SÄKERHETSNIVÅER. Riktlinjer för planering och projektering gällande: Administrativa verksamheter Folktandvårdskliniker Sjukhus Vårdcentraler

Transkript

1 Dnr: CK SÄKERHETSNIVÅER Riktlinjer för planering och projektering gällande: Administrativa verksamheter Folktandvårdskliniker Sjukhus Vårdcentraler Mekaniskt inbrottsskydd Inbrottslarm Passersystem - Personsäkerhet Version 1, Gunnar Edgren, Säkerhetsenheten Landstinget i Uppsala län

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfte Avgränsning Tillämpning Ansvar Läsanvisning Risker, skador och skydd Utvändig skadegörelse och inbrott Skadegörelse Inbrott Skyddsåtgärder vid nybyggnation Fönster Dörrar Inbrottslarm Fasadmaterial Belysning Hot- och våldssituationer Skyddsåtgärder Tillträdesskydd Överfallslarm Reception Godsmottagning Mottagningsrum Rån Skyddsåtgärder Stölder Skyddsåtgärder Förklaring av termer och begrepp...11 Bilaga, Projekteringsanvisningar Projektering Regelverk Kompetenskrav Materiel Anläggarintyg Åtgärder efter installation Larmcentral Larmplan Mekaniskt inbrottsskydd Skyddsklass Dörr, port och lucka, ej i utrymningsväg Dörr, port och lucka i utrymningsväg Fönster Stöldskyddad förvaring Nycklar Läkemedel Bärbara datorer Dataprojektorer Kontanter Rum för stöldskyddad förvaring Inbrottslarm Typ av larmanläggning...16 Sidan 2

3 3.9.2 Larmklass Detektering Detektortyper Sektionering Till- och frånkoppling Larmöverföring Bråk- och överfallslarm Passersystem och elektromekanisk låsanläggning Allmänt Systemtyp Principer Strömförsörjning...19 Sidan 3

4 1. INLEDNING Säkerhetsnivåerna har utarbetats av Willis AB i samverkan med Landstingets Säkerhetsenhet, Landstingsservice, Akademiska sjukhuset, Primärvården och Folktandvården. Arbetet är genomfört på uppdrag av Säkerhetsenheten, Landstinget i Uppsala län. 1.1 Syfte Säkerhetsnivåerna syftar till att skapa en lämplig utformning av säkerhetsinstallationer så att målen i Landstingets säkerhetspolicy och övergripande säkerhetsmål, krav i lagar och föreskrifter samt försäkringsgivarkrav kan uppfyllas. Målet med Säkerhetsnivåerna är: att skapa en trygg och säker miljö för patienter/brukare, personal, studerande och besökare att skydda Landstingets verksamhet och egendom från skador på grund av inbrott, stöld eller skadegörelse. 1.2 Avgränsning Säkerhetsnivåerna gäller för vårdcentraler, folktandvårdskliniker, sjukhusmiljö och administrativa verksamheter. Säkerhetsnivåerna omfattar: mekaniskt inbrottsskydd inbrottslarm passersystem och elektromekanisk låsanläggning utformning av tekniskt skydd för personsäkerhet (hot och våldshändelser samt rån) 1.3 Tillämpning Säkerhetsnivåerna är avsedda att tillämpas vid ny-, om och tillbyggnation. Säkerhetsnivåerna kan även användas som stöd vid riskbedömning och planering för säkerhetshöjande åtgärder vid befintliga verksamheter. Vissa åtgärder kan dock vara förenade med stora kostnader vid tillämpning på befintliga lokaler. I dessa fall kan det finnas alternativa lösningar som är mer kostnadseffektiva. Som generell säkerhetsnivå inom landstinget, då inget annat anges, hänvisas till försäkringsbolagen skyddsklass Ansvar Ansvaret för tillämpningen av Säkerhetsnivåerna följer respektive förvaltnings delegationsordning. Det innebär att det är den som beställer ett ny-, om eller tillbyggnadsprojekt som ansvarar för att Säkerhetsnivåerna tillämpas, samt även beslutar om eventuella avsteg. Sidan 4

