Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik 20 p. Handledare: Anders Bergman En studie av Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar Mikael Bäckström

2 Innehåll Förkortningar 4 1. Introduktion Inledning Syfte Avgränsningar Metod och material Disposition 8 2. Makars äganderätt Öppen äganderätt Dold äganderätt Fast egendom Lös egendom Makars skuldansvar Allmänt Inbördes skuldförhållanden Öppen respektive dold samgäld Utmätning Utmätningsbar egendom och sakrättsliga regler Presumtionsregler Utmätning vid förestående bodelning Skuldavräkning vid bodelning Allmänt Kategorier av skulder Ordinär skuld Enskild skuld Några särskilda typer av skulder och huruvida de berättigar till skuldavräkning Eftergift Familjerättsliga regler bristtäckningsansvar enligt 13:1 ÄktB Allmänt Dispositioner med den enskilda egendomen Dispositioner med giftorättsgodset Utbyte av utmätningsbar egendom mot utmätningsfri sådan Bevisbörda om gäldenärsmakens sufficiens Konkursrättsliga regler återvinning av bodelning (4:7 KonkL) Kollisionsproblem mellan 13:1 ÄktB och 4:7 KonkL Jämkning av bodelning Jämkning av äktenskapsförord Gåvor mellan makar Familjerättsliga regler bristtäckningsansvar enligt 8:3 ÄktB Allmänt Begreppet gåva Bristtäckningsansvar för den gynnade maken vid gåva 42 2

3 6.2. Konkursrättsliga regler återvinning av gåva (4:6 KonkL) Kollisionsproblem mellan 8:3 ÄktB och 4:6 KonkL Återvinning enligt den allmänna otillbörlighetsregeln 4:5 KonkL Partiell bodelning Upprepad bodelning under bestående äktenskap Successiv indirekt besparingsöverföring 55 Källförteckning 60 Rättsfallsregister 62 3

4 Förkortningar FRL Förmånsrättslag (1970:979) HD Högsta domstolen JB Jordabalk (1970:994) JT Juridisk Tidskrift KonkL Konkurslag (1987:672) KommL NJA NJA II Prop. Lag (1914:45) om kommission Nytt Juridiskt Arkiv avd. I Nytt Juridiskt Arkiv avd. II Proposition RB Rättegångsbalk (1942:740) RH SamL SOU SvJT Rättsfall från hovrätterna Lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning UB Utsökningsbalk (1981:774) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230) 4

5 1. Introduktion 1.1. Inledning Principen om att vardera make råder över sin egendom och svarar för sina skulder är grundläggande för makars egendomsordning i Sverige. Så länge äktenskapet består råder egendomsskillnad och vardera maken svarar för sina skulder. Ett förhållande som är lätt att missförstå är att giftorätten i sig inte är någon äganderättsform, utan endast ett latent anspråk på att få vara med och dela på makarnas gemensamma giftorättsgods vid en eventuell bodelning. Som självständiga rättssubjekt kan makarna därmed även ingå förmögenhetsrättsliga avtal och inneha skulder sinsemellan. Denna möjlighet i förening med det faktum ett vardera make ensam svarar för sina skulder, och att endast gäldenärens egendom kan utmätas för dennes skulder, möjliggör för makarna att inför den enes obestånd söka undandra egendom från borgenärerna genom diverse interna transaktioner, såsom gåva eller köp mellan makarna. Äganderättsöverföring kan även åstadkommas genom att makarna överenskommer om att genomföra en eller ett flertal bodelningar under bestående äktenskap. Inför bodelning kan makarna dessutom bestämma vilken egendom bodelningen skall omfatta. Det sagda innebär att makarna har goda möjligheter att överföra egendom även på familjerättslig grund. Att makarna överför egendom mellan sig kan dock komma i konflikt med makarnas borgenärers intressen, genom att gäldenärens egendomsmassa därmed kan minska. Därför återfinns en rad regler både inom familjerätten och förmögenhetsrätten till skydd för borgenärerna. Det är emellertid svårt att skapa sig en helhetsbild över vilka dessa regler är samt hur de påverkar makarnas möjligheter att överföra egendom mellan sig genom olika typer av förfaranden, varför en utredning i ämnet är av intresse Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra för de regler som verkar till skydd för borgenärerna vid förmögenhetsrättsliga och familjerättsliga transaktioner av egendom mellan makar, samt analysera hur dessa regler påverkar makarnas möjligheter att inför den ene makens obestånd undandra borgenärerna egendom genom att överföra gäldenärens egendom till dennes make. Uppsatsen är skriven utifrån ett borgenärsperspektiv och riktar sig främst till praktiskt versamma konkursförvaltare samt andra jurister som har att beakta borgenärernas rättigheter 5

6 och intressen. Fokus kommer således att ligga på frågor och regler som är av intresse för denna målgrupp i deras arbete att förhindra och angripa att makar genom olika förfaranden undandrar borgenärerna egendom Avgränsningar Uppsatsen är begränsad till att endast avse transaktioner mellan makar under bestående äktenskap. De parter som figurerar i uppsatsen är således två makar, deras borgenärer och makes eventuella konkursbo (vilket företräds av konkursförvaltaren). Vad som gäller mellan sambos eller mellan två personer som är registrerade enligt lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap skall inte beröras. Inte heller transaktioner mellan make och andra närstående, ex. dennes barn, kommer att behandlas. Att uppsatsen avser transaktioner under bestående äktenskap innebär bl.a. att frågor rörande skuldavräkning av eventuellt utgående underhållsbidrag i anledning av äktenskapsskillnad, eller problem uppkomna i anledning av makes övertagande av bostad efter behovsprövning enligt 11:8 ÄktB, inte kommer att beröras. Bodelning i anledning av makes död omfattas heller inte av uppsatsen. I uppsatsen förutsätts att makarna är sams, d.v.s. de genomför alla rättshandlingar gemensamt och i samförstånd för att undandra borgenärerna egendom. Förutom de i denna uppsats behandlade återvinningsbestämmelserna återfinns i 4 kap. KonkL ytterligare återvinningsbestämmelser som möjligen kan aktualiseras vid speciella förfaranden mellan makar, men som har utelämnats ur denna uppsats eftersom de torde utgöra specialfall som aktualiseras mindre ofta Metod och material Eftersom uppsatsen riktar sig till praktiskt verksamma jurister som har att tillämpa de aktuella reglerna så bygger uppsatsen på en traditionell rättsdogmatisk metod, vilket innebär att uppsatsen tar sin utgångspunkt i de befintliga rättskällorna för att, utifrån ett borgenärsperspektiv, utreda och analysera vilka regler som finns (de lege lata) samt hur de 6

7 tillämpas. De rättskällor som därmed är av intresse är lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. 1 Av intresse i denna uppsats är dels familjerättsliga regler och principer och dels obeståndsrättsliga sådana. Vad gäller de familjerättsliga reglerna så utgör förarbetena till äktenskapsbalken, d.v.s. i synnerhet prop. 1986/87:1, den främsta rättskällan. Totties kommentar till äktenskapsbalken, som tar sin utgångspunkt i förarbetena, har här varit till stor hjälp i att återfinna relevanta uttalanden och bedöma hur dessa skall tolkas. 2 Eftersom uppsatsen främst riktar sig till praktiker har Telemans monografi Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, som är ett välkänt hjälpmedel för advokater och andra som behandlar bodelningsproblem i praktiken, utgjort den huvudsakliga källan för hur bodelningsproblem löses praktiskt. 3 Båda dessa monografier utgör även utgångspunkt för den redogörelse över de grundläggande principerna om makars egendomförhållanden och skuldansvar som återfinns i de inledande kapitlen i denna uppsats. Beträffande de obeståndsrättliga reglerna och principerna är framförallt återvinningsbestämmelserna i konkurslagen av intresse. De främsta rättskällorna är därmed förarbetena till den nu gällande konkurslagen, samt förarbetena till motsvarande bestämmelser i den tidigare gällande konkurslagen. Lennanders monografi Återvinning i konkurs och Walin m.fl. kommentar till konkurslagen är uppsatsens främsta källor för att utröna återvinningsbestämmelsernas innebörd och funktion vid transaktioner mellan makar. Utöver de monografier och lagkommentarer som nämnts ovan har även diverse andra monografier använts, samt ett antal artiklar av olika författare för att belysa och analysera olika frågor i denna uppsats. Dessa artiklar har i huvudsak återfunnits genom hänvisningar i de ovan nämnda monografierna. I uppsatsen är mina egna reflektioner och analyser integrerade med redogörelsen över rättsläget som sker utifrån rättskällorna. Jag har valt denna metod eftersom uppsatsen spänner 1 SeLehrberg,s och90 95angåendedenrättsdogmatiskametodenochrättskällorna.Jfräven Lehrbergsöversiktsbildöverdenpraktiskajuridiskametodenpås TottieskommentartillÄktBkanidagsägashaförhållandevishögauktoritetinomfamiljerättenochhanfinns refereradtillavenradandraförfattare.exempelvishänvisarförfattarnaavkarnovsinternetbaserade lagkommentartilläktb,larshaglindochkarinlindell,sågottsomuteslutandetilltottieskommentar.även TelemanrefererartillTottiepåettflertalställen. 3 SeAgell,s ,därAgellkommenterarentidigareupplagaavTelemansbok. 7

8 över så många olika områden och problem att det därigenom är svårt att åstadkomma en fristående analys i slutet av uppsatsen Disposition För att läsaren skall förstå reglerna och resonemangen rörande eftergift och återvinning inleder jag med att redogöra för vad som gäller beträffande makars äganderätt till egendom samt deras skuldansvar. Därefter behandlas borgenärernas främsta skydd vid bodelning skuldavräkningsreglerna. Dessa inledande kapitel utgör grunden för de två nästkommande kapitlen om eftergift och gåva. Regler om eftergift och gåva återfinns inom både familjerätten och konkursrätten, och är uppbyggda på ett likartat sätt, varför framställningarna av pedagogiska skäl liknar varandra för att åskådliggöra dessa likheter. Därefter behandlar jag relevanta delar av den allmänna återvinningsbestämmelsen som enligt min bedömning är av intresse vid transaktioner mellan makar. I de tre sista kapitlen behandlas slutligen tre speciella bodelningsfrågor. Den första rör partiell bodelning och vilka faror för borgenärerna detta kan innebära. Därefter följer två kapitel där jag analyser vilken fara upprepad bodelning och egendomsöverföring genom underhållsbidrag kan innebära för borgenärerna, samt vilka skyddsregler till deras förmån som därmed kan aktualiseras. 2. Makars äganderätt 2.1. Öppen äganderätt Den grundläggande principen om makars egendomsordning finns uttryckt i 1:3 ÄktB, vari stadgas att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Det råder alltså egendomsskillnad så länge äktenskapet består. Giftorätten, som kan ge make rätt till den andra makens egendom, aktualiseras först vid bodelning. 4 Giftorätten är ingen äganderättsform, utan ett latent anspråk för en make att erhålla hälften av makarnas sammanlagda nettogiftorättsgods vid en eventuell framtida bodelning, dvs. värdet av giftorättsgodset efter avdrag för skulder. För det fall endast den ena maken har nettogiftorättsgods har den andra 4 Prop.1986/87:1,s.113ochTottie,s.32. 8

9 maken ett latent anspråk på att tilldelas hälften av värdet av denna egendom. Giftorätten påverkar således inte äganderätten till egendomen, utan vardera make äger och bestämmer över sin egendom. Lagstiftningen om ägandet i familjen är utformat efter utgångspunkten att det inte skall innebära någon förändring att ta steget från att leva ensam till att ingå äktenskap. Även sådan egendom som förvärvas under äktenskapet ägs och förvaltas av den make som rättsligt sett är att betrakta som ägare. 5 Frågan vem som anses vara ägare till viss egendom behandlas i huvudsak inte i ÄktB, utan frågan avgörs istället enligt allmänna förmögenhetsrättsliga principer. Detta innebär att den som förvärvat egendomen, ex. köpt den eller fått den såsom gåva, är att betrakta som egendomens ägare också makarna emellan. Allmänna förmögenhetsrättsliga principer gäller oavsett om egendomen förvärvats av tredje man eller av den andra maken. Vid köp innebär det att den make som tillskjutit medlen också blir ägare till det inköpta. 6 Makarna kan även bli samägare enligt vad som i allmänhet gäller för uppkomst av samäganderätt. 7 Mellan makar bör dock uppmärksammas den underhållsskyldighet som följer av 6:1 2 ÄktB. Enligt dessa stadganden skall vardera maken efter behov och efter sin förmåga sörja för att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses. Om en make överför egendom till den andra maken för att tillgodose denna makes personliga behov blir den mottagande maken ägare till egendomen (6:3 ÄktB). Motsättningsvis följer att ex. medel som den ena maken överför till den andra maken för förvärv till deras gemensamma hushåll förblir den förstnämnda makens egendom fram till dess de använts. Detta gäller oavsett hur länge den mottagande maken sparat dem. Mottagaren intager här en ställning liknande en kommissionärs Dold äganderätt Fast egendom Samhällsutvecklingen har medfört att en strikt tillämpning av den allmänna förmögenhetsrättsliga principen om äganderätt för den som tillskjutit medel till förvärv av 5 SeBurman,s.60och65. 6 Tottie,s a.a.,s Tottie,s.33ochTeleman,s.28. 9

10 viss egendom många gånger leder fel när det gäller makars egendomsförhållanden. 9 Under senare år har rättstillämpningen därför frångått den tidigare rådande principen att äganderättsfrågan helt beror på vem som har betalat för den aktuella egendomen. Istället fästs vikt vid om omständigheterna i övrigt ger vid hand att makarna från början avsåg att göra ett samfällt förvärv, även om endast den ena maken anges såsom ägare i förvärvshandlingen. 10 Grundläggande HD-praxis avseende sådan s.k. dold samäganderätt till fast egendom utgörs idag av rättsfallen NJA 1980 s. 705, NJA 1981 s. 693 och NJA 1982 s Rättsfallen avser såväl makar som sambor, men i denna fråga är situationen densamma oavsett om parterna är gifta eller ej. 12 Här skall inte närmare redogöras för de närmare omständigheterna i varje enskilt rättsfall, utan istället kommer redogöras för vilka gemensamma förutsättningar som förelegat när dolt samägande av fastighet ansetts vara för handen. I huvudsak kan man tala om tre olika förutsättningar. Den första är att avsikten med förvärvet av fastigheten skall ha varit att bereda gemensam bostad för makarna. Den andra förutsättningen är att maken som gör anspråk på samäganderätt, s.k. dold samäganderätt, skall ha gjort något slag av finansiell insats av betydenhet. 13 Enligt propositionen till ÄktB kan detta bidrag ha skett t.ex. genom att maken tillskjutit egna medel till betalning av egendomen eller genom att maken har tagit upp lån för att finansiera förvärvet. 14 Den tredje förutsättningen för att dold samäganderätt skall anses föreligga är att makarna uttryckligen eller konkludent har avtalat eller förutsatt att fastigheten skulle vara deras gemensamma. 15 Detta presumeras om den öppne förvärvaren insåg eller får antas ha insett att den dolda förvärvarens ekonomiska tillskott gjordes för ägande. Om parterna däremot uttryckligen har överenskommit att egendomen inte skall vara deras gemensamma får istället sådant tillskott ses som en försträckning eller gåva. 16 Det är alltså en förutsättning att samägandet uppkommit genom gemensam partsvilja. Vikten av parternas avsikt betonas även i NJA 2002 s. 3 där båda parterna var upptagna som formella ägare till en bostadsrättslägenhet, men där mannen senare väckte talan om bättre rätt till andelen som enligt avtalet tillkom kvinnan, eftersom mannen ensam betalat köpeskillingen vid förvärvet. Endast det faktum att mannen betalat hela, eller större delen av, köpeskillingen 9 Tottie,s Teleman,s Teleman,s.31.SeävenTottie,s.37 39därrättsfallensammanfattningsvisåtergesochkommenteras. 12 Tottie,s Tottie,s.38ochTeleman,s Prop.1986/87:1,s Tottie,s Teleman,s

11 räckte inte som belägg för att parternas avsikt varit annat än vad som framgick av avtalet. Istället kunde det ha varit förutsatt att tillskottet utgjort en gåva eller ett lån till kvinnan. För borgenärernas del kan två situationer uppstå; antingen att den öppne ägaren riskerar obestånd eller att den andra, dolda ägaren, gör det. I det förstnämnda fallet kan sägas att den dolda ägaren inte åtnjuter något skydd för sitt anspråk i förhållande till den öppne ägarens borgenärer vid utmätning eller konkurs. 17 Detta har sin grund i att den dolda ägarens anspråk endast är ett obligationsrättsligt anspråk gentemot den andra maken att bli insatt delägare i fastigheten. 18 Ett anspråk på dold samäganderätt utgör således inte hinder mot utmätning för den öppna ägarens skulder, utan det dolda anspråket måste först förvandlas till öppen äganderätt. 19 Den öppna ägaren kan utnyttja sin behörighet att ensam förfoga över fastigheten genom att pantsätta och överlåta den fram till dess den doldes anspråk förvandlats till en öppen samäganderätt. Huruvida tredje man var i ond eller god tro saknar betydelse i sådana fall. Däremot kan den dolda ägaren utverka säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. RB och på så sätt förhindra den öppna ägarens fortsatta förfoganden över fastigheten. 20 Den dolda samäganderätten kan förvandlas till öppen äganderätt antingen genom att den dolda samägaren väcker talan mot den öppna ägaren om att bli insatt som samägare och därmed lyckas utverka en lagakraftvunnen dom på bättre rätt till viss andel av egendomen (samäganderätt), eller genom att parterna skriftligt avtalar om att den dolda ägaren sätts in som öppen samägare (s.k. insättandeförklaring). Det skriftliga avtalet uppfyller därmed JB:s formkrav för fastighetsförvärv. 21 Om sådant avtal träffas i samband med bodelning kan detta dock utgöra en eftergift av den öppna ägaren, och dennes borgenärer torde då kunna göra bristtäckningsansvar gällande mot den make som genom insättandeförklaringen erhåller öppen ägarandel i fastigheten. Det sagda torde få störst betydelse om makarna gör en bostadsfastighet samägd genom bodelning under bestående äktenskap efter anmälan enligt 9:1 2 st. ÄktB. 22 Om makarna däremot överenskommer och genomför en sådan insättandeförklaring under bestående äktenskap utan att bodelning sker, och den tidigare ensamt öppne ägaren kort tid därefter går i konkurs, kan insättandeförklaringen naturligtvis inte angripas 17 NJA1984s.772.SeävenTottie,s Tottie,s JfrNJA1987s NJA1985s.97.SeävenTottie,s.39ochTelemans Teleman,s.35.JfrävenNJA1987s.137ochNJA1993s Tottie,s

12 genom eftergiftreglerna i 13:1 ÄktB, eftersom någon bodelning överhuvudtaget inte har förekommit. Frågan som inställer sig då är ifall insättandeförklaringen kan bli föremål för återvinning i konkursen? Welamson har diskuterat problematiken och däri konstaterat att en insättandeförklaring innebär en allvarlig risk för den öppne ägarens borgenärer genom att den öppne ägaren, ofta snabbt och enkelt, i regel frånhänds ett värde som annars dennes borgenärer hade kunnat ta i anspråk. Ingen av de speciella återvinningsreglerna i KonkL passar in på den aktuella situationen, men däremot torde den allmänna återvinningsregeln 4:5 KonkL vara tillämplig, förutsatt att alla de rekvisit som paragrafen uppställer är uppfyllda. Welamson konstaterar vidare att en sådan transformering av dold äganderätt till öppen sådan i regel torde innebära att ett betydande värde undandras borgenärerna och att rättshandlingen kan antas oftast vara otillbörlig. Därmed kan rättshandlingen underkastas återvinning om gäldenären var eller genom rättshandlingen blev insolvent och den dolde ägaren kände till eller bort känna till den öppne ägarens insolvens. Det sagda gäller dock endast när parterna själva avtalar om insättandeförklaringen, och någon verklig dold äganderätt inte föreligger. Har saken prövats av rätten och det föreligger en lagakraftvunnen dom som ligger till grund för insättandeförklaringen kan återvinning troligtvis inte ske. Även om den öppne ägaren under processen själv medger anspråket torde återvinning vara uteslutet, förutsatt att en dold äganderätt verkligen förelegat. Är det istället fråga om en skentransaktion får den ingen giltighet mot den öppne ägarens borgenärer, oavsett om insättandet skett genom avtal eller genom lagakraftvunnen dom. Rättshandlingen kan i så fall möjligen även bedömas som en maskerad gåva och återvinnas enligt 4:6 KonkL. 23 Vad gäller det andra fallet, d.v.s. där den dolda samägaren riskerar obestånd, kan sägas att den dolda ägarens borgenärer inte kan få fastigheten utmätt innan gäldenärens samäganderätt gjorts öppen. Däremot kan den dolda ägarens obligationsrättsliga rätt, mot den öppna ägaren, att bli insatt som öppen delägare utmätas. 24 Om den dolda ägaren försätts i konkurs anses konkursboet vara berättigat att föra dennes talan mot den öppna ägaren om bättre rätt till andelen Welamson,s WelamsonrefererariartikelntillåtervinningsbestämmelsernaidenäldreKonkL, menvarsdirektamotsvarigheterävenåterfinnsidennugällandekonkl. 24 NJA1985s.615ochNJA1985C113.Seäven4:23UBochTeleman,s Tottie,s

13 Lös egendom Enligt Teleman torde HD:s praxis i frågor rörande dold samäganderätt till fast egendom kunna analogt tillämpas på lös egendom. Så torde framförallt vara fallet när det är fråga om mer dyrbar egendom, ex. byggnader på ofri grund, bilar och båtar, som förvärvats för gemensamt bruk eller för att tillgodose gemensamma intressen. 26 En väsentlig skillnad jämfört med vad som gäller beträffande dold äganderätt till fast egendom är att make eller sambo direkt kan bli samägare, eller ensam ägare, utan att ha varit part i avtalsförhållandet. Detta har sin grund i att det inte råder något formkrav vid förvärv av lös egendom, till skillnad från fast egendom, utan istället tillämpas allmänna principer om kommission (53 2 st. KommL). Det sakrättliga skyddet uppkommer således redan vid den öppna förvärvarens förvärv, och kommittenten har därmed rätt till separationsrätt i den förvärvandes konkurs. 27 I praktiken torde dock, enligt min mening, en praktisk svårighet vara att fastställa att ett verkligt inköpskommissionärsförhållande föreligger. Både ordalydelsen i lagtexten och doktrinen 28 synes dock fästa vikt vid kommissionärens avsikt vid förvärvet, d.v.s. att kommissionären avsåg att förvärva egendomen med fullständig eller partiell äganderätt för kommittenten. Förutsatt att detta är ett korrekt synsätt om hur ett kommissionsförhållande fastställs, torde kommissionsförhållandets existens, när make hävdar separationsrätt till andel i lös egendom i den andra makens konkurs, vara beroende av samma faktorer som vid fastställelse av dold samäganderätt till fast egendom, d.v.s. parterna måste i vart fall ha avtalat konkludent eller förutsatt att förvärvet av egendomen skedde för deras gemensamma räkning. Detta presumeras om förvärvaren i vart fall får antas ha insett att den andra parten lämnade ekonomiskt tillskott till förvärvet med avsikt att erhålla äganderätt i egendomen. 29 Eftersom makarna, vid den ena makens konkurs, kan ha intresse av att gemensamt hävda att förvärvet skedde med avsikt att gäldenärens make skulle erhålla äganderätt bör makarnas egna utsagor i saken bedömas med försiktighet. Istället torde enligt min mening de principer som gäller vid utmätning även gälla när gäldenärens make hävdar äganderätt i egendom som ingår i den andra makens konkurs, d.v.s. gäldenärens make kan få separationsrätt till egendomen om det framgår att denne är ensam ägare till egendom, eller det görs sannolikt att båda makarna är 26 Teleman,s.36.JfrävenNJA1992s.163(fritidsbåt).Förmerrättspraxisavseendesamäganderätttillviss egendom,senja1986s.443ii (motorbåt),rh1982:68(personbil)ochrh1983:156(videoapparat). 27 Håstad,s.56 57ochTeleman,s Håstad,s NoteradockattHåstadävenredogörförettalternativtsynsättvilketinnebärattköpeti sigärtillräckligtförattuppfyllakommissionsuppdraget,oavsettvadkommissionärentänkte. 29 Seavsnitt [Doldäganderätttill,minanm.]Fastegendom ovan. 13

14 samägare enligt SamL. 30 För make som hävdar dold samäganderätt till lös egendom som ingår i den andra makens konkurs torde således den förstnämnda maken få separationsrätt till sin andel om han gör det sannolikt att han är samägare till egendomen. Om så inte skulle vara fallet skulle det innebära att gäldenärens make skulle få olika svårt att påvisa sin äganderätt beroende på vilket exekutionsrättsligt förfarande som är aktuellt. Även frågan huruvida kravet på sannolikhet är uppfyllt eller ej bör därmed avgöras på motsvarande sätt som vid utmätning Makars skuldansvar 3.1. Allmänt Såsom framgår av 1:3 ÄktB svarar varje make var för sig för sina skulder som uppkommit före eller under äktenskapet. En borgenär kan alltså inte få ersättning ur den andra makens egendom, oavsett om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Det krävs således inget äktenskapsförord för att en make skall skydda sin egendom mot den andre makens borgenärer Inbördes skuldförhållanden Makarna är fria avtalsparter och kan därmed även ha skulder till varandra. 33 Denna avtalsfrihet har av lagstiftarna setts som en fara för borgenärerna. Det har bl.a. framförts att det är särskilt av vikt att benefika transaktioner och transaktioner gentemot närstående uppmärksammas. 34 Det föreligger en risk att gäldenären försöker göra egendom oåtkomlig för borgenärerna när en konkurs närmar sig. 35 Vid tillkomsten av äktenskapsbalken uppmärksammades denna risk och det hävdades att det var angeläget att lagstiftningen inte ger utrymme åt otillbörliga transaktioner som syftar till att undandra det allmänna eller andra borgenärer tillgångar som kan användas till betalning av skulder, oavsett och det är frågan om makar eller sambor. Lagstiftningen borde därför utformas så att den inte motverkar de 30 Jfr4:19UB,seävenavsnitt 2.2.Utmätning nedan. 31 Seavsnitt 3.2.Utmätning angåendesannolikhetskravetochhurdetuppfyllsvidutmätning. 32 Teleman,s a.a.,s Seprop.1975:6,s Seprop.1986/87:90,s

15 ansträngningar som görs för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten eller annan mot borgenärerna illojalt bedriven verksamhet Öppen respektive dold samgäld Makarna kan även ha gemensamma skulder (s.k. samgäld) för vilka de är solidariskt betalningsansvariga, förutsatt att någon annan ansvarsfördelning ej avtalats. Sådana skulder kan uppstå vid exempelvis inköp av gemensamma förnödenheter och gemensamt förhyrande av bostad. 37 En intressant fråga som har anknytning till avsnittet om dold äganderätt till fast egendom ovan är huruvida det på motsvarande sätt kan uppkomma dold samgäld 38? Både Teleman och Agell har anslutit sig till uppfattningen att detta är möjligt, om än på något olika grunder. Teleman menar att dold samgäld kan uppkomma när någon har en öppen eller dold samäganderätt till egendom, varvid den skuld som hänför sig till egendomen skall fördelas mellan samägarna i proportion till deras respektive andelar. Om så inte skulle vara fallet skulle det kunna få till konsekvens att gäldenärsmaken ej har egendom till täckning av sin ifrågavarande skuld. 39 Agell menar å sin sida att samgälden grundas på gemensam partsvilja, d.v.s. ifall den dolde samägaren varit beredd att, gentemot maken eller sambon, bära ett ansvar för kostnaderna. Agell betonar att en samäganderätt inte enbart innebär en rättighet för den dolde samägaren, utan även en förpliktelse gentemot den andra maken att de inbördes skall dela kostnader och andra förpliktelser hänförliga till fastighetsinnehavet. 40 Viktigt är dock att den dolda samgälden endast är ett obligationsrättsligt förhållande mellan parterna, varigenom den öppne gäldenären kan erhålla en regressfordran gentemot den dolde samgäldenären. 41 Den dolda samgälden blir dock inte gällande mot borgenärerna, utan dessas utryckliga medgivande. Medger inte borgenärerna detta krävs speciella omständigheter som 36 Prop.1986/87:1,s Teleman,s Telemansbenämning. 39 a.a.,s ÅtergivetiTeleman,s.41medhänvisninginot48till Agell,Äganderättentillfastighetförmakaroch samboende[1985,minanm.],s.32ff,d.v.s.enandrahandskälla.denmonografiavagell,äganderättentill fastighetförmakarochsamboende,vilkenutgörprimärkällanharförkommitvidumeåuniversitetsbibliotek, meneftersommonografinfortfarandeärregistreradsåsominneståendeidetnationella informationssökningssystemetlibrisgårdethellerinteattlånadenfrånnågotannatbibliotekpådistans.jag tvivlardockpåattenauktoritetsomtelemaninteskullehaåtergivitagellsresonemangpåettkorrektsätt.att Telemanenauktoritetblandpraktisktverksammajuristerframgåravbl.a.Agell,Bodelningipraktikochteori, SvJT1991,s SeTelemans.40och42.SeävenSveaHovrättsdom DT73därmannenerhöllregressfordran gentemotkvinnanavseendekostnaderhänförligatillköpetavderasgemensammabostad. 15

16 sällan förekommer vid tvångsskifte. 42 Det sagda torde, enligt min mening, innebära att borgenärerna inte påverkas av frågan huruvida det föreligger någon dold samgäld eller inte, utan dessa kan alltid rikta sina krav mot den öppne gäldenären. Har en borgenär dessutom pantbrev i fastigheten är borgenären ytterligare tryggad genom att denne har en direkt säkerhet för sin fordran i egendomen, oaktat vem som svarar för betalningarna av de skulder som pantbreven avser. En intressant fråga är dock huruvida konkursboet, efter den formelle gäldenärens konkurs, kan överta gäldenärens regressanspråk gentemot den andra maken att denna make skall anses vara dold samgäldenär? Antag att två makar gemensamt köper en bostadsfastighet att brukas som deras gemensamma bostad, och att vardera make därigenom äger fastigheten med hälften vardera. Fatigheten belånas och pantförskrivs maximalt 43, men där endast en av makarna formellt står som gäldenär. Vid gäldenärsmakens senare inträffade konkurs visar det sig att fastigheten sjunkit i värde, varvid det uppstår ett underskott i gäldenärsmakens konkursbo. Likviden från fastighetsförsäljningen förslår helt enkelt inte till att betala ens de skulder pantbreven avser. Om gäldenären inte hade gått i konkurs är det möjligt att denne kunnat göra ansvar för dold samgäld gällde mot den andra maken 44, men frågan är om gäldenärens konkursbo kan överta ett sådant anspråk? För egen del ser jag inga hinder mot att konkursboet kan överta gäldenärens regressanspråk, eftersom förhållandet mellan den öppne och den dolde gäldenären endast är ett obligationsrättsligt förhållande parterna emellan. Regressanspråket kommer alltså inte påverka relationen mellan borgenären och den öppne gäldenären. Ytterligare stöd för konkursboets möjlighet att överta regressanspråket är att den dolda samgälden torde kunna betraktas som en rättighet för den formelle gäldenären att rikta betalningsanspråk mot den andra maken, vilken möjligen kan utmätas enligt reglerna för rättighetsutmätning i 4:23 UB. I analogi med vad som gäller vid rättighetsutmätning av dold samäganderättsandel till fastighet 45 torde, i så fall, konkursboet vara berättigat att föra gäldenärens talan mot den dolde samgäldenären. Som Teleman konstaterar är rättsområdet kring dold samgäld emellertid föga utrett 46, varför jag finner det svårt att inta någon bestämd uppfattning i frågan. 42 Telemans Vilketivardagligtjuridisktspråkbrukkanuttryckassomattfastighetenärbelånadochpantförskriven till skorstenen. 44 SeTeleman,s SeTotties.40ochavsnittet [Doldäganderätttill,minanm.]Fastegendom ovan. 46 Teleman,s

17 3.2. Utmätning Utmätningsbar egendom och sakrättsliga regler Vid utmätning gäller, enligt 4:17 UB, att endast egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för dennes skulder. De sakrättsliga regler och principer som reglerar en förvärvares skydd mot överlåtarens borgenärer måste därvid beaktas. 47 För gåva mellan makar 48 gäller, enligt 8:1 2 st. ÄktB att gåvan måste registreras enligt 16 kap. ÄktB för att bli gällande mot givarens borgenärer. Efter registreringen skall gåvan, enligt 16:3 2 st. ÄktB, göras offentlig genom införande i Post- och Inrikes Tidningar samt ortstidning. 49 Det är dock själva ingivandet till rätten för registrering som är det sakrättsliga momentet, inte publiceringen. 50 Registreringen ersätter de åtgärder som annars krävs enligt allmänna regler för sakrättsligt skydd. 51 Vid gåva av lös egendom i makarnas gemensamma besittning skulle traditionskravet annars bli mycket svårt att uppfylla. 52 Undantag från registreringskravet för sakrättsligt skydd gäller dock för personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor (8:1 2 st. ÄktB). Ett specialfall är dock vad som gäller vid remuneratorisk gåva, d.v.s. där gåvan motsvarar skäligt vederlag för utfört arbete eller annan tjänst åt givaren. I rättsfallet NJA 1940 s. 682 ansåg HD att sådan gåva är bindande för givarens borgenärer redan genom själva överlåtelseförklaringen. Denna utgång har emellertid skarpt kritiserats i litteraturen, och förtjänar inte att upprätthållas enligt Håstad. 53 För sakrättsligt skydd vid köp mellan makar gäller allmänna sakrättsliga regler. För lös egendom innebär detta att lösöresköplagen 54 och traditionsregeln gäller som vanligt, men besittningsövergången är ofta svår att ordna. Enbart uppvisande av köpeavtal räcker inte. 55 Vad gäller sakrättsligt skydd vid bodelning saknar tradition avgörande betydelse. Istället anses bodelningen ge den förvärvande maken omedelbart skydd mot andra makens 47 Gregow,s.131.Försakrättsligareglerochregleromutmätningavdoldäganderätttillegendom,seavsnittet 2.2.Doldäganderätt ovan. 48 Seävenkapitel 6.Gåvormellanmakar nedan. 49 Tottie,s SeNJA1981s.528därettäktenskapsförordomgåvaansågsgällafråntidpunktendetingavstillrätten, oavsettattkungörelseitidningejskett. 51 Tottie,s.215.Seävenprop.1986/87:1,s SOU1981:85,s Håstad,s.247.Seävennot213angåendedenkritiksomriktatsmotNJA1940s Lag(1845:50)omhandelmedlösören,somköparenlåterisäljarensvårdkvarbliva. 55 SeHåstad,s.247ochTeleman,s

18 borgenärer, med endast de inskränkningar som följer av KonkL:s och ÄktB:s regler om påföljd vid eftergift m.m. 56 Det förtjänas att särskilt påpekas att makes giftorättsanspråk på den andre makens egendom, d.v.s. anspråk att få tillskott av den sistnämnda maken vid en kommande bodelning, inte kan utmätas vare sig under bestående äktenskap, eller sedan bodelningsanmälan skett respektive talan om äktenskapsskillnad väckts. 57 Bodelningen som sådan kommer inte behöva medföra ett personligt ansvar för den andra makens skulder i förhållande till dennes borgenärer Presumtionsregler I praktiken är det svårt att upprätthålla principen om att endast egendom som tillhör gäldenären får utmätas för dennes skulder. Mål om utmätning är ett summariskt förfarande där det inte går att kräva en fullständig utredning om gäldenärens äganderätt. Ett sådant krav skulle nämligen medföra att processen p.g.a. bevisproblemen blev ineffektivt. Därför ställs i lagen upp ett antal hjälpregler i form av äganderättspresumtioner. Presumtionerna bygger på förhållanden som har betydelse för, eller tyder på, äganderätt. Tredje man kan emellertid stoppa utmätning om denne styrker att han är ägare till egendomen. Gäldenärens egna uppgifter om äganderättsförhållandena och eventuellt medgivande av tredje mans rätt bör bedömas med försiktighet, eftersom gäldenären har ett intresse av att skydda sin egendom mot utmätning. 59 Beträffande fast egendom gäller presumtionsregeln 4:24 UB som säger att utmätning får ske om gäldenären har lagfart på egendomen. Presumtionen kan brytas om det framgår att egendomen tillhör annan, d.v.s. gäldenärens make kan förhindra utmätning om han kan visa att egendomen, trots att den andra maken har lagfart på denna, tillhör honom. 60 Det räcker emellertid inte att maken hävdar att denne är dold samägare till egendomen. En dold ägare åtnjuter inte något skydd för sitt anspråk i förhållande till den öppna ägarens borgenärer WalinI,s.115not46ochTeleman,s.230.AngåendeKonkL:sochÄktB:sregleromåtervinningoch bristtäckningsansvarvideftergift,semerdäromnedan. 57 Teleman,s.231medhänvisningarinot5. 58 Tottie,s Gregow,s Tottie,s NJA1984s

19 Vad gäller lös egendom som är sådan att den kan vara föremål för besittning presumeras gäldenären, enligt 4:18 1 st. UB, vara ägare till egendom som han har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör annan. Makar som varaktigt bor tillsammans kan emellertid ofta besitta lös egendom gemensamt. För sådana fall gäller en särskild presumtionsregel, 4:19 1 st. UB. Den anger att lös egendom som samboende makar, eller andra som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden (sambor), har i sin gemensamma besittning presumeras tillhöra gäldenären. Denna konstruktion av lagstiftningen är vald med tanke på den risk som föreligger att makarna i samråd försöker undandra borgenärerna egendom. 62 Gemensam besittning brukar i doktrinen även benämnas sambesittning. För att presumtionen skall vara tillämplig krävs vidare att sammanboendet är varaktigt, men detta krav torde i praktiken normalt sett inte vålla några tillämpningssvårigheter. Det torde i allmänhet utan vidare framgå av omständigheterna om samboendet kan anses som varaktigt och ifall det uppfyller kravet på äktenskapsliknande förhållanden. Vad gäller kravet att besittningen skall vara gemensam kan nämnas att t.ex. vad som förvaras i ett bankfack som disponeras endast av en av de samboende 63 eller vad som finns i ett kassaskåp till vilket endast en av de samboende har tillgång inte ses som sambesittning, utan egendomen besittes endast av den som disponerar över egendomen och egendomen faller därmed under presumtionsreglerna som gäller vid ensambesittning. Besitter gäldenärsmaken själv egendomen presumeras den enligt 4:18 1 st. UB tillhöra honom. Är det istället gäldenärens make eller sambo som ensam besitter egendomen bedöms situationen enligt 4:17 UB, och egendomen får således utmätas endast om det framgår att den tillhör gäldenären och inte besittaren. 64 Även om förutsättningarna för tillämpning av 4:19 1 st. UB är uppfyllda, och gäldenären således presumeras vara ägare till egendomen som finns i makarnas eller sambornas gemensamma besittning, kan presumtionen brytas till förmån för gäldenärens sambo eller make enligt två olika regler. För det fall maken eller sambon hävdar att denne är ensam ägare till egendomen krävs det att det framgår att egendomen tillhör honom, d.v.s. att hans rätt blir styrkt, för att presumtionen skall brytas och utmätning därmed undvikas. Det har visat sig att 62 Tottie,s SeNJA1984s Gregow,s

20 detta i praktiken ofta är svårt att visa och praxis synes ge vid hand att domstolarna tillämpar beviskravet förhållandevis strängt. 65 Om emellertid make eller sambo gör gällande att denne är samägare till egendomen enligt samäganderättslagen räcker det med att det görs sannolikt att så är fallet för att makens eller sambons andel i egendomen skall fredas från utmätning. 66 Skälet till detta lättare beviskrav är att båda makarna ofta bidrar till förvärv av egendom på sådant sätt att de blir samägare till den. Regeln har således till syfte att återspegla de faktiska egendomsförhållandena i ett äktenskap. 67 Det krävs inte särskilt mycket för att kravet på sannolikhet skall vara uppfyllt. Har båda de samboende upptagits som köpare i ex. en faktura anses det i allmänhet vara tillräckligt. Om det från ett bankkonto som disponeras av båda makarna, eller från konton som de disponerar var för sig, har uttagits pengar som ungefär motsvarade köpeskillingen kan det också vara tillräckligt. Har båda makarna inkomster och det rör sig om egendom som med hänsyn till sin beskaffenhet kan antas vara anskaffad för deras gemensamma bruk kan detta också tas i beaktande. Denna uppräkning är dock inte uttömmande utan även andra omständigheter skall beaktas. Om samäganderätt kan påvisas, men inte hur stor andel respektive ägare innehar, skall andelarna enligt 1 SamL anses lika stora. Som synes är beviskravet för att påvisa samäganderätt betydligt lägre än för ensam äganderätt. Problemet är dock att det krävs att gäldenärers sambo eller make gör en invändning om samäganderätt för att rättigheten skall beaktas, men eftersom de flesta inte känner till reglerna sker heller inte sådana invändningar i någon större utsträckning. 68 Skulle emellertid en make framgångrikt hävda att denne är samägare till egendomen betyder inte detta att utmätningen stoppas. Formellt sett utmäts endast gäldenärens andel i egendomen, men till följd av UB:s regler om indragning kommer normalt sett hela egendomen försäljas, varefter gäldenärens make får ut sin andel av försäljningslikviden. 69 Vad gäller makars möjlighet att avtala om att försäljning av samägd egendom på offentlig auktion inte skall kunna påfordras (6 SamL) så hindrar sådant avtal inte att hela egendomen säljs på yrkande av utmätningssökanden vid utmätning av andel i egendomen (8:8 UB), 65 Gregow,s.139.SeävenNJA1983s.410IochII,1984s.45,NJA1984s.132,NJA1984s.375,NJA1984C 144,NJA1986s.443ochRH1991:114angåendebeviskravetsstyrka. 66 Gregow,s Tottie,s Gregow,s Tottie,s

21 såvida avtalet inte tillkommit i samband med ett benefikt förvärv av den utmätta andelen. Detta slogs fast genom HD:s beslut den 8 juni 2007 i mål Ö , vari HD in plenum frångick NJA 1991 s. 597, vilket utgjort tidigare gällande praxis Utmätning vid förestående bodelning Noteras bör att enbart det faktum att bodelning skall förrättas inte utgör hinder mot utmätning (9:9 ÄktB). Däremot kan gäldenärens make, för att skydda sin rätt, begära att domstolen skall sätta gäldenärsmakens egendom, eller delar av den, under särskild förvaltning, vilket kan utgöra hinder mot utmätning. Är utmätningsfordringen förenad med särskild förmånsrätt i egendomen innebär den särskilda förvaltningen dock inte hinder mot utmätning (9:8 9:9 ÄktB). 4. Skuldavräkning vid bodelning 4.1. Allmänt Bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid den s.k. kritiska tidpunkten 70. Enligt 11:2 1 st. ÄktB skall vid beräkning av makarnas andelar i boet så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade vid denna tidpunkt. Enligt 9:2 1 st. ÄktB är detta dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes, dvs. då gemensamma ansökan eller ansökan om stämning å den andra maken kom in till rätten. Sker bodelning under bestående äktenskap är det dagen då anmälan om bodelning gjordes till tingsrätten som är den kritiska tidpunkten. 71 Begreppet skuld avser i princip varje förpliktelse som kan bestämmas i penningbelopp. 72 Skulden skall existera vid den kritiska tidpunkten, men det är inte nödvändigt att den är till sitt belopp fastställd. Det kan vid den kritiska tidpunkten t.ex. vara svårt att fastställa beloppet av ett skadestånd eller att aktualiserat borgensåtagande. Värderingen av skulderna sker enligt samma princip som för värdering av tillgångarna, d.v.s. de upptas till värdet vid bodelningen, men att förändringar som är att tillskriva sådana åtgärder av en make som ligger utanför en normal, aktsam förvaltning bör tillgodoräknas eller påföras honom eller henne ensam Tottiesbenämning.SeTottie,s Se9:22st.ÄktB.SeävenTottie,s Teleman,s.91.SeävenWalinI,s.14 15ochMellqvistm.fl.,s.43ochs.109samtNJAII1936s Prop.1985/87:1,s.169ochTottie,s

22 Det sagda innebär att borgenärer vars fordringar mot make som tillkommit före den kritiska tidpunkten tillgodoses före den andra makens anspråk på att få dela på gäldenärsmakens giftorättsgods. Skulle det förhålla sig så att gäldenärsmakens skulder uppgår till, eller överstiger, dennes giftorättsgods finns det således inget giftorättsgods kvar efter skuldavräkning att fördela mellan makarna. 74 Vad gäller borgenärer vars fordringar har uppkommit efter den kritiska tidpunkten har maken som inte belastas av dessa fordringar inga andra förpliktelser mot dessa borgenärer än vad som följer av reglerna om den andra makens eftergift vid bodelning i 13:1 ÄktB. Makes anspråk på att få ta del av den andra makens giftorättsgods går således före borgenärer vars fordringar uppkommit efter den kritiska tidpunkten Kategorier av skulder I äktenskapsbalken finns ingen indelning beträffande skulder motsvarande tillgångarnas indelning i giftorättsgods och enskild egendom. Trots detta behandlas dock vissa slag av skulder olika, varför de av praktiska skäl kan indelas i ordinär respektive enskild skuld. 76 Make har rätt till skuldavräkning för alla ordinära skulder och vissa enskilda skulder Ordinär skuld Denna kategori omfattar de flesta av makarnas skulder. Det kan röra sig om både s.k. kontraktsskuld och skuld som härrör från handling som medför straff- eller skadeståndsansvar Enskild skuld För sådan skuld erhåller maken inte skuldtäckning. Till kategorin hänförs skulder som uppkommit efter den kritiska tidpunkten, men enligt 11:2 2 3 st. ÄktB skall även vissa skuldslag ses som enskilda. Det rör sig bl.a. om skulder för vilka enskild egendom eller särkskild egendom (personliga rättigheter) häftar med särskild förmånsrätt, samt även skulder som här- 74 Prop1986/87:1,s a.a.,s Teleman,s IndelningenienskildaochallmännaskulderföljerTelemansmetod.Telemananvänder sigdockavbegreppet gäld,medanjaghärharvaltattanvändadenmodernaresynonymen skuld. 77 a.a.,s a.a.,s

23 rör från underhåll eller förbättring av egendomen, eller på annat sätt har särskild anknytning till denna. I dessa fall skall täckning för skulder i första hand ske ur den enskilda egendomen. Vad gäller skulder förenade med särskild förmånsrätt som följer med utmätning och betalningssäkring (8 FRL) kan nämnas att det är mycket tveksamt ifall denna typ av skulder särbehandlas på detta sätt, utan det ligger närmare till hands att hänföra dem till de allmänna skulderna. 79 Beträffande skulder som make ådragit sig för underhåll eller förbättring av den enskilda egendomen, eller som på annat sätt är att hänföra till denna så föreligger även här ett sakligt samband mellan skulden och den enskilda egendomen, även om existensen av särskild förmånsrätt ofta räcker, vilket innebär att skulden betraktas som enskild. Detta kan vara fallet exempelvis när den enskilda egendomen pantsatts för lån som sedan använts till underhåll, förbättring eller förvärv av den enskilda egendomen. Om sådant lån istället använts till att öka värdet av giftorättsgodset gäller även här att täckning i första hand skall ske ur den enskilda egendomen, men ökningen av giftorättsgodset är en omständighet som kan beaktas vid bedömningen av om det finns skäl att jämka bodelningsresultatet enligt reglerna i 12 kap ÄktB. Skulle den enskilda egendomen inte räcka till får bristen täckas genom avräkning mot gäldenärens giftorättsgods, utan att den andra maken har någon rätt till vederlag eller annan kompensation Några särskilda typer av skulder och huruvida de berättigar till skuldavräkning Make har även rätt till täckning av personlig skuld hänförlig till personlig egendom, dvs. egendom som uteslutande tjänar vederbörande makes personliga bruk. 81 Samma sak gäller beträffande studieskulder. I förarbetena till Äktenskapsbalken diskuterades frågan huruvida studieskulder skall behandlas som ordinära skulder och därmed berättiga till full skuldtäckning, men resultatet blev att det inte infördes någon särskild regel för studieskulder utan även dessa behandlas som ordinära skulder. Däremot kan stora studieskulder utgöra grund för jämkning enligt 12 kap. ÄktB Tottie,s Tottie,s ochprop.1986/87:1,s Teleman,s.95.Jfräven10:2ÄktB. 82 Prop1986/87:1,s

24 Vad gäller upplupna ränteskulder så berättigar de till full skuldtäckning, i likhet med andra ordinära skulder. Detta oaktat att upplupna ränteskulder är avdragsgilla vid skatteberäkningen, vilket medför gynnsamma skattemässiga konsekvenser för gäldenärsmaken. Skatteeffekten kommer istället fram på tillgångssidan såsom en samlad skattefordran på överskjutande skatt. 83 Beträffande borgensåtaganden så innebär de inte i sig någon skuldsättning och de kan därför inte mot makes bestridande medtas vid bodelning. Läget kan dock bli annorlunda för det fall borgensåtagandet medför betalningsskyldighet. Fråga huruvida borgensmannen var berättigad till skuldtäckning trots att någon skuld inte förelåg prövades av Hovrätten över Skåne och Blekinge i dom DT Enligt Teleman bekräftar rättsfallet att en allmän risk för infriande av borgensåtagandet inte är tillräckligt för skuldavräkning, men att skuldavräkning bör ske om utredning visar på att huvudgäldenärens ekonomi redan vid den kritiska tidpunkten är så dålig att borgensmannen helt eller delvis kommer nödgas fullgöra sina borgensförbindelser. 84 Det föreligger inget klart prejudikat beträffande makars inbördes skuldförhållanden. I NJA 1958 C 13 förklarades att mannens skuld till hustrun vid bodelningen inte skulle upptas som en ingående fordran, dvs. en tillgång, men däremot som en skuld hos mannen. 85 Utgången i rättsfallet har emellertid inte fått gehör i doktrinen, utan både Tottie och Teleman anser att man bör tillämpa huvudregeln även här, d.v.s. att beakta den interna fordringen som en skuld för den ena maken och en tillgång för den andra. 86 Eftersom HD:s avgörande endast är ett notisfall, med ringa prejudikatvärde, torde Tottie och Telemans uppfattning, enligt min mening, vara den vedertagna inom svenskt rättsväsende. Vare sig Tottie eller Teleman stödjer sig emellertid på något avgörande av HD, varför det är svårt att bilda sig en bestämd uppfattning i frågan. För skuldavräkning krävs att skulden existerar vid den kritiska tidpunkten, men det är inte nödvändigt att skulden är till beloppet fastställt. 87 Exempelvis kan ibland skadestånd, aktualiserat borgensåtagande eller indexreglerade skulder fastställas först efter den kritiska 83 Teleman,s a.a.,s SeävenBeckmanm.fl.AVII Bodelning/c)Andelarochlotter,punkt7.Den3december2007,kl.21: Tottie,s ochTeleman,s Tottie,s

Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar

Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar UMEÅ UNIVERSITET 2008-01-10 Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete med praktik 20 p. Handledare: Anders Bergman En studie av Borgenärsskyddsregler vid transaktioner mellan makar

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

FÖRKORTNINGAR...2 1.1 INLEDNING...3

FÖRKORTNINGAR...2 1.1 INLEDNING...3 FÖRKORTNINGAR...2 1. INLEDNING...3 1.1 INLEDNING...3 1.2 SYFTE...3 1.3 PROBLEMFORMULERING...3 1.4 METOD OCH MATERIAL...4 1.5 AVGRÄNSNINGAR...4 2. ÄGANDERÄTTEN INOM ÄKTENSKAPET...5 2.1 EGENDOMSORDNINGEN

Läs mer

ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING

ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING ÄKTENSKAPSFÖRORD HAR LÅGT BEVISVÄRDE VID UTMÄTNING AV CHRISTER NILSSON 2006-04-10 1 (15) Äktenskapsförord har lågt bevisvärde vid utmätning 1 av Jur kand Christer Nilsson En vanlig situation hos kronofogdemyndigheten

Läs mer

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

Den dolda samäganderätten

Den dolda samäganderätten Niklas Fjällström Examensarbete VT 2013 Umeå Universitet Handledare: Viola Boström Den dolda samäganderätten En avvägning mellan olika intressen Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Syfte och frågeställningar...

Läs mer

Koppling mellan regleringen av gåvor mellan makar och frågor om dold samäganderätt

Koppling mellan regleringen av gåvor mellan makar och frågor om dold samäganderätt Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete med praktik i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Koppling mellan regleringen av gåvor mellan makar och frågor om dold samäganderätt

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

C-UPPSATS. Dold samäganderätt till fast egendom. En redogörelse av förutsättningarna ur ett familjerättsligt perspektiv.

C-UPPSATS. Dold samäganderätt till fast egendom. En redogörelse av förutsättningarna ur ett familjerättsligt perspektiv. C-UPPSATS 2009:119 Dold samäganderätt till fast egendom En redogörelse av förutsättningarna ur ett familjerättsligt perspektiv Kajsa Segerlund Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen

Läs mer

En studie av samäganderättslagen - om behovet av översyn

En studie av samäganderättslagen - om behovet av översyn LIU-IEI-FIL-A--10/00649--SE En studie av samäganderättslagen - om behovet av översyn A study of joint ownership - about the necessity of revision Magisteruppsats Ivona Jusuf Höstterminen 2009 Handledare

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens EXAMENSARBETE Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens omfattning samt dess eventuella problematik Jeanette Cejas 2015 Filosofie

Läs mer

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Äktenskap och samboskap En komparativ studie Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 39 6.1 Efterlevande make Efterlevande make ska anges i bouppteckningen. Efterlevande make är dödsbodelägare på grund av den bodelning som vanligen ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL Ombud för 1 och 2: Jur.kand. SL MOTPART Skatteverket Ombud: Verksjuristen MZ Rättsavdelningen

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

Sambors egendom. mitt, ditt och vårt

Sambors egendom. mitt, ditt och vårt ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social-, och rättsvetenskap Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning Magisteruppsats 15 hp Vårterminen 2008 Ämne: Ekonomisk familjerätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2012 T 153-11 KLAGANDE BP Ombud: Advokat KH MOTPART OS Ombud: Advokat JL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom

Läs mer

Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom?

Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom? Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom? Vid äktenskapsskillnad eller upplösning av samboförhållande Kandidatuppsats inom affärsjuridik (ekonomisk familjerätt) Författare: Maria Walden Handledare:

Läs mer

INFORMERAR SAMÄGANDERÄTTSLAGEN RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM

INFORMERAR SAMÄGANDERÄTTSLAGEN RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM INFORMERAR RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM SAMÄGANDERÄTTSLAGEN Villaägarnas Riksförbund 2009 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2011 T 631-10 KLAGANDE Embozia Förvaltning Aktiebolag i likvidations konkursbo, 556481-5305 Konkursförvaltare: Advokat UH MOTPART

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Hyresrätten vid bodelning

Hyresrätten vid bodelning LIU-IEI-FIL-A--09/00514--SE Hyresrätten vid bodelning Bör en bostadshyresrätt tilldelas ett värde vid bodelning? The right of tenancy at the distribution of marital property Should a right of tenancy have

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

NJA I sid 1992:163 (Nummer i NJA 1992:27) HD:s dom meddelades d 25 mars 1992 (nr DT 176).

NJA I sid 1992:163 (Nummer i NJA 1992:27) HD:s dom meddelades d 25 mars 1992 (nr DT 176). Page 1 of 5 NJA I sid 1992:163 (Nummer i NJA 1992:27) HD:s dom meddelades d 25 mars 1992 (nr DT 176). Rättspraxis i litteraturen Fråga huruvida viss egendom en fritidsbåt som anskaffats under ett samboförhållande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Avsnitt 6 45 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Prop. 2002/03:80, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 6.1 Efterlevande make Efterlevande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 juni 2009 Ö 3904-08 KLAGANDE MH Ombud: Jur.kand. BB MOTPART AH Ombud: Advokat YB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3 Sida 1 av 6 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 871 (NJA 2005:94) Målnummer: Ö4504-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2005-12-08 Rubrik: Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2005 T 173-03 KLAGANDE LN Ombud: advokaten RG MOTPART MN Ombud: advokaten LH SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74) Målnummer: Ö246-95 Avdelning: Domsnummer: SÖ138-95 Avgörandedatum: 1995-09-07 Rubrik: Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Makars pensionsrättigheter

Makars pensionsrättigheter Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 februari 2012 Ö 1543-11 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjurist N-BM MOTPART SSM SAKEN Utmätning av fondandelar ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

C-UPPSATS. Återvinning i konkurs

C-UPPSATS. Återvinning i konkurs C-UPPSATS 2009:095 Återvinning i konkurs - den allmänna otillbörlighetsregeln Helene Sjöman Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Herrelösa fastigheter samt

Läs mer

Återvinning i konkurs

Återvinning i konkurs LIU-IEI-FIL-A--10/00846--SE Återvinning i konkurs En komparativ analys av naturarestitution och värdeersättning Recovery in bankruptcy A comparative analysis of restitution in kind and restitution of value

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning

Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 15 högskolepoäng Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning Författare: Sara Stenquist Handledare: Professor

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 1208 (NJA 2008:111)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 1208 (NJA 2008:111) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 1208 (NJA 2008:111) Målnummer: T399-07 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2008-12-29 Rubrik: Återvinning i konkurs. Frågor om innebörden av rekvisitet "avsevärt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37

H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 H o v r ä t t e n f ö r V ä s t r a S v e r i g e RH 2001:37 Målnummer: Ö1494-01 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 2001-01-22 Rubrik: Försättande i konkurs. Obestånd? Dessutom fråga om 1) tillåtligheten av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt UMEÅ UNIVERSITET 2009-09-13 Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete, 30 hp Handledare: Anders Bergman Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt En studie av kravet på rekonstruktörens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07. MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby

HÖGSTA DOMSTOLENS. meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07. MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2009 T 3390-07 KLAGANDE JS Ombud: Advokat SW MOTPART Harley-Davidson Sweden AB, 556095-7689 Åkerivägen 6 187 75 Täby Ombud:

Läs mer

Återvinning i konkurs

Återvinning i konkurs Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap D, uppsats 10 poäng Vårterminen 2006 Återvinning i konkurs Författare: Karin Lundström Handledare: Annina Persson

Läs mer

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall Rättspraxis Några viktiga rättsfall Överlåtelse av verksamhet Arvamet M 9822-02 Övertagande av verksamhet (inkråmsöverlåtelse) ger ansvar I praxis anses att den som tar över en verksamhet i princip övertar

Läs mer

HovR ÖÄ 2366-132014-03-07. Örebro tingsrätt. (Sammanfattning) ÖREBRO TINGSRÄTT PROTOKOLL RÄTTEN PARTER. Sökande. Motpart SAKEN

HovR ÖÄ 2366-132014-03-07. Örebro tingsrätt. (Sammanfattning) ÖREBRO TINGSRÄTT PROTOKOLL RÄTTEN PARTER. Sökande. Motpart SAKEN HovR ÖÄ 2366-132014-03-07 (Sammanfattning) Försäljning enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt Örebro tingsrätt ÖREBRO TINGSRÄTT PROTOKOLL 2013-08- 26 Handläggning i Örebro Aktbilaga 23 Ärende nr

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

Effekter av konkursboets möjlighet att avstå från viss egendom

Effekter av konkursboets möjlighet att avstå från viss egendom Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt konkursrätt 30 högskolepoäng Effekter av konkursboets möjlighet att avstå från viss egendom En uppsats om processavstående och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST SFST Law (1987-230) on marriage Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Kvittning som säkerhet i insolvenssituationer Magnus Österholm

Kvittning som säkerhet i insolvenssituationer Magnus Österholm JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Kvittning som säkerhet i insolvenssituationer Magnus Österholm Examensarbete i civilrätt, 30 hp Examinator: Johan Sandstedt Stockholm, Vårterminen 2015 Sammanfattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2005 T 2231-03 KLAGANDE VJ Ombud: advokaten CL MOTPART Riksgäldskontoret Ombud: advokaten MH och advokaten T W SAKEN Fordran

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer