H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2015 s. 839 (NJA 2015:76)

Transkript

1 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2015 s. 839 (NJA 2015:76) Målnummer: Ö Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: Rubrik: Marknadsnoterade aktier har inte - med en analog tillämpning av 5 kap. 1 7 utsökningsbalken - ansetts kunna tas undan som beneficium vid utmätning. Lagrum: 5 kap. 1 utsökningsbalken (1981:774) Rättsfall: NJA 2004 s. 868 NJA 2012 s. 35 REFERAT För betalning av A.G:s skulder i allmänna och enskilda mål beslutade Kronofogdemyndigheten den 1 oktober 2013 om utmätning av henne tillhöriga aktier i Syngenta som var registrerade hos Euroclear Sweden AB. Göteborgs tingsrätt A.G. överklagade genom sin gode man M.G. utmätningsbeslutet och yrkade att utmätningen skulle upphävas såvitt avsåg egendom till ett värde av kr. Till grund för överklagandet anförde M.G. i huvudsak följande. A.G. ska betala kr till Göteborgs Stad Social resursförvaltning för arvode till sin gode man kr av de utmätta tillgångarna var avsatta för att täcka denna kostnad. A.G. och M.G. har vid ett flertal tillfällen försökt få till stånd en tid för bankbesök för att sälja värdepapper till en summa av kr för att betala arvodet. M.G:s erfarenhet är att det vid utmätning brukar tas hänsyn till kommande arvodesbetalning när huvudmannen själv får stå för arvodet till den gode mannen. Kronofogdemyndigheten yttrade sig i målet och anförde därvid i huvudsak följande. Utmätningen har skett med stöd av 4 kap. 17 UB. Undantag från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov finns reglerat i 5 kap. UB. Enligt NJA 2004 s. 868 är dessa regler inte tillämpliga på aktier. En aktie representerar en andelsrätt i ett bolag och kan inte jämställas med pengar, banktillgodohavande eller annan fordran, som i vissa fall kan undantas från utmätning. Det är därför inte möjligt att undanta aktier från utmätning. Skatteverket bestred ändring av Kronofogdemyndighetens beslut och yttrade i huvudsak följande. I första hand instämmer Skatteverket i Kronofogdemyndighetens bedömning gällande tillämpligheten av 5 kap. UB på aktier. I andra hand gör Skatteverket gällande att det ändå saknas skäl för undantag från utmätning. Av 5 kap. 1 7 UB framgår att så mycket pengar ska undantas från utmätning som skäligen fordras för underhåll åt gäldenären. För det fall det finns synnerliga skäl kan hänsyn tas till behov som sträcker sig över en månad. Det förvaltararvode som A.G. säger sig ha behov av är enligt Skatteverkets uppfattning inte nödvändigt för hennes underhåll. Den typ av fordran som det är fråga om kan inte heller på annan grund ha bättre rätt till betalning än de fordringar som redan tidigare lämnats till indrivning. C.F., som under ärendets handläggning tillträtt som ny god man för A.G., uppgav i huvudsak följande. Godmansarvode är nödvändigt för A.G:s underhåll.

