FUNKTIONSHINDER FÖRSÄKRINGSHINDER

Transkript

1 FUNKTIONSHINDER FÖRSÄKRINGSHINDER En rapport om funktionshindrades svårigheter att få teckna privat personförsäkring. Rapporten har gjorts av Konsumenternas försäkringsbyrå i samarbete med Handikappförbundens Samarbetsorgan och Handikappförbundens Ekonomiska Försäkringsförening.

2 Stockholm, september 2001 ISBN Typografi och form: Elisabeth Mogren Tryckt av AB Centraltryckeriet Ystad,

3 FÖRORD Det senaste året har vi fördjupat oss i ett viktigt konsumentproblem. Kartläggningen vi arbetat med har skett i samarbete med en referensgrupp som bestått av företrädare från nio olika handikappförbund. Vi vill tacka dessa representanter för allt de tillfört genom sina erfarenheter. Under arbetets gång har vi sammanträffat med ett antal, för vårt ämne, väl insatta personer. Vi vill även passa på och tacka dem för all värdefull information. Vårt tack riktar sig särskilt till Thomas Utterström, Justitiedepartementet, Fredrik Sundberg och Mikael Wollsten, Gerling Global Sweden Re, Ian Modin, Trygg-Hansa, Per Dahlenius, Folksam, Göran Flood och Åra Orrgård, Skandia Liv, Inger Jigskog, Länsförsäkringar, Erik Alm och Stig Hansson, Hannover Life Re, Pekka Koivisto och Mirja Kjellberg, Retro samt Lars Lööw och Jenny Olausson, Handikappombudsmannen. Insamling av material, utarbetande av enkäter, sammanställning, bearbetning och analys av data till rapporten har vi gjort själva. Stockholm i september 2001 Susanne Fagerberg Linda Schenholm 3

4 INNEHÅLL INLEDNING SAMMANFATTNING BAKGRUND Uppdraget Arbetsformer RISKBEDÖMNING Allmänt om privat försäkring Vad är en risk? Vad händer vid en skada? Vad innebär gruppering av risker? Vad händer vid en ansökan om försäkring? Handlingar för riskbedömning Hälsodeklaration Kompletterande uppgifter Oriktiga uppgifter Sviklig uppgift 4 FAL God tro 5 FAL Oaktsamhet 6 FAL Riskbedömning och moturval Livförsäkring Olycksfallsförsäkring, Sjuk- och olycksfallsförsäkring Sjukförsäkring Återförsäkring Försäkring i stort Socialförsäkring Avtalsförsäkring Privat försäkring Lagreglering för privat försäkring Försäkringsrörelselagen (FRL) Försäkringsavtalslagen (FAL)

5 Konsumentförsäkringslagen (KFL) Ny försäkringsavtalslag Plikt att sluta försäkringsavtal ENKÄT TILL HANDIKAPPFÖRBUND Enkätsammanställning Reflektioner och kommentarer Allmänt om enkäten Svarsfrekvens Individuell försäkring, gruppförsäkring Problemuppfångning KONSUMENTERNAS FÖRSÄKRINGSBYRÅ Samtliga försäkringstyper Barnförsäkring Omfattning Ersättningsregler Invaliditetsgrad Preskription Hälsoprövning/Oriktiga uppgifter Medfödda sjukdomar Vuxenförsäkring Hälsoprövning/Oriktiga uppgifter Omfattning Ersättningsregler Invaliditetsgrad Övriga personförsäkringsfrågor Pensionsförsäkring Trafikskador Medicinska tabeller ANALYS AV PERSONFÖRSÄKRINGSVILLKOR Barnförsäkring Ersättning vid invaliditet Ersättning för tillfälliga, svåra lidanden Ersättning vid sjukhusvistelse Ersättning för medicinsk invaliditet vid sjukdom Ersättning för skadans följder fullt ut Medfödda sjukdomar m m Försäkring för det ofödda barnet Sjukdomsbegreppet Vidareförsäkring - Fortsättningsförsäkring

6 Vuxenförsäkring Medicinsk invaliditet vid sjukdom Ersättning för skadans följder fullt ut Ersättning vid bestående skada resp tillfälliga lidanden...88 ENKÄT TILL FÖRSÄKRINGSBOLAG Enkätsammanställning Del 1 Övergripande frågor Reflektioner och kommentarer Riktlinjer och återförsäkring Motivering Försäkringsalternativ Riskprövningsnämnder Befintliga försäkringslösningar och produktutveckling..100 Statistik Enkätsammanställning Del 2 Riskbedömningsexmpel Vuxenförsäkring Barnförsäkring Reflektioner och kommentater Allmänt Typexempel vuxen Typexempel barn KÄLLOR OCH LITTERATUR FÖRKORTNINGAR BILAGOR Förbund som är medlemmar i HSO Förbund som är medlemmar i HEFF Avtal beträffande genetiska undersökningar Försäkringsansvarig på respektive HSO-förbund Enkätresultat livförsäkring Enkätresultat sjuk- och olycksfallsförsäkring Enkätresultat olycksfallsförsäkring Enkätresultat sjukförsäkring

7 INLEDNING Som titeln till denna rapport antyder är det tveklöst så att funktionshinder i många fall också betyder försäkringshinder. Vi har tittat närmare på vilka problem personer med funktionshinder stöter på och försökt belysa orsakerna. Försäkringsverksamhet bygger på idén att flera personer som är utsatta för likartade risker är intresserade av att betala för att få ett visst skydd. Eftersom försäkringsbolagen sorterar likartade risker blir det för dem som utgör en högre risk dyrare och även svårare att teckna försäkring. Hela befolkningen omfattas av den allmänna försäkringen. Försäkringen bekostas genom skatter och avgifter. Arbetsmarknadsförsäkringarna däremot omfattar som namnet också antyder i princip anställda, dvs en betydligt mindre del av befolkningen. Den som pga ett svårt funktionshinder är arbetsoförmögen kommer aldrig att få del av arbetsmarknadsförsäkringarna. När vi betraktar de privata försäkringarna kan vi konstatera att kretsen försäkrade blir ännu mindre; alla är inte intresserade av ett försäkringsskydd och alla får heller inte möjlighet att teckna försäkring. Vår allmänna försäkring ger ett relativt gott skydd för de flesta. Och för oss som får del av arbetsmarknadsförsäkringarna förbättras skyddet ytterligare. Tveklöst behöver många därutöver en privat försäkring. Skälen till detta kan vara olika. Den som har familj och stora lån på sitt hus önskar förmodligen en dödsfallsförsäkring, äventyraren har ett betydande intresse av en bra olycksfallsförsäkring etc. I rapporten har vi tittat närmare på de privata personförsäk- 7

8 ringar som inte utgör sparandeprodukter. Sparandeförsäkringarna utgör normalt inget problem för funktionshindrade. De får teckna försäkring på samma villkor som andra. Dessa produkters premiesättning styrs endast av ålder och kön. En av försäkringsbolagens stora utmaningar då de säljer privat försäkring är att gruppera de likartade riskerna. Genom att få många att köpa en viss försäkring ökar möjligheten till vinst. Men detta bara under förutsättning att premien är den rätta. Ett försäkringsbolag som tar ut samma premie för alla, oavsett risken för skada, kan råka ut för att förlora de försäkringstagare som löper minst risk. De som utgör de goda riskerna kanske tycker att premien är för hög och väljer att avstå från att teckna försäkring eller också söker de sig till ett försäkringsbolag som grupperar riskerna annorlunda. Hos ett konkurrerande försäkringsbolag, som istället delar upp riskerna i flera olika grupper, skulle premien för denna grupp bli lägre. I det försäkringsbolag som endast har en och samma premie för alla försäkringstagare inträffar förmodligen på sikt att endast de dåliga riskerna stannar kvar. Effekten blir då att bolaget inte kan fullfölja sina åtaganden utan att höja premien. Grupperingen av risker är en viktig del av affärsverksamheten. Även om soliditetsaspekter i den nya försäkringsrörelselagen öppnar möjligheter att bestämma premier solidariskt, måste riskgrupperingen utarbetas under tillfredsställande kontroll, och så att ett så kallat moturval 1 inte uppkommer. Vid urvalet av den grupp som ska omfattas av försäkringen är det nödvändigt att bolaget har bra underlag i form av ett väl underbyggt statistiskt material. En osaklig särbehandling, som exempelvis en dåligt underbyggd premieförhöjning för en funktionshindrad, kan utan tvivel kritiseras och anses vara diskriminerande. Att säkerställa en 1 Mer om moturval sidan 28. 8

9 stabil riskbedömning, exempelvis genom att erbjuda överprövning till dem som önskar, är en viktig funktion. Bolagen har beskrivit att denna möjlighet finns, men tydlig information till konsumenten är åtminstone inte en uttalad policy. Hos bolagen finns riktlinjer som utgör grund för premiesättning och urval. Som regel tillämpas återförsäkringsbolagens riktlinjer. Det är viktigt med bra statistik, oavsett om det är direkteller återförsäkringsbolagens riktlinjer som tillämpas eller inte. Ett välutvecklat samspel mellan direktbolag och återförsäkringsbolag öppnar möjligheterna för ökat risktagande. För att skapa och upprätthålla goda och hållbara riskindelningsgrunder kan insamlande av medicinsk statistik, bearbetning och analys vara något att samarbeta kring för bolagen. I ett samhällssystem där den allmänna försäkringen inte ger medborgarna ett tillräckligt skydd finns det utrymme för en mängd olika privata försäkringsprodukter. Försäkringsbolagen strävar efter att komplettera samhällets skydd genom att finna lösningar som är tillräckligt attraktiva för alla grupper som efterfrågar ett förbättrat försäkringsskydd. En vanlig lösning är gruppförsäkring. Risken sprids över gruppen som dock oftast består av anställda eller fackanslutna. Men det kan finnas ytterligare varianter t ex individuella paketprodukter. För att belysa komplexiteten i frågan kan följande resonemang få tjäna som exempel. En diabetiker har en statistiskt sett kortare medellivslängd än genomsnittsbefolkningen. Om det konstruerades en kombinationsprodukt med såväl en dödsfallsförsäkring som ett sparande borde den ökade risken i dödsfallsförsäkringen i viss mån jämnas ut mot den lägre risken i sparandeprodukten. Som det ser ut idag kan en dödsfallsförsäkring beviljas för en diabetiker, men då endast till en förhöjd premie. Om samma diabetiker tecknar en ålderspension med livsvarig utbetalning (ett sparande) betalar däremot diabetikern 9

10 samma premie som den helt friske. Här finns förutsättningar att jämna ut riskerna. I vår studie har vi sett exempel på försök med sådana paketlösningar. Vad vi kan förstå har dessa hittills inte varit tillräckligt attraktiva. Förmodligen beror det på att de huvudsakligen avsett sparande. Ett viktigt sätt för bolagen att skapa bra försäkringar, för dem som drabbats av en skada under försäkringstiden, är att hitta modeller med långa avtal. Avtalen är normalt ettåriga och därefter föreligger rätt till förlängning. Barnförsäkringarna kan t ex tecknas för ett nyfött barn och fortsätta gälla till slutåldern för försäkringen, som oftast är 25 år. För det försäkrade barnet som drabbas av en svår skada finns idag små möjligheter att få ett fortsatt bra skydd efter slutåldern 25. Vi vill överlämna denna rapport till Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO, och Handikappförbundens Ekonomiska Försäkringsförening, HEFF, med förhoppningen att den kan ligga till grund för en fortsatt diskussion med försäkringsbranschen om goda frivilliga lösningar. Vår förhoppning är också att rapporten kan ge en bakgrund för våra beslutsfattare för att vidta eventuella lagstiftningsåtgärder, till exempel införa så kallad kontraheringsplikt även för personförsäkring. 10

11 SAMMANFATTNING Rapportens inledande avsnitt ger en beskrivning av hur försäkring, riskbedömning m m fungerar och samverkar. Vidare beskrivs i korthet de lagar som styr privat försäkring. En viktig lagstiftningsfråga är kontraheringsplikt. Med kontraheringsplikt menas att ett försäkringsbolag inte får vägra en konsument att teckna en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten om bolaget inte har särskilda skäl för sin vägran. I konsumentförsäkringslagen som inte gäller personförsäkring finns redan en sådan bestämmelse. Men det finns ingen motsvarande skyldighet för bolagen att teckna personförsäkring. Förslaget till ny försäkringsavtalslag innefatttar dock en kontraheringsplikt även för personförsäkring. Om en bestämmelse av detta slag införs leder detta till att varje nekad försäkring måste åtföljas av en saklig motivering i det enskilda fallet. En viktig del i rapporten har varit att utarbeta och genomföra en enkätundersökning riktad till handikappförbunden. Genom enkäten har förbundens erfarenheter av medlemmarnas försäkringsproblem inhämtats. Enkätsvaren visar att hela 87 procent av de förbund som besvarat den upplever att deras medlemmar har problem avseende personförsäkringar. Även om handikappförbunden lyft fram problematiken kan konstateras att dess erfarenheter beträffande medlemmarnas försäkringsproblem inte är tillräckliga för att väl belysa funktionshindrades försäkringsproblem. Rapportens del beträffande Konsumenternas försäkrings- 11

12 byrås statistik har därför tillkommit i syfte att ytterligare belysa funktionshindrades försäkringsproblem. Byrån har i sin verksamhet exempelvis uppmärksammat problemet att föräldrar inte hunnit teckna en försäkring för sitt barn i tid. De barn som fötts med eller tidigt drabbats av en skada har svårt att få ett väl fungerande försäkringsskydd. Vidare upplever många föräldrar att ersättningsreglerna beträffande medicinsk invaliditet fungerar dåligt vad avser kompensation för barnets lidande. Barnförsäkringarna är nämligen inriktade på att ersätta invaliditeter som är bestående. En bestående invaliditet kan i vissa fall inte fastställas förrän barnet är nästan vuxet. Återkommande möter byrån ärenden som rör konsumenter som pga oriktiga uppgifter inte fått någon ersättning från försäkringen. I de flesta fall har försäkringstagaren inte förstått eller missuppfattat hur hälsodeklarationen skulle fyllas i. Ett annat speciellt problem rör dem som har en gällande olycksfallsförsäkring och där skadehändelsen godkänts men de ändå inte får full ersättning för följderna av skadan på grund av att de har en grundsjukdom. Vissa olycksfallsförsäkringar undantar förvärrade följder som har sin orsak i en annan sjukdom eller skada. Det kan exempelvis gälla en grundsjukdom som påverkar läkningsförloppet negativt. Försäkringen ger då endast ersättning för normala läkningsförlopp och skadeföljder, vilket kan innebära att försäkringstagaren varken får full ersättning för sina läkekostnader eller för den totala invaliditet som blev följden. I rapporten har vi också analyserat personförsäkringsvillkor samt pekat på svagheter i några av villkoren. Vi lyfter fram några områden där det finns möjligheter att ytterligare förbättra omfattningen på försäkringsskyddet. Exempelvis att det finns få vuxenförsäkringar som ger ett komplett skydd vid sjukdomsinvaliditeter, att många personförsäkringsvillkor inte ger ersättning för skadans följder fullt ut, att de barnförsäkringar som säljs alltid innehåller någon form 12

13 av undantag för medfödda sjukdomar. Slutligen kan konstateras att det är viktigt att det finns möjligheter att teckna vidare- och fortsättningsförsäkring. Risken är annars att den som drabbats av ett funktionshinder under barnförsäkringstiden, inte uppfyller de krav på hälsa som bolaget ställer inför tecknandet av vuxenförsäkring och livförsäkring. Som en sista del av projektet har en enkät underställts försäkringsbolagen. Genom enkäten har ett antal exempel på riskbedömning samt annan information om bolagens riskbedömning inhämtats. Av enkätsvaren framgår att Gerling dominerar som återförsäkringsbolag samt att det är Gerlings riktlinjer för riskbedömning som i huvudsak används. Direktbolagen använder dock i viss mån egna riktlinjer. När en ansökan om försäkring avslås eller inte beviljas till normala villkor är det endast ett bolag som regelmässigt lämnar en närmare motivering. Alla försäkringsbolag som ingått i enkätundersökningen har utvecklade rutiner enligt vilka de erbjuder någon form av överprövning av ett riskbedömningsbeslut. Nästan hälften har en riskprövningsnämnd eller liknande. Det är vanligast att bolagen lämnar försäkring till normala villkor vid olycksfalls- och dödsfallsförsäkring. Den försäkring som det är svårast att få teckna till normal premie är sjukförsäkring. I de typfall bolagen fått att riskbedöma har försäkring sällan beviljats utan klausul (begränsning) eller förhöjd premie. Beträffande barnförsäkring har den sökta försäkringen i mer än hälften av typfallen nekats. Övriga typfall har beviljats men med klausul eller förhöjd premie. 13

14 BAKGRUND Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) och Handikappförbundens Ekonomiska Försäkringsförening (HEFF) träffade i november 2000 en överenskommelse med Konsumenternas försäkringsbyrå (KFB) om genomförande av ett gemensamt projekt. Överenskommelsen innebar att försäkringsbyrån åtog sig ansvaret för att framställa en rapport beträffande de handikappades svårigheter att få ett bra försäkringsskydd avseende privat personförsäkring. Handikappförbundens Samarbetsorgan är en samlingsorganisation för 37 handikappförbund 2. Det har sammanlagt ungefär en halv miljon medlemmar. Samarbetsorganets idé och verksamhet anknyter till det miljörelaterade handikappbegreppet. Det utgår från att en människa har en skada eller sjukdom, som i sin tur ger en funktionsnedsättning. Om den som har en bestående funktionsnedsättning möter betydande svårigheter i sin dagliga livsföring, uppstår ett handikapp mellan personen och det övriga samhället. Genom medlemskap i samarbetsorganet ansluter sig förbundet till HSO:s handikappdefinition. Handikappförbundens Samarbetsorgan har identifierat att människor med funktionshinder många gånger har sämre möjligheter än andra att teckna liv- och sjukförsäkring. Även Konsumenternas försäkringsbyrå har uppmärksammat problemet. HSO har bl a uttryckt att det är en myck- 2 Av bilaga 1 framgår vilka handikappförbund som är medlemmar i HSO. 14

15 et upprörande form av diskriminering, eftersom medlemmarna i de olika förbunden upplever sig som särbehandlade eller diskriminerade. Det finns naturligtvis skäl att fundera över om diskriminering i sammanhanget är rätt ord att använda. Vid ansökan om en försäkring sker normalt en särbehandling eller gruppering av människor. Människor som löper en högre risk för skada behandlas annorlunda än de som enligt statistiken löper en normal risk för skada. Riskbedömningen grundar sig på olika kriterier som påverkar risken för försäkringsskada/försäkringsfall. Förutom uppgifter om hälsa beaktas andra faktorer som påverkar denna risk, exempelvis ålder, kön och yrke. Särbehandlingen bygger således på att alla försäkringssökande inte är lika och det är därför lämpligare att i detta sammanhang använda ordet särbehandling än diskriminering 3. Handikapprörelsen har under lång tid försökt hitta politiska lösningar på främst livförsäkringsfrågan. I början av 90-talet togs två initiativ för att hitta en lösning på problemet. En gruppering inom handikapprörelsen bildade Handikappförbundens Ekonomiska Försäkringsförening. De handikappförbund som bildade föreningen var De Handikappades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade samt Synskadades Riksförbund. Idag är 11 förbund medlemmar i HEFF 4. Syftet med föreningen var att teckna ett samarbetsavtal med en försäkringsgivare som var villig att försäkra handikappade på samma villkor som gäller för övriga medborgare. HEFF tecknade avtal med försäkringsbolaget L Union des Assurances de Paris I.A.R.D (UAP). Avtalet omfattade dels ett olycksfallsskydd, dels ett efterlevandeskydd. 3 Mer om begreppet diskriminering finns att läsa i SOU 2001:39 s 29, ff. 4 Av bilaga 2 framgår vilka förbund som är medlemmar i HEFF. 15

16 Efterlevandeskyddet kunde inte tecknas separat. En annan gruppering inom HSO skrev avtal med försäkringsbolaget Ansvar-Idea. Avtalet omfattade en olycksfallsförsäkring samt en frivillig kompletterande livförsäkring. I båda avtalen var olycksfallsdelen ekonomiskt lönsam medan livförsäkringsdelen var olönsam. Efter några år sade båda försäkringsbolagen upp avtalen. En misslyckad marknadsföring var förmodligen orsaken till att anslutningen blev för låg. Efter dessa misslyckanden skrev sju handikappförbund istället avtal med Folksam angående en försäkringslösning där livförsäkring med ett relativt lågt försäkringsbelopp kombineras med pensionssparande. De flesta av förbunden tycker att försäkringen fungerar dåligt, eftersom den huvudsakligen avser sparande. För att komma till rätta med problematiken med särbehandling av de funktionshindrade i försäkringssammanhang har HSO i samarbete med HEFF för avsikt att ställa krav på en statlig utredning i vilken frågan ska behandlas. Som underlag för kravet på en utredning behöver HSO och HEFF en kartläggning av problemområdet i en rapport. För att kunna finansiera en sådan rapport ansökte HSO i december 1999 om medel från Allmänna Arvsfonden. Handikappförbundens Samarbetsorgan tillsatte projektet titeln Kartläggning av diskriminerade regler i försäkringsavtalen. Allmänna Arvsfonden beviljade medel till projektet. HSO och HEFF bedömde att de inte själva kunde genomföra kartläggningen. Därför tillfrågades Konsumenternas försäkringsbyrå, som också ansåg att det var viktigt att belysa detta konsumentproblem. Gemensamt utarbetades därför en projektbeskrivning för rapporten och försäkringsbyrån åtog sig att ansvara för projektets utförande. Syftet med kartläggningen har varit att ge en helhetsbild av de handikappades möjligheter/svårigheter att teckna främst privata personförsäkringar. 16

17 UPPDRAGET HSO, HEFF och KFB har i samförstånd utarbetat den projektplan enligt vilken tyngdpunkten i projektet ska vara att beskriva försäkringsbolagens riskbedömning avseende privat personförsäkring. Vidare ska försäkringsvillkor genomlysas med utgångspunkt i vilken mån dessa är uppbyggda på ett sätt som är särbehandlande gentemot vissa grupper av människor. Utredningen ska även innefatta en enkät till samtliga handikapporganisationer. Den ska fånga upp exempel på hur olika handikappgrupper uppfattar sig som diskriminerade i olika sammanhang avseende försäkring. Vidare ska enkäten inhämta synpunkter från förbunden på hur villkoren i befintliga försäkringar upplevts som diskriminerande, samt slutligen även inhämta förbundens erfarenheter av de försäkringsalternativ som hittills presenterats. Inom ramen för utredningen ska även en enkät utformas till försäkringsbolagen i syfte att få fram en policybeskrivning i förhållande till olika handikappgrupper. Målet är att inhämta bolagens inställning i dessa frågor t ex i samband med utarbetandet av nya försäkringslösningar och befintliga villkor samt åskådliggöra hur riskbedömning går till i ett antal praktikfall. ARBETSFORMER Avtal om genomförande av uppdraget träffades mellan HSO-HEFF och Konsumenternas försäkringsbyrå i november Jur kand Linda Schenholm har anställts som projektledare och Susanne Fagerberg, jurist vid försäkringsbyrån, ansvarar för projektet som helhet. En referensgrupp med representanter från HSO och HEFF har fungerat som ett stöd och bidragit med synpunkter under arbetets gång. 17

18 Möten med referensgruppen har ägt rum fortlöpande. Referensgruppen har bestått av följande nio representanter från olika handikappförbund: Leif Bolander, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Eva-Maria Dufva, Astma- och Allergiförbundet, Ingvar Edin, De Handikappades Riksförbund, Martin Forsberg, Svenska Diabetesförbundet, Anne Frödeen, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Leif Jeppsson, Synskadades Riksförbund, Hans Kihlström, Riksförbundet för social och mental hälsa, Ingrid Kössler, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation samt Anne-Lie Sandin, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade. 18

19 RISKBEDÖMNING ALLMÄNT OM FÖRSÄKRING En försäkring ger ekonomiskt skydd vid vissa bestämda händelser. Ett stort antal människor betalar en mindre summa pengar i utbyte mot att få en större summa pengar om eller när en viss händelse inträffar (exempelvis sjukdom, dödsfall eller stöld). Försäkring bygger på samverkan mellan flera personer som är utsatta för likartade risker, exempelvis risken att skadas, risken att dö, risken för inbrott osv. Vad är en risk? Med risk menas att det är osäkert om händelsen kommer att inträffa eller inte. Vid vissa typer av försäkringar exempelvis försäkringar för brand och olycksfall, är det osäkert om händelsen någonsin kommer att inträffa medan det vid andra typer av försäkringar, exempelvis försäkring för dödsfall, endast är tidpunkten för händelsen som är osäker. Det centrala är dock att försäkringsfallet inte får ha inträffat innan försäkringen tecknas, dvs det går inte att försäkra sig mot det som redan har hänt. Den osäkra händelsen, exempelvis att huset brinner eller att ett olycksfall inträffar, kommer endast att drabba någon eller några av de personer som ingår i försäkringskollektivet. Idén med försäkring är därför att genom samverkan utjämna riskerna mellan personerna i kollektivet. Den som drabbas av en skada får ersättning från försäkringen. Visserligen har den som inte drabbas av en skada fått bidra med sin premie men han har under försäkringstiden kunnat 19

20 leva i större ekonomisk trygghet än om han inte haft något försäkringsskydd. Försäkring bygger således på ett solidariskt ansvarstagande inom en grupp. Vad händer vid en skada? Vid en ersättningsbar skada betalar försäkringsbolaget ersättning till den försäkrade. De kostnader som uppstår för försäkringsbolaget vid skada täcks av premier som medlemmarna i kollektivet betalat. För att kunna driva en affärsmässig försäkringsrörelse måste försäkringsbolagen bedöma riskerna så att de kan ta ut premier som är tillräckliga för att bolaget ska kunna utbetala ersättning i den omfattning de åtagit sig. Storleken på de premier som medlemmarna betalar för individuell försäkring fördelas inte lika utan står i proportion både till den ersättningsnivå försäkringstagaren valt och till den risk som försäkringstagaren löper. Vad innebär gruppering av risker? Den som har ett stort och dyrbart hus får betala mer i premie än den som har ett litet hus. En gruppering görs således av de likartade riskerna. Den som har ett stort och dyrbart hus särbehandlas därmed såtillvida att vederbörande drabbas av en högre premie än den som har ett litet hus. På liknande sätt särbehandlas den som löper större risk för sjukdom eller dödsfall och får som regel betala mer i premie än den som löper normal risk för sjukdom eller dödsfall. Premierna anpassas således till önskad ersättningsnivå och individuell risk. Det förekommer dock en mängd gruppförsäkringslösningar där premien har anpassats till ett större kollektiv t ex hemförsäkringar och grupplivförsäkringar, där premien är gemensam trots spridningsrisken inom gruppen. Premiesättningen baseras på händelser som kan beräknas med viss säkerhet för en grupp av personer men som är osäkra för den enskilde. Detta genom att det är osäkert om 20

21 någon skada någonsin kommer att inträffa i det enskilda fallet men sannolikheten för skada kan med viss säkerhet beräknas för en grupp av personer. Till grund för beräkningen ligger antingen noggranna statistiska undersökningar, såsom vid livförsäkring där man utgår från dödligheten i olika åldrar eller mera allmänna erfarenheter såsom medicinska rön vid premiesättning av en olycksfallsförsäkring. De privata sjukförsäkringarna påverkas i hög utsträckning av det statistiska material som finns beträffande den allmänna sjukförsäkringen. Vad händer vid en ansökan om försäkring? För att försäkringsbolaget ska kunna göra en så bra riskanalys som möjligt begär bolaget ett antal uppgifter av den försäkringssökande. När den försäkringssökande fyller i en hälsodeklaration får bolaget ett underlag för sin riskanalys. Hälsodeklarationen ligger till grund för riskbedömningen. Ansökan om individuell försäkring består oftast av en detaljerad hälsodeklaration. Normalt krävs god hälsa för att få teckna en sådan försäkring till normala villkor. En ansökan om gruppförsäkring innefattar däremot vanligen en förenklad hälsodeklaration. Generellt sett är det inte lika hårda hälsokrav vid tecknade av en gruppförsäkring, eftersom riskanalysen huvudsakligen gjorts utifrån hur risken ser ut för gruppen som helhet. För att få teckna vissa gruppförsäkringar räcker det med att den försäkringssökande är fullt arbetsför när försäkringen söks. HANDLINGAR FÖR RISKBEDÖMNING Inför riskbedömningen begär försäkringsbolaget ett antal olika uppgifter av den försäkringssökande. Den försäkringssökande är skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse för riskbedömningen. Om oriktiga uppgifter lämnas 21