ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING"

Transkript

1 ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING AV CHRISTER NILSSON

2 1 (15) Äktenskapsförord har lågt bevisvärde vid utmätning 1 av Jur kand Christer Nilsson En vanlig situation hos kronofogdemyndigheten är att utmätning ska ske hos en person som är gift. För att egendom inte ska kunna utmätas är det inte ovanligt att makar åberopar äktenskapsförord för att visa att lös egendom (lösöre) som finns i deras bostad tillhör den maken som inte är gäldenär i utsökningsmålet. I normalfallet ska äktenskapsförord inte hindra från utmätning eftersom det inte utgör tillräcklig bevisning för att styrka tredje mans äganderätt till utmätningsobjektet. Makar har ofta den bestämda uppfattningen att enbart ett äktenskapsförord vid utmätning utgör full bevisning om vem av makarna det är som äger den lösa egendomen i bostaden. Denna uppfattning kan man allt för ofta också finna hos jurister och mera anmärkningsvärt även hos kronofogden. Enligt min mening är denna uppfattning helt felaktig. Endast ett äktenskapsförord, med eller utan förteckning, har inte ett sådant bevisvärde att det är tillräckligt för att visa vem av makarna det är som äger den lösa egendomen som finns i deras bostad. 2 Detta innebär inte att ett äktenskapsförord helt saknar bevisvärde. Vilket bevisvärde har då ett äktenskapsförord? Är bevisvärdet annorlunda om det till äktenskapsförordet finns en förteckning över makarnas egendom eller om en förteckning saknas helt? 1 Detta ämne har jag och Bertil Andersson redan år 1977 behandlat i en examensuppsats, Beviskrav och bevisvärdering vid utmätning i lös egendom, med Lars Heuman som handledare. Uppsatsen finns att läsa hos Lars Åhlén har också behandlat ämnet i en artikel, Äktenskapsförords bevisvärde vid utmätning, SvJT1963 s Se även Bertil Andersson och Christer Nilsson, Något om beviskravet vid utmätning i makars gemensamma bostad, SvJT 1978 s Förutom lösöret i bostaden kan det vara annan egendom som är i makarnas gemensamma besittning, fordon, fritidsbåt och byggnad på ofri grund är några exempel, NJA 1983 s.410 I, 1984 s. 45, 1984 not C 144 samt 1986 s. 443 II..

3 2 (15) Att ett äktenskapsförord i utmätningssituationen kan ha ett visst bevisvärde är de flesta ense om, men det råder en viss oenighet om vilket bevisvärde det har. Vilket bevisvärde har då ett äktenskapsförord vid utmätning? För att kunna besvara denna fråga måste man känna till de bevisregler som gäller vid utmätning hos makar som har lös egendom i deras gemensamma besittning 3. Bevisregler Utmätningsförfarandet är en summarisk process där det inte finns utrymme att bedöma äganderättsfrågor till egendom lika allsidigt och korrekt som det görs i en rättegång, om bättre rätt till viss egendom. 4 Inom denna summariska process gäller den självklara principen att det är bara egendom som tillhör gäldenären som får utmätas, UB 4:17. 5 För att utmätning ska kunna ske krävs dessutom att egendomen ska ha ett förmögenhetsvärde och vara överlåtbar. Sakrättsliga bedömningar kan också förekomma i utmätningsförfarandet. Utmätning kan naturligtvis inte ske om egendomen utgör beneficium för gäldenären och dennes familj. 6 Från borgenärerna finns det krav på att utmätning ska ske snabbt och smidigt och så effektivt att gäldenären inte kan undanhålla sin egendom från utmätning. Tredje man har också ett befogat intresse och en grundläggande rättighet att få sin egendom skyddad mot utmätning för en annan persons skulder. En avvägning av dessa intressen ligger till grund för de huvudprinciper som gäller vid utmätningsförfarandet. 7 3 En närmare analys av bevisreglerna har Jan Schüts gjort i sin Magisteruppsats, Innebörden av rekvisitet framgå i 4 kap. 18 1st. och 19 1 st, Utsökningsbalken, Linköpings universitet, vt Se NJA 1987 s. 500 och NJA 1992 s. 363 I III. 5 Bevisbördan och beviskravet i UB 4:17, se NJA 1983 s Se UB 5 kap. Notera att UB 5:1-2 inte gäller för juridisk person, se UB 5:3 st 2. När det gäller dödsbo, se UB 5:3 st Se Gregow Torkel, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987 s.31 ff.

4 3 (15) Vid utmätning hos makar gäller följande huvudprincip. Om makar bor varaktigt tillsammans presumeras lös egendom som finns i deras gemensamma besittning tillhöra den maken som är gäldenär, UB 4:19 st.1. 8 En grundläggande förutsättning för att kunna tillämpa denna regel är att det är klarlagt styrkt - att förhållandet gemensam besittning föreligger. Råder ovisshet om detta förhållande kan regeln inte tillämpas. 9 Begreppet gemensam besittning omfattar huvudsakligen två situationer. I begreppet ingår det fallet att två eller flera personer var för sig har faktisk tillgång till egendomen, (sambesittning). Med gemensam besittning avses också det fallet att två eller flera personer endast gemensamt har tillgång till egendomen, (gemensam besittning). 10 Besittningsbegreppet omfattar också den situationen då tredje man har egendom i sin besittning men medger att han har det för någon annans räkning, (kan vara flera personer), s.k. medelbar besittning. 11 I rättspraxis har viss speciell egendom ansetts inte omfattas av besittningsbegreppet i UB 4: Banktillgodohavande såväl med motbok som motbokslöst konto samt fordran på försäkringsersättning är sådan egendom och i dessa fall tillämpas i UB 4: Nygifta omfattas också av bestämmelsen, se Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 3 uppl s Se Riksskatteverkets rättsinformation serie C (RIC) 18/97 samt Gregow, Torkel, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987 s.94 ff. Bestämmelsen UB 4:19 st. 2 tillämpas inte om tredje man inte har del i besittningen, NJA 1986 s. 334 jfr med NJA 1984 s Som regel anses hemmavarande barn inte ha del i besittningen till egendom som finns i familjebostaden, NJA 1995 s. 416, (En 18 årig dotter bodde hemma hos sina föräldrar). Gemensam besittning ansågs föreligga till egendom som förvarades i ett bankfack som gäldenären disponerade tillsammans med sin moder. Dock ansåg Högsta domstolen inte att det var styrkt att egendomen tillhörde gäldenären men väl att det förelåg sannolika skäl att egendomen tillhörde gäldenären. Därför utmättes egendom med förbehåll för tredje mans rätt enligt UB 4 kap 22, NJA 1986 s Se Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 3 uppl s. 137 och av samma författare, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987 s. 178 och Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6 omarbetade upplagan s. 50 ff. samt s NJA 1984 s.132 och 456 samt RH 1992: NJA 1984 s. 656 och 1984 s. 73 samt RIC 24/94. Även Lars Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2005 s. 448 ff.

5 4 (15) Den i UB 4:19 st.1 angivna presumtionen att lös egendom som finns i makars gemensamma besittning ska anses tillhöra den maken som är gäldenär kan brytas under vissa omständigheter. Presumtionen kan brytas om det görs sannolikt att egendomen tillhör makarna gemensamt enligt lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt. Enligt Högsta domstolen räcker det inte enbart med ett påstående om samäganderätt. Någon ytterligare omständighet som talar för samägandet måste kunna påvisas. Det krävs dock inte särskilt mycket till stöd för att anspråk på ideell andel i egendom skall anses ha gjorts sannolikt, NJA 1997 s Vidare bryts presumtionen om det framgår att egendomen tillhör den maken som inte är gäldenär eller någon annan tredje man, UB 4:19 st Vid utmätning hos makar i deras bostad tillämpas således bevisregeln UB 4:19 st.1. Enligt denna regel kan utmätning ske för den maken som är gäldenär även om andra maken skulle påstå sig ha ensam äganderätt till den lösa egendom som är i makarnas gemensamma besittning. Utmätning får dock inte ske om det framgår att egendomen tillhör den maken som inte är gäldenär. Enligt bevisregeln är det gäldenärens make som har bevisbördan och ska visa att det framgår att egendomen i sin helhet tillhör denne. Det kan synas naturligt att gäldenärens make, som tredje man, ålagts bevisskyldigheten för den bevisning som måste presteras för den påstådda äganderätten. Det kan nämligen vara svårt för kronofogden och annan utomstående att visa att egendomen tillhör gäldenärsmaken, när makarna bor tillsammans. Att enbart lita på makarnas uppgifter om vem av dem som är ägare till egendomen är inte helt tillförlitligt. I en utmätningssituation finns det en klar risk för att makarna oriktigt skulle påstå att egendomen tillhör den av makarna som inte är gäldenär Se även LU 1980/81:23 s. 30. I NJA 1986 s. 443 uppvisades bl.a. ett kvitto som var utställt på båda makarna och viss utredning företeddes om finansieringen av ett inköp av en motorbåt. Högsta domstolen ansåg att makarna sannolikt ägde motorbåten med samäganderätt. I RH 156:83 ansåg hovrätten att en videoapparat sannolikt tillhörde makar med samäganderätt. Kvitto som angav båda makarna som köpare och viss utredning om finansieringen av inköpet åberopades som bevisning. Jfr RH 1986:25 samt NJA 1992 s UB 4 19 st. 1 gäller också när gäldenären varaktigt bor tillsammans med någon under äktenskapsliknande förhållanden. Sambobegreppet finns definierat i 1 2 st. sambolagen, SFS 2003:376. Se NJA 1994 s. 300 där UB 4:19 st.1 ansågs inte tillämplig på egendom som gäldenären och dennes tidigare sambo haft i gemensam besittning då det förflutit mer än två år sedan samboförhållandet blivit upplöst. Se även NJA 1989 s Agell, Anders, Äktenskap, Samboende, Partnerskap, 3 uppl s. 80, Grauers, Folke, Ekonomisk familjerätt, 5 uppl s. 42 samt Heuman, Lars, Specialprocess, Utsökning och konkurs, 5 uppl s. 146 ff.

6 5 (15) Oavsett vem av makarna det är som äger ett objekt som kan vara föremål för utmätning har de i många fall ett gemensamt intresse av att skydda egendomen från utmätning. 16 Den bevisning som gäldenärens make måste prestera för sin ensamma äganderätt till egendomen måste, enligt bevisregeln UB 4:19 st.1, ha ett sådant värde att det framgår att egendomen i sin helhet tillhör denne. Detta är beviskravet och i ordet framgår ska det intolkas att gäldenärens make har att styrka sin äganderätt till egendomen för att freda den mot utmätning. Riksdagens lagutskott har uttalat sig i denna riktning, se dess betänkande 1980/81:23 s.25 ff. 17 I rättspraxis används i domskälen ordet framgår eller styrkt när det prövas om tredje man ska anses ha uppfyllt sin bevisskyldighet, att det ska framgå att egendomen tillhör denne ensam och inte gäldenären. Att maken har att styrka sin påstådda äganderätt, är ett ordval som också förekommer i doktrinen. 18 Rättspraxis tillämpar beviskravet strängt. 19 En make som påstår sig äga viss egendom i sin helhet som finns i makarnas gemensamma besittning måste styrka sin rätt. För att uppfylla beviskravet krävs det att maken kan prestera någon form av skriftlig bevisning. Det kan vara tillräckligt med en köpehandling och kvitto om detta kompletteras med bevis som visar att maken också haft ekonomisk förmåga att förvärva den aktuella egendomen Se Agell, Anders, Äktenskap, Samboende, Partnerskap. 3 uppl s. 80 samt Grauers, Folke, Ekonomisk familjerätt, 5 uppl s Samma beviskrav gällde tidigare i 69 utsökningslagen. Se NJA 1983 s. 410 (I-II) samt Bertil Andersson och Christer Nilsson, Något om beviskravet vid utmätning i makars gemensamma bostad, SvJT 1978 s. 236 och Christer Nilsson, Något om förteckning enligt GB 6:9 som bevismedel vid utmätning, SvJT 1980 s Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 3 uppl s. 139 ff. och av samma författare, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987 s. 193, och av samma författare, Sveriges rikes lag, Obeståndsrätt I, 2001 s. 90 samt Walin, Gösta, Gregow, Torkel, Löfmarck, Peter, Utsökningsbalken, En kommentar, 3 uppl. s. 162 och Se NJA 1983 s. 410 I och II - personbil respektive oljemålningar, 1984 s. 45 byggnad på ofri grund ( sommarstuga), 1984 s. 132 Travhäst (medelbar besittning), 1984 s. 375 fritidsbåt, 1984 not C 144 transportsläp och ponnyhäst, 1986 s. 443 I tavlor (oljemålningar), 1992 s. 363 diverse bostadsinventarier, RH 1991 s. 114 stereoanläggning. Även Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 3 uppl s , och av samma författare. Sveriges rikes lag, Obeståndsrätt I, 2001 s Se not 19 samt Heuman, Lars, Specialprocess, Utsökning och konkurs, 5 uppl s. 146, Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6 omarbetade upplagan s. 112 och jfr Gregow, Torkel, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987 s. 195.

7 6 (15) Har maken, under äktenskapet, genom köp förvärvat egendomen kan större krav ställas på den ekonomiska utredningen som också kan omfatta makarnas ekonomiska förhållanden. 21 Högsta domstolens utlåtande i rättsfallet NJA 1992 s. 163 är intressant när en ekonomisk bedömning ska göras vid en prövning om bohag eller annat lösöre tillhör makarna eller de samboende med samäganderätt. Rättsfallet gällde en tvist mellan samboende under äktenskapsliknande förhållande. Tvisten gällde en fritidsbåt, om den tillhörde de samboende gemensamt eller den ena sambon ensam. I domskälen uttalade Högsta domstolen att avgörande för äganderättsfrågan är vem som har tillskjutit medel till inköpet av egendomen. Denna fråga bör dock inte bedömas alltför formellt utan ska ses mot bakgrund av sambornas ekonomiska förhållanden i övrigt. Om de samboende båda har inkomster kan de sig emellan ha uppdelat sina kostnader, så att den ena svarar för de löpande utgifterna, som mat, hyra, m.m. medan den andra svarar för inköpen av kapitalvaror. En sådan uppdelning ska inte ha någon avgörande betydelse för vem av dem som ska anses ha bekostat inköpet. I sådana här fall bör egendomen i allmänhet anses tillhöra samborna med samäganderätt, om det kan förutsättas att egendom förvärvats för gemensamt bruk 22 Den grundprincip som anges i rättsfallet NJA 1992 s. 163 för att makarna eller samborna ska anses ha förvärvat egendomen med samäganderätt finns angiven i ett motivuttalande, NJA II 1921 s. 89. I doktrinen har det angetts att det är tveksamt om denna presumtion för samäganderätt kan tillämpas i utmätningsituationen. Det har framhållits att om gäldenärens maka kan bevisa att egendomen inköpts av denne för egna medel så får det förmodligen anses framgå att egendomen ensam tillhör makan. Egendomen kan då inte utmätas för andra makens skulder. Vidare anges det att makar eller sambor äger ofta den egendom som finns i deras hem med samäganderätt. Utgångsläget vid utmätning är dock att egendomen ska i sin helhet anses tillhöra den av makarna som är gäldenär i utmätningsmålet, UB 4:19 st I NJA 1988 not C 183 hade hustrun till gäldenären framlagt viss utredning om hur hon finansierat och förvärvat en personbil. Högsta domstolen ansåg att utredningen om förvärvet inte var fullständig, och tillsammans med de upplysningar som lämnats om makarnas ekonomiska förhållanden, framgick det inte med erforderlig klarhet att den utmätta bilen tillhörde gäldenärens hustru. Se även Heuman, Lars, Specialprocess. Utsökning och konkurs, 5 uppl s. 146 ff. 22 Se mera utförligt NJA 1992 s. 163 (166), Grauers, Folke, Ekonomisk familjerätt, 5 uppl s samt Teleman, Örjan, Bodelning, Under äktenskap och vid skilsmässa, 4 uppl s. 28 ff. Även RH 1986:25. Vid utmätning hos makar eller sambor presumeras de inte vara samägare till den egendom som finns i deras gemensamma besittning, UB 4:19. Se även LU 1980/81:23 s. 30.

8 7 (15) Med hänsyn till att det är svårt att säkra bevis om samäganderätten är det tillräckligt att det presenteras bevis som gör det sannolikt att makarna är samägare till egendomen, för att bryta presumtionen om att egendomen ska anses tillhöra gäldenärsmaken. 23 Enligt bevisregeln är det gäldenärens maka som har bevisbördan och ska visa att egendom tillhör makarna med samäganderätt, UB 4:19 st.1. Föreläggande att väcka talan mot gäldenären och utmätningsökanden, UB 4:20 Som tidigare nämnts ska makan till gäldenären, enligt UB 4:19 st.1, styrka sin ensamma äganderätt till utmätningsbar egendom för att denna ska kunna fredas från utmätning för andra makens skulder. Om makan inte lyckas styrka sin rätt ska egendomen utmätas. Den av makan påstådda äganderätten kan dock i vissa falla beaktas även om utmätning sker. Finner kronofogden att makan har skäl för sin påstådda äganderätt kan denna föreläggas att inom en månad väcka talan mot utmätningssökanden och gäldenärsmaken, UB 4:20 UB. 24 Enligt lagtexten får kronofogden förelägga tredje man att väcka talan i domstol mot gäldenären och utmätningssökanden endast om skäl föreligger. I rättsfallet NJA 1983 s. 410 I-II har Högsta domstolen angett att ett föreläggande enligt UB 4:20 inte i annat än undantagsvis bör ges med mindre att tredje man visat sannolika skäl för sin påstådda äganderätt. Högsta domstolen har dock i rättsfallet, NJA 1992 s. 363 I III, uttalat att beviskravet sannolika skäl som angetts i NJA 1983 s. 410 I II, kan inte längre anses vara vägledande. Högsta domstolen menade att det kan finnas anledning att något mjuka upp de beviskrav som Högsta domstolen ställt upp i dessa rättsfall Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6 omarbetade upplagan, s 112 samt Heuman, Lars, Specialprocess, Utsökningsrätt och konkurs, 5 uppl s Beviskravet för samäganderätt enligt UB 4:19 st. 1, se även NJA 1997 s. 530 och not 13 samt LU 1980/81:23 s Även annan berörd tredje man än gäldenärens maka kan enligt UB 4:20 föreläggas att inom en månad väcka talan mot utmätningsökanden och gäldenären. Väcker tredje man inte talan inom den föreskrivna tiden förlorar han sin rätt mot utmätningssökanden. Kronofogdemyndigheten kan då sälja den utmätta egendomen och genom denna försäljning får sökanden ersättning för sin fordran, UB 4:20 st.2 samt Gregow, Torkel, Sveriges rikes lag, Obeståndsrätt I 2001 s. 92 och av samma författare, Utsökningsrätt. 3 uppl.1996 s. 149 samt Heuman. Lars, Specialprocess, Utsökning och konkurs, 5 uppl s Om föreläggande att väcka talan mot utmätningsökanden och gäldenären inte ges till tredje man kan denne själv utan föreläggande väcka talan i domstol, NJA 1984 s. 217 och NJA 1992 s Se även Gregow, Torkel, Sveriges rikes lag, Obeståndsrätt I 2001, s. 92 ff. och av samma författare, Utsökningsrätt, 3 uppl s. 147 ff. samt Heuman, Lars, Specialprocess, Utsökning och konkurs, 5 uppl s. 147 samt s. 145 om att bevisbördan är förmånligare i en sådan rättegång än vad som gäller i utsökningsmål.

