Frågor & svar kring linbana i Sollentuna

Transkript

1 Sida 1 av 6 Frågor & svar kring linbana i Sollentuna Frågor kring förutsättningarna för linbana som kollektivtrafik Varför vill Sollentuna satsa på linbana? Sollentuna är en kommun som växer. Inte minst gäller det kommundelen Edsberg som ligger i östra delen av kommunen och inte är direkt kopplad till någon av pendeltågsstationerna. Bara i Väsjön, som är en del av kommundelen Edsberg, förbereds och planeras just nu för cirka bostäder och cirka ytterligare invånare. Tillsammans med Sollentunas mål om ökad andel hållbart resande ställer det krav på en attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet som ger området hög tillgänglighet, och där bedöms linbana kunna bidra positivt. Att försörja området med enbart busstrafik har bedömts problematiskt sett till vägnätets kapacitet och möjligheterna att till exempel skapa egna körfält för bussarna. Därför tittar kommunen på alternativa hållbara lösningar. Hur kom tanken på just linbana upp? Linbana som kollektivtrafik visar sig på flera håll i världen ge helt nya möjligheter i samhälls- och trafikplaneringen. Idag finns ett 30-tal urbana linbanor i världen. I Sverige har Göteborg och Sollentuna kommit längt i planeringen av nya anläggningar. Vad tycker SL/Trafikförvaltningen om linbana? Trafikförvaltningen har arbetet tillsammans med Sollentuna kommun med att ta fram underlag för rapportsammanställningen. Tillgänglighetsstudier, arbetet med trafikanalysen och medverkat på studierresa är några exempel. Några beslut finns inte. Är linbanan miljövänlig? Linbana är generellt ett energieffektivt kollektivtrafiksystem som drivs med el vilket gör att den inte släpper ut växthusgaser eller partiklar i luften, vilket ger positiva effekter jämfört med buss. Anläggandet av linbana innebär dock olika typer av intrång i såväl stads- som naturmiljö vilket behöver utredas närmare, liksom buller. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sida 2 av 6 Huruvida linbana bidrar positivt till målet beror på hur jämförelsealternativet ser ut. Busstrafikens miljöeffekter beror till exempel på val av fordon. Frågor kring tänkbar konkret lösning och frågor om teknik, sträckning, tidplan, kostnad/finansiering, fortsatt beslutsprocess. Vilken sträckning kommer att bli aktuell? Den nu föreslagna linbanesträckningen är cirka tre kilometer lång med stationer i Häggvik, Edsberg, Väsjö torg samt Södersätra (Väsjö torg är en möjlig slutstation). Som komplement till linbanan behövs även busstrafik till bostadsområdet Väsjön Hur betalar man för att resa med linbanan? Ingår resan i SL-kortet? Ja, det är ambitionen. För störst nytta förutsätts linbanan vara en del av SL-trafiken eftersom en stor del av resenärerna skulle byta till/från pendeltåg i Häggvik och använda linbana som en del av en längre SL-resa. Hur affärsmodellen ska se ut avseende byggande och drift behöver utredas specifikt när projektet kommit längre och förutsättningarna klarnat. Hur lång tid tar det från Häggvik till Väsjön? Cirka 12 minuter, med ny avgång 20:e sekund. Vilken kapacitet har linbanan? Kapaciteten i förslaget som det ligger nu är 1800 personer i timmen och riktning per timme i systemet som helhet. Kapaciteten går att öka ytterligare om gondolerna är fler och sätts med kortare avstånd. Det går inte att placera gondolerna på mindre avstånd än med 10 sekunders avgång per gondol. Varför vill ni lägga stationen vid Häggvik så långt ifrån Sollentuna centrum? Då de flesta resenärerna skulle åka linbana som en del av en längre resa - vidare med pendeltåg, eller ifrån pendeltåget. Restiden (för både resan på linbanan och fortsatt resa) gynnas av att sträckningen går till Häggviks station. En annan aspekt är att sträckan till

3 Sida 3 av 6 Sollentuna är mer komplex och konflikterna som uppstår utmed sträckan är fler. Hur stor är investeringen? Vem betalar? Investeringskostnaden beräknas till ca 440 mkr för sträckan Häggvik-Södersätra och ca 335 mkr för sträckan Häggvik-Väsjö torg. Finansieringen är en avgörande faktor för genomförandet av linbanan. Tänkbara finansiärer är Sollentuna kommun, staten, landstinget och privata aktörer. Finansieringen bedöms delvis kunna ske genom försäljning av byggrätter till följd av ökade markvärden längs sträckan. Vad kostar driften? Driftskostnaden beräknas till 25 mkr per år. Tänkbara finansiärer är Sollentuna kommun, staten, landstinget och privata aktörer. Frågor om effekter (resandeeffekter, ekonomi, miljö) Vilka är de största fördelarna med att satsa på linbana? Hög restidpålitlighet då linbanan går helt ostörd från annan trafik. Hög turtäthet vilket ger korta väntetider. Hög kapacitet. Förutsatt att linbanan finns på plats i tid ger den Väsjön en attraktiv kollektivtrafik som bidrar till att etablera hållbara resmönster tidigt i utvecklingen av området. Möjlighet att transportera rullstol, cykel och barnvagn (alltid tillgång till plats i systemet). God tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Hög driftsäkerhet (kan dock behöva stängas vid stark vind, från cirka 17m/s). Linbanan kan bidra positivt till området genom att vara ett innovativt, attraktivt och identitetsskapande transportslag. Miljöfördelar genom eldrift: energieffektivt och inga lokala utsläpp.

4 Sida 4 av 6 Frågor om risker (säkerhet, insyn, ekonomi ) Vilka är de största nackdelarna med linbana? Viss köbildning och väntetid kan uppstå när resenärer ska byta från pendeltåg till linbana. Hög investeringskostnad jämfört med traditionell busstrafik och risk för samhällsekonomiskt negativt resultat. Kan upplevas som otryggt av en del resenärer (höjdrädsla mm). Olika former av intrång längs sträckan som kan ge negativ påverkan på stadsbild och naturmiljö, och risk för insyn. Osäkerheter när det gäller finansiering, affärsmodell och genomförandemässiga förutsättningar. Regelverk inte anpassade för linbana som kollektivtrafik. Hur är det med säkerheten i en linbana? Linbanan är helt separerad från annan trafik. Dessutom är den förararlös, vilket gör att risken för olyckor pga av den mänskliga faktorn är minimal. Statistik visar att det sker mycket få olyckor per antalet passagerare jämfört med andra trafikslag. Orsaker till de incidenter som sker är ofta miljömässiga förutsättningar. Ex kan vindar över 17 m/sek påverka linbanan negativt och kan leda till att drivvajern glider ur ledrullarna vid ett torn. Linbanan stängs då vindstyrka överstiger 17 m/s. Hur klarar linbanan brand och åska? När det gäller brand är den kritiska temperaturen för att inte vajrarna/kabeln ska smälta 400 grader Celsius i över 10 minuter. För att minimera riskerna krävs bebyggelsefria korridorer (i Österrike 34 m) och vertikalt säkerhetsavstånd mellan högsta byggnadsdel och kabel (i Österrike 25 m). Avståndet kan göras mindre om brandåtgärder på närliggande byggnader vidtas. Gondolerna behöver inget åskskydd, då strömmen leds runt gondolens utsida om den blir träffad av blixten. Åska är således aldrig farlig för passagerarna. Vi kraftigt åskväder tas linbanan ur drift för att förhindra skador på den elektriska utrustningen som kan uppstå pga av att vajer träffas. Om det blåser, stänger ni av den då? Linbanan har hög driftsäkerhet, men kan dock behöva stängas vid stark vind, från cirka 17m/sekund.

5 Sida 5 av 6 Trygghet ombord/på stationer? En fördel med linbana ur trygghetsavseende är att turtätheten är hög vilket innebär att man kan avstå en gondol och istället välja nästa om man känner obehag av åka med en viss person. Väntetider på stationen är alltid kort men dessa behöver ändå vara väl belysta och fria från klotter för att trygghetskänslan ska vara hög. I gondolerna är det möjligt att installera kameror, nödtalarenhet, audiell och visuell hållplatsinformation, högtalare för utrop till alla/enskilda gondoler och ljudsignal vid dörröppning/dörrstängning. Vid studiebesök har driftspersonal påtalat att skadegörelse och andra incidenter är mycket ovanligt. Hur sker en eventuell evakuering? En detaljerad evakueringsplan inklusive ansvarsfördelning är ett krav enligt gällande normer och standarder. Det ska på ett säkert sätt vara möjligt att evakuera passagerare i händelse av driftsstopp. Enligt CEN-normer ska evakuering vara inledd senast en halvtimme efter ett driftstopp och full genomförd inom 3,5 timmar. Tillgänglighet om jag sitter i rullstol/barnvagnar, rullatorer och cyklar? Flera studier belyser linbanesystemets för- och nackdelar ur ett tillgänglighetsperspektiv. Sollentuna kommun och Trafikförvaltningen har även genomfört ett brukartest vid linbanan i Kolmården (2016). Fördelar finns jämfört med ex buss, insteget är plant, mellanrummet mellan plattform och gondol mycket litet, på och avstigning sker på samma platser varje gång m.m. Bland fördelar märks även utrymmen och väntetid då varje gondol rymmer rullstol/barnvagn och väntetiden på nästa avgång är mycket kort. Men även en del nackdelar och utformningsdetaljer behöver studeras vidare. En nackdel uppstår om inte påstigning kan ske i marknivå utan via upphöjd plattform, i dessa fall krävs hissar (likt tunnelbanan). Eftersom gondolen är i rörelse genom hela stationen kommer avoch påstigning ske i rörelse. Det är negativt ur ett tillgänglighetsperspektiv även om det rör sig om mycket låga hastigheter (0,25-0,30 m/s). De brukartester som Sollentuna kommun och Trafikförvaltningen genomförde i Kolmården 2016 tillsammans med personer med funktionsnedsättning visade inte att det föreligger något generellt behov av att linbanan stannas för avoch påstigning. Däremot kommer det krävas möjlighet att stoppa en gondol för att resenär med assistans från personal ska kunna stiga på eller av fordonet.

6 Sida 6 av 6 Hur hanteras insyn mot bostäder och villatomter? Sträckningen har delvis anpassats för att minska insyn. Frågorna kommer naturligtvis vara viktiga i det fortsatta arbetet. Frågor om fortsatt beslutsprocess Är det bestämt att en linbana ska byggas nu? Nej. När kan den bli klar? Sollentunas ambition är att linbana ska byggas kring år 2021/2022. Tidplanen är snäv ett antal fördjupade utredningar krävs innan val av kollektivtrafiklösning kan göras. Linbanans sträckning och utformning behöver preciseras samtidigt som effektbedömningen utvidgas med trafikanalyser, kostnadsbedömningar och analyser av hur stadsbild och närmiljö påverkas av linbana. Har ni haft/ska ha samråd kring linbanan? År 2015 genomfördes ett programsamråd där fastighetsägare längs den tänkta sträckningen bjöds in att komma med synpunkter. Näst steg är nu att KS, kommunstyrelsen fattar beslut om fortsatt arbetet Vad tycker Sollentunaborna? Bland de synpunkter som kom in i samband med programsamrådet 2015 var det främst synpunkter och frågor kring risker, insyn och ekonomi. Vad händer nu i arbetet med linbanan? Slutredovisning av fördjupat utredningsuppdrag för linbana som kollektivtrafik mellan Häggvik och Väsjön via Edberg är klar. Stadsbyggnadsnämnden beslutade i juni 2017 att föreslå kommunstyrelsen att fatta beslut om fortsatt arbetet med linbana som en möjlig kollektivtrafiklösning för Edsberg och Väsjön.