MAJ driva bank i en utmanande tid. FOTO: Håkan Flank. svenskar får betala Transaktionsskatt Betalinfrastrukturen moderniseras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAJ 2013. driva bank i en utmanande tid. FOTO: Håkan Flank. svenskar får betala Transaktionsskatt Betalinfrastrukturen moderniseras"

Transkript

1 MAJ driva bank i en utmanande tid FOTO: Håkan Flank svenskar får betala Transaktionsskatt Betalinfrastrukturen moderniseras

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj 2013 VD har ordet Idén om en skatt på finansiella transaktioner har länge haft stark attraktionskraft bland politiska beslutsfattare. Förhoppningen är att slå två flugor i en smäll; dels kyla av en finansmarknad som uppfattas genomföra alltför snabba och spekulativa transaktioner, dels säkra en ny finansieringskälla för offentliga utgifter. VD har ordet Länge var diskussionen om en finansiell transaktionsskatt, FTT, just en diskussion, ett teoretiskt resonemang som få trodde skulle få några praktiska konsekvenser. Kommissionens egen bedömning var också att en skatt på finansiella transaktioner skulle inverka negativt på tillväxt och sysselsättning i Europa. Därtill är det svårt att belägga att en sådan skatt skulle åstadkomma mer stabilitet på finansmarknaderna, effekten skulle lika gärna kunna vara den motsatta när det blir dyrare att valuta- och räntesäkra transaktioner. Eurokrisens effekter på offentliga finanser och behovet av nya skattekällor har dock väckt frågan till liv. Under vintern har elva medlemsstater fått medgivande att gå vidare i förberedelser för ett praktiskt genomförande. En arbetsgrupp arbetar nu med förslag till lagstiftning och hur skatten ska implementeras. Mycket talar för att FTT blir verklighet. Skatten kommer att tas ut på handel med aktier, obligationer och andra finansiella instrument mellan banker och andra finansinstitut samt vid handel med kunder. Sverige är mycket beroende av att handla med institut respektive finansiella instrument utgivna i något av de länder som planerar Som förslaget nu ligger kommer en del av skatten att betalas av svenska exportföretag och pensionssparare att införa skatten. Därmed kommer en mycket stor del av svenska transaktioner att omfattas av skatten. Transaktioner som är nödvändiga för svenska exportföretag eller pensionsfonder och livbolag kommer att påverkas direkt. En konsekvens kan bli sämre likviditet på marknaden för exempelvis ränte- och valutaderivat. En annan effekt kan bli ökade kostnader för exportföretag och pensionsfonder. Sverige tillhör inte den grupp av länder som vill införa FTT. Men Sverige kommer att beröras i allra högsta grad. Få är idag medvetna om de fulla konsekvenserna för länder utanför FTT-regionen. Skatteutskottet i riksdagen har dock uppmärksammat problemet i samband med sin subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag. Bankföreningens och Fondhandlareföreningens remissyttrande, med en välutvecklad beskrivning av konsekvenserna för Sverige, har ingått som ett av underlagen för riksdagens ifrågasättande av skattens extraterritoriella konsekvenser. Förhandlingarna pågår i Bryssel. Som förslaget nu ligger kommer en del av skatten att betalas av svenska exportföretag och pensionssparare. Det finns all anledning för Sverige att göra sin röst hörd. Thomas Östros, vd Nyhets brevet ges ut av Affärsbankernas Service AB och kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Affärsbankernas Service AB, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Produktion: M Pacerek AB

3 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj Uppdelning av banker hotar marknadens likviditet I höst väntas EU-kommissionen komma med ett lagförslag om att separera trading från retail i universalbanker. Förslaget baseras på den så kallade Liikanen-rapporten, men liknande förslag finns även i Storbritannien, USA och Frankrike. Detaljerna avgör hur det påverkar Sverige. Bankföreningens kapitaltäckningsexpert Johanna Orth reder ut begreppen. Det var hösten 2012 som EU-kommissionens expertgrupp, ledd av den finske centralbankschefen Erkki Liikanen, lade fram sin rapport om den senaste finanskrisen. I den finns det kontroversiella förslaget om uppdelning av universalbanker som ägnar sig åt både tradingverksamhet och traditionell bankverksamhet (in- och utlåning). Syftet är att förhindra att banker kan ägna sig åt spekulativ verksamhet med inlåningsmedel som insats. Uppdelningen ska ske i två led. I första ledet införs ett generellt tröskelvärde för marknadsvärderade tillgångar i förhållande till totala tillgångar. I andra ledet gör tillsynsmyndighetens en bedömning av bankens tradingverksamhet. Om den inte anses spekulativ, kan banken slippa uppdelning. I det ledet undantas bankens egna hedgingaktiviteter och likviditetshantering från separation. Market making, då bankerna tar positioner i syfte att upprätthålla likviditeten på en marknad, ingår däremot i det som räknas som trading och ska därmed separeras. Liknande lagförslag finns redan i EU:s stora medlemsländer. I Storbritannien är en lag på gång som delar upp universalbanker och kräver högre kapitalkrav för traditionell bankverksamhet. Förslaget är en del av Sir John Vickers utredning om hur man ska förebygga finansiella kriser i Storbritannien, den så kallade Independent Banking Commission. I Frankrike avser man dela upp universalbanker, och förbjuda viss högspekulativ verksamhet i den traditionella bankverksamheten, men undanta sådant som banken utför åt en slutkund. Undantagen omfattar också bland annat market making och hantering av bankens likviditetsportfölj. I Tyskland tänker man göra på samma sätt som i Frankrike. Parlamentet kan skärpa I EU-parlamentet diskuteras just nu också frågan om uppdelning av banker, i och med den brittiska parlamentarikern Arlene McCarthys initiativ till EU-förslag. Hennes alternativ baseras i mångt och mycket på det brittiska lagförslaget. Skulle EU välja att gå vidare med det, skulle det få något mer långtgående konsekvenser för svenska universalbanker än Liikanens förslag. Det är också mer långtgående än de franska och tyska förslagen. De nationella förslagen och parlamentets agerande sätter press på kommissionen, och försöker, vart och ett på sitt sätt, styra kommissionen i en viss riktning. Tanken om riktade lagförslag mot viss spekulativ verksamhet inom bankers tradingavdelningar kommer ursprungligen från USA. Den så kallade Volckerregeln som lagts fram där, förbjuder banker att ägna sig åt så kallad proprietary trading, eller egenhandel på svenska. Regeln fick mycket kritik när den lades fram, delvis för att den visade sig svår att implementera. Det har varit svårt att dra gränsen mellan ren egenhandel, och vissa affärer där banken i och för sig har en slutkund, men tar egna positioner för att upprätthålla marknaden (market making). Till följd av det osäkra rättsläget har man i USA knoppat av flera tradingavdelningar som tidigare fanns inom banker och de lever vidare i egna bolag. Vad är problemen med uppdelningsförslagen? Ett stort frågetecken är om det verkligen hjälper mot det man vill komma åt. Under finanskrisen var det inte främst i tradingportföljerna som problemen uppstod. I Sverige hade några av bankerna däremot tagit mycket risk på retail-sidan, framför allt i samband med expansionen i Baltikum. Då gällde det främst utlåning till privatpersoner till bostäder. I andra länder var det också till stor del traditionell utlåning till fastighetssektorn eller till bostäder som orsakade problem, bland annat i USA. Hänger på ett fåtal Varför är frågan så viktig för Sverige och svenska banker? I Sverige är handeln i statspapper och säkerställda obligationer beroende av den market making som de större bankerna i Sverige bedriver. I princip hela kapitalmarknaden (statspapper, säkerställda obligationer, företagsobligationer, ränte- och valutarelaterade derivat, Fortsättning på nästa sida

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj 2013 Nyheter med mera) hänger på att ett fåtal större aktörer agerar marknadsgaranter. Market making, så som det bedrivs av svenska banker, är väsensskilt från så kallad egenhandel (proprietary trading), där en aktörs enda syfte är att tjäna pengar på att köpa så billigt som möjligt för egen räkning för att sedan sälja dyrt. Market making säkerställer god likviditet och bra alternativ för att säkra sig mot risker, för företag, försäkringsbolag och andra aktörer. De realekonomiska effekterna kan därför bli dyrare bolån samt att det blir dyrare för exportföretag, pensionsfonder och andra att säkra sig mot valutarisker och ränterisker. Riksgälden och Finansdepartementet är också bekymrade för effekterna. Svenska myndigheter gör, precis som bankerna, bedömningen att det här förslaget inte kommer att vaccinera oss mot framtida kriser. Däremot är alla både myndigheter och banker överens om att likviditeten skulle försämras och att det blir dyrare för kunderna. Myndigheterna i Sverige har ju redan vidtagit en mängd åtgärder för att se till att stärka svenska banker inför eventuella framtida kriser, bland annat med högre kärnprimärkapitalkrav och uppbyggnaden av en stabilitetsfond som saknar motstycke i EU. De anser att de åtgärderna är effektivare, än att dela upp bankerna. Vi håller med dem! Säkerhetsrisker vid tredje parts tillgång till konto Bankföreningen ser säkerhetsrisker i Europeiska centralbankens förslag angående tredje parts tillgång till kunders bankkonto. En fråga som diskuterats intensivt såväl inom EU som i medlemsländerna de senaste åren är ickebankers tillgång till bankkonto för att genomföra betalningar, framför allt via internet. I januari kom Europeiska centralbanken, ECB, med ett utkast till rekommendationer rörande Payment account access services. Payment account access services berör främst två typer av tjänster. Den första är sammanställande av kontouppgifter från flera konton, i olika banker, på ett användarvänligt sätt för att ge information om kundens ekonomiska situation. Den andra typen av tjänst är initiering av en betalningstransaktion från en persons konto i dennes internetbank. För att en tredje part (icke-bank) ska kunna genomföra någon av dessa tjänster måste kunden typiskt sett lämna över sina inloggningsuppgifter till internetbanken till den tredje parten. I utkastet till rekommendation tar ECB upp vissa säkerhetsaspekter rörande tredje parts tillgång till bankkonto för att antingen initiera en betalning eller sammanställa ekonomisk information. Bankföreningen lämnade den 12 april ett yttrande till ECB, över förslaget till rekommendationer rörande Payment account access services. I sitt yttrande kritiserar Bankföreningen ECB för att bortse från två viktiga aspekter. Vi påpekar att det ska krävas ett avtal mellan banken och den tredje parten som reglerar deras respektive ansvar i betalningskedjan, vilket nu normalt inte föreligger mellan dessa parter. Innehållet Rekommendation rörande Payment account access services är resultatet av ett arbete av gruppen European Forum on the Security of Retail Payments, SecuRe Pay, ett frivilligt initiativ mellan berörda myndigheter från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, samt tillsynsmyndigheter och centralbanker. Forumet bildades med målet att underlätta gemensam kunskap och förståelse för frågor som rör säkerheten vid elektroniska massbetalningar och betalningsinstrument och, vid behov, utfärda rekommendationer. i flera av rekommendationerna och uttalanden i samband med dessa kan sägas få ett sakligt innehåll först sedan avtal ingåtts mellan banken och den tredje parten, säger Lars Rutberg, betalningsexpert på Bankföreningen. Vi anser också att det är en stor brist att dessa tredje parter, ickebanker, inte står under någon effektiv tillsyn av behörig myndighet. Samtidigt pågår en diskussion om att dessa nya aktörer, som varken är banker eller betalningsinstitut, ska falla in under betaltjänstdirektivet. Det är för närvarande under översyn och enligt uppgift kommer EU-kommissionen att publicera sitt förslag till ett reviderat direktiv i slutet av juni. Vi anser att det är nödvändigt att dessa aktörer faller in under det kommande reviderade direktivet. Bankföreningen bevakar noga utvecklingen av frågan om Payment account access services och vilken utformning det nya direktivet kommer att få.

5 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj Betalinfrastrukturen ska bli ännu bättre Bankföreningen har tagit initiativet till en handlingsplan för åren för att utveckla den svenska betalinfrastrukturen. Svensk betalinfrastruktur är bland de mest effektiva, säkra och tillgängliga i världen, och vi vill att den ska fortsätta vara det, säger Leif Trogen, chef för avdelningen finansiell infrastruktur på Bankföreningen. Betalinfrastrukturen är allt det bakom kulisserna som gör att det fungerar att betala: med kort hemma och utomlands, på internetbank, i mobilen eller för den delen via giro och över disk; eller för företag att skicka löner och betala fakturor. Själva infrastrukturen består av en kontonummerstruktur och avvecklingsplattformar (kan liknas vid en växel som tar emot och skickar vidare till rätt konto) samt regelverk och standarder. Många aktörer är inblandade: förutom banker också betalningsinstitut, IT-leverantörer, clearinghus, myndigheter och departement. Bankföreningen ansvarar för delar av infrastrukturen, till exempel tilldelningen av clearingnummer till banker. Byggts ut successivt I takt med att nya tjänster och aktörer har tillkommit har betalinfrastrukturen förändrats och byggts ut. Sverige har länge varit innovativt inom betalningsområdet och utvecklat tjänster under många årtionden. Eftersom IT-utvecklingen går fort och självbetjäningstjänsterna får allt större betydelse, måste betalinfrastrukturen nu ses över och uppdateras för att uppfylla nya krav och kunna erbjuda flexibla och kundvänliga tjänster. Samtidigt kringgärdas betalningar allt mer av lagar, inte minst från europeiskt håll. Vi såg en anledning att lyfta hela infrastrukturfrågan och titta på dels hur vi kan anpassa oss till de nya reglerna, dels hur vi kan dra nytta av de nödvändiga förändringarna och utveckla någonting bra och kreativt framöver, samtidigt som vi upprätthåller en säker och effektiv infrastruktur, säger Anne Sundqvist, ekonom på Bankföreningen. I handlingsplanen finns en rad aktiviteter. Förutom rena hygienfaktorer som att se över nuvarande kontonummerstruktur, siktar man också på att i förlängningen få en produkt- och valutaoberoende avveckling så att alla typer av betalningar mobila, kort, internet ska kunna hanteras på ett enhetligt och effektivt sätt, oavsett om betalningen sker i kronor eller exempelvis euro. Ett annat mål i handlingsplanen är att det ska vara en helatuomatiserad betalningsprocess, i realtid eller uppfattad realtid. Betalningar i realtid blir alltmer efterfrågat. Men kunderna kommer fortsatt att ha olika behov. Medan en faktisk realtidsavveckling krävs för vissa betaltjänster, räcker det många gånger för kunden att få information om betalningen i realtid. En del betalningar kan gå i större körningar, till exempel på natten, säger Leif Trogen. Nationsgränserna betyder allt mindre, för både privatpersoner och företag. Sedan tidigare finns möjligheten att betala med kort i alla länder utan att behöva göra Anne Sundqvist och Leif Trogen på Bankföreningen på olika sätt. När det handlar om kontobetalningar har det varit snårigare hittills. Likadant i Norden För eurobetalningar finns sedan några år ett europeiskt ramverk som innebär att en eurobetalning går till på exakt samma sätt i hela EU, till samma villkor, med samma krav på information. Ett mål i handlingsplanen är att svenska kronbetalningar i framtiden ska följa samma regelverk. Dessutom har en nordisk förstudie inletts, för att se om även de norska och danska kronbetalningarna kan hanteras likadant. Inte minst för företag med verksamhet och kunder i olika länder vore det en otroligt stor kostnadseffektivisering, säger Anne Sundqvist som själv har arbetat med storföretag och vet vilken administration de har med att hantera olika valutor och betalningssätt i flera länder. Eftersom det ingår så många olika typer av aktörer i betalinfrastrukturen innehåller handlingsplanen också aktiviteter för att strukturera samverkan mellan dem. Öppenhet för konkurrens är viktigt.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj 2013 Nyheter Beslut om kapital och likviditet Den 21 mars nåddes en politisk överenskommelse mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen om de nya reglerna för kapital- och likviditetskrav, det så kallade CRR/CRD IV-paketet. De nya reglerna genomför bland annat Basel III-överenskommelsen som presenterades i december Dessutom innehåller CRR/ CRD IV regler om bolagsstyrning, sanktioner, med mera. Trots att det finns en politisk överenskommelse återstår det en hel del arbete. Texterna ska granskas av juristlingvister och översättas till EU:s 23 officiella språk. Därefter måste texterna antas formellt innan de kan publiceras i EU:s officiella tidning. Dessutom ska EU-reglerna kompletteras med tekniska standarder och riktlinjer från Europeiska bankmyndigheten, EBA säger Maria Larsson, kapitaltäckningsexpert på Bankföreningen. Det återstår också arbete på nationell nivå. Regelpaketet består dels av en EU-förordning, CRR, dels av ett EU-direktiv. Direktivet måste implementeras i svensk lag för att bli gällande för bankerna. Dessutom finns det även i förordningen bestämmelser som kräver nationella lagstiftningsåtgärder. Siktet är inställt på att reglerna ska träda i kraft i EU den 1 januari 2014, men blir det förseningar på vägen kan ikraftträdandet bli senare. Kort om reglerna Kapital De nya bestämmelserna innebär att bankerna ska hålla mer kapital än tidigare. Kapitalet ska dessutom vara av en högre kvalitet. CRR kräver att bankerna håller 4,5 procent kärnprimärkapital samt 1,5 procent tilläggskapital och 2 procent supplementärkapital. Dessutom införs en permanent kapitalkonserveringsbuffert som ska bestå av 2,5 procent kärnprimärkapital. Härutöver finns det möjlighet att påföra ytterligare kapitalbuffertar: kontracyklisk kapitalbuffert, systemriskbuffert samt buffert för systemviktiga institut. Förutom detta kan tillsynsmyndigheten inom ramen för den löpande tillsynen (pelare II) kräva att bankerna håller ytterligare kapital. Den svenska regeringen har aviserat att, åtminstone de fyra största svenska bankerna, från och med 1 januari 2015 ska ha en kärnprimärkapitalnivå på 12 procent. Likviditet Bestämmelser om bankers hantering av likviditetsrisk införs. Måttet Liquidity Coverage Ratio, LCR, fokuserar på den kortsiktiga likviditetsrisken. LCR ställer krav på att en likviditetsreserv ska vara minst lika stor som ett stressat nettoutflöde under en 30-dagars period. LCR kommer att fasas in mellan 2015 och Bankerna ska dock rapportera likviditetssiffror till tillsynsmyndigheterna redan när regelverket träder i kraft. Vad tänker du på när man pratar om bankernas roll i samhället? Rolf Ekström, chef på Danske Finans Sales Danske Finans uppgift är att förse kunderna med en effektiv och väl strukturerad finansiering där finansieringen görs med säkerhet i de tillgångar som ska finansieras. Det ger företagen möjlighet att utveckla sin verksamhet genom investeringar i exempelvis ny produktionsutrustning, och för privatpersoner som kan erbjudas en finansiering som är anpassad för den investering de väljer att göra (bilköp, båtköp etc) utan att ta andra säkerheter i anspråk. Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea Min första spontana tanke gäller den möjlighet som bankerna har att förmedla den gedigna kunskap om ekonomi som finns bland bankanställda. Denna kunskap kan vi, som ett led i att ta vår del av ett samhällsansvar, förmedla till bland annat ungdomar genom att erbjuda lektioner i vardagsekonomi på skolorna och ge ungdomarna möjlighet att bli kunniga och kritiska konsumenter. Detta arbetar vi aktivt med på Nordea. Utifrån min egen yrkesroll ser jag också vikten av att stötta människor att ta aktiva och medvetna beslut om sin egen ekonomi, som en stor del av bankens samhällsroll.