9 8 (15) I rättsfallet NJA 1987 s. 500 har Högsta domstolen uttalat att bevisprövningen i en rättegång efter föreläggande enligt UB 4:20 ska ske efter samma principer som i en rättegång om bättre rätt, som inte har något samband med utmätning. Högsta domstolen anger vidare, att i en rättegång om bättre rätt till lös egendom som är i makars gemensamma besittning, är det motiverat att uppställa ett lägre beviskrav än vad det förutsätts i UB 4 kap 19 st. 1 för att gäldenärens maka ska kunna bryta presumtionen, att egendomen ska anses tillhöra gäldenären. Detta innebär att gäldenärens maka, i en rättegång om bättre rätt till egendom, inte behöver framlägga så stark bevisning att det framgår att makan ensam är ägare till egendomen. 26 Äktenskapsförord Enligt svensk rätt äger var och en av makarna sin egendom. De ansvarar också i regel självständigt för sina skulder. Dessa grundprinciper bygger på allmänna förmögenhetsrättsliga regler, ÄktB 1:3. 27 Det ska särskilt noteras att genom själva äktenskapet uppkommer inte någon form av samäganderätt för makarna i den egendom som ensam tillhör vardera maken. Att den egendom som tillhör vardera maken i princip är dennas giftorättsgods som den andra maken har ett latent anspråk på innebär inte att egendomen ägs gemensamt av makarna. Makarnas giftorätt som innebär att de ska få hälften av varandras giftorättsgods är enbart en ideell andel som kan tas i anspråk först i samband med att bodelning ska göras på grund av att äktenskapet är upplöst. 28 Om båda makarna så önskar kan bodelning även ske under äktenskapet. I en sådan bodelning behåller dock egendomen sin status som giftorättsgods. Egendomen som tilldelas makarna vid denna bodelning blir dennes giftorättsgods och ska ingå i en ny bodelning som senare kan bli aktuell Se Heuman, Lars, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2005 s. 235 ff. och Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 3 uppl s. 152 Heuman, Lars, Specialprocess, Utsökning och konkurs, 5 uppl s Se även Agell, Anders, Äktenskap, Samboende, Partnerskap, 3 uppl s. 49 och 67, Grauers, Folke, Ekonomisk familjerätt, 5 uppl s. 23 ff. Teleman, Örjan, Bodelning, Under äktenskap och vid skilsmässa, 4 uppl s. 24 samt Tottie, Lars, Äkenskapsbalken och promulgationslag m.m s. 31 ff. 28 Se not 27. Äktenskap upplöses genom skilsmässa eller dödsfall. Det är nettot av giftorättsgodset som ska fördelas, d.v.s. efter det skulderna avräknats. En makes anspråk på andel i giftorättsgodset kan inte utmätas, Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 3 uppl s. 99 ff, Heuman, Lars, Specialprocess, Utsökning och konkurs, 5 uppl s. 133 samt Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6 omarbetade uppl s. 56 ff. 29 Tottie, Lars, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m s. 238 samt Agell, Ander, Äktenskap, Samboende, Partnerskap, 3 uppl s. 147.

10 9 (15) Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som tillhör eller i framtiden tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom. Makarna kan genom nytt äktenskapsförord bestämma att den enskilda egendomen ska vara giftorättsgods. 30 Äganderätten till den egendom som berörs i ett äktenskapsförord förändras inte genom förordet. Det är enbart egendomens status som påverkas, som giftorättsgods eller enskild egendom. 31 Ett äktenskapsförord, som är ett skriftligt avtal mellan makar, blir först gällande om det registreras vid domstol, ÄktB 7:3 st.3 och 16:1. Vid registreringen prövar inte domstolen äganderätten till den egendom som är berörd av äktenskapsförordet. Domstolen prövar endast om de formella förutsättningarna för äktenskapsförord är uppfyllda. Vilken verkan ett äktenskapsförord har prövas inte av domstolen i samband med registreringen av förordet. 32 Ett äktenskapsförord har inte någon som helst betydelse för makarnas borgenärer. Vardera maken svarar med all sin egendom för sina skulder oavsett om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Huvudprincipen att en make inte svarar för andra makens skulder gäller även då makarna upprättat ett äktenskapsförord. Äktenskapsförordet får betydelse först då bodelning ska ske mellan makarna, eftersom giftorättsgods alltid ska ingå i bodelningen, ÄktB 10 kap Egendom som en make fått i gåva eller i arv genom testamente med villkor att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom kan inte genom äktenskapsförord bli giftorättsgods, ÄktB 7:2. Handlingen kan dock innehålla ett villkor från givaren att mottagaren ska ha den rätten, att genom äktenskapsförord bestämma att egendomen ska vara giftorättsgods. 31 Teleman, Örjan, Äktenskapsförord, 1997 s. 19, Agell, Anders, Äktenskap, Samboende, Partnerskap, 3 uppl s. 89 samt Grauers, Folke, Ekonomisk familjerätt, 5 uppl s NJA 1997 s. 37 och RH 1992:49.

