibland utnyttjas av mindre seriösa kunder som av olika skäl kommit i konflikt med sina revisorer. Det förekommer således att sådana kunder hotar med att anmäla sin revisor till RN om revisorn inte faller till föga i den fråga som tvisten gäller, till exempel diskussion om ett arvode eller om innehållet i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är naturligtvis aldrig förhandlingsbar, men kreditering helt eller delvis av en kundfaktura kan kanske ibland rent av framstå som ett bättre alternativ än att hamna i utredningskvarnen! jag har nu pekat på några faktorer som enligt min erfarenhet riskerar att minska respekten och förtroendet för RN:s tillsynsverksamhet. Frågan är då om man kan göra något för att förbättra situationen och minska denna risk? Jo, enligt min mening bör RN kunna förbättra effektiviteten i hanteringen av disciplinärendena i berörda hänseenden genom att för det första koncentrera handläggningen kring uppgifterna i anmälan, för det andra rikta fokus i ärendehandläggningen mot väsentligheter och inte mot formaliafel och för det tredje strama upp frågeställandet till undvikande av upprepningar och onödigt många förelägganden. Det skulle säkert också bidra till en större förståelse bland revisorerna för tillsynsverksamheten om RN i något större utsträckning accepterade det faktum att revisorer under vissa perioder har en mycket hög arbetsbelastning. Mina förslag förutsätter givetvis att RN har förmågan och viljan att sätta sig in i de revisorers situation som blir föremål för tillsyn och även delar uppfattningen att revisorskårens förtroende för myndighetens handläggning av tillsynsärendena är av väsentlig betydelse för tillsynsverksamheten i stort. Jag utgår från att så är fallet. Urban Engerstedt är tidigare chefsjurist på FAR och numera verksam som senior rådgivare. far arbetar i allra högsta grad för att förenkla för företagare, dock inom lagens ram. Det skriver Göran Arnell, ordförande för FAR:s policygrupp för redovisning i genmäle på Mats Brockerts debattinlägg i nr 5/2014. Dramat om redovisning av pågående arbeten på löpande räkning har många akter. Nu senast har Mats Brockert i nr 5/2014 ifrågasatt FAR med uttalanden som FAR tar strid mot småföretagarkollektivet och om FAR inte längre har något intresse av de mindre företagen. Bakgrunden till Brockerts artikel är att FAR tidigare skickat brev till Bokföringsnämnden (BFN) i syfte att BFN ska ändra sina allmänna råd avseende pågående arbeten på löpande räkning till följd av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. FAR arbetar i allra högsta grad för att förenkla för företagare. FAR önskar inte förenkla om det står i strid med svensk rätt och EU-rätt; i sådana fall måste EU-rätt respektive nationell rätt ändras först. Vare sig årsredovisningslagen (ÅRL) eller EU:s redovisningsdirektiv tillåter periodisering enligt kontantmetoden eller faktureringsmetoden, ofta benämnd alternativregeln i detta sammanhang. Nedan redogörs för FAR:s syn på redovisning av pågående arbeten på löpande räkning vid upprättande av bokslut och årsredovisning. Vad som gäller i den löpande bokföringen behandlas inte. DEN AVGÖRANDE HÄNDELSEN var att Högsta förvaltningsdomstolen i en dom (HFD 2011 ref. 20) förklarade att något samband mellan redovisning och beskattning inte finns när det gäller pågående arbeten på löpande räkning. En motsatt uppfattning har funnits i praxis decennier tillbaka. Skattelagen tillåter att nedlagda utgifter kan kostnadsföras löpande och att beskattning sker först vid fakturering. Detta överensstämmer inte med vanliga redovisningsmässiga principer. Juridiskt var det emellertid korrekt eftersom bokföringslagarna sedan 1929 och fram till 1999 förklarat att till exempel regler i skattelag som strider mot regler i redovisningslagstiftningen har företräde framför redovisningsreglerna och att redovisningen sålunda anpassar sig till skattereglerna. HFD:s dom leder till en ny tolkning innebärande att något samband mellan redovisning och beskattning inte längre föreligger avseende pågående arbeten på löpande räkning. Det finns därför inte längre skäl att tillämpa skattereglerna i redovisningen. I stället ska värderingsregeln för omsättningstillgångar tillämpas i redovisningen, det vill säga som huvudregel lägsta värdets princip (LVP). BFN anser att löpande kostnadsföring av utgifter för pågående arbeten och intäktsredovisning först vid fakturering är i överensstämmelse med ÅRL. BFN anför förenklingsskäl till sitt ställningstagande. FAR och Rådet för finansiell rapportering har motsatt uppfattning och har ändrat sin normgivning efter domen. FAR arbetar i allra högsta grad för att förenkla för företagare. Om förenkling kommer i konflikt med svensk rätt och EU-rätt måste EU-rätt och nationell rätt ändras först. Under förekom en livlig diskussion i om redovisning av pågående arbeten på löpande räkning och FAR framställde en begäran om att BFN skulle anpassa sina allmänna råd, BFNAR 2003:3 Intäkter och K2, efter den nya situation som uppstått efter HFD:s dom. I K3 beaktades domen av BFN och där finns ingen alternativregel som medger redovisningen utifrån fakturering. Mats Brockert skriver att FAR:s argument är högst tvivelaktiga och utan tvekan felaktiga och att skrivelsen innehåller rena spekulationer. Om principen för skatteregels företräde skriver Brockert att principen inte bara för honom själv utan även för justitierådet Margit Knutsson är helt okänd, att den bygger på felaktiga grunder och att FAR:s argumentation inte ger stöd för att principen faktiskt skulle existera. Eftersom principen för skatteregels företräde är en av EU-rättens grundläggande principer på redovisningsområdet finns det anledning att förklara innebörden av denna princip. När EU för cirka femtio år sedan arbetade med att ta fram fjärde direktivet var man fullt medveten om att redovisningen i de europeiska staterna såg mycket olika ut. Ett stort problem var att vissa stater blandade in skatteregler i redovisningen, det vill säga hade ett samband mellan redovisning och beskattning. Andra stater hade en långtgående frikoppling mellan redovisning och beskattning. Ett sätt att hantera detta var givetvis att ändra skattelagstiftningen i de olika staterna så att full frikoppling skulle uppnås, men det gick inte att genomföra. Medlemsstaterna är angelägna om att själva styra över beskattningen i sitt land. Ingen harmonisering har hittills skett på inkomstskattesidan i detta avseende. DET ANDRA SÄTTET att få fram gemensamma redovisningsregler var att tillåta att skatteregler påverkade resultat- och balansräkning men att företagen skulle redovisa effekten i not av att tillämpa skatteregel i stället för redovisningsregel. EU valde denna väg. I det fjärde direktivet tog sig detta uttryck i att om företagen gör av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar uteslutande av skatteskäl ska beloppet och anledningen till åtgärden redovisas i not. (Artikel 35, 1 d)). Motsvarande regel infördes för omsättningstillgångar. (Artikel 39, 1, e)). Resultatet av denna lösning blev sålunda att alla EU-stater ska följa direktivets redovisningsregler samt dessutom att de stater som har samband mellan redovisning och beskattning får följa sina lokala skatteregler i redovisningen i de fall detta är nödvändigt för att uppnå vissa skatteeffekter. Länderna kan därför delas upp i två grupper, de som har ett samband och de som inte har det. Sverige tillhör den första gruppen och exempelvis Storbritannien den andra. Den förstnämnda gruppens stater måste därför på något vis hantera en princip som beskriver relationen mellan redovisning och beskattning. I Sverige kan denna princip kallas principen för skatteregels företräde och motsvarar en delmängd av de paragrafer som funnits i bokföringslagarna från 1929 till Det är viktigt att känna till principen för skatteregels företräde när man ska tolka EU- 39