KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?"

Transkript

1 KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun Monika Oredsson

2 Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför vilka det inte längre är säkert att jorden kan stanna kvar i det relativt stabila stadium som den har befunnit sig i under de senaste åren då våra mänskliga civilisationer utvecklats. (Sthlm resiliens centrum bl.a. Johan Rockström)

3 Planetära gränsvärden Redan idag har gränserna överskridits inom tre områden De nio globala processerna inkluderar; utsläpp av växthusgaser uttunning av ozonlagret förändrad markanvändning vattenanvändning förlust av biologisk mångfald försurning av haven tillförsel av kväve och fosfor till land och hav aerosoler i atmosfären miljögifter

4 Millennium Assessment Reports De senaste 50 åren har människan förändrat jordens ekosystem i grunden Produktionen av grödor, boskap, trä har ökat ökat välstånd för många - men till priset av att andra ekosystemtjänster minskat Dessutom har ekosystemens hälsa urholkats hot mot långsiktiga kapaciteten att generera ekotjänster Att värna om fungerande ekosystem och nyttja deras resurser hållbart är nyckeln till global utveckling och mänsklig välfärd

5 Ekosystemtjäster = de gratistjänster som naturen utför och som människan har nytta av. Exempel: havets förmåga att producera fisk luft- och vattenrening pollinering förmåga att lindra effekten av naturkatastrofer skogars förmåga att binda växthusgasen koldioxid Resultat: 60 % av de undersökta ekosystemtjänsterna håller på att förstöras eller nyttjas ohållbart

6 Hot mot ekosystemtjänsterna: Överutnyttjande av resurser Klimatförändring Förlust av biologisk mångfald Övergödning

7 Uppdraget: KS nov 2007: Tänkbara KONSEKVENSER och MÖJLIGHETER inför klimatförändringar för Ronneby kommun

8 Uppdraget: hade sitt ursprung ur klimat- och sårbarhetsutredningen Tvärsektoriellt arbeter; arbetsgruppen: Kommunledningsenh Gatuenheten Miljö- och hälsoskyddsenh Räddningstjänsten AB Rby Miljöteknik Samhällsbyggnadsenh

9 Arbetet påbörjades: Granskning av styrdokument SWECO perspektiv: Översvämningsdirektivet Landskapskonventionen Öpl - Klimatstrategin - Lokala miljömål - Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor - Prestationsmål för räddningstjänstens förebyggande verksamhet Identifiering av hot och möjligheter LCLIP sammanställning av väderhändelser databas med omskrivna väderhändelser lokalt och bakåt i tiden som kan åskådliggöra förändringar

10 Granskning av dokument SWECO har granskat 5 av kommunens övergripande dokument perspektivet - Översvämningsdirektivet och - Landskapskonventionen, Översiktsplanen Klimatstrategin Lokala miljömål Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor Prestationsmål för räddningstjänstens förebyggande verksamhet

11 Kommentarer / förslag från SWECO innehållet inom och mellan dokumenten inte alltid tycks vara samverkande mot de mål man angett behov av att samordna de strategiska beslut som omnämns i de dokument som rör samma landskap och samma människor,

12 Forts Kommentarer/förslag från SWECO Den kommun som kan planera tvärsektoriellt och som tar vatten och landskapets roll för vattenberedskap på allvar har mycket att bidra med. Landskapskonventionen är i skrivande stund bara en konvention utan full giltighet. Därför bör kommunen fokusera på de krav som ställs i översvämningsdirektivet snarare än i landskapskonventionen. det är de biologiska och naturgivna förutsättningarna som måste vara basen i planeringen. Tekniska förvaltningar och förvaltningar med så kallade mjuka sociala frågor har mycket att lära av hur en fungerande natur både har pedagogiska som andra värden. Utan respekt för de naturliga system och krafter som finns inbyggd i klimat- och vattenfrågan blir inga vägar, skolor eller annan infrastruktur hållbar. Däremot, genom att utnyttja just dessa värden kan attraktivitet och trygghet stärkas

13 Identifierade hot och möjligheter inom följande områden Stigande havsnivåer Ökande vattenflöden Skador på infrastruktur Dricksvatten Dagvatten Avloppsvatten Skadeståndskrav Sjukdomar Bränder Stormar Natur Extremt väder Möjligheter

14 + - Ökad turism Minskad uppvärmning Bättre avkastning Minskad isbeläggning Mindre tjälskador Bättre förutsättningar för vatten- vindsolenergiproduktion Kylning av lokaler Fler skadeinsekter/nya sjukdomar Biologisk mångfald minskar Bränder Bevattningsbehov Kapacitetsbrist i vatten och avloppsanläggningar Ökad dödlighet (värme) Försvårad halkbekämpning Översvämningar bostäder, jordbruksmark, vattenförsörjning, infrastruktur, ersosion Stormsakdor Stranderosion

15 Prioritering mellan hot/möjligheter: Arbetsgruppen har prioriterat de hot och möjligheter som identifierades

16 Prioritering av hot och möjligheter Översvämningskartering kust och vattendrag - identifiera områden som ligger under 2,5 m över havet vägsträckor Ta fram antal hushåll inom 100 m fr havet / utsatta vattendrag Utredas; hur många fler konsumenter räcker det kommunala vattnet till vid torrperiod?

17 Forts. Prioritering av hot och möjligheter VA-problemområden i kusten - läggas till en bedömning av låglänthet även för vattendrag kommunala fastigheter berörda av översvämningar identifieras åtgärder? Försiktighet vid all planläggning i det löpande arbetet vid nyttjandet av naturresurser vilket är det största hotet mot biologisk mångfald både idag och i framtiden

18 Arbetsgruppen slutfört LCLIP Resultat.. Sammanställda väderdata från LCLIP Kan visa redan skedda förändringar i klimat, åskådliggöra förändringar som redan skett, vilka verksamheter som varit involverade och konsekvenserna. xls-blad

19 Sammanställning väderdata Bekräftar att förekomst av väderhändelser som medför kommunal intensiv aktivitet är; Stormar Översvämningar Snöoväder Torka Årlig förekomst! Årliga insatser

20 Åtgärder för kommunen: prioritera kommunala vägar som måste hållas framkomliga Inventera effektiviteten i dag- och spillvattensystemen för att ta emot stora regnvattenmängder (ev.alternativa lösningar) hantera dricksvattenanvändning och eldningsförbud under torrperioderna

21 Ta fram info om Klimatförändringar i Ronneby En beskrivning av problemet, bakgrund, vad som görs och vad som behöver göras behövs till alla verksamheter Förväntade förändringar inom alla områden som studerats i hot och möjligheter

22 Geografiska områden Områden som redan idag kan befaras bli särskilt utsatta - Ekenäs - Ronnebyåns södra del - Millegarne + många kustområden

23 Centrala verksamhetsområden Samhällsplanering: upprätta/revidera: Avloppssystem Dricksvattenförsörjning - Kustzonsplan - Handlingsplan lagen om skydd mot olyckor - Ronneby mot nya mål Men även andra verksamhetsområden är berörda!!

24 Vad ska göras nu? 1 Plan för hållbar utveckling i kustzonen BN- kustzonsplan före 2011 års utgång 2 Identifiera antalet fastigheter, vattentäkter infrastrukturanläggningar inom översvämningsområden BN ges via budgeten utrymme och uppdrag att anskaffa kartmaterial och höjddata före 2011 års utgång. 3 Plan för vatten- och avloppsförsörjning för hela kommunen Miljöteknik ges via budgeten utrymme och uppdrag att påbörja arbetet 2010.

25 Forts. Vad ska göras nu? 4 Beakta klimatfrågan i alla kommunala övergripande dokument. Beslut att ansvaret ska pekas ut inom kommunledningesenheten. 5 Sprida informationen Klimatförändringar i Ronneby kommun till alla kommunala verksamheter Genomfört

26 Missa inte helheten! Allt är inte klimat

27 Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför vilka det inte längre är säkert att jorden kan stanna kvar i det relativt stabila stadium som den har befunnit sig i under de senaste åren då våra mänskliga civilisationer utvecklats. (Sthlm resiliens centrum bl.a. Johan Rockström)

28 The end

29 KLIMATGRUPPEN

30 Planetära gränsvärden Redan idag har gränserna överskridits inom tre områden De nio globala processerna inkluderar; utsläpp av växthusgaser uttunning av ozonlagret förändrad markanvändning vattenanvändning förlust av biologisk mångfald försurning av haven tillförsel av kväve och fosfor till land och hav aerosoler i atmosfären miljögifter

31 Planetära gränsvärden Redan idag har gränserna överskridits inom tre områden - utsläpp av koldioxid, biologisk mångfald och utsläpp av kväve och fosfor. De nio globala processerna inkluderar; utsläpp av växthusgaser uttunning av ozonlagret förändrad markanvändning vattenanvändning förlust av biologisk mångfald försurning av haven tillförsel av kväve och fosfor till land och hav aerosoler i atmosfären miljögifter

32

33

34

35 Kommentarer / förslag från SWECO innehållet inom och mellan dokumenten inte alltid tycks vara samverkande mot de mål man angett behov av att samordna presentationen av de strategiska beslut som omnämns i de dokument som rör samma landskap och samma människor, - det är rimligt att kunna visa strategiska beslut i ett sammanhang

36 Forts Kommentarer/förslag från SWECO Den kommun som kan planera tvärsektoriellt och som tar vatten och landskapets roll för vattenberedskap på allvar har mycket att bidra med. Landskapskonventionen är i skrivande stund bara en konvention utan full giltighet. Därför bör kommunen fokusera på de krav som ställs i översvämningsdirektivet snarare än i landskapskonventionen. det är de biologiska och naturgivna förutsättningarna som måste vara basen i planeringen. Tekniska förvaltningar och förvaltningar med så kallade mjuka sociala frågor har mycket att lära av hur en fungerande natur både har pedagogiska som andra värden. Utan respekt för de naturliga system och krafter som finns inbyggd i klimat- och vattenfrågan blir inga vägar, skolor eller annan infrastruktur hållbar. Däremot, genom att utnyttja just dessa värden kan attraktivitet och trygghet stärkas

37 LCLIP A Local Climate Impact Profile Metod att från massmedia skapa en databas med omskrivna väderbetingade händelser lokalt och bakåt i tiden Kan visa redan skedda förändringar i klimat, åskådliggöra förändringar som redan skett, vilka verksamheter som varit involverade och konsekvenserna.

38 Å sen ska vi.. 1. Inhämta väderdata fr SMHI för perioden Till KS Au föreslå att avsätta pengar för utredningar: 3. utreda hur många berörda fastigheter, vattentäkter, infrastruktursanläggningar som finns i kommunens områden där risk för översvämning finns under 2,5 möh 4. utreda vattenfrågor till hur många fler räcker vattnet i nuvarande vattentäkter intensifiera arbetet med att separera dagvatten från avloppsvatten samt identifiera möjliga platser för fördröjningsmagasin 5. att klimatfrågan ska beaktas i alla övergripande dokument, och att det ska göras i samband med att dokumenten revideras. Ett särskilt utpekat ansvar för detta bör finnas

39 Arbetsgruppen föreslår att klimatfrågan ska beaktas i alla övergripande dokument

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se Klimatförändringar i Ronneby kommun 2010-01-12 www.ronneby.se Innehåll Varför förändras klimatet?... 3 Vilket arbete sker på olika nivåer?... 4 Världssamfundet...4 Europeiska unionen...4 Sverige...4 Vilka

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Utveckling utan tillväxt?

Utveckling utan tillväxt? Utveckling utan tillväxt? Västra Götalandsregionen och Reväst 2014-03-28 Når vi Det goda livet genom att öka BNP? Lycka BNP och är tillväxt möjlig? Ekologisk Ekonomisk Social hållbarhet Ekologisk Ekonomisk

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och

Läs mer

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,

Läs mer

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid. för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattenbaserade (akvatiska) ekosystem nödvändiga för mänskligt liv T.ex: - Syrgas - Dricksvatten - Livsmedel

Läs mer

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun Helena Björn, miljöstrateg Jacob Thollonen, projektledare Miljöuppföljning Lomma Hamn, Samordnare byggenheten Varför? Landskapets/ tätortens funktioner,

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Medborgardialog med unga

Medborgardialog med unga 10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett

Läs mer

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi Sida 1 av 5 Datum 2017-06-15 Ert Dnr Miljö- och energidepartementets ärende nr Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/

9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 23 (42) 2016-04-25 Kf Ks 113 9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/502-109 Vänsterpartiet har genom Leif Svensson (V) väckt en motion om en skyfallsplan. Vänsterpartiet

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Hållbar utveckling. Biologi introduktion Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-

Läs mer

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning i Örebro län Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2011:91. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011

Kommittédirektiv. Dir. 2011:91. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen Dir. 2011:91 Beslut

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344

Läs mer

Frågor till människan i naturen

Frågor till människan i naturen Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Undersökning av planens miljöpåverkan

Undersökning av planens miljöpåverkan Undersökning Samhällsbyggnad Handläggare Xxxx Xxxx 201X-XX-XX Diarienummer: 201X-XXXX Undersökning av planens miljöpåverkan Detaljplan för inom kommundelen/stadsdelen/serviceorten kommun, Västerbottens

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Länsstyrelsen i Kronobergs län 24 januari 2013 Sara Borgström, PhD Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet sarab@stockholmresilience.su.se

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren Botkyrkas klimatarbete Gunilla Isgren Kort fakta - Botkyrka 92.000 invånare Stad i norr och landsbygd i söder Mälaren i norr Östersjön i söder Målkonflikt byggande och klimatanpassning Hur har vi arbetat

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Energi- och klimatdagen 2014

Energi- och klimatdagen 2014 Energi- och klimatdagen 2014 Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen Örebro län 2014-10-15 Tillväxt och klimatmål går de att förena? - Civilingenjör - Författare - Föreläsare Robert Kennedy, 1968: BNP

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten Regional miljöstrategi för vatten FOTO: JEPPE WIKSTRÖM / VISIT STOCKHOLM Varför en regional miljöstrategi för vatten? Trycket ökar på Stockholmsregionen. Befolkningen i länet ökar för närvarande med över

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12

Läs mer

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH 1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer