LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF SKÅNE

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF SKÅNE PROTOKOLL Stämmoprotokoll Tid Plats Aulan, Alnarp 1 Stämman öppnas Marianne Andersson hälsade alla varmt välkomna till LRF Skånes regionstämma. Ordföranden hälsade välkommen till fullmäktige, alla gäster, företrädare för LRFs riksförbundsstyrelse, representanter för de ekonomiska föreningarna och media, m.fl. Parentation hölls för de medlemmar och förtroendevalda som har lämnat oss under året. Vi känner stor saknad och hedrar de bortgångna med en stunds stillhet. Marianne Andersson, regionordförande, lyfte i sitt hälsningsanförande händelser så som Swedbank, Miljöpartiet och internationella händelser som Brexit, terrordåd i Frankrike samt presidentvalet i USA. Marianne redovisade också vad man jobbar med på central nivå inom LRF, t.ex. vendirektivet, exportmöjligheter till Kina, intrång på åkermark. Marianne avslutade med säga alla gör ett fantastiskt arbete ute, det görs med intresse och för det är roligt, så, tillsammans är vi, tillsammans kan vi och tillsammans gör vi det. Marianne förklarade stämman för öppnad. Marianne Andersson presenterade Årets kommungrupp i Skåne 2017, Helsingborgs Kommungrupp. Regionordföranden överlämnade diplom, ordförandeklubba och blommor till Lars Törner, ordförande, som tackade för utmärkelsen. Regionordföranden presenterade Årets lokalavdelning i Skåne, Villie-Katslösa. Diplom, ordförandeklubba och blommor överlämnades till ordförande Per-Olof Lavesson och ledamot Christina Rosén. Ordföranden tackade för utmärkelsen. Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad delade ut priset Ung Växtkraft på kronor till Kristina Niklasson, Furumossens lantbruk, Hässleholm. Kristina Niklasson tackade för priset. LF Skåne presenterade Ung Växtkraft och där pristagaren Josefin Svensson redan tidigare tagit emot det nationella priset på kronor. LF Skåne uppmärksammade henne med blommor. Josefin Svensson tackade och berättade hon fått priset i Stockholm och priset fått mycket uppmärksamhet i media. Studieförbundet Vuxenskolan delade ut pris med presentkort och blommor, till den lokalavdelning som genomförde studiecirklar, fortbildning, bäst och mest och det var Östra Sallerup-Långaröd. Glenn Oredsson, ledamot i LRF Skånes styrelse, presenterade We Effect och deras arbete.

2 2 Val av ordförande och vice ordförande vid stämman På valberedningens förslag utsåg stämman följande: Ordförande: Eva Karin Hempel, Vellinge Vice ordförande: Christer Mårtensson, Gärsnäs Stämmoordföranden tackade för förtroendet. Stämmoordföranden uppmanade ombuden räcka upp sina nummerlappar när man önskar ordet. Anföranden bör hållas från talarstolen, vid kortare pass finns mikrofoner ute i lokalen tillgå. Yrkandena ska överlämnas skriftligt efter föredragande. Yttranderätt men ej förslagsrätt tillkommer även medlemmar som inte är valda ombud. Yttranderätt har också riksförbundsstyrelsens ledamöter, Åsa Odell och Sven Norup. 3 Anmälan av styrelsens val av sekreterare Ordföranden anmälde styrelsen utsett: Sekreterare Helén Rosengren, Höör Protokollsekreterare Monica W-Borg, Höör Lena Henningsson-Jönsson, Höör 4 Röstlängden Anmäldes ombudsanmälan skett före stämman. Av noteringar i röstlängden framgick antalet röstberättigade var totalt 144 och fördelade enligt följande: A. Styrelsen 8 av 8, närvarande utan rösträtt B. Lokalavdelningarnas fullmäktige 108 av 157 C. Kommungruppsordföranden 18 av 33 D. LRF Ungdomen 10 av 10. Beslutades fastställa röstlängden enligt ovan redovisade närvaronotering. 5 Val av protokolljusterare och rösträknare Till, jämte stämmoordförandena, justera stämmans protokoll valdes Jörgen Bengtsson, Vollsjö och Christer Laurell, Svalöv. Till rösträknare föreslog valberedningen Ingvar Larsson, Verum Bertil Nilsson, Tomelilla Jan Greger Persson, Kävlinge - huvudansvarig Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Arbetet biträds av Jan Hultgren, Höör Göran Kihlstrand, Höör Anita Persson, Höör 2

3 6 Kallelse till stämman Sekreteraren redovisade sättet för stämmans kallande. Stämman pålystes i brev ut till lokalavdelningarna inför lokalavdelningarnas årsmöten utsänt i december Annonsering i Land vecka 7, d.v.s. den 17 februari. Kallelse och handlingar har sänts ut den 8 mars. (Enligt stadgarna för regionförbundet skall skriftligt kallelse utgå 2-4 veckor före stämman.) Stämman beslutade godkänna kallelsen till stämman. 7 Föredragningslistan Anmäldes styrelsens förslag till föredragningslista. Anmäldes styrelsen vill lyfta djurskyddsfrågan under punkt 19. André Svensson, Västra Gärds, vi fick in en motion för sent och undrar om motionen kan behandlas. Sekreteraren förklarade motionen lyfts under punkt 19 och då finns det möjligheter lämna synpunkter. Stämman beslutade fastställa föredragningslistan. Ajournering för lunch. 8 Styrelsens verksamhetsberättelse Anmäldes styrelsens verksamhetsberättelse för 2016, samt i densamma redovisad resultaträkning, samt balansräkning per den 31 december 2016 för den ideella föreningen. LRF Skånes verksamheten för opinion och media presenterades med en film. Emil Hjalmarsson, ordförande för LRF Ungdomen i Skåne, presenterade deras verksamhet med både ord och film. LRF Ungdomarna i Skåne blev Årets Region i Sverige. Regionstyrelsen och ungdomsstyrelsen presenterade sig med namn och ort. Christer Laurell lyfte frågan om medlemsantalet minskar, vilket han är oroad över. Det är ju trots allt medlemmarna som är motorn i organisationen. Hur ser styrelsen på medlemsutvecklingen? Bertil Göransson saknar motionsredovisning från fjolåret i årsberättelsen där det kunde stå hur motionerna hanterats. Kan någon svara på motionshanteringen? 3

4 Maria Hofvendahl Svensson svarade det går på rätt håll med medlemsantalet och en hel del av de medlemmar som tidigare utgått valt bli medlemmar igen. Vad gäller motionsredovisning i årsberättelsen så tar styrelsen detta till sig till nästa stämma. Camilla Hansson vill motionssvaren ska återkopplas till motionärerna, vilket inte har gjorts det senaste året. Finns det någon som kan berätta hur resultatet blivit? Ronny Henningsson undrade över medlemsutvecklingen och om det var ett tapp även tidigare. Helén Rosengren informerade om medlemsökningen bröts 2015, vi tappar fortfarande medlemmar men rekryteringen går bra. Målet är öka antalet medlemmar igen Maria Hofvendahl Svensson informerade om svar har skickats till motionärerna efter hand. Anna Kristoffersson vill alla motioner redovisas till lokalavdelningarna, som en sammanfning, så man vet vad man jobbar med på riks. Anna lyfte också frågan om skolböcker som inte har korrekt information och som hon lyfte även i fjol och önskade en återkoppling. Maria Hofvendahl Svensson säger styrelsen tar till sig önskemålet motionsredovisning ska skickas ut till samtliga lokalavdelningar fortsättningsvis. Bertil Göransson yrkade på de motioner som kommer från stämman ska komma med i årsredovisningen. Styrelsen lovar se till det blir en redovisning av motionerna i årsberättelsen till nästa år. Stämman beslutade godkänna verksamhetsberättelsen. Åsa Odell, ledamot i riksförbundsstyrelsen, redovisade koncernens ekonomi Camilla Hansson tackade för redovisningen, det var intressant, men blir oroad över vi beroende av en uppgång på aktierna på avkastningen och hur det ska täcka skulderna för dotterbolagen. Utan uppgången hade inte medlemsintäkterna kunnat täcka upp. Det är en farlig strategi, hur ser ni på riks på detta? Åsa Odell, det är en befogad fråga. LRF ska vara ekonomiskt oberoende på lång sikt. Hur stor balansräkning behöver vi i förhållande till de risker vi har. LRF ska vara ekonomiskt oberoende, riskaptit, vilka risker bedömer vi i dotterbolagen, vilket avkastningskrav sätter vi, hur pensionsskulden utvecklas. Arbetet pågår i styrelsen och resulterar i olika typer av åtgärder. Henric Brinte tackade för redovisningen och undrade över Macklean, ett konsultföretag, varför starta upp ett till när vi redan har LRF Konsult? Hans Persson ställde frågan om det är livförsäkringen som också försvinner nu? Åsa Odell svarar LRF Konsult är något helt annat och det är en helt annan typ av verksamhet än vad Macklean är. 4

5 Det handlar inte om livförsäkringen. Vi sålde våra försäkringar och det är bara en blygsam del kvar, men det kostar för mycket ha kvar ett försäkringsbolag. Försäkringsfrågor är viktiga och vi kommer fortsätta jobba med detta. Anna Kristoffersson sade med en brand som erfarenhet så är det viktigt LRF hittar ett system för stärka upp den här typen av skador. Hur stöttar man medlemmarna. Hon får mest information från LRF Samköp i brevlådan och utskicken bör inte ha en blank sida, utan nyttja båda sidorna för information. Annars bör informationen skickas per e-post. Hans Persson framhöll medlemstappet hade en del göra med olycksfallsförsäkringen försvann. När det hänt någon skada bör LRF Konsult upprätthålla kompetens för den som drabbas av större skada och behöver ha någon som reder ut begreppen, oavsett vilket försäkringsbolag man har. Per Persson undrade varför ingen av de närmsta i riksförbundsstyrelsen ställer upp till ordförandeposten? Åsa Odell svarade det är av hälsoskäl i familjen som gör jag inte ställer upp som ordförandekandidat. Vad gäller försäkringar så finns möjligheten anlita LRF Konsult. Råkar du ut för en brand eller liknande ska det finnas oberoende hjälp få i LRF. LRF Samköp och medlemsutskick har bättre och bättre samarbete med medlemsavdelningen vad gäller just detta. Helén Rosengren, regionchef, redovisade LEABs, Lantbrukarnas Ekonomi AB, ekonomiska läge. Stämman beslutade med godkännande lägga verksamhetsberättelsen för 2016 till handlingarna. 9 Revisorernas berättelse Föredrog revisorn Michael Bengtsson revisorernas berättelse över granskningen av 2016 års verksamhet och förvaltning. Stämman beslutade med godkännande lägga revisionsberättelsen till handlingarna. 10 Beslut om resultat- och balansräkning På revisorernas tillstyrkan beslutade stämman fastställa resultat- och balansräkningen per den 31 december Resultaträkningen uppgår till 0 kronor. Balansräkningen omsluter för LRF Skåne kronor och stämman beslutade fastställa balansräkningen. 11 Ansvarsfrihet I enlighet med revisorernas tillstyrkan beslutade stämman 5

6 bevilja styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för 2016 års förvaltning. 12 Arvoden, traktamenten och reseersättningar Henric Brinte redovisade de föreslagna ersättningarna: Valberedningen konstaterade riksförbundets stämma far beslut i fråga om dagarvoden samt om årsarvode till LRF Skånes ordförande, liksom om traktamenten och resekostnadsersättningar. F n gäller följande ersättningar: Dagarvode utgår för såväl sammanträdes- och förrättningstid som restid med följande belopp exklusive sociala avgifter. Timmar: 1-13 Ersättning: 225 kr/timme Timmar: Ersättning: kr Vid flerdagsförrättningar utgår inget arvode mellan kl Antalet timmar beräknas som antalet påbörjade timmar som överstiger 30 minuter. Dagarvode utgår endast för hela timmar. Telefonersättning ersätts enligt timarvode. Rese- och traktamentsersättningar Bilersättning utgår med 28 kr/mil. Vid samåkning utgår ett tillägg med 5 kr/mil och passagerare. Vid användande av miljöbil gäller samma regler som för anställd personal. Traktamentsersättning utgår enligt LRFs avtal för anställda. Telefonersättning För uppdraget som regionordförande tillhandahåller Lantbrukarnas Ekonomi Aktiebolag telefonabonnemang. Noteras årsarvode till LRF Skånes ordförande, enligt beslut i riksförbundets styrelse, utgår med en fast del motsvarande 1,5 prisbasbelopp, kronor jämte en rörlig ersättning om 3,50 kronor per antalet medlemmar i regionförbundet den 31 december Valberedningen beslutade föreslå årsarvoden i styrelsen enligt följande styrelsen inbördes fördelar 4 prisbasbelopp inom sig, samt till förtroendevalda tjänstgörande revisorer skall utgå ersättning med 5 % av prisbasbeloppet per person. Valberedningen beslutade föreslå ifråga om telefonkostnad för 1:e och 2:e v. ordf. skall telefonkostnaderna täckas, vilket innebär ersättning för faktiska omkostnader för uppdraget i LRF Skåne. Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Arvode till valberedningens ordförande Beredningsgruppen föreslår stämman besluta det till valberedningens ordförande, utöver ordinarie ersättning utgår ett fast arvode på 3.600:-/år. 6

