EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Äktenskap och samboskap En komparativ studie Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Förord Vi vill börja med att tacka varandra för ett gott samarbete under arbetets gång. Vi vill även tacka vår handledare Caroline Strömberg som varit ett stöd genom hela arbetsprocessen. Vi vill också rikta ett tack till författarna till den litteratur vi använt oss av, utan denna hade vi inte kunnat genomföra vårt arbete. Slutligen ett stort tack till Annika Rydell som tagit sin tid att korrekturläsa vårt arbete. Luleå Melinda Rydell och Tanya Mohammedzadeh

3 Sammanfattning I dagens samhälle väljer många att leva i ett samboförhållande och inte ingå äktenskap. Syftet med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och nackdelar mellan äktenskap- och sambolagstiftning för att få en förklaring till framväxten av samboförhållandet. I denna rättsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framställts för att skapa en överblick av det valda rättsområdets utveckling. Äktenskapsbalken utgjorde en grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha lika omfattande regler som Äktenskapsbalken och därmed utgöra ett äktenskapsliknande system av B-lagskaraktär, utan tanken var att skapa ett nytt rättsinstitut med mildare bestämmelser. De tydligaste skillnaderna mellan de olika rättsinstituten framgår i bestämmelserna om bodelning och arv. Bodelningsreglerna för makar är mer omfattande än vad de är för sambor samt att sambor inte innehar någon arvsrätt till skillnad från makar.

4 Innehållsförteckning Förkortningar 1 Inledning Syfte Metod och material Disposition Historiskt perspektiv Äldre giftermålsbalken Nya giftermålsbalken Äktenskapsbalken Sambolagstiftning Ingående och upphörande av äktenskap respektive samboförhållande Ingående och upphörande av äktenskap Äktenskapets ingående Äktenskapets upphörande Ingående och upphörande av samboförhållande Samboförhållandets ingående Samboförhållandets upphörande Likheter och skillnader Likheter Skillnader Egendomsförhållanden Makars egendomsförhållanden Äktenskapsbalkens huvudprincip Former av äganderätt Äktenskapsförord Gemensam bostad och bohag Krav på samtycke Sambors egendomsförhållanden Sambolagen huvudprincip Former av äganderätt Samboavtal Gemensam bostad och bohag Krav på samtycke Likheter och skillnader...13

5 4.3.1 Likheter Skillnader Underhållsskyldighet Makars underhållsskyldighet Underhållsskyldighet under äktenskap Underhållsskyldighet efter äktenskap Sambors underhållsskyldighet Likheter och skillnader Likheter Skillnader Bodelning Bodelning mellan makar Bodelning vid äktenskapsskillnad Värdering av egendom Andelsberäkning och lottläggning Vederlag Jämkning Bodelning under äktenskap Bodelning med anledning av makes död Bodelning vid upphörande av samboförhållande Värdering av egendom Andelsberäkning och lottläggning Jämkning Likheter och skillnader Likheter Skillnader Arv Makars rätt till arv Arvtagare efter avliden make Arvskifte efter avliden make Basbeloppsregeln Testamente Sambors rätt till arv Arvtagare efter avliden sambo Efterlevnadsskydd Testamente Likheter och skillnader...28

6 7.3.1 Likheter Skillnader Analys...29 Referenser...33

7 Förkortningar GB HD HovR JB NJA PL Prop. RH SamboL ÄB ÄGB ÄktB Giftermålsbalken Högsta domstolen Hovrätten Jordabalken Nytt juridiskt arkiv Lagen om registrerat partnerskap Proposition Rättsfall från hovrätten Sambolagen Ärvdabalken Äldre giftermålsbalken Äktenskapsbalken

8 1 Inledning Tidigare bestod en kärnfamilj av en make och maka samt eventuella barn. I dagens samhälle ser familjebildningen annorlunda ut, många par väljer att leva i samboförhållande istället för att ingå äktenskap. Varför det blivit vanligare att stanna kvar i ett samboförhållande än tidigare är emellertid oklart. En anledning skulle kunna vara att den svenska sambolagstiftningen anses ge ett tillräckligt starkt rättsskydd och att det därmed inte finns något behov av att ingå äktenskap. När sambolagstiftningen skulle skapas utgjorde äktenskapsbalken en grund och tanken var att sambolagstiftningen skulle ingå i äktenskapsbalken. I slutändan valde dock lagstiftaren att stifta en särskild lag för sambor för att tydliggöra att det är skillnad mellan makar och sambor, vilket har lett till att vi idag har två olika rättsinstitut Syfte Syftet med denna uppsats är att utreda skillnaderna mellan äktenskap- och sambolagstiftning och om det finns för- respektive nackdelar med att vara gift eller sambo i olika avseenden. Anledningen till valet av ämne är för att många par väljer att leva i samboförhållande och inte ingå äktenskap. Följande fundamentala frågeställningar har använts som stomme för uppsatsen eftersom att de utgör grunden inom sambo- och äktenskapsrätt: Hur ingås ett äktenskap respektive samboförhållande? Hur upphör ett äktenskap respektive samboförhållande? Hur ser egendomsförhållandena ut mellan makar respektive sambor? Har makar respektive sambor underhållsskyldighet gentemot varandra? Hur sker bodelning mellan makar respektive sambor? Har makar respektive sambor rätt till arv? Genom att besvara ovan nämnda frågeställningar finns möjligheten att analysera de eventuella likheter och skillnader mellan Äktenskapsbalken och Sambolagen som två rättsinstitut och därmed kunna avgöra hur starkt rättsskydd makar respektive sambor har gentemot varandra. 1.2 Metod och material För möjlighet till analys av eventuella likheter och skillnader mellan äktenskap- och sambolagstiftning kommer denna kvalitativa litteraturstudie vara en deskriptiv framställning genom rättsdogmatisk metod. Till grund för denna uppsats har följande rättskällor använts; lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Vid användning av lagstiftning har fokus legat på Äktenskapsbalken och Sambolagen. De förarbeten som har använts under arbetets gång är propositioner till tidigare nämnd lagstiftning. Rättsfallssökning har gjorts från den juridiska databasen Karnov. Den litteratur som använts mest under arbetets gång är Äktenskapsbalken: En kommentar av L. Totti och Ö. Teleman. Andra böcker som utgjort stomme för arbetet är bl.a. Äktenskap, Samboende, Partnerskap av A. Agell 1 Lundén & Molin, 2005: s.8 1

9 och M. Brattström, Samboboken av B. Lundén och A. Molin, Den nya familjerätten av A. Eriksson och Rätt Arv av M. Brattström och A. Singer. Vid val av doktrin till detta arbete valdes att arbeta med aktuell litteratur i så stor utsträckning som möjligt. En annan avgörande faktor till val av doktrin var vilken författare som skrivit litteraturen. Anledningen till att Äktenskapsbalken: En kommentar har använts mest under arbetets gång är för att författarna till boken är väl etablerade inom det valda ämnet. L. Tottie har bl.a. varit regeringsråd samt huvudsekreterare i den utredning som låg till grund för Äktenskapsbalken och Ö. Teleman har medverkat som sakkunnig i utredningar till Sambolagen och vid utredningar angående bodelningsreglerna till Äktenskapsbalken. Andra författare inom området hänvisar även till ovan nämnd litteratur i sina verk. Även Äktenskap, Samboskap, Partnerskap har en väl etablerad författare, A. Agell, som andra skribenter väljer att referera till. Resterande böcker som utgjort en grund för arbetet anses även dessa vara trovärdiga källor. Dock är författarna till Samboboken mer praktiskt inriktade än övriga vilket kan innebära att de inte alltid utgår från lagstiftningen utan från hur det går till i den praktiska verksamheten. I arbetet har använts ett antal rättsfall för att belysa lagtext och för att få en bättre och tydligare förståelse av en del oklara rättsfrågor. 1.3 Disposition Uppsatsens första avsnitt är en inledning till arbetet som består av arbetets frågeställning, syfte samt metod och material. En del av indelningen består också av en kort text som ska inspirera läsaren och väcka dennes intresse. Andra avsnittet berör tillkomsten av Äktenskapsbalken och Sambolagen. Tredje avsnittet behandlar ingående och upphörande av äktenskap respektive samboförhållande. Fjärde avsnittet avser en genomgång av makar respektive sambors egendomsförhållanden. Femte avsnittet berör underhållsskyldigheten mellan makar respektive sambor. Sjätte avsnittet handlar om hur bodelning sker vid upphörande av äktenskap respektive samboförhållande. I sjunde avsnittet beskrivs en genomgång av rätten till arv. Avsnitt två till sju avslutas med ett tydliggörande av likheterna och skillnaderna mellan de två rättsinstituten i punktform, för att sedan avsluta uppsatsen med det åttonde avsnittet där de avgörande likheterna och skillnaderna mellan äktenskap- och sambolagstiftningen sammanfattas och analyseras på djupet med inslag av författarnas egna tankar och reflektioner. 2

10 2 Historiskt perspektiv För att få en bättre förståelse för dagens äktenskap- och sambolagstiftning kommer detta avsnitt beröra tillkomsten av Äktenskapsbalken och Sambolagen. Det historiska perspektivet kommer att löpa från 1734 års lag fram till gällande lagstiftning. 2.1 Äldre giftermålsbalken År 1734 skapades den första giftermålsbalken vilken reglerade att När man och hustru äro sammanvigde, tå äger hvarthera giftorätt i boet. Innebörden av giftorätten innefattade gåvor som delades mellan parterna vid ett äktenskaps ingående års lag innefattade skillnader mellan kvinnan och mannen i äktenskapet, på landsbygden ägde exempelvis mannen rätt till två tredjedelar av giftorättsgemenskapen medan kvinnan endast erhöll en tredjedel. 2 I 1734 års lag fanns en regel som angav att hustrun inte hade någon förfoganderätt över boets egendom om samtycke från maken inte förelegat, vid eventuell försäljning av hustruns fasta egendom krävdes dock att hustrun gav sitt samtycke till maken. 3 År 1845 grundades en ny lag där man och hustru likställdes vid tilldelning av giftorätt i ett äktenskap och erhöll lika stor andel, detta gällde såväl på landsbygden som i staden. 4 Genom 1874 års lag fick hustrun rätt att råda över egendom som hon själv intjänat genom arbete. Hon fick även förvalta sin egendom om det reglerades i ett äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente. I och med 1920 års lag som trädde i kraft i januari 1921 jämställdes hustrun och mannen även när det gäller förvaltning av boet Nya giftermålsbalken År 1920 tillkom en ny giftermålsbalk genom ett nordiskt lagsamarbete års giftermålsbalk kom då att benämnas den äldre giftermålsbalken och 1920 års den nya giftermålsbalken. Stiftandet av den nya lagen skedde i två etapper, år 1915 antogs en lag om ett äktenskaps ingående och upphörande, vilken inarbetades i GB samt att äktenskapets ekonomiska rättsverkningar fick en ny form. Till skillnad från ÄGB innehöll GB jämställdhet mellan makar vilket innefattade regler om vardera makens äganderätt och särförvaltning över sin egendom. Makarna stod även fria från varandras skulder. Vid ingående av äktenskap bibehöll makarna sin äganderätt till sina tillgångar under bestående äktenskap, vid äktenskapets upplösning förelåg däremot ett krav på likadelning av egendom mellan makarna. En annan viktig del i GB var att äktenskapsskillnad kunde godkännas på friare grunder än tidigare, om det förelegat långvariga konflikter mellan makar kunde detta godtas som en anledning för äktenskapsskillnad Äktenskapsbalken 1969 tillsattes en lagstiftningskommitté, familjelagssakkunniga, vilka påbörjade en ingripande revidering av GB:s principer. I de direktiv som kommittén utarbetat framkom att rätten till äktenskapsskillnad borde vara ännu friare än den tidigare principen om långvariga konflikter och 2 Teleman, 1998: s.17 3 Teleman, 1998: s.19 4 Teleman, 1998: s.18 5 Teleman, 1998: s.19 6 Agell & Brattström, 2011: s.22 3

11 att vardera makens önskan om att upplösa äktenskapet borde respekteras. 7 År 1981 lade familjelagssakkunniga fram förslag till äktenskapsbalk och förslaget bearbetades och ledde fram till att riksdagen 1987 antog den nya Äktenskapsbalken. 8 Syftet med den nya äktenskapslagstiftningen var att makarna själva skulle kunna lösa sina tvister utan inblandning av myndighet eller juridisk expertis. Det fanns en strävan efter att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män samtidigt som lagstiftningen skulle värna om makarnas självständighet gentemot varandra, men också skydda den svagare parten om äktenskapet skulle upphöra. ÄktB bygger på samma struktur som GB men kom att innehålla en del förändringar, exempelvis gällande bodelning och gåvor mellan makar. 9 1 januari 1988 trädde ÄktB i kraft och i och med detta upphörde GB att gälla skapades Lag (1994:1117) om registrerat partnerskap som trädde i kraft Denna lag möjliggjorde att två samkönade kunde registrera ett partnerskap och få samma rättsverkningar som ett äktenskap mellan man och kvinna. 11 I en proposition 2008 föreslogs att äktenskap skulle kunna ingås mellan två parter oavsett kön och att ÄktB fortsättningsvis skulle vara könsneutral samt att PL skulle upphävas, vilket också gjordes 2009 då ÄktB blev en könsneutral balk och PL upphävdes Sambolagstiftning Samtidigt som familjelagssakunniga började arbeta med revidering av GB diskuterades även vilken inställning lagstiftaren borde ha till par som lever under äktenskapsliknande förhållanden utan att ha ingått äktenskap, det vill säga sambor. 13 Eftersom sambo som levnadsform hade blivit allt vanligare under 1960-talet angavs i direktiven att lagstiftaren borde ha en neutral ställning till mannen och kvinnans val av samlevnadsform. 14 Tanken med den första sambolagstiftningen var att den skulle placeras i ÄktB, dock valde lagstiftaren att skapa en enskild lag vilket resulterade i Lag (1987:232) om sambors gemensamma hem. Vid utformandet av denna lag fördes en diskussion kring hur mycket denna lagstiftning skulle täcka, där diskussionen resulterade i att reglerna skulle omfatta bohag och bostad som förvärvats för gemensamt bruk. Lagstiftaren ville inte skapa så utförliga regler att det skulle efterlikna ett äktenskapssystem, utan det skulle finnas en tydlig skillnad mellan äktenskap- och sambolagstiftning juli 2003 trädde en ny sambolagstiftning i kraft, Sambolagen. SamboL innehåller i stora drag reglerna från den äldre lagstiftningen, dock finns vissa förändringar och förtydliganden, till exempel bytte lagstiftningen namn och blev könsneutral Agell & Brattström, 2011: s.22 8 Teleman, 1998: s.21 9 Teleman, 1998: s Teleman, 1998: s Agell & Brattström, 2011: s SFS 2009:253 & 2009: Teleman, 1998: s Agell & Brattström, 2011: s Lundén & Molin, 2005: s.8 16 Lundén & Molin, 2005: s.10 4

12 3 Ingående och upphörande av äktenskap respektive samboförhållande I ÄktB finns bestämmelser som reglerar förhållandet mellan två makar. Ett äktenskap kan ingås mellan en man och en kvinna eller två samkönade och inte mellan fler än två individer. 17 SamboL innefattar regler om två individer som stadigvarande bor tillsammans i ett äktenskapsliknande förhållande. SamboL är precis som ÄktB könsneutral och ett samboförhållande kan inte heller ingås mellan fler än två individer Ingående och upphörande av äktenskap Äktenskapets ingående I ÄktB 3 kap. 1 framgår ett krav på prövning om det föreligger hinder mot att äktenskap kan ingås. Denna hindersprövning måste enligt ÄktB 4 kap. 5 ske senast fyra månader innan planerad vigsel och de som har för avsikt att ingå äktenskap ska tillsammans begära hindersprövning hos Skatteverket. 19 Hinder som kan föreligga för att ett äktenskap ska anses giltigt återfinns i ÄktB 2 kap. I första paragrafen anges ett åldershinder vilket innebär att den som är under 18 år inte tillåts att ingå äktenskap. I tredje paragrafen finns ett förbud mot ingående av äktenskap mellan de som är släkt med varandra, ett äktenskap anses ogiltigt om det ingås i rätt upp- och nedstigande led eller mellan helsyskon. 20 Däremot kan dispens ges av Länsstyrelsen om äktenskap önskas ingå mellan halvsyskon. Anledningen till förbudet att ingå äktenskap med en nära släkting är på grund av genetisk risk för sjukdom eller defekt hos eventuella barn. 21 Ett äktenskap mellan två makar ingås enligt ÄktB 4 kap. 1 genom vigsel vid närvaro av minst två vittnen. För att en vigsel ska anses giltig krävs uppfyllande av tre rekvisit, ÄktB 4 kap. 2 1 st. Det första rekvisitet som måste uppfyllas är att de som ska ingå äktenskap närvarar samtidigt under vigseln. 22 Det andra rekvisitet innehåller krav på frivilligt samtycke, det vill säga att det får inte föreligga något villkor eller förbehåll bakom giftermålet. Sista rekvisitet innebär att vigselförrättaren förklarar paret som makar. I andra stycket framgår att om något av rekvisiten i första stycket inte är uppfyllt eller om vigselförrättaren är obehörig, får inte äktenskapet giltig rättsverkan. Ett äktenskap blir däremot inte ogiltigt vid avsaknad av vittnen, trots kravet i Äktenskapets upphörande Enligt ÄktB 1 kap. 5 anses ett äktenskap upplöst genom äktenskapsskillnad eller genom makes död. 24 Makar har rätt till äktenskapsskillnad om de är eniga om att äktenskapet ska upplösas. I det fall båda makarna begär har de rätt till sex månaders betänketid eller om en av makarna varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år där den andre maken har vårdnad, ÄktB 5 17 Tottie & Teleman, 2010: s Agell & Brattström, 2011: s Agell & Brattström, 2011: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman 2010: s.214 5

13 kap Anledningen till kravet på betänketid vid barn under 16 år är på grund av barnets intresse, för att förhindra förhastade beslut om äktenskapsskillnad. 26 RH 2008:52. Två makar som gemensamt yrkade äktenskapsskillnad utan betänketid påstod att ingen av dem bodde tillsammans med eget barn under 16 år. Enligt ett personbevis som lämnats in framkom att en av makarna bodde tillsammans med eget barn under 16 år och Hovrätten menade på att det krävdes mer än parternas påstående. Exempelvis skulle en tredje part kunna intyga att barnet varaktigt bor någon annanstans vilket skulle anses vara tillräckligt enligt Hovrätten. 27 Om båda makarna är eniga och det inte finns något barn under 16 år ska domstolen genast döma till äktenskapsskillnad, ÄktB 14 kap Vill endast en av makarna skilja sig uppstår automatiskt betänketid med hänsyn till den andra maken, även detta för att undvika förhastade beslut, ÄktB 5 kap När betänketiden har löpt under minst sex månader och makarna fortfarande vill skilja sig måste någon av dem framställa ett yrkande om äktenskapsskillnad till domstolen. Ett sådant yrkande måste framställas inom ett år från betänketidens början och om ett yrkande inte framställs inom utsatt tid, faller talan om äktenskapsskillnad och makarna förblir gifta. 30 Makar som har levt åtskilda, det vill säga på varsin adress, i minst två år har rätt till omedelbar äktenskapsskillnad utan betänketid, vilket innebär ett bortseende från rekvisiten i 1, ÄktB 5 kap. 4. Andra undantag från betänketiden är om ena maken har tvingats till att ingå äktenskap eller om maken har ingått ett äktenskap före 18 års ålder, detsamma gäller om äktenskap har ingåtts och det visar sig att makarna är släkt med varandra, även vid tvegifte har makarna i det tidigare äktenskapet rätt till omedelbar äktenskapsskillnad. Ovan nämnda undantag regleras i ÄktB 5 kap Enligt ÄktB 6 kap. 6 upphör ett äktenskap genom att dom om äktenskapsskillnad vunnit laga kraft Ingående och upphörande av samboförhållande Samboförhållandets ingående SamboL 1 reglerar vad som utgör ett samboförhållande och innehåller fyra villkor som måste vara uppfyllda för att ett samboförhållande ska anses äga rum. Första förutsättningen är att två individer stadigvarande bor tillsammans, där innebörden av stadigvarande är att paret ska bo tillsammans under en längre period och att förhållandet inte är av tillfällig karaktär. 33 Faktorer som kan tyda på att ett samboförhållande föreligger är exempelvis om två personer har gemensam folkbokföringsadress eller om ett par bor ihop med gemensamma barn. 34 Andra villkoret som ska vara uppfyllt är att de två ska leva under ett parförhållande, det vill säga ha en 25 Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Agell & Brattström, 2011: s Tottie & Teleman, 2010: s Prop. 2002/03:80 s Lundén & Molin, 2005: s.24 6

14 sexuell relation till varandra. En tredje förutsättning för att ett par ska anses ha ett samboförhållande är att de har ett gemensamt hushåll, vilket innebär att paret delar på vardagliga sysslor samt har en gemensam ekonomi. 35 Det sista kriteriet för att ett samboförhållande ska anses föreligga utgör ett hinder mot att någon av parterna sedan tidigare är gift. 36 Om ett par flyttar tillsammans och en part är gift sedan tidigare kan samboförhållandet få retroaktiv verkan när äktenskapsskillnaden har gått igenom. Paret kommer då anses ha varit sambor redan från den dagen de flyttade ihop. 37 Exempel: Bosse är gift med Magdalena och har ett gemensamt barn under 16 år. Bosse inleder ett förhållande med Birgitta och de flyttar till en gemensam bostad. Deras förhållande kommer inte att utgöra ett samboförhållande förrän Bosse och Magdalenas äktenskapsskillnad har vunnit laga kraft. Eftersom Bosse och Magdalena har ett gemensamt barn under 16 år uppstår betänketid på sex månader. När äktenskapsskillnaden vunnit laga kraft kommer Bosse och Birgittas samboförhållande att räknas från den dagen de flyttade ihop Samboförhållandets upphörande Enligt SamboL 2 kan ett samboförhållande upphöra genom att parterna flyttar isär, ingår äktenskap eller avlider. 38 Den vanligaste formen av ett samboförhållandes upphörande är att paret flyttar isär. Om de samboende väljer att ingå äktenskap med varandra kommer SamboL upphöra att gälla. Detsamma gäller om en av parterna väljer att ingå äktenskap med någon annan. 39 Ett samboförhållande anses även upplöst om ena sambon avlider. Vid upplösande av ett samboförhållande har samborna möjlighet att kräva bodelning, vilket vidare kommer att behandlas under avsnitt Prop. 2002/03:80 s Prop. 2002/03:80 s Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s.25 7

15 3.3 Likheter och skillnader Likheter Varken ett äktenskap eller ett samboförhållande kan ingås mellan fler än två individer. Både ÄktB och SamboL är könsneutral. Både ett äktenskap och samboförhållande kan upplösas enligt två olika former, genom den fria viljan eller genom att den ena maken eller sambon avlider Skillnader Ett äktenskap ingås formellt genom vigsel samt att det måste göras en hindersprövning medan det för ett samboförhållande inte finns några liknande krav. För att ett äktenskap ska upplösas krävs att makarna lämnar in en ansökan om äktenskapsskillnad och därefter löper ibland sex månaders betänketid, medan för sambor krävs endast att parterna flyttar isär. 8

16 4 Egendomsförhållanden Gemensamt för både makar och sambor är att var och en råder över sin egendom och svarar för sina skulder. 41 Då det enkelt kan uppstå tvist om äganderätt till egendom vid exempelvis upphörande av äktenskap eller samboförhållande finns det behov av lagstiftning som reglerar egendomsförhållandet mellan parterna. 4.1 Makars egendomsförhållanden Äktenskapsbalkens huvudprincip Huvudprincipen i ÄktB framstår i 1 kap. 3 och lyder Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Detta innebär att den ena maken inte får råda över den andra makens egendom och skulder vid ingående av äktenskap. En makes egendom delas in i giftorättsgods och enskild egendom. Vid äktenskapets upplösning ska makarna dela lika på det sammanlagda giftorättsgodset efter avdragna skulder, enskild egendom delas inte mellan makarna men tas i vissa fall i beaktan vid en eventuell bodelning. 42 Definitionen av giftorättsgods regleras i ÄktB 7 kap. 1 som anger att giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. Vidare regleras i 2 samma kapitel att enskild egendom är egendom som till följd av äktenskapsförord, gåva med förbehåll, testamente med förbehåll, arv med förbehåll genom testamente, förmånstagande vid försäkring eller pensionssparande eller egendom genom surrogat, ska vara den enskildas. 43 I andra stycket anges att avkastning av enskild egendom utgör giftorättsgods om inte annat har föreskrivits Former av äganderätt Under äktenskapets gång är det inte särskilt viktigt att skilja på vilken make som äger specifik egendom utan det är snarare vid bodelning som denna fråga aktualiseras. I många äktenskap förekommer olika former av äganderätt, däribland full äganderätt, samäganderätt och dold samäganderätt. Full äganderätt till egendom för den ena maken uppstår när denne köper något för egna medel, utan att den andra maken bidrar. 45 Samäganderätt uppstår mellan två individer, inte endast mellan makar, när de bekostar något tillsammans eller erhåller egendom genom gåva, vilket regleras i Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt. 46 Makar som äger egendom tillsammans genom samäganderätt behöver inte nödvändigtvis äga lika stor andel utan kan avtala om att egendomsförhållandena ska se annorlunda ut jämfört med de bidragna andelarna Lundén & Molin, 2005: s Eriksson, 2014: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Lundén & Molin, 2008: s Agell & Brattström, 2011: s Lundén & Molin, 2008: s.41 9

17 Exempel: Bosse och Magdalena ska köpa en ny bil. Vid bilköpet betalar Bosse kronor medan Magdalena betalar kronor. Bosse kommer äga fyra femtedelar av bilen och Magdalena en femtedel. Detta då det inte föreligger något avtal mellan makarna om att egendomsförhållandet ska se ut på annat vis. Den tredje och sista formen av äganderätt är dold äganderätt. För att dold äganderätt ska anses föreligga bör enligt rättspraxis följande rekvisit vara uppfyllda. 48 Egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk och den make som anses vara dold ägare ska ha bidragit ekonomiskt där syftet med bidraget var att bli samägare till egendomen. Den make som ingått köpeavtalet anses som den öppne ägaren till egendomen och ska ha förstått att den andre maken som dold ägare ville bli delägare till den inköpta egendomen Äktenskapsförord I enlighet med ÄktB 7 kap. 3 kan makar genom äktenskapsförord både innan och under äktenskapet avtala om äktenskapets egendomsförhållanden. 50 Formkrav för ett äktenskapsförord är att det ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna, det finns inte längre något krav på att det ska bevittnas vilket var ett krav i GB. 51 Äktenskapsförordet ska därefter registreras hos Skatteverket innan det får giltig rättsverkan. Då äktenskapsförordet lämnats in inom en månad efter vigseln blir det gällande från den dag makarna ingick äktenskap, om så inte skett blir äktenskapsförordet inte gällande förrän den dag då det inlämnas till Skatteverket. 52 Ett äktenskapsförord kan vid bodelning i enlighet med ÄktB 12 kap. 3 jämkas eller helt lämnas utan avseende om det anses oskäligt med hänsyn till förordets innehåll. Makar har möjlighet att avtala om att äktenskapsförordet inte ska aktualiseras, i de fall makarna inte är överens får den make som vill jämka äktenskapsförordet föra det vidare till bodelningsförrättare eller domstol. Möjligheten till jämkning ska endast tillämpas i de undantagsfall då förordet vid en bodelning skulle medföra missgynnande resultat för den ena maken i betydande grad Gemensam bostad och bohag Vad som utgör makars gemensamma bostad regleras i ÄktB 7 kap. 4 1 st. Vad som räknas som gemensam bostad i juridisk mening är fast egendom, vilket medför uteslutning av husvagnar, tält och husbåtar m.m. 54 Rekvisiten som uppräknas i paragrafen är att byggnaden eller byggnadsdelen ska vara avsedd som makarnas gemensamma hem och att fastigheten ska innehas för huvudsakligen detta ändamål. 55 Första punkten omfattar situationer då den gemensamma bostaden är belägen på ett område som fortfarande inte har skiljts genom fastighetsbildning. Den byggnad som är makarnas gemensamma bostad utgör tillbehör till fastigheten, vilket regleras i Jordabalk (1970:994) 2 kap. 1. I många avseenden i JB likställs tomträtt med fast egendom och lika så i ÄktB. Andra punkten reglerar förhållanden då en eller båda makarna endast har 48 Lundén & Molin, 2008: s Lundén & Molin, 2005: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Eriksson, 2014: s Eriksson, 2014: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s

18 nyttjanderätt till marken men äganderätt till byggnaden. Den tredje punkten behandlar fall där makarna inte har äganderätt till varken mark eller byggnad utan har en begränsad rätt till egendomen, det vill säga hyresrätt eller bostadsrätt. 56 Sista punkten omfattar rätt till förhandsavtal enligt Bostadsrättslag (1991:614). Ett förhandsavtal innebär en överenskommelse om framtida upplåtelse av bostadsrätt. 57 I de fall makarna bor i en byggnad där det förekommer annan verksamhet, exempelvis jordbruk eller kontorsarbete är det viktigt att tydliggöra om det huvudsakliga syftet med utrymmet faktiskt är avsett att användas för makarnas gemensamma hem. NJA 1960 s.265. En lägenhet som innehöll vardagsrum, sovrum och kök samt en fotoateljé och butikslokal ansågs inte utgöra makarnas huvudsakliga gemensamma bostad. 58 I andra stycket samma lag, framgår att makars gemensamma bohag utgörs av bohag i den permanenta bostaden. Bohaget består av föremål som normalt förekommer i ett vanligt hushåll, exempelvis möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre där annat inre lösöre kan avses konst, elektronisk utrustning eller textilier. 59 Bohag som endast använts för den ena makens bruk ska inte ingå i det gemensamma bohaget. Bohag som använts uteslutande av den ena maken i detta fall handlar inte om kläder eller andra personliga tillhörigheter så som anges i ÄktB 10 kap. 2, utan sådant som kan brukas av andra familjemedlemmar men som faktiskt tillhör den ena maken. Denna typ av egendom skulle kunna vara utrustning som är avsedd för visst ändamål, till exempel idrottsutrustning och samlingar av föremål. Ofta kan dock denna utrustning hänföras till egendom som införskaffats som fritidsändamål och därmed inte faller in under gemensamt bohag enligt tredje stycket. 60 I tredje stycket framgår undantag från förevarande stycke, vilket anger att en bostad vars huvudsakliga syfte är att brukas som fritidsändamål ska inte falla under lagens bostadsbegrepp Krav på samtycke ÄktB 7 kap. 5 innehåller bestämmelser som anger vissa inskränkningar i en ägarmakes rådighet över sin egendom. Paragrafen ställer krav på ägarmaken att i förväg samråda med sin make om eventuell avhändelse och uppställer ett skydd mot överraskande åtgärder avseende egendomen. 62 Första stycket reglerar tre punkter, där den första avser när den gemensamma bostaden utgörs av fast egendom. Den andra gäller de bostadsformer som anges i 4 1 st. p. 2-3 och den tredje punkten behandlar det gemensamma bohaget. 63 Första stycket gäller alltid egendom som består av giftorättsgods samt om egendomen är enskild egendom enligt äktenskapsförord. Om egendomen däremot utgör enskild egendom enligt gåva eller testamente blir kravet som anges i första stycket inte tillämpbart, vilket framgår i paragrafens andra stycke. Makar får inte heller enligt tredje stycket samma lag avhända sig fast egendom som inte utgör 56 Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Prop. 1986/87:1 s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s

19 makarnas gemensamma bostad om den utgörs av giftorättsgods, till exempel en sommarstuga eller jordbruksfastighet Sambors egendomsförhållanden Sambolagens huvudprincip Huvudprincipen i SamboL framgår i 3 och anger att egendom bestående av bostad eller bohag som förvärvats för gemensamt bruk är sambornas gemensamma, så kallad samboegendom. Egendom som parterna ägde innan samboförhållandet inleddes blir således inte samboegendom. 65 Precis som för makar gäller för sambor att var och en svarar för sina skulder. 66 Som tidigare nämnts utgörs samboegendom av bostad och bohag som har förvärvats för gemensamt bruk. All egendom som inte faller under begreppen bostad och bohag utgör därmed inte samboegendom. 67 I SamboL 4 framgår att egendom som sambo erhållit genom villkorad gåva, villkorat testamente, arv villkorat genom testamente eller egendom genom surrogat, ska vara dennes enskilda och utgör därmed inte samboegendom Former av äganderätt Sambor kan äga egendom av olika form. I de fall sambor äger konkret egendom som kan urskiljas från varandra föreligger full äganderätt. Samäganderätt däremot innebär att samborna köper egendom tillsammans, till exempel en båt. Som tidigare nämnts under avsnitt är inte Lag om samäganderätt utformad för att reglera samäganderätt inom äktenskap eller samboförhållanden, men tillämpas i de fall sambor äger egendom under dessa förhållanden. 68 Sambor kan äga olika andelar i egendomen, så kallade lotter. Vid en eventuell vinst eller förlust av egendomens värde får vardera part ta del av vinsten eller förlusten motsvarande sin äganderätt. Exempel: Sven äger 40 % av ett skogsskifte och Sara 60 %. Om hälften av skogen skulle brinna upp kan Sara inte hävda att det endast är Svens träd som gått upp i rök. 69 En sambo har rätt att kräva att få anses som delägare till den andra sambons tillgång, om denne uppfyller kraven som tidigare angetts i för att dold samäganderätt ska anses föreligga Samboavtal Sambor kan enligt SamboL 9 1 st. upprätta ett avtal sinsemellan om att vid eventuell upplösning av samboförhållandet ska viss eller all egendom undantas från bodelningen, ett så 64 Tottie & Teleman, 2010: s Agell & Brattström, 2011: s Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s.34 12

20 kallat samboavtal. 70 Enligt andra stycket framgår att samboavtalet ska vara i skriftlig form och undertecknat av dem båda, något krav på bevittning framgår ej Gemensam bostad och bohag Tidigare har nämnts att SamboL till viss del bygger på ÄktB. När det gäller definitionen om vad som utgör bostad och bohag har lagstiftaren valt att använda sig av samma definition i SamboL som ÄktB. Någon närmare redogörelse kommer därmed inte att göras, definitionen av bostad och bohag i SamboL återfinns i 5 och 6. Det finns dock ett undantag vilket regleras i 7 som anger att gemensam bostad och bohag som används huvudsakligen för fritidsändamål inte kan utgöra samboegendom enligt Krav på samtycke I normalfall får den sambo som innehar full äganderätt till egendom fritt bestämma om den ska säljas eller inte. Dock finns det ett undantag från huvudregeln som anges i SamboL 23 1 st., nämligen ett krav på samtycke från den andre sambon. Det måste enligt denna regel alltså föreligga ett samtycke för att en sambo som är ägare till samboegendom ska kunna avhända sig gemensam bostad och bohag som utgörs av samboegendom Likheter och skillnader Likheter Både makar och sambor råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Vid bodelning delar makar lika på giftorättsgods och sambor delar lika på samboegendom. Egendom som ingår i giftorättsgods respektive samboegendom måste göras till enskild egendom om den inte ska omfattas av bodelning. Både makar och sambor kan äga egendom med samäganderätt, som andra individer. Både makar och sambor kan upprätta äktenskapsförord respektive samboavtal angående egendomsförhållanden och om hur bodelning ska ske. Det uppställs ett krav på samtycke vid avhändelse av både makar och sambors gemensamma bohag och bostad, en skillnad är dock att för makar gäller även samtycke vid avhändelse av fast egendom. Definitionen av vad som utgör gemensam bostad och gemensamt bohag är densamma i ÄktB som i SamboL. 70 Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s Lundén & Molin, 2005: s.58 13

21 4.3.2 Skillnader Giftorättsgods består av all egendom som inte utgör enskild egendom medan samboegendom endast består av gemensam bostad och gemensamt bohag som förvärvats för gemensamt bruk. I ÄktB faller egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål in under giftorättsgods, medan i SamboL faller endast bostad och bohag in under samboegendom och därmed inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål. Egendom som en part för in i ett äktenskap blir vanligtvis giftorättsgods medan egendom som förs in i ett samboförhållande blir inte samboegendom. 14

22 5 Underhållsskyldighet ÄktB 6 kap. anger att makar har underhållsskyldighet gentemot varandra och att detta är tvingande under bestående äktenskap och i vissa fall även efter äktenskapets avslutande. I SamboL finns inga bestämmelser som reglerar underhållsskyldighet mellan sambor på samma vis som i ÄktB. 5.1 Makars underhållskyldighet Underhållsskyldighet under äktenskap Under bestående äktenskap ska makarna enligt ÄktB 6 kap. 1 var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. 74 Varje make ska bidra efter dennes ekonomiska förutsättningar och hur hög denna standard är beror på makarnas levnadsstandard. Vardera makens bidrag syftar främst till förvärvsinkomster, emellertid kan även andra former av inkomst eller kapital användas som en form av underhåll. Det finns även möjlighet för en make att bidra med förnödenheter eller med eget arbete, till exempel hushållsarbete. Till underhåll räknas i första hand det gemensamma behovet som utgör makarnas vanliga levnadskostnader, exempelvis utgifter för mat och bostad. Makars underhållsskyldighet gäller även för personliga behov vilket avser kostnader för kläder, hygien och liknande, det vill säga utgifter för en makes särskilda behov. 75 ÄktB 1 kap. 4 anger att makar ska fördela utgifter och sysslor mellan sig, hur denna fördelning sker regleras inte i lag utan är något makarna gemensamt får komma överens om. 76 Syftet bakom lagstiftningen är ändå att makar ska leva på samma standard, detta innebär att om en make inte har möjlighet att med egna medel betala för gemensamma eller personliga utgifter ska den andre maken bidra för att täcka utgifterna, ÄktB 6 kap Om en make försummar sin underhållsplikt kan denne enligt 5 samma kapitel dömas av domstol att betala underhållsbidrag till den andra maken. 78 Regleringen i ÄktB 6 kap. gäller endast underhållsskyldighet mellan makar, underhållsskyldighet mot barn regleras i Föräldrabalk (1949:381) 7 kap Underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad ÄktB 6 kap. 7 1 st. anger att makar har ett eget försörjningsansvar efter upphört äktenskap och att de således ska vara ekonomisk oberoende av varandra. I andra stycket anges att om en make efter äktenskapsskillnad inte har förmågan att försörja sig själv och är i behov av bidrag, har denne rätt att få underhållsbidrag från den andra maken utifrån vad som är skäligt. Tanken med underhållsbidraget under denna övergångsperiod är att maken ska kunna bli självförsörjande genom exempelvis yrkesutbildning eller för att komma ut i arbetslivet. 80 Övergångsperioden ska vara en mjuk övergång och är ofta fastställd, den bör ej vara under en längre period än ett till fyra år. I tredje och sista stycket anges att en make har rätt till underhållsbidrag under en längre 74 Agell & Brattström, 2011: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Agell & Brattström, 2011: s Tottie & Teleman, 2010: s Agell & Brattström, 2011: s Agell & Brattström, 2011: s.60 15

23 period än vad som anges i andra stycket om denne har svårt att försörja sig efter ett långvarigt äktenskap eller om synnerliga skäl föreligger. Efter ett långvarigt äktenskap kan det i många fall vara svårt för den make som ägnat all sin tid åt av skötsel barn och hushåll att komma ut i arbetslivet och med anledning av detta har maken möjlighet att erhålla ett underhållsbidrag under en längre period än en övergångstid. 81 RH 1998:31. Makarna hade varit gifta i 46 år och hustrun hade under större delen av äktenskapet tagit hand om två barn och hushållet. Kvinnan hade framledes endast en låg inkomst som bestod av folkpension att den inte ansågs ge henne en skälig levnadsnivå efter äktenskapsskillnad. Hustrun hade egendom till ett värde av ca kr vilket Tingsrätten inte ansåg skulle påverka kvinnans rätt till underhåll från mannen. Både Tingsrätten och Hovrätten förpliktade mannen att månatligt betala kvinnan ett bidrag på 4000 kr resten av livet. 82 ÄktB 6 kap. 8 1 m. anger att underhållsbidraget ska utbetalas periodiskt och makarna kan besluta om när bidraget ska utgå, månadsvis eller kvartalsvis. 83 Andra meningen innehåller bestämmelser som reglerar att domstol kan döma att ett engångsbelopp ska utbetalas om det föreligger särskilda skäl för den underhållsberättigade att tillförskaffa sig pensionsskydd Sambors underhållsskyldighet SamboL innehåller inte några liknande bestämmelser om underhållsskyldighet som återfinns i ÄktB. Sambor har ingen underhållsskyldighet gentemot varandra vare sig under eller efter det att samboförhållandet upphört. 5.3 Likheter och skillnader Likheter Då det inte finns någon reglering som anger att sambor har någon underhållsplikt gentemot varandra finns här inga likheter Skillnader Makar har underhållsskyldighet gentemot varandra under och i vissa fall efter bestående äktenskap medan det inte finns någon sådan bestämmelse för sambor. 81 Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s

24 6 Bodelning Vid upphörande av ett äktenskap eller samboförhållande ska fördelning av giftorättsgods respektive samboegendom ske mellan parterna. Egendomsförhållandena mellan parterna spelar allt som oftast ingen roll under varande förhållande utan problemen uppstår vanligen vid upphörandet. Detta avsnitt kommer behandla bodelning mellan makar respektive sambor vid upphörande i olika former med fokus på den vanligaste formen av upphörande, nämligen när parterna väljer att avsluta sitt äktenskap respektive samboförhållande. 6.1 Bodelning mellan makar Ett äktenskap upphör att gälla vid äktenskapsskillnad eller vid en makes död, vilket framgår av ÄktB 1 kap. 5. När ett äktenskap upphör ska makarnas egendom fördelas lika mellan dem genom bodelning. Någon bodelning behöver inte ske om makarna endast äger enskild egendom eller om makarna inte begär att få ta del av bostad eller bohag som den andra maken äger. 85 Det som ska ingå vid en bodelning är makarnas giftorättsgods, har makarna emellertid enskild egendom genom äktenskapsförord kan de komma överens om att egendomen ska ingå i bodelningen och i så fall ska den enskilda egendomen behandlas som giftorättsgods Bodelning vid äktenskapsskillnad Värdering av egendom När ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad föreligger ett krav i ÄktB 9 kap. 1 om att bodelning ska ske mellan makarna. 87 Den egendom som ska fördelas genom bodelning enligt ÄktB 10 kap. 1 ska utgöras av giftorättsgods. Enskild egendom enligt ÄktB 7 kap. 2 samt personlig egendom enligt ÄktB 10 kap. 2 tas som huvudregel inte med i bodelningen. Med personlig egendom avses egendom som används uteslutande av den ena maken, exempelvis kläder, smycken och personliga presenter. 88 Bodelningen ska ske med utgångspunkt i de egendomsförhållanden den dag då ansökan om äktenskapsskillnad väcktes, det vill säga vid den kritiska tidpunkten som framgår i 2 samma kapitel. 89 Detta innebär att den egendom en make har förvärvat efter ansökan om äktenskapsskillnad kommer lämnas utanför bodelningen, detsamma gäller för nya skulder som en make ådragit sig. 90 Vid en bodelning bör man även klargöra värdet på de tillgångar och skulder som ska ingå. Det brukar inte vara något problem att värdera skulderna, däremot kan det vara svårt att värdera tillgångarna då de kan förändras i värde över tid, från den dag ansökan om äktenskapsskillnad gjordes till den dag då bodelning förrättas. 91 Trots regeln om att värdering av egendom ska ske den dag då bodelning förrättas finns det undantag. Efter ansökan om äktenskapsskillnad fram till den dag då bodelning förrättas har makarna redovisningsplikt gentemot varandra, ÄktB 9 kap. 3. Redovisningsplikten innebär att makarna ska sköta och förvalta sin egendom på ett omsorgsfullt och aktsamt sätt. Den make 85 Eriksson, 2014: s Eriksson, 2014: s Agell & Brattström, 2011: s Tottie & Teleman, 2010: s Agell & Brattström, 2011: s Agell & Brattström, 2011: s Eriksson, 2014: s.27 17

25 som inte uppfyller kraven och avsiktligt tillbringar en värdeminskning på egendomen anses ha brutit mot redovisningsplikten och värderingen av tillgången kommer att ske med utgångspunkt den dag ansökan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta för att värdeminskningen inte ska drabba den andra maken utan endast den make som varit försumlig. Egendom som har ökat i värde genom att make tillfört medel som tillkommit denne efter ansökan om äktenskapsskillnad ska endast gynna den maken, vilket innebär att värderingen även här kommer ske med utgångspunkt den dag då ansökan gjordes. 92 Det anses inte föreligga någon preskriptionstid angående begäran om bodelning, om en make är passiv kan dock möjligheten att begära bodelning gå förlorad. NJA 1993 s.570. Efter 24 år begärde hustrun förordnande av bodelningsförrättare där mannen invände och uppgav att en muntlig uppgörelse träffats vid äktenskapsskillnaden. HD menade att en formenlig bodelning skulle kunna genomföras trots att makarna fördelat egendomen utan att uppfylla bodelningskraven samt att det inte förelåg någon tidsfrist för begäran av bodelningsförrättare. HD angav dock att om en make dröjer allt för länge med att påkalla bodelning kan det anses att maken nöjt sig med den faktiska fördelningen som gjorts och att rätten att påkalla bodelning därmed har förlorats Andelsberäkning och lottläggning För att en bodelning ska anses fulländad ska först makarnas andelar i boet beräknas, ÄktB 11 kap. 1. Andelsberäkningen ska klargöra makarnas egendomsförhållanden som ska ligga till grund för den lottläggning som sedan ska göras, ÄktB 11 kap För att räkna fram makarnas andel i boet måste det först göras en beräkning av vardera makes bruttogiftorättsgods, därifrån avräknas sedan makens skulder för att räkna fram dennes nettogiftorättsgods, ÄktB 11 kap. 2 1 st. 95 I andra stycket anges att om en make har skulder knutna till enskild egendom ska dessa i första hand täckas med denna egendom, i de fall egendomens värde inte räcker till kan resterande del täckas av giftorättsgods. 96 Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter avdragna skulder ska enligt 3 samma kapitel läggas samman, vilket därefter ska delas lika mellan makarna. 97 Vad som blir vardera makens totala andel i boet utgörs av det sammanlagda värdet av vad maken ska erhålla för täckning av skulder och vid delning av återstående giftorättsgods, ÄktB 11 kap. 6 1 m. 98 När vardera makens andel i boet beräknats ska giftorättsgodset fördelas på lotter där lottens värde ska motsvara makens andel som framräknats vid bodelningen. Huvudregeln för lottläggningen som anges i ÄktB 11 kap. 7 är att vardera maken har rätt att på sin lott i första hand erhålla sin egendom. Undantag från huvudregeln är att efter behovsprövning enligt 8 samma lag, kan en make i vissa fall överta egendom av den andra maken mot dennes vilja. Den make som måste överge giftorättsgods till den andra maken får själv välja vilken egendom som 92 Eriksson, 2014: s Agell & Brattström, 2011: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s

26 ska lämnas över. Enligt ÄktB 11 kap. 9 kan maken istället välja att överlämna motsvarande belopp i pengar Vederlag Varje make har en skyldighet att vårda sitt giftorättsgods så att det inte minskar i värde till den andra makens nackdel. Syftet till regleringen i ÄktB 11 kap. 4 1 st. är att en make inte ska kunna minska sitt giftorättsgods genom gåva eller transaktioner för att den andra maken inte ska kunna ta del av det. Om en make inom tre år före ansökan om äktenskapsskillnad har minskat sitt giftorättsgods i inte obetydlig omfattning genom gåva eller transaktion utan den andre makens samtycke, uppstår rätten att föra anspråk omvederlag. 100 Med inte obetydlig andel anges i förarbetet till ÄktB att gåvan eller transaktionens värde ska uppgå till minst 10 % av givarens nettogiftorättsgods. 101 Vid tillämpning av bestämmelsen ska vederlaget vid bodelning beräknas i den makes andel som det aldrig ägt rum, det vill säga att gåvan eller transaktionen aldrig hade genomförts. Innan andelen i boet kan klargöras måste vederlagets värde avräknas från summan som framkom vid likadelningen. 102 Om den som mottagit gåvan var i ond tro, det vill säga insåg eller borde ha insett att gåvan var till skada för maken kan gåvotagaren bli skyldig att återbära det värde för att tillgodose makens rätt, ÄktB 13 kap. 3. Om den ena maken inte kan få ut hela sin andel av giftorättsgodset på grund av den andra makens gåva erhåller den första nämnda maken, enligt ÄktB 11 kap. 11, en fordran på givaren för bristen. 103 Enligt ÄktB 11 kap. 4 framgår att även förkovran av enskild egendom genom giftorättsgods ska gälla som vederlag vid bodelning. Har en make tagit pengar i anspråk som egentligen är delningsbara för att öka värdet av sin enskilda egendom, ska denna transaktion beräknas som om den aldrig ägt rum. Skulle en make ha en fordran på sin enskilda egendom och väljer att ge bort en del av egendomen till annan och undviker att betala sin fordran kommer även här uppstå ett vederlag. Detta eftersom att maken då kommer att behöva göra ett större anspråk på giftorättsgodset än om det fanns möjlighet att göra skuldtäckning på den enskilda egendomen Jämkning Huvudregeln vid bodelning som tidigare nämnts, är att makar ska tilldelas lika stor andel av giftorättsgodset. Dock föreligger ett undantag vilket regleras i ÄktB 12 kap. 1, som anger att hänsyn ska tas till äktenskapets längd och till makarnas ekonomiska förhållanden, eller om det skulle föreligga några andra omständigheter som anses oskäliga i förhållande till bodelningsreglerna om likadelning. Regeln om jämkning ska endast vidtas som en sista utväg och är endast tillämpbar vid äktenskapsskillnad eller vid bodelning under äktenskapet. Lagstiftningen finns till för att reglera kortvariga äktenskap eftersom att det i dessa fall kan anses oskäligt att delning ska ske enligt de vanliga bodelningsreglerna, det vill säga likadelning. 105 Ett kortvarigt äktenskap är enligt lagstiftaren ett äktenskap som inte varat i mer än fem år. Ju längre tid äktenskapet varat, desto större del av egendomen blir föremål för delning mellan makarna. Vid äktenskap som varat kortare än fem år sker jämkningen enligt den så kallade 99 Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Agell & Brattström, 2011: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Tottie & Teleman, 2010: s Eriksson, 2014: s.42 19

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Sambolag; utfärdad den 12 juni 2003. SFS 2003:376 Utkom från trycket den 23 juni 2003 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Disposition. Vilka är makar/sambor. Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord

Disposition. Vilka är makar/sambor. Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord Professor Margareta Brattström Disposition Rättspolitisk kontext Introduktion: materiell rätt om makars

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem 1 I denna serie finns även broschyrerna: Arv Föräldrar och barn Offentlighetsprincipen Gratis exemplar av broschyrerna kan beställas av Justitiedepartementet via telefon

Läs mer

Bodelningsförrättarens roll. Vi är specialister på privatjuridik

Bodelningsförrättarens roll. Vi är specialister på privatjuridik Vi är specialister på privatjuridik Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 Byte/entledigande av bodelningsförrättare...6 När blir det aktuellt med en bodelningsförrättare?...3 Finansiering...6 Vad är en

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

Äktenskapsförord. Vi är specialister på privatjuridik

Äktenskapsförord. Vi är specialister på privatjuridik Vi är specialister på privatjuridik Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 6. Formkrav...10 Historisk bakgrund... 3 Skriftlighet, undertecknande och registering...10 Det moderna äktenskapet... 3 Innehåll...10

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer Publicerad den 10 maj 2019 Utfärdad den 2 maj 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom?

Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom? Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom? Vid äktenskapsskillnad eller upplösning av samboförhållande Kandidatuppsats inom affärsjuridik (ekonomisk familjerätt) Författare: Maria Walden Handledare:

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Avsnitt 6 45 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Prop. 2002/03:80, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 6.1 Efterlevande make Efterlevande

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 39 6.1 Efterlevande make Efterlevande make ska anges i bouppteckningen. Efterlevande make är dödsbodelägare på grund av den bodelning som vanligen ska

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen.

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. 1 I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. Då fick makar med gemensamma barn arvsrätt efter varandra och begreppet särkullbarn infördes. Att man behövde en särskild

Läs mer

Äktenskapsförord. Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2

Äktenskapsförord. Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2 1 ets innehåll: 4 Vi 2 Parter 3 Makens namn Adress Makans namn Adress skall gifta oss med varandra. är gifta med varandra Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2 och avtalar härigenom ett äktenskapsförord

Läs mer

Regeringens proposition 1986/87:1

Regeringens proposition 1986/87:1 Regeringens proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m. m. Prop. 1986/87:1 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 juni 1986.

Läs mer

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1 Egendom i äktenskap Enskild egendom genom äktenskapsförord gåva testamente Giftorättsgods gemensamt varje makes OH kap 4:1 Äktenskapsförord OH kap 4:2 Bodelning äktenskap Exempel 1: Makarna Ola och Petra

Läs mer

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST SFST Law (1987-230) on marriage Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Sambolagen Skydd för svagare parten Anna Lindberg Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2004 T 2565-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA Ombud: verksjuristen NM MOTPART UA Ombud: advokaten GW SAKEN Bättre rätt till

Läs mer

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens EXAMENSARBETE Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens omfattning samt dess eventuella problematik Jeanette Cejas 2015 Filosofie

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt. Denna skrift har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Bodelning i samband med äktenskapsskillnad

Bodelning i samband med äktenskapsskillnad Bodelning i samband med äktenskapsskillnad Postat av: Andreas Hagen, 2010-04-28 I samband med äktenskapsskillnad aktualiseras frågan om fördelning av makarnas tillgångar och hur det förhåller sig med respektive

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 T 279-04 KLAGANDE AZ Ombud: Advokat ME MOTPART RK Ombud: Advokat KL SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom

Läs mer

Principen om dold samäganderätt

Principen om dold samäganderätt Principen om dold samäganderätt Tillämpning på fast egendom Maria Hansson & Niklas Khan Rättsvetenskap, kandidat 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Innehållsförteckning

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 januari 2008 Ö 5203-06 KLAGANDE AK Ombud: Advokat CA MOTPART DS Ombud: Advokat GB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

Dold samäganderätt. - Är det nuvarande systemet konsekvent? Kandidatuppsats i affärsjuridik (familjerätt)

Dold samäganderätt. - Är det nuvarande systemet konsekvent? Kandidatuppsats i affärsjuridik (familjerätt) Dold samäganderätt - Är det nuvarande systemet konsekvent? Kandidatuppsats i affärsjuridik (familjerätt) Författare: Zandra Johansson Handledare: Anneli Linhard Framläggningsdatum 2011-05-19 Jönköping

Läs mer

Äktenskapsbalk (1987:230)

Äktenskapsbalk (1987:230) Äktenskapsbalk (1987:230) Innehåll: 1 kap. Äktenskap 2 kap. Äktenskapshinder 3 kap. Prövning av äktenskapshinder 4 kap. Vigsel 5 kap. Äktenskapsskillnad 6 kap. Underhåll 7 kap. Makars egendom 8 kap. Gåvor

Läs mer

Tommy Jonsson kontorschef Umeå.

Tommy Jonsson kontorschef Umeå. Tommy Jonsson kontorschef Umeå www.familjensjurist.se Framtidsfullmakt Avtal Samäganderättsavtal Dödsboförvaltning Internationell privaträtt Adoption Dödsboanmälan Generationsskiftesplanering Bodelning

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN En introduktion ANDRA UPPLAGAN Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Forkortningar 11 Del I Aktenskap, partnerskap och samboende 13 1. Inledning 13 2. Aktenskap

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Dold samäganderätt. Hur sambor, makar och borgenärsskyddet påverkas. Masteruppsats inom affärsjuridik (familjerätt) Ellen Petersson, Lisa Karlsson

Dold samäganderätt. Hur sambor, makar och borgenärsskyddet påverkas. Masteruppsats inom affärsjuridik (familjerätt) Ellen Petersson, Lisa Karlsson Dold samäganderätt Hur sambor, makar och borgenärsskyddet påverkas Masteruppsats inom affärsjuridik (familjerätt) Författare: Ellen Petersson, Lisa Karlsson Handledare: Lars-Göran Sund Framläggningsdatum

Läs mer

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden Rätt skatt päarv & gäva InnehäHsforteckning INNEHÄLLSFÖRTECKNING 1 MAKARS EGENDOM 13 1.1 Inledning 13 1.1.1 Partnerskap 13 1.1.2 Samäganderätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

Skuldtäckning vid bodelning

Skuldtäckning vid bodelning Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt Skuldtäckning vid bodelning En analys av 11 kap 2 äktenskapsbalken Författare: Lamija Cuprija Handledare: Professor

Läs mer

Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter?

Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter? Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter? En analys av 12 kap 1 äktenskapsbalken Författare:

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 juni 2009 Ö 3904-08 KLAGANDE MH Ombud: Jur.kand. BB MOTPART AH Ombud: Advokat YB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

Författare: Örjan Teleman. Bodelning kan företas under bestående äktenskap samt är obligatorisk vid äktenskapsskillnad och vid makes dödsfall.

Författare: Örjan Teleman. Bodelning kan företas under bestående äktenskap samt är obligatorisk vid äktenskapsskillnad och vid makes dödsfall. Bodelning : under äktenskap och vid skilsmässa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Örjan Teleman. Bodelning kan företas under bestående äktenskap samt är obligatorisk vid äktenskapsskillnad

Läs mer

1 I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar. Lag (2009:253).

1 I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar. Lag (2009:253). Page 1 of 16 SFS 1987:230 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 1987-05-14 1987-07-07 2011-11-14 t.o.m. SFS 2011:891 Äktenskapsbalk (1987:230) Första

Läs mer

Arvsrättsliga regler i Sverige

Arvsrättsliga regler i Sverige 1 Arvsrättsliga regler i Sverige Advokat Thorulf Arwidson September 2017 Denna text är avsedd att ge en överblick över de nuvarande svenska reglerna om arv. Den är skriven för den som tidigare inte har

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. Erik Tiberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. Erik Tiberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 januari 2019 Heléne Fritzon Erik Tiberg (Justitiedepartementet)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

För full poäng krävs i samtliga fall att hänvisning till korrekt lagrum ges, att svaren motiveras och att resonemang kring de juridiska aspekterna

För full poäng krävs i samtliga fall att hänvisning till korrekt lagrum ges, att svaren motiveras och att resonemang kring de juridiska aspekterna Fråga 1 a) Förhållandet mellan Alicia, Bernard och Cedric regleras i detta hänseende i FB 6:2, 6:11 och 6:13. Vårdnadshavare har en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personlig

Läs mer

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström Familjerätt Ekonomiska frågor Docent Margareta Brattström Disposition Verkningar av äktenskap respektive samboende Företrädare för den som saknar egen rättshandlingsförmåga Sambo eller gift? Spelar det

Läs mer

Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - en introduktion. Professor Margareta Brattström

Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - en introduktion. Professor Margareta Brattström Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - en introduktion Professor Margareta Brattström Disposition Rättspolitisk kontext Materiell rätt om makars och sambors egendomsförhållanden under förhållandet

Läs mer

Förord. Halmstad i juli 2005. Örjan Teleman. /Karin Mårtensson Telde

Förord. Halmstad i juli 2005. Örjan Teleman. /Karin Mårtensson Telde Förord Regeringskansliet har den 1 december 2004 gett advokaten Örjan Teleman i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor angående bl.a. skadestånd och bodelning i äktenskapsbalken

Läs mer

a) Vad ger du för råd till Bertil angående egendomen som Stella ägde? (4p)

a) Vad ger du för råd till Bertil angående egendomen som Stella ägde? (4p) Fråga 1 Stella och Bertil träffades under gymnasietiden. De blev förälskade i varandra och flyttade ihop efter gymnasiet till en hyreslägenhet i centrala Stockholm. Stella och Bertil levde lyckliga i många

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

BODELNING regler i behov av förändring?

BODELNING regler i behov av förändring? BODELNING regler i behov av förändring? Författare: Frida Andersson och Patrik Hallengren Handledare: Ingmar Svensson Tillämpade studier, 20 p Jur.kand.-programmet HT 2006 Innehåll Sammanfattning...4 1.

Läs mer

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis.

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. Sambolagen Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas

Läs mer

Sambors egendom. mitt, ditt och vårt

Sambors egendom. mitt, ditt och vårt ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social-, och rättsvetenskap Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning Magisteruppsats 15 hp Vårterminen 2008 Ämne: Ekonomisk familjerätt

Läs mer

Besöks inte prästen krävs ett möte med juristen

Besöks inte prästen krävs ett möte med juristen Christine Hedelin Sandra Vasarainen Besöks inte prästen krävs ett möte med juristen - Om sambolagstiftningens förhållande till arvsoch testamentsrätten No meeting with the priest requires one with the

Läs mer

Underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad

Underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad Örebro Universitet Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, 30 hp C- uppsats, 15 hp Ht-07 Handledare: Amie Dahlqvist Examinationsdatum: 2008-01-16 Underhållsbidrag till

Läs mer

Det förstärkta laglottsskyddet i ÄB 7:4

Det förstärkta laglottsskyddet i ÄB 7:4 Det förstärkta laglottsskyddet i ÄB 7:4 PM 2018-11-24 Advokat Thorulf Arwidson Stadgandet i 7 kap. 4 ärvdabalken utgör ett undantag från principen att ägaren till en viss egendom har rätt att fritt förfoga

Läs mer

Preskription av äktenskapets rättsverkningar?

Preskription av äktenskapets rättsverkningar? Uppsala Faculty of Law Working Paper 2010:10 Preskription av äktenskapets rättsverkningar? Margareta Brattström & Anna Singer Abstract Ett äktenskap medför flera rättsverkningar. Av stor praktisk betydelse

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Familjerätt. Information. lagreglerna

Familjerätt. Information. lagreglerna Familjerätt FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJE RÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAM ILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJE RÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

Regeringens proposition 2018/19:50

Regeringens proposition 2018/19:50 Regeringens proposition 2018/19:50 Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer Prop. 2018/19:50 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 februari

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (8) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om mäklarens kontrollskyldighet. Prövning av om fastighetsmäklaren i tillräcklig omfattning har kontrollerat om

Läs mer

Sambor i Norden En komparativ studie av sambors rättsliga ställning i Sverige, Norge och Danmark

Sambor i Norden En komparativ studie av sambors rättsliga ställning i Sverige, Norge och Danmark JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Marie Enhörning Sambor i Norden En komparativ studie av sambors rättsliga ställning i Sverige, Norge och Danmark Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 Ö 5070-09 KLAGANDE 1. SB 2. CO 3. HT 4. RT Ombud för 1 4: Advokat RP MOTPART BEB Ombud: Advokat FI SAKEN Giftorätt och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden

Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Lundgren Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden Examensarbete 20 poäng Docent Eva Ryrstedt Familjerätt VT 2006

Läs mer

Arvsrättsliga regler i Sverige

Arvsrättsliga regler i Sverige 1 Arvsrättsliga regler i Sverige Advokat Thorulf Arwidson (januari 2018) Denna text är endast avsedd att ge en överblick över de nuvarande svenska reglerna om arv. Den är skriven för den som tidigare inte

Läs mer

Sambors rättshandlande

Sambors rättshandlande Juridiska institutionen Sommaren 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Sambors rättshandlande en studie om rättshandlingar mellan sambor och verksamma juristers del i dessa

Läs mer

Bli inte blåst på kontraktet

Bli inte blåst på kontraktet Bli inte blåst på kontraktet 41 Maken dör, sambon vill separera eller frun vägrar flytta. Vem får kontraktet? Hur skyddar man sig? Hem & Hyra har svaren. Ibland girar livet åt oväntat håll. Döden Huvudregeln

Läs mer

Familjerätt. Information om lagreglerna

Familjerätt. Information om lagreglerna Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Makar : juridiken kring äktenskap PDF ladda ner. Författare: Björn Lundén. Makar Juridiken kring äktenskap

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Makar : juridiken kring äktenskap PDF ladda ner. Författare: Björn Lundén. Makar Juridiken kring äktenskap Makar : juridiken kring äktenskap PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Björn Lundén. Makar Juridiken kring äktenskap MAKAR är boken för dig som vill ha en begriplig och utförlig genomgång

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN 3 I denna serie har även utkommit: y Behandling av personuppgifter y Familjerätt, lättläst y Offentlighetsprincipen och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 mars 2013 Ö 3334-11 KLAGANDE TL Ombud: Advokat PA MOTPART JA Ombud: Advokat NL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Äktenskapets giltighet en civilrättslig och en förvaltningsrättslig fråga

Äktenskapets giltighet en civilrättslig och en förvaltningsrättslig fråga Äktenskapets giltighet en civilrättslig och en förvaltningsrättslig fråga Uppsats ur Festskrift till Gösta Walin Introduktion Titeln på den följande uppsatsen anspelar på att ingående av äktenskap uttrycker

Läs mer

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN 3 I denna serie har även utkommit: y Behandling av personuppgifter y Familjerätt, lättläst y Offentlighetsprincipen och

Läs mer

Principen om dold samäganderätt

Principen om dold samäganderätt Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i affärsrätt, 15 hp Affärsjuridiska programmet Vårterminen 2016 LIU IEI FIL G 16/01556 SE Principen om dold

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-06-16 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7816-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 29 september 2014 i mål nr

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Det svenska bodelningsinstitutet; särskilt om jämkning i ett nordiskt perspektiv

Det svenska bodelningsinstitutet; särskilt om jämkning i ett nordiskt perspektiv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Linda Hansson Det svenska bodelningsinstitutet; särskilt om jämkning i ett nordiskt perspektiv Examensarbete 20 poäng Handledare Docent Eva Ryrstedt Familjerätt

Läs mer

Lagrådsremiss. Ny sambolag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2003

Lagrådsremiss. Ny sambolag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2003 Lagrådsremiss Ny sambolag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2003 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Äktenskapsbalken, sambolagen och lagen om registrerat partnerskap Historik och utveckling Dags för en förändring?

Äktenskapsbalken, sambolagen och lagen om registrerat partnerskap Historik och utveckling Dags för en förändring? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emma Sonesson Äktenskapsbalken, sambolagen och lagen om registrerat partnerskap Historik och utveckling Dags för en förändring? Examensarbete 20 poäng Eva Ryrstedt

Läs mer

Vem äger bostadsrätten?

Vem äger bostadsrätten? Vem äger bostadsrätten? Makar och sammanboende Om du och din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten motsvarar den kvotdel av köpeskillingen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 november 2008 Ö 1139-08 KLAGANDE ME MOTPART HE Ombud: Advokat MA SAKEN Avvisande av ansökan om försäljning enligt lagen (1904:48 s.

Läs mer

Familjerätt. Information om lagreglerna

Familjerätt. Information om lagreglerna Familjerätt Information om lagreglerna 1 I denna serie har även utkommit Har du en fordran på någon? Namnlagen Nådeärenden m.m. Offentlighet och sekretess hos det allmänna Personuppgiftslagen Yttrandefrihetsgrundlagen

Läs mer