Tredje mans förhållande till utmätt lös egendom

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tredje mans förhållande till utmätt lös egendom"

Transkript

1 Lina Hansson & Isabelle Skoglund Tredje mans förhållande till utmätt lös egendom En genomgång för hur tredje man kan visa sin äganderätt till utmätt egendom Third party relation to distraint personal property A review regarding third party proof of proprietorship of distraint personal property Rättsvetenskap C-Uppsats Termin: VT 16 Handledare: Marie Karlsson-Tuula

2 Sammanfattning Ett samhälle med exekutiv verksamhet är en förutsättning för att det ska finnas möjlighet till kreditgivning, det är då av vikt att det finns reglering på rättsområdet. I de fall då en gäldenär inte betalar sin fordran kan denne komma att utmätas. I denna uppsats redogörs för situationen när en gäldenär har blivit föremål för utmätning och Kronofogdemyndigheten har gjort anspråk på tredje mans egendom för att kunna betala gäldenärens fordringar. För att egendom ej ska kunna utmätas ska tredje man bevisa sin äganderätt till den utmätta egendomen. Kronofogdemyndigheten utgår från principen att den egendom som finns i gäldenärens besittning utgör en presumtion att besittningshavaren även är rättmätig ägare till egendomen. Denna princip blir oftast tillämplig eftersom det är en problematisk utredning för Kronofogdemyndigheten att undersöka vilka tillgångar som tillhör gäldenären. Med denna bakgrund kommer vi presentera lagrum inom rättsområdet som reglerar denna problematik. De centrala delarna av studien kommer att innefatta en presentation hur tredje man kan visa sin äganderätt till utmätt egendom och även hur högt beviskravet är ställt. Rättsläget inom området är komplext och inte helt klart. Vi har valt att presentera en analytisk genomgång av rättspraxis för att kunna visa problematiken och hur komplex situationen kan vara när äganderätten ska fastställas. Vi har även valt att studien ska innefatta en analytisk presentation om beviskravet och de olika aspekterna som domstolen beaktar vid sin bedömning, när äganderätten kan anses vara för handen eller ej. Det resultat vi har kommit fram till av studien är, för att tredje mans äganderätt ska vara för handen är att det är mest framgångsrikt att visa en köpehandling tillsammans med en handling som visar hur finansieringen av den utmätta egendomen gått till. Det är även av vikt att kunna visa på en bra ekonomisk situation vid förvärvstillfället. Vi har därför utifrån vår analys av rekvisiten och rättspraxis konstaterat att beviskravet för att tredje man ska kunna visa sin äganderätt är högt ställt.

3 Förkortningslista Art HD JT KFM LU NJA Prop. RH Ric RSV Artikel Högsta domstolen Juridisk tidskrift Kronofogdemyndigheten Lagutskottet Nytt Juridiskt Arkiv Proposition Rättsfall från hovrätterna Riksskatteverket. Rättsinformation. Serie C Riksskatteverket SamboL Sambolag (2003:376) SKV SOU SvJT Skatteverket Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning UB Utsökningsbalk (1981:774) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230)

4 Innehållsförteckning DEL I 1. Inledning Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsningar Metod Rättsdogmatisk metod Motivering till val av metod Definition gällande rätt Rättskälleläran Material Disposition DEL II 2. Kronofogdemyndighetens verksamhet Utmätning Utmätningsförfarandet i korthet Utmätningsbar egendom Egendom ska ha ett förmögenhetsvärde Egendom ska kunna överlåtas En ekonomisk enhet får inte splittras Egendom ska tillhöra gäldenären Egendom som gäldenären har i sin besittning Inledning Egendom i gäldenärens ensambesittning Egendom i gäldenärens gemensamma besittning Kravet på besittning Meddelande om föreläggande Inledning Ordinär utmätning Subsidiär utmätning DEL III 6. Analytisk genomgång av rättspraxis Tavlorna Analys av Tavlorna Lastbilen Analys av Lastbilen Travhästen Analys av Travhästen Båten Analys av Båten Virkespartier Analys av Virkespartier Försäkringsersättningen Analys av Försäkringsersättningen Genomgång av beviskravet Inledning Rekvisitet framgår... 36

5 7.3 Sammanfattande analys av rättspraxis Köpehandlingar Intyg Äktenskapsförord Tredje mans hänvisning till sin självdeklaration Uppgifter från gäldenären Slutsats Inledning Hur tredje man ska visa sin äganderätt och hur högt är beviskravet Egna kommentarer Käll- och litteratur förteckning Bilaga... 45

6 1. Inledning Ibland händer det att juridiska och fysiska personer inte fullgör sina civilrättsliga skyldigheter eller betalar sina skatter. Detta kan bero på olika anledningar exempelvis ekonomiska svårigheter, slarv eller betalningsovilja. 1 Borgenären som är den berättigade till betalning i förhållandet får inte, utan samtycke från gäldenären, ta sig rätten att ta pengar eller värdepapper från gäldenären. Borgenären får då istället vända sig till och begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. 2 KFM utövar exekutiv verksamhet och utmätning är den vanligaste exekutionsformen som har till syfte att tvinga fram betalning. 3 Utmätning innebär att en gäldenärs betalningsskyldighet av en skuld verkställs genom KFM:s försorg. 4 Vid en utmätning tar KFM så mycket av en gäldenärs egendom i anspråk att egendomen efter försäljning ska täcka borgenärens fordran. 5 De centrala reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken Problembakgrund Den teoretiska tillämpningen av regleringen i UB kan uppfattas som klar och väcker inte några misstankar som tyder på något annat. Den praktiska rättstillämpningen har däremot visat sig vara problematisk, särskilt då personer som står utom fordringsförhållandet, tredje män, blir involverade. Nedan följer ett rättsfall som specificerar det problem som vi anser att förfarandet kan ge upphov till. En eftermiddag när Annette kom hem till sin bostadslägenhet på Göteborgsgatan 7 i Göteborg, som hon under ett par dagar låtit sin gode vän Leif nyttja märkte hon att en del av hennes egendom inte var kvar lägenheten. 7 Under den här dagen hade KFM i Göteborg utmätt en rad föremål för betalning av Leifs obetalda fordringar utan hennes vetskap. En del av de egendomar som vid tillfället hade blivit utmätt tillhörde således inte Leif utan Annette. Leif hade dock besittning till egendomarna vid utmätningstillfället. Vid den här tiden var Leif bosatt i Spanien och skriven hos sin mor i Stockholm. Under de tillfällen som Leif besökte Sverige utförde han ibland en del uppdrag i Göteborgsområdet och fick då, efter att ha kontaktat Annette låna nyckel till lägenheten och mot en skälig summa pengar övernatta i lägenheten. Utöver att använda lägenheten till övernattning klarade han även av en del personliga angelägenheter därifrån. I lägenheten hade Leif vid ett tidigare tillfälle fått lov av Annette att lämna en del personliga tillhörigheter, exempelvis kläder, vilka förvarades i en särskild garderob i sängkammaren. Leif hade även av Annette fått lov att ställa sin post till lägenheten. Leifs och Annettes förhållande var enligt dem endast på vänskaplig nivå. Annette blev inte till någons förvåning chockad över att hennes egendom hade blivit beslagtagen för att kunna betala Leifs fordringar. Leif och Annette hävdade att utmätningen skulle anses ogiltig, för det första på grund av att KFM inte ägt bereda sig tillåtelse till lägenheten. För det andra att egendomen inte kunde anses tillhöra Leif, eftersom Annette och Leif ej sammanbodde under 1 Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Kronofogdemyndigheten förkortas i det följande KFM. 3 Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Millqvist, Sakrättens grunder, s Millqvist, Sakrättens grunder, s Utsökningsbalk (1981:774) som trädde i kraft 1 januari år 1982 förkortas i det följande UB. 7 Det följande bygger på NJA 1989 s

7 äktenskapsliknande förhållande utan enbart var vänner. De yrkade således att den utmätta egendomen skulle gå tillbaka till Annette såsom rättmätig ägare. Till stöd för utmätningen hävdade KFM att egendomen tillhörde Leif eftersom han hade besittning till egendomen tillsammans med Annette. KFM anförde vidare att Leif hade hyrt en bil år 1987 och angett att kontraktet skulle sändas till Göteborgsgatan 7, vilket var på samma adress som utmätningsförrättningen ägde rum. KFM hade även kontaktat brevbärarna som delade ut post i området vilka hade uppgett att Leif regelbundet fått post som varit adresserad till nämnda adress. Leif hade även under tiden mars parkerat fel vid elva tillfällen under såväl dagtid som nattid på Göteborgsgatan och gator runt omkring. KFM uppmärksammade vid utmätningstillfället att det inte enbart var kvinnokläder i lägenheten utan även manskläder, vilket enligt KFM tydde på att Leif var bosatt där. Leif och Annette hade även fått ett vykort som var adresserat till dem båda från ett par gemensamma vänner. Med bakgrund av detta ansåg KFM att Leif och Annette sammanbodde i lägenheten under äktenskapsliknande förhållande och att egendomen då ansågs tillhöra Leif på grund av hans besittning till egendomen. KFM ansåg även att egendomen inte kunde tillhöra Annette eftersom hon inte hade haft ekonomiska möjligheter att förvärva den utmätta egendomen. Högsta domstolen (HD) ansåg efter en omfattande utredning att det inte kunde anses att Annette och Leif sammanbodde under äktenskapsliknande förhållande och att egendomarna inte kunde anses tillhöra Leif. HD beslutade att de egendomar som tillhörde Annette skulle återgå till henne såsom rättmätig ägare till egendomen. 1.2 Problemformulering Med bakgrund av den problematik som kan uppstå då en utomstående part blir involverad i en utmätning är syftet med studien att besvara för det första, hur kan tredje man i enlighet med reglerna i 4 kap UB visa sin rätt till egendom som blivit utmätt för en gäldenärs fordran? För det andra, hur högt är beviskraven ställda i enlighet med reglerna i 4 kap UB? 1.3 Syfte Det huvudsakliga syftet med den här studien är att redogöra för de enligt rättsordningen uppställda kraven, då tredje man har att bevisa sin äganderätt till egendom som har tagits i anspråk för en gäldenärs fordran. Regleringen i UB ska tillsammans med de uppställda kraven i rättspraxis analyseras för att visa hur högt beviskrav som uppställs och på vilka sätt som tredje man kan visa sin äganderätt till utmätt egendom. Vi vill ge läsaren en helhet av situationen då tredje man blir involverad i en utmätning. Med bakgrund härav kommer även regleringen avseende tredje mans möjligheter att ha rätt att visa sin äganderätt till utmätt egendom redogöras. 1.4 Avgränsningar Vi utgår i studien från de centrala bestämmelserna i UB vilka reglerar förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom. Reglerna finns i 4 kap UB. Endast bestämmelserna i 4 kap och 22 UB ska i det följande behandlas. Vi kommer inte redogöra för de stycken i reglerna som avser registrerat skepp och luftfartyg. Övriga bestämmelser avseende tredje mans rätt till utmätt lös egendom är inte heller föremål för studien. 7

8 1.5 Metod Rättsdogmatisk metod För att visa på det problem som utmätningsförfarandet kan ge upphov till för tredje man har vi använt oss av de accepterade rättskällorna i enlighet med rättskälleläran. 8 Framställningens syfte att fastställa vad som är gällande rätt då tredje man har att bevisa sin äganderätt till utmätt egendom, har uppnåtts genom tolkning och systematisering av de enligt rättsordningen erkända rättskällorna. Med bakgrund härav har framställningen följt den rättsdogmatiska metoden. 9 Enligt Sandgren karaktäriseras metoden av dess inifrånperspektiv, att enbart utifrån rättskällorna fastställa vad som är gällande rätt. 10 Sandgren hävdar att arbetssättet som följer av metoden kan uppfattas som systemimmanent men att det tillsammans med metodens syfte, att fastställa gällande rätt, är karaktäriserande för metoden. 11 Jan Kleineman menar att slutresultatet av den rättsdogmatiska verksamheten ska antas spegla innehållet i gällande rätt. 12 Alexander Peczenik framhåller att den rättsdogmatiska metoden beskriver rättens yttre system. Det yttre systemet beskrivs genom rättsdogmatikens normativa ståndpunkter som kritiserar och rättfärdigar gällande rätt. Metoden innehåller enligt Peczenik värderande inslag men att de skiljer sig från moraliska omdömen. Moraliska omdömen är inte av intresse i rättsdogmatiken och tillmäts därför ingen betydelse vid metodens användning. Samtidigt menar Peczenik att en rättsdogmatisk metod utan värderande inslag inte är möjligt, eftersom de är ett nödvändigt element för rättsdogmatiken. Metoden är enligt Peczenik deskriptiv-normativ, eftersom den är varken rent deskriptiv eller rent normativ. 13 Den rättsdogmatiska metoden har väldigt sällan förklarats eller preciserats och har därför varit föremål för kraftig kritik. Kritik har riktats mot metoden för att den ansetts vara oklar, vag och direkt motsägelsefull. 14 Ytterligare kritik har riktats mot metoden då den ansetts varit föråldrad och att den ej heller bör få klassificeras som en vetenskap. 15 Kritikerna har hävdat att en analys som grundar sig på ett normsystem som i sig var uppbyggt på värderingar skulle kunna leda till ett felaktigt slutresultat och borde därför inte få anses som vetenskapligt arbete. 16 En person som inte står bakom kritiken avseende metodens bristande vetenskaplighet är Nils Jareborg. Jareborg anser att rättsdogmatiken inte är en ren vetenskaplig metod, 17 men att verksamheten som utövas med metoden utgör en analys med ett syfte som är vetenskapligt. 18 Vidare menar Jareborg att rättsdogmatiken är nödvändigt för att ett samhälle ska vara rättssäkert. 19 Jareborg har uttalat att: 8 Se mer om rättskällor och rättskälleläran i Peczenik, Vad är rätt?. 9 Sandgren, Vad är rättsvetenskap, s Sandgren, Vad är rättsvetenskap, s Sandgren, Vad är rättsvetenskap, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Peczenik, Juridikens allmänna läror, SvJT, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Jareborg, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Jareborg, Rättsdogmatik som vetenskap, s. 5. 8

9 rättsdogmatikens verklighet är själva rättssystemet som normativt system, inte det som systemet resulterar i, i fråga om mänskligt handlande när dessa regler tillämpas av myndigheter och enskilda. 20 Sandgren menar att den rättsdogmatiska metoden är mer analytisk än dogmatisk och står därför inte bakom definitionen för dogmatism som lyder envist fasthållande vid en gång fastslagna lärosatser utan förmåga till anpassning till nya omständigheter. 21 Sandgren grundar sitt uttalade på att det som enligt honom karaktäriserar metoden. Vidare menar Sandgren att rättsdogmatisk metod istället bör uttryckas som analytisk rättsvetenskap eller analytisk forskning Motivering till val av metod Utgångspunkten för att söka uppnå framställningens syfte har haft sin grund i den svenska lagstiftningen inom området för utmätning. Med bakgrund av den konkreta problemställning som ligger till grund för framställningen var det ett naturligt val att använda den rättsdogmatiska metoden för vår studie. Rätten och rättskällorna utvecklas ständigt. Dagens rättsrealistiska 23 och till viss mån pluralistiska 24 synsätt avseende vad som är gällande rätt skiljer sig väsentligt från epokerna då synsätten var naturrättsliga och rättspositivistiska. Under den senare delen av naturrätten ansågs endast lag och sedvana vara rättskällor. 25 Detta kritiserades starkt då rättspositivismen tog över, rättspositivismen ville söka svaret på varför vissa regler kunde anses vara förpliktande och började därför studera den faktiskt stiftade rätten. 26 En framstående rättspositivist var Hans Kelsen. Kelsen menade att rätten varken innehöll naturrättsliga eller moraliska moment, och att det endast var de stiftade rättsreglerna som skulle tillämpas. 27 När rättspositivismen slutade dominera tog de rättsrealistiska åskådningarna över. 28 Det rättsrealistiska synsättet vill förstå rätten utifrån dess reella funktioner i samhället. En framstående rättsrealist var Vilhelm Lundstedt. Lundstedt menade att rättsordningen grundade sig på värderingar av subjektiv karaktär. Rätten var enligt honom det som uppfattades som nyttigt från hela samhällets synpunkt, den så kallade samhällsnyttan. Lundstedt kritiserade rättspositivismen på det vis att han menade att rättsordningen inte enbart kunde grundas i en objektiv rättvisa. 29 Vi anser att den uppställda definitionen för dogmatism som lyder 20 Citatet är hämtat från Jareborg, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT, s Citatet är hämtat från 22 Sandgren, Vad är rättsvetenskap, s Olsen, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT, s Gustafsson, Rättens polyvalens, s Björne, Nordisk rättskällelära, s Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s Nergelius, Rättsfilosofi: Samhälle och moral genom tiderna, s Strömberg, Rättsfilosofins historia i huvuddrag, s Strömberg, Rättsfilosofins historia i huvuddrag, s

10 envist fasthållande vid en gång fastslagna lärosatser utan förmåga till anpassning till nya omständigheter 30 inte stämmer överens med den verksamhet som idag följer då den rättsdogmatiska metoden används. Metoden har använts då endast den stiftade lagen var en rättskälla som skulle tolkas och systematiseras för att fastställa gällande rätt. I dag används inte enbart lagen utan även förarbeten, rättsfallspraxis och doktrin för att kunna fastställa innehållet i gällande rätt. Att förarbeten är en accepterad rättskälla anser vi kan vara en följd av Lundstedts teorier om att rätten var det som uppfattades som nyttigt för hela samhället. Förarbeten har tillkommit i samband med lagstiftningsprocessen och kan användas då en djupare förståelse för den lag som är tänkt att tillämpas efterlyses. 31 Denna djupare förståelse för lagtexten är att anse som nyttigt för hela samhället då det inte endast är praktiskt verksamma jurister som har intresse av att förstå de gällande rättsreglerna. Metoden kan således inte anklagas för att ej vara anpassningsbar eller att den ej tar hänsyn till nya omständigheter. Den fastslagna definitionen av dogmatism anser vi är en följd av det rättspositivistiska synsättet som enbart tog hänsyn till den stiftade lagen. Metoden anpassar sig i takt med de källor som utvecklas till att vara rättskällor. Med anledning av detta anser vi i likhet med Sandgren att den rättsdogmatiska metoden borde anses vara mer analytisk än dogmatisk då metoden accepterar användande av en bred krets av källor för att nå fram till dess syfte, att fastställa gällande rätt Definition gällande rätt Begreppet gällande rätt är precis som rättskälleläran ett vanligt förekommande begrepp i den juridiska litteraturen. Eftersom att dessa båda begrepp kommer användas i framställningen är det av vikt att kort förklara deras innebörd. Peczenik har valt att definiera gällande rätt enligt följande lydelse: Gällande rätt är sålunda ett normsystem som (1) gör anspråk på att vara riktigt, ha tvångsmonopol, vara överordnat andra slags normer och reglera alla aspekter av samhällslivet, (2) består av samtliga normer som tillhör en i stort sett effektiv författning och inte är extremt oetiska, och tillika av samtliga normer som skapats i överensstämmelse med denna författning, uppvisat ett minimum av samhällelig effektivitet och effektivitetschans och inte är extremt oetiska, (3) omfattar konstitutiva regler vilka är betingelser för att man skall kunna tala om viktiga institutionella fakta, sådana som avtal eller äktenskap, (4) tillämpas av professionella experter (jurister) som använder särskilda begrepp och argumentationsmetoder, och till sist (5) omfattar etiskt godtagbara principer och värden, på vilka rättstillämpningsproceduren stöder sig och/eller måste stöda sig för att uppfylla anspråk på att vara riktig. 32 Peczenik menar således, trots de oklarheter som finns i definitionen, att den ändå ger ett tillräckligt besked om vad som är gällande rätt i de flesta moderna samhällen. Enligt Peczenik är den gällande rätten så flexibel att om lagstiftarens regler är tillräckligt oetiska, kan dessa formellt riktiga regler få stå åt sidan för etiska motargument. Peczenik som inte är någon ren rättspositivist, klargör att de 30 Citatet är hämtat från 31 Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s Citatet är hämtat från Peczenik, Vad är rätt?, s

11 etiska momenten i dessa fall måste vara självständiga i förhållande till rätten. Vidare förklarar Peczenik att lagreglerna alltid ska avvägas mot samhälleliga effekter samt att den gällande rätten ska kunna upprätthålla konstruktioner såsom avtal och äktenskap. Peczenik avslutar sin definition med att de som tillämpar gällande rätt, ska använda sig av en bestämd metod Rättskälleläran Begreppet rättskälleläran används som en självklarhet i den juridiska skriften och framstår därför som klar. Trots denna uppfattning är verkligheten en annan. Rättskälleläran har precis som rättsdogmatisk metod fått utstå viss kritik för att vara vag och opreciserad. Begreppet har inte blivit preciserad varken i lagstiftning eller i något motivuttalande, varför kritik har riktats mot den. 34 Debatten kring rättskälleläran har förts sedan lång tid tillbaka. Rättskälleläran har utvecklats från att endast acceptera lag och sedvana som rättskällor 35 till att idag omfatta en bredare krets av källor såsom lagar, föreskrifter, prejudikat, förarbeten och juridisk litteratur. 36 Flera framstående rättsvetare har framfört åsikter angående vad rättskälleläran innebär, en av dessa är Peczenik. Enligt Peczenik är det rättskälleläran som beskriver, förklarar, rättfärdigar och kritiserar våra rättskällor. 37 Ur en dom från hovrätten 38 över Skåne och Blekinge nämns vad rättskälleläran anses vara, denna dom har Peczenik valt att hänvisa till. Ur domen går att utläsa: Domstolsavgörande skall grundas på lag. Vid lagens tillämpning har domstol att fästa vikt vid motivuttalanden som riksdagen har godkänt. Kravet att rättskipningen såvitt möjligt skall vara enhetlig leder till att högsta domstolens avgöranden, om än ej formellt bindande, bör vägleda övriga domstolar. 39 Peczenik har förklarat att rättskällor är alla auktoritativa texter som kan användas i den juridiska argumentationen. 40 Han har sedan valt att kategorisera de svenska rättskällorna i en hierarkisk ordning av källor som ska, bör och får användas i juridisk argumentation. 41 Källor som ska användas är lagar, andra föreskrifter och sedvana. 42 Innebörden av att dessa källor ska användas är att de är bindande. För att en juridisk argumentation ska anses korrekt måste den innehålla källor som ska användas. En argumentation utan stöd från varken lag eller sedvana är inte att klassificera som juridisk. 43 Rättskällor som enligt Peczenik bör användas för att kunna föra en juridisk argumentation är prejudikat, förarbeten och internationella konventioner. 44 Dessa källor är inte bindande men tillmäts ändå dignitet genom deras koppling till lagen och har trots sin lägre auktoritet en vägledande funktion vid dess tillämpning. 45 Den rättsvetenskapliga litteraturen, doktrin, är enligt Peczenik den rättskällan med lägst auktoritet. 46 Doktrin får således användas vid juridisk argumentation men kan enkelt sättas ur spel om en mer auktoriserad källa såsom en ska- 33 Peczenik, Vad är rätt, s Sandgren, Vad gör juristen? Och Hur?, JT, s Björne, Nordisk rättskällelära, s Peczenik, Vad är rätt?, s Peczenik, Vad är rätt?, s Hovrätten förkortas i det följande HovR:n. 39 Citatet är hämtat från Peczenik, Vad är rätt?, s Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s Peczenik, Vad är rätt?, s Peczenik, Vad är rätt?, s Peczenik, Vad är rätt?, s Peczenik, Vad är rätt?, s Peczenik, Vad är rätt?, s Peczenik, Vad är rätt?, s

12 eller bör-källa kan åberopas i dess ställe. En rättskälla som är bindande får endast sättas ur spel om det går att åberopa starka juridiska motskäl som i samma tolkningssammanhang kan anses ha en mycket större vikt Material Det har i doktrinen framförts skiljaktiga meningar om vad som är att kalla för en rättskälla. 48 Vi har utgått efter vad Peczenik har framfört om rättskälleläran och de rättskällor som ska, bör och får användas. Därför delar vi uppfattning med Peczenik om vad som innefattar dagens gällande rättskällelära. 49 Materialet i uppsatsen har haft sin utgångspunkt i olika juridiska rättskällor såsom lagar, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Det kan därför konstateras att vi använt oss av de källor som Peczenik anser är motiverade i enlighet med hans rättskällelära. Lagar har använts då det enligt Peczenik är ett krav för att den juridiska argumentationen ska anses fullständig. 50 Vi har använt oss av förarbeten och rättspraxis. Dessa rättfärdigar och förtydligar innebörden av lagrummen varför de enligt Peczenik bör användas vid juridisk argumentation. 51 Rättspraxis har använts för att undersöka hur domstolarna har tillämpat rättsreglerna för att avgöra huruvida tredje mans äganderätt kan bevisas. Utöver nämnda källor har även doktrin, tidskrifter och lagkommentarer använts. Dessa är enligt Peczeniks rättskällelära, källor med lägst auktoritet men får användas vid juridisk argumentation. 52 Eftersom det är en central del vid uppsatsarbete att värdera den information som kan användas har vi valt att avgränsa oss till ett fåtal författare. 53 De författare som vi valt att fokusera mest vid är Torkel Gregow och Lars Heuman. 1.6 Disposition Vi har valt att dela in uppsatsen i tre delar. Uppdelningen kan kort förklaras genom att vi i den första delen har ett inledande kapitel där vi redogör bland annat för vårt problem och syfte med framställningen. I den andra delen redogör vi för gällande rätt. Den sista delen kan även kallas för vår analysdel. Här för vi en analytisk genomgång av det som redogjorts i del två samt redogör för vår slutsats och våra egna subjektiva åsikter. I del I ges en beskrivning av bakgrund, problem och syfte. Det redogörs även för vilken metod som legat till grund för framställningen och hur vi valt att avgränsa oss för att uppnå syftet med studien. I del II två ska gällande rätt presenteras, denna del består av fyra kapitel. Delen inleds med kapitel två som presenterar KFM:s verksamhet. I det tredje kapitlet följer en omfattande redogörelse för utmätning. Kapitlet innehåller en redogörelse om utmätningsförfarandet och vilka förutsättningar som ska föreligga för att egendom ska kunna utmätas. I det fjärde kapitlet redogörs 47 Peczenik, Vad är rätt?, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s se avsnitt Peczenik, Vad är rätt?, s Peczenik, Vad är rätt?, s Peczenik, Vad är rätt?, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s

13 för de presumtionsregler som blir tillämpliga när det inte framgår att egendomen tillhör gäldenären. I det femte kapitlet redogörs det om utmätning ska ske med eller utan förbehåll för tredje mans rätt. Del III som är vår avslutande och analytiska del innehåller en genomgång av rättspraxis från HD i kapitel sex. 13

14 2. Kronofogdemyndighetens verksamhet Som tidigare nämnts är det KFM som bär ansvaret för den exekutiva verksamheten i Sverige. 54 KFM har sedan år 2006 utgjorts av en fristående myndighet. Trots att KFM är fristående samverkar de med Skatteverket 55 på områden som avser verksamhetsstöd på IT-området. 56 Den exekutiva verksamheten är indelad i olika verksamhetsområden. Enligt 1 förordning (2007:781) med instruktion för Kronofogdemyndigheten är dessa områden, verkställighet, indrivning, betalningsföreläggande, handräckning, skuldsanering, tillsyn i konkurs och lönegaranti vid konkurs och företagsrekonstruktion. Det som är av intresse för denna framställning, vad avser KFM:s verksamhet är området för verkställighet enligt UB. Mål om utsökning som handläggs av KFM indelas enligt 1 kap. 6 UB i allmänna mål 57 och enskilda mål 58. A-målen rör indrivningar av offentligrättsliga fordringar, såsom böter, viten, skatt med flera. De mål som rör indrivning av civilrättsliga fordringar benämns som e-mål. Det är vanligen en fysisk eller juridisk person som är sökanden i e-mål. Dessa mål kan exempelvis röra det fall då en person inte har betalt sin hyra till sin hyresvärd. Den främsta skillnaden på a-mål och e- mål är att i a-målen är det staten (ibland även kommun) som är borgenär. Borgenären företräds i dessa sammanhang av KFM. 59 Det är endast av betydelse vid handläggningen hos KFM om ett mål ska klassificeras som ett a-mål eller ett e-mål. Det har således ingen betydelse efter överklagan till domstol. 60 Grundtanken med utmätningsförfarandet är att det ska vara snabbt, enkelt och effektivt. Grundtanken har sin bakgrund i det mål som regeringen har meddelat för KFM, att verkställigheten ska ske snabbt, rättssäkert och med bästa möjliga utfall för borgenären. 61 Att det ska ske snabbt har sin grund i att gäldenären inte ska ha tid för någon form av sabotage. Vid ett utdraget förfarande kan gäldenären få tid på sig att undanhålla egendom, vilket i sin tur skulle kunna leda till ett ineffektivt utmätningsförfarande. 62 Den exekutiva verksamheten är en förutsättning för kreditgivning i samhället. Det är då av vikt att det är enkelt att genomföra utmätning. Vetskapen om att det inte är svårt för borgenärerna att genomföra utmätning kan användas som påtryckningsmedel och leda till ett frivilligt fullgörande av gäldenären. 63 KFM:s verksamhet ska även vara effektiv. Effektiviteten i förfarandet balanserar behovet av snabbhet och rättssäkerhet. En snabb handläggning utan resultat för borgenären är ju sämre än en mer tidskrävande men noggrann handläggning med ekonomiskt utbyte Gregow, Utsökningsrätt, s Skatteverket förkortas i det följande SKV. 56 Gregow, Utsökningsrätt, s Allmänna mål kommer i det följande förkortas a-mål. 58 Enskilda mål kommer i det följande förkortas e-mål. 59 Gregow, Utsökningsrätt, s Prop. 1980/81:8 s SOU 2003:97 s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Olivecrona, Utsökning, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s

15 3. Utmätning 3.1 Utmätningsförfarandet i korthet En borgenär kan i de fall då gäldenären underlåtit att fullgöra en betalningsförpliktelse, få betalt genom utmätning. 65 För att utmätning ska äga rum krävs att borgenären ansöker om verkställighet hos KFM. Innebörden av verkställighet är att KFM genom tvång genomför det som slagits fast i en dom eller ett beslut av en domstol eller i ett avgörande av en myndighet. 66 Utmätning innebär att KFM tar så mycket av gäldenärens egendom i anspråk att den efter en försäljning genererar så mycket köpeskilling att den kan täcka den fordran som ligger till grund för beslutet. 67 UB reglerar två former av verkställighet, sakutmätning och löneutmätning. 68 Det är endast utmätning av lös egendom som har relevans för den här uppsatsen, därför kommer endast sakutmätning att redogöras. För att en borgenär ska kunna ansöka om verkställighet krävs enligt 2 kap. 2 2 st. UB att borgenären har utverkat en exekutionstitel. En exekutionstitel är en skriftlig handling som får läggas till grund för verkställighet. 69 De exekutionstitlar som är tillämpliga enligt den svenska lagstiftningen är stadgade i 3 kap. 1 1 st. UB och det utgörs bland annat av domstols dom, utslag eller beslut. I de fall då borgenären vill att betalningsskyldighet ska verkställas, måste borgenären i princip yrka vid domstol att gäldenärens prestationsskyldighet ska fastslås i en fullgörelsedom. 70 I de fall då exekutionstiteln grundar sig på en dom från domstol måste betalningsskyldigheten klart framgå för att den ska vara verkställbar. 71 Borgenären bör innan han ansöker om verkställighet kontrollera om gäldenären innehar egendom som kan tas i anspråk vid en kommande utmätning. Visar det sig vid en utmätning att gäldenären ej besitter värdefulla egendomar blir konsekvensen att borgenären själv får betala utmätningsavgiften. 72 Om borgenären anser att gäldenären innehar egendom som kan tas i anspråk vid en utmätning ska borgenären i enlighet med 2 kap. 2 UB lämna in ansökan om verkställighet tillsammans med den exekutionstitel som ligger till grund för verkställigheten till KFM. Efter att KFM tagit del av utmätningsansökan har myndigheten som skyldighet att underrätta gäldenären om detta. Underrättelsen syftar till att uppmana gäldenären att frivilligt betala fordringen men även ge honom chans att visa att han ej är betalningsskyldig. 73 Verkställighet får ej äga rum om gäldenären kan visa att han fullgjort sin betalningsskyldighet. 74 Har gäldenären inte betalt skulden eller inte kunnat visa att han ej är betalningsskyldig har KFM i enlighet med 4 kap. 9 UB att utreda vilken egendom som ska komma att utmätas. Det är omöjligt att av KFM begära att de ska göra en allt för omfattande utredning avseende detta. Är det inte sannolikt att utmätningen kommer ge något resultat bör inte utmätning företas. 75 Resulterar utredningen i att gäldenären har utmätningsbar egendom får KFM komma att utmäta egendomen. 65 Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Millqvist, Sakrättens grunder, s Gregow, Utsökningsrätt, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s NJA 1991 s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s RH 1996:135 och RH 2011: Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s

16 Utmätning kan ske på två sätt antingen genom efterforskning på KFM:s kontor eller genom en utmätningsförrättning i gäldenärens bostad. 76 KFM får inte ta vilken egendom som helst i anspråk. För att egendom ska anses vara utmätningsbar måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda. De krav som uppställs bland annat att egendom ska vara överlåtbar, egendom ska ha ett förmögenhetsvärde samt att egendomen ska tillhöra gäldenären. 77 En viktig regel som KFM ska ta hänsyn till vid utmätning då flera typer av tillgångar kan utmätas är stadgad i 4 kap. 3 2 st. UB. Enligt regeln ska KFM i första hand utmäta sådana tillgångar som kan användas till fordringens betalning. Utmätningen ska ske med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Lös egendom får utmätas endast om gäldenären inte innehar kontanter eller banktillgodohavanden samt om inte löneutmätning är möjligt. 78 Efter en av KFM genomförd utmätning ska myndigheten sälja egendomen. 79 Huvudregeln är att lös egendom som blivit utmätt ska säljas vid offentlig auktion, denna regel är stadgad i 9 kap. 2 UB. Vid auktionen får inte inrop accepteras om det är sannolikt att avsevärt högre köpeskilling skulle kunna uppnås. 80 Köpeskillingen som influtit till KFM i utmätningsmål ska i enlighet med 14 kap. 1 1 st. UB redovisas så snart som möjligt, detta för att utbetalningen ska kunna ske till borgenären som ansökt om verkställighet. För att utbetalning ska ske måste vissa krav vara uppfyllda. Dessa krav är uppställda i 14 kap. 14 UB. I enlighet med lagrummet är ett av kraven att utbetalning endast får ske till borgenären om exekutionstiteln vunnit laga kraft. En av borgenären icke laga kraftvunnen exekutionstitel föranleder således ingen utbetalning. 3.2 Utmätningsbar egendom Det krävs vissa förutsättningar för att kunna ta i anspråk viss egendom inför utmätning. Dessa förutsättningar är fyra till antalet och den första förutsättningen är att egendom ska tillhöra gäldenären. Ytterligare förutsättningar är rörande egendomens beskaffenhet är att egendomen ska kunna överlåtas, egendomen ska ha ett förmögenhetsvärde 81 och att egendomens ekonomiska enhet inte får splittras. 82 Dessa fyra förutsättningar kommer att presenteras mer ingående i det följande Egendom ska ha ett förmögenhetsvärde När utmätning äger rum är syftet att borgenären ska få betalt för sin fordran. På grund av detta ska egendom som ska komma att utmätas för gäldenärens skulder, inneha ett förmögenhetsvärde. Därmed för att kunna täcka den fordran som ligger till grund för utmätningen. Om det innebär att egendomen endast har ett värde för gäldenären kan inte utmätning av egendom äga rum, även om detta skulle tvinga fram till betalning. 83 Att en egendom innehar ett ekonomiskt värde innebär exempelvis om gäldenären har utfärdat ett skuldebrev men inte givit det till någon mottagare än, då kan utmätning av skuldebrevet ej äga rum. 84 Detsamma gäller om en outnyttjad kredit som gäldenären innehar hos en kreditgivare, även 76 Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s RH 2012: Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Riksskatteverket, Utsökning, s NJA 1995 s Riksskatteverket, Utsökning, s

17 krediten kan ej tas i anspråk för utmätning. En outnyttjad kredit kan inte anses utgöra en fordran. Om detta scenario skulle vara möjligt skulle det innebära att en gäldenär är tvungen att belåna sig ytterligare för att kunna betala sina skulder vid utmätning. 85 Om en gäldenär har ett tillgodohavande på ett bankkonto får enbart tillgodohavandet utmätas efter vissa begränsningar, då hänsyn ska tas till gäldenären och hans familjs försörjning. 86 En make eller makas giftorättsanspråk kan enbart utmätas efter att en äktenskapsskillnad har meddelats, dessförinnan kan inte utmätning äga rum. Egendomar som redan existerar kan enbart utmätas, exempelvis kan ett arv endast utmätas när arvlåtaren avlidit. 87 Det finns ytterligare aspekter som innebär att utmätning ej bör ske. Det är när en fordran avser ett lågt belopp och en försäljning av den utmätta egendomen skulle innebära stora olägenheter för gäldenären och betydande värdeförstöring av egendomen. Ett exempel är om erhållen penningbelopp genom försäljning av egendomen är väldigt låg så att det ej kommer att täcka utmätningsbeloppet. I bedömningen av vilken egendom som får utmätas har detta stadgas i 1 art. Europakonventionens tilläggsprotokoll Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och folkrättens allmänna grundsatser. Ovanstående bestämmelser inskränka likväl icke en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner erforderlig för att reglera nyttjandet av viss egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter och andra pålagor eller av böter och viten Egendom ska kunna överlåtas Utöver att egendom som ska tas i anspråk, ska ha ett förmögenhetsvärde krävs det också att egendom kan överlåtas. 89 Det finns egendom som inte kan överlåtas på grund av sin beskaffenhet. I 5 kap. 5 UB regleras om överlåtelseförbud. Egendomar som inte kan överlåtas kan exempel vara framtida underhållsbidrag eller en lön som inte förfallit till utbetalning. 90 Motiveringar för dessa utmätningsförbud av viss egendom är att gäldenärens försörjning ska tryggas. 91 Gåvobrev och testamente kan i princip inte överlåtas. Om gåvogivaren eller testator har uttryckt genom en föreskrift att egendomen inte får överlåtas, innebär detta utmätningsfrihet för egendomen. 92 Om ett gåvobrev skulle innefatta en hembudsklausul kan inte heller utmätning äga rum av egendomen. Det faktum att ett gåvobrev innefattar denna typ av klausul innebär att gåvomottagaren inte kan sälja egendomen till vem han behagar utan måste sälja till denne som står namngiven i gåvobrevet. Om den namngivna personen inte vill köpa egendomen kan gåvomottagaren sälja egendomen till vem han behagar. 93 Undantag för denna situation är om det endast är en föreskrift i gåvobrevet som uttrycker att gåvan inte får utmätas behöver inte KFM respektera denna typ av föreskrift Prop. 1980/81:8 s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Riksskatteverket, Utsökning, s Tilläggsprotokoll till Europeiska konventionen, art NJA 1993 s. 569 och NJA 1991 s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Benndorf, Morgell, Utsökningsbalk 5 kap. 5, lagkommentar not NJA 1989 s Ric 3/90 och NJA 1981 s Riksskatteverket, Utsökning, s

18 3.2.3 En ekonomisk enhet får inte splittras En ytterligare förutsättning för att egendomen ska kunna få utmätas är att tillgångar som hör samman inte får splittras utan särskilda skäl, detta stadgas i 4 kap. 6 UB. Anledningen till detta är att tillgångarna tillsammans utgör ett högre ekonomisk värde än om de skulle splittras. 95 Ett exempel är om gäldenären innehar en konstsamling bestående av fem stycken tavlor i hemmet. Sedan skulle KFM enbart göra anspråk på två av de fem tavlor som konstsamlingen består av. I detta sammanhang besitter hela konstsamlingen ett högre ekonomiskt värde än att var för sig, i dessa sammanhang får KFM inte splittra denna enhet Egendom ska tillhöra gäldenären Huvudregeln vad avser vilken egendom som får tas i anspråk vid en utmätning för en gäldenärs fordran är stadgad i 4 kap. 17 UB. Om gäldenären inte har besittning av en egendom får utmätning äga rum endast om det framgår att egendomen tillhör gäldenären. 97 Det kan exempelvis vara egendomar som rättigheter eller fordringar 98 som inte grundas på löpande skuldebrev och därmed inte innehåller någon form av legitimationsegenskap. 99 Enligt Heuman benämner han att Denna bevisbörderegel kan verka till förmån för tredje man. 100 Exempelvis kan borgenären påstå att gäldenären lånat ut viss egendom till tredje man, som han har i sin besittning för att denna egendom ska kunna undgå att utmätas. Om det i detta fall är oklart, om det är gäldenären eller tredje man som är innehavare får det inte presumeras att gäldenären är ägare. 101 Utan i detta fall ligger bevisbördan hos borgenären. 102 Att gäldenären oftast bestrider sin egendomsrätt är vanligt men tredje man kan också hävda att han har äganderätt till egendomen. Vid bedömning av huruvida egendom tillhör gäldenären, ska vanliga civilrättsliga regler tillämpas. I förarbetena uttrycks det att rekvisitet tillhör kan jämställas med att gäldenären anses som sakrättsligt ägare till objektet. Regelmässigt innebär detta också att gäldenären har separationsrätt i annans kommande konkurs och att han är skyddad mot utmätning för annans skuld. 103 Men om gäldenären överlåter egendomar till tredje man, måste tredje man vunnit sakrättsligt skydd. I annat fall kan egendomen komma att utmätas för gäldenärens skuld av KFM. 104 Då utmätning skett genom 4 kap. 17 UB är det borgenären som har bevisbördan att egendom tillhör gäldenären. 105 I praktiken är det KFM som företräder borgenären och därför är det KFM som 95 Benndorf, Morgell, Utsökningsbalk 4 kap. 6, lagkommentar not Riksskatteverket, Utsökning, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s NJA 2009 s Gregow, Utsökningsrätt, s Citatet är hämtat från Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Ric 8/ Prop. 1980/81:8 s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s

19 ska klarlägga att det är gäldenärens egendom. 106 För att KFM ska kunna utföra en utmätning behöver KFM uppfylla beviskravet att egendomen tillhör gäldenären. 107 Med bakgrund till detta innebär det att i en utredning ska det finnas stöd för att det ska anses att gäldenären innehar äganderätt till egendomen när det är tredje man som har besittning av egendomen. 108 I KFM:s utredning angående äganderätten, är bland annat upplysningar från gäldenären eller från någon annan person som har en motsvarande ställning betydande. KFM har även möjlighet att inhämta skriftliga bevis från olika slags register för att kunna bevisa äganderätten. 109 För att utmätning ska kunna äga rum ska det vara klarlagt att egendomen tillhör gäldenären och detta ska ske genom skriftlig handling eller på något annat övertygande sätt. 110 Frågan är huruvida högt beviskravet bör ställas för att gäldenären ska anses vara ägare till egendomen, beviskravet har diskuterats och fastslagits i förarbetena, för att gäldenären skall anses vara ägare, krävs ett mindre mått av bevisning än vad i allmänhet är fallet då man för att ett visst sakförhållande skall anses föreligga. 111 I doktrin har det även diskuterats om beviskravet och enligt doktrin bör beviskravet ställas lika högt vid en presumtionsregel 4 kap UB som vid 4 kap. 17 UB. Gregow har uttryckt att Det måste i princip krävas lika starka skäl för att utmätning skall få ske utan stöd av en presumtion som det fordras för att tredje man skall kunna bryta en presumtion om äganderätt för gäldenären. 112 Lagrådet ansåg att vanliga beviskrav bör gälla om inte gäldenären är inskriven som ägare eller har besittning av egendomen, Är gäldenären inte genom besittning eller inskrivning legitimerad som ägare, bör utmätning ej få äga rum med mindre övertygande utredning föreligger att egendomen tillhör gäldenären Riksskatteverket, Utsökning, s Gregow, Tredje mans rätt vid utmätning, s Gregow, Utsökningsrätt, s Gregow, Utsökningsrätt, s Gregow, Utsökningsrätt, s Citatet är hämtat från Prop. 1980/81:8 s Citatet är hämtat från Gregow, Utsökningsrätt, s Citatet är hämtat från Prop. 1980/81:8 s

20 4. Egendom som gäldenären har i sin besittning 4.1 Inledning Huvudregeln är som tidigare nämnts är att egendomen ska tillhöra gäldenären för att kunna utmätas vilket stadgas i 4 kap. 17 UB. Lagrådet ansåg att denna regel ej var tillräcklig och därför skapades presumtionsregler för att utmätningsprocessen skulle underlättas och därmed på ett mer effektivt sätt, komma åt gäldenärens egendom. 114 Presumtionsreglerna regleras i 4 kap st. UB och 4 kap st. UB. I de fall då det inte framgår att egendomen tillhör gäldenären utgår UB från principen att lös egendom presumeras tillhöra den som har besittning till egendomen. 115 Presumtionen är motiverad av två anledningar. En av dessa är att personer i allmänhet är ägare till den egendom som de har i sin besittning. Den andra anledningen är att det i princip krävs besittningsövergång vid förvärv av lös egendom för att förvärvaren ska vara skyddad mot överlåtarens borgenärer. 116 Presumtionsreglerna styrker alltså att utmätning får ske om gäldenären har egendomen i sin besittning. 117 Detta kan medföra en risk att det är tredje mans egendom som kan komma att utmätas. 118 Om det efter bevisning framgår att egendomen tillhör tredje man bryts presumtionen Egendom i gäldenärens ensambesittning Som tidigare nämnts finns det två regler som presumerar att gäldenären är ägare till egendom som han har i sin besittning. Den första av dessa regler stadgas i 4 kap st. UB. I enlighet med detta lagrum presumerar lagstiftaren att lös egendom som gäldenären har ensambesittning till helt tillhör gäldenären. 120 Det är av stor vikt att fastställa om och hur gäldenären har egendom i sin besittning eller ej. Egendom som gäldenären ej har besittning till får endast utmätas med stöd av 4 kap. 17 UB och innehar gäldenären egendom tillsammans med någon annan exempelvis sin maka eller sambo får egendomen endast utmätas med stöd av 4 kap st. UB. 121 Regeln i 4 kap st. UB tillämpas på de fall då gäldenären har ensambesittning till utmätningsbar egendom. I vissa fall förekommer det att gäldenären har egendom i sin besittning som tillhör tredje man. Eftersom det presumeras att all egendom som gäldenären har i sin besittning, helt tillhör gäldenären kan således tredje mans egendom komma att utmätas och tas i anspråk för gäldenärens fordran. För att tredje man eller gäldenären ska bryta presumtionen krävs enligt 4 kap st. UB att de kan visa att det framgår att egendomen tillhör tredje man och att han är den rättmätige ägaren till egendomen. Bevisbördan är således omvänd i jämförelse med 4 kap. 17 UB där det är borgenären som har att visa att egendomen tillhör gäldenären. 122 För att presumtionen i 4 kap st. UB ska anses bruten krävs det att det genom en prövning framgår att egendomen tillhör tredje man. Det är inte tillräckligt att tredje mans äganderätt görs sannolik. 123 Det framgår av motiven till bestämmelsen att det inte är tillräckligt att gäldenärens rätt är mer eller 114 Prop. 1980/81:8 s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Gregow, Utsökningsrätt, s Benndorf, Morgell, Utsökningsbalk 4 kap. 18, lagkommentar not Prop. 1980/81:8 s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Millqvist, Sakrättens grunder, s Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s Gregow, Utsökningsrätt, s

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING

ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING AV CHRISTER NILSSON 2006-04-10 1 (15) Äktenskapsförord har lågt bevisvärde vid utmätning 1 av Jur kand Christer Nilsson En vanlig situation hos kronofogdemyndigheten

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken

Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken Nr 1(6) Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet 2008-01-31, PÄST 2/08/IND. Beträffande den praktiska handläggningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut 1(5) Verkställighet av skuldsaneringsbeslut Detta ställningstagande ersätter Kronofogdemyndighetens ställningstagande 3/08/IND Verkställighet av skuldsaneringsbeslut. Detta ställningstagande har beslutats

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2016 Ö 2510-15 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristen CL Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART JA SAKEN Utmätning

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

Bankernas upplysningsplikt - särskilt fråga om kontoutdrag

Bankernas upplysningsplikt - särskilt fråga om kontoutdrag 830 1549-12/121 1(5) Bankernas upplysningsplikt - särskilt fråga om kontoutdrag Kronofogdemyndigheten (KFM) har rätt att kräva att tredje man lämnar upplysningar om sina ekonomiska mellanhavanden med gäldenären.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 oktober 2012 Ö 2451-11 KLAGANDE Sandtorps Villasamfällighetsförening Ombud: Advokat HG och jur.kand. JP MOTPART MS SAKEN Invändning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2005 Ö 4504-03 KLAGANDE 1. Advokatfirman Fylgia Kommanditbolag, 969633-9994 Box 55555 102 04 Stockholm 2. JF Servanda Handelsbolag,

Läs mer

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering 1(7) Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering Ställningstagandet gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden fastställdes 2010. Promemorian

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 34-07 KLAGANDE IH GÄLDENÄR LH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om utmätning

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

2 Grundläggande förutsättningar

2 Grundläggande förutsättningar 2 Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar, avsnitt 2 11 1 För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2011 Ö 3950-11 KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga 2. MS med firma MS

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

Realisation av aktier och fondandelar

Realisation av aktier och fondandelar 1(5) Realisation av aktier och fondandelar Vid försäljning av utmätta börsnoterade aktier och fondandelar ska följande förfarande tillämpas. Utmätta aktier eller fondandelar får inte utan gäldenärens samtycke

Läs mer

Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar

Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar Finansutskottets betänkande 2016/17:FiU40 Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar som ska minska risken

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33) Målnummer: Ö2942-07 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2008-04-23 Rubrik: Tredje man har i utmätningsmål styrkt att en utmätt bil i gäldenärens

Läs mer

Utsòkningsbalken. En kommentar. Gòsta Walin Torkel Gregow Peter Lòfmarck. Norstedts Juridik AB. Tredje upplagan

Utsòkningsbalken. En kommentar. Gòsta Walin Torkel Gregow Peter Lòfmarck. Norstedts Juridik AB. Tredje upplagan Utsòkningsbalken En kommentar Gòsta Walin Torkel Gregow Peter Lòfmarck Tredje upplagan Norstedts Juridik AB Innehàll UTSÒKNINGSBALK 19 Òversikt 19 1 kap. Inledande bestammelser 23 Tillàmpningsomràde 1-2

Läs mer

71 Övriga bestämmelser om verkställighet

71 Övriga bestämmelser om verkställighet Övriga bestämmelser om verkställighet, Avsnitt 71 1 71 Övriga bestämmelser om verkställighet Bestämmelser om verkställighet Övergångsbestämmelser 71.1 Inledning I detta avsnitt behandlas bestämmelser om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav 1(9) Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav Vid tvångsförsäljning ska följande förfarande och formkrav jämte bifogad promemoria tillämpas. Bostadsrättshavaren ska skriftligen underrättas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 juni 2005 T 4824-03 KLAGANDE 1. Mirabelle AS, 979 966 148, Postboks 1230 Vika, N-0110 Oslo, Norge 2. Peculium AS, 952 862 987, samma adress

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL Ombud för 1 och 2: Jur.kand. SL MOTPART Skatteverket Ombud: Verksjuristen MZ Rättsavdelningen

Läs mer

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=2

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=2 Sida 1 av 6 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 3 (NJA 2005:1) Målnummer: Ö2353-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2005-01-03 Rubrik: Sedan Jordbruksverket beviljat ett EU-bidrag har kronofogdemyndighet

Läs mer

Nr 2/07/IND - Förutsättningar för genomförande av utmätningsförrättning i bostad

Nr 2/07/IND - Förutsättningar för genomförande av utmätningsförrättning i bostad Nr 2/07/IND - Förutsättningar för genomförande av utmätningsförrättning i bostad Dnr 801 26925-07/121 (dnr 131 274223-06/112 under remissförfarandet; överflyttat till diarienummer 801 11090-06/112) Utmätningsförrättning

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8 8 Ny ägare till fastighet som inte inkopplats till allmän va-anläggning före 1 juli 1996 har inte, sedan inkoppling utförts, ansetts berättigad att med bibehållen anslutning få tillbaka anläggningsavgiften

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2004 T 2565-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA Ombud: verksjuristen NM MOTPART UA Ombud: advokaten GW SAKEN Bättre rätt till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2015 Ö 2481-13 KLAGANDE Dödsboet efter Gunilla Nilsson Ombud: Advokaterna PS och EK MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN

Läs mer

Debiteringslängder handledning för ansökan om verkställighet av debiteringslängder

Debiteringslängder handledning för ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1(9) Debiteringslängder handledning för ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1. Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel som får verkställas om den uppfyller de krav som lagen ställer.

Läs mer

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79 Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79 18 Lag (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:649 Inledande bestämmelser 1 För att säkerställa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14 Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14 KLAGANDE Skatteverket Ombud: Verksjuristen Camilla Larsson Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART AG SAKEN

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 548 (NJA 1995:81)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 548 (NJA 1995:81) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 548 (NJA 1995:81) Målnummer: Ö4624-94 Avdelning: Domsnummer: SÖ150-95 Avgörandedatum: 1995-09-26 Rubrik: Fråga om utgångspunkten för sexmånaderstiden enligt 2

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 april 2017 Ö 583-16 KLAGANDE IW Ombud: MB MOTPART AS SAKEN Försäljning enligt samäganderättslagen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett modernt utsökningsförfarande. Dir. 2014:127. Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014

Kommittédirektiv. Ett modernt utsökningsförfarande. Dir. 2014:127. Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Kommittédirektiv Ett modernt utsökningsförfarande Dir. 2014:127 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande

Läs mer

Skydd vid utmätning av gäldenärens bostad

Skydd vid utmätning av gäldenärens bostad Skydd vid utmätning av gäldenärens bostad Emilia Karlsson Rättsvetenskap, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle EXAMENSARBETE Skydd vid utmätning av gäldenärens

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 540 (NJA 2013:50)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 540 (NJA 2013:50) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 540 (NJA 2013:50) Målnummer: T2437-12 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-06-13 Rubrik: Utmätning av livförsäkring. Vad som har utmätts enligt 15 kap.

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Dnr 801-17934-08/1152 2008-09-29 Vid utmätning av här aktuell egendom ska beneficieprövning ske i enlighet med vad som framgår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 december 2013 Ö 4516-11 KLAGANDE FR Ombud: MR MOTPARTER 1. M-LB 2. Frispar Bolån AB 3. Sparbanken Öresund AB SAKEN Fördelningsbeslut

Läs mer

Övningsuppgifter med lösningsförslag,

Övningsuppgifter med lösningsförslag, Övningsuppgifter med lösningsförslag, 2014-04-16 Uppgift 1 Allmän rättskunskap Gabriel blir plötsligt uppring av sin moster Elsa som har en juridisk fråga som hon behöver ha svar på. Elsa ber Gabriel att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kronofogdemyndigheten; SFS 2006:883 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND AV CHRISTER NILSSON Denna handbok är mera en lathund än en handbok. Syftet är att innehållet ska bestå av beslut från myndigheter som kan ge en viss vägledning om hur en rättsfråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3 Sida 1 av 6 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 871 (NJA 2005:94) Målnummer: Ö4504-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2005-12-08 Rubrik: Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2009 Ö 2979-09 KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Ställföreträdare:

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Skuldsaneringslag; utfärdad den 8 juni 2006. SFS 2006:548 Utkom från trycket den 16 juni 2006 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Skuldsanering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 januari 2008 Ö 5203-06 KLAGANDE AK Ombud: Advokat CA MOTPART DS Ombud: Advokat GB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

Skuldtäckning vid bodelning

Skuldtäckning vid bodelning Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt Skuldtäckning vid bodelning En analys av 11 kap 2 äktenskapsbalken Författare: Lamija Cuprija Handledare: Professor

Läs mer

Kronofogden. Felaktig utbetalning till en målsägande och dröjsmål med återbetalningen till den tilltalade. Anmälan.

Kronofogden. Felaktig utbetalning till en målsägande och dröjsmål med återbetalningen till den tilltalade. Anmälan. Kronofogden Felaktig utbetalning till en målsägande och dröjsmål med återbetalningen till den tilltalade (Dnr 3029-2015) Beslutet i korthet: I en brottmålsdom förpliktade Göteborgs tingsrätt den tilltalade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2008:153 Utkom från trycket den 22 april 2008 utfärdad den 10 april 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels

Läs mer

Yttrande över Skatteförfarandeutredningens slutbetänkande Skatteförfarandet (SOU 2009:58), dnr Fi2009/4718

Yttrande över Skatteförfarandeutredningens slutbetänkande Skatteförfarandet (SOU 2009:58), dnr Fi2009/4718 Yttrande över Skatteförfarandeutredningens slutbetänkande Skatteförfarandet (SOU 2009:58), dnr Fi2009/4718 Dnr 801 20329-09/11 2009-11-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Sammanfattning Kronofogdemyndigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 juni 2015 Ö 904-15 KLAGANDE 1. PA 2. KS Ombud för 1 och 2: Advokat RD MOTPART Robusta Byggnads AB, 556575-2747 Flygfältsgatan 22 423

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) Målnummer: Ö1721-06 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2007-10-24 Rubrik: Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt

Läs mer

Hem ljuva hem. Utmätning av bostäder och förenligheten med individuella rättigheter till hem och äganderättsskydd. Viktoria Blind

Hem ljuva hem. Utmätning av bostäder och förenligheten med individuella rättigheter till hem och äganderättsskydd. Viktoria Blind Hem ljuva hem Utmätning av bostäder och förenligheten med individuella rättigheter till hem och äganderättsskydd Viktoria Blind Termin 9 HT 2014 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

Stockholm den 7 mars 2017 R-2016/2431. Till Justitiedepartementet. Ju2016/08502/L2

Stockholm den 7 mars 2017 R-2016/2431. Till Justitiedepartementet. Ju2016/08502/L2 R-2016/2431 Stockholm den 7 mars 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/08502/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Ett modernare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

Introduktion till sakrätten

Introduktion till sakrätten UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 3, VT 2012 Mikael Möller Föreläsning den 18 januari kl. 08 10 Introduktion till sakrätten Några av dagens huvudpunkter: Vad menas med sakrätt? Vilka är

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 390 (NJA 2010:42)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 390 (NJA 2010:42) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 390 (NJA 2010:42) Målnummer: Ö3108-08 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2010-06-29 Rubrik: Fråga om ett överlåtelseförbud vid förvärv av en fastighet utgjorde

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 november 2016 T 3638-15 KLAGANDE Skatteverket Ombud: MZ Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART Gölab Handels AB i likvidation, 556672-8282

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 februari 2017 Ö 5688-15 KLAGANDE Alektum Group AB, 556331-1678 Box 11108 404 23 Göteborg Ombud: Advokat PH och jur.kand. HÅ-L MOTPART

Läs mer

Nr 2/08/IND - Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap 21 utsökningsbalken

Nr 2/08/IND - Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap 21 utsökningsbalken Nr 2/08/IND - Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap 21 utsökningsbalken Dnr 801 678-08/121 2008-02-01 Vid invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 UB bör Kronofogdemyndigheten följa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 juni 2006 Ö 3903-03 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ställföreträdare: Verksjurist NM MOTPART HÖ Ombud: Advokat UT SAKEN Utmätning

Läs mer

Nr 4/07/IND - Ställningstagande avseende preskriptionsfrågor vid krav och utmätning

Nr 4/07/IND - Ställningstagande avseende preskriptionsfrågor vid krav och utmätning Nr 4/07/IND - Ställningstagande avseende preskriptionsfrågor vid krav och utmätning Expertgruppen indrivning Dnr 80835840-07/121 2007-12-03 Vid fråga om bedömning av preskriptionsavbrott skett genom åtgärd

Läs mer

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Inledande bestämmelser 1 [8351] Denna lag gäller för sådant

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

Departementspromemorian (Ds 2013:47) Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer

Departementspromemorian (Ds 2013:47) Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer 2013-09-23 830 17048-13/112 1(6) Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Departementspromemorian (Ds 2013:47) Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer (Ju2013/4729/L5)

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 413 (NJA 2013:40)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 413 (NJA 2013:40) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 413 (NJA 2013:40) Målnummer: Ö5676-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-05-31 Rubrik: Sedan Försäkringskassan beslutat om återkrav av utbetalad ersättning

Läs mer

2 Lagstiftning och rättskällor

2 Lagstiftning och rättskällor Lagstiftning och rättskällor, Avsnitt 2 31 2 Lagstiftning och rättskällor Rättskällor Lagstiftningens hierarki Riksdagen 2.1 Allmänt Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 april 2004 T 3590-03 KLAGANDE AL Ombud: RE MOTPART UR Ombud: advokaten PS SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, dom

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Sambolag; utfärdad den 12 juni 2003. SFS 2003:376 Utkom från trycket den 23 juni 2003 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses

Läs mer