5 Alt. Landstingsservice ansvarar i sin roll som byggherre för att säkerhetsinstallationerna projekteras och installeras i enlighet med dessa säkerhetsnivåer samt för en dialog med beställarens utifrån ställda krav. Läsanvisning Kap. 2 riktar sig i första hand till lokalsamordnare, säkerhetssamordnare och verksamhetsansvariga Kap. 3 finns en ordlista med förklaringar av vissa termer och begrepp som används i Säkerhetsnivåerna. Bilagan med projektanvisningar riktar sig i första hand till upphandlare av entreprenader samt till projektörer. Sidan 5

6 2. RISKER, SKADOR OCH SKYDD 2.1 Utvändig skadegörelse och inbrott Skadegörelse Utvändig skadegörelse sker framförallt kvälls- och nattetid och består oftast av klotter och fönsterkrossning. Skadorna utgörs av kostnader för klottersanering, utbyte av fönster, städning i berörda lokaler och avbrott i verksamheten Inbrott Inbrott sker framförallt kvälls- och nattetid. Stöldbegärlig egendom kan till exempel utgöras av bärbara datorer, bildskärmar, videoprojektorer, läkemedel samt kontanter. Även invändig skadegörelse och anlagd brand förekommer i samband med inbrott. Skadorna består i kostnader för reparationer på byggnaden, ersättning av stulen egendom, städning i berörda lokaler samt avbrott i verksamheten. Vid stöld av datorer finns även risk för förlust av information om data enbart har lagrats lokalt på hårddisken Skyddsåtgärder vid nybyggnation Fönster Öppningsbara fönster i markplan och på andra lättillgängliga platser ska utföras med säkerhetsspanjolett och godkända fönsterlås. Fönster till rum i markplan och på andra lättillgängliga platser med särskilt stöldbegärlig utrustning bör utföras med inkrypningsskydd. Fönster och fönsterkarmar samt övriga glasade partier ska vara i gott skick samt utförda och monterade så att det inte, utan svårighet kan lossas ur vare sig fönsterbåge, fönsterlist eller omgivande byggnadsdel. Öppningsbara fönster i markplan och på andra lättillgängliga platser ska vara stängda och invändigt reglade Dörrar Ytterdörrar bör ha nattlåsning så att det inte går att bära ut stöldgods genom dörren efter att en obehörig har dröjt sig kvar i lokalerna eller har tagit sig in i byggnaden på annat sätt, till exempel genom fönster. Nattlåsning innebär att dörrarna är försedda med lås som inte går att öppna inifrån utan nyckel eller passerkort/bricka. Nattlåset kan låsas/låsas upp manuellt, eller styras via till- och från koppling av inbrottslarmet. Ytterdörrar ska vara i gott skick och monterade enligt tillverkarens anvisningar Inbrottslarm Inbrottslarm bör installeras. Om inbrottslarm installeras ska rörelsedetektorer installeras i entréhall samt korridorsystem/trapphus. Sidan 6

7 Rum med fönster i markplan och på andra utifrån lättillgängliga platser ska detekteras. Punktskydd ska installeras i: rum för värdeskåp och nattförvaring av kassa rum för nyckelskåp rum med förvaring av stöldbegärlig eller för verksamheten väsentlig egendom i övrigt För att öka uppmärksamheten vid ett inbrott kan ett inbrottslarm monteras i strategiska utrymmen. Larmanläggningen ska vara monterad av certifierad anläggningsfirma Fasadmaterial Om möjligt ska fasadmaterial som är lätta att klottersanera väljas. Om byggnaden är belägen i ett område där skadegörelse förekommer frekvent ska man även överväga att ytbehandla fasaden med klotterskydd som underlättar sanering Belysning Allmänbelysningen ska vara god runt hela byggnaden i syfte att minska risken för skadegörelse och inbrott. Särskilt ska belysningen beaktas vid: personalingång vägen till personalingång från till exempel personalparkering, cykelparkering, allmänna vägar och gång- och cykelvägar. godsmottagning/lastkaj 2.2 Hot- och våldssituationer Risken för aggressionsutbrott kan vara stor vid stressade situationer. Skadorna kan utgöras av personskador, krisreaktioner och psykisk ohälsa, störningar i verksamheten och otrygghetskänsla bland personalen. Arbetsmiljöverkets föreskrift om Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 gäller alla arbetsplatser där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Arbetsgivaren ska alltid särskilt bedöma riskerna för våld och hot inför ny-, om eller tillbyggnation. I Säkerhetsnivåerna anges normalt lämplig skyddsnivå, men extra åtgärder eller alternativa lösningar kan vara berättigade om särskilda risker identifierats vid riskbedömningen. Resultatet av riskbedömningen ska ligga till grund för beslut om säkerhetsnivå Skyddsåtgärder Tillträdesskydd Besökare ska inte ha möjlighet att röra sig fritt i verksamhetslokalerna. Endast entréhall med väntrum och reception bör vara fritt tillgänglig för besökare. Lokaler och säkerhetsinstallationer ska planeras och utformas så att skyddsnivån kan anpassas vid förändringar i riskbilden. Passersystem bör därför installeras i lokalerna i syfte att skapa möjlighet till flexibel styrning av tillträdet för personal, patienter/brukare, besökare och transportörer. Sidan 7

8 Passersystemet bör ha beröringsfria kodläsare och vara försett med registrering av passager. Kodläsare för passage ska finnas på minst följande dörrar: Personalingång Godsmottagning, inre och yttre dörr Dörrar in till mottagningar från entréhall/reception Rum eller skåp för läkemedelsförvaring Omklädningsrum för personal Dörrar från entréhallen vidare in till mottagningarna och eventuella väntrum på respektive avdelning bör kunna öppnas med tryckknapp från receptionen, alternativt införs rutin att personal hämtar patienten i väntrummet i entréhallen Överfallslarm Bråk- eller överfallslarm ska installeras i lokaler där särskilda risker för hotoch våldshändelser eller rån har identifierats. En riskbedömning ska ligga till grund för utformning av larmets funktioner. Larmet kan utformas med fasta och eller bärbara larmtryckknappar. Signal ska ges till bemannad plats i lokalerna. Larm kan även överföras till larmcentral för åtgärd av väktare eller polis Reception Reception ska utföras så att personalen får god överblick över de publika lokalerna, entré och dörrar in till avdelningar, mottagningar. Vid öppen reception utan skyddsglasning ska det finnas tillgång till reträttväg från receptionen till annat utrymme. Reception kan förses med bråk- eller överfallslarm. Där riskbedömning har visat på särskilda risker för hot- och våldshändelser kan det vara lämpligt att utforma reception med extra säkerhetsåtgärder som till exempel höjd, djup eller skyddsglasning Godsmottagning Godsmottagning ska utformas med slussfunktion. Innanför ytterdörren bör det finnas utrymme för tillfällig uppställning av inkommande och avgående gods. Det bör finnas ett normalt låst dörrparti innanför detta utrymme så att obehöriga inte kan komma vidare in i lokalerna. Ytterdörren till slussen bör förses med porttelefon med kamera kopplad till reception/bemannad plats. När passersystem installeras ska kodläsare finnas på slussens ytterdörr så att de regelbundna transportörerna kan ges egen bricka för passage. Kodläsare ska även placeras på inre dörr Mottagningsrum Varje avdelning/mottagning ska ha ett mottagningsrum som kan användas vid patientbesök där man i förväg har kännedom om att patienten kan uppträda hotfullt eller våldsamt. Detta rum ska förses med lämpligt placerad larmknapp för bråk- eller överfallslarm. Sidan 8

9 Detta rum ska ha en lämpligt placerad reträttväg. En alternativ lösning är att anpassa möbleringen i rummet så att besökaren inte är placerad mellan den anställde och den ordinarie vägen till rummet. 2.3 Rån Rån är en risk vid kontanthantering i kassa/reception. Rånrisk kan även föreligga mot läkemedelsförråd. Skadorna består av värdet av rånbytet, eventuella personskador, krisreaktioner och psykisk ohälsa, avbrott i verksamheten och otrygghetskänsla bland personalen Skyddsåtgärder Kassor ska placeras svåråtkomligt för rånare. Öppen hantering av kontanter ska undvikas. Vid dagskassor överstigande kr ska säkerhetsboxar/deponiskåp finnas. Rum för uppräkning och redovisning av kassa ska vara insynsskyddat och låsbart. Vid nattförvaring av kassa ska värdeskåp finnas som är godkänt för de belopp som förvaras. Beloppsgränser för värdeskåp regleras i Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR Värdeskåp ska stå inom larmat område. Värdeskåp ska vara uppställt så att de är skyddade från insyn för obehöriga då de används. Bråk- eller överfallslarm ska monteras vid kassaplats, i rum för uppräkning och redovisning av kassa samt i rum där värdeskåp är placerat. 2.4 Stölder Stölder sker under tid då verksamheten pågår. Stöldbegärlig egendom kan till exempel utgöras av bärbara datorer, bildskärmar, videoprojektorer, läkemedel, kontanter, receptförskrivningsblanketter samt personals och patienters värdesaker. Skadorna består i nyanskaffning av stulen egendom och avbrott i verksamheten. Vid stöld av datorer finns även risk för förlust av information om data enbart har lagrats lokalt på hårddisken. Stölder kan även leda till otrygghetskänsla bland personalen Skyddsåtgärder Besökare ska inte ha möjlighet att röra sig fritt i verksamhetslokalerna. Avdelning eller mottagning ska lätt kunna låsas om behov uppstår. Låsbar förvaring ska finnas för läkemedel, sekretessbelagda dokument, brandfarlig vara, giftiga och starkt frätande produkter. Passersystem ska installeras enligt avsnitt om hot- och våldssituationer ovan. Ett gott tillträdesskydd i lokalerna är även en del i skyddet mot stölder. Låsbar förvaring ska finnas för både patienters och personalens värdesaker Sidan 9

10 Vid större värden kan det vara lämpligt att anordna ett särskilt rum för stöldskyddad förvaring. Sidan 10

11 3. FÖRKLARING AV TERMER OCH BEGREPP Nedan finns förklaringar på ett antal begrepp och termer som används i Säkerhetsnivåerna. Larmklass 1-4 Larmklasserna anger på vilket sätt en inbrottslarmanläggning bör vara utförd. Larmklasserna definieras i inbrottslarmnormen SSF 130 som ges ut av Svenska Stöldskyddsföreningen. Larmklass 1 innebär att man förser korridorer och trapphus med rörelsedetektorer som ett försåtskydd i syfte att larmet bör utlösas om någon obehörig rör sig i lokalen. Rörelsedetektorer placeras på de ytor en obehörig kan förväntas röra sig. Larmöverföring kan ske över vanlig telefonlinje. Larmklass 2 innebär att skyddet enligt larmklass 1 utökas med s k skalskydd vilket betyder larm för detektering av fönsterkrossning samt larm med magnetkontakter på ytterdörrar och öppningsbara fönster. Larmöverföring kan ske över vanlig telefonlinje, dock bör numret vara hemligt. Larmklass 3 innebär skalskydd samt volymskydd med rörelsedetektorer i alla rum utom fönsterlösa utrymmen mindre än 4 m 2. Larmöverföring till larmcentral bör ske via en fast övervakad ledning. Larmklass 4 innebär skalskydd samt volymskydd med rörelsedetektorer i samtliga rum. Larmöverföring till larmcentral bör ske via en fast övervakad ledning. Skyddsklass 1-3 Skyddsklasserna anger på vilket sätt det mekaniska inbrottsskyddet (dörrar, lås, fönster mm) bör vara utfört. Skyddsklasserna definieras i Regler för Mekaniskt inbrottsskydd, SSF 200 som ges ut av Svenska Stöldskyddsföreningen. Skyddsklass 1 är grundnivån. Den innebär att alla fönster bör vara haspade och att alla ytterdörrar bör ha ett låst godkänt lås nattetid, s k nattlåsning. Observera att det inte får finnas vred på insidan av ytterdörren. En obehörig som kommer in via ett uppbrutet fönster bör inte kunna gå ut genom dörren utan nyckel. Skyddsklass 2 innebär grovt dessutom att alla fönster i markplan bör vara låsta med ett godkänt fönsterlås. Skyddsklass 3 ställer höga krav på väggarnas motståndskraft mot angrepp, särskilda inbrottsskyddade ytterdörrar, minst två godkända lås per dörr och inkrypningsskydd för fönster upp till 4 meter ovanför närmsta "ståplan". Passersystem Ett passersystem är ett elektroniskt kontrollsystem där användaren identifierar sig och får sin behörighet kontrollerad automatiskt mot en i förväg inprogrammerad databas. Passersystem kopplas ofta direkt mot elektriska lås som styrs av passersystemet och öppnar eller låser. Kodmedia kan vara magnetkort (som slits mekaniskt) eller beröringsfria som på avstånd (vanligen 5-50 cm) kan känna igen en "tag" eller nyckelbrickas inprogrammerade unika sifferkod. Denna är i praktiken outslitlig och kan monteras innanför glasruta eller muras in i en vägg. Beröringsfria läsare är mycket vandalsäkra i vissa fabrikat och utföranden. Sidan 11

12 SBF SBSC SSF Uppringande larmsändare Svenska Brandskyddsföreningen Svensk brand- och säkerhetscertifiering Svenska Stöldskyddsföreningen Utrustning som automatiskt ringer upp en larmcentral via vanligt abonnemang i telefonnätet eller GSM, och med sifferkoder talar om för operatören vad som händer på ett objekt. Sidan 12

13 BILAGA, PROJEKTERINGSANVISNINGAR 3.1 Projektering Dessa anvisningar ska tillsammans med nedan nämnda regelverk utgöra grund för projektering av mekaniskt inbrottsskydd, inbrottslarm, elektromekanisk låsanläggning och passersystem samt för säkerhetsåtgärder mot hot och våldshändelser. Vid projektering av dessa säkerhetsinstallationer ska samråd alltid ske med de som bedriver/kommer att bedriva verksamhet i lokalerna. All projektering ska utgå från respektive verksamhets behov och de interna och externa flöden som finns i lokalerna. Alla larminstallationer ska vara strategiska och byggda efter en riskanalys utförd på plats Regelverk SBF 110:6 SSF 130:7 SSF 200:4 SSF 210:2 SBF 1008 SSF 1015 SSF 1023 SBF 1007 SSF 1016 SSF 1024 AFS 1993:2 Norm för automatiska brandlarm, SBF Norm för inbrottslarm, SSF Regler för mekaniskt inbrottsskydd, SSF Elektromekanisk låsanläggning, SSF Anläggarfirma brandlarm, SBF Anläggarfirma inbrottslarm, SSF Anläggarfirma elektromekanisk låsanläggning, SSF Behörig ingenjör, brandlarm, SBF Behörig ingenjör, inbrottslarm, SSF Behörig ingenjör, elektromekanisk låsanläggning, SSF Våld och hot i arbetsmiljön, Arbetsmiljöverket SBF = Brandskyddsföreningen Sverige SSF = Stöldskyddsföreningen AFS = Arbetsmiljöverkets författningssamling SBSC = Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering 3.2 Kompetenskrav Kompetenskrav på projektör och installatör ska vara enligt SSF:s och SBF:s regelverk. Av SBSC godkänd anläggarfirma med behörig ingenjör inom respektive arbetsområde utgör krav för landstingets entreprenörer. 3.3 Materiel Material i det mekaniska inbrottsskyddet ska uppfylla krav för vald skyddsklass enligt SSF 200:4 samt i övrigt tillämplig SSF-norm och tillämplig svensk standard, SS eller SS-EN. I inbrottslarmanläggningar ingående materiel ska vara certifierade enligt SSF 1014, Svenska Stöldskyddsföreningens norm för Materiel till inbrottslarmanläggning, i avsedd larmklass. Sidan 13

14 Material som är av betydelse för den elektromekaniska låsanläggningens funktion och tillförlitlighet ska vara certifierad eller intygad. Materielen ska installeras och användas i enlighet med tillverkarens/leverantörens anvisningar. Materiel ska uppfylla krav i SSF 1022, norm för Materiel till elektromekanisk låsanläggning. 3.4 Anläggarintyg Anläggarintyg ska alltid utfärdas för: Inbrottslarmanläggning Elektromekanisk låsanläggning Anläggarintyg utfärdas av anläggarfirman enligt kraven i respektive norm. 3.5 Åtgärder efter installation Injustering och provning, utbildning, provdriftperiod och dokumentation ska utföras enligt SSF 130:7 för inbrottslarm respektive SSF 210:2 för elektromekanisk låsanläggning och passersystem. 3.6 Larmcentral Samtliga inbrottslarm ska överföras till larmcentral. Larmcentraler som tar emot larm från landstingets inbrottslarmanläggningar ska uppfylla kraven i norm för larmcentraler, SSF Larmplan En larmplan ska finnas hos den mottagande larmcentralen, med förutbestämd åtgärdsplan för varje typ av larm som kommer från Landstingets larmanläggningar. Larmplanen ska revideras och listan över kontaktpersoner uppdateras minst en gång per år. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Vid bråklarm ska väktare larmas. Vid överfallslarm ska polis och väktare larmas. 3.8 Mekaniskt inbrottsskydd Det mekaniska inbrottsskyddet ska utföras enligt norm för mekaniskt inbrottsskydd, SSF 200: Skyddsklass Vårdcentraler, folktandvårdskliniker och administrativa lokaler utförs i Skyddsklass 1 med förtydliganden/undantag/tillägg enligt nedan Dörr, port och lucka, ej i utrymningsväg Dörr, port och lucka i omslutningsyta ska vara låst med godkänd låsenhet enligt SS 3352 lägst klass 3 och dörrförstärkningsbehör i lägst klass 4. Sidan 14

15 Råd: För nattlåsning accepteras elslutbleck godkänt i klass 3 mot rak kolv för slagdörrar, respektive hakregelkolv för pardörrar. Separat motorlås är också ett alternativ för nattlåsning Dörr, port och lucka i utrymningsväg Dörr, port och lucka i omslutningsyta ska vara låst med godkänd låsenhet enligt SS 3352 lägst klass 3 och dörrförstärkningsbehör i lägst klass 4. Alternativ 1 Där utrymning alltid ska kunna ske med trycke, vred eller nödöppningsknapp placerad invid trycke får undantag göras från krav på skydd mot utbrott vid nattlåst. Dörrar med glaspartier samt sidoljus utförs så att glaset inte enkelt kan krossas och dörren öppnas med invändigt trycke, vred eller nödöppningsknapp. Glas/polykarbonat i dörr och sidoljus ska uppfylla krav enligt SS-EN 356, lägst klass P7B. Alternativ 2 Nattlåsning utförs med separat motorlås samt förreglas över väsentlig elektrisk funktion. Råd: Väsentlig elektrisk funktion för låsning/upplåsning av utrymningsvägar kan t ex ske via till/frånkoppling av inbrottslarm Fönster Öppningsbart fönster vars nedre kant är belägen lägre än 4 m över markplan eller som på annat sätt är lätt åtkomligt (ståplan) ska vara försett med säkerhetsspanjolett och antingen vara låst med certifierat/intygat fönsterlås/låsbart handtag eller ha inkrypningsskydd. Råd: Som alternativ till fönsterlås eller inkrypningsskydd, t ex i befintliga lokaler kan följande lösningar tillämpas: Montera bort handtagen från alla fönster som inte utgör utrymningsväg. På fönster som inte utgör utrymningsväg kan fönsterbågen skruvas mot karmen med vinklar. Om fönsterutrymning projekteras får detta inte försvaga inbrottsskyddet. Råd: Utrymningsfönster samt eventuellt närliggande fönster på utrymningsfönstrets beslagsida förses med polykarbonatskiva monterad i stabil metallram. På utrymningsfönstret monteras polykarbonatskivan i bågen. På närliggande fönster monteras polykarbonatskivan i karm eller vägg. Polykarbonatskivor bör minst uppfylla kraven enligt SS-EN 356, lägst klass P7B Stöldskyddad förvaring Nycklar Nycklar ska förvaras inlåsta i säkerhetsskåp godkänt enligt SS Skåpet ska vara fast monterat i byggnadsdel enligt tillverkarens anvisningar. Råd: Rum för nyckelskåp bör vara försett med inbrottslarm. Sidan 15

16 Läkemedel Läkemedel ska förvaras i skåp eller rum utfört i Skyddsklass 1, även mot omgivande lokaler, korridorer. Dörr till rum eller skåp förses med godkänt lås enligt SS 3522, klass 3. Kodavläsare för passersystem installeras på skåp eller dörr till rum. Kodavläsare får vara av Online eller Offline-typ Bärbara datorer Råd: Bärbara datorer som lämnas på arbetsplatsen över natten bör nattetid förvaras inlåsta i säkerhetsskåp godkänt enligt SS Skåpet bör vara fast monterat i byggnadsdel enligt tillverkarens anvisningar. Alternativt bör datorerna förvaras inlåsta i ett förvaringsutrymme som uppfyller kraven enligt Skyddsklass 2 mot omgivande lokaler. Vid förvaring av större värde än 5 basbelopp ( kr, 2008) bör lokalen utföras i Skyddsklass 3. För enskilda datorer är det tillräckligt att de inte förvaras synligt i arbetsrummet Dataprojektorer Råd: Dataprojektorer bör förses med stöldskydd. Stöldskydd kan utföras med en eller flera av åtgärderna nedan Kontanter Larm kopplat till inbrottslarmanläggning (dygnet-runt-larm) Fastlåsning. Säkerhetsanordningar certifierade av SBSC bör väljas. Inbyggda säkerhetslösningar i projektor, t ex PIN-kod, inaktivering av projektor som kopplas från nätverket etc. Högsäkerhetsprojektorer är ofta färgmärkta (orange) i syfte att signalera att de inte går att använda på annan plats. Vid nattförvaring av kassa ska värdeskåp finnas som är godkänt för de belopp som förvaras. Beloppsgränser för värdeskåp regleras i Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR Rum för stöldskyddad förvaring Råd: Om rum för förvaring av särskilt stöldbegärlig utrustning iordningsställs bör detta rum uppfylla krav enligt Skyddsklass 2 då värdet av den stöldbegärliga utrustningen är mindre än 5 basbelopp. Vid värde större än 5 basbelopp bör rummet utföras i skyddsklass Inbrottslarm Typ av larmanläggning I lokalerna ska inbrottslarm installeras. Beställare beslutar om installation av passersystem. Anläggningar projekteras och installeras utifrån dessa anvisningar och följande regelverk: SSF 130:7 Norm för inbrottslarm SSF 210:2 Elektromekanisk låsanläggning Sidan 16

17 Råd: Vid installation av inbrottslarm och passersystem bör dessa utföras som integrerad anläggning Larmklass Råd: Inbrottslarmanläggning bör utföras i larmklass Detektering Råd: Detektering bör utföras enligt larmklass 2. Indraget skalskydd accepteras. Punktskydd med magnetkontakter/glaskrossdetektorer eller rörelsedetektorer bör installeras i: läkemedelsförråd rum för värdeskåp (nattförvaring av kassa) rum för nyckelskåp rum för kommunikationsutrustning IT/tele särskilt rum för stöldskyddad förvaring Detektortyper Vid val av detektorer och placering av dessa ska risken för falsklarm beaktas. Rörelsedetektorer ska vara övertäckningsskyddade i alla publika lokaler och kommunikationsytor. För enskilda normalt låsta rum, expeditioner mm där sabotagerisken är låg får passiva standard-ir-detektorer användas Sektionering Råd: Anläggningen bör sektioneras efter typ av lokal och verksamhetens behov. Vid sektionering bör tillträde kunna begränsas till olika delar av lokalerna samt så att larm kan vara tillkopplat i sektion som är obemannad under tid som verksamhet pågår i annan sektion. Vanliga faktorer att beakta är: Ev. behov av daglarmning av kommunikationsrum för data/tele, läkemedelsförråd, dataprojektorer mm sektionering av olika verksamheter i lokalerna jourmottagning Till- och frånkoppling Tidsstyrd frånkoppling får inte förekomma. Råd: Passersystem bör alltid styra förbikoppling samt till- och frånkoppling av inbrottslarmet. Det bör funktionsmässigt utföras så att det inte går att öppna en dörr där inbrottslarmet är påkopplat, eller ofrivilligt passera in till ett larmat område. Detta i syfte att förebygga onödiga larm. Som komplement till rutinen med manuell tillkoppling av larm bör tidsstyrd tillkoppling finnas. Tidpunkt för tillkopplingen bestäms utifrån verksamheten på respektive objekt, men bör alltid finnas inprogrammerat som skydd mot glömska eller okunskap. Förvarningssignal bör ges i berörd sektion vid tillkoppling av inbrottslarm. Sidan 17

18 3.9.6 Larmöverföring Larmöverföring ska ske enligt larmklass 2 med tillägg enligt nedan. Råd: Larmöverföring bör ske med uppringande larmsändare med alternativ larmväg över GSM/GPRS till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan Bråk- och överfallslarm Bråk- eller överfallslarm ska installeras i lokaler där särskilda risker för hotoch våldshändelser eller rån har identifierats. En riskutredning ska ligga till grund för utformning av larmets funktioner. Larmet kan utformas med fasta eller bärbara larmtryckknappar. Fasta larmknappar placeras på strategiska platser, t ex under receptions-/kassadisk, i uppräkningsrum för kassa och i reträttväg. Signal ska minst ges till bemannad plats i lokalerna (bråklarm). Larm kan även överföras till larmcentral för åtgärd av väktare eller polis (överfallslarm) Passersystem och elektromekanisk låsanläggning Allmänt Beställare beslutar om installation av passersystem. Elektromekanisk låsanläggning ska projekteras och installeras enligt Regler för Projektering och installation Elektromekanisk låsanläggning, SSF 210:2. Vid projektering av passersystem ska samråd ske med berörda verksamheter Systemtyp Kodavläsare ska vara beröringsfria. Råd: Integrerade system för inbrottslarm och passersystem bör installeras. Vid eventuell komplettering av befintlig inbrottslarmanläggning med ett passersystem bör passersystemet rangordnas så att det alltid styr inbrottslarmets förbikopplingsfunktioner Principer Utrymningsvägar får inte låsas över tidkanal, såvida de inte kan öppnas från insidan antingen mekaniskt eller med nödöppningsknapp placerad direkt invid dörrtrycket. Råd: Ett begränsat antal dörrar i skalet bör förses med kodavläsare för passage och till- och frånkoppling av larm, t ex personalingång samt dörrar till lastintag. Dessa dörrar bör även förses med invändig kodavläsare för möjlighet att köpa tid vid tidsstyrd tillkoppling av larm. Övriga dörrar i skalet som behöver vara öppna under dagtid bör ha elektrisk låsning och styras av inbrottslarmets status eller över tidkanal. Invändig sektionering av byggnader och lokaler bör ske i syfte att styra tillträdet till lokalerna samt så att inbrottslarmet kan tillkopplas sektionsvis. Se avsnittet Sektionering under Inbrottslarm ovan. Sidan 18

19 Strömförsörjning Reservström, batteribackup, ska finnas även för den elektriska låsningen så att man klarar kortare strömavbrott (30 minuter) med fortsatt funktion. Sidan 19