BIOLOGI. Susanne Fabricius Fredrik Holm Anders Nystrand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOLOGI. Susanne Fabricius Fredrik Holm Anders Nystrand"

Transkript

1 BIOLOGI Susanne Fabricius Fredrik Holm Anders Nystrand

2 ISBN Susanne Fabricius, Fredrik Holm, Anders Nystrand och Liber AB Redaktion: Peter Larshammar Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Teckningar: Typoform, Anders Nyberg Produktion: Adam Dahl Fjärde upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Kina 2013 KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuspresskopia.se. Liber AB, Stockholm Tfn kundservice tfn , fax e-post:

3 Välkommen till Spektrum Biologi Den fjärde upplagan av Spektrum Biologi tar avstamp i Lgr 11. Kursplanens förmågor möts med nya moment, och det centrala innehållet med uppdaterat stoff och nya kapitel. I kapitelingresserna har förmågorna lyfts dels med bilder och frågor, dels med målbeskrivningar baserade på det centrala innehåll och de förmågor som behandlas i kapitlet. De nya Perspektiven lockar till diskussion och ställningstagande. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att utveckla ett kritiskt tänkande kring argument och källor. Faktarutor med Liv i utveckling, Historia och Forskning ger intressanta utblickar och visar på biologins bredd. Varje avsnitt avslutas med Testa dig själv-frågor och begreppsträning Förklara begreppen. Varje kapitel i sin tur avslutas med en sammanfattning följd av Finalen med kapitelövergripande uppgifter i ämnesprovens anda. En bra möjlighet att testa kunskaperna och få träning inför ämnesproven. De biologiska sammanhang som lyfts i kursplanen hälsa, naturbruk och miljö har fått ökat utrymme. Hälsa har fått ett eget kapitel, liksom Naturbruk och miljö där hållbar utveckling är ett centrala tema. Vikten av biologisk mångfald och hur vi använder naturresurserna tas även upp i ekologikapitlet. Evolutionen ska enligt kursplanen vara den grund biologi ämnet vilar på och presenteras därför tidigt i boken för att ligga till grund för kommande kapitel. Kapitlet Arvet, gener och bioteknik betonar möjligheter och risker, samt de etiska frågor som den nya tekniken kan väcka. Författare till kapitel 1 3 och 9 är Susanne Fabricius, lärare. Kapitel 4 6 och 10 har skrivits av Fredrik Holm, och kapitel 6 8 och 10 av Anders Nystrand. Båda är vetenskapsjournalister. Spektrum Biologi finns i två versioner en Grundbok och en Lightbok. Ligthboken är parallell med Grundboken och kan användas av elever som vill ha en lättare kurs med mindre textmängd. Böckerna finns även som Onlineböcker. 3

4 Innehåll 1 Liv och utveckling 6 1. Från enkelt till komplicerat liv 8 2. Forskning gav ny syn på livet Evolutionens drivkrafter Organismernas släktskap Vetenskap och ovetenskap 31 3 Djurens liv Världens alla djur 88 Perspektiv: Tro eller vetande Ryggradslösa djur mest i vatten 94 Finalen Maskar parasiter och jordbrukare Utan grönt inget liv Fotosyntesen fångar in solenergi Förbränningen frigör energi Stora och små alger Sporväxter Växter med frön 59 Perspektiv: Hotad pollinering? Svampar varken växter eller djur Lavar svamp och alg i samarbete Leddjur har böjligt hudskelett Fiskar, groddjur och kräldjur Fåglar från ödlor till flygmaskiner Däggdjur vi och våra släktingar 134 Perspektiv: Vargdebatt Människans utveckling 142 Finalen 149 Ekologi Liv i samspel 156 Finalen Energi och materia Olika känsliga ekosystem Bruka utan att förbruka 170 Perspektiv: Tar fisken slut? 178 Finalen Naturbruk och miljö Människan omformar naturen Människans ekosystem Klimat i förändring 196 Perspektiv: Fossilfritt till år 2050? Förorenad luft Övergödning Miljögifter och avfall En hållbar utveckling 216 Perspektiv: Konsumtion - vår tids fråga 220 Finalen 224 4

5 6 7 8 Vår fantastiska kropp Celler i samarbete 230 Perspektiv: Stamceller framtidens reservdelar? Maten ger näring till cellerna Andningen fixar syre till cellerna Hjärta och blodomlopp Så försvarar sig din kropp Skelettet- lätt men starkt som stål Musklerna ger dig rörelseförmåga Huden skydd och luftkonditionering 263 Finalen 269 Nervsystemet styr din kropp Så fungerar ditt nervsystem Vår hjärnbark gör oss unika 279 Perspektiv: Betsämmer du eller din hjärna? Lukt, smak och känsel Synen ett ljuskänsligt sinne Örats sinnen hörsel och balans Hormoner är kemiska budbärare 296 Finalen 302 Hälsa och sjukdom Vad är hälsa och sjukdom? Träning, mat och sömn Bakterier och virus vänner och fiender Hälsoproblem hos unga Vanliga sjukdomar hos vuxna Sjukvård och alternativ medicin 338 Perspektiv: Bakterierna slår tillbaka Droger och beroende 350 Finalen Sex och relationer På väg att bli vuxen 368 Perspektiv: Hur jämställda är vi? Lär känna din kropp Sexuellt samliv Säker sex Från liv till död 388 Finalen 394 Arvet, gener och bioteknik Gener är recept på proteiner Gener för arvet vidare Sjukdomsgener och genteknik 410 Perspektiv: Gentester på gott och ont Från avel till genslöjd Gener med nya uppdrag En bot mot världssvälten? 428 Finalen 434 5

6 Bildtext Bland djuren är den biologiska mångfalden störst hos insekterna. Varför är det så tror du? 1. liv i utveckling En planet full av liv Än så länge känner vi bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många olika miljöer att leva i. På jorden lever vi människor tillsammans med en massa olika varelser i en biologisk mångfald som ständigt utvecklas och där vi alla är beroende av varandra. Men vad är egentligen liv, och hur tror du att det har utvecklats?

7 B1_02: nåt kring myter och folktro, kanske sjöodjur eller spöke? Naturen Vad beskrevs är skillnaden ofta mellan som mystisk vetenskap och och folktro? skrämmande förr i tiden. Tror du på sjöodjur som många gjorde förr? Att göra fältstudier i en tropisk regnskog kan vara spännande. Tror du att det fortfarande finns chans att hitta nya arter? här får du lära dig att formulera vad som är typiskt för alla levande organismer beskriva livets uppkomst utifrån naturvetenskapliga teorier och modeller redogöra för hur forskning förr kunde gå till och hur biologiska upptäckter lett till ny kunskap redogöra för begreppet art och artbildning beskriva hur organismerna identifieras, sorteras och grupperas använda kunskaper i biologi för att ta ställning och diskutera viktiga frågor i samhället Innehåll 1.1 Från enkelt till komplicerat liv 1.2 Forskning gav ny syn på livet 1.3 Evolutionens drivkrafter 1.4 Organsimernas släktskap 1.5 Vetenskap och ovetenskap Perspektiv Tro eller vetande? 7

8 Från enkelt till komplicerat liv 8 En av de platser där den biologiska mångfalden är som störst är i korallreven. 1.1 Från enkelt till komplicerat liv För 4,6 miljarder miljoner år sedan tändes vår sol i den galax vi kallar Vintergatan. Därefter bildades jorden som en av flera planeter i vårt solsystem. När jorden svalnat tog livet sin början. Det tidiga livet var enkelt och lämnade få spår efter sig, Men med tiden utvecklades en allt större mångfald. Några har lämnat spår som vi kan studera idag. Biologi läran om livet Ordet biologi betyder läran om livet och handlar om allt som är levande. Typiskt för allt liv är att det kan föröka sig, växer, andas och behöver energi. De flesta kan också röra sig och reagera på omgivningen. Med hjälp av våra sinnen kan vi och andra djur reagera på saker som händer runt omkring oss. Även växter kan röra sig mot ljuset, fast de inte har ögon. Alla levande varelser kallas gemensamt för organismer. Hit räknas allt från pyttesmå bakterier till jättestora växter och djur. Även vi människor räknas till djuren. Vi är däggdjur som ger våra ungar mjölk precis som kor, hundar, katter, fladdermöss och valar. Men hur uppstod egentligen livet på jorden? Varifrån kommer den myllrande mångfald av liv som vi ser omkring oss idag? För att hitta svar på den frågan måste vi gå långt, långt tillbaka i tiden.

9 Planeten jorden blir till Idag tyder forskingen på att universum blev till för 13,7 miljarder år sedan i det som kallas Den Stora Smällen Big Bang. Vår sol bildades långt senare, för ungefär 4,6 miljarder år sedan. Inte långt därefter bildades jorden och de övriga sju planeterna i vårt solsystem ur de gasmoln och partiklar som omgav den unga solen. Det var en våldsam tid där den unga jorden ständigt krockade med kometer och andra himlakroppar i solsytemet. Krockarna värmde jorden till en smält massa. Först för drygt 4 miljarder år sedan minskade antalet krockar. Sakta sjönk temperaturen och jordytan började stelna till hårt berg med vulkaner. Hav bildas och kemin får liv Kometerna som kolliderade med jorden innehöll mängder av is. När de träffade den heta jorden bildades vattenånga. När jorden med tiden svalnade övergick ångan till regn som sakta fyllde de första haven. Hav och luft innehöll nu många olika kemiska ämnen, bland annat utspydda från vulkaner. Med hjälp av de ämnena fanns förutsättningar för att livets enklaste kemiska byggstenar skulle kunna bildas. Forskare har visat att elektriska urladdningar från väldiga åskväder kan omvandla enkla kemiska ämnen till livets enklaste byggstenar. Det finns också teorier om att livets första byggstenar kom hit med kometer från rymden. Den tidiga jordens yta var ett hav av flytande lava. Först när krockarna med andra himlakroppar slutade sjönk temperaturen och lavan stelnade till berg. Enorma tidsrymder 1 miljard år = miljoner år = år Historia Millers experiment På 1950-talet gjotde forskaren Stanley Miller ett berömt experiment där han utsatte en konstgjord uratmosfär med de ämnen som fanns dä jorden bildades för blixtar. Han har själv beskrivit vad han såg när vattenångan blev vätska igen. The first time I did the experiment, it turned red. Very dramatic! And then, after it turned red, it got more yellow and then brown as the sparking went on. Experimentet pågick i veckor och resultatet var häpnadsväckande. Det hade bildats enkla kemiska byggstenar till proteiner och DNA delar som ingår i enkelt liv. 9

10 För 3,5 miljarder år sedan fanns kolonier av encelliga bakterier som kallas stromatoliter. De kunde fånga in solenergi och bilda syre genom fotosyntes. Än idag finns sådana kolonier i Australien. Livets uppkomst kopierande molekyler En av de tidiga livsmolekyler som bildades var enkla föregångare till DNA, det kemiska ämne som våra arvsanlag består av. Unikt för de molekylerna var att de kunde göra kopior av sig själva ett förutsättning för liv och utveckling. Runt detta enkla DNA bildades med tiden en tunn, skyddande hinna av fettliknande ämnen, ett cellmembran. En första enkel urcell hade bildats. Nu kunde cellerna med hjälp av DNA föröka sig genom celldelning och bilda nya celler. Livet på jorden hade tagit sin början. Ett annat villkor för liv var att cellerna kunde hämta energi från sin omgivning. Den behövdes bland annat för att sätta ihop nya kemiska byggstenar för att cellen skulle kunna växa och föröka sig. Som energikällor kunde urcellerna använda enkla kolföreningar och vulkaniska gaser i havet. Att liv kunde uppstå på just vår planet beror bland annat på att det fanns flytande vatten här och att vi ligger lagom långt från solen för att få rätt temperatur för liv. Idag räknar forskare med att nästan varje stjärna som du ser på himlen kan ha planeter runt sig, vissa av dem kanske med möjlighet till liv. 10

11 Blågröna bakterier kan orsaka så kallad algblomning. De är släktingar till de blågröna bakterier som en gång fyllde jordens atmosfär med syre. Fotosyntesen en syrerevolution Vi vet fortfarande inte exakt hur och när det första livet uppstod. Jordens våldsamma historia har förstört spåren från den tiden. De äldsta spåren av liv man hittat är drygt 3,5 miljarder år gamla. De första cellerna var mycket enkelt byggda och hade ingen cellkärna. De liknade på många sätt dagens bakterier. En del levde i heta miljöer vid vulkaner på havsbottnen eller i berggrundens sprickor. Men redan vid den tiden började celler med det gröna färgämnet klorofyll att utvecklas. De kunde fånga in solenergi och tillverka glukos (socker) och syre. Det var tidiga släktingar till dagens blågröna bakterier. Med dem var fotosyntesen född en avgörande händelse för livets utveckling. Förbränning och ozon Syret från fotosyntesen ökade nu sakta mängden syre i hav och på land. För de tidiga organismerna var syret en giftig nyhet, men med tiden utvecklades nya organismer som kunde andas syre. De fick sin energi genom förbränning av glukos från fotosyntesen. Det kallas cellandning och var ett nytt, effektivt sätt att frigöra energi ur mat med syrets hjälp. Högt uppe i atmosfären bildade syret med tiden ett skikt av gasen ozon som skyddade jorden från solens skadliga ultravioletta strålning. Än så länge fanns livet bara i haven där det var skyddat från strålningen, men ozonskiktet var nödvändigt för att livet långt senare även skulle kunna börja inta land. Jorden bildas Bakterier Blågröna bakterier Syrehalten stiger i atmosfären Syrehalten ökade rejält för drygt 500 miljoner år. Sedan dess har den varierat mycket och skapat nya förutsättningar för livets utveckling. Liv på land Syrehalt i atmosfären 30 % 20 % 0 % 4, ,5 idag Miljarder år från idag 11

12 1. L I V I U T VE C KL I NG 1. L IV I UT VE C KL I N G Urbakterier Föregångare till växter, svampar och djur Cellkärna Blågröna bakterier blev kloroplaster i växtcellen Blågrön bakterie Cell där en kärna utvecklats Celldel med klorofyll en kloroplast. Föregångare till växtceller De tidigaste föregångarna till dagens växter, svampar och djur dök upp för över 2 miljarder år sedan. De var lite större än tidigare bakterier och hade utvecklat en cellkärna med DNA. De hade även utvecklat specialiserade delar i cellerna där cellandningen sker, och delar med klorofyll där fotosyntesen sker. De här delarna var ursprungligen små bakterier som levt fritt i havet, men nu flyttat in i de större bakterierna. Celler med klorofyll utvecklades sedan till växter, medan de utan blev föregångare till alla dagens djur. Med tiden började flercelliga organismer som växter och djur att utvecklas genom att de modernare cellerna slog sig samman och började samarbeta. Redan för 600 miljoner år sedan fanns en mångfald av flercelliga alger. Några av de nya livsformerna började även föröka sig sexuellt istället för med vanlig enkel celldelning. Förökningen skedde ofta genom att en spermie och ett ägg förenades en befruktning hade skett. I samma stund började ett nytt liv växa och utvecklas. TESTA DIG SJÄLV 1.1 Förklara begreppen biologi organismer DNA klorofyll fotosyntes cellandning ozon Vad är typiskt för allt liv? 2. Beskriv jordens barndom för cirka 4 miljarder år sedan. 3. Hur bildades de första haven på jorden? 4. Beskriv Millers experiment. 5. Varför är det kemiska ämnet DNA så viktigt? 6. Hur tror man att den första urcellen bildades? 7. Varför har liv kunnat uppstå på just vår planet? 8. Varför var det så viktigt för livet på jorden att det utvecklades celler med klorofyll? 9. På vilket sätt var ozonskiktet viktigt för livets utveckling? 1.2 F orskning gav ny syn på livet Liv kan finnas hos en enda cell som andas och lever. Eller som hos oss människor av tiotusentals miljarder celler som samarbetar. Vissa celler kan själva tillverka sin mat, och utan dem skulle varken vi eller mycket annat liv kunna överleva. Men celler är för små för att ses med blotta öga, så hur upptäckte vi egentligen dem? Vi tittar tillbaka i historien och ser hur man forskade förr. Cellen är livets minsta levande del Idag vet vi att alla organismer är uppbyggda av små, små rum som kallas celler. Cellen är den minsta levande delen hos allt liv. De allra flesta organismer består av en enda cell och kallas encelliga. Men många organismer, både bland växter och djur, är flercelliga och består av en mängd celler som samarbetar. Vi människor är till exempel uppbyggda av tiotusentals miljarder celler som tillsammans bildar alla våra organ. Men att livet är byggt av celler har vi inte alltid vetat. Mikroskopet avslöjade cellernas värld Det var först under 1600-talet, när man uppfann tillräckligt bra mikroskop, som cellerna upptäcktes. Den nya tekniken förstorade det man tittade på flera hundra gånger, och öppnade en helt ny värld för forskarna. Med tiden kunde man även studera detaljer i växters och djurs uppbyggnad, och såg att celler kunde se väldigt olika ut och kunde innehålla många mindre delar. Nu upptäckte man också att det fanns bakterier. Med de mikroskop som kom på 1600-talet öppnades en helt ny värld för forskarna. Överst syns en skiss över de mikroorganismer man nu kunde se. 13

