Upplevelser vid elektiv kirurgi ur ett patientperspektiv

Transkript

1 Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp Upplevelser vid elektiv kirurgi ur ett patientperspektiv Maria Engström & Anna Johansson Handledare: Lise-Lotte Gunnarsson Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum.. Examinator: Kristofer Franzén Årestedt

2 Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15hp Upplevelser vid elektiv kirurgi ur ett patientperspektiv Maria Engström & Anna Johansson SAMMANFATTNING När patienter får besked om att ett kirurgiskt ingrepp är nödvändigt så kan detta väcka olika känslor och skapa oro hos patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Litteraturstudie valdes som metod och en sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i tio relevanta artiklar och dessa granskades och analyserades. Resultatet visade att det patienterna var mest oroliga för var att känna smärta, samt att tappa kontroll över sin kropp och vara utlämnad åt andra. Det framkom även om behovet av att få bra information med bra och tydlig information blev patienterna lugnare. Vidare framkom att de patienter som blev omhändertagna av en sjuksköterska som arbetade enligt den perioperativa dialogen upplevde att de fick en trygg relation och kände tillit till sjuksköterskan. Det behövs mera forskning i ämnet då morgondagens generation kommer att ha högre krav på sjukvården och vara mer upplysta om sina rättigheter i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Nyckelord: patient, perspektiv, upplevelse, kirurgi, elektiv, perioperativ

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION...4 BAKGRUND...4 Att känna sig utlämnad...4 Sjuksköterskans roll i relationer...5 Kommunikation...6 Information...6 Den perioperativa dialogen...7 PROBLEMFORMULERING...7 SYFTE...8 Frågeställningar...8 METOD...8 Urval...8 Datainsamling...8 Kvalitetsbedömning...9 Analysen...10 Etiska övervägningar...10 RESULTAT...10 Patienters upplevelser av smärta...10 Patienters upplevelser av maktlöshet och bristande kontroll Patienters upplevelser av omvårdnadsrelationen...12 DISKUSSION...14 Metoddiskussion...14 Resultatdiskussion...15 STUDIENS BETYDELSE...18 OMNÄMNANDE...19 REFERENSLISTA...20 Bilaga 1.Databassökning Bilaga 2.Kvalitetsbedömning Bilaga 3 Artikelmatris

4 INTRODUKTION Varje år utförs ca en halv miljon operationer i Sverige och hälften av dessa är elektiva. Med elektiva operationer menas att det är ett planerat operativt ingrepp som patienten själv önskar att genomgå i samråd med läkare (Lindwall & von Post, 2000). Operationen kan vara dagkirurgisk, dvs. patienten kommer och går hem samma dag som ingreppet eller kan operationen vara av större art där det krävs längre sjukhusvistelser (Almås & Berntzen, 2002). Alla patienter får någon eller några upplevelser i samband med ett elektivt ingrepp, dessa upplevelser kan vara både positiva och negativa. I USA började perioperativ vård som ett nytt begrepp att användas på 1970-talet. Med perioperativ vård menas de handlingar som utförs och den vård som ges av sjuksköterskan under de tre faser som patienten genomgår vid operationer (Lindwall & von Post, 2000). Indelningen består av den preoperativa-, peroperativa- och postoperativa fasen. Den preoperativa fasen innebär den tid från det att operationen bestäms. Den peroperativa fasen består av den tid då patienten befinner sig på operationsavdelningen och slutligen den postoperativa fasen då patienten transporteras ut från operationssalen till han skrivs ut från vårdavdelningen. Vi har valt att benämna patienten för han eller patienten, oavsett kön, i hela arbetet. Vidare så benämner vi sjuksköterskan för hon eller sjuksköterskan, och inkluderar de legitimerade sjuksköterskor inom anestesi, operationssjukvård, på vårdavdelningar eller uppvakningsavdelningar. BAKGRUND Att känna sig utlämnad Många patienter som blir inlagda för en operation har hört historier från andra människor som kan vara skrämmande, detta kan ha förstärkts via media. Tanken på att bli sövd kan oroa och vissa är rädda för att de under uppvakningsfasen ska lämna ut sina innersta tankar för personer de inte känner. Patienterna kan känna en oro för att anestesin inte ska verka som planerat och att de ska känna smärta. En del patienter känner skräck för att de ej ska vakna upp ur narkosen, utan dö på operationsbordet (Almås & Berntzen, 2002). Patienterna känner sig ofta i underläge gentemot läkare och övrig personal. Patinterna kan känna oro, ångest och olust och saknar dessutom kunskap om vad som kommer att ske. Den äldre befolkningen är uppfostrad till att inte säga emot auktoriteter utan bara lyssna och göra som dessa säger (Frithiof, 1998). Sjukvårdspersonalen besitter kunskap och kan ibland tala så att patienterna ej förstår och patienterna vågar kanske inte fråga, vilket leder till tysta patienter som ej 4

5 ifrågasätter sina rättigheter utan finner sig i vad läkaren eller övrig personal säger (Almås & Berntzen, 2002; Olsson, 2006). Integritet kan ges flera olika betydelser. Den betydelse som vi tänker på vid ett patientsjuksköterska perspektiv är ett tillstånd av oberoende, okränkbarhet och att se människan som en helhet. När patienten i sitt sjukdomstillstånd upplever att helheten har gått förlorad ska patienten få det stöd och det bemötande som kan underlätta för att återfå sin helhet (Andersson, 1996). Sjukvårdens lagstiftning skyddar patienternas integritet på flera olika sätt. Hälso- och Sjukvårdslagen säger att vården ska utföras på ett sådant sätt att patienterna visas respekt och integritet (SFS 1982:763). Vidare finns sekretesslagen som förbjuder utlämnande av uppgifter om patienter och deras sjukdomstillstånd, allt för att bevara deras integritet (SFS 1980:100). I Anderssons (1996) avhandling framkom att ordet integritet explicit oftast inte användes, utan det framkom andra teman som att ha respekt för patienten som en person, att vara lyhörd för människors olikheter och att vara lyhörd för människors sårbarhet. Tillit till någon eller något kan ses som en mänsklig förmåga som handlar om mental överlevnad. Att ha tillit till sig själv, sin nästa, sin omvärld, till någon kraft eller något fenomen, är en huvudingrediens i människors sociala liv. Tillit är en del av samlivet mellan människor. Att ha stark tillit till något eller någon kan påverka vår hjärna, detta har forskare bevisat när en grupp människor fick ett nytt smärtstillande läkemedel så fick en annan grupp bara saltlösning. Smärtlindringen som de båda grupperna upplevde var av samma slag. Effekten har kunnat bevisas genom en så kallad PET-kamera som filmade hjärnorna under experimentet. Så att ha tillit till utbildad och kompetent personal är helt naturligt (Sachs, 2004). En patient som upplever att sjuksköterskan bryr sig om och ser hans problem, utvecklar tillit, förtroende och hopp. Detta innebär att sjuksköterskan måste lära känna patienten, dennes livsrum och hur patienten uppfattar sin livssituation. Det är en konst att utveckla en relation till en annan människa och att kunna ta emot en annan människas uttryck för känslor (Rooke, 2000). Sjuksköterskans roll i relationer Begreppet relation betyder att två objekt står i förbindelse med varandra (Eide & Eide, 1997). Alla relationer innehåller personlig kontakt och en upptäckt av en annan människa, dennes behov, känslor och idéer. Människor engagerar sig i relationer för att de hoppas att relationen ska möta behov som de själva inte kan tillfredställa. De flesta människor startar en relation för att söka efter förståelse och acceptans för den unika person de är. En professionell terapeutisk relation är annorlunda mot en social relation då den har som syfte att hjälpa den andre att nå 5

6 ett mål. Sjuksköterskans terapeutiska mål med relationen är att öka patientens välbefinnande, att gynna tillfrisknande och stödja patientens egna förmågor att hjälpa sig själv. Den professionella relationen är annorlunda p.g.a. att den är i en speciell kontext och att den är tidsbegränsad (Arnold & Boggs, 2003). Kommunikation På latin betyder kommunikation att göra något gemensamt, att bli delaktig eller att stå i förbindelse med någon. Kommunikation kan vara verbal eller icke verbal. Antingen framförs budskapet språkligt eller så används olika kroppsliga signaler så som gester och kroppsspråk, dessa används oftast samtidigt (Eide & Eide, 1997). Det är ett givande och tagande i diskussioner som leder till att öppna sig för den andra (Arnold & Boggs, 2003). Sjuksköterskan ska bygga upp en tillitsfull atmosfär genom att lära känna patienten. Att kunna kommunicera väl med patienter anses vara en kvalitetssäkring. Professionell kommunikation syftar till att bygga upp en god relation med patienten. Detta sker genom att ha goda kunskaper och färdigheter både teoretiska och praktiska, att ha en empatisk förmåga och att arbeta för de mål som patienten och sjuksköterskan genom sin relationsinriktade kommunikation har enats om (Arnold & Boggs, 2003; Eide & Eide, 1997). Dagens ökande tempo och specialisering gör dock att tiden minskar för att bygga upp en tillitsfull relation och att hinna få en helhetsbild av patienten, vilket leder till att kraven på sjuksköterskor ökar (Eide & Eide, 1997). Information Det bör ej vara för många som ger patienten information. Får patienten information från flera olika håll kan det leda till missuppfattningar som kan skapa ångest och resultera i ett informationskaos. Det är viktigt med ett bra rapporteringssystem för att undvika att patienterna får information om samma sak från flera olika håll (Almås & Berntzen, 2002). Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1995:15) tar upp att den legitimerade sjuksköterskan ska kunna identifiera det behov av information som patienten behöver för att klara av vistelsen på sjukhus och att patienten kan handla enligt givna instruktioner för att uppnå så god hälsa som möjligt. I den preoperativa fasen har sjuksköterska en viktig funktion att fylla. Sjuksköterskan bör göra en preoperativ bedömning av patienten för att kunna ge den individuellt anpassade information som kan göra patienten så väl förbered som det går (Holm & Hansen, 2000). Utvecklingen som sker i sjukvården går snabbt framåt, avdelningar specialiseras. Detta ställer krav på arbetsgivaren att utbilda sin personal som arbetar nära 6

7 patienter. Personal ska stödja patienter och dessa ska kunna känna att deras integritet bibehålls i ett sådant utsatt läge som en operation innebär (SOSFS 1995:15). Den perioperativa dialogen Den perioperativa dialogen har vuxit fram som en organisationsmodell, där iden var att skapa kontinuitet och en helhet mellan patient, operations- och anestesisjuksköterska. I det perioperativa samtalet möts sjuksköterskan och patienten för att tala om vad som kommer att hända närmaste tiden runt operationen. Här ges patienten möjlighet att i lugn och ro ställa de frågor han önskar, berätta om sig själv och sina tankar inför den stundande operationen. Sjuksköterskan besvarar och ställer egna frågor och är en medmänniska och en god lyssnare. Sjuksköterskan har i sin yrkesprofession ett etiskt ansvar att bjuda in patienten till en vårdande gemenskap och att skapa förtroende. Detta samtal fungerar även som en datainsamling och en patientanalys. Det intraoperativa samtalet börjar när patienten tas om hand av den perioperativa sjuksköterskan på operationsavdelningen. Det finns ett förtroende mellan patient och sjuksköterska eftersom de redan känner varandra och sjuksköterskan har lovat att finnas vid patientens sida hela tiden. I det postoperativa samtalet kommer sjuksköterskan till patienten och hon kan besvara eventuella frågor eftersom hon var med hela tiden under operationen. De passar även på att utvärdera vården tillsammans och den perioperativa vårdprocessen kan avslutas på ett värdigt sätt när patienten går hem (von Post, Frid, Kelvered & Madsen-Rihlert, 2005). PROBLEMFORMULERING Beskedet om att en operation är nödvändig kan väcka olika känslor hos människor beroende på vad de har för upplevelser och var de befinner sig i livet. För att kunna minska patientens oro under den perioperativa fasen är det betydelsefullt att ha kunskap om patientens upplevelser av vad som orsakar denna oro och hur patienten upplever relationen till sjuksköterskan. Att studera hur vi som sjuksköterskor kan göra patienterna tryggare och bättre förberedda inför det stundande ingreppet och sjukhusvistelsen anser vi vara av största vikt. Kunskap vi kan få är en ökad förståelse för patienternas oro, bygga upp en tillitsfull relation för att kunna möta patienten på dennes villkor. Därför vill vi ut ifrån ett patientperspektiv få kunskap om patienternas upplevelser av den perioperativa vården vid elektiva kirurgiska ingrepp. 7

8 SYFTE Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med elektiv kirurgi. Frågeställningar Vad är patienterna oroliga för i samband med operationer? Hur upplever patienterna att sjuksköterskan kan skapa tillit i samband med operationer? Hur upplever patienten relationen till sjuksköterskan i samband med operationer? METOD En litteraturstudie valdes som metod för att studera ämnet och detta innebär att vi får en bild av vårt valda ämne genom den kunskap som samlats in tidigare (Backman, 2001; Forsberg & Wengström, 2003; Friberg, 2006). Litteraturstudien genomfördes i flera olika steg, vi började med en avgränsande problemformulering och relevanta frågor formulerades. En plan utarbetades för litteraturstudien där sökord och strategier för sökning klargjordes. Det finns kriterier på en litteraturstudie bl.a. ett klart formulerat problemområde, tydlig beskrivning av metod, urval och analys samt att relevanta studier är kvalitetsbedömda och inkluderade (Forsberg & Wengström, 2003; Friberg, 2006). Urval Våra inklusionskriterier var att artiklarna skulle handla om elektiva kirurgiska ingrepp på vuxna personer över 18 år. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller de nordiska språken samt på engelska. Artiklarna skulle vara från tidsperioden mellan 1997 och Som exklusionskriterier i vår litteraturstudie valde vi att ej ta med de artiklar som berör patienters upplevelser vid akuta operationer. Flera av de funna abstrakt som genomlästes och exkluderades ansågs vara för medicinskt inriktade. Datainsamling Planen för sökningen har utgått från syftet. Provsökningar genomfördes för att med hjälp av MeSH-termer komma fram till relevanta sökord. MeSH-termer är ämnesordlistor som finns inlagda i databaserna. De sökord vi kom fram till och använde oss av var: patient, perspective, experience, elective, surgery och perioperative. Dessa sökord presenteras i tabellform tillsammans med sökresultatet (Bilaga 1). 8

9 Databaserna som har använts är Cinahl, PubMed, och SweMed+. Cinahl är specialiserad på omvårdnadsforskning och har referenser till över 1200 vetenskapliga omvårdnadstidskrifter (Polit & Beck, 2006). PubMed är en version av Medline och innehåller vetenskapligt material om medicin, omvårdnad och odontologi (Forsberg & Wengström, 2003). Dessa informationskällor valdes då de tillhandahåller vetenskapligt material som svarar till det vi sökte. Sökningarna upprepades mellan 2007/08 till 2007/10. Sammanlagt fann vi tio artiklar varav en dubblett, vilket resulterade i nio artiklar som inkluderades i studien. Vi har också gjort manuell sökning på Vård i Nordens hemsida, Vilket resulterade i ytterliggare en artikel som passade till syftet. Sammanlagt blev det tio artiklar som kom att ingå i studien. Sökningen i SweMed+ och PubMed gav inget resultat som passade syftet, dessa upplevdes som mer medicinskt inriktade databaser. Resultatet vi ville nå skulle vara ur ett patientperspektiv och beskriva patienters upplevelser, därför ansåg vi att de viktigaste sökorden var patientperspektiv och patienters upplevelser. Bäst träffar blev det med dessa i kombination med perioperativ. Vid sökningen har också valda artiklars referenslistor genomlästs och varit till hjälp vid framtagning av bakgrundsmaterial. Kvalitetsbedömning Artiklarna har granskats av båda författarna med hjälp av ett modifierat protokoll för kvalitetsbedömning av Berg, Dencker & Skärsäter (Bilaga 2). Bedömningen gjordes utifrån olika kriterier som skulle uppfyllas för att belysa artiklarnas kvalitet. De delar av artiklarna som granskats var abstrakt, bakgrund, urval, metod, resultat, etiska aspekter och referenser. Författarna till denna litteraturstudie granskade om det fanns en tydlig problemformulering och ett tydligt syfte i artiklarna. Därefter granskade författarna om det fanns ett etiskt resonemang, om urvalet var strategiskt utfört och relevant. Vidare granskade författarna datainsamlingen samt analysen och kontrollerade om dessa var tydligt beskrivna. Slutligen granskades resultaten för att se om de motsvarade studiens syfte. Protokollet innefattar tretton bedömningsavsnitt där författarna efter genomläsning bedömer om respektive del är tillräcklig=1 eller otillräcklig=0. Processen resulterade i åtta artiklar som bedömdes vara av hög kvalitet och två artiklar bedömdes vara av medel kvalitet. Författarna ansåg att medelkvalitet var tillräckligt för att ingå i studien. 9

10 Analysen Analysen leder från en helhet till mindre delar för att sedan bilda en ny helhet (Friberg, 2006). Analysförfarandet har skett genom att vi sökt svar på de frågor som vi ställt i sammanband med att studiens syfte fastställdes. Artiklarna lästes noga igenom av båda författarna var för sig för att vi skulle bilda oss en uppfattning av innehållet. En andra genomläsning utfördes där vi använde oss av frågeställningarna och gjorde understrykningar för att lyfta fram svar på våra frågor. Vi tog ställning till vad som var mest framträdande i resultatet med vårt syfte och frågeställningar i fokus (Friberg, 2006). I denna litteraturstudies resultat framkom både likheter och olikheter som patienter upplevde i samband med ett kirurgiskt elektivt ingrepp. Huvudfynden fördes in i en artikelmatris (Bilaga 3). Etiska övervägningar Litteraturstudier baseras på redan befintliga och publicerade vetenskapliga artiklar. För att använda sig av befintlig forskning så bör författarna göra ett etiskt ställningstagande gällande resurser, framförallt kunskapsmässiga (Forsberg & Wengström, 2003; Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Det är av stor betydelse att vetenskapliga artiklar anger ett tydligt syfte till varför den utvalda patientgruppen är studerad eftersom resultatet måste vara applicerbart i en omvårdnadskontext (Medicinska forskningsrådet MFR, 2002). Vår litteraturstudie behöver inte något godkännande från någon etisk kommitté. I vår kvalitetsgranskning och poängsättning av valda artiklar togs däremot hänsyn till om studierna blivit granskade av någon etisk nämnd. Studier som granskats etiskt, poängsattes högre (Forsberg & Wengström, 2003; Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Avsikten i denna litteraturstudie var att redovisa artiklarnas innehåll utan att förvanska resultatet i avseende att passa syftet i denna studie. RESULTAT Vid analysen av resultatet framkomer att patienternas upplevelser handlar om smärta, maktlöshet och bristande kontroll samt omvårdnadsrelationer. Patienters upplevelser av smärta Resultatet visar att oro är starkt sammankopplat med smärta och depression (Carr, Thomas & Wilson-Barnet, 2005). Det patienterna är mest oroliga för är smärta och att inte få tillräckligt med smärtstillande. Samtidigt vet patienterna att smärta är något som hör till processen, något de är tvungna att acceptera. En del patienter tycker att smärtan har fått ta över så mycket att de inte kan tänka på något annat (Carr et al., 2005; Leinonen, Leino-Kilpi, Ståhlberg & Lertola, 10

11 2001; Mauleon, Palo-Bengtsson, Ekman, 2007). Känslan av svår smärta stannar kvar i patienternas medvetande och skapar oro inför eventuella kommande operationer (Barthelsson, Lützén, Anderberg, Bringman & Nordström, 2003; Mauleon et al., 2007). I Carr, Brockbank, Allen och Strike (2006) studie menar patienterna att om sjuksköterskorna frågar kontinuerligt angående smärta och använder visuell analog skala (VAS) så minskar detta patienternas oro. Patienterna anser att om de är väl upplysta så ger detta kunskap och motarbetar oro, osäkerhet och är viktig för bearbetning av eventuella följder som kan komma i efterförloppet av deras operation (Carr et al., 2006; Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Att neka patienterna smärtstillande pga. att det ej gått tillräckligt långt tid innan föregående tillfälle skapar oro. Patienterna vill själva bestämma när de skall ha smärtstillande (Susleck et al., 2007). De patienter som känner stark oro preoperativt har samma känsla och oro postoperativt över smärta (Carr et al., 2005; Carr et al., 2006). De patienter som ej visar några tecken på oro innan operation känner sig ej oroliga efteråt, dock finns det på avdelningen en allmän acceptans för oro inför det kirurgiska ingreppet (Carr et al., 2005). I studien av Barthelsson (2003) beskriver patienterna att smärta är det som upptar deras tid upptill en vecka efter ingreppet. De går hem några timmar efter operationen och får sedan hjälp av ett team för avancerad hemsjukvård med smärtstillning utöver den medicinering de får med sig från sjukhuset. Flera patienter och anhöriga är kritiska till den tidiga hemgången då de känner sig lämnade att klara sig på egen hand (Barthelsson et al., 2003). Patienters upplevelser av maktlöshet och bristande kontroll. Att bli inskriven på sjukhus är ett stressmoment, patienterna upplever att de tappar kontrollen och denna känsla gör att de känner sig hjälplösa och sårbara (Carr et al., 2006). Det framkommer att förlust av kroppsliga funktioner är skrämmande, patienterna upplever att de blir behandlade som barn. Vidare upplever de att beslutsrätten över sin kropp fråntas dem, det gör dem upprörda och det förstärker känslan av att de behandlas som barn. Hjälplösheten förstärks när patienterna är tvungna att lita på andra. Några patienter har även tankar på döden och de känner det som att de är fastbundna i sängen som vid arkebusering och att de ej kan påverka situationen. Detta skall bli deras öde. Att vara utlämnad i andras händer upplevs som skrämmande och kan ses som att ge upp sin egen kropp (Susleck et al., 2007). Patienterna talar om sig själva och sin kropp som att de betraktar den utifrån. De tycker att omständigheterna kring deras operation känns overkliga och de känner sig som yttre observatörer (Mauleon et al., 2007). Ibland upplever patienterna att de tappar viss kontroll då de är tvungna att använda sjukhusets kläder, de tappar sin identitet och blir en i mängden 11

12 (Carr et al., 2006). Patienterna tycker ej att de får ta viktiga beslut själva och ej heller vara med och bestämma om sin vård. En del patienter känner att de tappar kontrollen när de blir tvungna att lita på andra, de kan inte lita på sig själva längre. Andra patienter känner att självkontrollen förloras till andra eller så valde patienterna att överlämna kontrollen av sin kropp till sjukvårdspersonalen (Susleck et al., 2007). Bristfällig information gör att patienterna har för dålig kunskap om vad som skall hända under sjukhusvistelsen. Detta gör att de har svårt att ta beslut och påverka sin vård (Mauleon et al., 2007). Kunskap ger patienterna en översikt över situationen och därmed upplevelsen av att ha viss kontroll, vilket i sin tur skapar trygghet och hopp. När patienterna upplever informationen som god så ger det en trygghet i patientrollen (Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Patienter som går hem operationsdagen upplever att de inte har någon att prata med. De anser att det avancerade hemsjukvårdsteam som kommer till dem inte har någon kunskap om deras specifika situation. Många patienter vet inte att de har ett återbesök inbokat eller att de skall vara sjukskrivna efter operationen (Barthelsson et al., 2003). När operationen är utförd upplever patienterna att de får mindre information. Nu är undersökningar, diagnos och prover avklarade men det finns ändå ett stort behov av att få information bl.a. om symtom, prognos och framtidsutsikter. Patienterna anser att behovet av information inte upphör när de lämnar sjukhuset. De skulle vilja ha möjlighet till kontakt, för informationsbehovet kvarstår en längre tid. Vissa patienter hävdar att tidigare sjukhusvistelser hjälper dem att bearbeta nya erfarenheter av sjukvården och att de ej är i samma behov av information. De vet redan vilka rättigheter de har. Genom erfarenheter så har patienterna lärt sig hur sjukhussystemet fungerar (Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Patienterna upplever att de inte kan kontrollera tiden, de kan inte påskynda eller förhala något, patienterna är tvungna att följa med utan att kunna påverka. Patienterna känner frustration över att behöva vänta och vill att något skall hända. All tid går till väntan, på saker, människor eller händelser (Susleck et al., 2007). Väntan känns som en ändlös och långdragen händelse utan slut och gör patienterna osäkra (Lagerström & Bergbom, 2006; Rudolfsson, Hallberg, Ringsberg & von Post, 2003; Rudolfsson, von Post & Eriksson, 2007) Patienters upplevelser av omvårdnadsrelationen Patienterna upplever att sjuksköterskan är den som tar patienterna på allvar, hon skapar en lugn atmosfär och är den som patienterna kan lämna över ansvaret till. Sjuksköterskan bygger 12

13 upp en relation genom att vara professionell, vänlig, glad och lugn. Hon utför sina arbetsuppgifter utan stress (Barthelssson et al., 2003; Lagerström & Bergbom, 2006; Rudolfsson et al., 2007). När sjuksköterskan kommer och presenterar sig dagen innan operation känner patienten att han kan lita på sjuksköterskan och han kan tala med sjuksköterskan om sådant som han ej talar med någon annan om (Rudolfsson et al., 2007). Många av patienterna uppger att sjuksköterskan är den som har tid för patienten, hon lyssnar och besvarar frågor, finns till hands för patienten under hela den perioperativa fasen. En del uttrycker förvåning över att sjuksköterskan har tid med dem när allt annat sker så snabbt (Rudolfsson et al., 2003). Att sjuksköterskan är lugn och besöker patienten inför och efter operationen och tar sig tid utan att stressa uppskattas av patienterna. Detta skapar en lugn och trygg atmosfär. Positiva tankar om väntan uttrycks när patienten upplever att sjuksköterskan tar sig tid bara för dem. Trots en lång väntan inför operation upplever patienterna att väntan ej är besvärlig, sjuksköterskan finns hela tiden vid deras sida. Hon kan hålla dem i handen, ge dem en extra filt om de fryser och kan prata lugnande med dem (Lagerström & Bergbom, 2006; Rudolfsson, Hallberg, Ringsberg & von Post, 2003; Rudolfsson, von Post & Eriksson, 2007). När sjuksköterskan misslyckas med att bygga upp en god relation till patienten blir följden att patienten känner sig osäker och är tvungen att vara på sin vakt. Många gånger är patienten tvungen att välja mellan att känna förtroende eller misstroende men han upptäcker ibland att han inte har något val om det skall bli en bra relation. Patienten är tvungen att acceptera den vård som ges och att lita på sjuksköterskan (Mauleon et al., 2007; Susleck et al., 2007). Patienter uppger att sjuksköterskan inte tar reda på vad som är bäst för dem och detta leder till att patienterna blir deprimerade (Carr et al., 2005). Patienterna hävdar att tidigare sjukhusvistelser hjälper dem att tackla vistelsen och att de ej behöver ny information. Genom tidigare erfarenheter så har patienterna lärt sig hur sjukhussystemet fungerar (Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Sjuksköterskan skapar en lugn miljö runt patienten så han känner sig avslappnad och får en inre frid. Under samtalet känner patienten att sjuksköterskan har förmågan att göra så att han känner sig som en unik individ, inte bara en siffra eller diagnos (Carr et al., 2006; Leinonen et al., 2001; Rudolfsson et al., 2003; Rudolfsson et al., 2007). Patienterna upplever att sjuksköterskan har behandlat dem på ett respekt- och tillitsfullt sätt. De känner sig inte generade inför sjuksköterskan utan de kan komma med egna idéer och tankar i den öppna dialog som de har med sjuksköterskan. Ett fåtal patienter tycker att de inte får ta eget initiativ och att de ej blir uppmuntrade att följa sina egna känslor (Leinonen et al., 2001). 13

14 När sjuksköterskan ger information upplever patienterna att sjuksköterskan har kunskap och kompetens. Detta i sin tur ökar patienternas tillit till sjuksköterskan och bidrar till att skapa trygghet (Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Patienterna anser sig vara delaktiga i vården och att sjuksköterskorna ser dem som en resurs som de kan få viktig information från (Rudolfsson et al., 2003). DISKUSSION Metoddiskussion Med en systematisk litteraturstudie menas att sökningen börjar brett i små steg för att sedan smalna av och under hela processen dokumenteras tillvägagångssättet (Friberg, 2006). Författarna av denna litteraturstudie har arbetat enligt ovan beskrivna metod men anser att det är mycket svårt att upprätthålla systematiken då det vid olika tillfällen av sökningar erhålls divergerande svar, trots dokumentation. Det är av vikt att vara medveten om hur de olika databaserna är uppbyggda för att hitta relevanta artiklar. Behärskas inte dessa kunskaper så är litteraturstudie som metod ej fördelaktigt att använda (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Sökningar gjordes med Patient AND Experience som två skilda ord och gav då även sjuksköterskans upplevelse. När sökorden sattes ihop som ett gav det de träffar som beskrev patienters upplevelse. Utökad sökning med Perioperative och Patientperspective gav ytterligare resultat som var relevant till litteraturstudien. Texterna som valdes var övervägande kvalitativa, då de bättre beskriver upplevelser. Två artiklar, båda av Carr et al. (2005; 2006), har både kvalitativ och kvantitativ ansats. En av artiklarna har kvantitativ ansats (Leinonen et al., 2001). Dessa artiklar inkluderades då de visar hur vanligt förekommande oro för att känna smärta och känslan av att tappa kontrollen är. Enligt tidigare beskrivning av datainsamlingen så upprepades sökningarna i databaserna mellan 2007/08 och 2007/10. Sökningarna gav då samma sökresultat vilket kan anses vara en av studiens styrkor. Analysen blir mer trovärdig om den görs av två oberoende granskare (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Författarna till denna litteraturstudie har enskilt och tillsammans granskat, analyserat och diskuterat artiklarna vilket leder till en objektiv bedömning som kan ses som en triangulering, vilket i sin tur ökar trovärdigheten. Med triangulering menas att forskarna söker samma fenomen men ur olika synvinklar (Forsberg & Wengström, 2003) 14

15 Tillförlitligheten blir högre och risken för misstolkningar minskar om det är flera författare som tolkar och läser texterna (Polit & Beck, 2006). De valda artiklarna ska kvalitetsgranskas efter speciellt framtagna granskningsmallar (Forsberg & Wengström, 2003). I denna studie används en modifierad granskningsmall av Berg, Dencker och Skärsäter, (1999). För att öka trovärdigheten i denna litteraturstudie har endast artiklar med hög eller medelkvalitet ingått. I vår litteraturstudie ingår åtta artiklar med hög kvalitet och endast två av medel kvalitet. Valda artiklar presenteras i tabellform och i alfabetisk ordning allt för att underlätta för läsaren, här är även kvalitetsbedömningen redovisad. Författarnas bedömning är att resultatet inte skulle ha utmynnat i fler tema om materialet skulle ha varit större. Författarna har fått en djupare förståelse för patienters erfarenheter vid elektiv kirurgi och syftet med studien kan då anses som uppnått. Resultatdiskussion Resultatet i de valda artiklarna visar att det patienterna är mest orolig för, är att ha smärta och att inte få smärtlindring i den grad de önskar. All smärta är individuell. När patienten uppger att han har smärta så har han det. Sjuksköterskan har här ett viktigt arbete att med hjälp av frågor och instrument identifiera patientens smärta. Detta sker genom noggrann analys där anamnes och status är hörnstenar. Patienterna bör svara på hur, var och när smärtan upplevs. Var är smärtan lokaliserad? flyttar den på sig? föreligger utstrålning? och var gör det mest ont? Gör det ont vid belastning? eller i vila? vid speciella tillfällen på dygnet? och vad har smärtan för kvalitet? t.ex. skärande, brännande, molande osv. Det hjälpmedel som kan användas vid smärtanalysen är en så kallad intensitetsskala, visuell analog skala, (VAS). Intensitetsskalan används för att se förändringar i smärta och effekten av behandling (Nisell & Lundberg, 1999). Författarnas personliga reflektioner är att när patienten uppger smärta så frågar sjuksköterskan var han befinner sig på VAS skalan och patienten får den smärtlindring som anses adekvat, men sedan är sjuksköterskan dålig på att följa upp hur smärtlindringen verkar och på att dokumentera detta. I studien av Carr (2006) uttrycker patienterna att deras oro lindras när sjuksköterskan vid upprepade tillfällen använder visuell analog skala för att identifiera förekomsten av smärta samt utvärdera den smärtstillande effekten. Divergerande uppgifter lämnas av patienterna i Susleck (2007), här uppger patienterna att de blir nekade smärtstillande då de anses ha fått tillräckligt. Detta gör att patienterna inte vet hur de ska klara sin situation. Sjuksköterskan kränker då patientens värdighet och utsätter honom för lidande (Eriksson, 2001). 15

16 Resultatet visar flera faktorer som bidrar till att patienterna känner maktlöshet och bristande kontroll. I studierna av Carr (2005; 2006) och Susleck (2007) uppger flera patienter att de känner som de blir fråntagna sina rättigheter som patienter och att detta visar sig när de inte får använda sina egna kläder. De känner att deras beslutanderätt har försvunnit och att de blir behandlade som barn (Carr et al., 2005; 2006; Susleck, 2007) När patienten blir inlagd på sjukhus för vård så sker en förändring i den sociala rollen. Patienten spelar en roll som underordnad och beroende, allt detta är ändamålsenligt för patienten (Almås & Berntzen, 2002) Författarnas personliga erfarenheter säger att ett inskrivningssamtal där både det som ska åtgärdas operativt men även personliga förhållanden tas upp gör att det byggs upp en förtrolig relation som gör att patienten öppnar sig och vågar delge det som känns svårt. Som sjuksköterskor får vi helt enkelt bjuda på oss själva utan att för den skull göra avsteg från vår yrkesprofession, allt för att försöka få fram det som patienten känner och tycker. Vi ska som sjuksköterskor se patienten som en individ och inte som en diagnos eller sängnummer. I litteraturstudien framkommer också vikten av bra och tydlig information, detta visas i flera av valda artiklar. Resultatet i de nordiska artiklarna skiljer sig markant från de artiklar som kommer från England och USA. I de nordiska artiklarna visar det sig att patienterna är mer delaktiga i vården och vet sina rättigheter och kan ställa krav på sin vård (Barthelssson et al. 2003; Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall vården byggas på respekt för patientens självbestämmande och den skall så långt som möjligt formas och utföras i samråd med patienten. Vidare ska vi stärka patienten i sin patientroll och vi ska tillsammans bygga upp en bra och individuellt anpassad vård för varje enskild individ (SFS 1982:763). Patientinformation har flera syften, dels ska patienten kunna utöva självbestämmande, ta beslut och acceptera den vård som föreslås. På så sätt underlättas patientens känsla av kontroll över tillvaron genom att ovisshet minskar och planering möjliggörs. Brist på information kan uppfattas av patienten som bristande respekt hos sjuksköterskan. En välinformerad och motiverad patient är en bra samarbetspartner och gör vården effektiv (SOU 1997:154). Artiklarna från England och USA har inget av detta, här ska patienten lyssna på sjuksköterskan och göra som hon säger. Mycket av informationen som patienterna får behöver upprepas, patienterna uppfattar inte vad sjuksköterskan säger till dem bl.a. pga. oro eller att de är påverkade av anestesin när informationen ges (Carr et al., 2005; 2006; Susleck et al., 2007). 16

17 Bra och välutvecklad patientundervisning har en rad positiva effekter bl.a. så minskar ångest och stress, vidare så skapar informationen trygghet och hopp, detta ser patienterna som mycket bra. I några artiklar framkommer att patienterna vill veta vad som är normalt eller förväntade reaktioner i den postoperativa fasen. De anser att denna information är bristfällig och otydlig. Flera av patienterna får därför obehagliga överraskningar på egentligen normala tillstånd och detta skapar ångest och otrygghet (Barthelssson et al. 2003; Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). Välinformerade patienter upplever en större trygghet och de har tillit till sjuksköterskan. En kombination av skriftlig och muntlig information upplevs ge en helhet. Den skriftliga informationen är svårare att ta till sig, patienterna tittar bara igenom informationen och hoppas att någon ska förklara vad som ska hända och vad informationen innebär. Bäst resultat och tryggast patienter är de som får gå på ett informationsmöte inför det kommande ingreppet. Där får de träffa en operationssjuksköterska som ger den information om vad som ska ske operationsdagen och vad de kan förvänta sig av vistelsen (Barthelssson et al. 2003; Kvalvaag Grønnestad & Blystad, 2004). I några av valda artiklar framkommer väntan som en källa till oro för patienterna. Att bli framflyttad eller struken på operationsdagen upplevs som ångestfyllt. När väntan beror på akuta fall eller oförutsägbara händelser kan detta accepteras. Om väntan för patienterna beror på ineffektivitet är patienterna starkt kritiska och inte lika överseende (Mauleon et al., 2007; Susleck et al., 2007). Sjuksköterskorna upplever tiden då patienterna är tvungna att vänta som arbetsam och stressig. Väntan blir mer långdragen för patienten då sjuksköterskan på grund av ökad arbetsbelastning inte kan ägna den tid för patienten som han önskar (Mauleon et al.,2007). Detta styrks även i en artikel av Eriksson, Chiappe och Sellström (2003). Den perioperativa dialogen förväntas skapa kontinuitet i vården, det är sjuksköterskan som har ansvaret för den och håller samman kontinuiteten. Vidare ska dialogen göra den perioperativa vården till en sammanhängande helhet och det är sjuksköterskan och patienten som utgör delarna i helheten. Sjuksköterskan ska vara ett känt ansikte, en person som patienten kan ha förtroende för, våga lita på och sjuksköterskan blir den som finns vid patientens sida. Vidare ska arbetssättet öka sjuksköterskans möjlighet att arbeta säkrare eftersom hon vet vem patienten är och ge sjuksköterskan möjlighet att förbereda sig bättre. 17

18 Hon får kunskap om de små detaljerna, de som är av avgörande betydelse för planering av den intraoperativa vården. Sjuksköterskan blir patientens skydd, hon tar ansvar för att patientens värdighet skyddas. Bristande kontinuitet kan minska patientens möjlighet till delaktighet eftersom patienten får olika besked av olika yrkesgrupper. Detta i sin tur skapar osäkerhet och otrygghet hos patienten (von Post, 1999). Det visar sig att arbetssättet med den perioperativa dialogen gör det lättare att rekrytera ny personal och få befintlig personal att stanna kvar på operationsavdelningar. Personal som arbetar med den perioperativa modellen är mer flexibla, samarbetar bättre och engagerar sig i varandras arbetsuppgifter. Eventuella problem som uppstår klaras upp tillsammans och de visar en ökad förståelse för varandras uppgifter. För att det perioperativa arbetssättet ska fungera måste det finnas chefer som entusiasmerar och ger utrymme för sjuksköterskorna att genomföra detta arbetssätt. Dock finns det personal som är ovilliga till förändringar, de anser att det gamla arbetssättet är fullt tillräckligt. Deras åsikt är att det inte finns anledning att prata med patienten innan operation, patienten är pre-medicinerad och har inget utbyte av någon kontakt eller samtal (von Post et al. 2005). Sjuksköterskor kan ibland komma i inre konflikt då patienters värdighet kränks. De anser att patienterna förnedras då annan vårdpersonal uppträder utan respekt och intresse för sitt arbete. Enligt Arlebrink (2006) har kommunikation och moral ett samband genom att vi förmedlar våra värderingar och handlingar genom kommunikation. Sjuksköterskan har därför svårt att förmedla något till patienten som inte är sant, patienten märker att informationen är felaktig. Sättet vi kommunicerar på ger uttryck för en människosyn, det behöver dock ej vara sjuksköterskans egen människosyn. Genom stress eller att skydda sig mot för mycket känslor kan vi ha stängt dessa inne. Vi som sjuksköterskor har därför en moralisk plikt att reflektera över vårt beteende gentemot patienterna. Om beteendet inte är bra finns det möjlighet för sjuksköterskan att rätta till detta (Arlebrink, 2006). STUDIENS BETYDELSE Det behövs fler studier i framtiden om patienters upplevelser i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Vårt samhälle förändras ständigt och dagens generation vet mer vad de vill och vad de har för rättigheter. Vi ska ju utforma vården tillsammans med patienten och patienten ska vara delaktig i sin vård. Välinformerade och trygga patienter upplever att 18

19 mobilisering och hemgång underlättas, när de vet vad som kommer att hända. Med uppföljande samtal efter hemgång stärker vi patienterna mer. I denna litteraturstudie framkom att patienterna hade oro för att behöva uppleva smärta, känna maktlöshet och bristande kontroll och även hur de upplevde omvårdnadsrelationen till sjuksköterskan. Det gäller för oss som sjuksköterskor att bemöta patienten som en unik individ och ej som en diagnos eller sängplats. Vi kan vidare lyssna på patienten och ta deras oro på allvar, det är endast patientens subjektiva upplevelse som kan ge oss svar. Morgondagens generation kommer troligtvis att vara bättre upplysta om rättigheter och vad de kan förvänta sig av sjukvården. Så det gäller för sjukvården att se framåt och vara ett steg före. OMNÄMNANDE Vi vill tacka Carita Andersson och Linda Kronståhl på Oskarshamns Sjukhusbibliotek för hjälp med litteratur, deras ovärderliga kunskap vid sökningar via databaser och att vi har fått tillbringa så mycket tid vid deras datorer. De visar aldrig att de tröttnar på oss och våra frågor. Det vi inte lyckats med ser de som en utmaning och ger sig inte förrän de hittat källan. Vi vill även tacka vår handledare Lise-Lotte Gunnarsson för gott handledarskap. Lise-Lotte har hjälp oss genom uppsatsskrivandet och väglett oss in på rätt spår. Hon fick oss att tro på oss själva när vi upplevde processen som svår. 19

20 REFERENSLISTA Almås, H., & Berntzen, H. (2002). Allmän preoperativ omvårdnad. H. Almås (red.), Klinisk omvårdnad del 1. (s ). Stockholm: Liber AB. Andersson, M. (1996). Integritet som begrepp och princip. En studie av ett vårdetiskt ideal i utveckling (avhandling för doktorsexamen, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa, Finland). Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Arnold, E., & Boggs, K. (2003). Interpersonal Relationships Professional Communication Skills for Nurses. (4th ed.). Philadelphia PA: Saunders Company. Backman, J. (2001). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Barthelsson, C., Lützén, K., Anderberg, B., Bringman, S., & Nordström, G. (2003). Patients experiences of laparoscopic fundoplication in day surgery. Journal of Ambulatory Surgery, 10, Berg, A., Dencker, C., & Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med depressionssjukdomar (SBU rapport nr 3). Stockholm: SBU. Carr, E., Thomas, V., & Wilson-Barnet, J. (2005). Patient experiences of anxiety, depression and acute pain after surgery: a longitudinal perspective. International Journal of Nursing Studies, 42, Carr, E., Brockbank, K., Allen, S., & Strike, P. (2006). Patterns and frequency of anxiety in women undergoing gynaecological surgery. Journal of Clinical Nursing, 15, Eide, H. & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur. 20

21 Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB. Eriksson, U., Chiappe, I., & Sellström, E. (2003). Att vårdas på sjukhus. Vad är patienter missnöjda med? Vård i Norden, 2, (68), Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Friberg, F. (2006). Att utforma ett examensarbete. F. Friberg (red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s ). Lund: Studentlitteratur. Frithiof, A. (1998). Beredd på operation. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan. Holm, S. & Hansen, E. (2000). Pre- och postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Kvalvaag Grønnestad, B., & Blystad, A. (2004). Pasienters opplevelse av informasjon i forbindelse med en operasjon. En kvalitativ studie. Vård i Norden, 74, (24), 4-8. Lagerstöm, E., & Bergbom, I. (2006). The care given when undergoing operations and anaesthesia the patients perspective. Journal of Advanced Perioperative Care, 2, (4), Leinonen, T., Leino-Kilpi, H., Ståhlberg, M.-R., & Lertola, K. (2001). The quality of perioperative care: development of a tool for the perceptions of patients. Journal of Advanced Nursing, 35, (2), Lindwall, L., & von Post, I. (2000). Perioperativ vård den perioperativa vårdprocessen. Lund: Studentlitteratur. Mauleon, A., Palo-Bengtsson, L., & Ekman, S.-L. (2007). Patients experiencing local anaesthesia and hip surgery. Journal of Clinical Nursing, 16,

22 Medicinska forskningsrådet MFR-rapport 2. (2002). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning forskningsetisk policy och organisation i Sverige. Stockholm: Vetenskapsrådet. Nisell, R., & Lundeberg, T. (1999). Smärta och inflammation Fysiologi och terapi vid smärttillstånd i rörelseorganen. Lund: Studentlitteratur. Olsson, L. -E. (2006). Patients with acute hip fractures motivation, effectivenes and costs in two different care systems (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet). Polit, D.F., & Beck, C.T. (2006). Essentials of Nursing Research Methods, Appraisal, and Utilization. (6th ed.). Philadelphia PA: Lippincott Williams & Wilkins. Rooke, L. (2000). Omvårdnad Teoretiska ansatser i praktisk verksamhet. Stockholm: Liber AB. Rudolfsson, G., Hallberg, L., Ringsberg, K., & von Post, I. (2003). The nurse has time for me: the perioperative dialogue from the perspective of patients. Journal of Advanced Perioperative Care, 1, (3), Rudolfsson, G., von Post, I., & Eriksson, K. (2007). The expression of caring within the perioperative dialogue: A hermeneutic study. International Journal of Nursing Studies, 44, Sachs, L. (2004). Tillit som bot Placebo i tid och rum. Lund: Studentlitteratur. SOSFS 1995:15. Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1997:154. Patienten har rätt. Delbetänkande av Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation. Stockholm: Socialstyrelsen. 22

23 Susleck, D., Willocks, A., Secrest, J., Norwood, B.K., Holweger, J., Davis, M., Myhan, G., & Trimpey, M. (2007). The Perianesthesis Experience From the Patient`s Perspective. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 22, (1), von Post, I. (1999). Professionell naturlig vård ur anestesi- och operationssjuksköterskors perspektiv (avhandling för doktorsexamen, Åbo Akademi Universitet). von Post, I., Frid, I., Kelvered, M., & Madsen-Rihlert, C. (2005). Den perioperativa dialogen möjligheter och hinder för nya vanor i praxis. Vård i Norden, 78, (25), Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2: a rev. Uppl.). Lund: Studentlitteratur. 23

24 Bilaga 1.Databassökning Databas Sökord Antal träffar Bearbetning Urval Artiklar CINAHL /08 1.Patient* 2.Experience* 3.Surgery* 4.elective* Läst alla titlar samt 40 abstrakt (3) 5. Perspective 6. Perioperative 7 2 Läst alla abstrakt Läst abstrakten, samma som redan hittats. (3) PubMed /08 1.patient 2.experience 3.surgery 4.Elective Alla sökord tillsammans Utökad sökning med perspective samt perioperative 57 2 Läst alla titlar, samt 6 abstrakt. Läst abstrakten. 0 0 ELIN@Kalmar Patient AND perspevtive Patient AND experience Elective AND surgery Alla tillsammans Patient AND perspective AND experience AND surgery 58 Läst alla titlar, en som tidigare hittats samt två abstrakt 3(2) SveMed+ Sökord som ovan, utan experience med Perioperativ care Patient AND Perspective Läst alla abstrakt. 1(1) Elective AND Surgery 55 Läst alla titlar 0 ExperienceAND Patient 85 Perioperative AND Patient AND Perspective 3 Läst titlar 0 Alla tillsammans ( ) = artiklar som ingår i studien 0

25 Bilaga 2.Kvalitetsbedömning Protokoll för kvalitetsbedömning av vetenskapliga artiklar efter Berg, Dencker & Skärsäter (1999). Manual för litteraturgranskning. 1. Patient definition 0=otillräcklig 1=tillräcklig 2. In- och exklusions kriterier beskrivna 0=otillräcklig 1=tillräcklig 3. Urvalsförfarandet beskrivet 0=otillräcklig 1=tillräcklig 4. Är urvalet representativt 0=otillräcklig 1=tillräcklig 5. Är kontexten beskriven 0=otillräcklig 1=tillräcklig 6. Bortfallsanalys 0=otillräcklig 1=tillräcklig 7. Interventionen 0=otillräcklig 1=tillräcklig 8. Analysmetoden beskriven 0=otillräcklig 1=tillräcklig 9. Etiskt resonemang 0=otillräcklig 1=tillräcklig 10. Analysförfarande beskrivet 0=otillräcklig 1=tillräcklig 11. Resultat redovisningen 0=otillräcklig 1=tillräcklig 12. Resultatet överförbart 0=otillräcklig 1=tillräcklig 13. Relevant resultat mått 0=otillräcklig 1=tillräcklig Typ av studie.. Huvudresultat Låg total kvalitet 0-3 poäng Medelgod kvalitet 4-8 poäng Hög kvalitet 9 poäng Poäng:.. Sign