7 Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. 13 Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen Valberedningen beslutade föreslå stämman styrelsen skall bestå av 8 ledamöter. Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Valberedningen konstaterade mandiden utgår 2017 för Marianne Andersson, Anderslöv, Anders Svensson, Allerum, Anders Rolfsson, Ljungbyhed och Hans Ramel, Övedskloster. Valberedningen beslutade som styrelseledamöter för perioden fram till 2019 föreslå omval av Marianne Andersson, Anderslöv Anders Svensson, Allerum Anders Rolfsson, Ljungbyhed Hans Ramel, Övedskloster Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. Kvarstående styrelseledamöter är: Stig Lundström, Sibbhult, Maria Hofvendahl Svensson, Everöd, Glenn Oredsson, Stoby och Emil Hjalmarsson, Ängelholm. 14 Val av regionordförande bland styrelsens ledamöter Valberedningen föreslog stämman som LRF Skånes ordförande för perioden föreslå Marianne Andersson, Anderslöv. Stämman beslutade enhälligt enligt valberedningens förslag. Marianne Andersson tackade för förtroendet. 15 Val av revisorer jämte suppleanter Valberedningen föreslog stämman som ordinarie revisorer, mandid 1 år, välja Lars-Ingmar Månsson, Glemmingebro (omval) Michael Bengtsson, Viken (omval) Valberedningen föreslog stämman som ordinarie revisorer, mandid 1 år, välja Sara Thim, Kristianstad (omval) Jan-Anders Möller, Gärsnäs (omval) Stämman beslutade enligt valberedningens förslag. 7

8 16 Fastställande av antal samt val av ledamöter i valberedningen inför 2017 års stämma, däribland dess ordförande Beredningsgruppen föreslog 7 ledamöter i LRF Skånes valberedning. Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. En representant från respektive sydost, nordost, sydväst och nordväst, dessutom en representant från LRF Ungdomen och en representant från föreningsföretagen. Utöver dessa utses även en ordförande. I tur väljas 2017 är ledamoten från sydöstra Skåne. Här föreslogs på 4 år: Sara Thunell, Löderup, (tom stämman 2021) - omval För LRF Ungdomen föreslogs på ett år: Stefan Löfgren, Vallåkra - omval För föreningsföretagen föreslogs på ett år: Bo Svensson, Ljungbyhed (Södra) - nyval Som ordförande i valberedningen föreslogs på ett år: Eva Karin Hempel, Vellinge nyval Tidigare valda Nordöst Lars Gustavsson, Knislinge (tom 2018) Sydväst Camilla Hansson, Genarp (tom 2019) Nordväst Stefan Olsson, Grevie (tom 2020) Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag. 17 Val av 13 fullmäktige till 2017 års riksförbundsstämma jämte ersättare LRF Skåne har tretton fullmäktigeplatser vid riksförbundsstämman. Valberedningen föreslog stämman besluta om följande ledamöter: Ordinarie Marianne Andersson, Anderslöv Stig Lundström, Sibbhult Maria Hofvendal Svensson, Everöd Anders Svensson, Allerum Hans Ramel, Övedskloster Anders Rolfsson, Klippan Emil Hjalmarsson, Ängelholm Glenn Oredsson. Stoby Sara Thunell, Löderup Anna Kristoffersson, Veberöd David Mårtensson, Gärsnäs Peter Kristoffersson, Perstorp Camilla Hansson, Genarp Magnus Gustafsson påpekade det är märkligt hur dessa väljs och undrade hur valen görs, eftersom flera kommer år efter år på listan. 8

9 Henric Brinte, valberedningen har en fullmäktige på plats och ser hur aktiva fullmäktige är på riksförbundsstämman. Vi letar nya varje år, en del som blir tillfrågade har inte tid eller vill inte. Det är viktigt vi väljer människor som kan prata vid stämman. Magnus föreslår fler ungdomar ska komma med, t.ex. Karin Skoog istället för Anna Kristoffersson. Peter Kristoffersson sa ungdomarna önskar en ökad närvaro från ungdomarna vid riksförbundsstämman och nominerade Karin Skoog. Camilla Hansson förtydligade Emil Hjalmarsson för ungdomen finns representerad. Ordförande gick till omröstning för fullmäktige namn för namn. Ordinarie Marianne Andersson, Anderslöv Stig Lundström, Sibbhult Maria Hofvendal Svensson, Everöd Anders Svensson, Allerum Hans Ramel, Övedskloster Anders Rolfsson, Klippan Emil Hjalmarsson, Ängelholm Glenn Oredsson. Stoby Sara Thunell, Löderup Anna Kristoffersson, Veberöd David Mårtensson, Gärsnäs Peter Kristoffersson, Perstorp Camilla Hansson, Genarp Karin Skoog, Lövestad Ordförande fastslog följande är valda efter omröstning: Ordinarie Marianne Andersson, Anderslöv Stig Lundström, Sibbhult Maria Hofvendal Svensson, Everöd Anders Svensson, Allerum Hans Ramel, Övedskloster Anders Rolfsson, Klippan Emil Hjalmarsson, Ängelholm Glenn Oredsson. Stoby Sara Thunell, Löderup David Mårtensson, Gärsnäs Peter Kristoffersson, Perstorp Camilla Hansson, Genarp Karin Skoog, Lövestad Hans Persson påpekade det kanske hade varit lämpligt ta det i bokstavsordning. Valberedningen föreslog stämman besluta om följande ersättare 9

10 Ersättare inträda i turordning 1. Hans Cedergren, Vellinge 2. Johan Nilsson, Ekeby 3. Martha Henriksson Witt, Bjärred 4. Paul Leteus, Kävlinge 5. Josefin Svensson, Båstad 6. Nils Frank, Eslöv Ordförande ställde frågan om det skulle finnas 7 ersättare som ursprungsförslaget. Nils Frank föreslog Anna Kristoffersson som ersättare på plats 7. Ersättare inträda i turordning 1. Hans Cedergren, Vellinge 2. Johan Nilsson, Ekeby 3. Martha Henriksson Witt, Bjärred 4. Paul Leteus, Kävlinge 5. Josefin Svensson, Båstad 6. Nils Frank, Eslöv 7. Anna Kristoffersson, Veberöd Stämman beslutade enligt valberedningens förslag med tillägg av Nils Franks förslag. 18 Motionsbehandling LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SVALÖVS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 1 Renkavle SVALÖVS LOKALAVDELNING: Svalövs LRF-avdelning återkommer med motion om Renkavle i Sverige. Vi vidhåller detta är en riksangelägenhet som måste tas på största allvar. Under senare år har det skett en mycket stor förekomst av ogräsfröet renkavle i stora delar av Sverige. Ett gräsogräs som förökar sig i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad jordbearbetning. Detta ogräs är mycket konkurrensstarkt, skördesänkande och mycket kostsamt bekämpa. Vi anser renkavle är ett mycket större problem än flyghavreförekomst i vissa delar av vårt land. I England betraktas renkavle som ett av de allvarligaste hoten mot deras veteodling. Omfande resistens problem har uppstått just mot detta ogräs i Sverige och övriga Europa. 10

11 Vi föreslår: LRF skyndsamt verkar för forskning och bekämpning mot detta ogräs får en snabb och hög prioritet för få fram kunskap och metoder för bekämpa detta svårbekämpande ogräset i Sverige. Regionstyrelsen delar motionärernas uppfning renkavle är ett problemogräs som ökar i Sverige. Renkavle utvecklar resistens mot selektiva gräsherbicider. Framtida strategier mot renkavle måste innehålla andra former av åtgärder än enbart kemiska ogräsmedel. Under senare år har det skett en stor förekomst av ogräsfröet renkavle i stora delar av Sverige. Renkavle förökar sig i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad jordbearbetning. Renkavle är mycket konkurrenskraftig, skördesänkande och svårt och kostsamt bekämpa. I höstveteodling utgör renkavle ett speciellt problem, men dyker upp i allt fler grödor. Ytterligare har renkavle visat omfande resistens mot herbicider, både i Sverige och i övriga Europa. Detta föranleder det behövs ytterligare både forskning och utveckling av nya och effektiva växtskyddspreparat. LRF Skåne konstaterar forskning och försök i frågan pågår. Ytterligare resurser kan behöva ställas till förfogande för fler renkavlestudier. Det är viktigt varje odlare genomför åtgärder för minimera risken för resistens uppstår eller en förändring i känsligheten för en aktiv substans sker. Några exempel är Håll ogrästrycket nere, variera växtföljden, växla mellan preparat och kombinera kemisk bekämpning med mekanisk. Motsvarande motioner angående renkavleproblematiken lämnades till stämman 2016 från tre LRF avdelningar. LRF Skånes stämma 2016 beslöt bland annat skicka en skrivelse till LRF Växtodling för åtgärd. Nedan följer ett utdrag ur LRF Växtodlings svar i september 2016 med åtgärdsförslag och exempel på informationsaktiviteter. Genom kombinera olika åtgärder, så kallad integrerad bekämpning (IPM), kan risken för resistens minskas: Håll ogrästrycket nere genom stubbearbetning och plöjning Variera växtföljden Sortval och utsädesmängd för ökad konkurrens Växla mellan ogräsmedel med olika verkningsmekanism På Borgeby och Brunnby fältmässor fick renkavle stort genomslag med seminarier och maskindemonstrationer. LRF har uppmärksammat frågan på Gröna sidorna i Land den 23 juni och sedan på LRF Skånes sida den 2 september. Jordbruksverket har publicerat flera ogräsbrev om renkavle under det senaste året: ATL hade i mars, 2016 ett helt uppslag om renkavle med Per Widén från Jordbruksverket. 11

12 LRF Växtodling har frågan högt på dagordningen även under 2017 och ser framför allt informationsinsatserna som viktiga, så man uppmärksammar spridningsrisker vid t ex maskinsamverkan. LRF Växtodling gör bedömningen någon flyghavrelag inte är aktuell samt resistensrisken vid användningen av växtskyddsmedel kan hanteras. Vidare marknaden för nya medel är tillräckligt intressant och utvecklingsarbetet hos växtskyddsföretagen fortgår. Artikel i Jordbruksaktuellt den februari, 2017, Per Widen, Jordbruksverket. Delar av budskapet angående renkavle: Gör allt för inte få in renkavle på fälten, kritik riktades mot många inte gör tillräckligt för skydda sina jordar. Ställ krav på de maskinstationer som kör, eller på maskinerna när ni köper begagnat. LRF Skånes regionstyrelse anser Jordbruksverk, Länsstyrelse, återförsäljarled och rådgivningsorganisationer har en viktig uppgift fylla vad gäller information om renkavleproblematiken. Vidare hur renkavle bekämpas på ett optimalt sätt med tillbuds stående produktionshjälpmedel och odlingsteknik LRF Skånes regionstyrelse anser frivilliga åtaganden och ansvarstagande är av största betydelse. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse forts utöva påtryckning på LRF Växtodling med uppmaningen forts forskning och försöksverksamhet är av största betydelse i frågan uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse lyfta renkavleproblematiken till relevanta myndigheter, återförsäljare och rådgivning via LRF Växtodling, så dessa intensifierar sin rådgivning och/eller information till jordbrukare. Stämman: Christer Laurell yrkade på motionen skickas vidare till riksförbundsstämman. Han informerade om renkavle är mycket farligare än flyghavre och det finns inga bekämpningsmedel som klarar det fullt ut. Det är ett allvarligt problem mot växtodling. Det kanske ska upprättas en professur på lantbruksuniversitet som bara jobbar med renkavleproblemet i landet? Han uppmanade stämman rösta för motionen går vidare till riksförbundsstämman. Emil Hjalmarsson menade styrelsen är mycket medvetna om problemet och vill motionen går direkt till LRF Växtodling. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag och med tillägg enligt Christer Laurells yrkande om sända motionen till riksförbundsstämman. 12

13 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 2 Förbud mot fröspridande ekologisk fokusareal intill fältgräns mot granne KVISTOFTA LOKALAVDELNING: När man har fröodling är det mycket viktigt hålla fältkanterna fria från fröande ogräs som med vindens och det vildas hjälp kan spridas över fältet. Därför rekommenderar Sveriges Frö- och Oljeväxtodlareförening odlarna i god tid (före Vägverket) slå närbelägna vägkanter samt slå kanterna runt fröfältet med någon meters bredd. Värdet av dessa åtgärder minskar drastiskt om en granne samtidigt i angränsande fältkant har en ekologisk fokusareal på obrukad mark med ogräs som får stå kvar hela året blomma och bilda frön som sprids med vind och djur. Som exempel kan nämnas om skördat klöverfrö efter certifiering innehåller 8-10 frön av skräppa (Rumex) per 50 g frövara reduceras grundpriset med 10 %. Innehåller frövaran mer än 10 frön av skräppa utgår ingen betalning till odlaren för partiet. Som jämförelse kan nämnas 50 g klöverfrö består av st. klöverfrön. Inför fröskörd år 2018 förväntas det ovan omtalade prisavdraget höjas till 40 % av grundpriset. Även för odlare av andra utsädesgrödor liksom för odlare med konventionella odlingar är det en stor nackdel gränsa intill en ekologisk fokusareal med fröspridande växtlighet. Med ledning av ovanstående yrkar vi: LRF till Jordbruksverket framför krav på ekologisk fokusareal som anlägges i gränsen till annan brukares odlingsmark skall hållas fri från fröspridande växtlighet under hela odlingssäsongen. Ekologisk fokusareal som inte kommer kunna hållas fri från fröspridande växtlighet skall inte få anläggas längs ovannämnda fältgräns; motionen skickas vidare till LRF Skånes stämma för vidare befordran till LRF:s riksorganisation. Regionstyrelsen förstår motionärernas synpunkt avseende ekologiska fokusarealer intill en fältgräns mot en granne och vilka frågeställningar som kan uppstå. Samtidigt konstaterar LRF Skåne det är två olika jordbruksföretag som är berörda av frågeställningen utifrån förmodligen olika utgångspunkter. Den ene företagaren har ambitionen odla en utsädesgröda där inslag av främmande växtslag mer eller mindre är otillåtna. Den andre företagaren vill kanske på ett bra sätt för sin del bidra med gynna mångfalden av pollinerare, nyttodjur, fåglar etc. LRF Skåne vill uppmana alla jordbruksföretagare använda god lantmannased och ha en god dialog med sina yrkesgrannar. Genom en konstruktiv och lyhörd dialog kan säkerligen många frågeställningar som eventuellt kan ge upphov till problem rätas ut till 13

14 något som blir en positiv lösning för båda parter. Behovet och intresset hålla ogräsfloran på en så låg nivå som möjligt torde vara alla parters gemensamma intresse. LRF Skåne anser inte ytterligare regelverk är någon framgångsrik väg vi önskar gå. Istället arbetar LRF utifrån önskemål från medlemmarna för färre regler och mindre krångel med regelverken för de svenska jordbruksföretagen för gynna möjligheter för verksamhetsutveckling och stärka deras konkurrenskraft. Syftet med förgröningsstödet är minska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, ett stort krav inom hela EU. Förgröningsstödet är en obligatorisk del för alla som söker gårdsstöd. Den som söker gårdsstöd söker alltså automatiskt även förgröningsstöd. I förgröningsstödet finns regler om man ska ha minst 5 procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Konsekvensen är alltså varje jordbruksföretag ska uppfylla vissa areella målsättningar vad gäller förgröning inklusive ekologiska fokusarealer. Utifrån brukande- och äganderätt så måste varje jordbruksföretagare kunna planera och bestämma hur hen vill uppfylla dessa krav för få en optimal lösning för företaget liksom en optimal ersättning. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses härmed besvarad. Stämman: Stefan Lövgren vill man belyser vad man har i fokusarealen. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 14

15 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND TOMMARPSBYGDENS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 3 Plastgräset håller på ersätta äkta vara TOMMARPSBYGDENS LOKALAVDELNING: Det finns miljömål som säger vi ska minska vår användning av fossilt material och vi måste minska utsläppen av mikroplaster i haven. Plastgräs är en bov i båda dessa miljömål men trots detta så ökar antalet plastgräsplaner med ca 100 st. årligen, det är även den näst största miljöboven till förekomst en av mikroplast er i Östersjön. Idag nyanläggs även många andra ytor såsom rondeller, lekplatser, parker osv med plastgräs istället för naturgräs. Enligt rapporter från IVL (Svenska Miljöinstitutet) och SWECO (Naturvårdsverket) rapport Detta tycker vi är oroväckande! Naturgräset är ett mycket miljövänligare alternativ, gräset binder koldioxid från atmosfären vilket är värdefullt för miljön. Naturgräsets fördelar är många fler än fördelarna med plastgräs. Något som direkt påverkar lantbrukskåren är fröodlingen kommer minska i t akt med plast gräsplanerna och övriga områden belagda med plastgräs ökar fanns det plastgräsplaner i 239 av 290 kommuner i Sverige till en yta av cirka 740 ha, och då är inga av de övriga ytorna inräknade. Ska vi låta det miljöfarliga plastgräset ersätta den äkta vara, det fina gräset? Vi yrkar Tommarpsbygdens lokalavdelning skickar motionen vidare till Regionstämman Regionstyrelsen arbetar för svensk grönytefröodling, och då främst arterna ängsgröe, rödsvingel och engelsk rajgräs Regionstyrelsen hjälper till i kampen mot läckaget av mikroplaster ska upphöra från ytor som kan ersättas av naturgräs och därmed främja fröodlingen Regionstämman skicka r motionen vidare till Riksstämman. Regionstyrelsen delar motionärens uppfning angående de miljöproblem som konstgräsplaner orsakar och det krävs åtgärder från samhällets sida för komma till rätta med problemen. Det faktiska miljöproblemet är det fossila fyllnadsmaterial som används när man anlägger konstgräsplaner och andra ytor. För det mesta så använder man en gummibaserad produkt som kallas SBR (Styren Butadien Rubber) SBR är återvunnet gummi från bil och maskindäck som mals till ett finkornigt granulat. Detta granulat fylls årligen på med 3 6 ton/år/plan. Granulatet transporteras senare bort från planerna med hjälp av snö, is och ven, till vendrag, sjöar och hav. Läckage från konstgräsplaner har pekats ut som en betydande källa till mikroplast. 15

16 Naturen kan inte helt bryta ner plast, utan plasten bryts ner i mindre och mindre delar. Ju mindre plastpartiklarna är, desto större risk de tas upp i de marina djurens vävnader. Musslor och andra djur som filtrerar ven för få i sig föda riskerar samtidigt få i sig plastpartiklar. Vidare finns indikationer på mikroplaster kan binda till sig organiska miljögifter utöver de kemikalier som plasten redan innehåller. Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Länsstyrelsen i Skåne anser spridning av fossila fyllnadsmaterial kan vara förknippad med miljörisker. Det byggs ca 100 konstgräsplaner/år i Sverige. Den stora fördelen med konstgräsplaner är man kan bruka dessa planer betydligt fler timmar/år, i jämfört med en plan med naturligt gräs. Det finns stora möjligheter och ett behov av utveckla olika grässorter så de klarar dagens krav på kunna användas under större del av året för spel, lek mm. Därför krävs det ökad forskning och utveckling inom svensk grönytefröodling. Naturvårdsverket har fått i uppdrag identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet och verka för reducera uppkomst och utsläpp av mikroplast från dessa källor. En av källorna som ingår i utredningen är konstgräsplaner. I uppdraget ingår som komplement till åtgärder vid källorna, föreslå åtgärder i spridningsvägarna via vilka utsläppen sker. Uppdraget skall redovisas senast Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse genom skrivelse till LRF Växtodling påtala behovet av ökad forskning, med avsikt utveckla nya grässorter så de klarar dagens krav och behov uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse i en skrivelse till LRFs enhet Energiföretagande och Miljö uppmana till kontakter med Naturvårdsverket för påtala de miljöproblem som fyllnadsmaterialet till konstgräsplaner orsakar. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 16

17 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND VEMMENHÖGSBYGDENS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 4 Slå vakt om Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel SLU VEMMENHÖGSBYGDENS LOKALAVDELNING: Jenny Kreuger välkänd här i bygden för Vemmenhögsåprojektet där hon tydligt visade rådgivning och praktiska åtgärder har mycket stor betydelse för bekämpningsmedelsläckage. Jenny har tyvärr slutat på Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel, CKB efter internt strul. Vi anser det är av största vikt Jenny återtar sin roll på CKB som hon framgångsrikt haft i elva år. Hon är en omistlig resurs för det fortsa miljöarbetet i vårt land. Mycket av de regler om bekämpningsmedel som ändras fram och tillbaka bygger på tro och tyckande. Jenny arbetar med vetande och fakta. Vi vill : LRF arbetar för Jenny Kreuger återtar sin roll på CKB LRF arbetar för CKBs viktiga verksamhet får fortsätta oförminskat. Regionstyrelsen delar motionärernas uppfning om betydelsen av Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid SLU för det svenska jordbruket och dess användning av växtskyddsmedel nu och i framtiden. Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) är ett samarbetsforum för forskare vid SLU och intressenter utanför universitetet inom området kemiska bekämpningsmedel. Centrat fokuserar främst mot miljöeffekter av växtskyddsmedel som används inom jordbruket. Verksamheten syftar till ta fram och förmedla kunskap, dels så effekterna på miljön kan beskrivas och predikteras på ett tillförlitligt sätt, och dels så åtgärder kan vidtas för påverkan på miljön av kemiska bekämpningsmedel ska ligga inom acceptabla gränser. CKB arbetar på ett brett, värdefullt och förtjänstgivande sätt inom ett antal ämnen inom bekämpningsmedelsområdet. Några exempel är: Användning av bekämpningsmedel, Växtskyddsmedlens spridningsvägar i miljön, Miljöeffekter av bekämpningsmedel, Provtagning och analyser och Utbildning och forskning. LRF Skåne anser någon försämring av kompetensen och sakkunskapen inte får ske på Center för Kemiska bekämpningsmedel nu eller i framtiden. 17

18 Däremot anser inte LRF Skånes regionstyrelse LRF ska lägga sig i eller ha syn-punkter på andra företags- och organisationers personalpolitik. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse genom skrivelse till LRF Växtodling påtala betydelsen av CKB:s arbete samt bibehållen kompetens inom CKB nu och i framtiden. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. 18

19 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND GENARPS LOKALAVD. DALBYORTENS LOKALAVD. SÖDRA SANDBY LOKALAVD. HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 5 Omorganisera LRF - ge kommungrupperna mandat och en egen stadga GENARP, DALBYORTENS, SÖDRA SANDBY OCH HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVDELNINGAR: Det är dags se över hur LRF är organiserad. Idag har lokalavdelningarna en egen stadga och är ett starkare organ, juridiskt sett, än kommungrupperna. Dock har man valt inom LRF skapa en grupp mellan lokalavdelningarna och regionen dvs kommungrupperna. Kommungrupperna skall arbeta med näringslivsfrågor, äganderättsfrågor, kommunala frågor riktade till lantbruksföretag och landsbygd, vara en länk som för vidare och deberar olika frågor och ärenden mellan kommuner och LRF. Trots detta har kommungrupperna inga mandat eller befogenhet kunna agera så som dess position är tänkt idag. Ingen egen stadga, inga juridiska mandat och därmed inga befogenheter. Det ställs krav både från Regionen och Riks kommungrupperna skall agera så mycket som möjligt utåt. Man kan då fråga sig vem skulle gjort kommungruppernas arbete om dessa inte fanns? Genom åren har man flyttat fokus från lokalavdelningarna till kommungrupperna. Idag har/är lokalavdelningarna mera en socialfunktion där man överlåter till kommungruppen agera i de tyngre ärendena eftersom det oftast finns mer engagemang och kompetens hos kommungruppen. Lokalavdelningarna är tilldelade en peng i förhållande till sina arrangemang och som lokalavdelning. Kommungrupperna får endast bidrag i samband ett arrangemang. Om LRF vill våra medlemmar skall visa större och starkare engagemang måste en förändring till. De som engagerar sig i kommungrupperna tar stor del av sin tid till detta och bör därför få något slags arvode som ligger på en nivå som anses som acceptabel för ta tid från sitt eget företagande. Vi ställer oss ofta frågan hur vi skall skaffa oss fler medlemmar och även behålla dem som vi har idag. Ett av svaren är tydliggöra våra kommungrupper. Det är idag kommungrupperna som jobbar med frågor som rör dig som lantbruk eller landsbygdsföretagare, det är ju kommungrupperna som är LRF idag. Många unga vill engagera sig, men då med något som får saker ändra sig och som tydligt visar deras tid som de lägger ner ger resultat. Medlemmar vill ha ett resultat. LRF är ingen miljöorganisation. Detta har inneburit vi inte är sakägare eller har möjlighet ge synpunkter eller kan överklaga i viktiga ärenden som borde vara naturligt för LRF ge sina synpunkter på. LRF kan företräda medlemmar men inte sig själv i miljöfrågor. Här måste en förändring till så kommungrupperna i LRFs regi kan jobba fullt ut. Vi yrkar därför: : LRF tar ett helhetsgrepp och tittar över organisationen gällande kommungruppernas status, mandat och arvodering. 19

20 : : : : : LRF gör en omorganisation så kommungrupperna når rätt status LRF skriver en stadga för kommungrupperna LRF ger kommungrupperna en budget som gör det möjligt kunna arbeta med aktuella frågor LRF budgeterar för arvoden till kommungruppsdeltagarna/styrelseledamöter som är rimliga arvoden i förhållande till nedlagd tid LRF skall arbeta för ge LRF en behörighet som miljöorganisation. Regionstyrelsen: Det finns alltid skäl till se över hur organisationen fungerar, oavsett nivå, och detta arbete måste ständigt pågå för utveckla LRF som folkrörelse och företagarorganisation. En motion om kommungruppernas status behandlades av regionstämman Där beslöts frågan om statusen i kommungruppen skulle tas upp till diskussion på kommungruppslyftet. Den frågeställning som ställdes på kommungruppslyftsträffarna var om kommungrupperna skulle vara ett eget organisationsled med bl a stadga och egen budget. Fyra träffar genomfördes våren 2016 där de allra flesta kommungrupperna var närvarande. På dessa träffar var det endast ett fåtal kommungrupper som ansåg kommungrupperna skulle bli ett eget organisationsled med stadga och egen budget. 29 av 33 kommungrupper var närvarande på någon av träffarna så det finns en tydlig majoritet bland kommungrupperna nuvarande ordning skall gälla. Frågan lyftes också vid ordförandekonferensen 2015 och även då svarade en tydlig majoritet av närvarande lokalavdelnings- och kommungruppsordförande nuvarande ordning skall gälla. Regionstyrelsen anser därför det i dagsläget inte finns något skäl ompröva kommungruppernas utses av lokalavdelningarna och fungerar som en nätverksorganisation samt LRF Skåne (LEAB) handhar kommungrupperna ekonomi. Det finns ingen kommungrupp som är egen juridisk enhet. Den enda region där kommungrupperna har en egen stadga är Västra Götaland. Men när kommungrupperna förstod om man är en egen juridisk förening innebär det mycket arbete med ekonomisk redovisning, revision, skedeklaration till skeverket, lönebesked på utbetalda ersättningar mm, avstod man från detta. Enligt stadgan för kommungrupperna i Västra Götaland skall de välja styrelse, välja fullmäktige samt lägga motioner till region-stämman. I övrigt sköts verksamhet och ekonomi enligt samma modell som LRF Skånes har. Enligt motionärerna har kommungrupperna i Skåne inga mandat eller befogenhet kunna agera så som dess position är tänkt idag. Regionstyrelsen delar inte den uppfningen utan anser kommungrupperna har fullt mandat och fulla befogenheter från LRF Skåne, så länge man följer LRFs stadgar och värdegrund. LRF Skåne har varit tydliga med det är kommungrupperna som äger de frågor som man arbetar med inom respektive kommun. Det undantag som finns är när det gäller frågor där det krävs ett eget organisationsnummer. Om så skulle uppstå lämnar LRF Skåne fullmakt använda LRFs organisationsnummer påbörjade LRF kommungruppslyftet med målsättning stärka de förtroendevalda i sin roll. Ett antal kompetenshöjande utbildningar har genomförts och ytterligare utbildningar kommer genomföras under hela kommungruppslyftet som varar t o m LRF Skåne har en total budget för kommungrupperna på över kr. Av detta används ca kr för gemensamma aktiviteter och till de fyra hörnen. Resterande medel är avsedda användas för kommungrupperna. Fördelen med inte vara låst av en egen budget, är ekonomiska medel kan fördelas till de kommungrupper som för tillfället behöver mest resurser. 20

21 Kommungruppernas ledamöter arvoderas med timarvode. Vid interna sammankomster utgår två timarvoden för ordföranden och sekreterare samt ett timarvode för övriga ledamöter. För alla externa sammankomster utgår arvode för varje timme. Om ledamöter i kommungruppen, t ex ordföranden och sekreteraren, ges ett årsarvode kommer det ge mindre resurser till övrig verksamhet och arvoden till övriga ledamöter i kommungruppen. Kommungrupperna kan alltid konsultera regionen om extra ekonomiska resurser behövs i enskilda ärenden. Regionstyrelsen anser nuvarande system för ersättningar fungerar bra och i de fall extra ekonomiska resurser har behövts har dessa accepterats. När det gäller frågan om LRF skall ges behörighet som miljöorganisation och kunna överklaga myndighetsbeslut är frågan mer komplicerad. Om LRF som organisation ges denna rättighet kan fler organisationer komma kräva samma rättigheter. Vilket inte alltid är positivt för LRF och våra medlemmar. LRF arbetar för talerätten för miljöorganisationer skall begränsas i frågor som berör äganderätten snarare än den skall utökas till fler. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört ovan. Stämman: Camilla Hansson framhåller samtliga lokalavdelningar i Lund står bakom den här motionen och yrkade på motionen skulle sändas vidare till riksförbundsstämman. Kommungrupperna gör ett oerhört viktigt arbete. För 5-6 timmars möte får ledamöterna 100 kr. Vi har drivit frågor till Förvaltningsdomstolen och ända till förvaltningsöverdomstolen. Kommungruppen ska tilldelas en budget. Ska ungdomarna engageras så måste det utgå ersättningar. Hur många i ungdomsstyrelsen sitter med i kommungrupperna idag? Tre stycken. Kommungrupperna måste utvecklas. Vi skulle överklaga till ESS men fick svar vi inte är sakägare som LRF och därför tas ingen hänsyn till vårt överklagande. LRF är ingen miljöorganisation. Frågan om vi ska vara en miljöorganisation eller inte, den deben finns och borde utredas. Den här frågan ligger på riksplan. Peter Langerbeck, motionären vill ju motionen ska förändra något. Kommungrupperna är LRFs viktigaste organisationsdel. Reglementet bara fanns där och var inte stadfäst. LRF bör ta diskussionen internt och tar hänsyn till de förutsättningar som finns för kommungrupper i hela landet. Peter yrkar avslag på styrelsens förslag och yrkar bifall till motionen ska sändas vidare till riksförbundsstämman. Anna Kristoffersson, LRF som organisation är jätteviktig. Här är dock något som inte fungerar som det ska. Det handlar om fem saker, hur mycket ska läggas på kommungruppen, vilket ansvar, vilken arvodering, hur ska kommungruppen väljas och vilka resurser ska de ha. Är det ett arbetsutskott? LRF ska vara den nya miljörörelsen, men vi får inte uttala oss i miljöfrågor för vi är ingen miljöorganisation. Vi vill mer, vi vill förändra. Vi vill stå upp för skånskt och svenskt lantbruk. Bertil Göransson efter många inlägg behöver vi få en replik. Det är viktigt för oss vi jobbar utåtriktat mot samhället. Vi måste få stöd i de större kommungrupperna för det vi 21

22 ska jobba med. Jag yrkar bifall till Camilla Hanssons yrkande motionen går vidare till riksförbundsstämman. Lars Törner, det här är oerhört viktigt, miljöorganisation eller inte. Det är viktiga insatser som Lund har gjort. Det här med brist på medel till kommungrupperna förstår jag inte. Det är väl ingen som nekats. Miljöorganisation, det är väl det som vi gör som är avgörande. Jag yrkar på styrelsens förslag med ett tillägg: kommungrupperna tidig höst, respektive år erhåller information om hur stora ersättningar som betalats ut samt vad som var den totala ersättningen under föregående år, detta för ge möjlighet årligen planera verksamheten inom tillgängliga ekonomiska ramar. Lotte Melin yrkar bifall till styrelsens förslag. Vi är flexibla och kan plocka in personer som har intresse i specifika frågor, medlen är fördelade över året är bra. Det är modernt sätt arbeta på. Jag tycker inte kommungrupperna ska ta över det arbete tjänstemännen gör. Hans Persson, vem som helst kan inte komma med i kommungruppen, det väljer ju varje avdelning. Det behövs i vissa ärenden få fullmakt för kunna företräda medlemmar. Vi jobbar på uppdrag av lokalavdelningarna och det är inga problem få ersättning. Jag yrkar bifall till styrelsens förslag och möjligen med Lars Törners tillägg. Camilla Hansson, all tiden som inte är själva mötet, som läsa in sig på problemet, telefonsamtal, denna tiden är svår debitera. Det här är inte en ideell verksamhet, ungdomarna kommer inte jobba ideellt. Det är viktigt med en budget för se hur vi kan jobba med frågor på bästa sätt. Vi gör det för våra medlemmar, medlemsnytta. Vi vill ha medel för kunna göra det. Stöd fick vi, Ulf Ståhl, som är fantastiskt och har stöttat oss flertalet gånger, men han ses på annat projekt. En annan kompetens ses in som inte fungerade. Vi tappade stödet. Lars Henriksson instämmer i vad Lotte med flera har framfört. Det finns utrymme få det kommungruppen behöver. Behoven varierar över åren. Vi hade problem för några år sedan och med hjälp av LRF löste vi detta. Jag yrkar på styrelsens förslag. Peter Langerbeck, det projekt som genomförts har vi jobbat med på ideell basis. Maria Hofvendahl Svensson svarade frågan var uppe 2016 och då fanns inte önskemål om förändring. Detta är en fråga som vi själv styr över. Det kanske ska diskuteras vidare vid nästa kommungruppsmöte. Maria yrkade bifall till styrelsens förslag. Stämman beslutade enligt styrelsens förslag. Bertil Göransson reserverade sig mot beslutet. Stämman beslutade anta Lars Törners tillägg kommungrupperna tidig höst, respektive år erhåller information om hur stora ersättningar som betalats ut samt vad som var den totala ersättningen under föregående år, detta för ge möjlighet årligen planera verksamheten inom tillgängliga ekonomiska ramar. 22

23 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 6 Krav på statlig kompensation till lantbrukaren för utgifter orsakade av extraordinära brottsförebyggande åtgärder KVISTOFTA LOKALAVDELNING: Brottsligheten i Sverige har under senare år vuxit okontrollerat med svåra konsekvenser för medborgarna. De flesta lokala bankkontor har måst läggas ner och bankernas kontanthantering upphöra på grund av rånrisken. Entreprenörer och lantbrukare har drabbats hårt genom stölder av dieselolja, maskiner såsom traktorer, grävmaskiner m. m och nu senast av växtskyddsmedel. Stölderna av växtskyddsmedel som bara i Skåne har uppgått till ett värde över 8 miljoner kronor under år 2016 har föranlett Länsförsäkringsbolagen utfärda en rigorös bestämmelse för hur växtskyddsmedel skall förvaras för ersättning vid stöld skall utgå. Generellt gäller växtskyddsförrådet skall vara försett med av SSF godkänd låsenhet klass 3 samt ha väggar, tak, golv och dörrar som är svåra forcera. Om värdet på de lagrade växtskyddsmedlen överstiger kr gäller dessutom följande: 1. Väggar, tak och golv skall vara av sten, betong, lättbetong, trä- eller flerskiktskonstruktioner av blandade material med motsvarande styrka. 2. Dörrar och portar skall vara certifierade i motståndsklass 2 eller Fönster skall antingen sättas igen enligt punkt 1 eller förses med av Länsförsäkringar godkänt invändigt inkrypningsskydd. Minimikravet för detta är plstål 5 50 mm med ett maximalt avstånd på 250 mm. 4. Lokalen skall skyddas av ett godkänt inbrottslarm i lägst larmklass R installerat av godkänd larminstallatör och vidarekopplat till godkänd larmcentral. Larmet skall ha minst en rörelsedetektor och magnetkontakter på dörrar och portar. Utvändig siren och blixtljus rekommenderas. 5. Låsenheten skall bestå av certifierat instickslås och slutbleck som uppfyller SSF 3522 lägst klass 3. Ovan angivna krav kommer drabba jordbruket med en i dagens hårt pressade ekonomiska läge orimligt hög kostnad. Det är Statens skyldighet upprätthålla sådana förhållanden i landet som gör det möjligt för befolkningen utföra sitt värv utan hindras av brottslighet. Då nu Staten underlåtit upprätthålla tillräcklig brottsförebyggande verksamhet anser jag det är Statens skyldighet stå för de extraordinära utgifter för de brottsförebyggande åtgärder 23

24 som krävs inom jordbruket, speciellt vad det gäller förvaring av växtskyddsmedel, och inom annan företagsverksamhet. Med ledning av ovanstående yrkar vi: LRF till Statens företrädare framställer krav på lantbrukarna i Sverige skall ekonomiskt gottgöras för kostnader förorsakade av extraordinära brottsförebyggande åtgärder som krävs av försäkringsbolagen speciellt just nu vad det gäller inbrottsskydd i växtskyddsmedelsförråd motionen skickas vidare till LRF Skåne stämma för vidare befordran till LRF:s riksorganisation. Regionstyrelsen delar motionärens syn på de problem som finns vad gäller stölder på landsbygden. Bankernas kontanthantering medför de landsbygdsföretagare som hanterar kontanter har fått ökade risker och problem hantera dagskassor när banksektorn tillåtits dra sig tillbaka från landsbygden. Det är många lantbrukare som drabbas av stölder och LRF beräknar ca 30% av lantbrukarna i Sverige har drabbats någon gång under sitt yrkesutövande. I många fall gäller det bluffakturor men stölder av maskiner, verktyg, bränsle, växtskyddsmedel och drivmedel ökar också. Samtidigt som polisens närvaro på landsbygden blir allt sparsammare. När brottsanmälningar görs sker i många fall ingen brottsplatsundersökning och ärendet avskrivs kort tid efter anmälan. LRFs lokalavdelningar i Staffanstorps kommun arbetar aktivt för man tillsammans med polisen skall minska på stölderna. Bl. a använder man sig av ett App där man kan förvarna om ökad risk för stölder inom området. LRF Samköp erbjuder bl.a. Smart DNA för lantbrukare skall kunna märka det som är stöldbegärligt på gården, likaså finns det raberade övervakningskameror, lås och belysning anpassade för gårdarnas särskilda miljö i utbudet. Men detta räcker inte om polisen och tullen inte har de resurser som behövs för upptäcka och lagföra bovarna. När polisen gör gripanden har de svårt veta var stöldgodset kommer ifrån eftersom det i få fall är t ex Smart DNA märkta och i brist på bilder eller vittnen är det knepigt bevisa vem som begått brotten. De krav som en del försäkringbolag ställer för åtgärder mot stölder, för de som har ett lager av växtskyddsmedel överstigande kr, kostar i genomsnitt mellan kronor, och i vissa fall betydligt mer. Om man inte har uppfyllt kraven så blir det en nedsättning av skadeersättningen på minst ett halvt basbelopp eller 20% av värdet samt självrisken som man själv avgör i avtalet med sitt försäkringsbolag. Så det är klart det är en betydande kostnad för företaget. Det är därför nödvändigt staten gör kraftfulla åtgärder för minska stölderna. Att staten skulle kompensera för försäkringsbolag ställer högre krav för skyddsåtgärder mot stölder ser vi som orealistiskt. Det man däremot som försäkringstagare kan göra är förhandla om en lägre försäkringspremie när man uppfyller försäkringsbolagets villkor. Frågan om stölder behandlades i en motion till regionstämman 2016 där motionärer bl. a ville LRF skulle verkar för akuta och snabbare insatser på alla kanter och fronter för få stopp på tjuveriet! En riksstämmomotion, tjuvar och banditer, skickades till riksförbundsstämman som beslutade med bifall till motionens intentioner uppdra åt riksförbundsstyrelsen fortsätta med bekämpa de brott som uppkommer på lands- 24