11 10 (15) Bevisvärdet av äktenskapsförord vid utmätning Som tidigare nämnts är det inte ovanligt att äktenskapsförord åberopas som bevisning av gäldenärens maka för att skydda egendom från utmätning. Till äktenskapsförordet kan det ibland vara bifogat en förteckning över makarnas egendom. Det mest vanliga är kanske att det i äktenskapsförordet enbart anges att den egendom som tillhör en make och vad som senare förvärvas ska vara dennes enskilda egendom. Det finns inte något lagligt krav på att ett äktenskapsförord ska innehålla en specifikation över en makes eller makarnas egendom. I doktrinen rekommenderas det dock att en förteckning upprättas, för den kan vara ett bra bevismedel mellan makarna men också i förhållande till andra makens borgenärer. 33 Vilket bevisvärde har då ett äktenskapsförord vid utmätning? Som tidigare nämnts har ett äktenskapsförord, med eller utan förteckning, ett lågt bevisvärde i en utmätningssituation. Påstår maken till utmätningsgäldenären att den lösa egendom som finns i deras gemensamma besittning tillhör denne ensam, ska påståendet kunna styrkas. Den bevisning som makan måste framlägga ska ha sådan styrka att det framgår att egendomen tillhör denne. Bevisvärdet av ett äktenskapsförord har behandlats restriktivt i rättspraxis. I ett rättsfall från hovrätten, RIC 27/75, åberopade gäldenärens maka ett äktenskapsförord för att styrka sin äganderätt till en tv-apparat som vid utmätningstillfället fanns i makarnas gemensamma besittning. Av äktenskapsförordet framgick det att makarna bestämt att all egendom som vardera maken hade eller i framtiden förvärvar skulle tillhöra maken enskilt. Någon förteckning (dåvarande GB 6:9 förteckning) över makarnas egendom hade inte bifogats till äktenskapsförordet. Med hänvisning till att äktenskapsförordet saknade sådan förteckning ansåg hovrätten att gäldenärens make inte förmått styrka sin äganderätt till tv-apparaten. Hovrätten gjorde vidare den bedömningen att gäldenärens make inte heller har kunnat visa sannolika skäl för sin påstådda äganderätt Grauers, Folke, Ekonomisk familjerätt, 5 uppl s. 49 samt Teleman. Örjan, Äktenskapsförord, 1997 s Äktenskapsförord som innehåller enbart texten, att den egendom som tillhör makarna och vad de senare förvärvar ska vara enskild egendom, har åberopats som bevis tillsammans med annan bevisning i några rättsfall som prövats av Högsta Domstolen, NJA 1984 s. 456, 1987 s. 500 och 1988 not C183. I dessa rättsfall har Högsta domstolen i sina domskäl överhuvudtaget inte kommenterat äktenskapsförorden. Det anges också i doktrinen att äktenskapsförord som innehåller enbart den här angivna texten inte har något bevisvärde i utmätningssituationen, Lars Åhlén, SvJT1963 s , Jan Schüts i sin Magisteruppsats, Innebörden av rekvisitet framgå i 4 kap. 18 1st. och 19 1 st, Utsökningsbalken, s.64 ff. samt Riksskatteverket, Utsökning och indrivning, 1996 s. 228.

12 11 (15) Vid tidpunkten för det ovan angivna rättsfallet gällde giftermålsbalken, (GB). I denna balk angavs i 6 kap 9 ett sätt för makar att skapa ett särskilt bevis för sin äganderätt en förteckning över den egendom som tillhörde vardera maken. I förteckningen kunde makarna ange den egendom som tillhörde var och en av dem ensam. Om förteckningen uppfyllde de i bestämmelsen angivna formkraven presumerades det vid utmätning att egendomen tillhörde makarna såsom den tagits upp i förteckningen. Förteckningen hade dock inte denna bevisverkan om utmätning skedde inom ett år från det förteckningen upprättades. Det bevisvärde som förteckningen tillmättes kunde brytas om det visades eller av särskilda omständigheter kunde antas att förteckningen var oriktig. Bevisbördan för dessa omständigheter hade kronofogden och utmätningssökanden. Den enligt GB 6:9 angivna möjligheten för makar att skapa ett bevis förteckning - över vilken egendom som tillhör vardera maken finns inte i den nuvarande äktenskapsbalken. 35 Efter äktenskapsbalkens genomförande kan en sådan förteckning inte heller tillmätas sådant bevisvärde som det presumerades i den dåvarande bestämmelsen i giftermålsbalken. I förarbetena till äktenskapsbalken, prop.1986/87:86 s. 80, anges det att bevisvärdet av sådana äldre förteckningar får i rättstillämpningen bedömas enligt allmänna principer. Se även not 36. Efter äktenskapsbalkens genomförande har hovrätten i rättsfallet, RIC 42/92, bedömt bevisvärdet av en förteckning som upprättats enligt GB 6:9. Hovrätten anger i sina domskäl bland annat följande. 35 I doktrinen har det uttalats, om bodelning sker under makarnas äktenskap kan bodelningshandlingen bli ett viktigt bevismedel för att visa att en specifik egendom tillhör en av makarna ensam. På så sätt ersätter bodelningshandlingen den förteckning som kunde upprättas under giftermålsbalkens tid, GB 6:9. Se Tottie, Lars, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m s Det ska noteras att genom bodelning kan makarna överföra egendom sig emellan. Det är inte ovanligt att en skuldsatt make överför utmätningsbar egendom till andra maken mot att denne får egendom som inte får utmätas. Detta förfaringssätt är en form av eftergift som borgenärerna kan utkräva ansvar hos andra maken intill det värdet som den utmätningsbara egendomen minskat, ÄktB 13:1 samt Teleman, Örjan, Bodelning, Under äktenskap och vid skilsmässa, 4 upp s. 231 ff och Agell, Anders, Äktenskap, Samboende, Partnerskap, 3 uppl s.136 och s 196 ff. Alternativt kan återvinning av bodelningen vara aktuell enligt konkurslagen, KonkL 4:7 samt 4:5. För borgenären är det mera fördelaktigt att tillämpa ÄktB 13:1 för då behöver han inte dela med sig av det som vunnits till andra borgenärer.

13 12 (15) En förteckning enligt 6 kap 9 giftermålsbalken kan numera inte tillmätas större bevisvärde än vad som följer av allmänna bevisvärderingsprinciper. 36 Den aktuella förteckningen kan ensam inte anses utgöra tillräcklig bevisning för att meddela föreläggande enligt 4 kap 20 utsökningsbalken. Hovrätten kom dock fram till att det fanns tillräcklig bevisning för att meddela makan ett föreläggande, att vid domstol stämma utmätningssökanden och gäldenären om bättre rätt till den utmätta egendomen, UB 4:20. Det som var avgörande för hovrättens beslut var att gäldenärens maka, förutom förteckningen, uppgett andra omständigheter som utmätningssökanden (staten) inte gjort invändning emot. Den uppgift som lämnats utan erinran var påståendet från gäldenärens maka att den utmätta egendomen härrörde från en rörelse som hon bedrivit. Utmätningsökanden hade inte heller påstått att gäldenärens maka saknat ekonomisk förmåga att själv förvärva den aktuella egendomen. Ett äktenskapsförord som enbart anger att vardera maken äger sin egendom enskilt, såväl vid tidpunkten för äktenskapsförordets upprättande och vad som därefter förvärvas, har i utmätningssituationen ett så lågt bevisvärde att det inte kan freda egendom från utmätning. Bevisvärdet av ett sådant äktenskapsförord är inte större än endast ett muntligt påstående från gäldenärens maka att egendomen tillhör denne. Äktenskapsförordet ger inte heller stöd för att gäldenärens maka ska meddelas ett föreläggande, att vid domstol stämma utmätningssökanden och gäldenären om bättre rätt till den utmätta egendomen, UB 4:20. Denna ståndpunkt framgår av de rättsfall som angivits ovan I rättsfallet - RIC 38/90 kom hovrätten fram till motsatsen och menade att en förteckning som upprättats enligt GB 6:9 även efter äktenskapsbalkens tillkomst ska i princip tillmätas det bevisvärde som den hade enligt bestämmelsen i giftermålsbalken. Enligt hovrätten ska således förteckningen i princip utgöra tillräcklig bevisning för att styrka äganderätten. I doktrinen anges det att bevisvärdet av såväl gamla som nya förteckningar får bedömas efter sedvanlig fri bevisprövning, Teleman, Örjan, Bodelning, Under äktenskap och vid skilsmässa, 4 uppl s. 27. I doktrinen finns det också uttalat, att det är tveksamt om en sådan förteckning kan tillmätas någon bevisverkan om den skulle visas upp idag i ett utmätningsmål, Riksskatteverket, Utsökning och indrivning, 1996 s RIC 27/75, 42/92, NJA 1984 s. 132, 1987 s.500.

14 13 (15) Ett äktenskapsförord som också innehåller en förteckning med en specifikation över den egendom som tillhör varje make får anses ha ett högre bevisvärde än om förordet helt saknar förteckning. Bevisvärdet av ett sådant äktenskapsförord är dock inte tillräckligt för att gäldenärens maka ska anses ha styrkt sin rätt till den lösa egendom som finns i makarnas gemensamma besittning. Att ett äktenskapsförord ska registreras vid domstol förhöjer inte i betydande grad dess bevisvärde i utmätningssituationen. Som tidigare nämnts gör domstolen inte någon äganderättsprövning av den egendom som finns upptagen i äktenskapsförordet utan det prövas endast om handlingen uppfyller de formella krav som anges i ÄktB 7:3. 38 Att själva registreringen av ett äktenskapsförord inte har något nämnvärt bevisvärde framgår också av det värde som domstolarna tillmätt liknande registreringar. Såväl juridisk som fysisk person registreras hos Vägverket i deras bilregister som ägare till fordon utan att det görs någon rättslig prövning om äganderätten till fordonet. Domstolarna har i flera rättsfall haft att bedöma bevisvärde av att en person registrerats som ägare för ett fordon i bilregistret. Av rättspraxis framgår det, att enbart det förhållandet att en bil är registrerad på en viss person kan inte anses ge fullgott stöd för att den verkligen tillhör den som är antecknad som ägare. 39 Denna bedömning ger också ett visst stöd för att enbart ett äktenskapsförord med tillhörande förteckning inte ska tillmätas något större bevisvärde. 38 NJA 1997 s. 37 och RH 1992:49. Registrering i Vägverkets bilregister eller hos Svenska Travsportens Centralförbund tillmäts ensamt inte heller någon nämnvärd betydelse eftersom registerhållaren inte prövar om den som registreras som ägare till egendomen också är den som verkligen äger egendomen, se NJA 1983 s. 410 I, 1992 s. 363 II, RIC 18/97 samt NJA 1984 s NJA 1983 s. 410, 1984 not C 144, 1992 s. 363 II, RIC 18/97 samt Hovrätten över Skåne och Blekinge beslut i mål ÖÄ Se även, Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 3 upp s , av samma författare, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987 s. 197 samt Heuman, Lars, Specialprocess, Utsökning och konkurs, 5 uppl s När det gäller bevisvärdet av att hästar registrerats hos Svenska Travsportens Centralförbund, se NJA 1984 s.132 jfr NJA 1984 s. 456 samt RH 1992:39.

15 14 (15) Av det tidigare ovan nämnda hovrättsfallet, (RIC 42/92), ansågs en förteckning inte ensam vara tillräcklig bevisning för att, enligt UB 4:20, meddela ett föreläggande till gäldenärens maka att stämma utmätningssökanden och gäldenären om bättre rätt till den utmätta egendomen. Rättsfallet avgjordes strax innan Högsta domstolen i rättsfallet NJA 1992 s. 363 uttalade att ett lägre beviskrav skulle kunna tillämpas för UB 4:20 än vad som tidigare angetts av Högsta domstolen i NJA 1983 s Enligt det tidigare beviskravet skulle tredje man kunna påvisa att egendomen sannolikt tillhörde denne. Även om detta beviskrav mjukats upp något är enbart ett äktenskapsförord knappast tillräcklig bevisning för att meddela gäldenärens make en hänvisning, att stämma utmätningsökanden och gäldenären om bättre rätt till den utmätta egendomen enligt UB 4:20. Förutsättningarna för att meddela ett föreläggande anges i domskälen i rättsfallet NJA 1992 s.363. Av Högsta domstolens domskäl framgår det att tredje man ska kunna åberopa skriftlig bevisning som utgör ett beaktansvärt stöd för dennes påstående att den utmätta egendomen tillhör denne. 40 Ett äktenskapsförord med tillhörande förteckning kan dock tillsammans med annan bevisning sammanlagt ha sådan bevisstyrka att det får anses utgöra skäl för att gäldenärens maka ska föreläggas att väcka talan i enlighet med UB 4:20. Av det här anförda kan det konstateras att ett äktenskapsförord har ett lågt bevisvärde i en utmätningssituation. Ett äktenskapsförord utan förteckning över makarnas egendom saknar helt bevisvärde och kan vid utmätning hos makar inte tillmätas någon betydelse. 40 I sina domskäl i NJA 1992 s.363 anger Högsta domstolen att uppmjukningen av beviskravet inte innebär att föreläggande enligt UB 4:20 ska ges regelmässigt enbart av det skälet att tredje man endast har muntlig bevisning. Sådan bevisning kan nämligen i samband med ett överklagande av utmätningsbeslutet tas upp i förhör hos den domstol som ska pröva utmätningsmålet. I doktrinen uttalas det att ett föreläggande enligt UB 4:20 ska i princip inte meddelas på grund av att en rättsfråga är oklar, Gregow, Torkel, Sveriges rikes lag, Obeståndsrätt I 2001 s. 92.

16 15 (15) Om det till äktenskapsförordet finns en förteckning som specificerar den egendom som tillhör vardera maken har förordet ett visst mått av bevisvärde 41. Enbart ett sådant äktenskapsförord utgör dock inte tillräcklig bevisning för att styrka ett påstående från en maka, att egendom som finns i makarnas gemensamma besittning tillhör denne ensam. Äktenskapsförordet kan inte freda egendomen från utmätning för andra makens skulder. Om gäldenärens maka kan åberopa ytterligare bevisning för att styrka sin rätt till den utmätta egendomen kan äktenskapsförordet få en viss betydelse. Tillsammans med annan bevisning kan äktenskapsförordet utgöra tillräcklig bevisning för att makan ska bli förelagd en stämningshänvisning, att enligt UB 4:20 väcka talan mot utmätningssökanden och gäldenären om bättre rätt till den utmätta egendomen. Christer Nilsson 41 För att en förteckning till ett äktenskapsförord ska ha något bevisvärde överhuvudtaget krävs det att egendomen i förteckningen är så specificerad att dess identitet kan urskiljas från annan egendom. Det räcker inte med att uppge 1 st. tavla av en viss namngiven konstnär. Förutom namnet på konstnären krävs det en närmare beskrivning av själva tavlan, se NJA 1983 s.553 samt 1984 notis C 144. Kravet på identitet gäller för att typer av skriftliga handlingar som åberopas som bevisning. Har exempelvis egendomen ett serienummer är det lämpligt att det anges i förvärvshandlingen.

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33) Målnummer: Ö2942-07 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2008-04-23 Rubrik: Tredje man har i utmätningsmål styrkt att en utmätt bil i gäldenärens

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

FÖRKORTNINGAR...2 1.1 INLEDNING...3

FÖRKORTNINGAR...2 1.1 INLEDNING...3 FÖRKORTNINGAR...2 1. INLEDNING...3 1.1 INLEDNING...3 1.2 SYFTE...3 1.3 PROBLEMFORMULERING...3 1.4 METOD OCH MATERIAL...4 1.5 AVGRÄNSNINGAR...4 2. ÄGANDERÄTTEN INOM ÄKTENSKAPET...5 2.1 EGENDOMSORDNINGEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL Ombud för 1 och 2: Jur.kand. SL MOTPART Skatteverket Ombud: Verksjuristen MZ Rättsavdelningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar

Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar UMEÅ UNIVERSITET 2008-01-10 Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik 20 p. Handledare: Anders Bergman En studie av Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar

Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar UMEÅ UNIVERSITET 2008-01-10 Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik 20 p. Handledare: Anders Bergman En studie av Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar

Läs mer

RÄTTSFALL EN LITEN HANDBOK

RÄTTSFALL EN LITEN HANDBOK RÄTTSFALL EN LITEN HANDBOK AV CHRISTER NILSSON I denna handbok kommer intressanta rättsfall att tas upp kontinuerligt. Det innebär att handboken är ett levande dokument som fylls på med nya rättsfall hela

Läs mer

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Dnr 801-17934-08/1152 2008-09-29 Vid utmätning av här aktuell egendom ska beneficieprövning ske i enlighet med vad som framgår

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 39 6.1 Efterlevande make Efterlevande make ska anges i bouppteckningen. Efterlevande make är dödsbodelägare på grund av den bodelning som vanligen ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Äktenskap och samboskap En komparativ studie Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

Sambors egendom. mitt, ditt och vårt

Sambors egendom. mitt, ditt och vårt ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social-, och rättsvetenskap Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning Magisteruppsats 15 hp Vårterminen 2008 Ämne: Ekonomisk familjerätt

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Avsnitt 6 45 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Prop. 2002/03:80, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 6.1 Efterlevande make Efterlevande

Läs mer

C-UPPSATS. Dold samäganderätt till fast egendom. En redogörelse av förutsättningarna ur ett familjerättsligt perspektiv.

C-UPPSATS. Dold samäganderätt till fast egendom. En redogörelse av förutsättningarna ur ett familjerättsligt perspektiv. C-UPPSATS 2009:119 Dold samäganderätt till fast egendom En redogörelse av förutsättningarna ur ett familjerättsligt perspektiv Kajsa Segerlund Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 juni 2009 Ö 3904-08 KLAGANDE MH Ombud: Jur.kand. BB MOTPART AH Ombud: Advokat YB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

En studie av samäganderättslagen - om behovet av översyn

En studie av samäganderättslagen - om behovet av översyn LIU-IEI-FIL-A--10/00649--SE En studie av samäganderättslagen - om behovet av översyn A study of joint ownership - about the necessity of revision Magisteruppsats Ivona Jusuf Höstterminen 2009 Handledare

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Den dolda samäganderätten

Den dolda samäganderätten Niklas Fjällström Examensarbete VT 2013 Umeå Universitet Handledare: Viola Boström Den dolda samäganderätten En avvägning mellan olika intressen Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Syfte och frågeställningar...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 april 2014 T 487-13 KLAGANDE ZP Ombud: Advokat MA MOTPART AS Ombud: Advokat AL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom 2012-12-20

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav 1(9) Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav Vid tvångsförsäljning ska följande förfarande och formkrav jämte bifogad promemoria tillämpas. Bostadsrättshavaren ska skriftligen underrättas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 mars 2013 Ö 3334-11 KLAGANDE TL Ombud: Advokat PA MOTPART JA Ombud: Advokat NL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2012 T 153-11 KLAGANDE BP Ombud: Advokat KH MOTPART OS Ombud: Advokat JL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74) Målnummer: Ö246-95 Avdelning: Domsnummer: SÖ138-95 Avgörandedatum: 1995-09-07 Rubrik: Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

HovR ÖÄ 2366-132014-03-07. Örebro tingsrätt. (Sammanfattning) ÖREBRO TINGSRÄTT PROTOKOLL RÄTTEN PARTER. Sökande. Motpart SAKEN

HovR ÖÄ 2366-132014-03-07. Örebro tingsrätt. (Sammanfattning) ÖREBRO TINGSRÄTT PROTOKOLL RÄTTEN PARTER. Sökande. Motpart SAKEN HovR ÖÄ 2366-132014-03-07 (Sammanfattning) Försäljning enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt Örebro tingsrätt ÖREBRO TINGSRÄTT PROTOKOLL 2013-08- 26 Handläggning i Örebro Aktbilaga 23 Ärende nr

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

NJA I sid 1992:163 (Nummer i NJA 1992:27) HD:s dom meddelades d 25 mars 1992 (nr DT 176).

NJA I sid 1992:163 (Nummer i NJA 1992:27) HD:s dom meddelades d 25 mars 1992 (nr DT 176). Page 1 of 5 NJA I sid 1992:163 (Nummer i NJA 1992:27) HD:s dom meddelades d 25 mars 1992 (nr DT 176). Rättspraxis i litteraturen Fråga huruvida viss egendom en fritidsbåt som anskaffats under ett samboförhållande

Läs mer

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3 Sida 1 av 6 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 871 (NJA 2005:94) Målnummer: Ö4504-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2005-12-08 Rubrik: Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

DOM 2014-12-22 Göteborg

DOM 2014-12-22 Göteborg 1 HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Avdelning 4 Rotel 44 2014-12-22 Göteborg Mål nr T 2319-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Värmlands tingsrätts dom 2014-03-04 i mål T 3895-13, se bilaga A KLAGANDE Karlstads kommun,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 juni 2013 Ö 1956-12 KLAGANDE OCH MOTPART SH Ombud: Advokat GS KLAGANDE OCH MOTPART TRS SAKEN Ansökan om vitesföreläggande enligt 26

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2008 Ö 108-07 KLAGANDE 1. TO 2. CO Ombud för 1 och 2: Förbundsjurist AO MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1 Egendom i äktenskap Enskild egendom genom äktenskapsförord gåva testamente Giftorättsgods gemensamt varje makes OH kap 4:1 Äktenskapsförord OH kap 4:2 Bodelning äktenskap Exempel 1: Makarna Ola och Petra

Läs mer

Hyresrätten vid bodelning

Hyresrätten vid bodelning LIU-IEI-FIL-A--09/00514--SE Hyresrätten vid bodelning Bör en bostadshyresrätt tilldelas ett värde vid bodelning? The right of tenancy at the distribution of marital property Should a right of tenancy have

Läs mer

Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter?

Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter? Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter? En analys av 12 kap 1 äktenskapsbalken Författare:

Läs mer

Koppling mellan regleringen av gåvor mellan makar och frågor om dold samäganderätt

Koppling mellan regleringen av gåvor mellan makar och frågor om dold samäganderätt Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete med praktik i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Koppling mellan regleringen av gåvor mellan makar och frågor om dold samäganderätt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 1 juli 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 14 december 2011

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom?

Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom? Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom? Vid äktenskapsskillnad eller upplösning av samboförhållande Kandidatuppsats inom affärsjuridik (ekonomisk familjerätt) Författare: Maria Walden Handledare:

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

Nr 2/07/IND - Förutsättningar för genomförande av utmätningsförrättning i bostad

Nr 2/07/IND - Förutsättningar för genomförande av utmätningsförrättning i bostad Nr 2/07/IND - Förutsättningar för genomförande av utmätningsförrättning i bostad Dnr 801 26925-07/121 (dnr 131 274223-06/112 under remissförfarandet; överflyttat till diarienummer 801 11090-06/112) Utmätningsförrättning

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden Rätt skatt päarv & gäva InnehäHsforteckning INNEHÄLLSFÖRTECKNING 1 MAKARS EGENDOM 13 1.1 Inledning 13 1.1.1 Partnerskap 13 1.1.2 Samäganderätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07. MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby

HÖGSTA DOMSTOLENS. meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07. MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07 KLAGANDE JS Ombud: Advokat SW MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby Ombud:

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Nr 4/07/IND - Ställningstagande avseende preskriptionsfrågor vid krav och utmätning

Nr 4/07/IND - Ställningstagande avseende preskriptionsfrågor vid krav och utmätning Nr 4/07/IND - Ställningstagande avseende preskriptionsfrågor vid krav och utmätning Expertgruppen indrivning Dnr 80835840-07/121 2007-12-03 Vid fråga om bedömning av preskriptionsavbrott skett genom åtgärd

Läs mer

Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning

Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 15 högskolepoäng Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning Författare: Sara Stenquist Handledare: Professor

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 februari 2012 Ö 1543-11 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjurist N-BM MOTPART SSM SAKEN Utmätning av fondandelar ÖVERKLAGADE

Läs mer

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens EXAMENSARBETE Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens omfattning samt dess eventuella problematik Jeanette Cejas 2015 Filosofie

Läs mer

Något kort om förhör i rättegång.

Något kort om förhör i rättegång. NYHETER M.M. 2011-10-13 Något kort om förhör i rättegång. En part som för en talan i ett mål hos en domstol åberopar ofta flera omständigheter som utgör en grund för att rätten domstolen ska fatta det

Läs mer

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 Målnummer: Ö1494-01 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 2001-01-22 Rubrik: Försättande i konkurs. Obestånd? Dessutom fråga om 1) tillåtligheten av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2010 T 2925-08 KLAGANDE EK Ombud: Advokat MBJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 390 (NJA 2010:42)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 390 (NJA 2010:42) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 390 (NJA 2010:42) Målnummer: Ö3108-08 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2010-06-29 Rubrik: Fråga om ett överlåtelseförbud vid förvärv av en fastighet utgjorde

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-22 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Fordonsrelaterade skulder Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2011 T 631-10 KLAGANDE Embozia Förvaltning Aktiebolag i likvidations konkursbo, 556481-5305 Konkursförvaltare: Advokat UH MOTPART

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 377 (NJA 2012:39)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 377 (NJA 2012:39) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 377 (NJA 2012:39) Målnummer: T3108-10 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-06-13 Rubrik: Lagrum: Sambor förvärvade gemensamt en segelbåt. Med tillämpning

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 643-06 KLAGANDE Malmstolen AB, 556194-7846 Strandvägen 19 444 31 Stenungsund Ombud: SS MOTPART MS Ombud: PN SAKEN Preskription

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Sambolagen Skydd för svagare parten Anna Lindberg Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 juni 2007 Ö 5167-06 KLAGANDE Vitala Bil AB:s konkursbo, 556667-0369 Ombud: Advokat ME MOTPARTER 1. Britt Automobil AB:s konkursbo,

Läs mer

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Efterarv vid makes förmånstagarförvärv En utredning av rättsläget i spåren efter NJA 1975 s. 302,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 februari 2009 Ö 3474-08 KLAGANDE R L-A MOTPARTER J K U R SAKEN Ansökan om tillstånd enligt 19 kap 13 ärvdabalken till överlåtelse

Läs mer

Preskription av äktenskapets rättsverkningar?

Preskription av äktenskapets rättsverkningar? Uppsala Faculty of Law Working Paper 2010:10 Preskription av äktenskapets rättsverkningar? Margareta Brattström & Anna Singer Abstract Ett äktenskap medför flera rättsverkningar. Av stor praktisk betydelse

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden

Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Lundgren Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden Examensarbete 20 poäng Docent Eva Ryrstedt Familjerätt VT 2006

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2014 Ö 1254-14 KLAGANDE 1. A-KN 2. RN Ombud för 1 och 2: Advokat KS MOTPART UM SAKEN Edition ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer