Likabehandlingsplan. för. Jonsereds förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Läsåret Beslutad i samverkan

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Jonsereds förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb Läsåret Beslutad i samverkan

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Vision och målsättningar Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling Arbete med att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Utvärdering av föregående års mål Prioriterade mål för läsåret Uppföljning och utvärdering Bilaga 1 Definitioner av begreppen Bilaga 2 Ordningsregler

3 1 Introduktion För att ta fram en likabehandlingsplan som uppfyller lagens krav, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts. De två planerna, årlig plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800) och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567) sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från Barn och elevombudet (BEO) 1 samt Skolverkets allmänna råd om Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen riktar sig till alla på skolan. En kartläggning av skolans nuläge gjordes i början av hötterminen Kartläggningen ledde fram till ett antal prioriterade mål för läsåret 2015/2016 som presenteras under punkt 7. Vilka strategier som ska användas för att uppfylla målen diskuteras och förankras i olika grupper: 1) Arbetsplatsträff 2) Arbetslag med de olika personalkategorierna och de olika verksamheterna 3) Klasserna 4) Elevrådet Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras under oktober. Under första halvan av vårterminen görs en ny kartläggning och i samband med detta utvärderas de åtgärder om genomförts under året. Därefter initieras arbetet med en ny plan för kommande läsår. 2 Vision och målsättningar Jonsereds skola rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Jonsereds skolas bas är demokratiska värderingar och en atmosfär som präglas av ömsesidig respekt. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar

4 3 Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Förebyggande arbete handlar om att identifiera och minimera risker för att trakasserier eller kränkande behandling ska kunna uppstå. Karläggningsarbete och analys av detta ligger till grund för de förebyggande insatserna. Främjande arbete: syftar till att skapa en trygg skol- och fritidshemsmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Förebyggande arbete: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det är rektors ansvar att: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas Rektor ska även: se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits kontakta andra myndigheter vid behov 3

5 Lärare och annan skolpersonal: Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt Elever: Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt På Jonsereds skola arbetar vi kontinuerligt för att främja likabehandling på följande sätt: Ordningsregler Jonsereds skola har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger. Ansvar: Alla vuxna på skolan Relationsbyggande på skolan Under året genomförs ett antal teman där eleverna arbetar i sina faddergrupper. Varje läsår startar med ett tema med fokus på sociala relationer. Höstens förta temaområde var superhjältar. Ansvar: Alla vuxna på skolan Faddersystem Från starten i förskoleklass får varje elev en fadder. Faddrarnas roll är att vara föredömen för och hjälpa de nya barnen att känna sig trygga på skolan. Genom att ha en äldre fadder får de yngre barnen en naturlig kontaktpunkt med de äldre barnen. Ansvar: Arbetslag Relationsbyggande i klassrummet Alla klasser jobbar med att stärka relationerna mellan eleverna i klassen och mellan de vuxna och barnen. Det kan handla om att organisera arbetet i olika konstellationer för att 4

6 eleverna ska lära känna varandra. Det kan vara olika värderings- eller dramaövningar. Pedagogerna samtalar regelbundet med enskilda, med mindre grupper och med hela klassen för att stärka relationen barn vuxen. Ansvar: Arbetslag Sociala samtal i elevgrupperna om värdegrund och kamratrelationer I varje elevgrupp hålls regelbundna sociala samtal med eleverna, i helklass eller mindre grupper. Lärare och/eller fritidspedagog håller i detta. Samtalen kan vara rent förebyggande, dvs. handla om principer, regler och exempelsituationer som barnen kan möta. På förekommen anledning diskuteras aktuella situationer eller konflikter som barnen behöver hjälp att lösa. Samtalen ska alltid ha en lösningsinriktning, dvs inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att hantera liknande situationer i framtiden. Ansvar: Arbetslag Klassråd Klassråd är ett forum som alla klasser har regelbundet från och med förskoleklass. På klassråd fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Ansvar: Klasslärare/Arbetslag Fritidshem- och fritidsklubbsråd Fritidshems- och fritidsklubbsråden är fora för fritidshemmen och för fritidsklubben. På fritidshems- och fritidsklubbsråden fattar gruppen beslut bland annat om vilka aktiviteter som ska prioriteras och barnen kan också ta upp sådant som berör gruppen. Fritidshems- och fritidsklubbsråden är viktiga ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Ansvar: Fritidspedagoger/frititdsledare Elevråd Elevråd hålls på skolan en gång i månaden. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Ansvar: Ansvariga pedagoger, rektor deltar om möjligt 5

7 Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam som består av fyra pedagoger, kurator och rektor. Teamets medlemmar gör informella avstämningssamtal med elever och pedagoger. De genomför utredande samtal vid anmälda kränkningar eller trakasserier. Ansvar: rektor Tidpunkt: Teamet träffas två gånger i månaden På Jonsereds skola arbetar vi kontinuerligt för att förebygga kränkningar och trakasserier på följande sätt: Vuxennärvaro på skolgården (rastvärdar), i bamba och i omklädningsrum Under varje rast finns lärare och andra pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Rastvärdsskapet är schemalagt och rastvärdarna har tydliga ansvarsområden på skolgården. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag. Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Pedagogerna har tydliga ansvarsområden på skolgården. Ansvar: Fritidspedagoger Tidpunkt: Varje dag Kartläggning av trygga och otrygga platser I början av höstterminen gör alla klasser en kartläggning över de platser som eleverna upplever som trygga eller otrygga på skolan och på skolgården. De otrygga platserna sammanställs, åtgärder för att göra dem mer trygga presenteras. Arbetet ingår i arbetet med att utvärdera planen och kan leda till ett specifikt mål för nästkommande läsår. Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: September Utbildning av alla pedagoger på skolan I början av varje termin får all personal en genomgång om arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar. Anmälningsplikten, att genast reda i händelser som upplevts kränkande samt att informera berörda föräldrar betonas. Ansvar: Rektor Tidpunkt: September/Januari Kompetensutveckling Medlemmarna i trygghetsteamet genomgår en gemensam utbildning vart annat år. Nya medlemmar genomgår en grundläggande utbildning. Ansvar: Rektor, Elevhälsoteam Tidpunkt: Hela året 6

8 4 Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling Brukarenkät i åk 2 och 5 Varje år deltar åk 2 och 5 i Partille kommuns och Göteborgsregionens brukarenkät. Enkäten sammanställs centralt och analyseras på skolan. Skattningar av påståenden med fokus på trygghet och studiero ligger till grund för vilka mål och åtgärder som ska ingå i nästkommande likabehandlingsplan. Ansvar: Rektor Tidpunkt: 1 gång/läsår. Rastvärdarna Rastvärdarna iakttar det sociala samspelet på raster, i matsal och omklädningsrum och kan själva se eller bli uppmärksammade på konflikter. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag. Vuxna i omklädningsrum och matsal Se punkten ovan Vuxna ute under fritidshemmets utevistelse Se punkten om rastvärdar. Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: Varje dag Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam som består av fyra pedagoger, kurator och rektor. Teamets medlemmar gör informella avstämningssamtal med elever och pedagoger. De genomför utredande samtal vid anmälda kränkningar eller trakasserier. Ansvar: rektor Tidpunkt: Teamet träffas två gånger i månaden Kontinuerliga samtal om elevgrupperna i arbetslagen Pedagogerna kring en klass träffas en gång i veckan för gemensam planering. Vid dessa träffar diskuterar man regelbundet den sociala situationen i klasserna. Ansvar: Arbetslag Olika former av enskilda samtal Andra exempel på att upptäcka diskriminering, kränkningar och trakasserier är t ex enskilda elevsamtal, utvecklingssamtalet och skolsköterskans hälsosamtal. Ansvar: Pedagoger/mentorer, skolsköterska Tidpunkt: Fortlöpande under året, förutom hälsosamtalet som genomförs i f-klass, årskurs 2 och 4. 7

9 5 Arbete med att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Ytterst ansvarig för att inga elever eller vuxna på skolan kränks, trakasseras eller diskrimineras är rektor. För att uppnå målet att alla behandlas väl och lika behöver dock alla på skolan känna ansvar för att uppmärksamma och rapportera kränkningar. Barnen gör det efter förmåga; för de anställda vuxna är det en skyldighet. När en elev kränks av en annan elev Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Den lärare som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela elevhälsoteam vad som skett och vad som gjorts. 6. Eleverna hålls under uppsikt. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. 8

10 När en elev kränks av en vuxen person Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling 6 Utvärdering av föregående års mål Mål: Konkretisera likabehandlingsplanen. Understyrka att all personal på skola, fritidshem och fritidsklubb arbetar mot samma mål och att alla elever kan vända sig till all personal. Att arbeta för respekt för varandras tankar och åsikter och att skapa förståelse för människors olikheter. Insatser: Läsåret inleds med att alla verksamheter vid Jonsereds skola arbetar med likabehandlingsplanen på olika sätt genom; temavecka, samtal mellan pedagoger och elever om temat, olika värdegrundsövningar, Specifik pedagog träffar samtliga grupper utifrån en personlig berättelse och för samtal om likabehandlingsfrågorna. Vidare att Anti Bullingprojektets arbetet fortgår. Eleverna genomför en skolgårdskarta/enkät. I de olika grupperna: åk F-1: Dagliga samtal med eleverna när något händer, eq-arbete t ex filmer och efterföljande diskussioner. Diskussioner om värdegrunden i grupper. Fyra-hörn övningar för att stärka självkänslan, uppmuntra till att tala om när man tycker att någon gjort något bra. Massage, I utomhuspedagogiken har vi jobbat med samarbetsövningar och problemlösningar i grupp för att stärka vi-känslan. Skogsmiljön skapar andra gruppkonstellationer än på skolgården och fritids. åk 2-3:Dagliga samtal med eleverna när något händer, eq-arbete t ex filmer och efterföljande diskussioner. Övningar för att träna elevernas medvetenhet om hur man är mot varandra. 9

11 åk 4-5: Schemalagda samtal och arbete kring skolan/klassens värdegrund, där kränkningar av olika slag diskuteras. Dagliga samtal med elever när något händer. Eq-arbete t ex filmer och efterföljande diskussioner som är integrerade i temaundervisningen. Fritidsklubben: Dagliga samtal och daglig samvaro med barnen i verksamheten. Diskussioner om hur man är mot varandra på nätet, hur vi stödjer varandra till att ha det bra tillsammans. Övrigt: skolgården indelad i i zoner/områden som man ansvarar för när man är rastvärd. En ny förutbestämd lek kallad "Veckans lek" erbjuds varje vecka som alternativ till egen lek. Så här blev det: Gemensamt EQ-arbetet har genomförts och det har varit givande samtal i grupperna. Det är viktigt att hålla det samtalet levande i grupperna hela tiden. Barnen är medvetna hur man ska vara mot varandra men det följdes inte alltid i praktiken. Veckans lek blev svår att genomföra när skolgården kraftigt begränsades under nybyggnationen. Zonerna för rastvärdarna blev svåra att uppehålla både pga ombyggnationen och för att det under året var många tillfälliga vikarier på skolan. Förskoleklassen Personalen ser att massage och beröringen har en stor positiv effekt, och gör att de blir tryggare med varandra. I utomhuspedagogiken ser de att barnen leker med andra barn som de inte brukar leka med i andra sammanhang. I skogen uppstår också färre konflikter än när man är på skolan. Fritidshemmen och fritidsklubben De planerade aktiviteterna har genomförts. Bedömningen är att mer specifika mål för fritidsverksamheten skulle kunna vara en hjälp för att tydligare planerna insatserna Grundskola De planerade aktiviteterna har genomförts. Bedömningen är att resultatet troligen hade blivit bättre om vi hade arbetat mer kring temat likabehandling under de första veckorna. Resultatet av skolgårdskartan hade behövt analyseras bättre för mer riktade insatser. Mål: Att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. -att alla ska känna sig trygga på raster och under tiden på fritidsklubben. -att alla elever känner sig trygga i bamba. -att alla elever ska uppleva att deras lärare lyssnar på dem. Insatser: All personal underrättas om vilka områden på skolgården som uppfattas som otrygga och rastvärdarna uppsöker dessa platser under rasterna. Så här blev det: Gemensamt Det är tydligt att likabehandlingsarbetet är beroende av kontinuerliga samtal, analys av t ex skolgårdskartan och diskussioner med alla pedagoger, vilket är en förutsättning för samsyn 10

12 och gemensamt bemötande och förhållningssätt bland de vuxna. När det blir personalbyten av olika anledningar brister det i informationen till vikarierna och därmed i arbetet vilket i sin tur kan skapa oro hos enskilda elever och i barngruppen. En hjälp i arbetet hade också varit mer konkreta och specifika åtgärder för varje verksamhet. 7 Prioriterade mål för läsåret Elever och personal har på olika sätt utvärderat det sociala klimatet på skolan. Eleverna i åk 2 och har svarat på Partille kommuns och GR:s brukarenkät. Alla klasser har gjort en inventering av vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Pedagogerna har på konferenser, komptensutvecklingsdagar och APT utbildats i vilket ansvar de som pedagoger och vi som skola har enligt gällande lag och vid dessa tillfällen också analyserat vilka utvecklingsbehov de ser. Resultatet av genomförda kartläggningar och en inventering av ärenden i likabehandlingsteamet ligger till grund för målen för läsåret 15/16. Med detta underlag formuleras tre mål för läsåret: Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats Alla elever har kunskap och medvetenhet om hur man är trygg på nätet och i sociala medier Strategier för att nå målen Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och föräldrar o Planen gås igenom med alla arbetslag i början av terminen. Rektor ansvarar. o Planen tas upp på föräldramöten under höstterminen, på föräldrarådet och läggs ut på skolans hemsida. Rektor ansvarar o Planen tas upp i alla elevgrupper på ett sätt som är lämpligt utifrån ålder och mognad. Arbetslaget ansvarar o Vikarier informeras. Rektor ansvarar o Vikariepärm upprättas. Rektor och arbetslag ansvarar Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats o Ett utökat rastvärdsskap där rastvärdarnas ansvar och område är klart definierat. Arbetslaget och rektor ansvarar o Erbjuda veckans lek. De äldre klasserna ansvarar tillsammans med pedagoger. o Förskoleklasserna går runt på skolgården tillsammans med vuxna dels för att markera skolgårdens gränser, dels för att visa var de gärna är och leker. o Bestämda platser i bamba. 11

13 o Alla elever tillhör en faddergrupp. o Gemensamma skolaktiviteter där vi stärker vi-känslan på skolan. o Ta fram en gemensam plan för eq-arbete om attityder, jargong och om hur vi ska vara mot varandra på Jonsereds skola. o Föreläsning och seminarieserie om lågaffektivt bemötande o Vikarier informeras. Arbetslaget ansvarar. Alla elever har kunskap och medvetenhet om hur man är trygg på nätet och i sociala medier o Regelbundna samtal om vett och etikett på nätet. o Regelbundna samtal om källkritik Målen kommer att följas upp med enkäter och intervjuer minst en gång under hösten och utvärderas under vårterminen. 7 Uppföljning och utvärdering 1. Varje år görs en ny kartläggning av trivsel och problemområden, samtidigt utvärderas även de åtgärder som gjorts under föregående läsår. Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor 2. Varje år sker en brukarenkät där frågor om elevers trivsel och trygghet ingår. Resultaten från den tas med i arbetet med uppföljning och utvärdering av arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar och. Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor 3. Resultatet av kartläggningen presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. I enlighet med resultatet av kartläggningen i jämförelse med resultaten från föregående år formuleras nya åtgärder tillsammans av personal, elever och vårdnadshavare. Tidpunkt: september/oktober Ansvar: Rektor, skolkurator, mentorer 4. En ny likabehandlingsplan upprättas årligen i enlighet med lag. Då kartläggningen av trivsel och problemområden genomförts formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny likabehandlingsplan för elever och vårdnadshavare. Planen antas då elevers och vårdnadshavares åsikter beaktats. Tidpunkt: september/oktober Ansvar: Rektor 12

14 Bilaga 1 Definitioner av begreppen De diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling kan äga rum såväl mellan elever som i relationen vuxen-elev. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagens 6 kapitel talar om att kränkande behandling också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) som kan hjälpa eleven, bland annat genom att kräva skadestånd. BEO finns på Skolinspektionen. Läroplanerna för grundskolan och grundsärskolan (Lgr 11 och Lgrsä11) slår fast att skolan ska motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Trakasserier 13

15 Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Kränkningar kan vara fysiska (till exempel slag och knuffar) verbala (hot eller tillmälen) psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). 14

16 Bilaga 2 Ordningsregler Ordningsregler för Jonsereds skola Beslutade av rektorer i november 2015 efter samråd med klassråd, elevråd och personal. Alla på Jonsereds skola är lika mycket värda, ska känna sig trygga och har rätt till arbetsro. Detta visar sig genom att o jag själv tar ansvar för det jag säger och gör o jag ger andra arbetsro o jag visar omtanke och hänsyn o jag tänker mig för innan jag säger eller gör något o jag använder vårdat språk o jag är rädd om skolans lokaler, material och utemiljö o jag spelar boll, utebandy mm på anvisade områden på skolgården o jag kommer i tid Det är förbjudet att o ha med sig nötter och mandel till skolan o äta godis/tuggummi eller dricka läsk o åka inlines, skateboard, sparkcykel eller cykla på skolgården o lämna skolans område utan tillstånd o fotografera eller filma med mobil eller liknande om det inte tillhör undervisningen o ha på sig ytterkläder i matsalen o kasta snöboll Om jag bryter mot reglerna o får läraren eller rektorn beslagta sakerna som stört undervisningen och behålla dem upp till fyra dagar o kan jag få gå ut ur klassrummet under resten av lektionen o kan jag få kvarsittning en timme före eller efter skoltid o om jag på grund av vårdslöshet skadar eller slarvar bort skolans, eller någon annans egendom, kan jag bli ersättningsskyldig Om detta inte hjälper o meddelar läraren rektorn som tar kontakt med mina föräldrar Till slut kan jag o få en skriftlig varning o få gå i en annan klass eller på en annan skola under en tid o bli avstängd från skolan i upp till en vecka 15

17 Vi har gemensamt tagit del av skolans ordningsregler Datum:.. Elevens underskrift: Vårdnadshavares underskrift:.. Vårdnadshavares underskrift: 16