Barnövervikt i praktiken Paulina Nowicka, Carl-Erik Flodmark och Studentlitteratur om mat och rörelse. Tips om bra kokböcker och hemsidor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnövervikt i praktiken Paulina Nowicka, Carl-Erik Flodmark och Studentlitteratur 2006. om mat och rörelse. Tips om bra kokböcker och hemsidor."

Transkript

1 FAMILJEVIKTSKOLA översikt över alla träffar Familjeviktdag 1 Fokus: Introduktion, inskrivning, information om Familjeviktskolan Del 1 Presentation av programmet och behandlingsteamet. Vanliga frågor och svar om övervikt och fetma: Hur blir man överviktig? Hur utvecklas fetma? Hur vanligt är övervikt och fetma bland barn? Vad finns det för hjälp? Vad kan man göra som förälder, syskon eller annan släkting? Del Mat och rörelse Lektion 1 Föreläsning om enkla råd om bra mat och dryck samt praktiska tips om vardagsmotion, motion och sporter. Hemuppgift om fysisk aktivitet. Smaktester mineralvatten med olika smaker. Del Mätning och vägning I väntan på vägningen: Utvärdering enkäter. Familjeviktdag Fokus: Diskussion om vad som har hänt sedan första träffen. Fördjupa kunskaperna om mat och motion. Del 1 Vanliga frågor och svar om bra mat och motion. Del Mat och rörelse Lektion Frågesporter om mat och motion med priser. Diskussion om förändringar i livsstilen sedan förra besöket samt förväntningar på programmet. Diskussion om favoritsport (redovisning av hemläxan). Smaktester ost och bröd. Hemläxa om favoritrecept. Del Föräldragrupp Frågesporter om mat och motion med priser. Vad var bra sedan sist? Vad vill jag få ut genom att delta i Familjeviktskolan? Vilka lösningar har fungerat? Del 4 Mätning och vägning. Jämförelse av resultaten från första träffen. Diskussion om förändringar som kan relateras till resultaten. I väntan på vägningen: Kostregistrering. Familjeviktdag Fokus: Vad har varit bra sen sist? Hur kommer sommaren att bli om att ha en bra planering. Del 1 Diskussion om förändringar sedan förra gången samt strategier inför sommaren som är en annorlunda tid för viktarbetet med nya utmaningar och nya möjligheter. Del Mat och rörelse Lektion Bra mat under en dag grupparbete. Bättre och sämre val av glass, paketglass, pålägg. Diskussion om favoritrecept (redovisning av hemläxan). Del Föräldragrupp Vad kan jag göra som förälder tips och råd om relationer och uppmuntran. Vanliga frågor och svar om relationer och uppmuntran. Del 4 Mätning och vägning. Jämförelse av resultaten från förra träffen. Diskussion om vilka förändringar som kan relateras till resultaten. I väntan på vägningen: Frågesport för alla om mat och motion. Familjeviktdag 4 Fokus: Avslutning. Uppföljning. Information vad som händer efter avslutad Familjeviktskola. Del 1 Sammanfattning om vilka förbättringar som har skett och hur man ska upprätthålla det nya beteendet. Frågestund om vilken ytterligare information som behövs för att kunna fortsätta med den nya livsstilen. Tips om hur man får mer kunskap om mat och rörelse. Tips om bra kokböcker och hemsidor. Del Mat och rörelse Lektion 4 Grupparbete kring bra mat under en dag Del Mätning och vägning. Jämförelse av resultaten från förra träffen. Diskussion om vilka förändringar som kan relateras till resultaten samt sammanfattning av viktförändringar sedan första Familjeviktdagen. I väntan på vägningen: Utvärdering enkäter. 1

2 Familjeviktdag 1 Förslag till tidsschema Introduktion Hela teamet är på plats och alla barn och familjer (högst 1 familjer) Presentation av behandlingsteamet. Vanliga frågor och svar till läkare och beteendevetare Gruppindelning Paus, byte av lokal Grupp 1 (6 barn med sin familj) Mätning, vägning, fylla i formulären Läkare och/eller sjuksköterska Vikt och längd Blodtryck Psykolog Administration av enkäten Jag tycker jag är Grupp (6 barn med sin familj) Mat och rörelse Lektion 1 Dietist och/eller sjuksköterska Enkäter: Viktkort Mat Viktkort Motion Food Frequency Questionnaire Smaktester av mineralvatten (under ifyllnaden av enkäterna) Lektion 1: Enkla råd om bra mat och dryck samt vardagsmotion, övrig motion och sporter Hemuppgift om fysisk aktivitet Paus, byte av lokal Grupp (6 barn med sin familj) Mat och motion Lektion 1 Dietist och/eller sjuksköterska Enkäter: Viktkort Mat Viktkort Motion Food Frequency Questionnaire Smaktester av mineralvatten (enkäterna fylls i) Lektion 1: Enkla råd om bra mat och dryck samt vardagsmotion, övrig motion och sporter Hemuppgift om fysisk aktivitet Grupp 1 (6 barn med sin familj) Mätning, vägning, fylla i formulären Läkare och/eller sjuksköterska Vikt och längd Blodtryck Psykolog Administration av enkäten Jag tycker jag är

3 Familjeviktdag Förslag till tidsschema Introduktion Hela teamet är på plats samt alla barn och familjer (högst 1 familjer). Frågor och svar: Dietist och sjuksköterska: Frågor och svar om bra mat och motion. Frågestund Paus (byte av lokal) Grupp A (6 barn och deras föräldrar) Grupp B (6 barn, föräldrafritt) Grupp BF (Föräldrar till barnen i grupp B) Mätning och vägning Sjuksköterska Vikt Längd Assistent Kostregistrering Mat och rörelse: Lektion Dietist Frågesport 1 och med priser. Diskussion om förändringar i livsstilen sedan förra besöket samt förväntningar på Familjeviktskolan. Om favoritsport (redovisning och diskussion av hemläxan). Smaktester (ost och brödsorter) Hemläxa om favoritrecept. Föräldragrupp Psykolog Frågesport 1 och med priser. Grupparbete: Vad var bra sedan sist? Vad vill jag få ut genom att delta i Familjeviktskolan? Redovisning och diskussion Paus (byte av lokal) Grupp B (6 barn och föräldrar) Grupp A (6 barn, föräldrafritt) Grupp AF (Föräldrar till barnen i grupp A) Mätning och vägning Sjuksköterska Vikt Längd Assistent Kostregistrering Mat och rörelse: Lektion Dietist Frågesport 1 och med priser. Diskussion om förändringar i livsstilen sedan förra besöket samt förväntningar på Familjeviktskolan. Om favoritsport (redovisning och diskussion av hemläxan). Smaktester (ost- och brödsorter) Hemläxa om favoritrecept. Föräldragrupp Psykolog Frågesport 1 och med priser. Grupparbete: Vad var bra sedan sist? Vad vill jag få ut genom att delta i Familjeviktskolan? Redovisning och diskussion.

4 Mat och rörelse: Lektion Barngruppen (Föräldrafritt) Kl Grupp B Kl Grupp A Börja med en kort allmän presentationsrunda i gruppen (namn, ort, skola). Dela därefter ut frågesport 1 och. Frågesport är ett bra sätt att involvera barnen i ämnet på ett roligt sätt. Även de blygare barnen kan aktiveras genom att enskilt arbeta med frågor. Frågesport är också ett sätt att kontrollera kunskapsläget och starta en diskussion om viktiga ämnen på ett annorlunda sätt. Den här frågesporten kan användas både på barn och vuxna. Det är viktigt att påpeka att uppgifter om kaloriinnehållet i olika produkter ständigt förändras och bör också kontrolleras. De flesta livsmedelsföretag har bra hemsidor med information om sina produkter besök dem gärna och håll dig uppdaterad och inspirerad. Frågesport 1 A. Hur många äpplen går det på 100 gr choklad? 1 8,5 äpplen x 1 äpplen 4,5 äpplen B. Hur mycket mindre kalorier finns det i minimjölk i förhållande till lättmjölk per dl? 1 10 kcal x 15 kcal 5 kcal C. Hur många stycken Hallonsplitt Light går på en Magnum Cone Mandel? 1 x 5 10 D. Hur många kalorier ger en matsked olja? 1 5 kcal x 84 kcal 14 kcal E. Blir jag av med min mage om jag gör sit-ups? 1 Ja x Nej Utslagsfrågan: Hur många kalorier ger en Happy Meal med Cheeseburgare? Svar: 4

5 Framtiden skapas nu. Barnövervikt i praktiken Frågesport A. När tar du flest steg? 1 En vardag x En helgdag Ingen skillnad B. Vilken grönsak är nyttigast? 1 Tomat x Gurka Morot C. Hur många gånger per dag ska man äta enligt den allmänna rekommendationen? 1 5 gånger x gånger gånger D. Det nyttigaste mellanmålet är: 1 Korv med bröd x Smörgås Inget alls; man kan hoppa över mellanmålet och spara till en riktig måltid E. Varför ska vi röra på oss? 1 För skelettet x För skelettet och hjärtat För skelettet, hjärtat och huvudet F. Vilken symbol på förpackningen visar att det här livsmedlet har mer fiber och mindre fett? 1 Svanen x Nyckelhålet Kravmärkt G. Vilken är den rätta Tallriksmodellen, alltså hur man kan lägga upp maten på tallriken? 1 x Pasta Potatis Ris Kött Fisk Pasta Potatis Ris Kött Fisk Grönsaker Grönsaker Pasta Potatis Ris Kött Fisk Grönsaker 5

6 Redovisning av hemuppgiften från första gången: MIN FAVORIT- IDROTT Under Familjeviktdag 1 har barnen fått i uppgift att beskriva sin favoritidrott samt fundera över om det finns någon idrott som de skulle vilja pröva på. Eftersom det finns en risk att många barn inte har med sig svaren på hemuppgiften, dela ut nedanstående instruktion. Låt barnen svara i lugn och ro och därefter läsa upp sina svar. Målet med uppgiften är att ta del av deras erfarenheter inom idrotten samt att få dem mer motiverade att testa nya aktiviteter. När barn själva beskriver olika idrotter inför gruppen kan andra i gruppen bli nyfikna och kanske ta upp en ny aktivitet. Tänk på den roligaste idrotten som du har testat eller som du utövar just nu? Skriv ner tre meningar om vad det är som gör att den här idrotten är så kul. Min favoritidrott är därför att Tänk på en idrott som du aldrig har prövat men som verkar spännande och kul. Du har kanske sett den på tv eller tittat på när någon annan utövar den här idrotten. Skriv ner tre meningar om varför just den här idrotten verkar så rolig. En idrott som verkar spännande och kul är därför att 6

7 Hemuppgift till nästa gång: MIN FAVORITRÄTT Målet med denna uppgift är att barnen ska få en ökad insikt i matlagningsprocessen. Att de ska bli medvetna om vilka ingredienser som ingår och hur man tillreder maten. Ett annat delmål med uppgiften är att skapa en dialog kring matlagningen mellan den som förbereder maten (oftast föräldern) och barnet. Det tredje delmålet är att med hjälp av svaren från nedanstående uppgift diskutera hur man kan göra favoriträtter nyttigare. Det kan dels ske genom att man byter ingredienser och dels genom att man ändrar matlagningstekniken. Tänk på den godaste rätten som du har smakat? Ta reda på receptet och skriv ner det här: Den godaste rätten jag har smakat är För att tillaga den rätten behöver jag dessa ingredienser: Så här lagar man den: Uppmana barnen att fråga sina föräldrar eller andra familjemedlemmar om hjälp. Barnen kan gärna genomföra denna övning i samarbete med familjen. När uppgiften delas ut, be barnen välja en hemlagad maträtt, och inte en maträtt som kan köpas på en restaurang. 7

8 Mitt namn Dagens datum.. Vad åt och drack du igår 4h recall Tid Måltid Frukost, lunch, middag, kvällsmat eller mellanmål? Beskriv mat och dryck Hur mycket och vad var det för maträtt eller livsmedel? 8

9 Familjeviktdag Förslag till tidsschema Introduktion med fokus på: Hela teamet plus alla familjer Vad har varit bra sen sist? Hur kommer sommaren att vara? Föräldrar och barn fyller i ett frågeformulär om vad som har varit bra sen sist samt sommarplaneringen Diskutera i små grupper utifrån det ifyllda formuläret Vad har varit bra sen sist? Hur kommer sommaren att bli? Redovisning och diskussion med hela teamet. Utrymme för allmänna frågor Paus (byte av lokal för grupp A) Grupp A (Barn och föräldrar) Grupp B (Barnen) Grupp BF (Föräldrarna till grupp B) Mätning och vägning Sjuksköterska Vikt Längd Hälsoutbildad vårdpersonal/ undersköterska Gemensam frågesport om mat och rörelse Mat och rörelse: Lektion Dietist Frågesport 1 och med priser. Bra mat under en dag grupparbete Glass Paketglass Pålägg Föräldragrupp Psykolog Föräldrastöd Vad kan jag göra som förälder tips och råd om relationer och uppmuntran. Vanliga frågor och svar om relationer och uppmuntran Paus (byte av lokal) Grupp A (Barnen) Grupp B (Barn och föräldrar) Grupp AF (Föräldrar till grupp A) Mat och rörelse: Lektion Dietist Bra mat under en dag grupparbete Glass Paketglass Pålägg Mätning och vägning Sjuksköterska Vikt Längd Hälsoutbildad vårdpersonal/ undersköterska Gemensam frågesport om mat och rörelse Föräldragrupp Psykolog Föräldrastöd Vad kan jag göra som förälder tips och råd om relationer och uppmuntran. Vanliga frågor och svar om relationer och uppmuntran. 9

10 Uppgift glasstest Välj ett antal populära glassar, både isglassar och vanliga gräddglassar. Samla förpackningarna och dela ut tillsammans med uppgifterna nedan. Ge barnen 10 min för att titta på förpackningarna och svara på frågorna. Därefter redovisas svaren muntligt. Tidsåtgång: 15 min. Tips: De större glassproducenterna har utmärkta Internetsidor med detaljerade uppgifter om näringsinnehållet för varje glass. En enklare lista med innehållet på kcal/100 gr, kcal per styck eller pinne samt socker och fett i gram per 100 gr är ett utmärkt verktyg för nedanstående uppgift. Glasstest 1 Hitta tre glassar som har flest kalorier per styck? Hitta tre glassar som har minst kalorier per styck? Hitta tre glassar som har mest fett per 100 g? 4 Hitta tre glassar som har minst fett per 100 g? 5 Hitta tre glassar som är dina favoriter, alltså din topp-trea? 10

11 Uppgift paketglasstest Välj ett antal populära paketglassar, både isglass och sorbet samt vanlig gräddglass. Samla förpackningarna och dela ut med nedanstående uppgifter. Ge barnen 10 min för att titta på förpackningarna och svara på frågorna. Därefter redovisas svaren av barnen. Tidsåtgång: 15 min. Tips: De större glassproducenterna har utmärkta internetsidor med detaljerade uppgifter om näringsinnehållet för varje glass. En enklare lista med innehållet på kcal/100 gr, kcal per styck eller pinne samt socker och fett i gram per 100 gr är ett utmärkt verktyg för nedanstående uppgift. Paketglasstest: 1 Hitta tre paketglassar som har flest kalorier per portion? Hitta tre paketglassar som har minst kalorier per portion? Hitta tre paketglassar som har mest fett per 100 g? 4 Hitta tre paketglassar som har minst fett per 100 g? 5 Hitta tre paketglassar som är dina favoriter, alltså din topp-trea? 6 Jämför de tre paketglassar som har mest kalorier per portion med de styckvisa glassarna, dvs. förra listan? Vad hittar du för skillnad? Svar: Paketglass speciellt sorbet kan vara ett bra alternativ till efterrätt. Paketglass är mycket nyttigare än andra efterrättsval som tårtor, kakor och godis. Barn som försöker begränsa sin guldkant eller välja en nyttigare variant av guldkanten uppskattar oftast variationen bland glassar. 11

12 Uppgift 4 pålägg Låt barnen lista femton exempel på vanliga pålägg. Hjälp till genom att anteckna förslagen på tavlan eller låt någon från gruppen vara sekreterare och skriva på tavlan. Ge därefter barnen 10 minuter för att svara på nedanstående frågor. Därefter redovisas svaren muntligt. Tidsåtgång: 15 min. Pålägg test 1 Skriv ner tre pålägg som du oftast har på smörgåsen? Skriv ner tre pålägg som du aldrig har på smörgåsen? Vilket är det godaste pålägget du vet? Svar: Målet med denna övning är att inspirera barnen till att variera påläggen. Barn liksom vuxna fastnar lätt vid en sorts pålägg. Övningen ger också ett tillfälle att diskutera olika alternativ till varje pålägg. Om barnen gillar att ha korv på sin smörgås kan man ge skilda exempel på nyttigare köttpålägg. Kom ihåg att grönsaker förhöjer smaken och mättnadskänslan och trivs bra på en smörgås. Dessutom hjälper en C-vitaminrik grönsak (till exempel paprika eller tomat) till att ta upp järnet från ett järnrikt livsmedel som skinka eller leverpastej. Utbudet av nyttiga pålägg växer ständigt och det är svårt att hålla sig uppdaterad på nya, goda och nyttiga varianter. Äter barnen många smörgåsar per dag, kan valet av pålägg vara betydelsefull för hälsa och vikt. 1

13 Frågesport För både barn/ungdomar och vuxna 1 Hur många sockerbitar finns det i ett paket (500 g) Kalaspuffar? 1 0 x 49 5 För att få i sig tillräcklig med C-vitamin (dvs. täcka dagens behov) räcker det att man äter 1 En och en halv apelsin x Två apelsiner Fyra apelsiner Dagsbehovet av kalcium (kalk) får man i sig genom 1 7 dl mjölk (ungefär glas) x 10 skivor ost 1,6 kg broccoli 4 När du köper bröd så väljer du det nyttigaste brödet på följande sätt: 1 Jag tittar på färgen, ju mörkare bröd desto nyttigare. x Jag tittar på innehållsdeklarationen och väljer det brödet som har minst fett. Jag tittar på innehållsdeklarationen och väljer det brödet som har minst kcal/gram och mest fibrer. 5 Det bästa sättet att förbränna kalorier genom träning är: 1 Att träna så intensivt som möjligt. Ju snabbare jag springer desto mer fett förbränner jag. x Att träna lågintensivt och lite längre, dvs. det är bättre att gå i raskt tempo i 0 minuter än att springa i 15. Att styrketräna, då bygger man muskler samtidigt som man förbränner fett. 6 Livsmedelsverket har en hemsida med adressen: 1 x Utslagsfrågan: Hur många kalorier ger Dumstrut Cola (Åhus/Nestlé)? 1

14 Familjeviktdag 4 Förslag till tidsschema Introduktion Hela teamet är på plats samt alla barn och familjer (högst 1 familjer) Fokus: Avslutning, sammanfattning och tips inför framtiden. Information om vad som händer efter avslutad Familjeviktskola. Sammanfattning om vilka förbättringar som har skett och hur man ska upprätthålla det nya beteendet. Frågestund om vilken information som behövs för att kunna fortsätta med den nya livsstilen. Tips om hur man kan veta mer om mat och motion. Tips om bra kokböcker och hemsidor Paus, byte av lokal Grupp 1 (6 barn med sin familj) Mätning, vägning, fylla i formulären Läkare, sjuksköterska Vikt och längd Psykolog Enkäten Jag tycker jag är Grupp (6 barn med sin familj) Mat och rörelse Lektion 4 Dietist Enkäter om mat och rörelse Bra mat under en dag grupparbete Paus, byte av lokal Grupp 1 (6 barn med sin familj) Mat och rörelse Lektion 4 Dietist Enkäter om mat och motion Bra mat under en dag grupparbete Grupp (6 barn med sin familj) Mätning, vägning, fylla i formulären Läkare, sjuksköterska Vikt och längd Psykolog Enkäten Jag tycker jag är 14

15 Bilaga 1 4 bra frukostförslag Alternativ 1 1 tallrik (50 g) lättfil (0,5 % fett) 4 msk müsli 1 skiva rågbröd 1 tsk lättmargarin 1 skiva ost (fetthalt 10 % eller 17 %) 1 glas lättmjölk Alternativ 1 portion havregrynsgröt (vatten + gryn) 0,5 glas lättmjölk på gröten 0,5 rårivet äpple eller 4 msk osockrat äppelmos 1 skiva knäckebröd 1 tsk mjukost 1 glas lättmjölk Alternativ skivor fullkornsbröd 1 kokt ägg 1 tsk kaviar 1 tsk leverpastej skivor gurka 1 glas lättmjölk Alternativ 4 1 tallrik lättfruktyoghurt (0,5 % fett eller mindre) 1 dl cornflakes (ca halva drickglaset) 1 skiva fullkornsbröd 1 tsk lättmargarin 1 skiva skinka, kokt eller rökt 1 glas lättmjölk 15

16 Flickor med AD/HD Bilaga 11 bra mellanmål 1 skiva fullkornsbröd, lättmargarin, 1 skiva skinka och en tomatskiva knäckebröd med mager mjukost och 1 glas lättmjölk knäckebröd med mager leverpastej och gurka samt 1 apelsin osötade fullkornsskorpor med 1 skiva mager ost och en skiva tomat osötade kex med mager mjukost och 1 päron En halv tallrik lättyoghurt med 4 matskedar müsli 1 skiva knäckebröd med kaviar och 1 äpple En halv tallrik lättfil med 4 matskedar osötat äppelmos och 1 glas lättmjölk 1 fullkornsbröd med Keso och ett glas lättmjölk 1 kopp av soppa, t.ex. Varma Koppen och 1 skiva fullkornsbröd med 1 skiva mager ost 1 RisiFrutti Lätt eller 1 MiniMeal eller 1 Keso och/eller Kalvin Yoghurt eller liknande samt ett smörgåskex 16

17 Bilaga Kallelsebrev till Familjeviktskolan Datum Till målsman för: Bästa föräldrar, Vi har mottagit en remiss rörande Ert barn. Vi vill nu veta om Ni är intresserade av delta i Familjeviktskolan. Familjeviktskolan är ett skräddarsytt program för behandling av övervikt som fokuserar på familjens och barnets egna resurser samt möjligheter till förändring. Ni kommer bland annat att få information om medicinska aspekter av övervikt samt praktiska råd om vad som brukar fungera bra och mindre bra och hur man som förälder på bästa sätt kan hjälpa sitt barn. Förutom många enkla och effektiva mat- och motionsråd får ni också en möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter med andra familjer i samma situation. Familjeviktskolan är en behandlingsform som bygger på gruppträffar. Hela familjen bjuds in till tre halvdagsträffar var tredje månad med början i oktober. Således förutsätter Familjeviktskolan ett aktivt deltagande av såväl barnet som föräldrarna. Grupperna är åldersanpassade: en grupp för barn 1 14 år och en grupp för ungdomar år. I varje grupp kommer det att finnas högst 1 familjer. Under dessa halvdagar får familjen träffa hela behandlingsteamet som består av barnläkare, sjuksköterska, dietist och psykolog. Om ni har några frågor om behandlingsprogrammet kontakta gärna Anna Svensson, sjuksköterska, på tfn Om ni är intresserade av att delta i Familjeviktskolan skicka talongen nedan till oss senast den... Med vänliga hälsningar Anders Andersson, barnläkare Anna Svensson, sjuksköterska Emma Svensson, dietist Erik Svensson, psykolog Klipp här! Skickas till (Adress) Svarstalong Barnets namn: Barnets personnummer: Ja, jag vill komma till Familjeviktskolan. Nej, vi är intresserade av andra alternativ. Nej, vi har hittat andra alternativ. Målsmans underskrift 17

18 Flickor med AD/HD Bilaga 4 VIKTKORT Mat Dagens datum Barnets namn: Barnets personnummer: Jag brukar äta frukost (kryssa för ett alternativ): Varje dag Nästan varje dag (fem gånger i veckan) En till fyra gånger i veckan Aldrig Jag brukar äta mindre eller mer än en portion av skollunchen (kryssa för ett alternativ): Aldrig eller väldigt sällan (någon gång i månaden) En eller två gånger i veckan Tre till fyra gånger i veckan Alltid (fem gånger i veckan) Jag brukar äta mellanmål på fritis /hemvist (kryssa för ett alternativ): Aldrig (är inte med på fritis) En till två gånger i veckan Tre till fyra gånger i veckan Alltid (fem gånger i veckan) 18

19 Om du äter mellanmål på fritis/hemvisten vilka är de tre vanligaste mellanmål som ni brukar få? De tre vanligaste mellanmålen är: 1 Jag brukar äta mellanmål (smörgås, frukt eller flingor) när jag kommer hem efter skolan, innan jag äter middag (kryssa för ett alternativ): Alltid (fem gånger i veckan) Tre till fyra gånger i veckan En till två gånger i veckan Aldrig Jag brukar för det mesta (kryssa för ett alternativ) Äta lika mycket som min mamma när vi äter middag Äta mindre än min mamma när vi äter middag Äta mer än min mamma när vi äter middag Jag brukar äta mer än en portion på kvällen (kryssa för ett alternativ): Aldrig eller en gång i veckan Två gånger i veckan Tre till fem gånger i veckan Varje dag eller nästan varje dag Jag brukar för det mesta minst fyra gånger i veckan äta en extra måltid på kvällen (kryssa för ett alternativ) Ja, jag brukar äta frukt, flingor eller smörgås efter kvällsmaten Ja, jag brukar äta varm mat på kvällen efter kvällsmaten Nej, jag brukar inte äta något på kvällen efter kvällsmaten Jag brukar äta något av följande: godis, chips, kakor, choklad, hamburgare, pizza och glass (isglass räknas inte). Kryssa för ett alternativ: Aldrig eller en gång i veckan Två gånger i veckan Tre till fem gånger i veckan Varje dag eller nästan varje dag 19

20 Flickor med AD/HD Jag brukar dricka (kryssa för ett alternativ) Högst tre glas mjölk om dagen Mer än tre glas mjölk om dagen Dricker inte mjölk alls Jag brukar dricka (kryssa för ett alternativ) Vanlig mjölk Mellanmjölk Lättmjölk Minimjölk Dricker inte mjölk alls Jag brukar dricka högst ett glas juice, O boy, vanlig saft eller vanlig läsk (ej lightdrycker) om dagen (kryssa för ett alternativ) Jag, jag dricker högst ett glas om dagen av dessa drycker Nej, jag dricker mer än ett glas om dagen av dessa drycker Hemma brukar vi använda livsmedel med nyckelhålet (kryssa för ett alternativ) Jag, det stämmer Nej, det stämmer inte Mina tre favorithuvudrätter (Den godaste maten du vet!) Nr 1 Nr Nr 0

21 Bilaga 5 VIKTKORT Motion Dagens datum Barnets namn: Barnets personnummer: Jag deltar i skolgymnastiken (kryssa för ett alternativ): En gång i veckan Två gånger i veckan Tre gånger i veckan Jag har inte skolgymnastik på schemat nu Jag deltar inte i skolgymnastiken Annat Jag är med i en idrottsförening eller idrottsklubb och tränar: (kryssa för ett alternativ) En gång i veckan Två gånger i veckan Tre gånger i veckan Fyra gånger i veckan Fem eller fler gånger i veckan Annat Vilka idrotter/aktiviteter brukar du utöva och har gjort det under den senaste månaden? Berätta om alla dina idrotter och aktiviteter som du utövar på fritiden, oavsett om du är med i en klubb eller inte. Det kan vara Friskis & Svettis, regelbundna promenader, scouterna, innebandy, dans, aerobic, simning, golf, styrketräning och ridning eller om du brukar spela fotboll med dina kompisar på gården eller kanske regelbundet spelar pingis på fritis. 1

22 Flickor med AD/HD Min huvudidrott/aktivitet är Hur många timmar i veckan brukar du utöva den här idrotten? timmar i veckan Min andra idrott/aktivitet är Hur många timmar i veckan brukar du utöva den här idrotten? timmar i veckan Min tredje idrott/aktivitet är Hur många timmar i veckan brukar du utöva den här idrotten? timmar i veckan Annat.. Jag brukar för det mesta minst tre gånger i veckan (kryssa för ett alternativ): cykla till skolan i min (sammanlagt till och från skolan) gå till skolan i min (sammanlagt till och från skolan) åka bil till skolan åka buss till skolan Annat Jag har (kryssa för ett alternativ): långt till mina kompisar och jag brukar gå eller cykla för att träffa dem. långt till mina kompisar och jag brukar ta bussen/åka bil för att träffa dem. nära till mina kompisar. Jag brukar för det mesta minst fyra gånger i veckan (kryssa för): vara utomhus med mina kompisar i en timme gå ut med hunden, minst 0 minuter per gång Jag brukar röra på mig gå till och från skolan, promenera, springa, cykla, idrotta (kryssa för ett alternativ): mindre än en timme per dag mer än en timme per dag mer än två timmar per dag

23 Hur många timmar per dag i genomsnitt brukar du sitta och titta på TV (räkna inte dataspel och Internet) under en vanlig vardag utöver din skoltid? Svar: timmar/dag Hur många timmar per dag i genomsnitt brukar du sitta och titta på TV (räkna inte dataspel och Internet) under en helgdag, dvs. lördag eller söndag? Svar: timmar/dag Hur många timmar per dag i genomsnitt brukar du sitta vid datorn (räkna dataspel och Internet, men inte läxor) under en vanlig vardag utöver din skoltid? Svar: timmar/dag Hur många timmar per dag i genomsnitt brukar du sitta vid datorn (räkna dataspel och Internet, men inte läxor) under en helgdag, dvs. lördag eller söndag? Svar: timmar/dag

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

6 hu vudm tips &å l4 frukostar 6 huvudmål Lätta tips & Barn 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa er att göra bra val kring mat och rörelse. Vad ni äter och hur ni rör er påverkar er hälsa. Det är bra om ni varje dag äter frukost, två

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål ra mellanmål B för ditt barn! å ål Tips och recept på nyttiga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera inte mellanmålet för nära inpå andra måltider. Blir väntan

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

s matdagbok (Skriv ditt namn)

s matdagbok (Skriv ditt namn) s matdagbok (Skriv ditt namn) 030056 - Studie 1 1 (51) 030056 - Studie 1 2 (51) Hejsan! Det här är din matdagbok där du skriver upp ALLT vad du äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar. Det

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

6 h &udtips l 4 frukostar

6 h &udtips l 4 frukostar 6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

s matdagbok (Skriv barnets namn)

s matdagbok (Skriv barnets namn) s matdagbok (Skriv barnets namn) 030056 - Studie 2 1 (51) 030056 - Studie 2 2 (51) Hej! Det här är en matdagbok där du skriver upp ALLT som ditt barn äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar.

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i Bra mat i förskolan. Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan". Det sunda mellanmålet Mjölk med smörgås, frukt och grönsak är en bra grund för eftermiddagsmellanmålet.

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl. Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005 Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år Energibalans

Läs mer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11:00 11.00-12-30 11.00-11.45 10.45-12.15 14:15. (köket)

Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11:00 11.00-12-30 11.00-11.45 10.45-12.15 14:15. (köket) Skolor/område Vänersborg Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11:00 11.00-12-30 11.00-11.45 10.45-12.15 När börjar mellanmålet serveras? Vem ansvarar för det? frukost? Vem 14.00 (fritidshemmen,

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Anvisningar för ifyllande av matdagbok Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Bra mellanmål på fritids

Bra mellanmål på fritids Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN KUNSKAP OCH SUNDA TIPS På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. MELLIS ÄR MELLIS ÄR INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna?

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Barnets hälsa i fokus

Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Välkomna till Salut-satsningen

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. www.alskadinmage.org.

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. www.alskadinmage.org. Maghälsa Kostdagbok Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. Stöds av www.alskadinmage.org Din kostdagbok under två veckor Namn Datum till Instruktioner

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot 60 kg 80 kg TISDAG Frukost: 1 hårdbrödmacka 2 hårdbrödmackor 75g makrill i tomatsås 100g makrill i tomatsås 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt ½ päron ½ päron 1 msk nötter 1 msk nötter

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Våga Vara Mätt

Våga Vara Mätt Våga Vara Mätt 20150921 Må bra! Enkla tips och aktiva val för att må bättre. Husmanskost och proportioner. Ingen extra tid eller kostnad. Konsten att inte krabba till det! Välja rätt redskapen! En stor

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation Ladda för innebandy GUIDEN TILL HUR DU ÖKAR DIN PRESTATIONSFÖRMÅGA GENOM ATT GE KROPPEN RÄTT ENERGI Antalet aktiva inom innebandy ökar snabbt och alla åldrar från mellanstadie- till seniornivå är representerade.

Läs mer

Återhämtningsmål direkt efter träning

Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtning för musklerna är viktigt efter ett hårt träningspass. All träning är nämligen nedbrytande till dess att du stoppar i dig någonting, först då börjar uppbyggnaden

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer