Ung Kommunikation. Bergaviksskolan UK UTVÄRDERING

Transkript

1 2008 Ung Kommunikation Bergaviksskolan UK UTVÄRDERING

2 En kort beskrivning av vårt projekt. Temagruppens grundläggande vision är att inom ramen för KK-stiftelsens projekt "Ung Kommunikation" planera, genomföra samt utvärdera hur den moderna tekniken kan fungera som en länk mellan lärare och elev. Avsikten är även att knyta lärarutbildningen till projektet då ett av syftena med Ung Kommunikation är att skapa förutsättningar för utveckling/förändring i lärarutbildningens såväl teoretiska som praktiska delar. Vi tänker oss tre inriktningar på projektet Elevblogg Utvärdera sitt eget arbete 2-3 inlägg/vecka Källa för studenters textanalys Vuxenstöd via MSN Vuxenkontakt på nätet Motivationshöjare Läxhjälp som strävan mot en likvärdig utbildning Möta eleverna på deras hemmaplan Skol-TV Utforska elevernas egna forum Andra uttrycksmetoder än text

3 Vår utvärdering: Elevblogg Bloggarna har använts av eleverna för att utvärdera sina egna arbeten, samt för att skriva andra texter, läxor mm. Det positiva med att skriva i bloggform är att texterna är tillgängliga för kompisar, familj och övriga intresserade. En förutsättning för god bloggkvalitet är att vi som vuxna läser och kommenterar kontinuerligt. När eleverna har semester är bloggen en mycket bra form för läxa/dokumentation. Den är också en källa för textanalys inför ex utvecklingssamtal. Skrivandet blir mer meningsfullt och eleverna blir med hjälp av den publika faktorn mer motiverade till att prestera väl. En ambition har funnits att prestera 2-3 inlägg per vecka, många har lyckats att uppnå målet. Samtliga elever har dock utvecklat sitt bloggande, både innehållsmässigt och det tekniska kunnandet. Alla elever har utvecklat följande kvaliteter: Ordbehandling Bildredigering Allmän datorkunskap Källkritik och upphovsrätt Etik och moral på nätet Elevernas kreativitet Generositet med egen kunskap Som en följd av vårt projekt har stora delar av klasslärarna på Bergavik fått upp ögonen för bloggandets möjligheter och vinster. I dessa tider då man poängterar vikten av föräldrarnas engagemang i skolan blir ju detta en viktig och tydliggörande del i det arbetet. Vuxenstöd via MSN Det har inte funnits så stort behov av läxhjälp via MSN som vi initialt trodde. Vi tror att det beror på att läxorna på den här nivån är så pass tydliga att alla känner sig trygga som det är. Vi har däremot upptäckt att MSN är ett bra forum för elever som inte pratar speciellt ofta i skolan. Vid sjukdom eller semester är det till stor hjälp för både elever och pedagoger som en hjälp vid sociala kontakter. Elever som har långa dagar på fritids kan hålla kontakten med sina kompisar via MSN. Som exempel kan nämnas en elev som under den största delen av sin skolgång varit en selektiv mutist, men via MSN fått en plattform för kommunikation. Vinsterna i det här specifika fallet kan inte nog betonas. Skol - TV

4 Skol-tv har utvecklats positivt det senaste året. De elever som har valt elevens val skol-tv har fått lära sig mycket om videoinspelning, intervjuteknik, presentationsteknik, sociala kontakter med vuxna människor, ansvarstagande för det egna arbetet m.m. Arbetssättet är enormt tilltalande då allt som presteras helt och hållet är elevbaserat (från tanke till färdig produkt). Alla elever är intresserade, engagerade och skapar tillsammans en gemensam vision av vad som skall produceras. Då vi känner att Skol-TV bidrar till en starkare Vi-känsla för hela Bergaviksskolan försöker vi fortfarande utveckla tankesätten för att en vidareutveckling ska ske. Som exempel kan nämnas att vi nu har infört Rektorns punkt ett nytt forum för skolledningen att nå ut till alla elever. Slutsats: Vi drar några viktiga slutsatser av vårt arbete. - Det är viktigt för kvaliteten i arbetet att man har regelbundna möten. Schemalagda långt innan. - För projektets välbefinnande är det viktigt att gruppmedlemmarna gör de uppgifter som de blir tilldelade. - Det är viktigt att fördela rollerna så att alla vet sitt ansvar. - Det är viktigt att tänka på intern PR så att kollegor och skolledning får veta vad vi gör. - Det är viktigt att all information når ut till alla deltagare. Några externa effekter av vårt projekt har varit: - En workshopdag på Bergaviksskolan, där många studenter från lärarutbildningen deltog. Då ett av målen för vårt projekt är att förändra lärarutbildningen så är vi nöjda med att studenterna uppmärksammade vår temadag. - Studiebesök från andra skolor och intressenter. - Flera föreläsningar angående projektet i olika kommuner. - Flera tidningsartiklar som uppmärksammat vårt projekt. - Presentation på HiK för lärarutbildarna. Sammantaget är vi nöjda, glada och stolta över vad vi åstadkommit. Vi ser fram emot en fortsättning på ett, i våra ögon, fantastiskt projekt. Ledord: Går man på upptrampade stigar kommer man aldrig först. Temagruppens arbete ger avtryck i lärarutbildningen

5 Projektnamnet Ung kommunikation har en dubbel betydelse, som syftar både på ungas sätt att kommunicera och på den nya tekniken. Tanken med projektet är att det som händer bland unga i samhället ska bemötas och en av frågorna är vilken kompetens som behövs för att klara detta. Arbetet inom temagruppen Den moderna tekniken som en länk mellan lärare och elev har haft såväl elevens perspektiv som lärarens perspektiv. Dels visar utvärderingen exempel på hur ungdomar kan bemötas via blogg, msn och Skol-TV, dels på vilken kompetens läraren behöver. Erfarenheter från projektet ovan som lärarutbildningen inte kan erövra på egen hand tas tillvara i kurser inom lärarprogrammet. Här är det framförallt kurser som behandlar innehållsaktiviteter som IKT, samtal, kommunikation, lärarrollen, elevrollen, text och textanalys som hittills varit aktuella. Den digitala kulturen Många av studenterna i lärarutbildningen idag är ungdomar som är vana vid den digitala kulturen vilket innebär ett ansvar för lärarutbildare som undervisar och/eller ägnar sig åt lärarutbildningsfrågor att involvera studenternas kunnande samt att utveckla och problematisera angelägna frågor som rör den digitala kulturens påverkan på skola och lärande. Elevernas användning av ny teknik speglar deras fritid samtidigt som den påverkar skolans och undervisningens arbetssätt och arbetsformer. Ser vi på den unga generationen är de mycket kommunikativt kompetenta. Eftersom de tränar på att samtala i många olika sammanhang får de en erfarenhet av att ständigt vara närvarande för samtal. Mötet med vänner blir viktigt för dagens unga oberoende av om det sker fysiskt, via mobil eller på internet. Kommunikation mellan elev och lärare Temagruppens arbete visar prov på hur IT används som hjälpmedel i undervisningen. Arbetet i temagruppen fokuserar på användandet av språket. Här ges elever, lärare, föräldrar och även lärarstudenter under den verksamhetsförlagda utbildningen tillträde till en gemensam interaktiv arena. Den moderna tekniken som en länk mellan lärare och elev är ett samarbete mellan lärarutbildare i lärarprogrammet och lärare i grundskolans år 3-6. Projektet syftar till att använda modern teknik som blogg, msn och Skol-TV i en kommunikation mellan elev lärare. Arbetssättet är inte fristående och isolerat utan en del av det vardagliga arbetet eleverna i år 3-6 ägnar sig åt. Lärarna ser användandet av blogg, msn och Skol-TV som ett komplementärt hjälpmedel till den ordinarie undervisningen. Tanken med blogg är att eleverna ska kunna skriva egna inlägg och kommentera andras. Det gäller här också att kunna utvärdera sina och andras arbeten. Elevbloggen finns under klassens länk på skolans hemsida 1. Genom bloggen har föräldrarna möjlighet att följa sitt barn i deras arbete under skoltid. Föräldrarna har också möjlighet att skriva kommentarer till de inlägg som lagts in. Syftet med att använda msn är att kunna erbjuda eleverna läxhjälp/vuxenstöd på eftermiddagar/kvällar. Läraren ska på detta sätt kunna fungera som ett stöd för de elever som inte har någon vuxen hemma efter skoltid. Det kan också handla om att nå elever som är bortresta eller sjuka. Tystlåtna och blyga elever kan kommunicera med läraren kring sådant som de kanske inte tar upp i klassrummet. Mötet med eleverna via msn är på deras villkor och utifrån elevens behov. Temagruppens arbete involveras i lärarutbildningen 1 Elevernas och lärarnas bloggar går att följa på skolans hemsida:

6 De erfarenheter temagruppen samlat på sig genom projektet är mycket värdefulla för lärarutbildningen, det handlar om erfarenheter lärarutbildningen inte kan erövra på egen hand. Här krävs att lärarutbildningsansvariga tar fasta på vad som gjorts i projektet, på vilket sätt och varför. Detta för att kunna infiltrera resultat, såväl process- som produktinriktade resultat, i utbildningens olika delar. Språket är till för kommunikation och omgivningen har stor betydelse för tillägnandet av det. Det räcker inte att behärska de språkliga momenten såsom att kunna producera meningar och ha ett gott ordförråd utan man måste också kunna använda sitt språk på så sätt att man kan argumentera, klargöra och ställa frågor. Detta är faktorer som elever, föräldrar och lärare i projektet utvecklat via blogg, msn och Skol-TV. Även en interpersonell kommunikation 2 som innebär att det finns flera parter som tillsammans, i ett växelspel skapar kommunikation, synliggörs i projektets olika inriktningar. God kommunikation är när personerna använder ett sätt att kommunicera som den andre förstår och där de också har ett gemensamt och ömsesidigt utbyte av samtalet. Flera exempel i elevbloggarna visar prov på god kommunikation. Studenter i lärarprogrammet får möjlighet att ta del av projektets inriktningar och analysera bland annat kommunikationen mellan olika aktörer. Samtal mellan människor sker på många olika sätt, skriftligt, muntligt, via bilder osv. Elevernas bloggtexter och även reportage producerade för elevernas Skol-TV kan kopplas till svenskämnet och läs- och skrivlärande, läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivundervisning. Som lärare är det av stor vikt att fundera på vad, hur och varför texterna skrivs och kommenteras på det sätt som sker. Språkets form och funktion är ständigt i fokus inom läsforskningen och med utgångspunkt i elevernas texter finns en hel del att beakta och arbeta vidare med. I maj 2008 presenterades också nya mål och kravnivåer för årskurs 3 vilka har betydelse för hur lärare, elev och föräldrar kan iscensätta och utveckla de kunskaper som eleverna i projektet nu förfogar över. Interaktion med andra online innebär att vi i denna aktivitet inte är avskurna från vår riktiga värld. Kroppen befinner sig fortfarande framför datorn i den verkliga världen medan vår uppmärksamhet är i den virtuella. Detta kan liknas vid när vi försjunkna i en spännande bok får känslan av att befinna oss någon helt annanstans. Separeringen mellan kropp och uppmärksamhet påverkas av den miljö vi befinner oss i framför vår datorskärm. Detta gäller såväl när vi läser en bok, ser en film eller sitter framför datorn 3. Termen ett vidgat textbegrepp används i kursplanens beskrivning av ämnet svenska 4 och innebär att det förutom skrivna och talade texter även ska ingå bilder. Formuleringar som litteratur och bildmedier, olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade och avlyssning, film, video etc. är inslag som hör samman med det vidgade textbegreppet. Barn och ungdomar ska rustas i en strukturell textkompetens och frågan är vilken form och funktion den ska ha. Projektet har, förutom elevblogg och vuxenstöd via MSN också haft inriktningen Skol-TV. Inom denna del finns möjlighet för lärarstudenter att tolka och analysera andra uttrycksmedel än text. Kursmoment lärarstudenterna studerar i teori och praktik kan vara lärmiljö, texter av olika slag, språkets form och funktion, läsförståelsestrategier, texttyper etc. Lärarens kompetens när det gäller ovanstående är av yttersta vikt för att kunna planera, genomföra och utvärdera en undervisning där eleverna ges möjlighet att arbeta med olika slags textgenrer; berättande, beskrivande och instruerande genrer. Projektets levande och dagsaktuella elevbloggar kan vara ett bidrag i sådana kursmoment. 2 Andersson, XX (2002) 3 Jobring, XX () 4 Skolverket (2000). Kursplaner.

7 Även lärarna i projektet har egen blogg som används på lite olika sätt. Några lärare informerar föräldrarna genom att lägga ut veckobrev och matsedel medan andra lärare både informerar och låter eleverna sammanställa aktiviteter klassen gjort. Genom att ta del av lärarbloggar kan studenterna få en bild av hur lärare på olika sätt arbetar med information, delaktighet eller utvärdering av klassens arbete. Kursplanemål kopplade till temagruppens arbete I Allmänna utbildningsområdet, inriktningar och specialiseringar som tar upp moment som IKT i undervisningen, kommunikation, samtal och text har projektet en naturlig plats. I kursplanearbetet har projektets innehåll beaktats och arbetet i temagruppen ingår som delmoment i flera av målen som anges i respektive kursplan. Nedan ges exempel på målformuleringar där, antingen hela eller delar av projektet, har en tillhörighet. Inom Allmänt Utbildningsområde läser studenterna kursen Examensarbete 15hp. I den kursen skriver studenterna ett självständigt arbete. Projektet har funnits med dels som utgångspunkt i enskilda arbeten, dels som inspiration till andra uppsatser kring IT och undervisning. Även i inriktningen Svenska för grundskolans tidigare år, 1-60 hp tas moment upp som kan använda sig av erfarenheter från projektet. Kursplanen anger under förväntade studieresultat att studenten ska kunna hur elever utvecklar förmågan att förstå texter i olika genrer analysera texter och elevproducerade texter betydelsen av kontextuella faktorer faktorer för läs- och skrivlärande olika texttyper samt analys av elevproducerade texter analysera texter utifrån ett kulturellt perspektiv analysera texter producerade av elever med annat modersmål än svenska använda estetiska uttrycksformer för att konkretisera muntligt och skriftligt berättande använda estetiska uttrycksformer integrerade i svenskämnet använda IKT i läs- och skrivundervisningen Lärarutbildningen i framtiden... Utredningen En hållbar utveckling 5 skriver fram att IT är en viktig del i användandet av nya undervisnings- och inlärningsmetoder. I förslaget anges att fyra perspektiv ska genomsyra all lärarutbildning där ett av perspektiven är IT som utbildningsresurs. Studenterna i lärarutbildningen ska, i en gemensam kärna av kunskaper och färdigheter, bli väl förberedda att möta de krav som yrket ställer. 5 Utbildningsdepartementet ( )