EN GUIDE FÖR ASTMATIKER. Andningsförbundet främjar andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. Andningsförbundet

Transkript

1 EN GUIDE FÖR ASTMATIKER Andningsförbundet främjar andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. Andningsförbundet

2 1. Vad är astma? Astma är en långvarig inflammationssjukdom i slemhinnorna i luftrören. De första symptomen på astma är vanligtvis långvarig hosta och ökad slembildning. Det beror på en inflammation i slemhinnorna. Typiskt för astma är också att luftrören lätt blir irriterade (hyperreaktivitet) och att luftrören täpps till i varierande omfattning. Det samlas inflammationsceller på slemhinnorna, som gör att slemhinnorna sväller och att slemutsöndringen ökar, vilket gör att andningsvägarna täpps till. Det blir mödosamt att andas ut och det känns som att man drabbas av andnöd. När luftrören täpps igen mycket kan det komma ett vinande ljud när man andas. Inflammerade slemhinnor är känsliga för olika retningar från t.ex. pollen, damm, lukter, luftföroreningar, kall luft, tobaksrök och fysisk ansträngning. Retningarna får de glatta musklerna runt luftrören att lätt dra ihop sig. Detta gör att luftrören drar ihop sig och försvårar andningen. Behandlingen av astma grundar sig på medicinering som behandlar astmainflammationen samt på en god egenvård. Målet med behandlingarna är att få en symptomfri vardag. Astma är en vanlig sjukdom, cirka 10 procent av alla vuxna i Finland lider av läkardiagnostiserad astma. Symptomen vid en lindrig och begynnande astma kommer ofta periodvis och största delen av tiden fungerar lungorna normalt. En följd av besvärliga symptom och tilltäppta luftrör vid svår astma kan vara permanent eller delvis permanent funktionsstörning i luftrören. Upprepade förkylningar kan vara ett tecken på att astman är i dålig balans. Nästan alla astmapatienter uppvisar symptom vid fysisk ansträngning, om astman inte är i balans. Det finns också personer som bara uppvisar symptom vid ansträngning. Deras astma kallas felaktigt ansträngningsastma. I själva verket har de också astma, där symptomen visar sig vid en tillräckligt intensiv och lång fysisk ansträngning. De typiska symptom som fysisk ansträngning ger upphov till, det vill säga slemutsöndring, hosta och pipande ljud från andningsvägarna, kallas ansträngningssymptom. SYMPTOM VID ASTMA Långvarig hosta Ökad slemutsöndring Andnöd Tidvis vinande eller pipande ljud vid utandning Symptomen visar sig ofta under natten och morgonen. Normalt luftrör Luftrör med inflammerad slemhinna Symptomen förvärras av virusinfektioner i andningsvägarna ansträngning kall luft allergener. Inflammerad slemhinna som utsöndrar slem Inflammerat och slemutsöndrande luftrör som drar ihop sig En guide för astmatiker 2

3 2. Orsaker till astma De bakomliggande faktorerna till astma är individuella och man kan inte alltid peka på någon orsak till varför astman uppkommer. Den kan bryta ut i alla åldrar. Det kan finnas ärftliga faktorer bakom. Allergisk snuva och andra sjukdomar i de övre andningsvägarna ökar risken för att insjukna i astma, men genom en god behandling av allergisk snuva kan risken minskas. Astma bryter ofta ut i samband med retningar i omgivningen eller långvariga inflammationer i andningsvägarna. RISKFAKTORER FÖR ASTMA Allergier Ärftliga anlag/förekomst av astma hos föräldrar och syskon Allergisk snuva Andra sjukdomar i de övre andningsvägarna Rökning och passiv rökning Övervikt Fuktskador i inomhusmiljöer har associerats med uppkomsten och förvärrandet av astma, men det orsakssambandet är inte säkert. Rökning mer än dubblar risken för att utveckla astma. Att exponeras för röklukt ökar också risken. Personer med astma kan även drabbas av så kalllad refluxsjukdom (GERD), där maginnehållet stiger tillbaka upp i matstrupen upprepade gånger. Det orsakar halsbränna, en brännande känsla bakom bröstbenet, att maginnehållet utan ansträngning flödar tillbaka till munnen (bakåtflöde) samt ibland även andra symptom. Astmatiker drabbas oftare av refluxsjukdom, men det verkar inte orsaka astma. Däremot kan refluxsjukdom orsaka hosta, vilket ofta tolkas som att det beror på astma. 3. Olika typer av astma Sjukdomsbilden för personer som lider av astma varierar, från lindrig astma till svår. För en del är astma en följd av allergisk sensibilisering, medan vissa lider av en mycket kraftig astmainflammation i luftrörens slemhinnor. För en del är astman svårbehandlad. För äldre personer har astman egna särdrag Allergisk och icke-allergisk astma Man uppskattar att ungefär varannan vuxen som har astma har allergisk astma. De har ofta en tendens att få atopiska eksem. De reagerar lätt vid kontakt med ett sådant ämne, mot vilka de blivit överkänsliga. Då försvarar sig deras kroppar genom att bilda IgE-antikroppar mot det allergen som orsakar symptomen. Allergisk snuva och astma uppträder ofta tillsammans, och man talar också om begreppet en andningsväg en sjukdom. Åtta av tio astmatiker har allergisk snuva, och av personer med allergisk snuva har fyra av tio också astma. Ifall astman hör samman med en allergi, lönar det sig att behandla allergin så bra som möjligt och till exempel överväga hyposensibilisering. Allergisk snuva och bihåleinflammation kan förvärra astmasymptomen Arbetsrelaterad astma Astma kan även visa sig i form av yrkesastma. Den orsakas av biologiska eller kemiska preparat som finns i arbetsmiljön. Astma kan uppstå när man exponeras för faktorer som irriterar eller retar andningsvägarna. Det kan man misstänka om den som insjuknat arbetar i ett yrke där det finns en förhöjd risk för astma eller om han eller hon i sitt arbete använder något ämne som ofta orsakar yrkesastma. Det gäller i yrken som till exempel bagare, textilarbetare, metallarbetare, jordbruksarbetare, lokalvårdare och målare. För att fastställa yrkesastma ska man kunna visa på att det som sannolikt och i huvudsak har orsakat astman är ett specifikt irriterande eller retande ämne (exponent) som man andas in i arbets En guide för astmatiker 3

4 miljön. I Finland är de vanligaste ämnena som orsakar yrkesastma till exempel fuktskademikrober, mjöldamm, spannmål, foder, djurepitel, päls, förrådskvalster, trädamm och kemikalier på frisersalonger. För att kunna fastställa astma som en yrkessjukdom ska man kunna visa på ett orsakssamband mellan symptomen och exponeringen. I synnerhet när det gäller astma som orsakas av fuktskademikrober är en PEF-uppföljning på arbetsplatsen en viktig undersökning för att visa på att det är en yrkessjukdom. Den ska göras noggrant i ett så tidigt stadium som möjligt och, om det är möjligt, utan att man påbörjar någon regelbunden medicinbehandling. PEF-uppföljningen på arbetsplatsen ska pågå i minst fyra veckor och innefatta både arbetsdagar och lediga dagar. En läkare konstaterar yrkesastma på medicinska grunder. Försäkringsbolaget tar ett beslut om att ersätta astma som en yrkessjukdom på rättsliga grunder. Yrkesastma är en yrkessjukdom som ska ersättas enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Om man konstaterar yrkesastma måste den anställda byta till arbetsuppgifter där han eller hon inte exponeras för faktorer som förvärrar symptomen. För en del som har astma förvärras symptomen till exempel när de utför uppgifter i dammig miljö, i ovanlig temperatur eller när de utför ansträngande arbete. Man kan ha haft astma redan sedan tidigare eller börjat få det när man arbetar med det nuvarande arbetet. För ungefär en femtedel av alla vuxna astmatiker har man konstaterat att astman förvärras på arbetet. Då pratar man om en arbetsrelaterad försämring av astman. Då uppfylls inte kriterierna i lagen om yrkessjukdomar, men för den som uppvisar symptom ska man vid behov utesluta möjligheten till yrkesastma. Man ska identifiera de faktorer som förvärrar astman på arbetsplatsen och minska dem, till exempel genom att förbättra arbetsförhållanden, ändra arbetsuppgifter eller börja använda andningsskydd. Om man inte lyckas uppnå tillräcklig balans för yrkesastma eller astma som försämras på arbetet, eller om arbetsförmågan hotas, ska man utnyttja möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering. Anvisningar för vad man ska göra vid misstänkta problem med inomhusluften finns på adressen Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Ibland är det svårt att skilja på kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma. Symptomen är mycket lika: hosta, slemutsöndring, återkommande infektioner och andnöd. KOL börjar ofta långsamt och symptomen visar sig efter hand, den drabbade kan ha haft rökhosta i flera år. Vid astma börjar sjukdomen å andra sidan oftast snabbt, men den kan också komma smygande. Tilltäppningen av luftrören är, till skillnad från vad gäller astma, progredierande och permanent vid KOL. Vid KOL förvärras symptomen steg för steg, medan astma istället karaktäriseras av att symptomen varierar. Vid KOL orsakar rökning en inflammation som skadar slemhinnan i luftrören samt lungvävnaden. Vissa studier tyder på att upp till 55 procent av alla patienter med KOL också har astma. Mer information om KOL hittar du på adressen Astma hos äldre Astma är en vanlig men underdiagnostiserad sjukdom bland äldre. Samtidiga sjukdomar, såsom hjärtsvikt och KOL, gör det svårare att diagnostisera astman. En äldre person med astma har ofta långvarig hosta, slembildning och andningssvårigheter, men drabbas inte så ofta av svåra astmaanfall. Allergier förvärrar mer sällan symptomen. Symptomen kan förvärras av fysisk aktivitet, andningsvägsinfektioner och mediciner för andra sjukdomar. Äldre astmatiker har ofta kronisk snuva och bihåleinflammationer. Refluxsjukdom förekommer också. En guide för astmatiker 4

