FAIRTRADE - En modell för att förbättra framtiden för en ny generation i byn Pusu Namogo, norra Ghana?
|
|
- Åsa Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FAIRTRADE - En modell för att förbättra framtiden för en ny generation i byn Pusu Namogo, norra Ghana? Sheanötsträd Rapport av: Marie Eliasson Gunni Karlsson Nioma Pettersson Röda Korsets Folkhögskola, juni 2013
2 INLEDNING På Fairtrade Sveriges hemsida står det under rubriken, Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. När du som konsument väljer Fairtrademärkta produkter bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Detta, tillsammans med långsiktiga handelsavtal, ger trygghet för alla dem som inte har så stora marginaler att leva på. För att uppnå ovanstående vision och mål regleras detta i internationella och generella kärnkriterier som baseras på ILOs (International Labour Organization) konventioner för mänskliga rättigheter i arbetslivet och som också syftar till en ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Kraven som ställs på Fairtrade certifierade producenter ser olika ut beroende på om man har anställd arbetskraft på plantage och fabrik eller enskild odlare där man är organiserade i kooperativ. Kärnkriterierna måste alltid uppfyllas och är uppdelad i två delar: Generella kriterier och utvecklingskriterier. Vidare regleras även råvaran/produkten i handels - respektive produktsspecifika kriterier. Fairtrades kriterier: Odlare och anställda får förbättrade ekonomisk arbetsvillkor. Fairtradepremier investeras i lokalsamhälle och verksamhet. Barnarbete och diskriminering motverkas. Demokratin och organisationsrätten främjas. Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas. Källa: Hur kan man ta reda på om det fungerar och hur det ser ut i praktiken? Så här gjorde vi. Metod: Intervjuer, fältstudier och observation. BESÖK HOS SHEANÖTSPRODUCENTERNA AKOMA COOPERATIVE MULTIPURPOSE SOCIETY Under fem dagar mellan 6/6-12/6 besökte vi Bolgatanga i norra Ghana och kvinnokooperativet Akoma Cooperative Multipurpose Society i byn Pusu Namogo som ligger några km utanför Bolgatanga. Syftet med besöket var att stanna i två veckor och ta del av kvinnornas liv i kooperativet, medverka vid sheanötsproduktion och ta reda på hur Fairtrade har påverkat livssituationen för kvinnorna och deras familjer. Framförallt ville vi lyfta fram barnens framtida möjligheter. Utifrån ovanstående kriterier skulle vi se, ta del av och höra om hur Fairtrade fungerar i verkligheten. Vanligtvis sker insamlandet av sheanötter och processande av sheanötssmör under juni-oktober, men i år var säsongen senarelagd på grund av att sheanötterna ännu inte hade mognat och av den anledningen pågick ingen verksamhet. Av förklarliga skäl blev besöket kortare än planerat.
3 Vår kontaktperson Mikael Addo som är koordinator och manager för Akoma befann sig i Ghanas huvudstad Accra och vi fick istället träffa Samuel Nii Tettey (Akoto) som är kvalitetsansvarig för sheanötsproduktionen och Juliana Sampana som är president för kooperativet, och ansvarig för kvinnorna samt arbetsledare för verksamheten. Vi fick också möjlighet att besöka Abna, en av kvinnorna i kooperativet, i hennes hem på gården. Det besöket gav oss en inblick i hur livet kan se ut för en familj som lever på jordbruk och har som inkomst att säsongsvis plocka och processa sheanötter. När vi var tillbaka i Accra fick vi möjligheten att till sist träffa Mikael Addo för en intervju. Utifrån ovanstående omständigheter och bästa förmåga har vi försökt att ta fram så mycket information som möjligt. Vi har burit med oss frågeställningen om Fairtrade som en modell att förbättra framtiden för kommande framtida generationer med fokus på barnen. Hade vi fått möjligheten att delta i en levande verksamhet och möta de människor som arbetar, bor och verkar i Pusu Namogo och Akoma Cooperative hade rapporten kunnat bli mer informativ och detaljrik. BOLGATANGA - NORRA GHANA Bolgatanga, som i vardagligt tal i Ghana förkortas med Bolga, ligger geografiskt i Upper East Region i norra Ghana och gränsar till Burkina Faso i norr, Elfenbenskusten i väst och Togo i öst. Invånarantalet är ca med en stadskärna, små butiker, marknader och restauranger samt många omkringliggande mindre byar. Bolgatanga är känt för hantverk såsom lädervaror och stråkorgar vilka säljs på marknaderna. Bolgakorgar under tillverkning Marknadsdag i Bolga Den största och mest traditionella marknaden sker var tredje dag och då kommer det också folk både säljare och köpare från angränsande länder. Regionen räknas som en av de fattigaste delarna av Ghana där människor fortfarande lever ett mycket traditionellt liv. Byarna är utspridda över stora områden och består oftast av de traditionella lerhyddorna med grästak. Husen är uppbyggda kring små innergårdar där både husdjur och familjer lever och vistas. Borgmästaren ansvarar för marken (staten äger marken) och det är borgmästaren som ger tillstånd att odla på marken. Det är också borgmästaren som säljer marken om det skulle bli aktuellt. Klimatet är varmt och torrt och landskapet består av lågland med savannkaraktär. I regionen är arbetslösheten hög, läskunnigheten låg och 70% av befolkningen livnär sig på jordbruk. Enligt Akoma UKs
4 hemsida är möjlighet till sjukvård begränsad, men enligt vår egen uppfattning utifrån de intervjuer vi gjort så är möjligheter till sjukvård relativt god. I staden finns ett huvudsjukhus och två större sjukhus samt flera mindre kliniker i närliggande orter till Bolga. Det lär finnas små kliniker ute i byarna. De som har arbete har en sjukförsäkring som täcker sjukhuskostnaderna. Försäkringskostnaden är 35 kr/år (drygt 10 GHC) och 3 kr/år (1 GHC) för små barn. Att jämföra med att en dagsinkomst i Ghana som är 5 GHC (Ghana Cedi) och 1 GHC =3 kr. Utan försäkringen får man betala 50 kr (c:a 16,5 GHC) kontant per besök. Sjukdomar som malaria, kwashiorkor, ett sjukdomstillstånd som uppstår på grund av svält och brist på proteiner i födan och beriberi, en brist på vitaminet Tiamin är vanligt. Bristen leder till undernäring och extrem viktminskning och är vanligt förekommande problem i regionen. FAKTA Kwashisorkor medför ödem, svullnader av vävnader. Barn är värst utsatta eftersom de behöver proteiner i och med att de växer. Detta leder ofta till att de får bestående kroppsliga och mentala skador (de typsikt uppsvällda magarna på barn). Tiaminbrist leder till nedsatt metabolism av socker, vilket gör att cellerna lider av energibrist. Oavsett om personen får i sig tillräckligt med energi från maten kommer kroppen inte kunna använda den för att producera energi till cellerna. Källa: Wikipedia Trots att livet ter sig hårt i norra Ghana är livslängden högre med en genomsnittsålder på 65 år, att jämföra med Accra, huvudstaden i Ghana, där genomsnittsåldern är 57 år. Enligt koordinatorn Michael Addo, så beror det på att människor rör sig betydligt mer än i storstaden, äter förhållandevis nyttigare, inte snabbprocessad mat, mindre portioner samt ofta med långa tidsintervaller emellan. (Vilket visat sig förlänga livslängden hos människan på andra platser och kulturer). AKOMA COOPERATIVE MULTIPURPOSE SOCIETY Akoma Cooperative Multipurpose Society bildades 2006 i samarbete med Akoma UK, en engelsk Non Goverment Organisation (NGO) tillsammans med kvinnor i den lilla byn Pusu Namogo utanför Bolga. I byn bor ca invånare utspridda över en stor yta. Syftet är att stödja de mest utsatta kvinnorna, barnen och gamla i byn. Kooperativet har 73 medlemmar som bor utspritt över en stor yta. Akoma blev Fairtrade certifierat i juli Enligt FLOs (Fairtrade International) kriterier, lyder Akoma under benämningen, småproducenter, och det är således dessa kriterier som ska efterföljas. Dessutom finns speciellt utformade kriterier för sheanöten där även den processade råvaran, sheanötssmöret ingår. Dock finns ännu inga kriterier formulerade för den förädlade produkten, som tillverkas av Akoma UK i Derby, England. Målet är att rikta sig till kvinnor som vill förbättra sin livssituation för sig och sina familjer. Genom att vara medlemmar i kooperativet samt vara Fairtradecertifierade får kvinnorna därmed möjlighet till en större inkomst genom att samla in vilda sheanötter, sälja och framställa sheanötssmör i en gemensam fabrik som de äger tillsammans. Tidigare satt kvinnorna var och en för sig hemma på sina gårdar och tillverkade sheanötsmör. Som nämnts tidigare så sker insamlingen av sheanötterna under juni-oktober. Under den del av året då det inte är sheanötssäsong och för att garantera en inkomst året om så tillverkar kvinnorna tvål, Black Soap, som säljs på den lokala marknaden. Black Soap är en tvål som består av sheanöts- och kakakao samt kokosnötsolja. Tvålen är antiseptisk och anses vara bra mot till exempel sårinfektioner, klåda, småsår psoriasis och acne. Familjerna har även egna små jordlotter där man odlar framförallt jordnötter (groundnut) och mellot l (liknar små vindruvor).
5 Kooperativet kan tillverka upp till 40 ton sheanötssmör om året och har möjlighet att förvara c:a säckar med nötter. En person kan processa en till tre säckar om dagen beroende om man har hjälp från fler familjemedlemmar eller inte. Knådning av sheanötter Michael Addo är den som ser till att Fairtradekriterierna följs. Den externa kontrollen tar fyra dagar och utförs av en extern kontrollant. Vid kontroll pratar kontrollanterna med de allra flesta kvinnorna i byarna och går igenom alla papper. (Icke Fairtrade certifierade företag har sina egna kontroller, ingen extern kontroll. Man förhandlar på allt mellan 1,5-10 år, där det är samma pris som gäller. Men man gör ändå en insats för samhället). Michael försöker även bereda en marknad för Black Soap i Accra och områden runtomkring, inför den egna inhemska tillverkningen. SHEANÖTEN OCH PRODUKTSPECIFIKA KRITERIER Sheanötsträdet, även kallad Karité, växer vilt i centrala Afrika. Sheanöten klassas som en oljeväxt och nötterna är fettrika och skördas och används som ingredienser för att framställa hudvårds - och skönhetsprodukter av olika slag. Nötterna skördas efter de har ramlat ner från det vilt växande sheanötsträdet och kärnorna processas till sheanötssmör. Efter torkning och rostning av nötkärnorna, mals kärnorna och kallpressas till sheanötssmör. Sheanötssmöret anses också skydda huden mot uttorkning och är antiinflammatorisk. Akoma UK tillverkar hudvårdsprodukter såsom tvål, bodylotion samt hårvårdsprodukter mm, se
6 Sheanöten regleras i produktspecifika kriterier och enligt dessa så innefattar kriterierna även den processade råvaran, vilket definieras som torkade, rostade sheanötskärnor som processas till sheanötssmör. Producenter som jobbar med sheanötter, är enskilda kvinnor och deras familjer och går under benämningen småproducenter. Då det är fritt för vem som helst att samla sheanötter betyder det att under skördesäsongen är det fler som försörjer sig på att plocka de vilda nötterna och säljer till kooperativet. Enligt ovanstående kriterier så måste hälften av producenterna i kooperativet bestå av enskilda medlemmar och deras familjer. De produktspecifika kriterierna innebär också att en plan inför skördandet måste göras varje säsong. När en köpare ingår i ett avtal ska 60% av värdet på produkten betalas i förskott och den ska vara betald senast sex veckor före sändning. Minipris och Fairtradepremien ska redovisas separat. Det finns inget minipris på den förädlade varan. Här måste säljaren förhandla med köparen, men minst 15% på det förhandlade priset på Fairtradepremien bör läggas på. I Akomas fall får kooperativet en extra peng utöver premien. Sker handeln direkt vid grinden måste ett kvitto skrivas. I Akomas fall har vi inte riktigt fått någon uppfattning om det sker, men däremot säljer kvinnorna, som sidoinkomst, sina egna tillverkade produkter på marknaden. Sheanötssmöret är inte så känsligt och när det väl har stelnat så håller det sig bra och kan lagras. Transporten av sheanötssmöret går via lastbil genom hela Ghana till ett lagerområde i hamnstaden Tema som är beläget ca 25 km utanför Ghanas huvudstad Accra. Från Tema fraktas varan vidare med båt till UK. Administration och tullavgifter betalas i Ghana och läggs på priset. KVINNORNAS ARBETSSITUATION Vi träffade Samuel Nii Tettey (Akoto), produktionschef och kvalitetsinspektör för Akoma. Samuel har Jobbat sedan 2008 i Tamale för Akoma. Tamale är huvudstad i Norra regionen och ligger c:a 15 mil söder om Bolga. Samma år flyttade Akoma sin produktion till Bolga och Pusu Namogo på grund av att man kunde hitta träd som kunde klassas som ekologiska. Ekologiska sheanötter plockas så långt som möjligt från städer och vägar så att de inte kommer i kontakt med föroreningar. De sheanötter som plockas nära städer och vägar kan inte räknas som ekologiskt. Akomas ekologiska sheanötter är certifierade genom Soil Association Organic of UK, Juliana Sampana - president för Akoma
7 Akoma hade från starten c:a 150 kvinnor men har i dagsläget reducerats till 73 stycken. Det beror på att flera av kvinnorna uteblev då och då av olika skäl. Nu har man en stabil grupp som tillhör kooperativet. Under säsongen tillkommer en del säsongsarbetare som plockar och säljer sheanötter till kooperativet. De kvinnor som är medlemmar i kooperativet framställer även sheanötssmöret i kooperativets fabrik. Utifrån en säck sheanötter som väger 80 kg kan man få ut ca 25 kg smör. De kvinnor som inte är medlemmar i kooperativet processar själva sheanötterna till olja och säljer på den öppna marknaden. Detta är av lägre kvalitet. Alla i byn Pusu Namogo är dock beroende av sheanötterna för att försörja sina familjer. Juliana Sampana, president för Akoma är arbetsledare för kooperativet och har den närmsta kontakten med kvinnorna. Det är också hon som gör upp en plan för hur insamlandet ska se ut. Inför skörden delas kvinnorna upp i fyra grupper, med en gruppledare. Gruppledaren väljer sedan ut de kvinnor som är snabbast på att plocka. Då nötterna plockas från marken så är det viktigt att man väljer ut det finaste. Ibland hjälper barnen till efter skolan men även hela familjen kan delta. Det är viktigt att nötterna som plockas håller hög kvalitet och därför får alla kvinnor utbildning i kvalitetsurskiljning. De får också utbildning i hur man framställer sheanötssmör. Varje person som lämnar in en sheanötssäck registreras och om nötterna har dålig kvalitet måste de komplettera med nya. Samuel är den som går igenom kvaliteten på de plockade nötterna och tar bort de nötter som inte håller måttet. Betalning sker per säck, drygt 200 kr per ekologisk säck och drygt 100 kr för processen beroende på säsongen. De nötter som klassas som icke ekologiska ger en betalning på 170 kr och 65 kr för processen. Det ekologiska priset är alltså något högre. Allt som Akoma UK köper är ekologiskt men allt som säljs är inte Fairtrade på grund av låg efterfrågan (c:a 2/3 säljs som Fairtrade). Männen i familjerna brukar laga mat åt kvinnorna när de är ute och jobbar. ABNA EN AV KVINNORNA I KOOPERATIVET Vi träffar Abna i hennes hem. Hon försörjer sig som sheanötsproducent och är medlem i kooperativet. Abna bor med sin man, deras fyra gemensamma barn och mannens mamma. Gården består av tre byggnader som omgärdas av en mur. Detta gör att det bildas en trevlig liten innergård för familjen och husdjuren att vistas i. Byggnaderna är runda och byggda av lera försedda med grästak. Två av byggnaderna tycks användas som sovrum. Abnas hem - en typisk enfamiljsgård
8 Familjen lever nära sina djur och vårdar dem noga. Djuren är en viktig del i hushållet med tillskott av ägg och mjölk. De har en dag-gård och en nattgård för alla djuren. Nattgården ligger utanför huvudbyggnaden som täcks noga nattetid med plåtar som hålls fast av stora trädgrenar och stenar. Det finns ingen el i husen och vatten hämtas från en närliggande å eller bäck. Det är trots allt långt att gå och hämta vattnet. Abna menar att det bästa med Fairtrade är att de numer kan tillverka två produkter, både olja och smör. Barnen kan gå i skolan. Hon vill inte att hennes barn ska bli bönder utan vill att de ska studera. Möjligen om de utbildar sig inom jordbruk till agronom, landskapsarkitekt eller liknande skulle de kunna fortsätta att jobba inom jordbruk, menar Abna. Hennes äldsta son som är 16 år, vill bli läkare. När vi frågar vad hon tror att barnen kommer att jobba med så svarar hon det som de utbildar sig till kommer de att jobba med. SKOLAN I PUSU NAMOGO Juliana Sampana är också högst ansvarig för skolan i Pusu Namogo. Hon visade oss runt och vi fick besöka alla klassrum. Skolan har reparerats med premiepengar. En skolbyggnad har renoverats och ska användas till dataundervisning och bibliotek. Den beräknas bli färdig i juli 2013 och kommer att installeras med skänkta, begagnade datorer. Man har också anställt en datalärare. Det finns klasser från dagis till nionde klass. 177 barn går på kindergarten, 164 elever på primary school och 30 elever på junior high school. Barnen går i skolan mellan 8.00 och Skolan erbjuder ingen lunch till barnen. De flesta äter innan de går till skolan. Några har med sig lunch, de barn som bor nära kanske går hem och äter och några barn är utan mat under hela skoldagen. Enligt Samuel är barnen vana att äta lite eller vara utan mat. Tanken slår en förstås kring hur effektivt man kan arbeta och ta in kunskap på eftermiddagen utan näring. Staten har lovat att alla skolor i Ghana ska få subventionerad lunch men så har det ännu inte blivit. Skolan Även datorer har utlovats. Det har visat sig att det ännu inte nått ända upp till norra Ghana, därav är de beroende av begagnade, skänkta datorer.
9 Eleverna läser t ex näringslära, matte, engelska och samhällslära, samt data. Nivån på undervisningen tycks vara väldigt hög. Undervisande lärare är utbildade. Så småningom ska eleverna undervisas i Fairtrade men i dagsläget är det data och bibliotek som första projekt man satsar på, (sommar 2013). Sedan Fairtrade premien har utbetalats under fyra år har också elevantalet ökat då premien i första hand går till skolavgift och skoluniform. Detta har kvinnorna gemensamt beslutat vid möten kring premieanvändningen. FÖRDELAR MED KOOPERATIVET OCH FAIRTRADE Enligt Samuel är det en stor vinst för kvinnorna att försäljning och transport av de plockade nötterna kan samordnas. Kvinnorna kan också framställa sheanötssmöret i kooperativets gemensamma fabrik. Det sparar både kraft och tid för kvinnorna som tidigare satt hemma själva och framställde sheanötssmöret. Kvaliteten blir högre och de får därmed bättre betalt. Samuel brukar också åka runt och köpa säckarna direkt från familjerna och på så sätt sparar man det energikrävande arbetet att transportera säckarna till den plats där de ska säljas. En säck sheanötter väger 80 kg så det är tungt att bära. Alla kvinnor och barn upp till sex år har fri sjukvård. Däremot får de ingen pension och heller ingen betald föräldraledighet. Många kvinnor vill börja jobba redan efter en månad men Samuel ser helst att mamman är hemma ett halvår med barnet innan hon återgår till jobbet. Därför uppmuntras de till att lämna över jobbet till någon annan i familjen. Premiediskussioner Juliana som högst ansvarig för kvinnorna i kooperativet, företräder deras talan. För övrigt vänder man sig först och främst till gruppledaren i sin grupp. Gruppledaren är också den person som diskuterar med kvinnorna om hur premien ska användas. Vid de stora möten som organiseras då man ska diskutera premien dyker minst 75 % av kvinnorna upp. Vilket man kan tolka som att kvinnorna tycker det är viktigt att närvara när besluten fattas gällande premien. Världsmarknadspriset på sheanötssmör är om det säljs genom FOB euro/ton och genom EXW är 2440 euro/ton. Priset på ekologiska sheanötter är 3000 Euro/ton. Fairtradepremien är 185 euro/ton. Tack vare premien går fler barn i skolan nu än tidigare och barnen har också fått skoluniformer. Familjen får tyget och sedan får de ansvaret att sy upp uniformen själva. Kvinnornas ekonomi har ökat sedan de bildat kooperativet och samordnat sig, samt fått mer betalt efter fairtradecertifiering. Enligt Samuel tog det fyra år att övertyga kvinnorna att spara lite pengar till sig själva på banken. Nu börjar fler och fler våga sätta in pengar på banken och planera för en framtid. Våga se längre fram än bara för dagen. Fairtrade skapar ett bättre och drägligare liv samt ger större självkänsla hos kvinnorna sedan de organiserat sig och blivit fairtradecertifierade. I och med detta har de fått rätt till skäligt betalt för sitt arbete.
10 FAKTA Minimipriset på sheanötssmör varierar beronde på hur försäljning sker. Man utgår från internationella handelsavtal där handelstermerna FOB och EXW används. FOB - Free on Board innebär att godset övergår till köparen så fort det är lastat på fartyget. Köparen står för alla risker. Däremot står säljaren för fraktkostnaderna tills godset är på plats. FOB kräver också att säljaren exportklarerar godset. EXW - EX Works betyder att säljaren ställer godset till förfogande på säljarens mark, område eller fabrik. Säljaren behöver inte exportklarera godset eftersom godset inte är lastat på något transportfordon. Detta innebär än minimirisk för säljaren och att köparen står för alla kostnader och risker för att ta godset från platsen. Källa: Wikipedia FRAMTIDSPLANER Black Soap En vision är att kunna framställa sina egna hudvårdsprodukter och sälja dem lokalt i Ghana eller exportera till närliggande länder. Samuel håller på att skapa en marknad för tvålen genom att han låter folk som har klåda och utslag prova tvålen. I nuläget håller man på att marknadsföra Black Soap. Mikael och Samuel delar ut tvålen gratis till sjukhus och vårdcentraler samt låter byborna prova tvålen och se dess fördelar. Grundidén är att öka försäljningen på den inhemska marknaden. Att sälja till den internationella marknaden är svårare då tullreglerna som sätts av WTO (World Trade Organization) är för höga för den förädlade produkten. Råvaran är billigare att exportera. Därav sker förädlingen av Akomas produkter i England. Black soap tillverkas på försök i Accra för lansering och försäljning. Skollunch Kooperativet med Michael och Samuel har idéer, tankar om att kanske kunna involvera några kvinnor att tillaga lunch och sälja till skolbarnen som bor långt bort så att alla ska få i sig mat under skoldagen. SAMMANFATTNING Har Fairtrade som modell bidragit till att förbättra livssituationen för kvinnorna och deras familjer? Med hänsyn till att kooperativet endast har varit Fairtradecertifierat i fyra så har trots allt en hel del redan förändrats. Kvinnornas arbetssituation har förbättrats på så sätt att det får bättre betalt, transport och försäljning kan samordnas i och med att Samuel kan åka runt och hämta upp det insamlade nötterna. Förr var de tvungna att själva transportera säckarna till försäljning. Tillverkningen av sheanötssmöret sker numer i den gemensamma lokalen som ägs av kooperativet istället för att var och en sitter hemma på sin egen gård. Vi ser det också som en vinst att kvinnorna arbetar tillsammans och ingår i en social gemenskap. Kvinnorna deltar också på möten där man diskuterar kooperativets framtid och hur premiepengarna ska användas. Kopperativet och gemenskapen stärker självförtroendet hos kvinnorna och ger dem en stolthet över sitt arbete. De får också utbildning i hur man processar sheanötssmör och hur man urskiljer bra kvalité från dålig kvalité. Med hjälp av premiepengar har skolan reparerats, fler barn har fått skoluniformer och fler familjer väljer att låta barnen gå i skolan. Förut var barnen bara hemma och många hjälpte till med arbetet på gården eller sheanötsskörden. Utbildade lärare har anställts på skolan och en It -lärare har nyligen anställts och en byggnad för datorundervisning står klar. Fokus i nuläget är att få så många barn som möjligt att komma till skolan. Så småningom vill man att eleverna ska kunna läsa vidare på secondary school vilket leder till högre utbildning, större kunskap, kanske möjligheter att vidareutveckla och förbättra odlingstekniker och odlingsmetoder. Och som vi har uppfattat det så önskar föräldrarna, liksom de allra flesta föräldrar gör, en annan och bättre framtid för sina barn.
11 När vi ställer den frågan till Michael Addo svarar han så här: The Fairtrade market for sheabutter still remains very small for now and that is the fundamental reason why we are looking to introduce our products to be able to get more premium but as it stands now we have not had bigger quantities to get more premium. Uppfyller Akoma Cooperative Multipurpose Society Fairtrades generella kärnkriterier? Då sheanötsträdet växer vilt så har vem som helst rätt att plocka och sälja sheanötter. I kooperativet ingår 73 kvinnor men under säsongen är det ännu fler som plockar och säljer sheanötter. Enligt de produktspecifika Fairtradekriterierna ska minst hälften av de som arbetar utgöra kooperativet, vilket verkar stämma med Akoma. En handlingsplan uppförs också inför för varje säsong. Inget barnarbete förekommer förutom att barnen då och då hjälper till efter skolan hemma på gården eller under skördesäsongen. De ekonomiska villkoren har förbättrats även om det inte är några stora summor det handlar om, men inkomsten är mer stabil. Kvinnorna i kooperativet är organiserade och får vara med att påverka framtiden för deras familjer. Premien investeras också i Pusu Namogo både i skolan och i verksamheten som kan leda till att förbättra för familjerna i Pusu Namogo livet på sikt. Det finns också idéer om en utveckla kooperativets verksamhet till att tillverka sina egna hudvårdsprodukter till försäljning inom landet. REFLEKTION Människorna i Pusu Namogo och i hela regionen lever fortfarande ett väldigt traditionellt liv och läskunnigheten är låg. Det leder till misstänksamhet mot förändringar. Då jobbet med sheanötter sker under fem månader av året så måste kvinnorna lära sig att planera för de perioder då de inte har någon inkomst. Det kan till exempel vara att man odlar mer varierande grönsaker och inte bara mellot och (jordnötter) groundnut. Det tog fyra år för Samuel att övertyga kvinnorna att våga eller vilja spara en del av sin egen lön för att kunna planera och ha till lågsäsong eller för framtiden. Trots att utvecklingen verkar gå långsamt så tror vi definitivt på att Fairtrade kan förändra livssituationen för människorna och den framtida generationen i Pusu Namogo. Sakta men säkert kommer det bli mer stabilitet i verksamheten. Om Akoma lyckas med att marknadsföra Black Soap och få fart på försäljningen på den inhemska marknaden kan det bli en ytterligare inkomst för kvinnorna under lågsäsongen. Däremot är Akoma liksom alla Fairtradeproducenter beroende av hur stor efterfrågan det är på sina råvaror i Europa och hur vi som konsumenter i västvärlden prioriterar våra inköp. Pusu Namogos framtida generationer tillsammans med skolans IT-lärare. Tack för oss! Gunni, Marie och Nioma
12
AKOMA FAIRTRADE I GHANA
Röda Korsets Folkhögskola Stockholm 2013-10-05 AKOMA FAIRTRADE I GHANA Hur påverkar det producenterna? Rapport av Kenneth W Björn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid 3. 2. Syfte sid 4. 3. Metod sid 4.
Läs meratt prata om fairtrade
att prata om fairtrade Därför behövs Fairtrade Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i länder med utbredd fattigdom, ofta av människor som arbetar och lever under svåra villkor. När våra
Läs merHej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad
Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola
Läs merRÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO)
RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer.
Läs merFacket handlar rättvist
Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.
Läs merDET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad
DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj
Läs merÄngelholm är en Fairtrade City
Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är
Läs merFairtrade i New Koforidua, Ghana
Fairtrade i New Koforidua, Ghana Röda Korsets Folkhögskola 2014-08-26 Introduktion I New Koforidua finns 192 kakaoodlare som är medlemmar i kooperativet Kuapa Kokoo. Kakaon som de odlar säljs till företaget
Läs merNyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel
Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4
Läs merChokladens sötma stannar ofta i Nord. men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd
Chokladens sötma stannar ofta i Nord men Fairtrade förändrar den bittra verkligheten för kakaoodlare i Syd A. PROBLEM INOM KAKAOINDUSTRIN Västafrika har sedan mitten av 1900-talet varit produktionscentrum
Läs merLandskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld
Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna
Läs merFAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna
FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna Rättvis handel Solidaritetshandling för människor, miljö och framtid Globalt schysta villkor socialt, ekonomiskt och ekologiskt Mänskliga
Läs merfika-arrangörens handbok
fika-arrangörens handbok world Fairtrade Challenge är ett enkelt och roligt sätt att bidra till att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom får förbättrade arbets- och levnadsvillkor. Anordna
Läs merfairtrades ambassadörsutbildning
fairtrades ambassadörsutbildning Det går inte att visa bilden. Lektioner indelade efter tematiserade sektioner översikt slutförd resurser kursintyg betygsätt Handel och Mänskliga rättigheter 800 miljoner
Läs merSundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt
Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Att göra skillnad En oberoende produktmärkning ? Internationella Fairtrade-kriterier Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti
Läs merFair Trade enligt WFTO
Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre
Läs merVad vet du om Fairtrade?
Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?
Läs merFACIT En hållbar tipspromenad
FACIT En hållbar tipspromenad Fråga 1 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrade-märkt vara i en butik i Sverige? Rätt svar: 2 Butiken Priset på en Fairtrade-märkt vara bestäms alltid av den som säljer den.
Läs merFikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!
Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en
Läs merMärkvärdigt En guide i märkningsdjungeln
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen
Läs merInternationella Fairtrade-kriterier
December 2011 Internationella Fairtrade-kriterier Sammanfattning Fairtrade och internationella Fairtrade-kriterier Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merVerksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01
Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras
Läs merEn kopp kaffe = Fika för två!
En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent
Läs merFikamästarens handbok
Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merDin kopp vårt ansvar
Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe
Läs merIntroduktionstext till tipspromenaden
Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består
Läs merProdukter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013
Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merRegler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14
Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem
Läs merFairtrade Cotton. Sauda, 22 Sept, 2011. 14 May 2010. Project Title sits here. Fairtrade 2010
Fairtrade Cotton Sauda, 22 Sept, 2011 14 May 2010 Project Title sits here Oberoende certifiering viktigt FRÅGA: I vilken utsträckning instämmer eller tar du avstånd ifrån följande påstående?: Det bästa
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merRiktlinjer för Leverantörslistan 2015 Organisationen Fair Trade Återförsäljarna
Riktlinjer för Leverantörslistan 2015 Organisationen Fair Trade Återförsäljarna Innehåll Introduktion... 3 Varor från WFTO-producenter/importörer... 3 10 principer för Fair Trade enligt WFTO... 3 Fairtrade-märkta
Läs merÖVNINGSMATERIAL. kopieringsunderlag årskurs 1 6
ÖVNINGSMATERIAL 9999999 kopieringsunderlag årskurs 1 6 Fairtrade Sverige Grafisk form: PATRIK STHLM och Fairtrade Sverige Foto: Kastenskov Henrik Fotoco, Simon Rawles, Linus Hallgren, Linda Ålrud, Emilie
Läs merAle kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom
Läs merRada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:
Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok
Läs merVi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.
Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar
Läs merIdé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout
Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun Sofia Breedh Siri Boekhout Innehållsförteckning Miljöanpassat café: -Vilken målgrupp? -Intresse -Vad blir speciellt med caféet? -Ger arbetsmöjligheter KRAV:
Läs merRekordstor fika sätter fokus på Fairtrade Onsdag 27 oktober deltar minst 2000 falubor i Fairtrade Challenge
Pressmeddelande, 2010-10-25 Rekordstor fika sätter fokus på Fairtrade Onsdag 27 oktober deltar minst 2000 falubor i Fairtrade Challenge Onsdag den 27 oktober kommer mer än en kvarts miljon människor att
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 26 Dnr KS/2017:301. Svar på motion om Fairtrade City
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-02-07 1 (1) Sida 26 Dnr KS/2017:301 Svar på motion om Fairtrade City En motion har inkommit från Sverigedemokraterna om att Mjölby ska
Läs merBLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar
BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar Sammanställt av Swedwatch i augusti 2013 Hur är blåbärsplockningen i Sverige organiserad? Den kommersiella bärplockningen är uppdelad på två system. I det ena
Läs merDÅTID NUTID FRAMTID TEKNIK
DÅTID NUTID FRAMTID TEKNIK 8A MAJA JOHAN WILLE JONTE DÅTIDENS TEKNIK HUR VAR DET FÖRR? INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ÄR EN STOR DEL AV DÅTIDENS TEKNIK EFTERSOM ATT DET VAR TEKNIKENS
Läs merSammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia
Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito
Läs merTharaka, Kenya Projektrapport. I samarbete med NORES och projektpartner International Aid Service ANTAL UTDELADE SOLVATTEN
Projektrapport 2017-2018 Tharaka, Kenya I samarbete med NORES och projektpartner International Aid Service ANTAL UTDELADE SOLVATTEN 1400 ANTAL BARN MED BÄTTRE FRAMTID 5000 ANTAL MÄNNISKOR VI NÅR 7800 ANTAL
Läs merFair Trade Grund del 2
Fair Trade Grund del 2 Del 2: Producenterna i centrum Fattigdom, handel och utveckling Gör rörelsen Fair Trade någon skillnad? Producenterna och deras varor Handel med producenter i syd För en mer hållbar
Läs merSOS Barnbyar Bangladesh. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Bangladesh Landinfo 2017 Om Bangladesh Bangladesh är ett av världens mest tätbefolkade länder med mer än 1 000 invånare per kvadratkilometer. Den fattiga nationen trängs i ett stort deltalandskap
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merUtgångspunkten för Fairtrade-märkningen
Uppdaterad september 2016 En unik produktmärkning Med inriktning på utveckling och ökat inflytande för människor i länder med utbredd fattigdom Försäljningen av Fairtrade-märkta 1 produkter i Sverige och
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merBotswana en framgångssaga
Botswana en framgångssaga Senioruniversitetet 5 mars 2015 Julia Majaha-Järtby Per Järtby Botswana Översikt Land, befolkning, språk, klimat Historisk återblick Utveckling Framgångar och möjliga förklaringar
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs merFairtrade i New Koforidua, Ghana
Fairtrade i New Koforidua, Ghana Elin Carlsson, Louise Johansson, Pernilla Stammler Jaliff Röda Korsets Folkhögskola 2014-08-26 Introduktion I New Koforidua finns 192 kakaoodlare som är medlemmar i kooperativet
Läs merFöretaget Bomarts fairtrade-arbete i Ghana
Företaget Bomarts fairtrade-arbete i Ghana Rapport från fältstudie i Ghana Röda Korsets Folkhögskola augusti 2014 Sofia Ludvigsson, Krister Runebrand, Brita Schedin och Susanna Walfridsson Sammanfattning
Läs merHandlingsplan för Umeå som Fairtrade City
Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merFair Trade Grund del 1
Fair Trade Grund del 1 Presentera er Hur kom du i kontakt med rörelsen? Vad är det som gör att du vill engagera dig? Från vilken butik kommer du? Vilka är dina förväntningar på kursen Syfte med kursen
Läs merCentralafrikanska republiken Återrapport 1/2017
Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Med stöd från SOS Barnbyar får Juhinas möjlighet att gå i skolan. Foto: SOS Arkiv Rose och hennes familj får stöd via SOS Barnbyars familjestärkande. Foto:
Läs merEn annan sorts tomatodlare
En annan sorts tomatodlare En tidig passion för tomatodling och brinnande drivkraft för företagande har gjort att Mats Olofsson har startat Vikentomater AB och blivit ett väletablerat namn inom tomatbranchen.
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merVolontär i Kenya. Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor.
Volontär i Kenya Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor. Volontärarbete är ett unikt sätt att upptäcka ett land och dess kultur på ett meningsfullt sätt. Du måste vara minst
Läs merHur kan kakaoodlarna i ABOCFA få bättre nytta/större utbyte av att vara med i Fair Trade?
Hur kan kakaoodlarna i ABOCFA få bättre nytta/större utbyte av att vara med i Fair Trade? Sammanfattning ABOCFA är ett kooperativ i södra Ghana som odlar ekologisk och Fairtrade-certifierad kakao. Kooperativet
Läs merEfter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400.
Detta är det första häftet i delmomentet pengar Det kommer att bli prov på pengar sedan (se planering) Betygsmatrisens relevanta rader: 1-4 Våra pengar 1 Vad är pengar? Gör pengar oss lyckliga? Gör pengar
Läs merVal av leverantör och leverantörens ansvar
- förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar
Läs merTalarmanus för kort presentation om Fairtrade
Talarmanus för kort presentation om Fairtrade Den här presentationen är framtagen för dig som vill hålla en kort och grundläggande presentation om Fairtrade, där publiken inte behöver ha någon förkunskap
Läs merOmvandlingen av. Kannankudi
Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en
Läs merHUNGERPROJEKTET GHaNa 2013
HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merFikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2016
Foto: Lena Granefelt Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2016 Den 20 oktober kan du återigen vara med i årets stora Fairtrade-fika! Målet är att samla fler deltagare än någonsin tidigare som på en
Läs merSOS Barnbyar Togo. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Togo Landinfo 2017 Om Togo Togo ligger i västra Afrika och har tidigare varit både tysk och senare fransk koloni. 1960 blev landet självständigt men fick inte demokratiskt styre förrän år
Läs merDIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet
DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital
Läs merMER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
Läs merFairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018
Jönköping är en Fairtrade City PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018 Antaget av kommunstyrelsen 2015- Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merKonsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.
Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning
Läs merGENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial
GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas
Läs merCittaslow. det goda livet i Falköping
Cittaslow det goda livet i Falköping I Falköping lyfter vi fram de värden som är unika för just vår bygd. Här är vi stolta över vårt kulturarv, goda kommunikationer, det fantastiska platålandskapet och
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merFoto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN
Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merRegler för Bondens egen Marknad gällande fr o m 2009
Regler för Bondens egen Marknad gällande fr o m 2009 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Den nationella föreningen Bondens egen Marknad. Medlem Medlem är producent som ingått medlemskap i BeM
Läs merUrban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar
Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merHandlingsplan för Fairtrade City Skellefteå
Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå I december 2007 behandlade kommunfullmäktige i Skellefteå en motion angående rättvis handel. Därefter har uppdrag utförts på olika platser i kommunorganisationen
Läs merUPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merVem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen
Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större
Läs merDu gör världen bättre.
Kul att du antagit utmaningen med oss! Nu är det dags att fika. Vi har tagit fram inspiration och idéer som kan hjälpa dig när du ska bjuda in och anordna din fika. Gör den speciell, enkel, rolig eller
Läs mer