Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige"

Transkript

1 Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige STUDIE PÅ UPPDRAG AV VILLAÄGARNA RAPPORT FRÅN POUSETTE EKONOMIANALYS NOVEMBER 2013

2 Sammanfattning och slutsatser Är bankernas vinster på den svenska bolånemarknaden rimliga eller betalar låntagarna för mycket i ränta på sina bostadslån? För att belysa den frågan har lönsamheten på den svenska och danska bolånemarknaden jämförts. Lönsamheten på den svenska bolånemarknaden har varit betydligt högre än på den danska. De svenska bostadsinstituten har under perioden haft en avkastning på eget kapital som varit nästan dubbelt så hög som de danska realkreditinstituten. Lönsamheten har också varit mycket högre på den svenska bolånemarknaden än på den danska för dotterbolag inom samma koncern. Nordea Hypotek i Sverige och Nordea Kredit i Danmark är båda inriktade på bostadsfinansiering men lönsamheten har varit betydligt högre i det svenska än i det danska dotterbolaget. Risken i utlåningen, mätt med historiska kreditförluster, har varit lägre på den svenska än på den danska bolånemarknaden och lägre för Nordea Hypotek i Sverige än för Nordea Kredit i Danmark. Den högre lönsamheten för svenska bostadsinstitut kan således inte förklaras med att man tar större risk än danska realkreditinstitut. En anpassning av lönsamheten på den svenska bolånemarknaden till den danska skulle motsvara en lägre räntekostnad på de totala bolånen med 6,0 miljarder. För hushållen, som har den största delen av bolånen, skulle en anpassning till den danska lönsamheten minska räntekostnaden med 4,6 miljarder per år. 2 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

3 Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 2 Bolånemarknaden i Sverige och Danmark... 4 Placeringsmarginal... 4 Avkastning på eget kapital... 6 Nordea i Danmark och Sverige... 7 Placeringsmarginal... 8 Avkastning på eget kapital... 8 Danska bolån allt svenskare... 9 Risk och lönsamhet Slutsatser Ordlista Referenser LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

4 Bolånemarknaden i Sverige och Danmark Hur lönsam är bankernas utlåning på den svenska bolånemarknaden? För att belysa den frågan har vi jämfört lönsamheten på den svenska och danska bolånemarknaden. Vi analyserar utvecklingen av placeringsmarginalen, räntenettot i förhållande till den genomsnittliga balansomslutningen, samt räntabiliteten på eget kapital för de svenska bostadsinstituten och den danska motsvarigheten, realkreditinstituten. Analysen baseras på institutens årsredovisningar. Fem av aktörerna på den svenska bolånemarknaden redovisar det finansiella resultatet av bolåneverksamheten. Det är Stadshypotek, som är ett dotterbolag till SHB, Swedbank Hypotek, Nordea Hypotek, SBAB samt Länsförsäkringar Hypotek. Till de banker som inte särredovisar bolåneverksamheten hör Danske Bank, SEB och Skandiabanken. Sammantaget svarar de fem bostadsinstituten för cirka 75 procent av utlåningen till hushållen på den svenska bolånemarknaden. Hur lönsamheten utvecklats för dessa fem bostadsinstitut ger således en god bild av den totala lönsamheten på bolånemarknaden. På den danska bolånemarknaden finns åtta realkreditinstitut men i praktiken är det bara fyra av instituten som erbjuder bostadslån till hushållen: Nykredit/Totalkredit, Realkredit Danmark, BRF Kredit och Nordea Kredit 1. Totalkredit köptes av Nykredit 2003 och ingår i Nykreditkoncernen. Realkredit Danmark har sedan 2001 varit en del av Danske Bank koncernen. Den danska bolånemarknaden domineras av tre stora banker Nykredit, Danske Bank och Nordea medan de två andra stora danska bankerna, Jyske Bank och Sydbank, har Totalkredit som samarbetspartner när det gäller realkreditutlåning 2. Placeringsmarginal För de svenska bostadsinstituten står räntenettot, skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, för den huvudsakliga delen av lönsamheten. Verksamheten går ju ut på att låna ut pengar till en högre ränta än den som man lånar upp pengar för. Räntenettot måste emellertid sättas i relation till omfattningen av bolåneverksamheten för att få ett meningsfullt mått. Ett vanligt mått som brukar användas av de svenska bolåneinstituten är därför placeringsmarginalen, som är räntenettot i förhållande till den genomsnittliga balansomslutningen. Placeringsmarginalen visar bruttomarginalen, det vill säga hur mycket bankerna tjänar på ett bolån före rörelsekostnader och eventuella kreditförluster. En placeringsmarginal på 1 procent innebär således att bankerna brutto tjänar kronor per år för varje utlånad miljon kronor i bolån. Den genomsnittliga placeringsmarginalen för de fem svenska bostadsinstituten under perioden var 0,9 procent. Placeringsmarginalen har minskat från 1,1 procent under perioden till 0,7 procent under perioden En tänkbar förklaring till nedgången skulle kunna vara hårdare konkurrens på bolånemarknaden från mindre aktörer som Länsförsäkringar, SBAB och Skandiabanken. Perioden karaktäriserades också av en snabbt växande utlåning som innebar att även om placeringsmarginalen krympte, så hölls lönsamheten på bolånen ändå uppe genom stark 1 Ett av realkreditinstituten, FIH Realkredit, är under avveckling och har bara en utlåning på cirka 150 miljoner danska kronor (DKK). Ett annat, DLR Kredit är främst inriktat på kreditgivning till jordbruket. LR Realkredit är ett litet realkreditinstitut med en utlåning på cirka 14 mdr DKK LR Realkredit ägs av fem banker och är främst inriktat på lån till egendomar som får någon form av offentligt stöd. 2 För en översikt av den danska bolånemarknaden se t.ex. Realkreditrådet (2012) eller Statens Bostadskreditnämnd (2011). 3 År 2013 avser i rapporten genomgående statistik för första halvåret uppräknat till helår. 4 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

5 volymtillväxt. Det är emellertid också möjligt att nedgången i placeringsmarginalen mer förklaras av turbulensen på räntemarknaden under den utdragna finanskrisen, som inleddes 2007 med problemen för Bear Stearns och som kulminerade med konkursen för Lehman Brothers hösten Under 2012 steg placeringsmarginalen till 0,80 procent från 0,65 procent 2011 och för samtliga fem bostadsinstitut noterades en kraftig uppgång. Första halvåret 2013 har den genomsnittliga placeringsmarginalen för de fem bostadsinstituten stigit ytterligare till 0,89 procent. Om detta är ett tecken på en återgång till en permanent högre placeringsmarginal framöver är ännu för tidigt att avgöra. Placeringsmarginal för fem svenska bostadsinstitut och danska realkreditinstitut 1,2 Realkreditinstitut, Danmark Bostadsinstitut, Sverige 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Procent ,4 Även för de danska realkreditinstituten är räntenettot den huvudsakliga intäktskällan. Till skillnad mot i Sverige utgör emellertid skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader en mindre del medan huvuddelen av räntenettot utgörs av avgifter (bidrag) som låntagaren löpande betalar som en procentuell andel av den återstående skulden. Bidragets syfte är att täcka institutens kostnader för verksamheten (lokaler, personal, IT-system mm), täcka eventuella kreditförluster samt ge en vinst. Bidragets storlek skiljer sig mellan olika lånetyper och mellan olika realkreditinstitut. År 2012 uppgick bidragsintäkterna till 0,47 procent av de danska realkreditinstitutens balansomslutning medan det traditionella räntenettot endast utgjorde 0,12 procent 4. De danska realkreditinstituten tar också ut olika engångsavgifter när lån tas upp. Det är avgifter för uppläggningen av lånet, avgifter för kostnader i samband med handel med obligationer samt ofta en avgift för att institutet hanterar registreringen av pantbrev. Avgifterna skiljer sig mellan olika institut 4 Finanstilsynet, Realkreditinstitutter, Statistisk materiale LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

6 och mellan olika typer av lån. För ett bolån på 1 miljon danska kronor varierar den totala engångsavgiften till realkreditinstituten mellan och danska kronor 5. Trots floran av engångsavgifter är avgifts- och provisionsnettot ändå negativt för de flesta danska realkreditinstitut och för branschen som helhet. Detta beror främst på att instituten betalar provision till fastighetsmäklare eller banker för att dessa förmedlar bolånen, vilket väger tyngre än intäkterna från engångsavgifterna när lån tas upp. Avgifter och provisioner förekommer även på den svenska bolånemarknaden men för att ta hänsyn till avgifternas och provisionernas större betydelse på den danska bolånemarknaden har placeringsmarginalen för realkreditinstituten korrigerats genom att posten avgifts- och provisionsintäkter i resultaträkningen adderats till räntenettot. På så sätt får man med intäkter av engångsavgifter för bolån men undviker att få med kostnader för provisioner. Under perioden bidrar avgifts- och provisionsintäkterna till att placeringsmarginalen för realkreditinstituten i genomsnitt höjs med ungefär 0,1 procentenheter, jämfört med om den beräknats enbart utifrån räntenettot. Placeringsmarginalen för de danska realkreditinstituten har varit betydligt stabilare än för de fem svenska bostadsinstituten. Det finns ett liknande mönster på den danska som på den svenska bolånemarknaden med en minskande placeringsmarginal under perioden Den stora skillnaden är emellertid att placeringsmarginalen varit betydligt lägre på den danska än på den svenska bolånemarknaden. Den genomsnittliga placeringsmarginalen för de danska realkreditinstituten under perioden var 0,7 procent, jämfört med 0,9 procent för de svenska bostadsinstituten. Skillnaden var mycket stor under den första delen av perioden för att sedan utjämnas under perioden , som präglades av finanskrisen. De senaste tre åren har differensen mellan den svenska och danska placeringsmarginalen ökat igen. Placeringsmarginalen för de svenska bostadsinstituten har ökat kraftigt medan den varit i stort sett oförändrad för de danska realkreditinstituten. För 2013, där statistiken baseras på första halvåret, var placeringsmarginalen för de svenska bostadsinstituten 0,89 procent medan placeringsmarginalen för de danska realkreditinstituten endast var 0,65 procent. Avkastning på eget kapital Placeringsmarginalen ger en indikation på lönsamheten på bolånemarknaden men ett mer direkt mått på lönsamheten är avkastningen på eget kapital, det vill säga resultatet efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Under perioden har avkastningen på eget kapital i genomsnitt uppgått till 13,1 procent för de fem svenska bostadsinstituten. Mönstret är detsamma som för placeringsmarginalen; avkastningen var hög under första hälften av perioden, sjönk under åren i samband med finanskrisen för att sedan stiga kraftigt de senaste åren. Under 2012 ökade den genomsnittliga avkastningen på eget kapital för de fem svenska bostadsinstituten till 13,6 procent från cirka 11 procent 2011 och första halvåret 2013 steg avkastningen ytterligare till en toppnotering på drygt 16 procent. 5 Uppgifter från Realkreditrådets hemsida. 6 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

7 Avkastning på eget kapital för fem svenska bostadsinstitut och danska realkreditinstitut 18 Realkreditinstitut, Danmark Bostadsinstitut, Sverige Procent Avkastningen på eget kapital efter skatt för de danska realkreditinstituten har varit betydligt lägre än för de fem svenska bostadsinstituten 6. Under perioden var avkastningen på eget kapital för de danska instituten i genomsnitt 6,9 procent, vilket är drygt 6 procentenheter lägre än lönsamheten för de svenska bostadsinstituten. En del av skillnaden i lönsamhet under de senaste åren kan förklaras av kreditförluster i de danska realkreditinstituten på grund av prisfallet på den danska bostadsmarknaden men långsiktigt har lönsamheten varit betydligt högre på den svenska bolånemarknaden än på den danska. Nordea i Danmark och Sverige Det är inte bara på aggregerad nivå som lönsamheten har varit högre på den svenska bolånemarknaden än på den danska, utan även när bostadsinstitut inom samma koncern jämförs. Nordea är verksamt både på den svenska bolånemarknaden genom Nordea Hypotek AB och på den danska bolånemarknaden genom Nordea Kredit Realkreditaktieselskab. Båda bolagen är helägda dotterbolag inom Nordeakoncernen. Det finns stora likheter mellan Nordea Hypoteks och Nordea Kredits verksamheter. Nordea Hypotek har en marknadsandel på den svenska bolånemarknaden på cirka 15 procent medan Nordea Kredit har en andel av den danska realkreditmarknaden på 14 procent. Utlåningen till allmänheten var 2012 av samma storleksordning: 431 miljarder svenska kronor för Nordea Hypotek och 358 miljarder 6 Realkreditinstituten redovisar, som nämnts, betydande utgifter för provisioner till banker och fastighetsmäklare som förmedlar bolån. För att ta hänsyn till detta i jämförelsen med svenska bostadsinstitut har utgifter för avgifter och provisioner dragits bort från resultatet före skatt. Skattesatsen på det korrigerade resultatet har satts lika med skattesatsen på det okorrigerade resultatet. Skillnaden mellan det korrigerade och okorrigerade resultatet efter skatt har sedan adderats till det egna kapitalet. Korrigeringen innebär att realkreditinstitutens avkastning på eget kapital efter skatt under perioden i genomsnitt ökar med 1,3 procentenheter. 7 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

8 danska kronor (419 miljarder svenska kronor) för Nordea Kredit. Båda instituten är främst inriktade på lån till hushållens bostäder. För Nordea Hypotek utgör utlåningen till småhus och bostadsrätter 74 procent av den totala utlåningen medan 68 procent av Nordea Kredits utlåning går till privata bostäder och fritidshus. Placeringsmarginal Trots de stora likheterna i verksamhetens omfattning och inriktning är skillnaderna stora mellan lönsamheten för Nordea Hypotek och Nordea Kredit. Placeringsmarginalen för Nordea Hypotek har under perioden i genomsnitt varit 0,86 procent, jämfört med 0,71 procent för Nordea Kredit 7. De senaste två åren har skillnaden mellan Nordea Hypotek och Nordea Kredit ökat markant. År 2012 steg placeringsmarginalen för Nordea Hypotek till 0,95 procent medan den för Nordea Kredit bara var 0,63 procent. För 2013, där statistiken baseras på första halvåret, är skillnaden ännu större. Placeringsmarginalen för Nordea Hypotek stiger då ytterligare till 1,03 procent och närmar sig toppnoteringen på 1,08 procent från 2002 medan marginalen för Nordea Kredit minskar något till 0,61 procent. Placeringsmarginal för Nordea Kredit och Nordea Hypotek Nordea Kredit, Danmark Nordea Hypotek, Sverige 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 Procent ,4 Avkastning på eget kapital Den betydligt högre placeringsmarginalen för Nordea Hypotek jämfört med Nordea Kredit återspeglas också i lönsamheten. Under perioden hade Nordea Hypotek en genomsnittlig avkastning på eget kapital efter skatt på 13,8 procent. För Nordea Kredit var den genomsnittliga 7 Placeringsmarginalen för Nordea Kredit har korrigerats för avgifts- och provisionsintäkter på det sätt som beskrivis på sidan 6. Korrigeringen innebär att placeringsmarginalen under perioden i genomsnitt ökar med 0,09 procentenheter. 8 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

9 avkastningen under denna period 9,1 procent 8. Skillnaden i lönsamhet mellan Nordea Hypotek och Nordea Kredit var som minst 2007 men har sedan ökat kraftigt. Under 2012 var avkastningen på eget kapital 15,5 procent för Nordea Hypotek men bara 5,8 procent för Nordea Kredit. För 2013, där statistiken baseras på första halvåret, ökade avkastningen på eget kapital ytterligare för Nordea Hypotek till en ny toppnotering på 19,2 procent medan Nordea Kredit uppvisar en blygsammare avkastning på 7,5 procent. Avkastning på eget kapital för Nordea Kredit och Nordea Hypotek Nordea Kredit, Danmark Nordea Hypotek, Sverige Procent Danska bolån allt svenskare Lönsamheten har således varit betydligt högre på den svenska än på den danska bolånemarknaden. Hur mycket av denna skillnad kan förklaras av att villkoren för bolån skiljer sig åt mellan länderna? I Danmark var tidigare 30-åriga realkreditlån med fast ränta den vanliga formen av bostadslån. Amorteringar var obligatoriska men samtidigt fanns goda möjligheter för låntagarna att förtidsinlösa lånen. De senaste åren har dock mycket förändrats på den danska bolånemarknaden. En lagändring 2003 gjorde det möjligt för privata låntagare att ta amorteringsfria realkreditlån. Efterfrågan på amorteringsfria realkreditlån har sedan ökat starkt. Första kvartalet 2004 utgjorde lån med amorteringsfrihet 10,2 procent av realkreditinstitutens totala utlåning med säkerhet i privatbostäder medan andelen tredje kvartalet 2013 var 56,7 procent 9. Finansieras bolånet med säkerställda obligationer finns det ingen gräns för amorteringsfriheten om belåningsgraden är lägre än 75 8 Avkastningen på eget kapital för Nordea Kredit har korrigerats på det sätt som beskrivs på sidan 7. Korrigeringen innebär att Nordea Kredits avkastning på eget kapital under perioden i genomsnitt ökar med 2,8 procentenheter. 9 Realkreditrådet, udlånsstatistik. 9 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

10 procent. Om bolånet finansieras med traditionella realkreditobligationer, så är den amorteringsfria perioden högst 10 år men det finns möjlighet att förlänga amorteringsfriheten. Danskarnas efterfrågan på bolån med rörlig ränta har också ökat starkt. Första kvartalet 2004 utgjorde bolån med en kort räntebindningstid på upp till ett år (rentetilpasningslån och variabelt forrentede lån) 20,5 procent av realkreditinstitutens utlåning till hushållens bostäder. Tredje kvartalet 2013 hade denna andel i stort sett fördubblats till 39,9 procent 10. I Sverige utgjorde hushållens bostadslån med en bindningstid på upp till ett år 50,3 procent av bostadsinstitutens utlåning mot säkerhet i bostad i september Svenska bolåntagare har fortfarande en större preferens för rörlig ränta än danska bolåntagare men skillnaden har blivit allt mindre. Danska och svenska bolån har således blivit allt mer lika när det gäller amorteringar och räntebindningstid. Likheten mellan danska realkreditinstitut och svenska bostadsinstitut är också stor när det gäller finansieringen av bostadslån, som domineras av säkerställda obligationer. Realkreditinstitutens utlåning till privatbostäder finansierades tredje kvartalet 2013 till 66 procent med säkerställda obligationer medan klassiska realkreditobligationer svarade för 34 procent 12. För svenska bostadsinstitut utgjorde i september 2013 emitterade säkerställda obligationer 76 procent av utlåningen till hushåll och icke-finansiella företag mot säkerhet i bostad 13. En kvarstående skillnad mellan danska och svenska bolån gäller möjligheten att lösa bundna lån i förtid. På den danska bolånemarknaden finns sedan länge möjlighet för låntagaren att återbetala hela eller delar av bolånet genom att köpa lånets bakomliggande obligationer. Den så kallade pariregeln gör det också möjligt att lösa bolånet även om det inte är direkt knutet till börsnoterade obligationer. På den svenska bolånemarknaden finns rekommendationer för ränteskillnadsersättning när låntagare vill lösa bolån med bunden ränta innan räntebindningstiden löper ut. Nuvarande regler för ränteskillnadsersättning har i tider av sjunkande marknadsräntor medfört att det blivit mycket dyrt för låntagarna att lösa sina bundna bolån i förtid. Reglerna har nu setts över och föreslås bli något mer gynnsamma för låntagarna. Även efter den föreslagna förändringen kommer det danska systemet för förtidsinlösen att vara mer flexibelt och transparent för låntagarna än det svenska. Flexibiliteten är dock förenad med kostnader för låntagaren. Vid förtidsinlösen av bolån tar de danska realkreditinstituten ut kurtage för obligationsförsäljning och olika avgifter. Dessa intäkter ingår i den korrigering av institutens placeringsmarginal som gjorts (se sidan 6). Likheterna mellan villkoren för danska och svenska bolån är stora och finansieringen av bolånen sker till största delen med säkerställda obligationer i båda länderna. De skillnader som fortfarande finns när det gäller amorteringar och räntebindningstid är inte av den storleksordningen att de kan förklara mer än en liten del av den stora skillnaden i lönsamhet mellan svenska bostadsinstitut och danska realkreditinstitut. 10 Realkreditrådet, udlånsstatistik. 11 Statistiska centralbyrån, Finansmarknadsstatistik. 12 Realkreditrådet, udlånsstatistik. 13 Statistiska centralbyrån, Finansmarknadsstatistik. 10 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

11 Risk och lönsamhet Vad är då en rimlig lönsamhet på bolånemarknaden? Är det lönsamheten på den svenska bolånemarknaden som är för hög eller är det lönsamheten på den danska bolånemarknaden som är för låg? Bostadsutlåningen, mestadels till hushåll, har karakteriserats av låga kreditförluster även under djupa konjunkturnedgångar. Risken i verksamheten har varit låg och kommer sannolikt att vara så även framöver. Med låg risk är det svårt att motivera en mycket hög lönsamhet. Ur den synvinklen framstår de svenska bolåneinstitutens lönsamhet som väl hög och de danska realkreditinstitutens lönsamhet som mer normal. Kreditförlusterna för realkreditinstituten i Danmark och bostadsinstituten i Sverige har mestadels varit mycket låga 14. Undantagen är en period i slutet av 80-talet och början av 90-talet i Danmark, med kartoffelkur och skattereform, samt krisen i Sverige under första hälften av 90-talet. Då var det framför allt de svenska bostadsinstitutens utlåning till kommersiella fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar som orsakade kreditförlusterna medan förlusterna på utlåningen till hushållens bostäder var små. Även under de senaste åren, med stora prisfall på den danska bostadsmarknaden, har kreditförlusterna för realkreditinstituten varit små. Under perioden har de genomsnittliga kreditförlusterna på den svenska bolånemarknaden varit något lägre än på den danska, 0,15 respektive 0,19 procent av utlåningen. Kreditförluster för svenska bostadsinstitut och danska realkreditinstitut, procent av utlåning 1,6 Realkreditinstitut, Danmark 1,4 Bostadsinstitut, Sverige 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Procent ,2 14 Statistiken över kreditförlusterna i de svenska bostadsinstituten har tagits från Riksbanken, Finansiell Stabilitet, 2012:1. För egna beräkningar baserade på bostadsinstitutens årsredovisningar. Statistiken över kreditförlusterna i de danska realkreditinstituten har tagits från Finanstilsynets rapport Markedsudviklingen 2008 for Realkreditinstitutter. För perioden har statistiken tagits från Markedsudviklingen 2012 for Realkreditinstitutter och för 2013 från Halvårsartikel 2013 for Realkreditinstitutter. 11 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

12 Kreditförlusterna för de svenska bostadsinstituten har de senaste decennierna således varit lägre än för de danska realkreditinstituten. Utgår man från de historiska kreditförlusterna som en indikator på risken i utlåningen kan inte den högre lönsamheten på den svenska bolånemarknaden motiveras av en högre risk. Även när man jämför kreditförlusterna för Nordea Kredit i Danmark och Nordea Hypotek i Sverige, så har de varit något lägre för det svenska bostadsinstitutet. Under perioden har kreditförlusterna för Nordea Hypotek i genomsnitt varit noll meden de för Nordea Kredit uppgår till 0,03 procent av utlåningen. Det går inte heller här att utifrån historiska kreditförluster motivera den högre lönsamheten för Nordea Hypotek jämfört med Nordea Kredit med att risken i det svenska bostadsinstitutets utlåning skulle vara högre än i det danska. Kreditförluster för Nordea Kredit och Nordea Hypotek, procent av utlåning Nordea Kredit, Danmark Nordea Hypotek, Sverige 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00-0,02 Procent ,04-0,06 12 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

13 Slutsatser Lönsamheten har varit betydligt högre på den svenska än på den danska bolånemarknaden. Placeringsmarginalen har under perioden varit 0,2 procentenheter högre på den svenska bolånemarknaden än på den danska. Avkastningen på eget kapital efter skatt har varit drygt 6 procentenheter högre för svenska bostadsinstitut än för danska realkreditinstitut. Nordea Kredit i Danmark och Nordea Hypotek i Sverige framstår som ganska typiska institut på respektive lands bolånemarknad. Båda instituten ligger nära genomsnittet för placeringsmarginal och avkastning på eget kapital på den svenska och danska bolånemarknaden. De landsspecifika förhållandena på bolånemarknaden verkar således vara betydligt viktigare än koncerntillhörigheten. Placeringsmarginal och avkastning på eget kapital efter skatt, procent Placeringsmarginal Avkastning på eget kapital Danmark Realkreditinstitut 0,69 0,65 6,9 5,5 därav: Nordea Kredit 0,71 0,61 9,1 7,5 Sverige Fem bostadsinstitut 0,89 0,89 13,1 16,2 därav: Nordea Hypotek 0,86 1,03 13,8 19,2 Anm: 2013 avser första halvåret uppräknat till helår. Danska och svenska bolån har blivit allt mer lika när det gäller amorteringar och räntebindningstider. Likheterna är stora även för finansieringen av bolån, som till största delen sker med säkerställda obligationer både i Sverige och i Danmark. Den mycket högre lönsamheten på den svenska bolånemarknaden jämfört med den danska kan således inte förklaras med att det finns stora skillnader mellan villkoren för danska och svenska bolån. Risken i utlåningen, mätt med historiska kreditförluster, har varit mindre på den svenska än på den danska bolånemarknaden. Kreditförlusterna har också varit mindre för Nordea Hypotek än för Nordea Kredit. Den högre lönsamheten på den svenska bolånemarknaden kan således inte motiveras med att risken i utlåningen skulle vara större än på den danska bolånemarknaden. De svenska bostadsinstituten har således kunnat upprätthålla en betydligt högre lönsamhet än de danska realkreditinstituten utan att ta högre risk. Om vi som ett räkneexempel antar att placeringsmarginalen på den svenska bolånemarknaden skulle reduceras med skillnaden mellan den genomsnittliga svenska och danska marginalen under perioden , så skulle det motsvara en räntesänkning med 0,2 procentenheter. För ett bolån på 1 miljon kronor skulle det medföra att räntekostnaden minskar med kronor per år. Det kan tyckas som en liten förändring men eftersom lånestockarna är mycket stora blir det betydande belopp. De totala lånen mot säkerhet i bostad uppgick i september 2013 till cirka miljarder, varav hushållens bostadslån utgjorde cirka miljarder 15. En räntesänkning med 0,2 procentenheter skulle då motsvara 6,0 miljarder för bostadslånen totalt och för hushållens bostadslån skulle det röra sig om en minskad räntekostnad med 4,6 miljarder per år. 15 Statistiska centralbyrån, Finansmarknadsstatistik. 13 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

14 Ordlista Avkastning på eget kapital: Resultat efter skatt i relation till genomsnittligt eget kapital, årsgenomsnitt. Balansomslutning: Summan av tillgångar respektive summan av skulder och eget kapital i balansräkningen. Kreditförluster: Kreditförluster netto i resultaträkningen, det vill säga nettot av reserveringar för sannolika förluster och konstaterade kreditförluster som inte tidigare är reserverade samt återvinningar av tidigare konstaterade förluster och återföringar av tidigare reserveringar. Placeringsmarginal: Räntenetto i förhållande till genomsnittlig balansomslutning, årsgenomsnitt. Räntenetto: Skillnad mellan ränteintäkter och räntekostnader. Utlåning: Utlåning till allmänheten. Referenser Finanstilsynet. Markedsudviklingen for Realkreditinstitutter. årlig Realkreditrådet (2012). Den klassiske danske realkreditmodel. Realkreditrådet. Udlånsstatistik. årsvis och kvartalsvis. Riksbanken (2012). Finansiell stabilitet 2012:1. Statens Bostadskreditnämnd (2011). Bolånemarknader för väl fungerande bostadsmarknader. En internationell jämförelse. Statistiska centralbyrån. Finansmarknadsstatistik. månadsvis. Årsredovisningar för svenska bostadsinstitut och danska realkreditinstitut. 14 LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

15 Rapporten har sammanställts av POUSETTE EKONOMIANALYS AB. Ansvarig för rapporten är Tomas Pousette, telefon Rapporten har baserats på källor som POUSETTE EKONOMIANALYS AB bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte avsett för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. POUSETTE EKONOMIANALYS AB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. POUSETTE EKONOMIANALYS AB Postadress: Baltzar von Platens Gata Stockholm Telefon: Internet: E-post: Org.nr LÖNSAMHET PÅ BOLÅNEMARKNADEN I DANMARK OCH SVERIGE POUSETTE EKONOMIANALYS AB

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Allmänt om verksamheten Halvåret har präglats av god ekonomisk tillväxt i Sverige och oro för försämring av statsfinanserna i de s.k. PIIGS-länderna

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2008

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2008 DELÅRSRAPPORT Januari juni 2008 Styrelsen för Sparbanken Boken får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari - 30 juni 2008. 1 Allmänt om verksamheten Sparbanken Boken

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 21 FEBRUARI 2008 DNR 07-12625-399 2008:6 Utvecklingen på bolånemarknaden INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKT 2 Förutsättningar 2 Omfattning och kvalitet 2 Kreditrisk i utlåning mot småhus

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 12 % lägre jämfört med 30 juni 2012, provisionsintäkterna

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker.

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2015-01-01-2015-06-30 Omvärlden Första halvåret 2015 har

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Utdelning på sparbankens innehav av Swedbank-aktier har erhållits med 2,0 Mkr (1,9 Mkr).

Utdelning på sparbankens innehav av Swedbank-aktier har erhållits med 2,0 Mkr (1,9 Mkr). ÅTVIDABERGS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2014 Allmänt om verksamheten Det första halvåret 2014 kännetecknas av en begränsad, men stabil, tillväxt i affärerna. Vi kan fortfarande inte tala

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2011

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2011 DELÅRSRAPPORT Januari juni 2011 Styrelsen för Sparbanken Boken, org nr 537600-6234, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari - 30 juni 2011. 1 Allmänt om verksamheten

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008

15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008 15 maj 2009 DNR 09-656 2009:7 Utvecklingen på bolånemarknaden 2008 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 Risker i utlåning till småhus och bostadsrätter 2 Prisutveckling på bostadsmarknaden 3 BANKERNAS

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata DE SVENSKA HUSHÅLLENS SKULDSÄTTNING OCH BETALNINGSFÖRMÅGA EN ANALYS PÅ HUSHÅLLSDATA Trots den kraftiga kreditexpansion

Läs mer

Nordax Finans AB (publ)

Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ) Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2007-01-01 -- 2007-12-31 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Planerat datum för årsstämma är den 16 april 2008.

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012 Januari juni 2013 Ekeby Sparbank får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013.01.01 2013-06-30. Sparbankens resultat Ekeby Sparbank redovisar ett rörelseresultat på 9.501

Läs mer

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni 2014. Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni 2014. Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret? Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2014 Allmänt om verksamheten Den extremt låga inflationen och inflationstrycket i Sverige, och större delen av omvärlden, gjorde att Riksbanken i början

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Delårsrapport Juni 2010

Delårsrapport Juni 2010 Delårsrapport Juni 2010 Delårsrapport för januari - juni 2010 Sparbanken får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2010-01-01-2010-06-30. (Belopp inom parentes avser motsvarande period

Läs mer

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 266 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 881 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Läs mer

Delårsrapport per 2015-06-30

Delårsrapport per 2015-06-30 Delårsrapport per 2015-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2015 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Delårsrapport per 2014-06-30

Delårsrapport per 2014-06-30 Delårsrapport per 2014-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2014 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering.

Koncernen är en av de största i Europa inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Bokslut 2009 Verksamhet Koncernens affärsidé är att genom personlig service erbjuda marknaden effektiva och anpassade lösningar inom inkasso, reskontraadministration och finansiering. Inom ramen för affärsidén

Läs mer

Bundna bolån. Vad anser svenska folket

Bundna bolån. Vad anser svenska folket Bundna bolån Vad anser svenska folket Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2008 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01-2008-06-30 (Då

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2007

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2007 Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2007 Allmänt om verksamheten I år har vi lanserat ett riktigt bra betal- och kreditkort, som vi kallar Fryksdalen Framför Allt kortet. Förutom att

Läs mer

Resultat. Volymer. Danske Bank Sverige Delårsrapport. 1 januari 31 mars 2014. Första kvartalet 2014 jämfört med första kvartalet 2013

Resultat. Volymer. Danske Bank Sverige Delårsrapport. 1 januari 31 mars 2014. Första kvartalet 2014 jämfört med första kvartalet 2013 Danske Bank Sverige Delårsrapport 1 januari 31 mars DANSKE BANK SVERIGE DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 31 MARS 1/5 Resultat Första kvartalet jämfört med första kvartalet Rörelseresultatet uppgick till 939 mnkr

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014 KS 12 26 NOV 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-11-11 KSN-2014-1359 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014 Förslag

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 28 MAJ 213 (KV1, 213) 28 maj 213 Dnr 13-5747 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 UTLÅNING, INLÅNING OCH RÄNTOR 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll

Läs mer

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige PROMEMORIA Datum 2013-10-25 FI Dnr 13-11430 Författare Maria Wallin Fredholm PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Bankens styrelse har under året beslutat att övergå till BTP1 för tjänstepension, vilket är ett premiebaserat system.

Bankens styrelse har under året beslutat att övergå till BTP1 för tjänstepension, vilket är ett premiebaserat system. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013-01-01-2013-06-30 Allmänt om verksamheten Om man ur ett

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Bolån. Bolåneräntan är fortsatt lägre för lån med 1-års bindningstid än vad den är för ett rörligt bostadslån.

Bolån. Bolåneräntan är fortsatt lägre för lån med 1-års bindningstid än vad den är för ett rörligt bostadslån. Privatekonomisk barometer Juli 2013 Bolån Sammanfattning för Juli 2013 Räntan har, i snitt, minskat för bolån med rörlig, 1 års och 2 års ränta under juli (0,03, 0,03 respektive 0,01 procentenheter). För

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2009

DELÅRSRAPPORT Januari juni 2009 DELÅRSRAPPORT Januari juni 2009 Styrelsen för Sparbanken Boken får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari - 30 juni 2009. 1 Allmänt om verksamheten Sparbanken Boken

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015

Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Sparandet på bankkonton ökade med 5 procent 2014 trots rekordlåga sparräntor. Nästan lika många kvinnor som män öppnade sparkonton hos SBAB en mer jämställd

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

VD-kommentar. Verksamhetsutveckling. Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002

VD-kommentar. Verksamhetsutveckling. Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002 Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002 Resultatet förbättrades till 2,5 (-1,5) MSEK före goodwillavskrivningar. Rörelseintäkterna ökade med 47 procent till 29,7 (20,2) MSEK. Kostnaderna sänks ytterligare

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Rörelseintäkterna uppgick till 4 034 mnkr (3 489) och rörelsekostnaderna till 1 662 mnkr (1 524).

Rörelseintäkterna uppgick till 4 034 mnkr (3 489) och rörelsekostnaderna till 1 662 mnkr (1 524). Danske Bank Sverige Delårsrapport Första halvåret DANSKE BANK SVERIGE BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖRSTA KVARTALET 1/5 Stockholm den 22 juli Resultat Första halvåret Jämfört med första halvåret 2014 Rörelseresultatet

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 02-11-06

PRESSMEDDELANDE 02-11-06 PRESSMEDDELANDE 02-11-06 Starkt resultat de första nio månaderna för SBAB SBAB:s rörelseresultat för de första nio månaderna ökade med cirka 18 procent till 509 mnkr (430 mnkr). SBAB:s förbättrade rörelseresultat

Läs mer

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 00 publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden samt deras

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

TILLÄGG TILL GRUNDPROSPEKT

TILLÄGG TILL GRUNDPROSPEKT SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (publ) TILLÄGG TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE OBLIGATIONSLÅN Arrangör Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Emissionsinstitut ABN AMRO Bank Handelsbanken Capital

Läs mer

Ålems Sparbank Org nr 532800-6282

Ålems Sparbank Org nr 532800-6282 1 Innehållsförteckning för första halvåret 2015, s. 3 Sparbankens resultat under första halvåret 2015, s. 3 Sparbankens ställning, s.4 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer, s. 4 Resultat i sammandrag,

Läs mer

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni 2015. Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni 2015. Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret? Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2015 Allmänt om verksamheten Vår omvärld präglas mycket av oro och osäkerhet vad gäller politik, regelverk och penningpolitik. Det är oroligt i och

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning 5 december 213 (Kv 3, 213) 5 december 213 Dnr 13-5747 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll och företag 9 Marknads-

Läs mer

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. Bo & Låna 2013 En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2013 1 PRIVATEKONOMI 13 MAJ 2013 Bo & Låna TNS SIFO har på uppdrag av SBAB i april 2013 gjort en

Läs mer

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2008

Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2008 Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2008 Allmänt om verksamheten I år har vi lanserat en riktigt bra tjänst som heter Fondguide Premiepension. Tjänsten vänder sig till alla som vill bli

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden 2014

Den svenska bolånemarknaden 2014 Den svenska bolånemarknaden 214 1 APRIL 214 1 april 214 Dnr 13-7755 Innehåll SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Beskrivning av undersökningen 4 SVENSKA BOLÅNETAGARE 7 Blancolån 8 Hushåll med belåningsgrader över

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer