BOLLNÄS 0278 HALMSTAD 035 LJUNGBY 0372 SKÖVDE 0500 UDDEVALLA

Transkript

1 E x - M at e r i e l

2 Beställ dina kataloger på Ahlsells leveransprogram består av över lagerlagda artiklar. Information om produkterna hittar du i våra tryckta kataloger och på där du även kan beställa de kataloger som du behöver. Vi erbjuder ett helhetskoncept där du som kund har tillgång till hela sortimentet.

3 Ex-Materiel 0 Belysning...36 CEE-uttag...30 Förskruvningar/tillbehör...31 Handlampa...38 Handlampa med inbyggd nödbelysning...40 Hållmagnet...42 Installationsbrytare...23 Instrumentkopplingslådor...22 Kopplingsdosor...22 Kopplingsförstärkare...34 Ljud- och ljussignaler...42 Lysrörsarmaturer...35 Manöverströmställare...26 Motorskydd...29 Mätinstrument...43 Sladdlampa...40 Säkerhetsbrytare...27 Tryckknappar...25 Tryckknappslådor...23 Varför explosionsskyddad materiel?...2 Varningsljus...43 Varningsskylt...44 Värmeapparater...41 Detta material är framställt genom ett samarbete med 1

4 Varför explosionsskyddad materiel? 1. Risknivån styr materielvalet När brandfarlig vara eller brandfarligt damm lagras eller hanteras kan det ge upphov till en explosiv atmosfär. Materiel kan tända en sådan atmosfär genom gnista eller genom en varm yta. Vissa ämnen tänds lättare än andra genom gnistenergi eller temperatur. Hur ofta och hur länge explosiv atmosfär kan finnas påverkar också hur materielen behöver vara konstruerade för att ge en tillfredsställande säkerhet. Där explosiv atmosfär bara finns kortvarigt och sällan nås säkerhet med mycket enklare metoder än där det finns ofta eller länge. Det är viktigt att använda explosionsskyddat materiel, men detta räcker inte. Det måste också vara av rätt utförande så att det är säkert med aktuella ämnen i det riskområde där det installeras. Områden med explosionsrisk finns bl a inom: Raffinaderier Energilagring och -distribution Läkemedelsindustri Båtindustri Färgindustri Kvarnar, silos, bagerier mm Livsmedelsindustri Sockerbruk Explosivämnesindustri Lastnings- och lossningsområden Värmeanläggning för Pappersbruk gasol och naturgas Kemiindustri Tryckerier Hamnar och flygplatser Skogsindustrier Grafisk industri Silos Avloppsreningsverk Målningsanläggningar Drivmedelsdepåer och -stationer Petrokemisk industri 2. ATEX - Nya regler för materiel och arbetssäkerhet Sedan är ett nytt regelverk tvingande för områden med explosiv gas- och/eller dammatmosfär. Detta kallas ofta ATEX (ATmosfär EXplosiv). Föreskriften AFS 1995:5 gäller för mekaniskt materiel och ELSÄK-FS 1995:6 för elmateriel vilka i Sverige ikraftsätter EU-direktivet 94/9/EG. För arbetsorganisation och val av materiel gäller föreskriften AFS 2003:3 som i Sverige ikraftsätter direktiv 1999/92/EG. Direktiven kallas av många ATEX 95 (eller ATEX 100a) respektive ATEX Nya materielkrav Tidigare krävdes Ex-godkännande för elmateriel till zon 0 och 1. ATEX ställer krav på såväl mekanisk som elektrisk materiel för såväl gas- som dammatmosfär i alla zoner. Materiel indelas beroende på om det är avsett för riskområde med gasatmosfär, G, och/eller dammatmosfär, D. Det indelas också i utrustningskategori 1, 2 eller 3 beroende på hur säkert det är. För att få installeras i Sverige (och övriga EG-länder) skall det uppfylla ATEX och vara EX och CE-märkt. ATEX-reglerna syftar till att risken för en antändning, d.v.s. att explosiv atmosfär och tändkälla finns samtidigt, är tillräckligt liten. 2.2 Befintlig materiel och reservdelar Gängse tolkning är att befintlig materiel inte påverkas av de nya materielkraven. (En förutsättning är naturligtvis att anläggningen är säker och installerades efter gällande regler när den byggdes.) Enligt ATEX Standing Comittees tolkning behöver reservdel som ersätter likadan del inte uppfylla ATEX eftersom anläggningen då inte ändras. Men eftersom Ex-materiel måste uppfylla ATEX för att få sättas på EG-marknaden kan ingen nyproduktion av materiel enligt gamla krav ske. Inte ens om materialet är för eget bruk. Materiel som redan var placerat på EG-marknaden , t.ex. lager hos distributörer eller slutförbrukare, behöver inte uppfylla ATEX. Normal tolkning är att det inte får användas för nyinstallation. 2.3 Nya krav på arbetsplatser och arbetsutrustning Arbetsplats med explosiv atmosfär skall senast tre år efter 31 juli 2003 uppfylla minimikraven i AFS 2003:3. Detta innebär framförallt att ett explosionsskyddsdokument skall upprättas och att klassade områden skall märkas med varningsskylt. Arbetsplats som tas i bruk, förändras, utvidgas eller byggs om efter skall uppfylla ovanstående innan ny, förändrad, utvidgad eller ombyggd del tas i bruk. Varningsskylt 2

5 3. Riskbedömning och klassning För att kunna välja och installera materiel med lämplig säkerhetsnivå gör man en riskbedömning och dokumenterar denna i en så kallad klassningsplan. För att få tillstånd att hantera brandfarlig vara krävs en klassningsplan samt att en föreståndare utses som är ansvarig för hanteringen. Klassningsplanen är en juridisk handling som skall vara undertecknad av den som är ansvarig för hanteringen av den explosiva miljön, även om det är någon annan som har gjort förslaget till klassningsplan. I klassningsplanen indelas området i olika zoner beroende på hur ofta explosiv atmosfär förekommer. Brandfarlig vara indelas också i explosionsgrupp och temperaturklass. För brandfarligt damm fastställs tändtemperatur för dammatmosfär och dammskikt samt om dammet är ledande. 3.1 Uppkomst av explosiv gasatmosfär Explosiv gasatmosfär kan uppstå vid: 1. hantering av brandfarlig gas;. 2. hantering av brandfarlig vätska som vid hanteringstemperaturen avger ånga (gas) till omgivningen; 3. hantering av brandfarlig vätska som bildar dimma (aerosol). Om en brandfarlig vätska kan avge ånga (gas) till omgivningen avgörs av vätskans flampunkt. Med flampunkt menas den lägsta temperatur vid vilken vätskan avger ånga (gas) i sådan mängd att dess blandning med luft kan antändas (en säkerhetsmarginal på 5ºC tillämpas vanligen). Brandfarlig vätska indelas i fyra klasser med avseende på flampunkten Vid normal omgivningstemperatur på 25ºC görs riskbedömning för hantering av brandfarlig gas och av klass 1- och klass 2a-vätskor d.v.s. vätskor med en flampunkt upp t.o.m. 30 C. För övriga vätskor ska riskbedömning göras, om hanteringstemperaturen är högre än vätskans flampunkt minskad med 5K. Uppgift om flampunkt för några vanliga brandfarliga vätskor finns i tabell 1. För andra ämnen se aktuell utgåva av SEK Hb 426.I riskbedömningen ingår en bedömning av koncentration i luft av gas eller ånga från den brandfarliga varan. Om risk finns för att koncentrationen kommer att överstiga 25% av den brandfarliga varans undre explosionsgräns, LEL, uppstår ett riskområde. Även utrymme med koncentrationer över den övre explosiongränsen, UEL, räknas som riskområden, om utrymmet står i förbindelse med den omgivande atmosfären så att luft kan tränga in och sänka koncentrationen. Uppgifter om LEL och UEL för några vanliga brandfarliga varor finns i tabell 1. För andra ämnen se aktuell utgåva av SEK Hb

6 1. Enligt tabell i bilaga NJ i SEK Hb 426, utgåva 2 2. Vid 20 C och 101 kpa (1,01 bar) 3. För gaser finns ingen flampunkt 4. Handelsbenämningar: kristallolja, lacknafta, lättfotogen, mineralterpentin, tungbensin, tvättnafta, varnolen, white spirit, dilutin, renolin. 3.2 Uppkomst av explosiv dammatmosfär Explosiv dammatmosfär kan uppstå där brännbart damm eller material som kan avge brännbart damm hanteras eller lagras. För område med dammatmosfär bestäms lägsta tänd-temperaturen på dammskikt och dammatmosfär enligt standard SS-EN samt om dammet är elektriskt ledande. 4

7 3.3 Zonindelning 3.4 Explosionsgrupp för gasatmosfär Brandfarlig vara indelas i explosionsgrupp IIA, IIB eller IIC beroende på dess förmåga att som explosiv gasatmosfär antändas genom gnistor med olika energiinnehåll resp. deras förmåga att slå en flamma genom en spalt. Dessutom finns utrustningsgrupp I, som beteckning för förhållandena i kolgruvor med gruvgas (metan) och koldamm. Indelningen i explosionsgrupper görs för att kunna standardisera skyddsegenskaperna hos materiel som i normalt utförande skulle kunna vara en tändkälla. De utförandeformer som alltid fordrar någon av beteckningarna IIA, IIB eller IIC är explosionstät kapsling, Ex d, egensäkerhet, Ex i, gnistrande utrustning Ex nc och energibegränsad utrustning Ex nl. Övriga utförandeformer, Ex e, Ex m, Ex o, Ex p, Ex q, Ex na, Ex nr och Ex np, ges enbart explosionsgruppsbeteckningen II.Uppgift om explosionsgrupp för några vanliga brandfarliga varor finns i tabell 1. För andra ämnen se aktuell utgåva av SEK Hb Temperaturklass för gasatmosfär Brandfarliga varor indelas i en av temperaturklasserna T1 till T6 beroende på ämnets tändtemperatur. Med tändtemperatur (termisk tändpunkt) menas den lägsta temperatur hos en yta vid vilket ämnet tänder spontant (självantändning) vid kontakt med ytan. Sambandet mellan tändtemperatur och temperaturklass framgår av följande tabell. 3.6 Tändtemperatur och ledningsförmåga för damm Damm testas för fastställande av dammatmosfärs och dammskikts tändtemperatur. Man fastställer också dammets ledningsförmåga eftersom utförandeformen kapslad materiel ställer olika krav beroende på om dammet är ledande eller ej. 5

8 3.7 Explosiv vara Riskområde kan också uppstå vid hantering av explosiv vara riskområden med explosivämne. ATEX-reglerna gäller EJ utan endast nationella regler. Även i dessa riskområden kan explosionsskyddad materiel användas, men då med tilläggskrav. Se SS för klassning och SS för val och installation av materiel. 4. Val av materiel samt installation För att ge en säker och tekniskt-ekonomiskt optimal anläggning i riskområden, fordras god kännedomom bestämmelserna för installationens utförande och om den explosionsskyddade materielens egenskaper och installationssätt. Kunskapen fordras vid projektering av anläggningen samt vid dess installation, drift, kontroll och underhåll. Uppgifterna i klassningsplanen är avgörande för val av materiel. Följer man gällande standard anses man uppfylla gällande säkerhetskrav 4.1 Säkerhetsfilosofi Sannolikheten ska vara tillräckligt låg för att en explosiv atmosfär ska förekomma samtidigt som materielen utgör en tändkälla med så hög energi i form av gnista, ljusbåge eller värme att atmosfären skulle kunna antändas. I zon 0 och 20 har man att räkna med en ständig närvaro av explosiv atmosfär. Materielen skall vara av utrustningskategori 1, d v s åtgärderna på materielen skall innebära att inte ens två, av varandra oberoende fel, får göra materiel till en tändkälla. I zon 1 och 21 har man att räkna med att en explosiv atmosfär kan uppträda i normal drift i processen men att närvaron är relativt kortvarig. Materielen skall vara av utrustningskategori 2, d v s materielen skall inte vara en tändkälla i normal drift eller vid ett fel. Detta kan ske på olika sätt t.ex. genom att: isolera den presumtiva tändkällan från den omgivande atmosfären (Ex m, Ex o, Ex p); acceptera en antändning inuti materielen, men se till att explosionen inte fortplantar sig till omgivningen (Ex d, Ex q); vidta åtgärder som väsentligt minskar risken för sådant fel som skulle göra materielen till en tändkälla (Ex e, Ex i). I zon 2 och 22 har man att räkna med att en explosiv atmosfär inte uppträder under normal drift, samt att, om den uppträder, detta sannolikt sker sällan och kortvarigt. Materielen skall vara av utrustningskategori 3, d v s materielen skall inte vara en tändkälla i dess normala drift. 4.2 Utförandeformer för explosionsskyddat materiel De flesta från början nationellt utvecklade utförandeformerna för explosionsskyddad materiel är numera internationellt standardiserade. De i Sverige utgivna standarderna är identiska med CENELEC-standarderna. I 5.5 visas nu standardiserade utförandeformer. 4.3 Godkännandefrågor Det explosionsskyddade utförandets överensstämmelse med ATEX-direktiven skall kunna styrkas. Materielet skall vara Ex - och CE-märkt och utrustningskategorin skall vara angiven. För mekanisk materiel av kategori 1 samt elektrisk materiel av kategori 1 och 2 krävs certifikat från anmält organ/erkänd provningsanstalt samt CEdeklaration. För övrigt materiel krävs CE-deklaration. Undantag från dessa krav är: Egensäkert system med systembeskrivning utfört enligt de krav som anges i SS-EN och SS-EN Enkel apparat i egensäkert system som uppfyller de krav som ställs i SS-EN Med anmält organ/erkänd provningsanstalt avses sådan som är officiellt ackrediterad av myndigheten i det land där den är belägen och anmäld av landet till EU-kommissionen. 6

9 4.4 Märkning Materiel för explosionsfarligt område är med få undantag märkt. Nedan anger vi vad märkningen av materiel enligt dagens krav inom EES betyder. Fram t o m fick även annan materiel användas. Europeiskt explosionsskyddad materiel godkänt enligt direktiv 79/196/EEG (från 1979) saknar märkning med utrustningsgrupp och kategori, men resten av märkningen är lika. ets märkning har följande betydelse: 7

10 4.5 Val av materiel 5. Arbetssäkerhet Föreskriften Arbete i explosionsfarlig miljö, AFS 2003:3 sätter direktiv 1999/92/EG i kraft i Sverige. Direktivet kallas ofta ATEX 137. hindra uppkomst av explosiv atmosfär, eller där verksamhetens art ej medger detta, principiella åtgärder ska göras i följande prioritetsordning: hindra uppkomst av explosiv atmosfär, eller där verksamhetens art ej medger detta, undvika att explosiv atmosfär antänds, och begränsa de skadliga effekterna av en explosion, för att säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Definitionen av explosiv atmosfär är utvidgad jämfört med direktivet. Detta har gjorts för att föreskriften skall gälla all verksamhet där explosiv atmosfär finns och inte bara vid normalt tryck, temperatur och luftatmosfär 5.1 Ikraftträdande och övergångsregler Föreskriften trädde i kraft den 31 juli 2003 och samtidigt upphävdes AFS 1981:5 om dammexplosioner. För utrustning som redan används eller tillhandahållits före 31 juli 2003 gäller inte kraven på val enligt ATEX kategorier. Även för arbetsplatser som tagits i bruk före den 31 juli 2003, där explosiv atmosfär kan uppstå, skall klassning göras före val och installation av ny utrustning. Arbetsplatser med områden där explosiv atmosfär kan uppstå, som redan tagits i bruk före den 31 juli 2003, skall senast tre år därefter uppfylla kraven på skyltning och på explosionsskyddsdokument. Arbetsplatser som tidigare inte omfattats av krav på klassning av explosionsfarliga områden och som redan tagits i bruk före den 31 juli 2003 skall senast tre år därefter även uppfylla kraven på klassning. 5.2 Allmänna krav Allt materiel skall vara riskbedömt och lämpligt för den explosiva atmosfär det används i samt underhållas så att explosionsskyddet upprätthålls. Utrustning och skyddssystem som skall installeras i eller för Ex-områden, skall väljas enligt kategorierna i AFS 1995:5 resp. ELSÄK-FS 1995:6 (som kraftsätter ATEX-utrustningsdirektiv). Följande utrustningskategorier skall användas: i zon 0 eller zon 20, kategori 1 utrustning i zon 1 eller zon 21, kategori 1 eller 2 utrustning och i zon 2 eller zon 22, kategori 1, 2 eller 3 utrustning Arbetsplats skall vara utformad så, att så långt det är möjligt, ingen utsätts för risk vid explosion. (Exempel på detta är att bärande delar förblir intakta efter en explosion. En explosion bör avlastas kontrollerat genom exempelvis ett svagare fönster och väggparti.)hantering med tillhörande instruktioner och rutiner skall vara riskbedömda och lämpliga för Ex-miljön. Arbetsgivaren skall se till att den som vistas i explosionsfarlig miljö eller utför arbete som kan påverka explosionssäkerheten skall ha lämplig utbildning, kunskap om explosionsrisker och skyddsåtgärder samt färdigheter i säkert handhavande. 8

11 5.3 Riskbedömning och explosionsskyddsdokument Riskbedömning skall vara dokumenterad och ha utförts av någon som har lämplig utbildning och kunskap. I riskbedömningen skall finnas uppgifter om explosionsbenägenhet hos blandningen, förekommande tändkällor, sannolikheten för att explosiv atmosfär uppstår samt dess varaktighet, sannolikheten för att en explosiv atmosfär antänds och konsekvenserna av explosionen samt om utrymmen, utrustningar, installationer, material eller liknande som har bedömts ha betydelse för explosionsrisken. Riskbedömningen skall även omfatta rutiner för säker hantering i explosionsfarlig miljö, erforderlig skyddsutrustning och säkerhetsåtgärder för respektive riskkälla, områden som genom öppningar har eller som kan få förbindelse med områden där explosiv atmosfär kan uppstå, rutiner för säkert omhändertagande av spill och läckage samt lämpligt släckmedel och släckförfarande vid brand för att förebygga explosion. Riskbedömningen skall omfatta såväl normalt arbete och drift som förväntade avvikelser och fel. (Minsta bemanning och samlad utbildningsnivå för tjänstgörande personal för att klara förutsedda nödsituationer skall inte glömmas bort.) Förnyad riskbedömning och uppdatering av explosionsskyddsdokument skall göras innan en ändring av utrustning, rutiner, recept, råvaror, organisation eller övrigt som kan påverka risken genomförs samt efter inträffad olycka eller tillbud. (Omorganisationer, företagsfusioner och neddragningar är även de viktiga att riskbedöma så att inte väsentliga säkerhetsarbeten försvinner. Även vanlig personalomsättning bör riskbedömas för att kunna avgöra om tillräcklig erfarenhet finns att tillgå på olika skiftlag etc. Byte av material eller leverantör kan påverka explosionsriskerna. Det kan röra sig om en förändring av tillverkningsmetoden eller att andra föroreningar förekommer i produkten från en ny leverantör. Sådana ändringar kan ställa till problem och bör riskbedömas innan varan köps in även om avvikelserna kan accepteras ur kvalitetssynpunkt.) Explosionsfarliga områden eller lokaler skall klassas i zoner efter hur ofta explosiv atmosfär uppstår och hur länge denna varar. Klassning skall vara utförd enligt gällande europastandard eller på annat sätt som ger minst motsvarande skyddsnivå. Sådan klassning skall vara dokumenterad och utmärkt i särskilt dokument. Om den explosiva atmosfären avviker från normalt tryck, temperatur eller luftsammansättning skall detta särskilt anges. För tillfälliga arbetsplatser och underhåll av mobila tekniska anordningar behöver zonklassning inte utföras och explosionsskyddsdokument (se nedan) inte upprättas. Skriftliga skyddsinstruktioner och lämpliga avspärrningar skall göras om riskbedömning visar det erforderligt. Innan en arbetsplats med explosionsfarliga områden som zonklassificerats tas i bruk för första gången skall anläggningens explosionssäkerhet bekräftas av en person med erforderlig utbildning och kunskap. Innan arbete påbörjas i klassat område eller på säkerhetsutrustning skall arbetstillstånd utfärdas av en person med särskilt ansvar för denna uppgift. Ett arbetstillstånd skall innehålla de villkor och instruktioner som krävs för en säker hantering. (Rutinmässigt driftarbete och övervakning är arbete som normalt inte kräver arbetstillstånd. I regel krävs alltid arbetstillstånd för alla service- och underhållsarbeten för explosionsfarlig miljö.)rutiner för säker avställning och driftklarhetsverifiering skall finnas och tillämpas vid underhållsarbete eller tillfälliga stopp på utrustningar och anordningar i eller för explosiv atmosfär. Arbetsgivaren ska se till att det finns ett explosionsskyddsdokument som ska hållas aktuellt och som särskilt ska visa: att explosionsriskerna har fastställt och bedömts förekommande explosionsrisker och till dessa hörande skyddsutrustningar och säkerhetsrutiner de områden som klassats och delats in i zoner rutiner för utfärdande av arbetstillstånd, säker avställning och driftklarhetsverifiering, hur arbetsplats, arbetsutrustning, skyddssystem, personlig skyddsutrustning, material, varningsanordningar och utrymningsvägar används och underhålls på ett säkert sätt tryckavlastningszoner rutiner för säkert omhändertagande av spill, läckage och brand. På arbetsplats eller driftställe med samordningsansvar skall omfattningen av och ansvarig person för denna samordning framgå av explosionsskyddsdokumentet. Olycksfall och tillbud skall utredas, dokumenteras och riskbedömas. Arbetet får inte återupptas efter ett explosionsolycksfall eller allvarligt tillbud förrän en ny riskbedömning visat att arbetet kan utföras säkert. 9

12 5.4 Varningsskylt Områden där explosiv atmosfär kan uppstå skall vara varningsskyltade. Skylten skall bestå av en triangel med svart ram och med svarta bokstäver "EX" på gul botten samt ha tilläggstext "För arbetsrutiner och materiel se sdokument". 5.5 Föreskrifter och standarder Klassning Riskområde med Föreskrift Standard explosiv gasblandning SRVFS 2004:7 SS-EN , svensk text i SEK Hb 426 explosivämne SÄIFS 1988:2 SS brännbart damm AFS 2003:3 SS-EN Materiel, installationer och arbetsrutiner Riskområde med explosiv gasblandning Föreskrifter: ELSÄK-FS 2004:1, ELSÄK-FS 1995:6, AFS 1995:5, AFS 2004:7 Standarder Elmateriel SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS SS-EN Allmänna fordringar Exd Ex p Ex e Ex n Ex m Ex i-system Ex o Ex q Ex i Handhållen elektrostatisk sprututrustning Ex i konstruktion och beräkning Fordringar kategori 1 G 10

13 Mekanisk materiel och arbete i riskområde SS-EN Grundläggande begrepp och metodik (samt arbete i riskområde) SS-EN Icke elektrisk utrusting - Ex - Grundläggande metoder och krav SS-EN c (säker konstruktion) SS-EN k (inneslutning i vätska) (Standard SS-EN , -3, -4, -6 och -7 tas fram.) Elinstallationer SS-EN Elinstallationer, svenskt text i SEK Hb427 SS Potentialutjämning SS Övertrycksventilerade rum SS Mätarskåp för drivmedel SS-EN Kontroll och underhåll, svensk text i SEK Hb 427 SS-IEC Reparation och översyn, svensk text i SEK Hb 437 SS-EN Val, installation, användning av elektrostatisk sprututrustning för handhållen sprutpistol för våtfärg. Gasdetektorer SS-EN SS-EN SS-EN Gemensamma fordringar Grupp II. Upp till 100% av LEL Grupp II. Upp till 100% av gas Riskområden med explosivämne Föreskrifter ELSÄK-FS 1994:7 Standarder Elinstallationer SS Riskområden med explosiv dammatmosfär Föreskrifter ELSÄK-FS 2004:1 ELSÄK-FS 1995:6 AFS 1995:5 AFS 2003:3 Standarder SS-EN Elmateriel - konstruktion SS-EN Elmateriel - val, installation, och underhåll SS-EN Elmateriel - bestämning av tändtemperatur SS-EN Handhållen elektrostatisk sprututrustning SS-EN Val, installation, användning av elektrostatisk sprututrustning för handhållen sprutpistol för SS-EN Färgpulver SS-EN Flock Föreskrifter kan köpas på internet: eller från Elsäkerhetsverkets Publikationsservice, Stockholm Tel: Fax: E-post: elsakerhetsverket@strd.se Standarder kan köpas från SIS Förlag, Box 6455, Stockholm Tel: Fax: internet: E-post: sis.sales@sis.se Ex-utbildningar Malux Sweden AB / ÅF-SIFU Tel

14 Utförande med Definition Schematisk beskrivning Vanliga tillämpningar Explosionstät kapsling Ex d SS-EN Anläggningens hölje är så beskaffat att tändning och förbränning inom höljet av förekommande explosiv gasblandning utanför höljet och att höljet kan uthärda därvid uppkommande explosionstryck utan att skadas. Elkopplare Ljusarmatur Motor Säkring Höjd Säkerhet Ex e SS-EN Anläggningsdelen har inte några delar som i normal drift alstrar ljusbågar eller gnistor eller antar farlig temperatur som kan tända förekommande explosiv gasblandning. Särskilda konstruktionsåtgärder är vidtagna för att ljusbågar eller gnistor eller farlig temperatur uppstår. Kopplingslåda Kortsluten motor Ljusarmatur Transformator Egensäkerhet Ex ia, Ex ib SS-EN Egensäker strömkrets är så beskaffad att ljusbågar som bildas vid normal brytning eller slutning av strömkretsen eller vid en eventuell kortslutning eller jordslutning i kretsen ine förmår tända i dess omgivning förekommande explosiv gasblandning inte kan tändas genom annan värmeverkan i kretsen. Mät-, styr- och reglerutrustning Ingjutning Ex m SS-EN Delar som kan tända förekommande explosiv gasblandning är inneslutna i gjutmassa som förhindrar sådan tändning. Lägesgivare Magnetventil Relä Transformator Olja Ex o SS-EN Delar som kan tända förekommande explosiv gasblandning är omgivna av olja som förhindrar sådan tändning. Transformator Övertryck Ex p SS-EN Anläggningsdelen är innesluten i ett hölje under övertryck av luft eller skyddsgas - med eller utan kontinuerlig genomspolning - så att explosiv gasblandning inom höljet avlägsnas innan spänning påförs och inte kan intränga under drift. Motor Instrumentskåp Sand Exx q SS-EN Delar som kan tända förekommande explosiv gasblandning är omgivna av kvartsand eller annat finkornigt, icke brännbart material som förhindrar sådan tändning. Elektronik Kondensator Säkring Transformator Beskrivning Definition Schematisk beskrivning Vanliga tillämpningar Non-sparking Ex n SS-EN ZON 2 Specialutförande Ex s SS Utrustningskategori 1G SS-EN Ex n är en gemensam beteckning för flera olika utförandeformer för installation i zon 2 Ex na icke gnistalstrande utrustning Ex nc gnistalstrande kontakter i ett tättslutande/hermiskt hölje Ex nr hölje med begränsad ventilation Ex nl energibegränsning Ex np förenklat övertrycksutförande Elmateriel med specialutförande Exs som helt eller delvis avviker från S andra standardiserade utförandeformer. Apparater med beteckningar Exs specialutförande har av anmält organ bedömts ge tillräcklig säkerhet för användning i avsedd zon. Exs kan finnas för samtliga zoner. Om utförandet endast delvis avviker från ett standardiserat utförande får detta t ex beteckningen Exds, huvudskyddet är d och resten är s. Explosionsgrupp, tändklass och användningsområde bestäms av anmälda organets certifiering. Särskilda fordringar på utrustning i grupp II, kategori 1 G. Ex ia med tilläggskrav Ex ma Ex/Ex-kombination Ex + mekanisk separation Lysrörsarmaturer Belysningar Maskiner I/O-system Ficklampor Magnetventiler ZON 0 Allt materiel för zon 0 12

15 6. Kontroll och underhåll Från explosionsskyddssynpunkt är det väsentligt att elmateriel och elinstallation bibehåller sina skyddsegenskaper under anläggningens hela livslängd. Elanläggningen fordrar därför: - särskild kontroll före idrifttagning - regelbunden periodisk kontroll - skadade delar skall bytas mot originaldelar. Kontroll och underhåll av elanläggningen skall utföras enligt SS-EN och endast av erfaren personal som har erforderlig kunskap om och erfarenhet av aktuella utförandeformer av explosionsskyddat elmateriel, elmaterielens installationssätt och användning, gällande föreskrifter och standarder samt allmänna principer för klassning. Personalen skall ges regelbunden repetitionsutbildning på aktuella installationer. Exempel på faktorer som kan påverka intervallet mellan de periodiska kontrollerna och kontrollens omfattning är risker för: - kemisk påverkan, t.ex. korrosion - beläggning av damm, smuts eller färg - inträngande vätska - hög omgivningstemperatur - mekanisk skada, t.ex. av slag eller vibration - obehörig ändring av utförande eller av inställt värde - otillräckligt underhåll, t.ex. inte utfört enligt tillverkarens anvisningar - tidigare kontrollers resultat. Checklistor för att underlätta kontrollen se sid

16 Definitioner Underhåll: en kombination av åtgärder som utförs för att bibehålla eller återställa en anläggningsdel, så att den uppfyller ursprungliga fordringar. Kontroll: en omsorgsfull granskning av en anläggningsdel, kompletterad med t.ex. mätning och isärtagning, för att få en tillförlitlig bedömning av anläggningsdelens tillstånd. Okulärkontroll: en kontroll utan hjälp av verktyg eller redskap för att upptäcka synliga defekter, t.ex. saknade skruvar etc. Noggrann kontroll: en kontroll som innefattar okulärkontroll och dessutom identifierar sådana felaktigheter, t.ex. lösa skruvar, som bara kan upptäckas om man använder verktyg eller redskap t.ex. stege. Noggrann kontroll innebär att man normalt inte behöver öppna den aktuella kapslingen eller frånkoppla utrustningen. Detaljerad kontroll: en kontroll som innefattar noggrann kontroll och dessutom identifierar sådana felaktigheter, t.ex. lösa anslutningar, som endast kan upptäckas genom att man öppnar kapslingen och vid behov använder verktyg eller provutrustning. Kontroll före idrifttagning: en kontroll av all elektrisk utrustning, alla system och installationer innan de tas i drift. Periodisk kontroll: en rutinmässig kontroll av all elektrisk utrustning, alla system och installationer. Stickprovskontroll: en kontroll av delar av den elektriska utrustningen, systemen och installationerna. Det bör observeras att även om en elektrisk funktion ger avsett resultat innebär detta i sig inte att den aktuella anläggningsdelen är korrekt från explosionsskyddssynpunkt. 7. Reparation och ändring Standarden IEC ger anvisningar för reparation. Vid reparation eller ändring av Ex-materiel (t.ex. utökning av antalet förskruvningar på kopplingslåda) skall kontakt tas med leverantören, som kan specificera hur reparationen eller ändringen skall ske. 14

17 Checklista för installationer i utförande Exd, Exe och Exn 15

18 Checklista för Exi-installationer 16

19 Checklista för Exp-installationer 17

20 Montage- användnings- och skötselinstruktioner för Ex-produkter 1.Säkerhetsinstruktioner Produkten är inte anpassad för placering i zon 0 om den inte är märkt med 1G. Denna instruktion skall inte förvaras inuti apparaten. Apparaten skall endast användas för sitt syfte. Modifiering av apparaten är ej tillåten. Om kabelförskruvning, kopplingsstycken, flänsar etc inte är ordentligt monterade finns risk för att explosionsskyddet inte fungerar. Starkströmsföreskrifterna, ELSÄK-FS 2004:1, samt föreskrift "Om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor" SRVFS 2004:7 eller "Arbete i explosionsfarlig miljö" (dammatmosfär), AFS 2003:3, skall följas. (Övergångsregler för t.ex. reservdelar till varför undantag kan finnas i enskilda fall.) Gasatmosfär: Svensk standard SS-EN gällande elinstallationer i riskområde och standarden SS-EN gällande kontroll och underhåll i riskområde skall ovillkorligen följas. Båda finns i SEK handbok 427. Dammatmosfär: Standard SS-EN om val, installation och underhåll skall ovillkorligen följas. 2. Godkänd enligt Atex-direktiv, föreskrift och standard Denna explosionsskyddade produkt uppfyller ATEX-direktivet 94/9/EG, föreskriften ELSÄK-FS1995:6 och standard SS-EN samt någon eller flera av standarderna SS-EN 50015, SS-EN 50016, SS-EN 50017, SS-EN 50018, SS-EN 50019, SS-EN 50020, SS-EN 50021, SS-EN och SS-EN Installation Produkten skall transporteras och lagras i sin originalförpackning. Installation skall ske enligt SS-EN , se SEK handbok 427, vid gasatmosfär och SS-EN vid dammatmosfär. Malux kan ge råd och håller regelbundet utbildningar, se Installation och användning av explosionsskyddat elmateriel kräver god kännedom om elinstallationer i explosionsfarliga områden.anslutningsledarna skall kopplas in med stor noggrannhet. Isoleringen skall nå fram till anslutningsklämmorna. Ledarna skall ej utsättas för åverkan. Alla anslutningar skall vara tillskruvade och täta, även sådana som ej används.före drifttagning skall kontroll utföras enligt dessa instruktioner och enligt gällande standard, se nedan. 4. Underhåll och reparation Gasatmosfär: Vid underhåll skall svensk standard SS-EN , se SEK handbok 427, följas. Dammatmosfär: Standard SS-EN skall följas Checklistor: Vid kontroll och underhåll se checklistor. Före öppning av explosionsskyddad kapsling med annat än egensäkra kretsar inom riskområde skall elmaterielen vara spänningslös och ha svalnat till ofarlig temperatur. Reparation: Inga ingrepp får göras i denna apparat annat än i samråd med Malux Elektro AB. Enbart godkända originalreservdelar får användas. Vid reparation av materiel för gasatmosfär ger IEC-standard ytterligare vägledning. 5. Val av produkt för zon Produkter är i utförande för användning i zon enligt följande. 1G 2G 3G zon 0, 1 och 2 zon 1 och 2 zon 2 zon 20, 21 och 22 zon 21 och 22 zon 221 1D 2D 3D zon 20, 21 och 22 zon 21 och 22 zon Ej med ledande damm, då krävs 2D eller 1D. För materiel i utförande Exi se nästa sida 18

21 Montage- användnings- skötsel- instruktioner för Exi-produkter 1. Säkerhetsinstruktioner Modifiering av apparaten är ej tillåten och den skall endast användas för sitt syfte. Starkströmsföreskrifterna, ELSÄK-FS 2004:1, samt föreskrift "om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor", SRVFS 2004:7 eller "Arbete i explosionsfarlig miljö"(dammatmosfär), AFS 2003:3, skall följas. Gasatmosfär: Följ standard SS-EN och SS-EN om system, apparater och dokumentation samt SS-EN om elinstallationer och SS-EN om kontroll och underhåll. Dammatmosfär: Följ standard SS-EN , SS-EN och SS-EN om val, installation och underhåll. 2. Godkänd enligt Atex-direktiv, föreskrift och standard Denna egensäkra produkt uppfyller ATEX-direktivet 94/9/EG samt ELSÄK-FS 1995:6 och kraven i SS-EN , SS-EN och/eller SS-EN Installation Installation skall ske enligt systembeskrivning och SEK handbok 427 vid gasatmosfär eller SS-EN vid dammatmosfär. Malux kan ge råd och håller regelbundet utbildningar, se Produkten skall transporteras och lagras i sin originalförpackning. Installatör och användare skall ha god kännedom om explosionsskyddat material och installationer i explosionsfarliga områden. Produktens märkning med utrustningskategori visar vad den får användas till. G står för gas och D för damm. Siffrorna och bokstäverna 1G/D, 2 G/D och 3 G/D står för zonerna 0/20, 1/21 respektive 2/22. Är siffran inom parantes och bokstäverna "Ex" omgivna av klamrar, t.ex. Ex II (1) GD [EEx ia] IIC, innebär det att apparaten ska sitta i säkert område, men får mata en egensäker krets i riskområde enligt ovan. Är en siffra utan parantes och en inom, får apparaten placeras i den zon som siffran utan parantes motsvarar och anslutas till en egensäker krets till zon enligt siffra inom parantes. T.ex. betyder märkning Ex II 2(1) GD EEx dem(ia) IIC T6 att apparaten får placeras i zon 1 och 21 och skyddar en egensäker krets till zon 0 och 20. Bara egensäkra och enkla apparater får kopplas till en barriärs egensäkra sida! Kabeln bör normalt vara tvinnad och skärmad, FKAR-PG eller -PIG används ofta. Ledares isolering skall nå ända fram till plint. Genom märkning, normalt blå, bör det klart framgå vad som ingår i egensäker krets.endast apparater vars matning är maximalt 250V, 1500A, får kopplas till en barriärs EJ egensäkra sida. Lägre max felspänning kan gälla, se U m. Zenerbarriärers jordplint (PA) skall anslutas till potentialutjämningssystemet. En systembeskrivning skall alltid ha upprättats som visar att barriär, kabel och fältapparater bildar en egensäker krets. Barriärens säkerhetsdata U0, I0 och P0 samt den induktans L0 och kapacitans C0 som får anslutas anges. Motsvarande värden Ui Ii, Pi, Li och Ci för komponenter i fältkretsen skall också anges. Om apparatens certifikat inte anger annat är högsta tillåtna omgivningstemperatur +40 C. Före ibruktagande skall kontroll utföras enligt SEK handbok Underhåll och reparation För kontroll och underhåll av elmateriel i riskområde med explosiv gasblandning hänvisas till SEK handbok 427 med svensk standard SS-EN Vid kontroll/underhåll se checklistor. Enbart originalreservdelar får användas. En eventuell reparation av apparaten får endast utföras genom Malux Elektro AB:s försorg. 19

22 5. Exempel på systembeskrivning Utförandeformen egensäkerhet EEx i Egensäkra kretsar Egensäkerhet Exi är den föredragna metoden för att åstadkomma explosionsskydd för signalkretsar världen över. Några viktiga punkter att ta hänsyn till tas upp nedan. Se vår hemsida för kurser om egensäkerhet. Definition av en egensäker krets Säkerheten i utförande egensäkerhet (Exi) baseras dels på att energin som kan uppstå i en gnista hålls så låg att den ej räcker för att tända aktuell gasblandning, dels på att ingen del av strömkretsen kan bli uppvärmd så att tändning kan ske genom en varm yta. Förutom normal funktion tar man också hänsyn till i standarden definierade felfall. Egensäker utrustnings indelning Beroende på sin uppbyggnad delas egensäker utrustning in i egensäker apparat, enkel apparat och barriär (tillhörande elektrisk apparat). Egensäkra apparater En egensäker apparat är en utrustning i vilken alla kretsar är egensäkra. Den skall vara godkänd av en provningsanstalt som angivit för vilka maximala värden (av Ui, Ii, Pi ) den är säker samt vilken induktans och kapacitans den har (Li, Ci). Dessutom anges för vilka explosionsgrupper och temperaturklasser den är säker. Om ej annat anges får omgivningstemperaturen vara maximalt 40 C. Märkningen är t.ex. EX II 1 G EEx ia IIC T4 (Ta 85 C), T5 (Ta 65 C), T6 (Ta 50 C). 20

23 Enkla apparater En apparat med en eller ett fåtal elkomponenter med väl definierade värden. Exempel är: Passiva komponenter som kontakter, dosor, kopplingslådor, potentiometrar och enkla halvledarkomponenter. Källor av lagrad energi med väl definierade parametrar, t.ex. kondensatorer eller induktanser (ej spole med järnkärna). Källor av genererad energi, t.ex. termoelement och fotoceller som ej genererar mer än 1.5 V, 100 ma, och 25 mw. Enkel apparat skall uppfylla alla krav enligt standard SS-EN 50020, men behöver ej vara godkänd av provningsanstalt. (Se sid. 12 inkl. hänvisningar till 7.3 och 8.1 i SS-EN där krav på säkerhet mot statisk uppladdning av plastytor samt mot mekanisk gnista från lättmetalldelar står.) Systemkonstruktören skall temperaturklassa den enkla apparaten. En kontaktfunktion i 40 kan ges temperaturklass T6, för övriga se T4- regeln på sid 16 i SS-EN (En komponent i 80 C omg.temp. med en yta 20 mm2, som matas med en barriär med P0 1.0W, kan ges temperaturklass T4.) Barriärer (tillhörande elektriska apparater) De är gränssnittet mellan egensäker och icke egensäker krets och får normalt inte sitta i explosionsfarligt område. Konstruktionen är utformad så att den egensäkra fältkretsen inte kan bli farlig genom fel i den icke egensäkra kretsen. Barriär skall vara godkänd.i certifikatet är angivet vilka värden av spänning, ström och ev. effekt (Uo, Io, Po ) som den maximalt släpper vidare. Det är också angivet vad som är maximalt tillåten tillkopplad induktans och kapacitans (Lo, Co ). Märkningen är t.ex. EX II (1) G [EEx ia] eller EX II 2 (1) G EEx dem [ia] IIC T6. Klamrarna indikerar att apparaten ej i sin helhet har det inom klamrar angivna skyddet. Den får alltså inte placeras i zon där detta skydd krävs, utan endast mata utrustning i sådan zon. Barriärer märks också med Um,ofta 250V, vilket är den högsta spänning apparater kopplade till barriären får matas med. Konstruktion och dokumentation av egensäkra kretsar När man konstruerar en egensäker krets med endast en barriär (tillhörande elektrisk apparat) är de begränsade värdena för extern kapacitans och induktans i barriärens certifikat gällande kretsen (Lo, Co ). För i kretsen ingående kablar samt egensäkra och enkla apparater beräknar man deras respektive induktans och kapacitans (Lc, Cc)resp (Li, Ci ), oavsett om de sitter i eller utanför riskområde. Systemkonstruktören upprättar en systembeskrivning som skall innehålla barriärens, den egensäkra eller enkla apparatens, kablars, dosors, etc, värden och att barriären ej matar kretsen med mer ström, spänning eller effekt än apparaterna i den är godkända för. Man kontrollerar också att den sammanlagda induktansen och kapacitansen i kretsen ej är högre än vad som får anslutas till barriären. Slutligen kontrollerar man att alla ingående apparater har den skyddnivå och explosionsgrupp som krävs för det farligaste riskområde kretsen går genom och rätt temperaturklass för sin omgivningstemperatur. Se standard SS-EN När flera egensäkra barriärer kopplas samman (t.ex. flera barriärer är anslutna till en vågbrygga) måste en noggrannare utvärdering ske. När så görs skall felfallsanalys enligt SS-EN ske. Hänsyn skall tas till återmatning av spänningar och strömmar från kretsen till barriärerna. Se standard SS-EN Den enklaste metoden är att utgå från att alla barriärers maximala spänningar och strömmar adderas. Skulle denna felfallsanalys ej göra kretslösningen möjlig (otillåtet höga värden för egensäkra apparater etc) kan en noggrannare utvärdering göras, baserad på de fel som är möjliga samtidigt. Kontrollen relaterad till egensäkerhet skall dokumenteras i detalj. För systemet beräknas Uos, Ios, Pos, Los och Cos. Egensäker skyddsnivå (ia resp. ib), explosionsgrupp och temperaturklasser är viktiga konstruktionsparametrar. Installation, jordning och särskilda krav för zon 0 Installation skall ske enligt SS-EN och underhåll enligt SS-EN som fås på svenska i SEK handbok 427. Egensäkra kretsar kan vara isolerade från jord eller anslutna till potentialutjämningssystemet om sådant finns i hela kretsens område. Jordning är normalt endast tillåtet i en punkt. Del av kretsen som ej klarar isolationsprov med 500V till jord räknas som jordad. För zenerbarriärer krävs normalt att de är anslutna till potential-utjämningssystemets jordpunkt med lägre än 1 Ohm impedans och en ledararea dimensionerad för högsta kortslutningsström, dock minst 4mm2 koppar. För zenerbarriärer och enkla apparater för zon 0 samt zon 0-kretsar utsatta för åska se SS-EN och SS-EN Arbete i och test av egensäkra kretsar Eftersom egensäkra kretsar måste konstrueras så att de inte kan orsaka antändning är det normalt tillåtet att arbeta med dem i drift. När man använder mätinstrument måste man dock tänka på att eftersom de kan lagra energi från och avge energi till kretsen kan de äventyra egensäkerheten. Kretsen skall bibehålla sin egensäkerhet vid inkopplingen av mätinstrumentet. Vi håller utbildningar i egensäkerhet och ATEX. Fråga oss när nästa kurs går! 21

24 Kopplingsdosor Fabrikat Ceag Kopplingsdosor Kopplingsdosor tekniska data Ex II 2 G /Ex II 2 D T58 C EEx e II T6 Certifikat PTB 00 ATEX 3108 Kapslingsmaterial Polyamid Skyddsklass IP66 enligt EN Märkspänning 690 V Märkström Beroende på kopplingsplint Typ 96 1 Max. 4x4 mm², PE 4x2,5 mm² mångtrådig Max. 2x6 mm², PE 4x4 mm² fåtrådig Typ 96 2 Max. 4x4 mm² Max. 2x6 mm² Artikel nr Typ Plint Förskruvning Vikt kg eazk PE 2xM25 0, eazk PE 4xM blindpropp 0,33 Artikel nr Typ Plint Förskruvning Vikt kg eazk PE 4xM blindpropp 0, eazk PE 4xM blindpropp 0, eazk PE 6xM blindpropp 0, eazk PE 6xM blindpropp 0,67 Instrumentkopplingslådor Fabrikat Ceag Kopplingslådor Kopplingslådor, tekniska data Ex II 2 G / Ex II 2 D T58 C EEx e II T6 / EEx ia IIC T6 Certifikat PTB 00 ATEX 3108 Kapslingsmaterial Polyamid Skyddsklass IP66 enligt EN Märkspänning 690 V Artikel nr Typ Plint Förskruvning Vikt kg GHG , Exi 6x2,5 mm²+ 4 PE/PA 1xM25 + 1xM25 (2x4,5-7 mm) inkl. 1 blindpropp 0, GHG , Exe 6x2,5 mm²+ 4 PE/PA 1xM25 + 1xM25 (2x4,5-7 mm) inkl. 1 blindpropp 0, GHG , Exi 6x2,5 mm²+ 4 PE/PA 1xM25 + 2xM12 (2x4,5-7 mm) inkl. 1 blindpropp 0, GHG , Exe 6x2,5 mm²+ 4 PE/PA 1xM25 + 2xM12 (2x4,5-7 mm)inkl. 1 blindpropp 0,23 Artikel nr Typ Plint Förskruvning Vikt kg GHG , Exi 12x2,5 mm²+ 4 PE/PA 1xM25 + 2xM32 (4x4,5-7 mm) inkl. 2 0,39 blindproppar GHG , Exe 12x2,5 mm²+ 4 PE/PA 1xM25 + 1xM32 (4x4,5-7 mm) inkl. 2 blindproppar 22

25 Installationsbrytare Fabrikat Ceag Installationsbrytare Installationsbrytare, tekniska data Ex II 2 G / Ex II 2 D T 67ºC EEx de IIC T6 Certifikat PTB 98 ATEX 3121 Kapslingsmaterial Polyamid Skyddsklass IP66 enligt EN Märkspänning 250 V~ Märkström 16 A Anslutning Brytare: 2x2,5 mm² PE: 4x2,5 mm² Ex-Materiel Artikel nr Installationsbrytare Typ Förskruvning Vikt kg pol GHG 273 1xM25 0, pol GHG 273 2xM20 0, vxl, trapp GHG 273 1xM25 0, pol, återfjädrande GHG 273 1xM25 0,33 Tryckknappslådor Fabrikat: Ceag Tryckknappslådor, tekniska data Ex II 2 G / Ex II 2 D T48 C EEx e II T6, EEx e ib IIC T6 eller EEx ed IIC T6 Certifikat PTB 00 ATEX 3117 Skyddsklass IP66 enligt EN (med dubbel tryckknapp IP65) Märkspänning 690 V AC Märkström 16 A Anslutning 2x2,5 mm², kontaktelement 4x4 mm², jordskruv Linser Vit, röd, gul, och grön ingår Artikel nr Typ Anm Förskruvning Vikt kg GHG Vredbrytare, 0-1, 1NO+1NC 1xM25 0, GHG Signallampa, V AC/DC 1xM25 0, GHG Tryckknapp, O, 1NO+1NC 1xM25 0, GHG Nödstopp, 1NO+1NC, förreglat 1xM25 0, GHG Nödstopp, 2 NC, förreglat 1xM25 0, GHG Dubbel tryckknapp, I O, 1NO+1NC 1xM25 0, GHG tryckknappar, I O, 2x(1NO+1NC) 1xM25 0, GHG Dubbel tryckknapp, I O, 1NO+1NC Signallampa, V AC/DC 1xM25 0, GHG tryckknappar, 2x(1NO+1NC) Signallampa, V AC/DC 1xM25 0,92 23

26 Artikel nr Typ Anm Förskruvning Vikt kg GHG Signallampa V AC/DC 1xM25 0,64 Dubbel tryckknapp, I O, 1NO+1NC Nödstopp, 1NO+1NC, förreglat GHG tryckknappar, I O, 2x(1NO+1NC) 1xM25 0,6 Nödstopp, 1NO+1NC, förreglat GHG tryckknappar, 2x(1NO+1NC) 1xM25 0,6 Nödstopp, 1NO+1NC, förreglat GHG Signallampa, V AC/DC 2 tryckknappar, I O, 2x(1NO+1NC)Nödstopp, 1NO+1NC, förreglat 2xM

27 Tryckknappar Fabrikat: Ceag Panelmonterade tryckknappar Ex-Materiel Panelmonterade tryckknappar, tekniska data Ex II 2 G EEx de IIC T6 Certifikat PTB 97 ATEX 1081 U (med kåpa PTB 99 ATEX 1034) Märkspänning 500 V ~ Märkström 16 A AC V 6 A 400 V 4 A DC V 6 A 60 V 0,8 A 110 V 0,5 A 220 V 0,2 A Max. anslutning 2x2,5 mm² Montagehål 30,5 mm Artikel nr Typ Anm Vikt kg GHG 418 Dubbel tryckknapp, I 0, exkl. kåpa, 1NO+1NC 0, GHG 418 Dubbel tryckknapp, I 0, exkl. kåpa, 2NO 0, GHG 418 Dubbel tryckknapp, I 0, exkl. kåpa, 2NC 0, GHG 418 Nödstopp, förreglat, exkl. kåpa, 1NO+1NC 0, GHG 418 Nödstopp, förreglat, exkl. kåpa, 2 NC 0, GHG 418 Nödstopp låsbar med nyckel, exkl. kåpa 1NO+1NC 0,12 Panelmonterad signallampa, tekniska data Ex II 2 G EEx de IIC T6 Certifikat PTB 98 ATEX 1040 U (med kåpa PTB 99 ATEX 1034) Märkspänning 20 V-250 V AC/DC Effekt < 1,2 W Uteffekt, lampa 0,6 W Serviceintervall timmar Max. anslutning 2x2,5 mm² Montagehål 30,5 mm Linser Vit, röd, gul och grön ingår Artikel nr Typ Beskrivning Vikt kg GHG 418 Signallampa, exkl. kåpa, V AC/DC 0,12 Tllbehör Artikel nr Typ Beskrivning Vikt kg GHG 410 Kåpa Pg16 för kabelanslutning av panelmonterade manöverdon 0,38 25

28 Manöverströmställare Fabrikat: Ceag Manöverströmställare Manöverströmställare, tekniska data Ex II 2 G / Ex II 2 D T49 C EEx de IIC T6 Certifikat PTB 99 ATEX 1163 Kapslingsmaterial Polyester Skyddsklass IP66 enligt EN Märkspänning 500 V ~ Märkström 16 A AC V 6 A 400 V 4 A DC V 2,0 A 110 V 0,6 A 230 V 0,5 A Max. anslutning Upp till 1x6 mm² eller 2x2,5 mm² Artikel nr Typ Anm Förskr. Vikt kg GHG 292 1xM32 1, GHG 292 1xM32 1, GHG 292 1xM32 1, GHG 292 1xM32 1, GHG 292 1xM32 1, GHG 292 1xM32 1, GHG 292 1xM32 1,4 26

29 Säkerhetsbrytare Fabrikat: Ceag Säkerhetsbrytare 10 A Ex-Materiel Säkerhetsbrytare, tekniska data Ex II 2 G / Ex II 2 D T53ºC EEx de IIC T6 Certifikat PTB 00 ATEX 1074 Kapslingsmaterial Polyamid Skyddsklass IP66 enligt EN Hjälpkontakt 1NO senslutande, tidig brytning Märkspänning 500 V ~ Märkström 10 A AC V 10 A 400 V 10 A 500 V 10 A Max. försäkring Max. 20 A (400 V), max. 16 A (500 V) Max. anslutning 2x2,5 mm² Kabelinföringar 2xM25 kabel Ø 8-17 mm 1xM20 kabel Ø 5-13 mm Artikel nr Typ Anm Vikt kg GHG polig, 10 A 0,71 Säkerhetsbrytare 20 A, 40 A Säkerhetsbrytare, tekniska data Ex II 2 G / Ex II 2 D, T55 C (GHG262) T53 C (GHG263) EEx de IIC T6 Certifikat PTB 99 ATEX 1161 Kapslingsmaterial Glasfiberarmerad polyester Skyddsklass IP66 enligt EN Hjälpkontakt 1 NO senslutande, tidig brytande Märkspänning 690 V Märkström 20 A / 40 A AC V 20 A / 40 A 400 V 20 A / 40 A 500 V 16 A / 40 A 690 V 10 A / 32 A Max. försäkring 20A Max. 35 A (400 V), max. 25 A (690 V) Max. försäkring 40A Max. 80 A (400 V), max. 63 A (690 V) Max. anslutning (20 A) 2x4 mm² / (40 A) 2x16 mm² Hjälpkontakt 2x4 mm² Kabelinföringar 20 A 2xM32 kabel Ø mm 1xM25 kabel Ø 8-17 mm 40 A 2xM40 kabel Ø mm 1xM25 kabel Ø 8-17 mm Artikel nr Typ Anm Vikt kg GHG polig, 20 A 1, GHG polig, 40 A 2,8 27

30 Säkerhetsbrytare 80 A Säkerhetsbrytare, tekniska data Ex II 2 G / Ex II 2 D T53 C EEx de IIC T6 Certifikat PTB 00 ATEX 1091 Kapslingsmaterial Glasfiberarmerad polyester Skyddsklass IP66 enligt EN Hjälpkontakt 1NO senslutande, tidig brytning Märkspänning 690 V Märkström 80 A AC V 80 A 400 V 80 A 500 V 80 A 690 V 80 A Max. försäkring Max. 160 A (400 V), max. 100 A (690 V) Max. anslutning 2x25 mm² Hjälpkontakt 2x4 mm² Kabelinföringar 2xM50 kabel Ø mm 1xM25 kabel Ø 8-17 mm Artikel nr Typ Beskrivning Vikt kg GHG polig, 80 A 7,1 Säkerhetsbrytare 125 A, 180 A Säkerhetsbrytare, tekniska data Ex II 2 G / Ex II 2 D T53ºC EEx de IIC T6 Certifikat PTB 99 ATEX 1164 Kapslingsmaterial Glasfiberarmerad polyester Skyddsklass IP66 enligt EN Hjälpkontakt 1NO senslutande,tidig brytning Märkspänning 690 V~ Märkström 125 A / 180 A AC V 125 A / 180 A 400 V 125 A / 180 A 500 V 125 A / 150 A 690 V 110 A / 125 A Max. försäkring 125A Max. 200 A (400 V), max. 160 A (690 V) Max. försäkring 180A Max. 250 A (400 V), max. 200 A (690 V) Max. anslutning 125A 1x50 / 70 mm² Max. anslutning 180A 1x120 mm² Hjälpkontakt 2x4 mm² Kabelinföringar 2xM63 kabel Ø mm 1xM25 kabel Ø 8-17 mm Artikel nr Typ Beskrivning Vikt kg GHG polig, 125 A GHG polig, 180 A 13,5 28