5 4. Diagnostisering och uppföljning av astma Anlaget för astma kvarstår hela livet, men det är möjligt att leva ett väl balanserat liv och få en symptomfri vardag med astma. Cirka procent av de människor som lider av astma kan med förnuftiga levnadsval och rätt medicinering uppnå en god vårdbalans. En god fysisk kondition bidrar till att uppnå vårdbalans och en symptomfri vardag. Obehandlad kan en astmainflammation förorsaka strukturförändringar i luftrörens väggar, vilket leder till att luftrören blir styvare och inte fungerar som de ska. Lungfunktionen kan försämras bestående, om det i luftrörens väggar ansamlas bindvävnad och den glatta muskulaturen förtjockas. Hos de flesta astmatiker kan inflammationen dock hållas i styr och förbli lindrig med hjälp av medicinering Undersökningar och diagnostiserande Astma diagnostiseras med hjälp av blåstest. De centrala undersökningarna består av spirometri och en två veckor lång PEF-uppföljning som görs hemma. En PEF-mätning visar hur utandningens maximala flödeshastighet under den första sekunden är. Spirometri är ett blåstest som mäter lungfunktionen, vilket visar hur lungkapaciteten är och hur öppna de stora luftrören är. Resultaten påverkas av personens ålder, längd och kön. Resultaten jämförs med resultaten hos friska personer av samma kön, i samma ålder och samma längd. Med hjälp av blåstesten mäts luftflödet i luftrören före och efter att man använt utvidgande medicin. Astma kan misstänkas om värdena på PEF-mätningarna skiljer sig mycket åt mellan morgon och kväll och om värdena förbättras när man använder luftrörsvidgande mediciner. Vid behov kan man även utföra arbetsprov eller exponeringstest Skov Sjukdomen astma kännetecknas av växlingar i symptomen. Goda perioder kan följas av perioder då sjukdomen förvärras. Ökade symptom behandlas i enlighet med anvisningar från läkare. TECKEN PÅ ASTMASKOV KAN VARA ett ökat behov av utvidgande medicin en känsla av tilltäppthet, influensa andnöd och andningssvårigheter, i synnerhet om natten ökad hosta och slemutsöndring försämrad ansträngningstolerans sänkta PEF-värden Uppföljning Sjukdomens svårighetsgrad kan variera från tillfälliga symptom till svårbehandlad astma. Symptomen och sjukdomens tillstånd kan till och med variera dagligen beroende på retningar, och symptomen kan minskas med hjälp av god medicinbehandling. Därför kan även behovet av medicinering förändras. Det är bra att följa upp astman. Om man använder regelbunden medicinering för astman, behöver man oftast gå på uppföljningsbesök en gång om året. Om astman har hållits i bra skick och man inte uppvisar symptom, kan man komma överens om att genomföra dessa besök till exempel hos en astmaskötare. En läkare ska ändå göra en bedömning med 3 5 års mellanrum. Inför ett uppföljningsbesök är det bra att göra en PEF-uppföljning och ett astmatest på adressen En PEF-uppföljning ger den behandlande läkaren en bra uppfattning om balansen. Uppföljningen sker, beroende på läkarens bedömning och sjukdomens svårighetsgrad, antingen på en hälsocentral eller på polikliniken för lungsjukdomar på sjukhuset. Det kan vara bra att diskutera tidpunkten för nästa besök, när du besöker läkarmottagningen. Hälsocentralen kallar inte till uppföljningsbesök, så när det blir aktuellt för uppföljning ska man boka in den själv. En guide för astmatiker 5

6 5. Medicinbehandling Målet för egenvården av astman är att bli symptomfri, få kontroll över sjukdomen samt att förhindra skov. Inom vården strävar man efter att uppnå en god vårdbalans, det vill säga att få ett så symptomfritt liv som möjligt. Detta kräver att astmatikern konsekvent följer upp sin sjukdom och enligt läkarens anvisningar justerar medicineringen så att den är lämplig. Alla som lider av astma ska använda och alltid ha med sig en snabbverkande utvidgande medicin för att lindra symptomen. Regelbunden användning av luftrörsvidgande mediciner är ett tecken på dålig astmakontroll. Då ska den behandlande medicineringen intensifieras. En minskning av behovet av snabbverkande luftrörsvidgande mediciner är en bra indikator på framgångsrik behandling. Vid allergisk snuva kan man använda nässprayer som innehåller kortison samt antihistaminer. Tillsammans med en läkare funderar man över hur man kan undvika allergenerna som orsakar symptomen. Att använda en näskanna kan lindra symptomen och göra att man mår bättre Behandlande mediciner En viktig del av astmabehandlingen är regelbunden användning av mediciner som behandlar astmainflammationen i luftrören. Med behandlande mediciner ser man till, att astmainflammationen i luftrörens slemhinnor hålls i styr. Grunden i medicineringen är kortison som man andas in (inhalerar). Med hjälp av behandlande mediciner kan man kontrollera inflammationen, och ibland till och med bli av med den. Effekten från att andas in kortison kan komma redan efter några dagar, men ibland kan det ta en till två månader att uppnå optimal effekt. Det är viktigt att fortsätta använda behandlande mediciner, även om symptomen försvinner. När man har uppnått en vårdbalans använder man bara mediciner som behandlar inflammationen för att hålla symptomen i styr enligt läkarens ordinerade dos. Förutom kortison använder en del astmatiker också mediciner i tablettform, så som leukotrienhämmare eller teofyllin. Också dessa mediciner dämpar inflammationen och öppnar luftrören. GOD VÅRDBALANS God funktionsförmåga och livskvalitet En symptomfri vardag Medicin som tas vid behov högst två gånger i veckan Inga avvikande värden vid PEF-uppföljning Ibland kan en läkare också ordinera användning av så kallade kombinationsmediciner som ska inhaleras, som förutom det behandlade kortisonet även innehåller en långverkande utvidgande medicin. Om det behövs, till exempel vid skov, kan det hända att man blir ordinerad kurer med kortisontabletter som ska tas oralt. När man under lång tid har haft astman under kontroll, åtminstone i ett halvår år, kan läkaren bedöma om det är möjligt att minska på medicineringen. Medicineringen bör till exempel inte minskas just innan pollensäsongen för dem som uppvisar symptom av allergier eller innan vintern för dem som uppvisar symptom när det är kallt. Beroende på vårdbalansen för och kontrollen över astman kan läkaren även överväga möjligheten till tidvis medicinering. Då genomförs medicinbehandlingen i perioder då symptom eventuellt börjar uppstå, till exempel i samband med en förkylning eller under pollensäsongen Utvidgande mediciner Mediciner som tas vid behov, dvs. så kallade utvidgande mediciner, används till exempel när astmasymptomen förvärras eller när man drabbas av andnöd. De kan vara snabbverkande (beta-2-agonister) eller långtidsverkande. Med hjälp av dem kan man lätt öppna upp luftrör som dragit ihop sig på grund av någon retning alternativt på förhand förhindra att de drar ihop sig. Mediciner som tas vid behov kan till exempel användas innan ansträngning för att förhindra att luftrören drar ihop sig. En guide för astmatiker 6

7 Mediciner som tas vid behov är vanligen snabbverkande sympatomimetika. De gör att den glatta muskulaturen i luftrören slappnar av och öppnar luftrören. Andra mediciner minskar sammandragningen av och slemutsöndringen i luftrören (antikolinergika). Man kan också använda långtidsverkande utvidgande mediciner Inhalatorer I samband med ordinerandet av medicinen som ska inhaleras väljer man ut en lämplig inhalator, som doserar medicinen. När man ordineras en ny medicin som man ska andas in, är det viktigt att en läkare eller vårdare säkerställer att man använder rätt teknik för att ta medicinen. Det är också viktigt att kontrollera tekniken för att ta medicinen vid varje uppföljningsbesök. När man hämtar ut sin medicin på apoteket kan man också säkerställa sig om att man använder rätt teknik. Vid valet av en lämplig inhalator ska man ta hänsyn till förmågan att koordinera händer och andning samtidigt samt hur snabbt man andas in. Inhalatorerna är pulverinhalatorer eller sprayer. När man använder en pulverinhalator måste inandningen vara effektiv och man ska kunna hålla andan i 5 10 sekunder. Det kräver inte att man doserar och andas in samtidigt. Pulverinhalatorer är oftast inte lämpliga för äldre eller för dem som lider av svår astma, eftersom de personerna inte nödvändigtvis klarar av att andas in så snabbt som det krävs. Att använda spray kräver att man kan använda sina händer och andas in samtidigt, eftersom man måste dosera medicinen samtidigt som man andas in. Det kräver dock inte någon större snabbhet vid inandningen. Medicinen tas i samband med att man andas in länge, lugnt och djupt och håller andan när man räknar till ungefär tio. Medicinen tas ofta med hjälp av en förlängare. Nyare sprayer kan användas även utan förlängare. Dessa mediciner passar bättre för äldre och för sådana som lider av svår astma. En läkare kan även i andra fall ordinera att man använder ett mellanstycke eller en nebulisator (spira) som ett stöd när man tar medicinen. Med hjälp av dem kan man vara säker på att man får i sig medicin till exempel vid ett astmaskov. Att använda förlängare gör det enklare att ta medicinen samt minskar den mängd medicin som blir kvar i munnen och svalget. Förlängare gör det möjligt att andas in medicinen lugnt under ungefär 5 10 inandningar. För en nebulisator behöver man mediciner i flytande form enligt särskilt recept. Vid behov kan man även använda mask med förlängaren eller nebulisatorn. Man kan få råd för att få rätt teknik när man tar medicinen från en vårdare, läkaren, apoteket och till exempel genom Apotekarförbundets doseringsvideor på adressen Medicinbehandling för äldre Kortison som man andas in (inhalerar) minskar sjukhusbehandlingar och dödlighet hos äldre som lider av astma. Eventuella biverkningar från kortisonet, som till exempel candidiasis i munnen, hudförtunning, blåmärken och osteoporos, syns lättare hos äldre. Preparat som innehåller kortison ska dock användas trots eventuella biverkningar, eftersom biverkningarna är mindre än den förvärrade sjukdomsbilden som uppstår om man undviker att använda mediciner. I medicinbehandlingen är det viktigt att hitta den lägsta möjliga medicindosen. Det är nödvändigt att följa upp blodsocker- och blodtrycksvärden. När man väljer medicindoserare ska man beakta inandningsstyrkan och funktionen i händerna, till exempel vad gäller tremor och ledbesvär, samt till exempel dålig syn. Med hjälp av en förlängare kan en spray ibland vara det bästa alternativet för att inhalera medicin Munvård De mediciner som används för behandling av astma är säkra. De vanligare biverkningarna av inhalationsmediciner, som heshet och svampinfektioner i mun och svalg, kan lätt förebyggas. När det gäller inhalationsmediciner är det lätt att en del av medicinerna blir kvar i munnen efter att man andats in dem. Det ökar tillväxten av svamp (candidasis) i munnen, vilket kan utsätta tänderna för kariesangrepp. Dessutom innehåller mediciner laktos, dvs. mjölksocker, vilket å sin sida ökar risken för karies i tänderna. En guide för astmatiker 7

8 Innan man tar medicinen ska man borsta tänderna. Efter att man tagit medicinen ska man skölja mun och svalg med vatten och därefter spotta ut vattnet. Till sist slutför man sköljningen genom att dricka vatten. Medicinerna torkar ut munnen. Xylitoltuggummi eller en sugtablett ökar salivutsöndringen. För att förebygga karies i tänderna är det viktigt att borsta tänderna regelbundet med fluortandkräm och att använda xylitol samt att regelbundet undersöka och vårda tänderna Vaccinationer Det är bra att den som har astma varje år vaccineras med säsongsinfluensavaccin. Astmatiker hör till riskgruppen för influensa och får vaccinet kostnadsfritt på sin hälsocentral. Vaccinet bör tas innan influensasäsongen börjar i november och december. Även anhöriga rekommenderas att vaccineras. Dessutom bör man överväga det avgiftsbelagda vaccinet mot infektioner som orsakas av pneumokockbakterier. Det förhindrar lunginflammation som orsakas av bakterier Att tänka på vid den medicinska behandlingen Medicinöverkänslighet är vanligare hos personer med astma. Ungefär 5 10 procent av alla astmatiker är överkänsliga mot antiinflammatoriska mediciner. De som är överkänsliga mot mediciner lider också ofta av kronisk snuva och icke-allergisk astma. Emellertid kan de flesta astmatiker använda antiinflammatoriska mediciner som normalt. Antiinflammatoriska mediciner såsom acetylsalicylsyra, aspirin (ASA) och besläktade antiinflammatoriska mediciner (non-steroidal anti-inflammatory drugs, NSAID) såsom ibuprofen, kan göra att astmasymptomen ökar. Man kan oftast tryggt använda smärtstillande mediciner som innehåller paracetamol. Betablockerare som används som hjärtmedicin och blodtryckssänkande medel kan störa effekten av luftrörsvidgande mediciner. Även ögondroppar som innehållare betablockerare som används vid behandling av ögontryckssjukdomar kan förvärra astman. Kodein och morfin gör ibland att luftrören täpps igen. Genom att skriva en egen medicinlista och skriva upp eventuell medicinöverkänslighet kan alla astmatiker öka smidigheten i behandlingen och hålla informationen aktuell. Det gör det också möjligt att bedriva egenvård när det gäller medicinbehandling. På listan bör du även skriva upp vaccineringar du har fått, till exempel influensavacciner, samt receptfria mediciner du köper, dvs. mediciner för egenvård eller naturmediciner. Ta alltid med dig en uppdaterad medicinlista när du besöker en läkare eller går på uppföljning. Du kan skriva medicinlistan på ett tomt papper, be om en lista från hälsocentralen eller uppdatera det på webben på adressen FPA-ersättningar Astmamediciner hör till FPA:s specialersättningsgiltiga mediciner. FPA ersätter astmamediciner med 65 %. Förutsättningen för medicinersättning är att en läkare har konstaterat att du lider av sjukdomen. Det ska vara tydligt påvisat med hjälp av lungfunktionstest. Astmamedicin, dvs. medicin som minskar inflammationen i luftrörens slemhinnor, ska användas regelbundet i minst sex månader innan ersättning beviljas. Innan det är medicinen en grundersättningsgill medicin. Man ansöker om ersättning för medicinen utifrån en läkares bedömning och utlåtande, där det framgår vilka undersökningar som gjorts, resultaten av dessa och vilken nytta medicineringen har samt en bedömning om dess fortsatta användning. Läkarutlåtandet skickas till FPA. Efter att FPA har behandlat ärendet skickar de ett nytt FPA-kort med koden 203 (Kronisk bronkialastma och kroniska obstruktiva lungsjukdomar som nära påminner om denna). Det finns ett kostnadstak per kalenderår för kostnader för receptbelagda mediciner. FPA följer medicininköpen utifrån de uppgifter de får från apoteken och informerar då man nått kostnadstaket. En guide för astmatiker 8

9 6. Lyckad egenvård Det lönar sig att sköta om sig själv, men den som insjuknat behöver inte i onödan begränsa sitt liv. Han eller hon kan arbeta och ha fritidsintressen som andra, men bör lyssna till sina symptom och känna efter hur han eller hon mår. Ingenting behöver undvikas för säkerhets skull. Man undviker bara sådant som ger eller förvärrar symptom. Med egenvård av astma avses det, att den insjuknade deltar i planerandet och genomförandet av sin egen vård, med stöd av yrkespersoner inom hälsovården, till exempel astmaskötare och läkare. Astmatikern själv är den främsta experten på sin sjukdom. Då han eller hon har tillräckligt med kunskap om sin sjukdom, sin medicinering och användningen av mediciner samt om de faktorer som förvärrar sjukdomen, klarar astmatikern av att göra val och fatta beslut i anslutning till vården. Egenvård innebär i praktiken regelbunden medicinering, att följa upp sitt eget hälsotillstånd och känna igen symptom, undvika retningar, mäta PEF-värden vid behov samt att justera medicineringen utifrån anvisningar från läkare under till exempel influensa-, köld- eller pollenperioder. Man ska be läkaren om skriftliga anvisningar som stöd för egenvården och i synnerhet medicinbehandlingen. I anvisningarna är det lätt att kontrollera, hur man ska handla i olika situationer och justera medicineringen. ATT GÖRA PEF-UPPFÖLJNING HEMMA Uppföljningsperioden är två veckor. Utblåsningarna görs direkt efter att man vaknat och upprepas på kvällen. Under mättillfällena blåser man minst tre gånger i rad. Om det skiljer mer än 20 l/minut mellan de två bästa värdena blåser man fler gånger. Om man använder en luftrörsvidgande medicin gör man mätningen innan man tar medicinen och minuter efter att man tagit den. Det rekommenderas att alla tre blåsvärden noteras. Förutom uppföljningen hemma bör man alltid göra PEF-mätningar när man börjar uppvisa symptom. Anvisningen är densamma som för uppföljningen hemma. Hur man gör PEF-mätningar Nollställ mätaren. Fyll lungorna med så mycket luft som möjligt. Placera mätarens munstycke tätt mellan läpparna och tänderna. Blås kort i mätaren med maximal kraft (en explosivt snabb start!). Notera resultatet. Gör alltid mätningen stående, om det är möjligt. Källa: Lehtinen L, Anvisning för PEF-uppföljning hemma 2012, God medicinsk praxis-rekommendation 6.1. PEF-mätningar PEF-mätningar är för många astmatiker ett viktigt hjälpmedel i uppföljningen av den egna vårdbalansen. Det är viktigt att ta reda på sitt så kallade goda PEF-värde. En läkare bedömer de resultat man fått och berättar om PEF-värdet. Tillsammans med läkaren kommer man överens om vilken typ av växling i PEF-värdena som kräver ökad medicinering på ett visst sätt. Som en hjälp vid uppföljningen av astmabalansen kan man också använda ett skriftligt astmatest, där man genom att svara på fem frågor kan bedöma om astmasymptomen har förvärrats. Testet kan göras på Rökfri Rökning ökar risken för astma och påverkar lungornas tillstånd, så det är värt att sluta röka. Studier har också visat att astmamediciner inte hjälper ordentligt om astmatikern röker. Du kan få hjälp med att sluta röka via Andningsförbundets rådgivningslinje Stumppi. Den avgiftsfria telefontjänsten har öppet vardagar klockan på nummer På webbplatsen stumppi.fi finns också en hel del information om skadorna med rökning, fördelarna med att vara rökfri samt råd för hur man slutar. En guide för astmatiker 9

10 6.3. Hälso- och vårdplan till stöd för egenvård Den som lider av svår astma och andra långvariga sjukdomar behandlas ofta på flera olika enheter och av flera olika experter samtidigt. Det kan innefatta besök på en hälsocentral, ett universitets- eller centralsjukhus, inom företagshälsovården eller hos en privat läkare. Särskilt sådana som lider av flera sjukdomar har nytta av att upprätta en hälso- och vårdplan. Att genomföra egenvård med hjälp av en hälso- och vårdplan underlättar astmatikerns vardag och ökar funktionsförmågan och välbefinnandet. I hälso- och vårdplanen samlar man alla sjukdomar och behandlingar av dessa. Planen innehåller, förutom behov, mål och tillvägagångssätt gällande vården, information om alla sjukdomar, mediciner och om var och när uppföljningar ska genomföras. Man kan själv ta upp med vårdaren på hälsocentralen att man vill upprätta en plan. En läkare ansvarar för att upprätta planen, och är även själv delaktig i att utforma den. Man förbereder sig för att upprätta en plan genom att skriva en egen bedömning om sitt hälsotillstånd, sitt mående och hur man klarar sig i vardagen, samt genom att lista de mediciner man använder, även receptfria mediciner och naturmediciner. Det är bra att fundera över vilken typ av hjälp och stöd man vill ha och tror sig behöva. Man kan till exempel fundera över att förebygga andnödssymptom, trygga den medicinska behandlingen, bedöma behovet av hjälpmedel eller förbereda sig inför pollen- eller köldsäsongen. Det går bäst att upprätta en plan när man förbereder sig väl inför det. Hälso- och vårdplanen är ett verktyg som används som hjälp för att bedriva egenvård. Där kan man kontrollera hur man ska agera och vem man ska ta kontakt med om sjukdomen förvärras. Både astmatikern och hälso- och sjukvårdspersonalen hittar aktuella uppgifter i den här planen som regelbundet uppdateras. Den som har astma kan även påverka och delta i sin egen vård under eventuella sjukhusbesök och på så sätt kan hen bidra till att säkerställa att den tryggas. Att ha kunskap om sin egen medicinbehandling är ett bra sätt att säkerställa att behandlingen flyter på bra. När behandlingen upphör är det viktigt att delta i planeringen av den fortsatta behandlingen och bland annat säkerställa var, när och hur uppföljningen sker. Mer information hittar du på En guide för astmatiker 10

11 7. Viktkontroll och motion En del av den lyckade egenvården för astma är viktkontroll och tillräcklig motion. Motion främjar lungfunktionen och en astmatiker har alltid nytta av det. Om astmatikern är överviktig gör viktminskning det lättare att andas och att man mår bättre Viktminskning gör det lättare att andas Det lönar sig för den som lider av astma att fästa uppmärksamhet på viktkontrollen. Övervikt belastar hela kroppen, inklusive hjärt- och blodcirkulationsorganen. Speciellt midjefetma, dvs. fett som samlats kring bukhålan och bröstkorgen, försvårar andningsorganens arbete. Det blir svårare att andas in, då mellangärdet inte kan tryckas in mot bukhålan. Detta i sin tur minskar lungvolymen, lungventilationen, gasutbytet och andningsmusklernas funktion samt minskar bröstkorgens elasticitet. En person med övervikt andas på ett annat sätt än en normalviktig person. Han eller hon kan drabbas av andningsbrist, och börja andas ytligt och snabbt. Lungorna fylls inte ordentligt, varvid lungornas funktionsförmåga minskar. Redan en liten viktminskning underlättar andningen och gör att man mår bättre. En regelbunden måltidsrytm är viktig för att bantning och bestående viktkontroll ska lyckas. Det rekommenderas att man äter med tre till fyra timmars mellanrum. Av dessa måltider kan en del vara mellanmål, bestående av till exempel fullkornsprodukter, fettfria mjölkprodukter, frukt eller grönsaker. Viktkontrollen underlättas också av minskade portionsstorlekar och av användning av tallriksmodellen: halva tallriken fylls med grönsaker och den andra halvan med annan mat. Det är bra att i samband med varje måltid äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, eftersom de fyller magen men innehåller lite kalorier. Mer information om viktkontroll kan du hitta till exempel på Motion är en viktig del av egenvården Motion är också en viktig del av egenvården när det gäller astma. En god kondition främjar lungfunktionen. Det förbättrar lungventilationen och tar bort slem från andningsvägarna samt förbättrar kroppens förmåga att återhämta sig från förkylningar och astmaskov, och minskar även känslan av andnöd. En god kondition underlättar vardagen: en människa med god kondition blir inte så lätt andfådd och orkar röra sig raskare och längre. En astmatiker som motionerar klarar sig med mindre medicindoser, mindre sjukledighet och färre sjukhusbesök än sin kamrat som trivs bäst hemma på soffan. Det lönar sig att röra på sig, även om det till en början skulle kännas svårt. Kroppen anpassar sig snabbt till motionerandet, och också lungfunktionen förbättras. Så småningom blir det lättare att röra på sig och att andas. En astmatiker har alltid nytta av att motionera. Regelbunden motion höjer ansträngningstoleransen, minskar ansträngningssymptomens svårighetsgrad och deras förekomst. Då konditionen ökar minskar behovet av medicin mot ansträngningssymptom, och många kan helt lämna dessa mediciner. Konditionen ökar endast då man blir andfådd under motionerandet. Man behöver inte vara rädd för att bli andfådd. Astmatikern bör ha klart för sig, vad som är skillnaden mellan att vara andfådd och att ha andnöd och hur dessa båda situationer känns. Andfåddheten går om då motionerandet avbryts, men andnöden fortsätter och blir ofta värre, också efter det att motionerandet avbrutits. En astmatiker kan tryggt motionera, men bör minnas några grundläggande saker. Om man av ansträngningen får ökad andnöd, hosta och vinande ljud i andningsvägarna, bör man diskutera med läkaren om användning av medicin som förebygger ansträngningssymptom. Om man ofta får symptom under ansträngning, tas den ordinerade medicinen före motionsutövningen. En guide för astmatiker 11

12 Om symptom förekommer endast sällan, tas medicinen först då symptomen uppkommer. Om långvarig motion orsakar symptom, eller om man lider av svår astma, kan man pröva intervallträning. Astma i god (vård)balans är inte ett hinder för långvarig motion. Intervallträning, det vill säga att variera mellan ansträngning och vila, kan användas inom alla former av motion. På så sätt kan man hantera ansträngningssymptom i samband med motionerandet eller hindra att sådana över huvud taget uppkommer. Tumregeln är att i ju sämre skick motionären är, desto kortare ansträngningsintervall gör man. Till en början kan intervallen till exempel pågå i ett tiotal sekunder i upp till några minuter. Med vilofas menar man aktiv vila, dvs. att man motionerar på ett sätt som gör det lätt att andas. Vilofasen ska vara åtminstone 1,5 gånger så lång som ansträngningsfasen. En astmatiker med god kondition kan motionera oavbrutet, utan vilofaser. Omåttlig trötthet under eller efter motionerandet kan bero på en otillräcklig medicindos eller alltför ansträngande motion. Detta bör tas i beaktande nästa gång man motionerar. Det lönar sig för en astmatiker att dra nytta av de möjligheter vardagsmotionen erbjuder och att motionera minst en halvtimme per dag flera dagar i veckan. Dessutom behövs konditionsmotion som får en att bli andfådd, till exempel en rask promenad, stavgång, simning och för den som har god kondition joggning, från en halv till en timme, två till tre gånger i veckan. I princip är så gott som alla motionsgrenar lämpliga för en astmatiker. Konditionssimning, vattengymnastik och vattenlöpning kan speciellt rekommenderas. Simhallens fuktiga och varma luft förhindrar ansträngningssymptom på ett effektivt sätt. Vid vintermotion är köldgränserna individuella. En andningsluftsvärmare fuktar och värmer upp luften som inandas. Värmaren ökar dock luftmotståndet, varför det är tyngre att andas genom den och motionens ansträngningsgrad bör anpassas efter det. En varm, lämpligt fuktig och dammfri motionsmiljö rekommenderas för en astmatiker. Ifall andningsvägarna reagerar till exempel på avgaser eller björkpollen, lönar det sig att undvika utomhusmotion vid sådana tidpunkter, då partikelhalterna i luften är höga. MOTIONSTIPS FÖR ASTMATIKER Undvik att motionera när du är sjuk eller under astmaskov. Inled motionerandet i lugn takt efter något det ovannämnda. Ta vid behov utvidgande medicin innan en motionsprestation eller använd medicinering utifrån symptomen. Ha alltid med dig luftrörsvidgande mediciner, se till att de är lättåtkomliga och vid behov nära kroppen, för att medicinen ska vara i funktionsskick då den behövs. Kom ihåg att börja med att stretcha grundligt. Skydda vid behov ansiktet från kyla, och fäst speciell uppmärksamhet vid halsen, munnen och näsan. Använd vid behov andningsluftsvärmare. Lär dig att andas in genom näsan och ut genom munnen vid måttligt ansträngande motion. Sträva efter att motionera på sådana ställen, där det finns så lite avgaser och luftföroreningar som möjligt. Undvik att motionera utomhus under trafikens rusningstid och under den tiden då vägdammet är som värst. Utöva intervallmotion. Om du är i fysiskt dålig kondition, ta en vän med på motionsrundan. Mer motionstips hittar du på adressen En guide för astmatiker 12

13 8. Att resa med astma 9. Yrkesval och beväringstjänst När astma är i god vårdbalans är den inte ett hinder för att flyga. Eftersom undertrycket och den torra luften och luftkonditioneringen i ett flygplan kan orsaka symptom för astmatiker är det bra att ha med sig medicin i handbagaget. Det är även bra att ha andra mediciner som behövs på resan i handbagaget i originalförpackning. När det gäller mediciner som man använder regelbundet bör man för säkerhets skull ta med sig mediciner för minst två veckor mer än man egentligen behöver. Man bör alltid ha en reseförsäkring när man reser. När man skaffar en sådan bör man säkerställa att försäkringen även täcker behandling av ett eventuellt astmaskov. Astma begränsar inte yrkesval annat än i undantagsfall. Lindrig astma i god vårdbalans är i princip inte något hinder för att arbeta i något yrke, men en astmatiker är dåligt lämpad för att arbeta i yrken där man i betydande grad exponeras för damm eller allergener som irriterar andningsvägarna. Det gäller yrken som till exempel frisör, djurskötare eller lokalvårdare. Tungt fysiskt arbete är oftast inte lämpligt för personer med svår astma. Astma är inte ett hinder för beväringstjänst eller en militär karriär, om symptomen och medicineringen är under kontroll. Tillståndet utvärderas innan man börjar tjänsten. Inför resor inom Europa bör du också skaffa det europeiska sjukförsäkringskortet. Det berättigar till omedelbar sjukvård inom offentlig sjukvård i EU- och EES-länder samt Schweiz till samma pris som för lokalinvånare. Kortet täcker även långvariga primärsjukdomar som kräver brådskande vård. Kortet, som är giltigt i två år och automatiskt förnyas utan kostnad, beställs via FPA:s webbplats eller ett FPA-kontor. En guide för astmatiker 13

14 10. Rehabilitering Rehabilitering är en väsentlig del i behandlingen av sjukdomen. Det lönar sig att söka sig till rehabilitering, då man är i behov av mer färdighet för att klara sig med sjukdomen, eller om man funderar på frågor i anslutning till sjukdomen, vården eller kontrollen av symptom. Med rehabilitering strävar man efter att bevara arbets- och funktionsförmågan så god som möjligt. Bästa nyttan har man av rehabilitering, då man söker sig till den i god tid. I det inledande stadiet av sjukdomen är det viktigt att få kunskap om sjukdomen och socialskyddstjänster, men under rehabiliteringen får man framförallt färdigheter för att leva med sjukdomen. Om behandlingen av sjukdomen kräver att man gör förändringar i sina levnadsvanor, får man också hjälp och stöd för detta under rehabiliteringen. Det lönar sig att själv ta upp frågan om rehabilitering med sin läkare, vårdare eller rehabiliteringshandledare. Man ansöker om rehabilitering med läkarremiss. FPA:s rehabilitering är avgiftsfri för den som deltar. Mer information fås från FPA:s kundrådgivning för rehabilitering, vardagar klockan på telefonnumret eller på adressen När det gäller yrkessjukdomar söker man sig till rehabilitering med hjälp av en betalningsförbindelse, som man ansöker om från försäkringsbolaget som ersättning för yrkessjukdom. 11. Kamratstöd En av de centralaste verksamhetsformerna för Andningsförbundet och dess lokala andningsföreningar i olika delar av Finland är erbjudandet av stöd från likställda. Med detta avses ömsesidigt stöd mellan människor som befinner sig i likartade livssituationer. Det innebär ett interaktivt utbyte av erfarenheter och insikter samt en granskning av den egna sjukdomshistoriken och ett delande av den med andra. Framförallt är det fråga om att få stöd i vardagen. Stöd av likställda ger den insjuknade en möjlighet att tillsammans med andra begrunda sin egen situation, att jämföra erfarenheter samt att få och ge stöd. I diskussionerna mellan likställda kan var och en begrunda hur det egna livet, krafterna och sjukdomen avviker från eller liknar de andras. Sjukdomen berör också familjen och andra närstående. Många upplever att diskussioner med andra som befinner sig i samma situation känns befriande, eftersom man inte behöver vara rädd för att belasta sina närmaste för mycket med sina egna bekymmer och sjukdomsupplevelser. På träffarna för likställda kan man öppet tala om sin sjukdom och också om svåra saker, och humor är också tillåtet. Som bäst kan stöd för likställda ge kraft både åt den som ger och åt den som får stöd. Andningsföreningarna ordnar grupper med stöd av likställda för personer med olika sjukdomar. På träffarna är det ofta sakkunniga som inleder, men det reserveras också alltid tid för kamratstödsdiskussioner och utbyte av tankar. Stöd av likställda kan man också få på diskussionsspalterna på Andningsförbundets webbplats. SAKKUNNIG FÖR GUIDEN HAR VARIT TUULA TOLJAMO, ÖVERLÄKARE INOM LUNGSJUKDOMAR, MEDICINE DOKTOR En guide för astmatiker 14

15 Gå med i verksamheten du får kunskap, stöd och råd för vardagen! Som medlem får du tillgång till din lokala andningsförening och Andningsförbundets tjänster. Genom föreningen får du kunskap, stöd och nya vänner. Du träffar andra som är i samma situation, antingen på nätet eller i grupperna för stöd av likställda. Du kan själv påverka i frågor som berör andningssjukdomar och delta i det viktiga arbetet för främjande av hälsa. Gå med på adressen eller beställ en anslutningsblankett genom att ringa Andningsförbundet på telefonnummer Bekanta dig även med andra guider från Andningsförbundet på Andningsförbundet Andningsförbundet främjar andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka. tfn FOTON: MAURI RATILAINEN, ILLUSTRATIONER: MIKKO SALLINEN. LAYOUT: VITALE AY.