Hormoner. Drygt var fjärde svensk är överviktig. Bantningsmetoder!? Kost och fysisk aktivitet vid diabetes - Insulinkänslighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hormoner. Drygt var fjärde svensk är överviktig. Bantningsmetoder!? Kost och fysisk aktivitet vid diabetes - Insulinkänslighet"

Transkript

1 känslighet - dos Fysisk aktivitet känslighet övervikt Övervikt känslighet När äter vi & i vilka mängder? Hur fördelas matintaget över dagen? Fysisk aktivitet Leverglykogen - känningar Kost Vad äter vi? (kolhydrater) Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett Drygt var fjärde svensk är överviktig Bantningsmetoder!? Hormoner Glukagon Sänker blodsockret Höjer blodsockret Lagrar in fett i fettvävnad Ökar produktionen av kolesterol Syntes av vävnadsprotein (muskeluppbyggnad) Ställer in kroppen i ett upplagrande tillstånd Frisätter fett från fettvävnad för utnyttjande Minskar produktionen av kolesterol Ställer in kroppen i ett förbrännande tillstånd SFSD, April

2 Ett jämnt lågt blodsocker Kost Fysisk aktivitet Blodsockrets transport in i muskelcellen Stillasittande Muskelcell Effekter av fysisk aktivitet Muskelcell Blodkärl ets effekt är låg > 1 E insulin/kg kroppsvikt ets effekt ökar < 0,5 E insulin/kg kroppsvikt svar efter måltid Fysiskt aktiva & stillasittande Hormoner & blodsocker Fysisk aktivitet & påslag höjning efter måltid Tid 1 tim 2 tim 3 tim Frukost Lunch Middag Fettinlagring 1 tim Fettförbränning 2 tim Fettinlagring 2,5 tim Fettförbränning 0,5 tim Fysisk aktivitet & Glukostransportörer höjning efter måltid Frisättning av fettsyror från fettvävnad Frisättning av fettsyror från fettvävnad Frisättning av fettsyror från fettvävnad Frukost Lunch Middag Fysisk aktivitet ökar cellernas glukosupptagningsförmåga Blodsockret sänks snabbare efter måltid SFSD, April

3 Glukostransportör 4 (GLUT-4) beroende eller muskelkontraktion, insulin & fysisk aktivitet (Inaktivitet förändrar hormonell bild) (insulinkänslighet/glukostolerans) 10 dagars vila Muskulatur Fettvävnad 10 dagars vila Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Bibehållen glukostolerans Nedsatt insulinkänslighet Effect of 10 days of physical inactivity on glucose olerance in master athletes. The American Physiological Society, 1990, insulin & fysisk aktivitet (Inaktivitet förändrar hormonell bild) (insulinkänslighet/glukostolerans) 10 dagars vila 10 dagars vila Jämförelse mellan medelålders personer som tränar regelbundet & stillasittande (icke diabetiker) GLUT-4 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Glukostolerans Nedsatt insulinkänslighet En delfaktor i insulinkänslighet Effect of 10 days of physical inactivity on glucose olerance in master athletes. The American Physiological Society, 1990 Elevated skeletal muscle glucose transporter levels in exercise-trained middle-aged men. The American Physiological Society Fysisk aktivitet Intensitet & hälsofrämjande effekter Borgskalan Upplevd känsla av ansträngning/val av intensitet Nytta American Collage of Sports medicine (ACSM) 3-4 ggr/vecka min/tillfälle Ansträngande % av maxpuls känslighet Intensitet Puls VO 2 max Borg skala 60 6 Ingen ansträngning alls 70 7 Extremt lätt Mycket lätt 100 (50 %) 30 % VO2 max (55 %) 11 Lätt ansträngande 120 (60 %) 40 % VO2 max (65 %) 50 % VO2 max 13 Något ansträngande 140 (70 %) 60 % VO2 max (75 %) 70 % VO2 max 15 Ansträngande 160 (80 %) (85 %) 80 % VO2 max 17 Mycket ansträngande 180 (90 %) (95 %) 19 Extremt ansträngande 200 (100 %) 20 Maximal ansträngning Lämplig intensitet för vardagsmotionären Lämplig intensitet vid tävlingsambitioner Optimal Exercise Intensity for Individuals With Impaired Glucose Tolerance. Diabetes Spectrum Volume 14, Number 2, 2001 SFSD, April

4 Det är troligt att högst ca 20 % av befolkningen över 30 år är tillräckligt fysiskt aktiva sett ur ett hälsoperspektiv Det är aldrig för sent med fysisk aktivitet Rekoendation till de flesta; 30 min fysisk aktivitet per dag med en intensitet som motsvarar; något ansträngande Folkhälsorapporten 2005 Fysisk aktivitet Barn & ungdomar Riktlinjer 2005 ADA känslighet - dos Fysisk aktivitet känslighet övervikt min per dag Lätt ansträngande Övervikt känslighet När äter vi & i vilka mängder? Hur fördelas matintaget över dagen? Fysisk aktivitet Leverglykogen - känningar Rekoendation barn & ungdomar med diabetes typ 1 Kost Vad äter vi? (kolhydrater) Care of Children and Adolescents With Type 1 Diabetes. A statement of the American Diabetes Association. DIABETES CARE,, JANUARY 2005 & insulin Bukfett Kroppsvikt & insulinbehov -kolhydratkvot 75 g glukos intas Hög mängd bukfett Låg mängd bukfett Hög mängd bukfett Kg > 108 /kolhydratkvot Exempel 60 kg 1 E/ 14 g kolhydrater 70 kg 1 E/ 12 g kolhydrater 80 kg 1 E/ 10 g kolhydrater 90 kg 1 E/ 8 g kolhydrater 100 kg 1 E/ 7 g kolhydrater Låg mängd bukfett SFSD, April

5 känslighet - dos En vanlig dag 2000 kcal Fysisk aktivitet känslighet övervikt Övervikt känslighet När äter vi & i vilka mängder? Hur fördelas matintaget över dagen? Fysisk aktivitet Leverglykogen - känningar Kost Vad äter vi? (kolhydrater) Leverns arbete under dygnet Glykogen Lever Leverns arbete under dygnet Lever Glykogen Glykogenförråd Glykogenförråd Blodkärl 5 ol/l 0,9 g/l Blodkärl 5 ol/l 0,9 g/l Levern glykogenförråd är lågt på morgonen & efter träning! Risken för känningar ökar när leverns förråd av glykogen blir lågt! Leverns arbete under dygnet Glykogen Lever Fyll Behövs på med inte kolhydrater fyllas på Typ 1 diabetiker & mellanmål Mellanmål på förmiddagen Typ 1 diabetiker Typ 1 diabetiker Glykogenförråd Mellanmål Blodkärl 5 ol/l 0,9 g/l Icke diabetiker Icke diabetiker Vid låga förråd av leverglykogen ökar risken för känningar! Ett mellanmål intas 2 tiar efter frukost En smörgås med margarin och ost samt en kopp kaffe (16 g kolhydrat) The snack is critical for the blood glucose profile during treatment with regular insulin preprandially. Journal of internal medicine SFSD, April

6 80 g 40 g Leverns förråd av glykogen Att hålla sig inom leverns ramar Glykogenförråd (g) = måltid Morgon 0 g Risken för hypoglykemier ökar (diabetiker) När leverförråd av Glykogen är lågt Förlust av vävnadsprotein Minskad muskelmassa Proteinsyntes minskar Kväll Återuppbyggnad känslighet - dos Fysisk aktivitet känslighet övervikt Övervikt känslighet När äter vi & i vilka mängder? Hur fördelas matintaget över dagen? Fysisk aktivitet Leverglykogen - känningar Kost Vad äter vi? (kolhydrater) (Nationalencyklopedin) Inom psykologisk, medicinsk & zoologisk vetenskap, de anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar. De krav som ställs på människor i ett modernt samhälle framkallar saa stressreaktioner som hjälpte våra förfäder att överleva genom att stärka deras beredskap för kamp eller flykt. Kortisol 5 ol/l (0,9 g) 4 ol/l (0,72 g) & hormoner Anabol eller katabol miljö Undviker man låga blodsockernivåer undviker man även påslag av katabola hormoner Uppbyggande miljö (Anabol miljö) hormoner Adrenalin Noradrenalin Nedbrytande miljö (katabol miljö) Glukagon Adrenalin Noradrenalin Kortisol Hyperglycemia in the Critically Ill Patient. AACN Clinical Issues Volume 17, & hormoner Energins fördelning över dagen måltidsordning Anabol/katabol miljö & hormoner Anabol eller katabol miljö 3 måltider per dag Frukost Lunch Middag Frukost Middag Uppbyggande miljö (Anabol miljö) ets effekt påverkas negativt Frukost Lunch Middag 4 ol/l Frukost Lunch Middag Katabola hormoner frisätts Frukost Lunch Middag Nedbrytande miljö (katabol miljö) Glukagon Adrenalin Kortisol hormoner SFSD, April

7 & hormoner Anabol eller katabol miljö 6 måltider per dag Fördela maten jämnt över dagen Antal portioner samt portionsstorlek Frukost Uppbyggande miljö (Anabol miljö) Lunch Middag ets effekt påverkas inte negativt Frukost Lunch Middag Ca 3 tim mellan måltiderna 4 ol/l Frukost Lunch Middag Mellanmål Mellanmål Kvällsmål Nedbrytande miljö (katabol miljö) Katabola hormoner undviks Glukagon Adrenalin Kortisol hormoner Ett jämnare blodsocker Minska de störta måltiderna & inför istället mellanmål Hur fasta påverkar insulinkänslighet 24 tiar i energibalans eller fasta Att utesluta frukost känslighet Att äta frukost Att inte äta frukost känslighet % Sängliggande Energibalans Sänkt behov av insulin Ökat behov av insulin Sängliggande Fasta 200 kcal Ökad insulinkänslighet Sänkt insulinkänslighet Vila energibalans et har 43 % lägre förmåga att eliminera blodsockret Sängliggande & aktivitet Fasta 200 kcal känsligheten minskade när de uteslöt frukosten. Även totalkolesterol samt LDL ökade (ökade insulinnivåer tros stimulera ett enzym som är ansvarigt för kolesterolsyntesen) resistance: a marker of surgical stress Lippincott Williams & Wilkins, Inc. Volume 2(1), January 1999, pp Deleterious effects of omitting breakfast on insulin sensitivity and fasting lipid profiles in healthy lean women. Hamid R Farshchi et al. The American Journal of Clinical Nutrition Måltidens saansättning påverkar blodsockersvaret När bör man äta ett mellamål Timing Högt GI Medel GI Lågt GI Fet måltid = magsäcken töer sig långsaare När ska man äta mellanmålet 0 tim 1 tim 2 tim 3 tim 4 tim Fett Fiber Surhet (ph Livsmedlets struktur Dessa faktorer påverkar magsäckens tömningshastighet En måltid innehållande lite fett av bra typ samt fibrer ger ett jämnare blodsocker SFSD, April

8 Direktverkande insulin Novarapid & Humalog profil 1 tim 2 tim 3 tim Novorapid Humalog 24 typ 1 diabetiker 16 män & 8 kvinnor Medelålder 36 år BMI 24 Diabetesduration 17 år dos, medel 7 E Frukost 595 kcal Peak - Humalog 44 min Peak - Novorapid 47 min Måltid och insulindos Novorapid & Humalog Högt GI Medel GI Lågt GI 0 tim 1 tim 2 tim 3 tim 4 tim Risken för hypoglykemier ökar 2-4 tiar efter en måltid som innehåller mycket lite fibrer och fett. Direct Comparison of Lispro and Aspart Shows Small Differences in Plasma Profiles After Subcutaneous Injection in Type 1 Diabetes. DIABETES CARE, VOLUME 24, NUMBER 6, JUNE 2001 Fördela matintaget jämnt över dagen Ät fler måltider per dag och mindre portioner Lägre produktion av stresshormoner Jämnare blodsocker Mellanmål fyller på leverglykogenet minskad risk för känningar natt Främjar muskeluppbyggnad/minskad muskelnedbrytning Ca tre tiar mellan måltiderna Nattfastan bör inte vara längre än ca tiar känslighet - dos Fysisk aktivitet känslighet övervikt Övervikt känslighet 3 stora måltider 6 mindre måltider När äter vi & i vilka mängder? Hur fördelas matintaget över dagen? Fasteblodsocker Fysisk aktivitet Leverglykogen - känningar Måltid 1 Måltid 2 Måltid 3 Katabola hormoner bildas Kost Vad äter vi? (kolhydrater) Leverns arbete under fysisk aktivitet Muskulaturens upptag av glukos Leverns frisättning av glukos Procent energi från fett & kolhydrater Våra energikällor Vid olika intensitet Under vila använder muskulaturen huvudsakligen 70 fett % som bränsle 30 % Ansträngande OBLA Kolhydrater Fett Vid maximalt arbete används enbart kolhydrater som bränsle Intensitet 100 % SFSD, April

9 Musklernas glukosupptag vid olika intensitet Mycket ansträngande 65 g/tim Leverns frisättning av glukos vid olika intensitet (VO 2 max ) Vätska med kolhydrater sparar leverglykogenet Mycket ansträngande 59 g/tim Ansträngande 41 g/tim Lätt ansträngande Mycket lätt Något ansträngande 30 g/tim 10,8 g/tim Mycket lätt 16 g/tim Leverglykogen Leverns förråd av kolhydrater töms snabbt Cykel 83 min (70 % av VO2 max) 2 tiar fysisk aktivitet & dess påverkan på muskelglykogen & blodsocker (70 % av VO2 max) Leverglykogen Ca 120 g Intensiteten motsvarar Ansträngande Blodsockret sjunker Trötthet Ansträngande Ju högre intensitet Frisättning av fettsyror Ca 40 g Ju snabbare töms glykogendepåer i Lever & muskel Förbränning av kolhydrater minskar Fria fettsyror Leverglykogenet är lågt efter 1 tim & 23 min 40 g Effect of carbohydrate ingestion on glycogen resynthesis in human liver and skeletal muscle, measured by 13C MRS. Am. J. Physiol. Endocrinol. Metab Muskelglykogen Leverns glukosproduktion Musklernas glukosupptag Glukosupptag Glukosproduktion (5,5 ol/l) Om levern inte ökar glukosproduktionen under fysisk aktivitet Koer blodsockret att sjunka snabbt!! hormoner Blodsockret Glukosproduktion & glukosutnyttjande Låga nivåer Ökar Lever Blodcirkulation 7-10 g/tim 7-10 g/tim När vi är lugna T ex sova Minskar Physical Activity/Exercise and Type 2 Diabetes. DIABETES CARE, VOLUME 27, NUMBER 10, OCTOBER 2004 dos styr leverns hastighet SFSD, April

10 Blodsockret Glukosproduktion & glukosutnyttjande Blodsockret Glukosproduktion & glukosutnyttjande hormoner Trefaldig ökning Ökar Blodcirkulation Motion Något ansträngande 50 % VO 2 max hormoner ggr högre nivåer Ökar Blodcirkulation Mycket hård Träning/tävling > 80 % VO 2 max (Mycket ansträngande) 17 g/tim 17 g/tim 60 g/tim 34 g/tim Lever Lever Minskar Minskar Minskar något Sjunker något Adrenalin & intensitet Intensitet & intag av kolhydrater Något ansträngande Noradrenalin Ju högre intensitet på träningen ju högre påslag av stresshormoner (adrenalin) Låg intensitet Lägre krav på tillförsel av kolhydrater under aktivitet Adrenalin Ju snabbare töms levern förråd av glykogen Hög intensitet Höga krav på tillförsel av kolhydrater under aktivitet Intensitet, % av max VO 2 max Risken för känningar ökar Fysisk aktivitet & Kolhydrater Lever Fyll på med Glykogen kolhydrater inför träningen! Träning Fyll på med kolhydrater under träningen! Lågt Glykogenförråd Kolhydrater under träning Rekoenderat intag per tie 0,3-0,9 g kolhydrater per kg/tim Generella riktlinjer till vuxna är g kolhydrater per tie Blodkärl Fyll på med kolhydrater direkt efter träning! Risken för känningar ökar när leverns förråd av glykogen blir lågt! 5 ol/l 0,9 g/l Låg intensitet 30 g Hög intensitet 60 g 1,5 banan En näve russin 3 banan 1,5 dl russin SFSD, April

11 Kolhydrater under träning Lämpligt intag per tie 0,3-0,9 g kolhydrater per kg/tim Låg intensitet Hög intensitet 40 kg g 50 kg g 60 kg g 70 kg g Lätt motion Ca 3 ggr högre intag vid hög intensitet Hård träning 1/2 banan 6 dl sportdryck (6 g/dl) > 1/2 banan 1 dl russin < 1 banan 1,3 dl russin 1 banan 10 dl sportdryck (6 g/dl) Generella riktlinjer till vuxna är g kolhydrater per tie. 40 kg g 50 kg g 60 kg g 70 kg g 1/2 dl = 20 g Russin 1 banan = ca 22 g 1dl = 42 g När bör man fylla på med kolhydrater under fysisk aktivitet? Lämpligt blodsocker inför fysisk aktivitet Kontinuerlig fysisk aktivitet > 45 min Hög intensitet > 30 min Ca 7-8 ol/l Fysisk aktivitet vid diabetes > 30 min Justera insulindos Vid regelbunden motion kan insulindos behövas sänkas med % Mät blodsockret före, under & efter träning för att kunna justera insulindos samt kostintag. känslighet - dos Fysisk aktivitet känslighet övervikt Övervikt känslighet När äter vi & i vilka mängder? Hur fördelas matintaget över dagen? Fysisk aktivitet Leverglykogen - känningar Fysisk aktivitet Vad äter vi? (kolhydrater) SFSD, April

12 Energigivande näringsämnen Kolhydrater Protein Alkohol Fett Grönsaker Rotfrukt Frukt Kött Fisk fågel Tallriksmodell Bröd Pasta Ris Potatis Tallriksmodell Hög energiförbrukning Det är fram för allt vår aktivitetsnivå som Grönsaker styr behovet Bröd Rotfrukt Pasta Frukt Ris av kolhydrater Potatis! Kött Fisk fågel Grönsaker Rotfrukt Frukt Bröd Pasta Ris Potatis Kött Fisk fågel Tallriksmodell Låg energiförbrukning Tallriksmodell klassisk Svenskarna intag av kolhydrater Riksmaten (18-74 år) Kolhydratintaget under en dag Genomsnittskvinna/man Kvinna Man Man 270 g 238 g (8 år) 229 g (11 år) Kvinna 218 g 199 g (4 år) Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål 40 g 15 g 70 g 15 g 65 g 15 g Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål 65 g 15 g 80 g 15 g 80 g 15 g Ca 220 g/dag Ca 270 g/dag Källa: Riksmaten Leverns glykogenförråd ryer ca g 100 g 75 g 50 g 25 g Innehåll av kolhydrater Kolhydratinnehållet av livsmedlets vikt Socker 100 g g Mjöl g Bröd 2-10 g Grönsaker g Cornflakes etc g Gryn, Basmüsli g Potatis, ris, pasta Pannkaka 5-10 g Bär g Småkakor, Wienerbröd Mazarin, chokladboll g Frukter Innehållet av kolhydrater i livsmedel Livsmedel Socker Gelegodis Corn fllakes Bröd Pasta kokt Potatis Äpple Hallon Morot Broccoli Kolhydrater per 100 g livsmedel 100 g 79 g 78 g 49 g 25 g 19 g 13 g 5 g 9 g 3 g Mängd du behöver äta för 100 g kolhydrater 100 g 126 g 128 g 204 g 400 g 526 g 770 g (7-8 st) 2,3 kg 1,1 kg 3,3 kg SFSD, April

13 Tallriksmodellen dos & mängden kolhydrater Bröd & kolhydrater Kolhydratrikt livsmedel Kolhydratrika Livsmedel Kolhydratlåga Livsmedel 65 g 67 g 33 g 24 g 15 g 12 g 7 g Vikt Hårdbröd 102 g Rågkusar 62 g Lingonbröd 33 g Minirut 11 g Baguette 125 g Fralla 51 g Franskbröd 25 g Vikt Kolhydrater Per 100 g 72 g Vitkål 1,8 Kg Grönsaker & kolhydrater Vitkål 4 g 11 g Gurka 540 g Gurka 2 g Kolhydratlåga livsmedel 4 g 15 g 7 g 4 g Sallad 150 g Sallad 2,7 g Morot 171 g Morot 9 g Paprika 150 g Paprika 5 g Tomat 109 g Tomat 4 g GI < 40 Kornbröd (hela korn) Spagetti Fruktos Mjölk 3 % fett Vita bönor röda linser Körsbär Citron Jordnötter Långsamt Glykemiskt index (GI) GI Rågbröd (hela korn) Spagetti fullkorn Müsli, Branflakes Minimjölk Banan omogen Apelsin, äpple Jordgubbar Snickers Medel GI Rågbröd (fullkorn) Potatis Ris, basmati Havregrynsgröt Havrekli Special K Banan övermogen Sylt Digestivekex Snabbt GI GI > 110 Vitt bröd (100) Vetebröd (fullkorn) Knäckebröd Poes frites Socker Russin Läskedryck Fint knäckebröd Potatismos Snabbris Corn flakes Gelegodis Dextrosol Sportdryck känslighet - dos Fysisk aktivitet känslighet övervikt Övervikt känslighet När äter vi & i vilka mängder? Hur fördelas matintaget över dagen? Fysisk aktivitet Leverglykogen - känningar Ät varierat!!! En varierad kost som ger tillräckligt med energi ger även tillräckligt med vitaminer och mineraler. ½ kg frukt & grönt per dag Kost Vad äter vi? (kolhydrater) SFSD, April

14 Antioxidanter Antioxidanter i livsmedel ORAC värde per 100 g Katrinploon Russin Blåbär Vitlök 1939 Grönkål Jordgubbar 1536 Spenat, rå 1210 Hallon 1227 Ploon 949 Spenat ångkokt 909 Broccolibuketter 888 Rödbetor 841 Avokado 782 Apelsin 750 Vindruvor 739 Paprika, röd 731 Kiwi 602 Vita bönor 503 Kidney bönor 460 Lök 449 Blomkål 377 Källa: United States Department of agriculture (USDA) and Nutrient Data Lab (NDL). ORAC värde per 100 g Ärter, frysta 364 Potatis 313 Vitkål 298 Banan 221 Äpple 218 Morötter 207 Tomat 189 Isbergssallat 116 Gurka 54 Livsmedel Mängd ORAC Blåbär 100 g (1,7 dl) 2234 Russin 79 g (1,3 dl) 2234 Spenat 185 g (2,3 dl) 2234 Broccoli 251 g (3,9 dl) 2234 Apelsin 298 g (2,8 st) 2234 Vita bönor 444 g (6,2 dl) 2234 Potatis 713 g (10 st) 2234 Vitkål 750 g (29 dl) 2234 Äpple 1024 g (9,7 st) 2234 Morötter 1079 g (17 st) 2234 Tomat 1182 g (18 st) 2234 Gurka 4137 g (7,7 st) 2234 Saanfattning Regelbunden fysisk aktivitet Ökad insulinkänslighet Viktstabil/viktnedgång Blodfetter/blodtryck Fördela intaget av mat jämnt över dagen I vissa situationer är det viktigt att äta när leverglykogenet är lågt! Tack! Kolhydrater Välj fiberrika livsmedel (lågt glykemiskt index) 0,5 kg frukt och grönt/dag (5 portioner/dag) Antioxidanter (färgrika grönsaker, frukter och bär) Fett Minska intaget av mättat fett 2-3 portioner av fet fisk per vecka (omega-3 fett) Ät varierat! SFSD, April

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Diabetes och Träning 2012 11 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. Kolhydrater. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Diabetes och Träning 2012 11 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. Kolhydrater. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9 Diabetes och 2012 11 21 Robin Bryntesson Vardagsmotionär eller tävlingsidrott Hur lyckas man med detta när man har diabetes? Fysisk aktivitet Problem vid diabetes Fysiologi Hur sköter kroppen blodsockret?

Läs mer

Kost och Träning vid Diabetes 2013 03 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Kost och Träning vid Diabetes 2013 03 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9 Kost och vid Diabetes 2013 03 21 Robin Bryntesson Vardagsmotionär eller tävlingsidrott Hur lyckas man med detta när man har diabetes? Fysisk aktivitet Problem vid diabetes Fysiologi Hur sköter kroppen

Läs mer

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling KOST OCH TRÄNING En nyckel i idrottsutveckling Förändringar KOST OCH IDROTT! Högre träningsbelastning! Kortare återhämtning! Kosten har en direkt betydelse på: 1. Direkt prestation 2. Återhämtning 3. Nästkommande

Läs mer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Mat för prestation Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Kostrådgivare 0704 98 78 57 ingela.wiese@trainersonline.se www.iwprestation.se Hur mycket är r lagom att äta? Idrott Energiintag för olika idrottare

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Kost för bra hälsa och prestation

Kost för bra hälsa och prestation Nutritionist Marie Broholmer höll en föreläsning med titeln Kost för bra hälsa och prestation för SISU Sörmland den 25 oktober 2007 För att bli bäst måste man äta bäst. Och det är inte så svårt men man

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Alla delar är lika viktiga!

Alla delar är lika viktiga! Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Vad

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation Ladda för innebandy GUIDEN TILL HUR DU ÖKAR DIN PRESTATIONSFÖRMÅGA GENOM ATT GE KROPPEN RÄTT ENERGI Antalet aktiva inom innebandy ökar snabbt och alla åldrar från mellanstadie- till seniornivå är representerade.

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Träna Vila Näring Lagom? Lagom? Lina Strömvall Tove Thegerström Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Egna idrotter: Kampsport, vintersim, dans, gym, gruppträning,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Fyller kosttillskott någon funktion?

Fyller kosttillskott någon funktion? Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom www.emmalindblom.com

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom www.emmalindblom.com Optimera återhämtningen med kosten Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg. dietist Certified

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA.

1 Allmänt om kost. PRESTATION = lika delar MAT / TRÄNING / VILA. 1 Allmänt om kost Hur man äter när man tränar påverkar resultatet. Att få i sig rätt energi vid rätt tillfälle ger bättre tränings resultat. Fel mat vid fel tillfälle kan ödelägga många timmars träning.

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Kost för prestation Timing Timing Vår Vå ho rmonella ella m iljö Blodsocker Blodsock Uppby Uppb g y gande eller eller nedbryt ande nedbryt miljö

Kost för prestation Timing Timing Vår Vå ho rmonella ella m iljö Blodsocker Blodsock Uppby Uppb g y gande eller eller nedbryt ande nedbryt miljö Kost för Prestation 2010 02 10 Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett Kost för prestation Vår hormonella miljö Blodsocker Uppbyggande eller nedbrytande miljö Att skapa en uppbyggande (anabol) miljö Blodsocker

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Prestera Mera! Kost för optimal prestation och resultat.

Prestera Mera! Kost för optimal prestation och resultat. Prestera Mera! Kost för optimal prestation och resultat. Ryttare är idrottare! Som ryttare är du ett team med Din häst! Att rida är fysiskt krävande. För att Du ska orka pretera ditt bästa som ryttare

Läs mer

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Motion och diabetes Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Fysisk aktivitet och riskreduktion Regelbunden fysisk aktivitet är minst lika viktigt som förbättrad glukoskontroll!

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

Nutrient timimg Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare "Nutrient timimg" hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Kost för unga fotbollsspelare Göteborgs Fotbollsförbund Spelarlyftet

Kost för unga fotbollsspelare Göteborgs Fotbollsförbund Spelarlyftet Kost för unga fotbollsspelare 2017 Göteborgs Fotbollsförbund Spelarlyftet Långsiktig fotbollsutveckling Förberedelse, träning och återhämtning Träningstriangelns tre faktorer driver hälsa och långsiktig

Läs mer

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist www.egofood.se alexandra@egofood.se BALANS för hälsa & prestation Träning/Motion Kost Vila Extra viktigt med bra mat för barn som tränar? Frisk Stark

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Kost, prestation & hälsa. gabriella-lundvall@hotmail.com SISU idrottsutbildarna

Kost, prestation & hälsa. gabriella-lundvall@hotmail.com SISU idrottsutbildarna Kost, prestation & hälsa gabriella-lundvall@hotmail.com SISU idrottsutbildarna Prestation & välbefinnande Styrka Teknik Kondition Kost Sömn Explosivitet Mental träning Stabilitet Rörlighet Sveriges olympiska

Läs mer