13 1. L I V I U T VE C KL I NG 1. L IV I UT VE C KL I N G Urbakterier Föregångare till växter, svampar och djur Cellkärna Blågröna bakterier blev kloroplaster i växtcellen Blågrön bakterie Cell där en kärna utvecklats Celldel med klorofyll en kloroplast. Föregångare till växtceller De tidigaste föregångarna till dagens växter, svampar och djur dök upp för över 2 miljarder år sedan. De var lite större än tidigare bakterier och hade utvecklat en cellkärna med DNA. De hade även utvecklat specialiserade delar i cellerna där cellandningen sker, och delar med klorofyll där fotosyntesen sker. De här delarna var ursprungligen små bakterier som levt fritt i havet, men nu flyttat in i de större bakterierna. Celler med klorofyll utvecklades sedan till växter, medan de utan blev föregångare till alla dagens djur. Med tiden började flercelliga organismer som växter och djur att utvecklas genom att de modernare cellerna slog sig samman och började samarbeta. Redan för 600 miljoner år sedan fanns en mångfald av flercelliga alger. Några av de nya livsformerna började även föröka sig sexuellt istället för med vanlig enkel celldelning. Förökningen skedde ofta genom att en spermie och ett ägg förenades en befruktning hade skett. I samma stund började ett nytt liv växa och utvecklas. TESTA DIG SJÄLV 1.1 Förklara begreppen biologi organismer DNA klorofyll fotosyntes cellandning ozon Vad är typiskt för allt liv? 2. Beskriv jordens barndom för cirka 4 miljarder år sedan. 3. Hur bildades de första haven på jorden? 4. Beskriv Millers experiment. 5. Varför är det kemiska ämnet DNA så viktigt? 6. Hur tror man att den första urcellen bildades? 7. Varför har liv kunnat uppstå på just vår planet? 8. Varför var det så viktigt för livet på jorden att det utvecklades celler med klorofyll? 9. På vilket sätt var ozonskiktet viktigt för livets utveckling? 1.2 F orskning gav ny syn på livet Liv kan finnas hos en enda cell som andas och lever. Eller som hos oss människor av tiotusentals miljarder celler som samarbetar. Vissa celler kan själva tillverka sin mat, och utan dem skulle varken vi eller mycket annat liv kunna överleva. Men celler är för små för att ses med blotta öga, så hur upptäckte vi egentligen dem? Vi tittar tillbaka i historien och ser hur man forskade förr. Cellen är livets minsta levande del Idag vet vi att alla organismer är uppbyggda av små, små rum som kallas celler. Cellen är den minsta levande delen hos allt liv. De allra flesta organismer består av en enda cell och kallas encelliga. Men många organismer, både bland växter och djur, är flercelliga och består av en mängd celler som samarbetar. Vi människor är till exempel uppbyggda av tiotusentals miljarder celler som tillsammans bildar alla våra organ. Men att livet är byggt av celler har vi inte alltid vetat. Mikroskopet avslöjade cellernas värld Det var först under 1600-talet, när man uppfann tillräckligt bra mikroskop, som cellerna upptäcktes. Den nya tekniken förstorade det man tittade på flera hundra gånger, och öppnade en helt ny värld för forskarna. Med tiden kunde man även studera detaljer i växters och djurs uppbyggnad, och såg att celler kunde se väldigt olika ut och kunde innehålla många mindre delar. Nu upptäckte man också att det fanns bakterier. Med de mikroskop som kom på 1600-talet öppnades en helt ny värld för forskarna. Överst syns en skiss över de mikroorganismer man nu kunde se. 13

14 Vetenskap i utveckling Ny teknik leder till nya upptäckter Holländaren Antonie van Leewenhoek lyckades mot slutet av 1600-talet slipa så fina glaslinser att han kunde bygga ett mikroskop som förstorade 500 gånger. Genom sina studier av bakterier och andra små organismer kunde han bland annat visa att teorin om uralstring, som man hittills trott på, var fel. Enligt den kunde liv uppstå av sig självt, exempelvis ur smuts. Inte så konstigt kanske om man sett råttor bland smuts och larver som kom ur ruttnande kött. Idag vet vi att bara liv kan ge upphov till nytt liv. Däremot hade Leewenhoek fel när han tyckte sig se färdiga foster, små minimänniskor, inne i mannens spermier (se bilden). Även andra forskare tyckte att det såg så ut. Det dröjde ända till slutet av 1700-talet innan man förstod att det krävdes en befruktning mellan ägg och spermie för att ett nytt liv skulle bildas. Celler både lika och olika När man jämför djur- och växtceller ser man, precis som forskarna såg på den tiden, att de har både likheter och olikheter. Växtcellen är ofta större och innehåller delar som djurcellen saknar. Båda har ett tunt cellmembran, men utanför växtcellens cellmembran finns dessutom en hård cellvägg som ger stöd åt växten. Inuti växtcellen finns även ett stort cellsaftrum med vatten. Om växten slokar finns det för lite vatten där. I växternas celler finns också kloroplaster med det gröna klorofyllet med vars hjälp fotosyntesen kan ske. Alla de här delarna saknas i djurcellen. En viktig del som finns i alla celler utom hos bakterier är cellkärnan. Den innehåller arvsanlagen, DNA, med all den information som bestämmer vad som ska hända i cellen och hur organismen ska utvecklas. Runt djurceller finns ett tunt cellmembran Djurcell Cellkärna Växtcell Växtcellen kan med hjälp av sitt klorofyll tillverka både mat och syre. Cellmembran Cellvägg Kloroplast Cellsaftrum 14

15 Fältstudier på Linnés tid Men forskningen skedde inte bara vid mikroskop i laboratorier. Redan på den tiden gjorde man fältstudier i naturen och förundrades över allt man såg. Den kända svenska biologen Carl von Linné gjorde på 1700-talet dagligen långa vetenskapliga vandringar kring Uppsala där han bodde. Under vandringarna undervisade han sina elever om vad som var ätligt och vad som var giftigt i naturen. Genom sina medicinska kunskaper kunde han också berätta vad som var bra för hälsan och vilka växter som kunde användas som läkemedel. På så sätt gjorde han också en samhällsinsats. Linné gjorde även många längre resor i Sverige och till andra länder. Han diskuterade sina upptäckter med sina elever, och spred sina tankar med brev till vetenskapsmän över hela världen. På den tiden fick man gå till fots, åka med hästar eller färdas med båt. Men eftersom Linné lätt blev sjösjuk reste han inte gärna med båt till andra länder, utan skickade sina elever på sådana resor. De hade sedan med sig många spännande organismer hem från hela världen. Många är uppstoppade eller ligger i sprit och kan studeras än idag 300 år senare. Linnés sommarställe Hammarby utanför Uppsala finns kvar som museum idag. Carl von Linné hade en stor grupp elever som han reste runt med i Sverige på 1700-talet. 15

16 Rödklöver, Trifolium pratense Rödklöver och vitklöver är två olika arter. Men de liknar varandra och tillhör båda släktet Trifolium. Trifolium betyder tre blad. Pratense betyder äng och repens krypande. Linné skapade ordning i mångfalden Det Linné såg på sina vandringar och resor väckte många frågor. Hur hängde allt ihop, fanns det något mönster i mångfalden? Linné tog itu med problemet genom att sortera växter och djur i olika grupper. Allt för att skapa ordning och reda bland organismerna. Men precis som de flesta på den tiden trodde han på Bibelns ord om att Gud skapat alla organismer vid ett tillfälle var och en efter sin art. Linné blev världsberömd genom sitt arbete med att gruppera och namnge växter och djur. Utifrån deras likheter delade han in dem i familjer, släkten och arter. Eftersom det vetenskapliga språket då var latin gav han dem både ett svenskt och ett latinskt namn. Linné namngav cirka växter och olika djur. Varje organism fick ett eget artnamn. Det latinska artnamnet består av två delar. Den första delen talar om vilket släkte arten tillhör. Vår art, människan, heter till exempel Homo sapiens. Vi tillhör släktet Homo. Den andra delen i artnamnet berättar ofta något om arten. Sapiens betyder förståndig. Andra vanliga namn är vulgaris som betyder att arten är vanlig, och maritimus som betyder att den finns vid havet. En av de många blommor Linné gav namn åt var stinknävan. Den är släkt med Vitklöver, Trifolium repens midsommarblomster, men luktar förfärligt illa. Linné som var en humoristisk man hade en ovän som hette Robert. Han gav därför den illaluktande blomman namnet Geranium robertianum. Än idag använder biologer, läkare och veterinärer i hela världen latinska namn på olika organismer, kroppsdelar och sjukdomar. 16

17 Vad är en art? För att tillhöra samma art måste individerna kunna få barn och barnbarn med varandra. Alla människor tillhör exempelvis samma art trots att vi kan se ganska olika ut. Men även om vi har helt olika utseenden och hudfärg kan vi ju få barnbarn med varandra. Samma sak gäller till exempel alla hundar. Det finns många olika hundraser, men de tillhör alla samma art. Hästar och åsnor tillhör däremot inte samma art. Men de kan ändå få ungar med varandra. Fölet kallas mula om mamman är en häst, och mulåsna om mamman är en åsna. Men mulor och mulåsnor är sterila och kan inte få egna ungar. Det visar att hästar och åsnor inte tillhör samma art de kan inte få barnbarn med varandra. Blandningar mellan olika arter kallas ofta bastarder bland djur och hybrider bland växter. Det finns många olika hundraser. Men alla tillhör samma art Canis familiaris, tamhunden. En målning från 1500-tale med scener från Edens lustgård, Paradiset. Till höger formar Gud Eva ur Adams revben. Forskning i konflikt med religionen Att forska förr var på många sätt annorlunda än idag. Det var en tid när religionen hade stor makt. Ibland gjorde resultaten och de nya insikterna att man kom i konflikt med det religionen lärde ut. Enligt Bibeln hade ju Gud skapat alla nu levande organismer på några dagar. På den sjätte dagen skapades människan först Adam och sedan Eva från ett revben ur den sovande Adam. Och sedan skapelsen hade ingen art förändrats enligt Bibeln. Så trodde de flesta i nästan 2000 år. Och än idag finns det de som tror bokstavligt på Bibeln eller andra skapelseberättelser. De brukar kallas kreationister. 17

18 1. L I V I U T VE C KL I NG 1. L IV I UT VE C KL I N G Ordning i naturen Många kända vetenskapsmän har under århundradena haft olika teorier om varför det finns så många olika sorters djur och växter. Redan greken Aristoteles hade under antiken tankar om en ordning i naturen från lägre till högre organismer. Han placerade in dem på en stege. Ju högre upp på stegen organismen befann sig desto mer fulländad var den. Längst ner fanns stenarna, som han liksom Linné trodde var levande, och högst upp fanns människan. Hans tankar byggde på de naturvetenskapliga kunskaper man hade då om att livet existerat oförändrat sedan det skapades. Fossil avslöjade livets utveckling Om du någon gång tittat på en gammal stentrappa har du kanske sett spår av uråldrigt liv som bevarats i stenen. Ofta kommer de från fossila bläckfiskar med skal. Avtrycket finns kvar trots att bläckfisken för länge sedan är borta. När organismerna dog bäddades de in i lager på lager av lera och jord, ofta på havsbottnen. Under årmiljonerna har lagren förvandlats till berg och organismerna har förstenats inne i berget. Sådana avtryck eller förstenade spår av organismer kallas fossil. De äldsta fossil vi hittat av djur är 575 miljoner år gamla, men troligen utvecklades de första djuren redan för miljoner år sedan. Att det inte finns äldre fossil beror på att de bara innehöll mjuka delar som inte lämnat avryck i form av fossil. Grand Canyon i USA är ett enormt bibliotek över livets utveckling. Coloradofloden har grävt sig ner genom berglagren och frilagt olika fossil. De äldsta ligger längst ner och är 550 miljoner år gamla. Under talet och framåt, när det blev populärt bland forskare att leta fossil, kände man igen många av fossilen från växt- och djurvärlden. Men vissa kände man inte alls igen. De okända fossilen trodde man kom från outforskade delar av världen. Vissa trodde att det var varelser som hade gått under vid den syndaflod som beskrevs i Bibeln. Med tiden började man inse att de märkliga fossilen istället måste vara spår av utdöda växter och djur. Livet måste var mycket äldre än man tidigare trott. Fossil som hittades i de undre lagren i berg måste ha levt före de man hittade ovanför. Olika sorters djur och växter måste alltså ha funnits under olika tidsåldrar. Allt fler började tvivla på att alla organismer skapats samtidigt och sedan inte förändrats, som Bibeln berättade. Kanske hade organismerna istället utvecklats under en mycket lång tid? Charles Darwin var den forskare som på 1800-talet gav en förklaring till hur det gått till. Men han blev motsagd av kyrkans män. Idag vet vi med all säkerhet att han hade rätt. Testa dig själv 1.2 Förklara begreppen Aristoteles tänkte sig utvecklingen som en stege där de mest fulländade hamnade överst. Längst ner fanns stenarna, som han trodde var levande. Trilobiter var en sorts kräftdjur som är vanliga fossilfynd. 18 cellmembran cellkärna artnamn bastard fossil 1. Berätta om teorin om uralstring. 2. Rita och beskriv skillnaderna mellan en växtcell och en djurcell. 3. Berätta om Carl von Linnés fältstudier. 4. Vad utgick Linné ifrån när han delade in organismerna? 5. Varför kan inte hundar och katter få ungar med varandra? 6. Vad måste gälla för att två individer ska tillhöra samma art? 7. Vad är en kreationist? 8. Hur bildas fossil? 19

19 1. L I V I U T VE C KL I NG 1. L IV I UT VE C KL I N G Ordning i naturen Många kända vetenskapsmän har under århundradena haft olika teorier om varför det finns så många olika sorters djur och växter. Redan greken Aristoteles hade under antiken tankar om en ordning i naturen från lägre till högre organismer. Han placerade in dem på en stege. Ju högre upp på stegen organismen befann sig desto mer fulländad var den. Längst ner fanns stenarna, som han liksom Linné trodde var levande, och högst upp fanns människan. Hans tankar byggde på de naturvetenskapliga kunskaper man hade då om att livet existerat oförändrat sedan det skapades. Fossil avslöjade livets utveckling Om du någon gång tittat på en gammal stentrappa har du kanske sett spår av uråldrigt liv som bevarats i stenen. Ofta kommer de från fossila bläckfiskar med skal. Avtrycket finns kvar trots att bläckfisken för länge sedan är borta. När organismerna dog bäddades de in i lager på lager av lera och jord, ofta på havsbottnen. Under årmiljonerna har lagren förvandlats till berg och organismerna har förstenats inne i berget. Sådana avtryck eller förstenade spår av organismer kallas fossil. De äldsta fossil vi hittat av djur är 575 miljoner år gamla, men troligen utvecklades de första djuren redan för miljoner år sedan. Att det inte finns äldre fossil beror på att de bara innehöll mjuka delar som inte lämnat avryck i form av fossil. Grand Canyon i USA är ett enormt bibliotek över livets utveckling. Coloradofloden har grävt sig ner genom berglagren och frilagt olika fossil. De äldsta ligger längst ner och är 550 miljoner år gamla. Under talet och framåt, när det blev populärt bland forskare att leta fossil, kände man igen många av fossilen från växt- och djurvärlden. Men vissa kände man inte alls igen. De okända fossilen trodde man kom från outforskade delar av världen. Vissa trodde att det var varelser som hade gått under vid den syndaflod som beskrevs i Bibeln. Med tiden började man inse att de märkliga fossilen istället måste vara spår av utdöda växter och djur. Livet måste var mycket äldre än man tidigare trott. Fossil som hittades i de undre lagren i berg måste ha levt före de man hittade ovanför. Olika sorters djur och växter måste alltså ha funnits under olika tidsåldrar. Allt fler började tvivla på att alla organismer skapats samtidigt och sedan inte förändrats, som Bibeln berättade. Kanske hade organismerna istället utvecklats under en mycket lång tid? Charles Darwin var den forskare som på 1800-talet gav en förklaring till hur det gått till. Men han blev motsagd av kyrkans män. Idag vet vi med all säkerhet att han hade rätt. Testa dig själv 1.2 Förklara begreppen Aristoteles tänkte sig utvecklingen som en stege där de mest fulländade hamnade överst. Längst ner fanns stenarna, som han trodde var levande. Trilobiter var en sorts kräftdjur som är vanliga fossilfynd. 18 cellmembran cellkärna artnamn bastard fossil 1. Berätta om teorin om uralstring. 2. Rita och beskriv skillnaderna mellan en växtcell och en djurcell. 3. Berätta om Carl von Linnés fältstudier. 4. Vad utgick Linné ifrån när han delade in organismerna? 5. Varför kan inte hundar och katter få ungar med varandra? 6. Vad måste gälla för att två individer ska tillhöra samma art? 7. Vad är en kreationist? 8. Hur bildas fossil? 19

20 liv i utveckling Stromatoliter är bland de äldsta fossilen. De består av blågröna bakterier och mineraler. 2 miljarder år sedan 6 miljarder Celler med cellkärna och specialiserade inre delar började bildas för över 2 miljarder år sedan. år sedan 5 miljarder år sedan Solen och planeterna bildas i Vintergatan för 4,6 miljarder år sedan. Vintergatan är en av universums många galaxer som bildas efter Big Bang för 13,7 miljarder år sedan. 1 miljard år sedan Urtiden Det finns få fossil, men fynd tyder på att det ändå fanns en mångfald av liv. Många av livsformerna från den här tiden dog ut i en av jordens många massutdöenden. Kambrium miljoner Livet i havet blomstrar med olika leddjur, svampdjur, maskar, snäckor och tagghudingar. Ordovicium miljoner Mångfalden i haven blir allt större. Enstaka växter och leddjur har börjat erövra land. Silur miljoner I haven finns gigantiska havsskorpioner och de första käkfiskarna. Kärlväxter börjar utvecklas på land

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment 1.1-1.5 Kursplanen Syfte och förmågor Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som

Läs mer

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Livets historia Biologi A på Netkurs

Livets historia Biologi A på Netkurs Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

VAD SKA DU LÄRA DIG? Formulera vad som är typiskt för alla levande organismer. Beskriva livets uppkomst

VAD SKA DU LÄRA DIG? Formulera vad som är typiskt för alla levande organismer. Beskriva livets uppkomst UTVECKLINGSLÄRA VAD SKA DU LÄRA DIG? Formulera vad som är typiskt för alla levande organismer Beskriva livets uppkomst Redogöra för hur forskning kunde gå till förr och hur biologiska upptäckter lett till

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Livets historia på ett år

Livets historia på ett år Livets historia på ett år Livets historia på ett år Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år! Jorden skapades kl. 00:00:00

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla Biologi betyder läran om det levande. Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling. En organism är något levande: svampar, djur, växter eller

Läs mer

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm Hej! Nu ska jag berätta en helt osannolik historia för dig!! Den handlar faktiskt om mig och mitt liv såå man skulle kunna säga att det är mina memoarer, hm.. Så kallas en historia om en människas liv.

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Artbildning och utdöende

Artbildning och utdöende Artbildning och utdöende Arter Vad är en art? Enkla svaret: Två individer ur olika arter, kan inte få fertil avkomma Lite mer komplicerat: "Art" är en människans definition. Det finns exempel på arter

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla

Skapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Vad är evolution? Skapelseberättelsen Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Fossil hittades, 1700-talet Hur förklara dessa? Syndafloden!

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Facit till Testa dig själv och ord begrepp

Facit till Testa dig själv och ord begrepp Facit till Testa dig själv och ord begrepp Liv i utveckling Avsnitt 1.1 biologi Biologi är läran om livet och handlar om allt levande. organism Alla levande varelser kallas gemensamt för organismer. DNA

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer