Strategisk plan och verksamhetsplan för Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA)

Transkript

1 Malmö högskola (12) Strategisk plan och verksamhetsplan för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) Bakgrund Arbetslivsforskning kan ses som det samlade begreppet för vetenskaplig forskning samt tekniskt, human- och samhällsvetenskapligt baserat utvecklingsarbete med syfte att dels studera och analysera arbetsmiljö och arbetsvillkor i företag, myndigheter och andra organisationer, dels medverka till att skapa mer hälsosamma arbetsplatser, framgångsrika och effektiva företag och organisationer. Även arbetsmarknadsforskning, forskning om jämställdhet och integration/mångfald är en del av arbetslivsforskningen. Under 1970-talet blev arbetslivsfrågor viktiga forskningsområden på högskolor/universitet, arbetsmiljöfrågor fick t ex stor uppmärksamhet, vilket under 1980-talet följdes upp av teknikens funktioner och påverkan på arbetslivet, t ex datorns intåg. De nya produktionsförhållandena och den ökande globala konkurrensen ställde nya krav på arbetslivet och därmed också forskningen, liksom det ökande antalet sjukskrivningar och fenomen som utbrändhet/stress under 2000-talet. Trenden är att forskningen blivit alltmer akademisk och mindre praktisk samt att inflytandet över forskningsmedlen har förskjutits från arbetsmarknadens parter till staten och vidare till vetenskapsråden. Rent organisatoriskt fanns utanför högskolorna Arbetslivscentrum sedan 1960-talet, vilket senare blev Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning som sedermera blev Arbetslivsinstitutet (ALI) vilket lades ner sommaren En del av ALI:s s k myndighetskapital överfördes till akademin. För att få del av myndighetskapitalet skrev rektorn vid Malmö högskola en ansökan för att få medel att inrätta tillämpad arbetslivsforskning tillsammans med Region Skåne, Försäkringskassan, Kommunförbundet Skåne och Malmö stad. Ansökan blev

2 Malmö högskola (12) beviljad och Malmö högskola fick 5,1 milj kr och Kommunförbundet Skåne 1,7 milj kr t o m tillämpad arbetslivsforskning inrättades den 23 augusti 2007 med Anders S Wigerfelt som chef. Den 25 oktober inrättade rektor en referensgrupp som består av Margareta Östman (ordf.) och Tuija Muhonen (vice-ordf.) från Malmö högskola samt Ronny Andersson (Försäkringskassan), Karen Lagercrantz (Kommunförbundet Skåne), Kent Andersson (Malmö stad) och Carina Tempel (Region Skåne). Syfte, mål och inriktning Syftet med tillämpad arbetslivsforskning är att skapa en forskningsmiljö kring teman inom ramen för tillämpad arbetslivsforskning som en del av högskolans forskning och i dialog med de externa samarbetspartners som ingår i referensgruppen. Forskningen vid centrumbildningen är också tänkt att utvecklas i samarbete med högskolans områden/fakulteter och stödja och samordna den befintliga arbetslivsforskning som redan bedrivs. Detta kan ske genom seminarieverksamhet och genom stöd till vetenskapliga ansökningar hos externa bidragsgivare (t ex genom ansökningsseminarier ). Målsättningen är att bygga upp en forskningsmiljö i nära samarbete med det omgivande samhället och skapa förutsättningar för en kreativ, stimulerande och produktiv forskning. Genom medverkan i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk bidrar personer kopplade till CTA till arbetslivsforskningens utveckling. På sikt är målet att skapa en stabil forskningsmiljö med en tillräckligt stor kritisk massa av forskare som är nära kopplade till högskolans utbildnings- och forskningsområden. Forskarna vid CTA är vanligtvis också lärare anställda på ett område eller en fakultet vid Malmö högskola och samverkar med det omgivande samhället. Organisering och hälsa i tjänstearbete är undertiteln i den ansökan som lämnades in till ALI. Två teman anges i ansökan: 1.Utsatthet och sociala uteslutningsmekanismer i arbetslivet

3 Malmö högskola (12) Tillträde och karriärmöjligheter inom arbetslivet för grupper/individer som tenderar att marginaliseras analyseras med hjälp av begrepp som migration, etnicitet, genus och mångfald. 2.Hälsa och ohälsa i arbetslivet med särskilt fokus på faktorer som rör organisering Denna inriktning handlar om tjänstearbete/människovårdande arbete vad gäller villkor, innehåll och former, (t ex ledarskapets betydelse) och organisatoriska frågors betydelse för arbetshälsa och arbetsmiljö. Det poängteras dock i ansökan att inriktningen på forskningen ska vara öppen för förändring i dialog med referensgruppen. Ett samarbete med professionsstudier ingår också i planeringen. Organisation och personal Personalen vid CTA har normalt sin anställning vid något av högskolans områden/fakulteter. Under 2008 arbetar följande personer på CTA: Kerstin Hultén 40% Björn Johnsson 25% + 25% Tuija Muhonen (seminarieledare) 15% Mikael Ottosson 40% Per Sederblad 40% Sandra Jönsson (från och med den 1/9-08) 50% Anders S Wigerfelt arbetar 50% som chef/programledare och 50% med egen forskning. Louise Tregert, administrativ chef, arbetar 25% inom CTA. Christina Scholten, forskare, arbetar 50% med forskning för Kommunförbundet Skåne och 50% med externa medel från Vinnova. Referensgruppen för tillämpad Arbetslivsforskning är en rådgivande grupp med huvuduppgift att se till att dialogen med det omgivande samhället (framför allt de verksamheter som referensgruppen representerar) fungerar genom att dels föreslå forskningsområden/forskningsfokus, dels medverka till att sprida den forskning som produceras

4 Malmö högskola (12) inom CTA. Referensgruppen kan också vara rådgivande för utarbetande av externa forskningsansökningar liksom vid interna utlysningar av forskningsmedel. Vidare kan gruppen ge förslag på innehållet i seminarierna. Chefen för CTA ansvarar inför rektor för budget och verksamhet. Verksamhet 2008 Verksamheten 2008 kommer i huvudsak att bestå av en konsolidering av centrumbildningen, av forskningsprojekt som beskrivs nedan och av seminarieverksamhet som bl a har som syfte att samordna hela högskolans arbetslivsforskning. Delvis kommer seminarieverksamheten att integreras med professionsforskning. Personalen kommer också att delta i konferenser som anordnas under året. Senare i vår kommer en utlysning av forskningsmedel att ske inför Följande projekt pågår under året: - Kerstin Hultén Gymnasieelevernas psykosociala arbetsmiljö ur ett genusperspektiv Skolan är den första och den största arbetsmiljön som unga människor möter idag. Denna arbetsmiljö befinner sig eleven i ifrån förskoleålder till vuxen ålder. Forskning kring arbetssituationen i skolan pekar på att problemen är stora framför allt när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Studier på grund- och gymnasienivå visar att lärarna upplever att de har för lite möjligheter till egenkontroll i sitt arbete kombinerat med höga krav och dåligt socialt stöd. Dessa faktorer har visat sig kunna leda till stress och ohälsa. De flesta studier fokuserar lärarnas upplevelser men elevernas psykosociala arbetsmiljö har ofta glömts bort. I skolverkets riktlinjer när det gäller programmål för gymnasieskolans hantverksprogram står att skolan ansvarar för att eleverna får kunskap om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet. Skolan ansvarar också för att eleverna efter fullföljd utbildning kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

5 Malmö högskola (12) Den forskning som genomförts betraktar ofta skolans arbetsliv antingen utifrån ett arbetslivseller skolperspektiv. Ur hälsosynpunkt är det väsentligt att ha en helhetssyn på elevernas livssituation där även fritiden inkluderas. Inom forskningen kring skolan efterfrågas sådan gränsöverskridande kunskap. Projektet antar ett genusperspektiv och avser att via vardagsberättelser och intervjuer få kunskap om gymnasieelevers skolarbete och fritid. Under innevarande år genomförs en pilotstudie på en gymnasieskolas hantverksprogram. Följande frågeställningar kommer att studeras: Vilka stressfaktorer upplever eleverna i sin skolmiljö och på sin fritid? Hur försöker de hantera stressituationer? Finns det genusskillnader i upplevda krav och förväntningar? Vilka krav tror eleverna kommer att ställas på dem i deras framtida arbetsliv och vilken beredskap upplever de sig ha förvärvat under skoltiden? - Björn Johnson Den svenska sjukfrånvaron - problemdefiniering och policyförändring Den höga sjukfrånvaron har under de senaste åren ansetts utgöra ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Även om de flesta är överens om att ett problem verkligen existerar förefaller det dock finnas en betydande oenighet om vilken typ av problem det rör sig om. Är sjukfrånvaron i första hand ett ohälsoproblem, ett arbetsmiljöproblem, ett statsfinansiellt problem, ett jämställdhetsproblem, ett problem som beror på den genomgripande samhällsutvecklingen, eller handlar det helt enkelt om att alltför många fuskar? Projektet syftar till att studera hur den svenska sjukfrånvaron uppfattats som samhällsproblem, hur dessa uppfattningar förändrats under de senaste två decennierna och vilka konsekvenser detta fått i policyhänseende. Poängen med att studera hur samhällsproblem framträder och konstrueras är självfallet att detta har konsekvenser. Konsekvenserna kan t.ex. handla om att människors beteende påverkas av uppmärksamheten kring ett visst problem, men minst lika viktigt är att också det offentligas, dvs. statsmakternas, reaktioner på ett visst problem påverkas av hur problemet uppfattas. Projektet omfattar kvantitativa och kvalitativa innehållsstudier av hur debatten kring sjukfrånvaron sett ut samt fallstudier av förändringar i den offentliga politiken och praktiken när det gäller sjukfrånvaron. Materialet består av artiklar från dagstidningar och specialpress,

6 Malmö högskola (12) offentligt tryck samt policydokument från olika myndigheter. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och Försäkringskassan. Villkor i arbete med läkemedelsassisterad behandling av opiatmissbrukare - en komparativ studie av arbetsinnehåll, process och organisering (tillsammans med Leili Laanemets, Anna Meeuwisse, Bengt Svensson) Läkemedelsassisterad behandling är den dominerande behandlingsmetoden vid opioidberoende och den metod som har starkast forskningsstöd. Mycket lite forskning har dock ägnats åt att studera vad som sker i dagliga behandlingsarbetet, t.ex. vad gäller hur behandlingsprocessen ser ut och vilka faktorer som är betydelsefulla i mötet mellan patienter och behandlare. Syftet med det här projektet är att beskriva, jämföra och analysera interaktionerna mellan personal och patienter i behandlingsarbetet, med särskilt fokus på hur dessa interaktioner påverkas av faktorer som rör organisering, arbetsvillkor och arbetsinnehåll. Svar söks på fem övergripande frågeställningar: Vad består behandlingsarbetet i vid de olika programmen? Hur legitimeras arbetet? Vilka politiska, organisatoriska och sociala strukturer har betydelse för arbetet? Vilka särskilda problem uppstår under arbetet och hur hanteras de? Vad sker med patienterna under behandlingen och vilka skillnader finns därvidlag mellan olika program? Projektet genomförs som en etnografisk fältstudie under tre års tid. Deltagande observation och dokumentanalyser sker vid tre olika behandlingsenheter och intervjuer genomförs med personal, patienter och representanter för samverkande myndigheter. Studien förväntas (1) generera teori som rör organisering, interaktion och villkor i LAB, (2) bidra till empiriska generaliseringar rörande problem och möjligheter i LAB och därigenom stimulera till förbättringar i praktiska verksamheter samt (3) generera hypoteser kring de sociala mekanismer som påverkar behandlingsresultaten. Projektet saknar finansiering, medel söks från bl.a. FAS och Vetenskapsrådet

7 Malmö högskola (12) - Mikael Ottosson I tid ett antologiprojekt Ju större vår möjlighet är att begränsa vårt arbetes utsträckning, desto mer tid tenderar vi att lägga på att arbeta. Om vi betraktar detta fenomen i ett historiskt perspektiv ter det sig märkligt och kanske till och med paradoxalt. I den form industrisamhället haft under och 1900-talen kan vi se att de stora konflikterna mellan arbete och kapital traditionellt inte i första hand har fokuserat lönernas nivå, utan snarare arbetsdagens längd. En konflikt som resulterade i att arbetstidens längd och förläggning tidigt blev föremål för skyddslagstiftning. Vi ser också ett utslag av denna konflikt i arbetarrörelsens tidiga krav på åtta timmars arbetsdag och rörelsen för sex timmars arbetsdag under 1970-talet. I syfte att gripa oss an denna paradox, att arbetstiderna tenderar att öka även där graden av autonomi är hög, riktar projektet sin uppmärksamhet mot en ofta bortglömd, men inte desto mindre betydelsefull, del av människans arbete nämligen arbetstidens symboliska värde. Den centrala frågan för projektet är hur olika aktörer har tänkt och talat om arbetstid under 1900-talet. Projektets empiriska underlag är dels de arbetstidsutredningar som i en mer eller mindre oavbruten sekvens löpt genom 1900-talet, dels dokument producerade av arbetsmarknadens parter. Professionella identiteter och förändring av sjukvårdens organisation Sjukvårdens organisation har genomgått stora förändringar under 1900-talets senare del. Vi kan se en kraftig tillväxt, en strukturrationalisering och en genomgripande byråkratisk professionalisering. Förändringsprocesser som såväl enskilt som sammantaget inneburit att arbetet inom vårdsektorn är blivit väsentligt annorlunda. En avsevärd del av sektorns kvantitativa tillväxt och byråkratisering har burits upp av sjuksköterskor. Historiskt har den västerländska sjukvårdens organisation byggt på att den äldsta och mest erfarna sjuksköterskan tagit ansvar för organiseringen av avdelningens verksamhet. Avdelningsföreståndaren har dock samtidigt tagit aktiv del i avdelningens kliniska verksamhet. I och med sektorns förändringar har avdelningsföreståndaren dock blivit allt mer administratör och allt mindre sjuksköterska. Denna utveckling har för avdelningscheferna medfört konflikter och dissonanser. De är utbildade till ett yrke med ett starkt kall, men de tar inte längre självklart aktiv del i vården.

8 Malmö högskola (12) Vårdsektorn bärs upp av flera professioner med långa historiska traditioner. Traditioner som begränsar sina medlemmars syn på sitt och andras arbete. Projektet kretsar kring förhållandet mellan profession, arbete och tid. Vad betraktar avdelningscheferna som arbete respektive ickearbete samt hur avgränsar de dessa symboliskt från varandra? Hur hanterar de förväntningar som de har på sig som sjuksköterskor när de arbetar som chefer och administratörer? Denna problematik, arbetets gränser i en föränderlig organisatorisk kontext, riktas i studien mot arbetsmiljö och hälsa. Vilka hälsoaspekter kan läggas på avdelningschefernas problematiska förhållande till sjuksköterskeprofessionen. Studiens empiriska material underlag utgörs av en serie intervjuer med avdelningschefer på akutavdelningar på olika skånska sjukhus. - Per Sederblad Individers anställbarhet och arbetsgivares attraktionskraft inom service-sektorn I min pågående forskning är individers anställbarhet och arbetsgivares attraktionskraft centrala teman. Denna forskning utgår från en jämförelse av organisation, ledning och arbetsförhållanden inom tre serviceverksamheter: call centres, affärsresebyråer och sjukvårdsrådgivning. Det empiriska materialet är hämtat från tidigare forskningsprojekt som jag har bedrivit, men viss kompletterande materialinsamling kommer att göras. Jag kommer att på dessa arbetsplatser särskilt intressera mig för utsatta gruppers situation när det gäller anställbarhet; ungdomar, kvinnor, invandrare och äldre arbetskraft. Arbetsgivares attraktionskraft är en allt mer central fråga, som i min forskning kommer att studeras mot bakgrund av bl a ökad internationalisering, kunders själv-service och arbetsvillkor inom vården. Detta forskningsprojekt utförs i samordning med forskare i Sverige, Danmark och Storbritannien. Vi planerar att publicera vår forskning i en antologi, där jag tillsammans med Tony Huzzard, Lunds universitet och ev. Elisabet Cedersund, Högskolan i Jönköping, kommer att vara redaktör. Organisation och patientkontakter inom sjukvården Ett annat aktuellt forskningsområde för mig är organisation och patientkontakter inom sjukvården. Jag har under 2005 utfört en fallstudie av sjukvårdsrådgivningen i Malmö, baserad på ett tiotal intervjuer med ledning och ett urval av sjuksköterskorna, och har sen dess haft uppföljande kontakter med ledningen. Detta center medverkar i det nationella projektet för

9 Malmö högskola (12) sjukvårdsrådgivning per telefon, kallat I detta projekt har jag ett nära samarbete med Monica Andersson, Göteborgs Universitet, som den 29 februari 2008 försvarar sin avhandling om Sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal. Vi har ett pågående samarbete med forskare i London och Skottland och i ett konferenspapper publicerat under 2007 har vi jämfört sjukvårdsrådgivning i Sverige och i Storbritannien. Nu är jag angelägen att också studera sjukvårdsrådgivningen i ett regionalt organisatoriskt sammanhang i Skåne. Jag har inlett diskussioner om samarbete med forskare i Lund, Malmö och Kristianstad om möjligheterna att utforma ett gemensamt forskningsprojekt som fokuserar professioner, organisation och ledningssystem, bl a ur ett mångfaldsperspektiv. - Christina Scholten Rörligt arbetsliv Arbetspendlingen är ett fenomen som ständigt tycks öka. Allt fler reser allt mer och längre för att försörja sig. Förändringar i socialförsäkringssystemen med krav att vid arbetslöshet eller undersysselsättning söka sig att längre från hemmet för att hitta anställningar medverkar ytterligare till att stimulera pendling. Arbete är för en välutbildad arbetskraft också en stark markör och bidrar till identitetsskapande. I en tid som också präglas av föreställningar om individuell frihet, det personliga uttrycket, presenteras möjligheternas landskap genom förbättrade kollektiva persontransporter. Allt större geografiska områden knyts samman med effektiva tåg och bussförbindelser med politiska förtecken om krav på ökad tillväxt och konkurrensduglighet i en globaliserad värld. Samtidigt levs vardagslivet relativt lokalt och geografiskt bundet. Förflyttningarna mellan bostad och arbete blir ett medel för att upprätthålla sin professionella identitet, skaffa sig meriter på karriärstegen och tillägna sig kunskaper och inte minst försörjning. Syftet med detta projekt är att undersöka hur sk. långpendlare, dvs. personer som dagligen reser en timma eller mer än 100 km enkel resa får livspusslet att fungera. Frågeställningar som projektet avser besvara är: hur upplever man sin livssituation? Hur resonerar hushållet kring pendlingen? Påverkar pendlingen genusförhållandet i hushållet? Påverkar pendlandet upplevelsen av hälsa?

10 Malmö högskola (12) Projektet genomförs som en intervju- och textanalysstudie. Informanter är pendlare och arbetsgivarrepresentanter och texterna utgörs av artiklar från dagspressen. Projektet finansieras av Vinnova. Distriktssköterskors uppfattning om arbetets innehåll och förändrade innehåll i samband med Ädelreformens genomförande Sedan Ädelreformens genomförande har antalet sjuka och äldre som vårdas och bor kvar i det egna hemmet konstant ökat. Reformen har också inneburit att kommunerna anställt sjuksköterskor att ansvara för vårdinsatser och leda undersköterskornas arbete. För sjuksköterskornas del har reformen inneburit att man fått en ny arbetsgivare som tidigare inte haft personal anställd som omfattas av sjuk och hälsovårdslagstiftningen. Vidare har reformen bidragit till att hemsjukvården genom teknisk och medicinsk utveckling blivit allt mer kvalificerad och avancerad. Forskningsprojektet är deltagarstyrt kring det övergripande temat Arbetets innehåll och förändring och organiseras genom forskningscirklar med medverkande distriktssköterskor. Syftet är att utifrån de frågeställningar som distriktssköterskorna upplever som viktiga och centrala i förhållande till arbetets innehåll och förändring, problematisera och skapa förståelse för arbetets villkor. Projektet finansieras av Kommunförbundet - Anders Wigerfelt Arbetsliv och utestängningsmekanismer Genom strukturella och institutionella förändringar, t ex att gamla hierarkiska strukturer ersätts med platta organisationer där bred kompetens är av stor vikt samt att många okvalificerade arbetsuppgifter rationaliseras bort, att servicearbetet (t ex städning) professionaliseras och att kraven på utbildning ökar, har arbetslivet i Sverige omvandlats under senare år. Frågan är vad detta betyder för grupper/individer som migrerat till Sverige? En del forskare (se t ex Broome m fl 1996) hävdar att kraven på ökad kompetens, delvis kulturspecifik sådan, lett till att färre med invandrarebakgrund har arbete och att karriärmöjligheterna blivit sämre. Andra forskare (se t ex Kamali 2006) däremot menar att försämrade möjligheter hos migranter beror på diskriminerande

11 Malmö högskola (12) strukturer i det svenska samhället. Enligt forskare som Jan Ekberg (SOU 1995:76) finns det inga empiriska belägg som kan säga att den ena hypotesen är fel och den andra rätt. Det är helt klart att det skett en ökning av kvalifikationskraven i arbetslivet. Samtidigt är det också så att diskriminering, ibland med rasism som fundament, förekommer, även om det ibland är svårt att avgöra vad som är diskriminering och vad som är berättigade krav för vissa befattningar. Det är därför intressant att studera utifrån ett migrationsperspektiv (delvis också ett genusperspektiv) om kraven på egenskaper som social kompetens, kulturell kompetens, att passa in i en arbetsorganisation m m har förändrats i det svenska arbetslivet mellan 1950-talet och fram till idag. Undersökningen kommer att inledas med studier av arbetslivet efter andra världskriget med fokus på en studie om ungerska flyktingar som kom till Sverige och deras inträde i arbetslivet och fortsatta karriärer för att sedan jämföras med våra dagars arbetsliv kopplat till grupper som migrerat under senare år till Sverige.

12 Malmö högskola (12) Verksamhetsplan Under 2008 ska verksamheten vid CTA inriktas på: att samordna arbetslivsforskningen vid högskolan, genom bl a en inventering av befintlig forskning inom området att få igång seminarieverksamhet (minst femton seminarier) att föra en dialog med det omgivande samhället kring arbetslivsforskning att färdigställa en del av de påbörjade forskningsprojekten, t ex i form av publicerade artiklar (minst fyra) att lämna in externa ansökningar om forskningsmedel (minst fyra) att påbörja en fokusering av forskningen inom CTA till några forskningsteman att utlysa forskningsmedel ur CTA:s budget för 2009 internt inom högskolan att aktivt delta i konferenser kring arbetslivsforskning att inventera lokala, regionala, nationella och internationella nätverk inom arbetslivsforskningen att skapa en hemsida (senast 1 april) och att informera om verksamheten vid CTA Under 2009 är målsättningen att göra verksamheten känd både inom och utanför högskolan och att externa forskningsansökningar beviljas. Forskningsmiljön inom CTA ska ha skapat förutsättningar för en kreativ, stimulerande och produktiv forskning som genom medverkan i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk bidragit till arbetslivsforskningens utveckling. På längre sikt är målet att skapa en stabil forskningsmiljö med en tillräckligt stor kritisk massa av forskare som är nära kopplade till högskolans utbildnings- och forskningsområden i dialog och samverkan med det omgivande samhället. Budget (Se bilaga 1)