Ger barnförsäkringar ett starkt försäkringsskydd?

Transkript

1 Juridiska institutionen Examensarbete 30 högskolepoäng Höstterminen 2011 Ger barnförsäkringar ett starkt försäkringsskydd? - En analys av grundsyftet med FAL Mia Lagerqvist & Kajsa Lundberg Handledare: Filip Bladini Examinator: Jens Andreasson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och material Granskning av symtomklausuler och övriga undantag i barnförsäkringsvillkor Avgränsningar Behovet av barnförsäkringar Granskning av symtomklausuler och övriga undantag i barnförsäkringsvillkor Granskning av förköpsinformation Disposition Behovet av barnförsäkringar Olika former av försäkringsersättning till barn som i tidig ålder drabbas av sjukdom Närmare om ersättningsmoment i barnförsäkringar En jämförelse av ersättningsbelopp ur socialförsäkringen och barnförsäkringar Grundsyftet med en ny försäkringsavtalslag Vad är ett starkt försäkringsskydd? Närmare om 12 kap. 5 FAL Lagregeln i förhållande till barnförsäkringar Lagregeln i förhållande till olika ansvarsbegränsningar En granskning av ansvarsbegränsningar i barnförsäkringsvillkor Förekomsten och utformningen av symtomklausuler och övriga undantag Symtomklausuler i egentlig bemärkelse Symtomklausuler i oegentlig bemärkelse Undantag för specifika sjukdomar Karenstider Möjligheten till tilläggsförsäkringar Effekter av utformningen av ansvarsbegränsningarna Tolkningssvårigheter Bevisaspekter Försäkringsbolagens informationsplikt avseende förköpsinformation

3 6.1 Innebörden av informationsplikten innan försäkringens tecknande Krav som kan ställas avseende de granskade ansvarsbegränsningarna Huruvida begränsningarna utgör viktiga begränsningar Vad kravet på tydlighet innebär Slutsatser Försäkringsbolagens förköpsinformation Säkerställer regleringen i FAL ett starkt skydd vid barnförsäkringar? Regleringens påverkan på förekomsten av ansvarsbegränsningar Lagregeln som begränsar användningen av symtomklausuler Kravet på förköpsinformation Ger barnförsäkringar ett starkt försäkringsskydd? Källförteckning Offentligt tryck Litteratur Artiklar Elektroniska källor Försäkringsvillkor Muntliga källor Rättsfallsförteckning Nämndavgöranden Bilaga 1 En sammanställning över fackförbundens gruppförsäkringsavtal Bilaga 2 En sammanställning av förekomsten av undantagsklausuler i barnförsäkringar Bilaga 3 Förekomsten av undantagsklausuler i barnförsäkringar Bilaga 4 Utdrag ur Konsumenternas försäkringsbyrås jämförelse av barnförsäkringar Bilaga 5 Vilka sjukdomsgrupper/sjukdomar undantas från ersättning i kollektiva barnförsäkringar? 3

4 Abstract In the year of 2006 an extensive reform of the insurance law was implemented and the new law, Försäkringsavtalslagen (2005:104), was introduced. The purpose was to ensure that all types of insurance give a strong insurance coverage. In this essay we follow up if the purpose has been achieved, based on child insurance and the liability limitations therein. Children insurance policies contain various limitations of liability. The main reason why companies want to use this kind of restrictions is that they want to counter that insurance is taken not only by parents with children that have a high risk. Against this interest is the individuals interest of a comprehensive insurance. We have conducted an examination of the largest companies on the market of child insurance. The most common limitations of liability provisions are clauses that exclude diseases that have shown symptoms before the insurance was signed. Other commonly used liability limits are those that generally exclude congenital diseases, those that exclude specific diseases and clauses that contain specific waiting periods. There are two types of regulations that are central in this context and which was introduced to strengthen the insurance coverage. One of them restricts the use of clauses that exclude diseases that the insured had before the insurance was taken, while the other type regulates the requirement for presale information. Since we completed our study we have found that the regulations cannot guarantee a strong insurance coverage for children insurance. The first one is not even practically used on child insurance and the other is too vague. Our conclusion is that protection of the individual policyholder has to be seen adequately. The fear that insurance companies would not offer insurance for children has been allowed to take too much space. The way the rules stand today the legislator s purpose cannot be achieved. Regulatory actions must be taken. We believe that both the regulation that restricts the use of clauses that exclude diseases that the insured had before the insurance was taken and the requirement for presale information have too be changed. A clause that excludes diseases that have shown symptoms before the insurance was signed should for example not be used on older children. Since older children are able to express and explain their state of health there is no motivated reason to allow them in those cases. 4

5 Förkortningslista AF AkademikerFörsäkring DF Dina Försäkringar F Folksam FAL Försäkringsavtalslag (2005:104) FL Förenade Liv GF Gjensidige Försäkring HD Högsta Domstolen KFL Konsumentförsäkringslag (1980:38) KOVFS Konsumentverkets föreskrifter Lf Länsförsäkringar M Moderna Försäkringar Mov Movestic MFL Marknadsföringslag (2008:486) MTF Moderna Trygghetsförsäkringar NFT Nordisk Försäkringstidsskrift PFN Personförsäkringsnämnden Prop. Proposition S Skandia SA Salus Ansvar SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SOU Statens Offentliga Utredningar TH Trygg-Hansa 5

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund År 2006 genomfördes en omfattande reform av försäkringsrätten och den nya Försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL, infördes. Grundsyftet var att ge försäkringstagare ett starkt skydd vid alla typer av försäkringar, vilket ansågs angeläget med tanke på den stora sociala betydelse som försäkringar har för många. 1 På den svenska försäkringsmarknaden finns idag en rad olika försäkringar, men vi anser att barnförsäkringar 2 är den typ som är av störst intresse att granska mot bakgrund av grundsyftet med reformen. Enligt vår mening är det särskilt intressant att undersöka ansvarsbegränsningar i dessa som tar sikte den försäkrades hälsotillstånd 3 då de utgör en viktig faktor vid bedömningen av huruvida försäkringsskyddet kan anses starkt. Vår avsikt är därmed att nu, fem år senare, följa upp om grundsyftet med FAL har uppfyllts avseende barnförsäkringar. En grundläggande princip inom försäkringsrätten är den så kallade produktfrihetsprincipen. Principen innebär i princip att försäkringsbolagen fritt bör kunna ange vilka risker de täcker samt vilka undantag som görs från försäkringsskyddet. Syftet är att inte hindra produktutvecklingen på försäkringsområdet och öka internationell konkurrens mellan försäkringsbolagen. Som ett utflöde av principen kan därmed olika typer av klausuler som begränsar försäkringsskyddets omfattning användas, vilket är en möjlighet som har tillvaratagits i barnförsäkringsvillkor. 4 Den främsta förklaringen till att ansvarsbegränsningar används är sannolikt intresset av att förhindra moturval. Moturval innebär att försäkringsskyddet i första hand efterfrågas av sådana som löper stor risk att drabbas av sjukdom. Konsekvenserna blir att premiekostnaderna ökar och att enskilda som löper lägre risk att drabbas av försäkringsfall 1 Prop. 2003/2004:150 s Med begreppet barnförsäkringar avses i uppsatsen kombinerade sjuk- och olycksfallsförsäkringar, såväl individuella som kollektiva sådana. Med kollektiva försäkringar avses vidare gruppförsäkringar som tecknas genom att de enskilda gruppmedlemmarna anmäler sin anslutning till den försäkring som gruppavtalet avser och sedan själva ansvarar för premien. 3 Med begreppet ansvarsbegränsningar avses i uppsatsen sådana undantag som grundar sig i den försäkrades hälsotillstånd. 4 Generellt kan sägas att tre typer av ansvarsbegränsningar används: symtomklausuler, undantag för specifika sjukdomar och karenstider. Med symtomklausuler menas klausuler som undantar sjukdomar som den försäkrade hade innan försäkringen tecknandes. Egentliga sådana tar sikte på sjukdomar som visat symtom innan tecknandet, medan oegentliga tar sikte på sjukdomar som den försäkrade bar anlag för vid tecknandet. Karenstider innebär att försäkringen inte gäller för sjukdom eller påvisat symtom som visar sig inom en viss tid från tecknandet. För mer information se bilaga 2 och 3. 6

7 väljer att inte teckna försäkringen. Utfallet är givetvis negativt för både försäkringskollektivet och försäkringsbolagen. Mot försäkringsbolagens intresse av att i vissa fall utesluta ersättning på grund av risken för moturval står framför allt försäkringstagarens intresse av ett omfattande försäkringsskydd, men det finns även ett samhälleligt intresse. I statens uppfyllande av ansvaret att verka för socialvälfärd aktualiseras socialförsäkringssystemet vid sjukdom. Eftersom ett ickeomfattande försäkringsskydd innebär att behovet av ersättning från det allmänna ökar finns en naturlig växelverkan mellan socialförsäkringssystemet och privata försäkringsalternativ. På lång sikt är det därför ur ett samhällsekonomiskt perspektiv mer fördelaktigt om försäkringsbolagen erbjuder enskilda möjligheten till framtida ekonomiskt skydd vid sjukdom till en rimlig kostnad. För att fortsättningsvis kunna följa diskussionen om vad som utgör ett starkt försäkringsskydd är det viktigt att ha i åtanke å ena sidan produktfrihetsprincipen och risken för moturval och å andra sidan intresset av omfattande försäkringsskydd. Avvägningen mellan intressena kommer tydligt till uttryck i propositionen. Regeringen menade att försäkringens sakliga omfattning endast borde göras föremål för lagreglering i speciella avseenden, men att de regler som väl infördes skulle vara tvingande med hänsyn till den betydelse individuella personförsäkringar har för försäkringstagaren och dennes anhöriga. 5 I 12 kap. 5 FAL regleras tillåtligheten av ansvarsbegränsningar i individuella personförsäkringar. Bestämmelsen begränsar användandet av klausuler som undantar sjukdomar som den försäkrade hade innan avtalets ingående. Regleringen befäster upplysningsplikten som en viktig faktor vid användandet av ansvarsbegränsningar i försäkringar. 6 Den omständigheten att lagregeln inte innefattar gruppförsäkringar kan sannolikt förklaras med att tecknande av dessa normalt inte kräver någon hälsodeklaration 7, utan endast en anmälan. 8 En intressant fråga är dock vilken inverkan regleringen har på individuella barnförsäkringsvillkor. Det finns 5 Prop. 2003/04:150 s Upplysningsplikten stadgas i 12 kap. 1-4 FAL. Försäkringstagarens skyldighet innebär i stora drag att denne måste besvara alla frågor försäkringsbolaget ställer på ett riktigt och fullständigt sätt. Lämnas oriktiga uppgifter, av oaktsamhet som inte är ringa, kan försäkringsbolaget frånkänns ansvar för inträffat försäkringsfall om det kan visa att aktuellt skydd inte skulle ha meddelats om fullständiga uppgifter uppgetts. 7 En hälsodeklaration består av ett antal detaljerade frågor om den försäkrades hälsa. Syftet är att gamla sjukdomar ska upptäckas och kunna undantas från försäkringsskyddet. 8 Konsumenternas försäkringsbyrå, 7

8 nämligen en uppfattning om att ansvarsbegränsningar är uteslutande tillåtna i barnförsäkringar, med hänvisning till att det enligt lagregeln är påkallat av försäkringens art. Enligt vår mening finns dock skäl att utreda vad uppfattningen grundar sig på, samt om en sådan ordning kan anses rimlig mot bakgrund av de intressen som talar emot en absolut tillåtlighet. Vi menar vidare att det finns anledning att diskutera vilka ansvarsbegränsningar som faller under lagregeln och vilka som försäkringsbolagen är helt fria att använda i villkoren. För att i ett senare skede kunna besvara huruvida lagstiftaren har lyckats uppnå ett starkt skydd även vid barnförsäkringar menar vi att förekomsten och utformningen av ansvarsbegränsningar i barnförsäkringsvillkor måste utredas. En sådan granskning är även motiverad av att det i nuläget saknas motsvarande utredningar. Frågornas relevans kan möjligen ifrågasättas utifrån vilket behov barnförsäkringar fyller. Vi måste därför klargöra förhållandet mellan socialförsäkringssystemet och ersättningsmomenten i barnförsäkringar. Som i ett led att försöka besvara frågan huruvida ett starkt försäkringsskydd finns är det vidare av vikt att få kunskap om vilka förväntningar försäkringarna ger. För att försäkringstagaren ska kunna välja rätt försäkringsskydd utifrån dennes behov måste kunskap finnas om de ansvarsbegränsningar som försämrar skyddet. De förväntningar som barnförsäkringar skapar har ett direkt samband med vilken information försäkringsbolagen lämnar om villkoren innan avtalets ingående. För att kunna bedöma försäkringsskyddets styrka är det därför även relevant att fastställa innebörden av kraven på förköpsinformation i 10 kap. 2 respektive 19 kap. 5 FAL. 1.2 Syfte och frågeställningar Vi har för avsikt att utreda om grundsyftet med FAL har uppnåtts med utgångspunkt i de ansvarsbegränsningar som finns i barnförsäkringsvillkor. Inledningsvis avser vi att i korthet beskriva och utreda behovet av barnförsäkringar, för att ge läsaren en förklaring till varför huvudfrågeställningen är av intresse. Vi ska sedan göra en granskning för att kartlägga förekomsten av undantag i ett urval försäkringsvillkor på marknaden. En naturlig följd av granskningen blir även att belysa några av de effekter som utformningen av klausulerna medför. Vi tänker även analysera hur regleringen kring symtomklausuler och förköpsinformation påverkar förekomsten av ansvarsbegränsningar, samt i vilken utsträckning de bidrar till att säkerställa ett starkt försäkringsskydd vid barnförsäkringar. 8

9 Den centrala frågeställningen: - Säkerställer regleringen i FAL ett starkt försäkringsskydd vid barnförsäkringar? Delfrågeställningar: - Hur ser förekomsten och utformningen av symtomklausuler och övriga ansvarsbegränsningar ut i individuella respektive kollektiva barnförsäkringsvillkor på marknaden? o Vilka effekter kan utformningen av de ansvarsbegränsande klausulerna medföra? - Vilken betydelse har 12 kap. 5 FAL för förekomsten av ansvarsbegränsningar i barnförsäkringsvillkor? - I vilken utsträckning bidrar kravet på förköpsinformation i 10 kap. 2 respektive 19 kap. 5 FAL till säkerställandet av ett starkt försäkringsskydd vid barnförsäkringar? 1.3 Metod och material Vår uppsats består metodmässigt av två delar. I den ena delen analyseras de traditionella rättskällorna genom juridisk metod 9 medan vi i den andra delen utför undersökningar. Mellan dessa skiljer sig materialet till stor del åt. I den del där syftet är att utreda gällande rätt analyseras till största delen lagstiftning och förarbeten. Det är framför allt prop. 2003/04:150 som redogörelserna baseras på, men även SOU 1986:56 har en relativt central roll i framställningen. Det senare gäller särskilt i fråga om de avvägningar som gjorts kring den nya försäkringsavtalslagen samt för att få förslag till alternativa lösningar. I viss utsträckning studeras även rättsfall, framför allt i diskussionen om de effekter som användningen av ansvarsbegränsningar medför avseende tolkning och bevisning. Vid fastställande av informationspliktens innebörd används, utöver lagstiftning samt förarbeten, även övriga myndighetspublikationer samt doktrin som stöd. Den andra delen som utgörs av undersökningar består av tre mindre delar; kartläggning av huvudsakliga ersättningsmoment, granskning av ansvarsbegränsningar i barnförsäkringsvillkor samt analys av förköpsinformation med fokus på funna undantag. I samtliga dessa utgörs materialet av försäkringsbolagens publikationer. Hur granskningen av ansvarsbegräns- 9 Peczenik s. 29 ff. Juridisk metod innebär en textanalys av rättskällor som lagar, förarbeten, praxis och doktrin. 9

10 ningarna har utförts, vilket urval som gjorts och hur den skiljer sig från redan genomförda studier kommer att presenteras närmare i det följande Granskning av symtomklausuler och övriga undantag i barnförsäkringsvillkor I syfte att kartlägga förekomsten och utformningen av ansvarsbegränsningar i barnförsäkringsvillkor har vi granskat elva individuella- respektive nio gruppförsäkringar. Vi har sammanställt resultatet i bilaga 2, 3 och 5. I det följande ska vi redogöra för hur granskningen har utförts samt hur den förhåller sig till tidigare gjorda studier. I vår analys av ansvarsbegränsningar i utvalda försäkringsvillkor har gjort en indelning av begränsningarna i åtta olika grupper. 11 Vi har sedan gjort en markering () i aktuell tabell i bilaga 2 samt 3 beroende på vilka undantag som förekommer i de olika villkoren. 12 Någon motsvarande studie saknas sedan tidigare. Vi har vidare studerat ansvarsbegränsningar i gruppförsäkringar utifrån olika sjukdomsgrupper och redogjort för vilka åkommor som undantas från ersättning. Ansvarsbegränsningarna har sedan antecknats i tabellen i bilaga 5, och angivits som begränsningar 13, undantag 14 eller eventuella 15 undantag/begränsningar. Den här delen av granskningen påminner till stor del om en tidigare jämförelse, en studie av individuella barnförsäkringar utförd av Konsumenternas försäkringsbyrå 16 år Det är även anledningen till att vi inte låtit undersöka de individuella försäkringarna. Vissa skillnader i framställningen finns dock. I vår granskning framgår det tydligt om sjukdomen undantas uttryckligen eller om den eventuellt skulle kunna undantas genom att den anses medfödd, det vill säga om den omfattas 10 Avseende de andra två studierna, som är betydligt mindre anser vi inte att någon närmare presentation krävs. Eftersom de granskade försäkringarna vidare är samma som i granskningen som beskrivs utförligt krävs inte heller någon ytterligare beskrivning av urvalet. 11 Se bilaga 2 för information om de olika grupperna. Anledningen till den distinkta indelningen är att det är nödvändigt för att undvika att villkoren sammanblandas eller läses på fel sätt. 12 Bilaga 2 ger en översiktlig bild av ansvarsbegränsningarna. Bilaga 3 ger en utförligare beskrivning av dem. 13 Med begränsning avses inskränkningar som inte är absoluta och där viss ersättning kan utgå. 14 Absolut undantag, där ingen ersättning utgår. 15 Innebörden av att begränsningarna/undantagen är eventuella hänför sig till tre olika faktorer: att barnets ålder vid symtoms uppkomst har betydelse, att oegentliga symtomklausuler kan aktualiseras eller att karenstider kan hindra att ersättning utgår. 16 Konsumenternas försäkringsbyrå är en oberoende rådgivningsbyrå som ger vägledning till privatpersoner i försäkringsfrågor, där Konsumenternas Konsumentverket, Finansinspektionen och Svensk Försäkring är huvudmän. 17 Se bilaga 4 för utdrag ur studie alternativt använd följande länk för att se den gjorda jämförelsen i sin helhet: 10

11 av en oegentlig symtomklausul. Konsumenternas försäkringsbyrå redovisar inte denna skillnad utan anger istället bara om undantag görs eller inte. Eftersom byråns jämförelse endast vänder sig till konsumenter är metoden passande. Vår granskning har istället syftet att ge mer information om undantagens förekomst och vänder sig även till övriga parter. Vi anser därmed att den metod vi valt är lämpligare för vår granskning. Vi vill emellertid poängtera att för det fall att Konsumenternas försäkringsbyrå hade utfört en motsvarande granskning av kollektiva försäkringar hade vi inte valt att göra om den Urval och täckningsgrad Vårt urval av individuella barnförsäkringar baseras på Konsumenternas försäkringsbyrås jämförelse av barnförsäkringar. 18 Enligt uppgifter från Christina Meder, jurist vid Konsumenternas försäkringsbyrå, omfattar jämförelsen de största bolagen på marknaden där individuell barnförsäkring kan tecknas samt även några mindre. Någon exakt täckningsgrad för studien, det vill säga hur många försäkrade som berörs av den, har inte fastställts. 19 Vi ska därför i korthet redogöra för relevant statistik som stöder urvalet ytterligare. Avseende hur många som berörs av utvalda barnförsäkringsvillkor kan konstateras 83 procent av marknaden för individuell skadeförsäkring innehas av Folksam, If, Länsförsäkringar och Trygg Hansa. Dessa bolag står även för 81 procent av de totala premieinkomsterna. 20 Det är givetvis inte en garanti för att bolagen även innehar den största marknadsandelen vid barnförsäkringar, men det måste ändå anses högst sannolikt. I telefonsamtal med statistikassistent Lena Westerberg på Svensk Försäkring den 26 oktober 2011, uppgavs att statistik saknas rörande vilka marknadsandelar olika försäkringsbolag innehar i fråga om barnförsäkringar. Hon uppgav vidare att Svensk Försäkring inte heller har någon uppfattning i frågan. När det gäller valet av granskade gruppförsäkringsvillkor har vi utgått från de försäkringsbolag som fackförbunden inom centralorganisationerna LO, TCO och SACO har slutit avtal med, och som de därmed erbjuder sina medlemmar att teckna. 21 Centralorganisationerna hade 18 De individuella barnförsäkringsvillkor som vi granskat är i samtliga fall utom ett hänförliga till samma försäkringsbolag som de som ingår i Konsumenternas försäkringsbyrås studie. Eftersom Insplanets barnförsäkring är en gruppförsäkring valde vi att inte inkludera den. Försäkringsvillkoren för de utvalda bolagen är vidare samma som i studien, med ett undantag. Avvikelsen är If:s barnförsäkring. Orsaken är att försäkringsbolaget utfärdat nya villkor, vilka vi valt att tillämpa istället. 19 Telefonsamtal med Christina Meder, jurist Konsumenternas försäkringsbyrå. 20 Svensk Försäkring, Försäkringar i Sverige 2010, s. 4 avseende marknadsandel och s. 12 avseende premieinkomst. 21 Se bilaga 1 för att se vilka försäkringsvillkor som är gäller för de olika fackförbundens medlemmar. 11

12 enligt egna uppgifter år 2009 sammanlagt medlemmar. 22 Av Statistiska Centralbyråns senaste publicering avseende medborgerlig aktivitet för åren 2008 till 2009, följer att de fackliga organisationer och företagarorganisationer utgjorde den överlägset mest omfattande organisationsformen i Sverige. Medlemsantalet var enligt mätningen 3,6 miljoner vid tidpunkten. De därpå följande största organisationerna var idrottsföreningar och konsumentkooperativ, som hade 2,3 miljoner vardera. 23 Någon anledning att anta att övriga organisationer närmat sig fackförbunden i någon nämnvärd utsträckning sedan mätningen gjordes finns inte. Sammantaget talar det anförda för att de försäkringsbolag som slutit avtal med fackförbund inom centralorganisationerna även har ett stort antal anslutna försäkringstagare. För att försäkra oss om att de bolag som fackförbunden slutit avtal med verkligen är bland de största har vi vidare kontrollerat övrig befintlig statistik. Det saknas statistiska uppgifter som rör specifikt premieinkomster i försäkringsbolag som erbjuder gruppförsäkringar, men eftersom de fyra största försäkringsbolagen står för 89 procent av intäkterna på den totala försäkringsmarknaden tyder det på att bolagen är stora aktörer även inom gruppförsäkring. 24 Christina Meder, jurist vid Konsumenternas försäkringsbyrå, har vidare bekräftat att de bolag som vi har valt låta ingå i granskningen av försäkringsvillkor är de största på marknaden för barnförsäkringar i form gruppförsäkring. Överlägset störst är Medlemsbarn hos Folksam, men även Förenade Liv, Skandia och Trygg Hansa hör till de största, enligt henne. 25 I syfte att ge en så rättvisande bild som möjligt av hur användningen av ansvarsbegränsande klausuler ser ut i gruppförsäkringar på marknaden, har vi valt att endast låta ett försäkringsvillkor per bolag ingå i granskningen. 26 Eftersom flest fackförbund omfattas av de standardiserade gruppförsäkringsavtalen och även icke-medlemmar har möjlighet att ansluta sig till dessa, valde vi att studera respektive bolags standardiserade gruppförsäkringsavtal Se LO, Facklig anslutning år 2009, s. 10 Saco, Medlemsstatistik , s. 2 samt TCO, TCO:s medlemsstatistik 2009, s Statistiska Centralbyrån, Medborgerliga aktiviteter , s Svensk Försäkring, Branschstatistik Nr 2/ Telefonsamtal med Christina Meder, jurist Konsumenternas försäkringsbyrå. 26 Vi har gjort ett undantag avseende AkademikerFörsäkring, som har Movestic som försäkringsgivare. Anledningen är att de anpassade villkoren i relativt stor utsträckning skiljer sig från de standardiserade villkoren som Movestic använder, samt att medlemmar från flera fackförbund omfattas av dem. 27 Möjligen kan kritik riktas mot att bolagen har olika stora marknadsandelar. För att undvika missvisande resultat har vi därför varit tydliga med hur användningen ser ut för varje specifikt försäkringsbolag genom att konsekventa hänvisningar i fotnoter när procentsatser presenterats. 12

13 1.4 Avgränsningar Behovet av barnförsäkringar Vid den mindre granskningen, av huruvida barnförsäkringar fyller ett extra behov utöver socialförsäkringen, har vi valt att jämföra den huvudsakliga ekonomiska ersättning som kan utgå ur socialförsäkringen respektive barnförsäkringar. Valet innebär för barnförsäkringarnas del att vi inte har redogjort för till exempel ersättning för resekostnader och ersättning vid sjukhusvistelse. Avseende ersättningsmöjligheterna som socialförsäkringen ger har vi valt att avgränsa oss till att endast behandla sådan ekonomisk ersättning som aktualiseras vid inkomstbortfall. Vi har således inte berört till exempel bostadstillägg Granskning av symtomklausuler och övriga undantag i barnförsäkringsvillkor Vi har till att börja med valt att avgränsa oss till att enbart behandla barnförsäkringar i form av individuella- samt gruppförsäkringar som kan tecknas via fackförbund. Vi berör därmed inte kollektivavtalsgrundande försäkringar. När det gäller gruppförsäkringar har vi inte heller behandlat barnförsäkringar där arbetsgivare tecknar, och betalar, premien för sina anställda. Anledningen är att det än så länge är få arbetsgivare som står kostnaden för de anställdas barnförsäkringar. 28 Det skulle även föreligga betydande svårigheter vid fastställandet av vilka arbetsgivare som har slutit avtal med vilka försäkringsbolag samt hur varje specifikt villkor ser ut. Vi tror därför att ett sådant urval hade medfört en inte obetydlig risk för att ett undermåligt underlag hade förelegat. För det andra har vi endast i korthet berört de tilläggsmöjligheter som erbjuds i respektive granskad försäkring. När det gäller barnförsäkringar i stort finns vidare flera olika aspekter att behandla. Vi har emellertid valt att fokusera på de villkor som begränsar försäkringsbolagens ansvar och som har med den försäkrades hälsotillstånd att göra, samt försäkringsbolagens ansvar att informera om dessa. Detta innebär att vi inte något närmare kommer att behandla 12 kap. 5 1 p. FAL och den upplysningsplikt som åvilar försäkringstagare Granskning av förköpsinformation Vi har vid granskningen av information valt att avgränsa oss till att enbart behandla den som lämnas innan försäkringens tecknande, så kallad förköpsinformation. Anledningarna till varför vi inte har valt att även granska efterköpsinformation är flera. Till att börja med utta- 28 Telefonsamtal med Barbro Cederqvist, kommunikationschef på Förenade Liv. 13

14 lade kommittén i förarbetena till FAL att förköpsinformationen får anses viktigast utan tvivel. 29 Även Hellner har uttalat sig om att förköpsinformationen får anses viktigare än den information som lämnas efter köpet. 30 Vi menar också att efterköpsinformation inte anses ha samma betydelse som förköpsinformation vid stärkandet av konsumentskyddet. Detta trots att information given efter tecknandet kan angripas med starkare sanktioner enligt lagens nuvarande utformning. En viktig anledning till detta är att det krävs en bifallen process i domstol, vilket kan bli en både långdragen och kostsam process och som många därmed undviker. Om krav istället ställs på informationen som ges före avtalets ingående kan skydd erhållas direkt, utan att försäkringstagaren är beroende av nämnda bedömningar. Vi har i granskningen av förköpsinformation vidare valt att endast granska individuella villkor. Anledningen till avgränsningen är att försäkringstagaren i dessa fall sannolikt gör ett mer aktivt val av försäkring. Vilket fackförbund eller liknande sammanslutning som denne är medlem i har i dessa fall sannolikt inte någon påverkan på valet av försäkring. Christina Meder, jurist vid Konsumenternas försäkringsbyrå, har vidare uppgett att många människor inte ens är medvetna om att de har försäkringsskydd via kollektiva försäkringar. Hon menar att en förklaring till detta sannolikt är att barn medförsäkras genom ett enklare tillval på en anmälningsblankett, vilket ofta kan innebära att en extra ruta ska kryssas i, och att det därför lätt glöms bort. 31 Vi fann vidare inte någon anledning att granska både individuella och kollektiva barnförsäkringar. Syftet med granskningen är som nämnts inte att belysa skillnader försäkringstyperna emellan, utan fokus ville vi istället lägga på att till fullo ge en bild av vilken information som möter den potentielle försäkringstagaren innan avtal ingås. Vid granskningen gjorde vi inte heller någon mätning av hur lättillgänglig förköpsinformationen är på respektive bolags hemsida. För det fallet att informationens placering skulle vara märkbart annorlunda jämfört med de övriga bolagens marknadsföring hade vi dock för avsikt att beröra ämnet. 29 SOU 1986:56 s Hellner, NFT 1/1982, s Telefonsamtal med Christina Meder, jurist Konsumenternas försäkringsbyrå. 14