Klimatförändringar. i Ronneby kommun

Transkript

1 Klimatförändringar i Ronneby kommun

2 Innehåll Varför förändras klimatet?... 3 Vilket arbete sker på olika nivåer?... 4 Världssamfundet...4 Europeiska unionen...4 Sverige...4 Vilka är erfarenheterna i Ronneby de senaste fem åren?... 4 Vilka förändringar förväntas?... 5 Förändrad nederbörd...5 Betydligt varmare i framtiden...5 Salthaltsförändring...5 Extremt väder...5 Havsnivåhöjning...6 Vilka möjligheter och hot finns för Ronneby kommun?... 7 Generellt varmare klimat...7 Längre torrperioder samt fler värmeböljor...7 Mildare vinterklimat...7 Stigande havsnivåer samt ökad nederbörd höst och vintertid...8 Mer extrema väderförhållanden...8 Vilka geografiska områden är mest utsatta?... 8 Vad gör Ronneby kommun?... 9 Samhällsplanering...9 Avloppssystem...10 Dricksvattenförsörjning...10 Vad måste ske nu? Länktips Klimatanpassningsportalen...12 Gateway to the UN System s Work on Climate Change...12 Klimatåtgärder - Energi för en värld i förändring...12 Regeringens sida om klimatarbetet...12 Länsstyrelsens miljöarbete...12 Energimyndigheten

3 Kommunstyrelsen gav i november 2007 i uppdrag åt en tvärsektoriell arbetsgrupp inom Ronneby kommun att utreda konsekvenser av kommande klimatförändringar för Ronneby kommun. Gruppen har under dels tagit fram vilka hot och möjligheter som är aktuella för kommunen dels tagit fram ett förslag på vad som först behöver åtgärdas. Utgångspunkterna för detta dokument är IPCC:s rapport och Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60). Varför förändras klimatet? Huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 är mycket sannolikt orsakad av ökande halter av växthusgaser i atmosfären enligt IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), fjärde utvärderingsrapporten från En rad olika klimatmodeller från forskningsinstitut runt hela världen har använts för att beräkna de klimatändringar som ökande halter av växthusgaser kan medföra. Jämfört med den förra IPCC-utvärderingen, IPCC 2001:TAR, har betydligt fler simuleringar genomförts med ett större antal modeller. Därför finns nu ett mycket bredare modellunderlag att basera bedömningarna på. Forskarna slår också för första gången fast att man från observationer i verkligheten kan se effekter i naturen av klimatförändringarna när det gäller växtlighet, djurliv, vattentillgångar, och isar. Till exempel att insekter och fjärilar flyttar norrut, blommor får längre växtsäsonger, glaciärer krymper och försvinner, oceanerna blir surare. Översvämning vid Vierydsån. Foto: Monika Oredsson 3

4 Sammantaget ger detta en stor säkerhet i slutsatsen att: Fortsatta utsläpp av växthusgaser med stor sannolikhet leder till en fortsatt uppvärmning under 2000-talet som är större än den vi upplevt under 1900-talet (IPCC, 2007). Vilket arbete sker på olika nivåer? Världssamfundet FN:s klimatpanel har stött, men även genomfört egen, forskning kring området och lämnat ett antal rapporter kring läget. Klimatpanelens arbete har också legat till grund för de rapporter som senare gjorts inom olika länder. Europeiska unionen EU har angett egna mål för utsläpp av koldioxid. Dessa mål anges för varje medlemsland. Sverige I Sverige finns nationella miljömål som är nedbrutna regionalt och lokalt och där kommunerna ska ta sitt ansvar. Vilka är erfarenheterna i Ronneby de senaste fem åren? Ronneby kommun har under 2009 undersökt 174 klimatrelaterade artiklar som publicerats i länets lokaltidningar under åren Denna inventering visar att vi främst haft återkommande problem vid följande väderhändelser: stormar översvämningar snöoväder torka Händelserna som inträffat har på olika sätt påverkat driftsäkerheten i elsystem, telenät och transportvägar, samt skapat problem i översvämningskänsliga områden. Under torrperioder har restriktioner införts för dricksvattenanvändning och eldning. Vi håller på för närvarande på att undersöka hur vädermönstret ser ut längre tillbaka i tiden, ca år. Foto: Räddningstjänsten Östra Blekinge 4

5 Vilka förändringar förväntas? Totalt sett kan sägas att vädret generellt kommer att bli mer extremt, något som ytterligare kan förstärkas genom lokala variationer. I riskoch sårbarhetsutredningen har scenarier valts som indikerar att klimatet kommer att förändras enligt följande: Förändrad nederbörd Nederbörden i södra Sverige förväntas öka vintertid till upp mot det dubbla år 2100 jämfört med idag. Då snömängden samtidigt förväntas minska dramatiskt innebär detta att regnmängden ökar ytterligare. Även hösten förväntas få ökad nederbörd. Under vår- och sommartid förväntas mindre nederbörd och längre perioder av intensiv torka. Detta kan i sin tur variera lokalt med främst variationer i terräng och närhet till havet, men generellt sett förväntas detta scenario. Betydligt varmare i framtiden I Blekinge beräknas medeltemperaturen öka med ca 2 6ºC till år 2100, där den största temperaturökningen förväntas under vintern och den minsta under sommaren. Antalet varma dagar, d.v. s. dagar med en högsta temperatur som överstiger 20ºC, förväntas öka med ca 50 dagar/år och antalet tropiska nätter då temperaturen inte faller under 20ºC öka från en handfull till upp mot 40 st/år. Detta medför även att antalet värmeböljor blir fler och med längre varaktighet. Salthaltsförändring Salthalten i Östersjön kommer att sänkas till följd av förändrad tillförsel av sötvatten från floder, älvar och vattendrag, men också på grund av förändringar i vindmönster. Osäkerheten är emellertid stor beträffande förändringens omfattning. Extremt väder Extremer är ofta lokala även om t. ex. kraftiga stormar, värmeböljor och köldknäppar kan täcka stora arealer och även sträckas ut över tiden. En varmare atmosfär kan dessutom innehålla mer vatten. Detta leder till att vattnets kretslopp kan bli häftigare, vilket möjliggör mera och häftigare regn. Bild: Stockholms universitets Marina Forskningscentrum 5

6 Framtida klimatscenarier innebär att vattentillgången generellt i Sverige kommer att öka, förutom i de sydöstra delarna där tillgången minskar med risk för vattenbrist under sommarmånaderna. Risker för vattenburen smitta bedöms öka med klimatförändringarna. Vid extrem nederbörd ökar risken för översvämningar, vilket i sin tur ökar risken för spridning av kemiska föroreningar. Foto: Räddningstjänsten Östra Blekinge Om det kommer att bli blåsigare eller inte är forskarna inte överens om. Olika klimatmodeller visar på olika resultat. Havsnivåhöjning I södra Sverige märks havsnivåhöjningen när vi analyserar mätdata för längre perioder, och här har havet stigit drygt 15 centimeter sedan slutet på 1800-talet enligt SMHI. Fram till år 2100 förväntas medelhavsnivån vid Blekingekusten att öka med upp mot 65 cm jämfört med dagens nivå, och årshögsta vattenstånd med återkomsttid på 100 år förväntas öka från dagens +1,25 m till upp mot +1,86 m. Dessutom förväntas fluktuationerna mellan hög- och lågvatten ske snabbare än vad de gör idag. Då havsvattennivån är en direkt påverkande faktor avseende åars och i vissa fall sjöars vattenstånd förväntas även dessa öka. I dessa fall kan skillnaderna dessutom bli än större om högvattenstånden kombineras med regnrika perioder. Det som kan komma att förändra de ovanstående scenarierna är risken för större klimatförändringar orsakade av tröskeleffekter från exempelvis ändrade havsströmmar, meteoritnedslag, större vulkanutbrott etc. Foto: Monika Oredsson 6

7 Vilka möjligheter och hot finns för Ronneby kommun? Konsekvenserna av ett förändrat klimat kan vara svårförutsägbara och vissa till och med helt okända med dagens kunskap. Nedan redovisas en grov sammanställning av de lokala möjligheter (+) och hot (-) som vi kan förutse uppdelat på olika påverkansområden: Generellt varmare klimat + Ökad turism. + Minskat behov av uppvärmning. + Bättre avkastning på jord- och skogsbruk samt möjlighet till nya växtarter. - Ökat behov av kylning (bostäder, äldreboenden, fabriker etc.) - Fler skadeinsekter samt nya sjukdomar. - Minskad och/eller förändrad biologisk mångfald Längre torrperioder samt fler värmeböljor - Fler och mer omfattande bränder i skog och mark. - Ökat bevattningsbehov. - Kapacitetsbrist i vattenförsörjningen. - Ökad sjukvårdsbelastning samt ökad dödlighet. Mildare vinterklimat + Minskat behov av uppvärmning. + Färre frostdagar. + Minskad isbeläggning i hamnar mm. + Mindre tjälskador. - Försvårad halkbekämpning (fler nollgraderspassager). 7

8 Stigande havsnivåer samt ökad nederbörd höst- och vintertid - Översvämning av bostads- och jordbruksmark. - Översvämning av känsliga ekosystem. - Påverkan på dricksvattentäkter samt dag- och spillvattenanläggningar. - Påverkan på infrastruktur. - Erosion, ras, skred m.m. Mer extrema väderförhållanden + Bättre förutsättningar för vatten- och vindkraftproduktion. - Stormskador på byggnader och skogsmark. - Påverkad infrastruktur. - Kapacitetsproblem i avloppsnätet (överbelastning, ökat antal bräddningar etc). - Kapacitetsproblem i dagvattensystem (översvämningar i källare och markområden). - Ökad stranderosion. Vilka geografiska områden är mest utsatta? Vissa geografiska områden i kommunen kommer att påverkas i större grad än andra. Framför allt kommer de låglänta kustnära områdena, t.ex. Millegarne, och områdena i nära anslutning till våra större sjöar och vattendrag att drabbas av de höjda vattennivåerna samt av de snabbare vattenståndsfluktuationerna. De områden med flest bofasta som förväntas påverkas av höjda vattennivåer är främst kring Ekenäs och längs Ronnebyåns södra del, men totalt sett kommer ett mycket stort antal bofasta nära kust och vattendrag att drabbas. Dessutom kommer infrastrukturen att påverkas så att vissa områden helt eller delvis isoleras. Avseende jordbruksmark förväntar vi oss stora problem längs hela kustbandet och upp utmed samtliga av kommunens större vattendrag. Stora arealer riskerar härvid att bli svårbrukade, och i många fall helt obrukbara med stora ekonomiska förluster som konsekvens. 8

9 Vad gör Ronneby kommun? Samhällsplanering Inom begreppet samhällsplanering har kommunen ett stort ansvar för klimatanpassning av verksamheter som vattenförsörjning och avloppshantering, energianläggningar, avfallsanläggningar, kommunikationsanläggningar, kollektivtrafik, omsorgsverksamhet och skolor m.m. Kommunen har även ansvar för den fysiska planläggningen av mark och vatten; hur man anser att mark och vatten ska användas och om användningen ska förändras. I översiktsplanen kan riskområden pekas ut och strategiska beslut kan tas om lämpliga åtgärder, till exempel vilken grundläggningsnivå som ska gälla för nybyggnad. Med hänsyn till nya kunskaper som kommit fram under senare år finns behov att revidera/fördjupa översiktsplanen enligt följande: Kustplan Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor Ronneby mot nya mål - lokala miljömål När kommunen antagit en detaljplan har man talat om att marken är lämpligt att bebygga, exempelvis med bostäder. Inom översvämningskänsligt område är det därför viktigt att kommande nya detaljplaner tar hänsyn till klimatfaktorer. Det gäller inte enbart placering av ny bebyggelse utan även andra anläggningar såsom dagvattendammar och infrastruktur för både transporter och VA. Det finns i Ronneby kommun ett antal gällande detaljplaner där man med dagens kunskap kan säga att det är olämpligt att bygga. Detaljplaner inom översvämningskänsligt område behöver därför revideras, eventuellt upphävas. Revidering kan innebära att det införs en ny planbestämmelse som reglerar minsta grundläggningshöjd. Byggnadsnämnden tillämpar idag att nybyggnad ska grundläggas så att underkant av bottenplattan ska vara minst 2,20 meter över medelvattenstånd. Vid planläggning av framtida bebyggelse måste man säkerställa att nya översvämningsområden inte skapas. 9

10 Foto: Ronneby Miljö- och Teknik AB Avloppssystem Framtida klimatscenarier kommer att ställa krav på förmågan att kunna avleda större nederbördsmängder och dränera bebyggelsen. För befintliga spillvatten- och dagvattensystem bestäms kapaciteterna av de förutsättningar som gällde under utbyggnadsperioden. På kort och lång sikt gäller det att identifiera vilka bebyggelseområden som kan komma att bli översvämmade och se vilka åtgärder som är möjliga att genomföra. Några generella lösningar är svåra att tillämpa då de lokala förutsättningarna varierar. När det gäller det befintliga spillavloppssystemet måste arbetet inriktas på att identifiera de källor som gör att nätet belastas med flödesökningar i samband med regn och stigande vattennivåer. Dricksvattenförsörjning På sikt måste vattentäkter skyddas mot ökad risk för kemiska och mikrobiologiska föroreningar, beredningen av dricksvattnet i vattenverken kan behöva förändras. Även åtgärder för att kunna hantera en minskad vattentillgång kan behöva vidtas, t.ex. i form av vattenbesparande åtgärder, anläggandet av nya vattentäkter och överföringsledningar från olika vattentäkter. Mest sårbart för vattenförsörjning i Ronneby kommun är för närvarande Eringsboda och Bräkne-Hoby. 10

11 Vad måste ske nu? Kommunstyrelsen har fattat beslut om fortsatt arbete enligt nedanstående: 1. En plan för hållbar utveckling i kustzonen tas fram, vilket också är en åtgärd som pekats ut i både översiktsplan och lokala miljömål. Då bör beaktas områden där det finns risk för framtida högre vattenstånd och som därför bör undantas från nybyggnation. Ansvarig föreslås vara Byggnadsnämnden. Bedömd kostnad: inom befintlig ram. Kommunstyrelsen beslutar att ge Byggnadsnämnden i uppdrag att redovisa en kustzonsplan före 2011 års utgång. 2. Antalet fastigheter, vattentäkter och infrastrukturanläggningar som ligger inom översvämningsområde samt deras lokalisering behöver identifieras. Ansvarig föreslås vara Byggnadsnämnden. Bedömd kostnad: ca 3 månaders arbete och ca 1 miljon för kartmaterial, höjddata. Kommunstyrelsen beslutar att i budgeten ge utrymme för anskaffande av kartmaterial och höjddata och ge Byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram materialet före 2011 års utgång. 3. En kommunal vatten- och avloppsförsörjningsplan behöver tas fram. I arbetet behöver problemområden identifieras och åtgärdsförslag tas fram. För spillvattennätet behöver en saneringsplan tas fram. Eventuella behov av fördröjningsmagasin och identifiering av möjliga platser för sådana behöver utredas. Ansvarig föreslås vara Ronneby Miljö och Teknik AB Bedömd kostnad: minst 1 års arbete per tätort, totalt 6 7 års arbete. Kommunstyrelsen beslutar att i budgeten ge utrymme för en årsarbetskraft till Ronneby Miljö och Teknik AB och att ge bolaget i uppdrag att påbörja arbetet Klimatfrågan måste beaktas i alla övergripande dokument. Det bör göras i samband med att dokumenten revideras. Ett särskilt utpekat ansvar för detta bör finnas organiserat under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar att ansvaret pekas ut inom kommunledningsenheten. 5. Dokumentet Klimatförändringar i Ronneby kommun bör spridas för kännedom till samtliga kommunala verksamheter. Kommunstyrelsen beslutar att informationen sprids till samtliga kommunala verksamheter. 11

12 Länktips Klimatdata SMHI:s webbplats med mätningar och observationer i luften, sjöar, vattendrag och havet. Gateway to the UN System s Work on Climate Change Webbplats om FN:s klimatarbete. Klimatåtgärder - Energi för en värld i förändring Europeiska kommissionens webbplats om klimatåtgärder. ec.europa.eu/climateaction/index_sv.htm Regeringens sida om klimatarbetet Länsstyrelsens miljöarbete Energimyndigheten Webbplats med bl a tips om energibesparing och effektivisering. Kommunledningsenheten Tel stadshuset@ronneby.se