2 A.G. är svårt psykiskt funktionshindrad och kan inte undvara god man. Om det godtas att god man är en viktig hjälp för en funktionshindrad bör det också godtas att arvodet utgör skäligt underhåll. Arvodet är en kostnad som A.G. har uteslutande på grund av sitt handikapp. Tingsrätten (tf. rådmannen Lucie Macek) anförde följande i beslut den 19 februari Skäl för beslutet Enligt 4 kap. 2 UB får egendom tas i anspråk genom utmätning om den inte är undantagen enligt bestämmelserna i utsökningsbalken eller på grund av särskild föreskrift. Enligt 5 kap. 1 7 UB undantas från utmätning pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter, i den mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad. Syftet med beneficieregeln i 5 kap. 1 UB är att gäldenären ska få skydd för skäligt behov av underhåll under en kortare tid. A.G. har, såsom tingsrätten uppfattat hennes talan, gjort gällande att de utmätta aktierna upp till ett värde om kr ska undantas från utmätning med hänsyn till hennes behov av egendomen för hennes underhåll. Den utmätta egendomen består av värdepapper - aktier i Syngenta - registrerade hos Euroclear. Det finns ingen uttrycklig regel i 5 kap. UB om att aktier eller andra värdepapper kan undantas från utmätning. Däremot uppkommer i ärendet frågan om ett aktieinnehav kan likställas med ett banktillgodohavande eller "annan fordran" i den bemärkelse som avses i 5 kap. 1 7 UB, det vill säga om ett aktieinnehav kan undantas från utmätning om detta skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta. HD ansåg i NJA 2004 s. 868 att aktier i ett fåmansbolag med ett substansvärde om i vart fall kr inte kunde undantas från utmätning. Domstolen beaktade därvid att det inte var möjligt att dela upp de ifrågavarande aktierna i en utmätningsbar och en utmätningsfri del. I NJA 2012 s. 35 har HD däremot ansett att fondandelar i en värdepappersfond i nu aktuellt avseende är likvärdiga med ett banktillgodohavande och att de därmed kan undantas som beneficium vid utmätning, genom analog tillämpning av 5 kap. 1 7 UB. HD konstaterade att sparande i en värdepappersfond företer väsentliga likheter med sparande på ett bankkonto och numera är en vanlig sparform för enskilda. Avgörande vikt lades vid att ägaren till fondandelar i en värdepappersfond har en ovillkorlig rätt att på begäran omedelbart få sina fondandelar inlösta i pengar. Det ansågs i sammanhanget sakna betydelse att värdet på fondandelarna kan variera över tiden. De nu aktuella aktierna är inte aktier i ett fåmansbolag utan företer i stället sådana likheter med andelar i en värdepappersfond att tingsrätten anser att de, liksom andelar i en värdepappersfond, kan jämställas med ett banktillgodohavande och således omfattas av gäldenärens beneficium enligt 5 kap. 1 7 UB och undantas från utmätning i den mån de skäligen behövs för underhåll åt gäldenären. Det saknas enligt tingsrättens mening anledning att ifrågasätta uppgiften att A.G. på grund av funktionshinder har behov av god man. Enligt tingsrättens mening ska alltså undantag göras vid utmätningen, enligt vad som sägs i 5 kap. 1 7 UB, i den mån egendomen skäligen behövs för underhåll åt A.G. Eftersom Kronofogdemyndigheten har utgått från att aktierna inte kan omfattas av beneficium och därmed inte prövat frågan om de kan undantas från utmätning, och utredningen i den frågan inte lämpligen bör göras först vid

3 tingsrätten, bör utmätningsbeslutet i den del som omfattas av överklagandet undanröjas samt ärendet återförvisas till Kronofogdemyndigheten för vederbörlig handläggning. Beslut Tingsrätten undanröjer det överklagade beslutet såvitt avser egendom till ett värde av kr och återförvisar ärendet i den delen till Kronofogdemyndigheten för vederbörlig handläggning. Hovrätten för Västra Sverige Skatteverket överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att hovrätten skulle upphäva tingsrättens beslut. Till stöd för sitt yrkande anförde Skatteverket bl.a. följande. Det strider både mot syftet och mot den direkta lydelsen av 5 kap. 1 7 UB att låta aktier omfattas av beneficiereglerna. Att äga en aktie är inte att jämställa med pengar, ett banktillgodohavande eller en fordran. Ett innehav av aktier kan inte ses som ett sparande för tillfälliga utgifter. A.G. bestred ändringsyrkandet och vidhöll att aktierna omfattades av beneficiereglerna. Hovrätten (hovrättsråden Britta Ekström och Boel Oldenstedt samt lagmannen Helena von Braun) anförde i beslut den 23 april 2014 följande: Vid prövningen av Skatteverkets talan ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömning. Tingsrättens beslut ska alltså fastställas. Högsta domstolen Skatteverket överklagade hovrättens beslut och yrkade att HD skulle fastställa Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning av A.G:s aktier i Syngenta. A.G. motsatte sig att hovrättens beslut ändrades. HD avgjorde målet efter föredragning. Föredraganden, justitiesekreteraren Ann-Sofie Bodin, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl Bakgrund 1-3. Överensstämmer i sak med punkterna 1-3 i HD:s beslut. Frågan i målet 4. Överensstämmer i sak med punkt 4 i HD:s beslut. HD:s bedömning 5. Enligt 5 kap. 1 7 UB undantas från utmätning pengar, banktillgodohavanden, andra fordringar och förnödenheter i den mån inte annat är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad. Domstolarna har funnit att de i målet aktuella aktierna kan jämställas med ett banktillgodohavande och alltså är en sådan tillgång som enligt bestämmelsen kan undantas från utmätning. 6. Bestämmelsen om gäldenärens beneficium i 5 kap. 1 7 UB har i sak oförändrad överförts från 65 första stycket 6 i den tidigare gällande

4 utsökningslagen. Till grund för bestämmelsen låg ett förslag av lagberedningen i betänkandet SOU 1964:57. Reglerna anses numera vara något ålderdomliga, jfr Gregow, Utsökningsrätt, 4 uppl. 2012, s. 126, och dir. 2014: Syftet med den aktuella beneficieregeln är att ge gäldenären skydd för skäligt behov av underhåll under en kortare tid. En förutsättning för att detta ska kunna uppnås är, när det inte är fråga om förnödenheter, att tillgången i fråga är likvid och därför kan omsättas i pengar som kan användas för att tillgodose gäldenärens behov av underhåll. (Se SOU 1964:57 s. 236 f.) 8. Bestämmelsen i 5 kap. 1 7 UB är inte direkt tillämplig på aktier. Frågan blir i stället om den kan anses vara analogt tillämplig. Som allmän utgångspunkt gäller att viss försiktighet måste iakttas innan man ger de utsökningsrättsliga reglerna en vidare innebörd än vad som följer av deras ordalydelse (jfr NJA 2004 s. 868 och där gjorda hänvisningar). 9. HD har i tidigare rättsfall slagit fast att beneficiereglerna inte kan tillämpas, vare sig direkt eller analogt, på aktier i ett fåmansbolag (se NJA 2004 s. 868). Däremot har andelar i en värdepappersfond ansetts kunna omfattas av gäldenärens beneficium (se NJA 2012 s. 35). Sådana andelar har vid tillämpning av 5 kap. 1 7 UB likställts med ett banktillgodohavande. 10. Sparande i aktier har, liksom sparande i värdepappersfonder, väsentliga likheter med sparande på ett bankkonto och utgör i dag en för enskilda vanlig sparform. Aktier som är föremål för handel på kapitalmarknaden kan i praktiken alltid, om än med viss fördröjning, växlas mot pengar genom att kontohavaren säljer aktierna till ett marknadsvärde. (Jfr Wallin-Norman, Kontorätt, Rätt till kontoförda värdepapper, 2009 s. 79 ff.) 11. Avslut i aktiehandeln avvecklas numera efter ett tvådagars likvidschema. Det innebär att utväxlingen av aktier mot betalning ska ske senast på den andra bankdagen efter transaktionen. När det gäller kontohavarens möjligheter att disponera över likvida medel är alltså skillnaden mellan sparande i aktier och sparande på ett bankkonto marginell. Att värdet på aktierna kan variera över tiden eller att ägaren vid sitt förvärv kan ha avsett en mer långsiktig placering saknar i det sammanhanget betydelse. 12. Banktillgodohavanden och aktier av det slag som målet avser får med hänsyn till det anförda anses vara likvärdiga för att syftet med bestämmelsen om gäldenärens beneficium i 5 kap. 1 7 UB ska kunna tillgodoses. Även om viss försiktighet måste iakttas innan man ger beneficiereglerna en vidare innebörd än vad som följer av deras ordalydelse bör sådana aktier, vid tillämpning av den aktuella bestämmelsen, kunna likställas med ett banktillgodohavande och alltså omfattas av gäldenärens beneficium. 13. Som domstolarna har funnit bör Kronofogdemyndigheten som första instans avgöra om aktierna i detta fall ska undantas från utmätning och i så fall till vilken del. HD:s avgörande HD fastställer hovrättens beslut. HD (justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Gudmund Toijer och Martin Borgeke) meddelade den 26 november 2015 följande slutliga beslut. Skäl Bakgrund 1. För betalning av A.G:s skulder i allmänna och enskilda mål utmätte Kronofogdemyndigheten hennes aktier i Syngenta. Aktierna var registrerade hos Euroclear Sweden AB.

5 2. A.G. överklagade beslutet och yrkade att utmätningen skulle hävas i fråga om egendom till ett värde av kr. Hon anförde att hon hade kvar aktierna för att täcka arvodet till den gode man som hade förordnats för henne enligt 11 kap. 4 FB. 3. Tingsrätten biföll överklagandet och visade ärendet åter till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut. Frågan i HD 4. Utmätningen avser alltså aktier som är registrerade på ett värdepapperskonto. Frågan i HD är om sådana aktier kan tas undan från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov (gäldenärens beneficium). Undantag från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov 5. I 5 kap. 1 7 UB undantas vissa tillgångar från utmätning. Bestämmelsen omfattar pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter, i den mån inte något annat är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock inte utan synnerliga skäl för längre tid än en månad. 6. Aktier omfattas inte av ordalydelsen i första paragrafens sjunde punkt och kan därför tas undan från utmätning bara om det finns någon grund för en analog tillämpning av regeln. Analogier måste på detta område ske med viss försiktighet. I motiven till utsökningsbalken uttalas att reglerna om gäldenärens beneficium endast med påtagliga svårigheter kan tillämpas analogivis. HD har också i ett tidigare avgörande framhållit att uppräkningen av utmätningsfri egendom i 5 kap. 1 UB är avsedd att vara fullständig. (Se prop. 1980/81:8 s. 495 och NJA 2004 s. 868 med hänvisningar till tidigare rättspraxis.) 7. Första paragrafens sjunde punkt syftar till att gäldenären ska ha de tillgångar som han eller hon behöver under den närmaste tiden (se SOU 1964:57 s. 237). När det inte är fråga om förnödenheter, måste tillgången därför snabbt kunna omsättas i pengar som gäldenären kan använda för att trygga sitt underhållsbehov. Om utmätningen gäller tillgångar av något annat slag, framstår inte en analog tillämpning av beneficieregeln som följdriktig eller motiverad. 8. HD har i rättsfallet NJA 2012 s. 35 ansett att fondandelar i en värdepappersfond kan tas undan från utmätning med en analog tillämpning av sjunde punkten, eftersom ägaren av en fondandel har rätt att "omedelbart" få sina fondandelar inlösta i pengar. I förhållande till uttag från ett bankkonto ansågs det därmed inte föreligga någon praktisk skillnad när det gällde innehavarens möjligheter att disponera över likvida medel. Utmätning av marknadsnoterade aktier 9. I detta fall avser utmätningen marknadsnoterade aktier. Affärsavslut av sådana aktier avvecklas enligt ett tvådagars likvidschema (se Ds 2015:2 s. 113). Utväxlingen av aktier mot likvida medel kan alltså i allmänhet beräknas ske på den andra bankdagen efter transaktionen. Ägaren av aktierna kan därmed inte omedelbart få aktierna ersatta av pengar som kan användas för hans eller hennes underhåll. Främst mot den bakgrunden kan marknadsnoterade aktier inte anses likvärdiga med ett banktillgodohavande vid en tillämpning av beneficieregeln i 5 kap. 1 7 UB. Inte heller kan sådana aktier jämställas med några andra tillgångar som avses med regeln. Marknadsnoterade aktier kan därmed inte tas undan från utmätning genom en analog tillämpning av första paragrafens sjunde punkt. Bedömningen i detta fall

6 10. Den nu överklagade utmätningen avser A.G:s marknadsnoterade aktier i Syngenta. Med hänsyn till vad som har anförts i det föregående kan aktier av det slaget inte tas undan från utmätning med tillämpning - direkt eller analogt - av beneficieregeln i 5 kap. 1 7 UB. Inte heller i övrigt har det anförts något skäl som kan leda till att utmätningen ska upphävas. Hovrättens beslut ska därför ändras och Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning stå fast. HD:s avgörande HD ändrar hovrättens beslut och fastställer Kronofogdemyndighetens beslut den 1 oktober 2013 om utmätning av A.G:s aktier i Syngenta. Referenten, justitierådet Lars Edlund, med vilken justitierådet Svante O. Johansson instämde, var skiljaktig och fastställde hovrättens beslut samt ansåg att skälen från punkten 5 borde ha följande lydelse. 5. Bestämmelsen i 5 kap. 1 7 UB om beneficium har utan ändringar i sak överförts från 65 första stycket 6 i den tidigare gällande utsökningslagen. Till grund för bestämmelsen låg ett förslag av lagberedningen i betänkandet SOU 1964:57. Reglerna om beneficium anses i dag vara något ålderdomliga, och de ingår nu i en allmän översyn av utsökningsbalken (se dir. 2014:127). 6. Enligt 5 kap. 1 7 UB undantas från utmätning pengar, banktillgodohavanden, andra fordringar och förnödenheter i den mån inte annat är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad. 7. Domstolarna har funnit att de i målet aktuella aktierna kan jämställas med ett banktillgodohavande och alltså är en sådan tillgång som enligt bestämmelsen kan undantas från utmätning. 8. Syftet med den aktuella beneficieregeln är att ge gäldenären skydd för skäligt behov av underhåll under en kortare tid. En förutsättning för att detta ska kunna uppnås är, när det inte är fråga om förnödenheter, att tillgången i fråga är likvid och därför kan omsättas i pengar som kan användas för att tillgodose gäldenärens behov av underhåll. Som ett exempel på en likvid tillgång som kan vara tjänlig för att tillgodose en gäldenärs underhållsbehov nämns i förarbetena hantverkares kundfordran. (Se a. SOU s. 236 f.) 9. Bestämmelsen i 5 kap. 1 7 UB är inte direkt tillämplig på aktier. Frågan blir i stället om den kan anses vara analogt tillämplig. Som allmän utgångspunkt gäller att viss försiktighet måste iakttas innan man ger de utsökningsrättsliga reglerna en vidare innebörd än vad som följer av deras ordalydelse (jfr NJA 2004 s. 868 och där gjorda hänvisningar). 10. Affärsavslut i marknadsnoterade aktier kan i nutida affärssystem ske i princip omedelbart. Efter avslutet uppkommer för säljarens del en fordran på aktielikvid. Betalning sker efter ett schema som innebär att säljaren får likviden senast på den andra bankdagen efter transaktionen (se Ds 2015:2 s. 113). Marknadsnoterade aktier är alltså typiskt sett likvida tillgångar. En säljare som är beredd att acceptera gällande köpkurs kan snabbt omvandla aktieägandet till pengar. 11. I rättsfallet NJA 2012 s. 35 ansågs andelar i en värdepappersfond - även med beaktande av den försiktighet som ska iakttas vid tolkning av utsökningsrättsliga regler - kunna likställas med ett banktillgodohavande och därmed omfattas av gäldenärens beneficium. 12. Sparande i marknadsnoterade aktier har, liksom sparande i värdepappersfonder, väsentliga likheter med sparande på ett bankkonto och utgör i dag en för enskilda vanlig sparform.

7 13. När det gäller möjligheten att disponera över likvida medel är sparande i marknadsnoterade aktier en minst lika likvid tillgång som den typ av fordringar som berördes i lagförarbetena (se p. 8). Skillnaden mellan sådant aktiesparande och sparande på ett bankkonto eller ett värdepapperskonto får också betraktas som marginell. 14. Aktier av det slag som målet avser får med hänsyn till det anförda anses kunna omfattas av bestämmelsen om gäldenärens beneficium i 5 kap. 1 7 UB. 15. Som domstolarna har funnit bör Kronofogdemyndigheten som första instans avgöra om aktierna i detta fall ska undantas från utmätning och i så fall till vilken del. HD:s beslut meddelat: den 26 november Mål nr: Ö Lagrum: 5 kap. 1 UB. Rättsfall: NJA 2004 s. 868 och NJA 2012 s. 35. Sökord: Utmätning; Beneficium; Aktier