7 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj I Sverige har Finansinspektionen infört bestämmelser om regler för ett kvantitativt likviditetskrav i linje med de hårdare ursprungliga Basel III-reglerna kring LCR. De svenska föreskrifterna kommer att ersättas med EU:s LCR-mått, men när det blir är inte klart. Skuldsättningsgrad/ Leverage ratio Ett nytt soliditetsmått som inte är riskbaserat och beräknas som en kvot mellan en banks kapital och total utlåning. Tillskillnad från kapitalkraven tar inte leverage ratio hänsyn till graden risk som finns i utlåningen. Leverage ratio ska rapporteras till tillsynsmyndigheterna från och med att reglerna träder i kraft. Från och med 2015 ställs krav på offentliggörande av måttet. Idag finns ingen svensk reglering på detta område. Bestämmelserna om leverage ratio följer av kapitaltäckningsförordningen som blir tillämplig som lag i Sverige. Ersättning Reglerna om ersättning stramas åt ytterligare vad gäller förhållandet mellan rörlig och fast ersättning. Från och med 2014 får den rörliga delen av ersättningen inte överstiga 100 procent av den fasta delen av den totala ersättningen. Finansinspektionens föreskrifter innehåller idag ingen maxgräns för hur stor den rörliga delen av ersättningen får vara i förhållande till den fasta delen. Det är därför troligt att föreskrifterna kommer att justeras i enlighet med EU-reglerna. Den svenska lönestrukturen har dock traditionellt haft en högre andel fast lön än rörlig, så reglernas praktiska betydelse i Sverige blir liten. Bolagsstyrning Reglerna för bolagsstyrning skärps genom att bestämmelser införs som bland annat ska leda till en mer effektiv riskontroll och statusförbättring för riskhanteringsfunktioner. Man ställer även mångfaldskrav på styrelsens sammansättning. Rapportering Parallellt med arbetet med att ta fram CRR/CRD IV har Europeiska bankmyndigheten EBA tagit fram förslag till enhetlig myndighetsrapportering för banker inom EU. Förslaget omfattar ett brett paket av rapportering inom områden som kapitaltäckning, finansiell rapportering och stora exponeringar. Förslaget har publicerats för synpunkter i olika omgångar. Enligt EBA ska det ta sex veckor från det att CRR/CRD IV har blivit klart till man kan publicera det slutliga rapporteringspaketet. EBA beräknar att den första rapporteringen kan ske för kvartalet European Union Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare på finansdepartementet: Banker och andra finansiella företag spelar en viktig roll för samhällsekonomin genom att tillhandahålla betalningar, lån till investeringar, möjligheter till sparande och riskspridning. Samtidigt medför en stor finansiell sektor också en stor risk för den reala ekonomin då finansiella kriser riskerar slå mot tillväxt, jobb och välfärd. Att fortsätta stärka bankernas motståndskraft mot kriser och säkra den finansiella stabiliteten är därför en hörnsten i regeringens politik. Catrin Fransson, produktchef på Swedbank Jag tycker vi spelar en viktig roll i de lokala samhällen där vi verkar. Vi i Swedbank arbetar hårt med att utveckla långa och nära relationer med våra kunder, därför har vi ett omfattande kontorsnät och välutvecklade telefon-, internet- och mobiltjänster. Vi har ett djupt engagemang i att bidra till en sund och hållbar finansiell utveckling för både våra kunder, våra ägare och samhället i stort. Det omfattar allt från amortering och sparande till att hjälpa unga in på arbetsmarknaden via vårt initiativ Unga Jobb.

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj 2013 Nyheter FOTO: Håkan Flank Vi vet inte exakt vad kunderna vill ha om några år, så för alla banker gäller att vara nära kunden och lyssna, säger Annika Falkengren, Bankföreningens vice ordförande och vd för SEB.

9 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj Annika Falkengren kundfokus i regelfloden Flodvågen av regler som har kommit efter krisen är en stor utmaning för bankerna, men arbetet med själva existensberättigandet att erbjuda något som kunder vill ha och behöver, nu och i framtiden ligger inte i träda, tvärtom. Utanför de höga fönstren syns Kungsträdgårdens nakna träd under en grå himmel, men inne är det varmt och färgglatt, med mjuka röda fåtöljer. Annika Falkengren, Bankföreningens vice ordförande och vd på SEB, sitter lugnt utan minsta antydan till jäkt, trots ett pressat schema. Vi banker jobbar jättehårt på att hela tiden utgå från kundernas perspektiv; kundernas behov och vad kunderna efterfrågar. Vi vill självklart ha nöjda kunder. Det finns en risk att man drunknar i att prata regler, men det är inte intressant för kunden. Han eller hon vill åtnjuta en bra tjänst som kan hjälpa till med ekonomin, säger Annika Falkengren. Och det gäller att hänga med, för marknaden har inte stått stilla under krisen. Det händer ju mycket. Vi vet inte exakt vad kunderna vill ha om några år, så för alla banker gäller det att vara nära kunden och lyssna. Samtidigt var det ingen som egentligen tryckte på för mobil-appar för några år sedan. Nu är den mobila banken den tjänst som växer snabbast för samtliga banker. Vi lanserade vår företags-app för bara ett par veckor sedan och det fanns inte i vår affärsplan för fem år sedan. Bland kunderna pågår också ett ständigt generatsionsskifte och det gäller att förhålla sig till både yngre och äldre samtidigt. Den yngre generationen gör väldigt mycket själv, när han eller hon vill, via internet eller mobilt. Parallellt med det vill man när som helst under dygnet kunna ringa och tala med en expert. Vid stora privatekonomiska beslut som när man köper en bostad vill man sitta ned och göra en ordentlig genomgång på bankkontoret. Så vi ska ha bankkontor som kan ta emot kunderna fysiskt, precis som idag ska vi ha telefonbanker som kan serva kunderna dygnet runt, mobila tjänster och naturligtvis säkra och stabila internetbanker. Det kan ibland vara svårt att förklara för kunden, att även om hon eller han upplever att man gör mycket själv, så är det vi som ska se till att betalningen går från A till Ö på den tid som kunden efterfrågar, på ett säkert sätt. Och det måste vara rimligt att en bank kan tjäna pengar och att man kan prata om det, säger Annika Falkengren. Att bankerna går med vinst och kan ge utdelning är dessutom viktigt. Lönsamma och välskötta banker åtnjuter bättre kreditbetyg, vilket betyder att de kan låna billigare på kapitalmarknaderna för att sedan låna ut pengar till sina kunder billigare. I en olönsam bank drabbas kunderna av sämre pris. Det där hänger ihop. Vad sedan kunderna tycker är rimligt pris för en tjänst hänger delvis samman med att det finns en någorlunda transparens kring bankernas kostnad, tror hon. Både på de enskilda bankerna och på Bankföreningen har man försökt hitta sätt att redovisa olika kostnader. Vad gäller upplåningskostnader och bruttomarginal är det dock inte lätt att hitta ett enhetligt mått: Svåra djur Banker är svåra djur med tanke på att vi lånar upp på så olika sätt och till olika villkor; ibland i dollar, ibland på 5 år, ibland på 10 år. Vi är också konkurrenter. Men kräver kunderna att få veta inköpspriset när de köper kläder, eller andra saker? Stiger kaffepriset så hoppar du inte på Löfbergs Lila och frågar hur mycket de har i marginal. Nej, men jag landar nog i att det på något sätt är mer utmanande att tjäna pengar på pengar, än att sälja kaffe eller kläder. Och det ställer högre krav på transparens, att man finner det skäligt. En annan sak är att banker i Europa har haft stora problem. Det påverkar bilden av oss banker i Sverige även om vi är välskötta. Som bank gäller ju att man måste sköta sig, man måste vara transparent och visa att det finns ett gediget och hårt arbete bakom det man gör. Vad gäller förtroendet för banksektorn i Sverige påpekar Annika Falkengren att det inte är så lågt som det ibland sägs vara. Det är

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj 2013 Nyheter inte högst, men heller inte i närheten av lägst om man jämför mellan olika branscher. Hon tycker också att man lite ensidigt pratar om privatkunder, när företagskunderna också är betydelsefulla. Men det är viktigt att arbeta med förtroendet, och förutom öppenhet och transparens bör man som bank vara medveten om att man ibland har ett kunskapsövertag gentemot kunden. Jag tror att banker upplevs som väldigt komplexa. Vi har därför en skyldighet att förklara tjänster på ett sätt så att kunden ska förstå, och det är otroligt viktigt att man har en ordentlig rådgivning, om alltifrån placeringar till amorteringar. Och vad är mest lönsamt för en bank? Det är kanske att kunden har pengarna i en sparandeprodukt. Men för kunden kan det bästa vara att amortera och få ner sin belåningsgrad. Där måste man som kreditgivare vara väldigt noga och säga att det viktigaste är att vi tar hand om kunden på bästa möjliga sätt. Apropå bolån, vad tycker du om Peter Normans tanke att bankerna ska vara tvunga att ge råd om amortering? Jag tycker han är rätt ute. Vi sitter på expertisen, så om inte vi ger kunden råd, vem ska göra det då? Annika Falkengren Roll: Bakgrund: De flesta banker i Sverige följer Bankföreningens principer om amortering, det vill säga att en kund ska amortera åtminstone ner till 75 procent av bostadens marknadsvärde. Hur ser du på hushållens skuldsättning? Det är aldrig bra när huspriserna stiger i sådan takt som de har gjort och att belåningsgraden har gått upp så pass mycket. På 90-talet var svensken i genomsnitt skyldig 80 kronor för varje 100-lapp disponibel inkomst, nu är det 170. I storstäderna är det ännu mer. Där jobben finns Men bankerna kan inte göra allt, utan en stor del av detta handlar om att jobben finns i storstäderna, där det byggs alldeles för lite, anser Annika Falkengren. Ser du några förändringar på bankmarknaden framöver? Uppstickarna är här för att stanna. Det är alltid bra med konkurrens och det har varit bra att det har kommit in lite vassa nischaktörer. Sedan är det viktigt att Finansinspektionens tillsyn funkar fullt ut, och där finns en hel del utmaningar på mindre finansiella institutioner. koncernchef och vd på SEB, vice ordförande i Bankföreningen, medlem av överstyrelsen i Volkswagen och i försäkringsbolaget Munich Re, samt i Securitas styrelse flera olika chefsbefattningar på SEB, där hon varit hela sitt yrkesliv. Civilekonom (redovisning och finansiering) från Stockholms universitet Ungdomstanke: bli läkare Första språket: inte svenska utan engelska. Bodde de första åren av sitt liv i Thailand, Hongkong och Spanien, eftersom pappa var diplomat. Är numera väldigt hemkär. Läser nu: Har vi hört den förut: deckaren Paradisoffer av Kristina Ohlsson, Lean in av Sheryl Sandberg samt 200 råd av Percy Barnevik Det blev lite mer än vad vi trodde med den där vovven. Familjens senaste tillskott, den spanska vattenhunden Freddie, behöver en hel del motion. Hon nämner även avgiften till insättningsgarantifonden. Den är i nuläget inte riskdifferentierad, vilket gör att en del mindre institut tar större risker med utlåningen och trots detta kan locka sparare, eftersom de skyddas av insättningsgarantin. Före krisen pågick en internationalisering av bankmarknaden, utländska banker kom hit och svenska etablerade sig utomlands, det var uppköp och fusioner. Det har lite kommit av sig. Hur ser framtiden ut? Vi har fortfarande väldigt många utländska banker i Stockholm. Men de internationella bankerna är inte lika aktiva som förut, många har fått skota hem och ta hand om sina problem hemmavid. Vad gäller sammanslagningar finns numera även en aspekt som det inte talades om förut, att bankerna och banksektorn inte får bli för stora jämfört med ett lands BNP. Vad tänker du om det? Då kommer man till frågan vad är stor?. Det viktiga är att man har tillräckligt med kapital och likviditet för att kunna stå emot i pressade situationer. Diskussionen här är också lite speciell med tanke på att man räknar in Nordeas fyra delar i Sverige. Men innan röken har lagt sig från Liikanenrapporten, Vickersförslaget, Dodd Frank Act, transaktionsskatt eller inte och kapital- och likviditetskrav, innan vi vet exakt vad som gäller är det nog ganska svårt för någon att känna att man vill göra någonting gränsöverskridande. Kommer bankernas affärsmodeller att påverkas av alla nya regler? Ja, internationellt gör de ju det ganska mycket. Bland annat Liikanenrapporten som vill separera retail och egenhandel i värdepapper. För svensk del skulle den uppdelningen kraftigt missgynna och fördyra vårt sätt att arbeta. Den svenska modellen har visat sig fungera bra; att vara universalbank och ta hand om både stora och små kunder. Det skulle bli svårt att dela upp de svenska bankerna med tanke

11 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj FOTO: Håkan Flank Som bank gäller att man måste vara transparent och visa att det finns ett gediget och hårt arbete bakom det man gör. på att vi har en väldigt liten del som faller in i Liikanens förslag. Det är svårt att se någon nytta av det eller att det skulle skapa stabilare banker. Annika Falkengren säger annars upprepade gånger att det före krisen fanns för lite regler, och att det fanns ett behov av mer regler. Vi är nog alla överens om att bankerna ska ha mer kapital och riktigt goda likviditetsbuffertar. Något annat är att Sverige har valt att gå före: Vad gäller de nya likviditetsmåtten har Baselkommitén kommit fram till att skynda väldigt långsamt, därför att det innebär stora fördyringar för banker. Här i Sverige trädde reglerna ikraft redan den 1 januari Strängare i Sverige I Europa införs reglerna tidigast 2015 och då bara gradvis för att fullt ut gälla från De svenska reglerna är dessutom strängare än de som Baselkommittén föreslår. Enligt Basel ska bankerna exempelvis ha en buffert på 40 procent av företagsinlåningen, medan våra regler säger 75 procent. Man tar inte alls hänsyn till att företagsinlåning är av en god kvalitet. Det blir fördyrande för banker. Konsekvensen blir att banker får svårare att ta hand om företagsinlåning och betalar därför sämre för det. För banken kan det bli lönsammare att själv låna upp pengarna, och det blir lite kontraproduktivt mot vad regeln är tänkt för. Sverige går också före med höjda kapitalkrav. Då kan man fråga sig hur spelplanen blir. Det är ju tillåtet för alla banker att gå in i alla länder och konkurrera om kunder. Våra kunder kan tycka att vi är fantastiska, men om vi är oerhört mycket dyrare än andra, så blir det nog långsiktigt svårt att hålla kvar dem. Något som regeringen dock har valt att hålla Sverige utanför är finansiell transaktionsskatt, som en grupp EU-länder nu går samman för att införa. Man testade transaktionsskatt här på 80- och 90-talet. Jag var med på den tiden, och erfarenheten är att det inte fungerade alls. Handeln flyttade till London, och sedan dog hela omsättningen. Det är en extremt dålig idé. Annika Falkengren har sett en hel del under sina många år i banken, där hon varit sedan sommarjobbet direkt efter gymnasiet. Det här är ett av de roligaste jobben man kan ha, och jag har alltid varit stolt över att arbeta i bank. Jag hoppas att alla som arbetar med det här känner en stolthet i att vi hjälper både stora och små, oavsett om det är ett företag som levererar tjänster eller en privatperson som ska göra sitt livs största investering i form av att köpa ett hus.

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj 2013 skatter Gruppregistrering tillåts EU-domstolen avkunnade den 25 april sin dom i EU-kommissionens fördragsbrottstalan mot Sverige angående de svenska mervärdesskattereglerna om så kallad gruppregistrering. EU-domstolen anser att de svenska reglerna inte strider mot EU-rätten, närmare bestämt mervärdesskattedirektivet. Avgörandet är en stor lättnad för den svenska finansbranschen inklusive försäkringsbranschen, eftersom möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt är mycket viktig för att hålla nere intern skatteadministration och kostnader för mervärdesskatt i bank- och försäkringskoncernerna, säger Ulrika Hansson, skatteexpert på Bankföreningen. Transaktionsskatt strider mot nationell beslutanderätt Riksdagens skatteutskott anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner, FTT, för elva EU-länder, strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga inkräktar på den nationella beslutanderätten. Att även aktörer verksamma i länder som inte deltar i det fördjupade samarbetet kan komma att beskattas, ser utskottet som problematiskt. Trots att det bara är elva EU-länder som inför skatten, påverkas även banker och kunder utanför dessa länder, om de gör affärer med motparter som befinner sig inom skatteområdet eller handlar med instrument som är utfärdade där. Utskottet har tagit fasta på de saker som Bankföreningen har skrivit i sitt remissyttrande, vilket är glädjande eftersom det visar att de har tagit till sig våra argument. Vi har också framhållit skattens skadliga effekter på aktie- och derivatmarknaden, och samhällsekonomin i stort, säger Ulrika Hansson, Bankföreningens skatteexpert. Bankföreningen har även samarbetat med bankföreningarna i de övriga nordiska och baltiska länderna, för att ta fram ett gemensamt positionspapper om FTT. Alla är oroliga för skattens konsekvenser. Intresseorganisationer för banksektorn i åtta länder i norra Europa står bakom det gemensamma uppropet. I vårt närområde är det bara Estland som deltar i det fördjupade samarbetet. Övriga länder som i nuläget ingår i samarbetet är Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Portugal, Grekland, Slovenien och Slovakien samt Österrike och Belgien. Men detta kan ändras. Länder kan hoppa av, och andra komma till. En så kallad subsidiaritetsprövning är en granskning som de nationella parlamenten inom EU kan genomföra sedan 1 december 2009 då Lissabonfördraget trädde i kraft. Det nationella parlamentet prövar om ett EU-förslag behöver beslutas på EU-nivå eller om det är bättre att förslaget behandlas på en nivå närmare medborgarna, till exempel i det egna parlamentet eller i kommunerna. Prövningen som parlamenten gör baserar sig på närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen som den också kallas. Principen innebär att ett beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. När riksdagen och de andra parlamenten prövar EU-förslag utifrån närhetsprincipen, är det inom områden där både EU och medlemsländerna har befogenhet att stifta lagar. I riksdagen är det utskottet med bäst sakkompetens inom det aktuella området som gör prövningen. Källa: EU-upplysningen, Sveriges riksdag

13 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj Skärpta krav på SMS-låneföretag Straffavgifter för bristande kreditprövning kan införas för snabblåneföretag, enligt förslag till nya regler. Snabblåneföretagens verksamhet har under de senaste åren orsakat problem för många konsumenter. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande med grund i snabblån var hela 62 procent fler 2012 än året före, enligt Kronofogdemyndighetens statistik. Ofta har snabblåneföretagen brustit i sin kreditprövning. Nu kommer två olika förslag till nya regler för snabblåneföretag. Justitiedepartementet föreslår att Konsumentverket, som idag har tillsyn över snabblåneföretagen, ska få möjlighet att ta ut en straffavgift vid bristande kreditprövning. Bankföreningen ställer sig i grunden positiv till förslaget. Finansinspektionen kan redan ta ut straffavgifter vid bristande kreditprövning inom sitt tillsynsområde. Att liknande regler föreslås gälla även för snabblåneföretagens del medför därför ökad regelneutralitet när det gäller tillsynen, vilket är positivt, säger Marie-Louise Ulfward, jurist på Bankföreningen. Finansdepartementet föreslår i sin tur att tillsynen över snabblåneföretagen istället flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. I förslag till en ny lag om viss verksamhet med konsumentkrediter uppställs krav på tillstånd från Finansinspektionen för att bedriva verksamheten. Finansinspektionen ska godkänna bolagsordningen och göra en ägar- och ledningsprövning. Genom den föreslagna lagen kan Finansinspektionen utöva tillsyn och ingripa på samma sätt som gäller för till exempel banker. Det som återstår för Konsumentverkets del blir då tillsyn över marknadsföringen av krediter samt möjligen tillsyn över ett fåtal företag som inte redan omfattas av Finansinspektionens tillsynsplikt. Justitiedepartementets förslag om straffavgifter kommer i så fall få mycket begränsad betydelse i praktiken. Det är viktigt att regeringen vidtar åtgärder för att skärpa tillsynen över snabblåneverksamhet. Vi anser därför att man i första hand bör gå vidare med förslaget att tillsynen flyttas till Finansinspektionen. Bankföreningen lämnar synpunkter på båda förslagen under maj. Säkerställda obligationer marknadsfördes i Asien De svenska emittenterna av säkerställda obligationer genomförde inom ramen för organisationen ASCB en resa till Tokyo och Hongkong i mitten av april för att träffa investerare och analytiker. I dessa turbulenta tider är intresset för svenska säkerställda obligationer stort, eftersom det är en säker och trygg placering, säger Jonny Sylvén, kanslichef för ASCB. Inför de asiatiska investerna hölls presentationer om den svenska ekonomin, bostadsmarknaden, marknaden för säkerställda obligationer, regelverket kring obligationerna, hur den svenska kreditgivningsprocessen fungerar och vilken information som finns tillgänglig om fastigheter och låntagare. Presentationerna gavs av Mattias Persson, Riksbanken, och Torbjörn Davidsson, Nordea. Fanny Borgström, ordförande för ASCB, ledde delegationen. Association of Swedish Covered Bond issuers, ASCB, är organisationen som företräder de svenska utgivarna av säkerställda obligationer. ASCB:s kansli sköts av Bankföreningen. Se mer på Antalet bankkontor ökade 2012 Antalet bankkontor ökade med 9 stycken i Sverige förra året, enligt Bankföreningens statistik för bank- och finansmarknaden 2012 som publicerades i april. Samtidigt ökade antalet banker till 117. Statistiken visade också en kraftig uppgång av hushållens och företagens insättning på bankkonto. För hushållens del är det nu den största finansiella tillgången, före sådant som försäkringssparande, fonder och aktier. Hongkong

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj 2013 Nyheter EU-regler riskerar påverka priser för betaltjänster När EU:s konsumenträttighetsdirektiv implementeras i Sverige låter Justitiedepartementet finansiella tjänster ingå, trots att de enligt direktivet faller utanför. Konsekvensen kan bli att prissättningen på betaltjänster påverkas. Justitiedepartementet har skickat ut ett förslag på hur EU:s konsumenträttighetsdirektiv ska implementeras i Sverige. Sedan tidigare finns en distans- och hemförsäljningslag som ger konsumenten vissa grundläggande rättigheter, bland annat ångerrätt för köp. Lagen vidgas nu till att omfatta även försäljning på offentliga platser som gator och köpcentrum, det vill säga utanför fasta affärslokaler. Justitiedepartementet anser inte att det finns anledning att särbehandla finansiella avtal och låter dessa omfattas av reglerna, med undantag för krediter. Vi håller med om att det kan finnas anledning att låta avtal om finansiella tjänster utanför fasta affärslokaler omfattas av reglerna. Rent praktiskt kommer det däremot inte att få någon större betydelse, eftersom det är ovanligt med försäljning av finansiella tjänster på offentliga platser. Valet att inte undanta finansiella tjänster kan dock få andra konsekvenser, säger Marie-Louise Ulfward, jurist på Bankföreningen. Självkostnadspris I Justitiedepartementets promemoria föreslås en ny bestämmelse i lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Näringsidkare får enligt den nya bestämmelsen inte ta ut en större avgift av konsumenten vid användning av ett visst betalningssätt, exempelvis kort, än den kostnad näringsidkaren själv har för betalningssättet. I betaltjänstlagen finns redan ett förbud mot att ta ut en avgift om betalning sker med ett betalningsinstrument. En viktig skillnad är dock att betaltjänstlagen reglerar att en betalningsmottagare inte får ta ut någon avgift av betalaren vid användning av ett betalningsinstrument. I lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden föreslås istället det vidare begreppet näringsidkare, vilket skulle kunna betyda att även betaltjänstleverantörer omfattas. Prisreglering Vilka konsekvenser kan det få för finansiella företag? I så fall kan betaltjänstleverantörernas prissättning på betaltjänster, till exempel Internet, brevgiro, e-faktura komma att regleras, trots att det inte har varit tanken med direktivet. Priser för betaltjänster kan till exempel vara i form av fasta årsavgifter och de står då inte i direkt relation till kostnaden för betaltjänstleverantören eftersom den faktiska kostnaden i sin tur beror på hur frekvent kunden använder tjänsten. Går längre Vi anser att det behöver förtydligas att finansiella tjänster inte omfattas av bestämmelsen. Annars kommer betaltjänstleverantörer i Sverige att påverkas av konsumenträttighetsdirektivet på ett mer långtgående sätt än i andra EU-länder, eftersom finansiella tjänster uttryckligen faller utanför direktivet. Ytterligare ett förslag som Bankföreningen har synpunkter på är att konsumenten uttryckligen måste godkänna avtalsvillkor som innebär att konsumenten ska betala mer än priset för näringsidkarens huvudsakliga förpliktelse. Enligt promemorian räcker det inte med att priset framgår av standardavtal. Det får konsekvenser för finansiella tjänster där det är vanligt att tillkommande kostnader anges i villkor eller separata prislistor. Bankföreningen menar att finansiella tjänster bör falla utanför bestämmelsen eftersom det finns utförlig speciallagstiftning på området, till exempel betaltjänstlagen och konsumentkreditlagen som anger vilken information som ska ges till kunder. Marie-Louise Ulfward, jurist på Bankföreningen

15 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj En europeisk Tobinskatt? Många var vi som blev förvånade när EU-kommissionen i september 2011 presenterade ett förslag om en gemensam skatt på finansiella transaktioner, FTT. Den ansvariga kommissionären, Algirdas Semeta, hade bara ett par månader tidigare uttalat sig skeptiskt till införandet av en dylik skatt. Men, kort därefter gjorde man alltså en helomvändning. Förvandlingen hos kommissionen förklaras av politik. I det här fallet tycks det ha varit ordförande José-Manuel Barrosos intåg på scenen som gjorde skillnaden. Några EU-länder planerade att införa egna liknande skatter och inom Europaparlamentet var den förhärskande åsikten att finanssektorn borde bidra mer. En Tobinskatt ansågs också stävja det som av somliga betraktas som skadlig verksamhet, främst högfrekvenshandel. I det här sammanhanget blev förslaget ett sätt för Barroso att visa handlingskraft och de sakliga argumenten om klokheten i en transaktionsskatt kom att väga lätt. Men, som väntat stötte FTT-förslaget omedelbart på starkt motstånd från flera medlemsstater. De länder som stödde förslaget uppmanades därför att gå vidare inom ramen för ett fördjupat samarbete. I höstas gick elva länder samman för detta ändamål varefter kommissionen lade ett nytt lagförslag. Den efterföljande processen som nu pågår är politiserad och komplex och det är därför svårt att säga var den landar. Att det blir en skatt kan vi utgå ifrån men dess exakta utformning och omfattning är mer osäker. Förfarandet med ett fördjupat samarbete bidrar till komplexiteten. Syftet med detta är i korthet att ett antal EU-länder (minst nio) som önskar stärka integrationen inom ett visst område kan göra det med hjälp av unionens institutionella ramverk. Det betyder bland annat att diskussionerna sker i 27-kretsen utanförländerna ska alltså ha full insyn i, och ha rätt att yttra sig i förhandlingarna. Det är dock endast de deltagande länderna som har beslutsmakt. Fördjupat samarbete är en nyhet i och med Lissabonfördraget. Det har använts tidigare men då har den utestående frågan varit begränsad och antalet utanförländer få. I detta fall försvåras arbetet av att det lagda förslaget har betydande extraterritoriella effekter. Dessutom alltså på det område som utgör själva kärnan i den nationella politiken. I diskussionerna hittills i rådsarbetsgruppen, det fora där förhandlingarna sker, ska därför många upprörda kommentarer ha ventilerats från några av utanförländerna. Nyligen annonserade också britterna att de initierat en rättsprocess för att avgöra om kriterierna för ett fördjupat samarbete är uppfyllda. Förvisso blir detta ett ärende som hanteras separat i EU-domstolen men agerandet lär inte gå obemärkt förbi i förhandlingsrummet. Somliga delegationer, både från EU11 och från utanförgruppen, ska enligt utsago efterfråga diverse undantag. Främst för aktiviteter som bidrar till att tjäna den reala ekonomin såsom market making. Vår man i Bryssel Mårten Wierup rådgivare i EU-frågor på Bankföreningen, pendlar i sitt jobb mellan Stockholm och Bryssel. I Nyhetsbrevets krönika delar han med sig av sina reflektioner kring vad som är på gång i korridorerna i EU-kvarteren. Men, blir omfattningen av direktivet snäv uppstår sannolikt diskussionen om hur man ska ta in de önskade skatteintäkterna, det vill säga om de föreslagna skattesatserna bör höjas. Det spekuleras också i att en del länder, mot bakgrund av innehållet i kommissionens förslag och hur diskussionerna hittills fortlöpt, kan komma att lämna samarbetet medan andra eventuellt vill ansluta. I den här kontexten inriktar sig motståndarsidans ansträngningar på skademinimering. Om förhandlingarna visar sig vara svåra är kanske den enda framkomliga vägen att minska omfattningen av förslaget för att hitta en minsta gemensamma nämnare. Med väl underbyggda argument bör det således finnas utrymme för oss att minska skattens skadeverkningar. MÅRTEN WIERUP

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 2 maj 2013 Banker gör gemensam tolkning av betalstandard För att undvika att svenska banker hanterar betalningar på olika sätt har ett samarbete startats på Bankföreningen för att göra en gemensam tolkning av den internationella betalstandarden ISO En betalning som skickas innehåller information, i sin enklaste form är det sådant som belopp, kontonummer, referensnummer och datum. Det kallas betalningsmeddelande. Vilken information som ska vara med och hur den skrivs är standardiserat för att alla banker ska kunna vidarebefordra betalningen mellan sig och till slutmottagaren så automatiserat som möjligt. Den internationella standarden för betalningar heter ISO Det är den som nu ligger till grund för hur en SEPA-betalning går till, det vill säga en eurobetalning (se faktaruta). När svenska banker gör eurobetalningar ska de därför också använda den. Trots att en standard kan ses som ett regelverk är det öppet för tolkningar som kan leda till att olika banker gör på olika sätt. På Bankföreningen pågår därför ett arbete för att hitta en bankgemensam tolkning av ISO i Sverige. Arbetsgruppen består av representanter från Danske Bank, DNB Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Till grund för sin tolkning utgår man både från hur SEPA tolkar standarden samt från de riktlinjer som har tagits fram internationellt av Common Global Implementation Group, CGI. Följande betalningsmeddelanden omfattas Betalningsuppdrag kund till bank (PAIN 001) Statusmeddelande bank till kund (PAIN 002) Kontoutdrag (CAMT 053) Debet och kreditavi (CAMT 054) Kontorapport (CAMT 052) Arbetsgruppen har valt att avvakta med gemensam tolkning av meddelande för Autogiro (PAIN 008) till dess att den internationella tolkningen är klar vad gäller de meddelanden som styr medgivandehanteringen för Autogiro (PAIN ). Arbetsgruppen räknar med att slutföra sitt arbete tredje kvartalet Single Euro Payments Area, SEPA, har som målsättning att skapa ett gemensamt område för betalningar i EU. Med SEPA ska det vara möjligt att skicka och ta emot betalningar i euro mellan länderna lika enkelt och säkert som inom ett land. Det var 2002 som Europas banker och EU-kommissionen formulerade visionen för en gemensam marknad för betaltjänster, SEPA. Tanken var att göra det enklare för privatpersoner, företag och andra ekonomiska aktörer att röra sig med kapital över gränserna. Målet är att stärka den europeiska integrationen och Europas konkurrenskraft internationellt genom en enhetlig betalningsstruktur för massbetalningar som kan ge bättre service, mer effektiva produkter och billigare alternativ för betalningar. Vilka berörs? I SEPA ingår alla 27 EU-länder samt Island, Norge, Liechtenstein, Monaco och Schweiz. Utvecklingen sker i första hand i de länder som har euro som nationell valuta. Men även i europeiska länder utanför eurozonen anpassas alla betalningstjänster där betalning utförs med euro. Genom att införa samma rutiner och standarder medverkar bankerna till utvecklingen av en inre marknad för betalningstjänster. Arbetet med SEPA har hittills byggt på frivilliga insatser och en självreglering av marknaden. Men för att få samtliga eurobetalningar att gå över till de gemensamma regelverken införs genom en ny EU-förordning ett slutdatum för när alla eurobetalningar inom SEPA ska vara anpassade. Inom eurozonen ska samtliga eurobetalningar vara anpassade till SEPA i februari För länder utanför eurozonen är slutdatum satt till oktober 2016.

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar

Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar FI-forum 25 september 2014 Agenda Bakgrund, syfte och sammanhang Kapitaltäckning Kapitalbuffertar Kapitalbuffertar och pelare 2 Offentliggörande av information

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Rapport från kreditmarknaden. 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL

Rapport från kreditmarknaden. 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL Rapport från kreditmarknaden 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL Aktuell kreditsituationen i Sverige Svenska banker är i ett internationellt perspektiv både lönsamma och välkapitaliserade Bankerna genomgår

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Från 1 november 2007 blir ditt kundskydd ännu starkare Den 1 november 2007 får vi nya

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel xxx SEK(2010) xxx KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Remissexemplar 2013-10-14 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9. Kreditvärderingsinstitut... 245. Statligt stöd och garanti... 309. Kapitalkrav...

Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9. Kreditvärderingsinstitut... 245. Statligt stöd och garanti... 309. Kapitalkrav... Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9 Kreditvärderingsinstitut... 245 Statligt stöd och garanti... 309 Kapitalkrav... 359 Obligationer och e-pengar... 915 Betalning, inlåning och kreditupplysning...

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Remissyttrande om Europeiska kommissionens förslag (KOM(2011)652)

Remissyttrande om Europeiska kommissionens förslag (KOM(2011)652) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen REMISSYTTRANDE 2005-04-21 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM Finansiella konglomerat (Ds 2005:1) (Fi2005/571) Svenska Bankföreningen

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Martin Andersson Bakgrund Finansinspektionens uppdrag: Stabilt och effektivt finansiellt system Konsumentskydd Finansinspektionens

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

DELA BANKERNA MINSKA RISKERNA

DELA BANKERNA MINSKA RISKERNA DELA BANKERNA MINSKA RISKERNA En rapport från Vänsterpartiet Dela%bankerna% %minska%riskerna% Förord Eurokrisenbliralltdjupare.Idessspårblirmiljonermänniskorarbetslösaochfattiga.Andra tvingasemigrerafrånsinakrisdrabbadeländer.ikrisensspårangripsfackligarättigheteroch

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn ANFÖRANDE DATUM: 2013-03-20 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärsvärldens Bank & Finans Outlook, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015 P R O M E M O R I A Datum 2015-09-02 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse En pensionsstiftelse måste besluta om vissa placeringsriktlinjer för det kapital stiftelsen ska förvalta. Även en kommun eller ett landsting måste

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De svenska storbankerna har förbättrat sin transparens relativt mycket sedan finanskrisen, och tillhör idag några av de mest transparenta bankerna i Europa avseende likviditetsrisker.

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer