Likabehandlingsplan. för. Jonsereds förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Läsåret Upprättad Oktober 2018

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Jonsereds förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb Läsåret Upprättad Oktober 2018 Ansvarig rektor Nina Agelii Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Vision och målsättningar Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling Arbete med att utreda, dokumentera uppgifter och åtgärda trakasserier och kränkande behandling Utvärdering av föregående års mål Prioriterade mål för läsåret Uppföljning och utvärdering Bilaga 1 Definitioner av begreppen Bilaga 2 Ordningsregler Partille kommun 2 (20)

3 1 Introduktion För att ta fram en likabehandlingsplan, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts. De två planerna, årlig plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800) och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567) sammanförs i ett dokument. Likabehandlingsplanen riktar sig till alla på skolan. En kartläggning av skolans nuläge gjordes under vårterminen Kartläggningen ledde fram till ett antal prioriterade mål för läsåret 2018/2019 som presenteras under punkt 7. Vilka strategier som ska användas för att uppfylla målen diskuteras och förankras i olika grupper: 1) Arbetsplatsträff 2) Arbetslag med de olika personalkategorierna och de olika verksamheterna 3) Klasserna 4) Elevrådet Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras under oktober. Under första halvan av vårterminen görs en ny kartläggning och i samband med detta utvärderas de åtgärder om genomförts under året. Därefter initieras arbetet med en ny plan för kommande läsår. 2 Vision och målsättningar Jonsereds skola rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Jonsereds skolas bas är demokratiska värderingar och en atmosfär som präglas av ömsesidig respekt. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Partille kommun 3 (20)

4 3 Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Förebyggande arbete handlar om att identifiera och minimera risker för att trakasserier eller kränkande behandling ska kunna uppstå. Kartläggningsarbete och analys av detta ligger till grund för de förebyggande insatserna. Främjande arbete: syftar till att skapa en trygg skol- och fritidshemsmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Förebyggande arbete: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det är rektors ansvar att: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas Partille kommun 4 (20)

5 Rektor ska även: se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits kontakta andra myndigheter vid behov Lärare och annan skolpersonal: Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt Elever: Det är alla elevers gemensamma ansvar att: påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt På Jonsereds skola arbetar vi kontinuerligt för att främja likabehandling på följande sätt: Ordningsregler Jonsereds skola har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger. Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Fortlöpande under året. Relationsbyggande på skolan Under året genomförs ett antal aktiviteter där eleverna arbetar i sina faddergrupper. Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Fortlöpande under året. Partille kommun 5 (20)

6 Faddersystem Skolan har ett faddersystem med faddergrupper med elever från alla klasser på skolan. Faddergrupperna gör gemensamma aktiviteter tillsammans återkommande under året som t ex pyssel- och lekdagar. De äldre elevernas roll är att vara föredömen för och hjälpa de nya eleverna att känna sig trygga på skolan. Genom att ha en äldre fadder får de yngre eleverna en naturlig kontaktpunkt med de äldre eleverna. Ansvar: Traditionsgruppen/Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Relationsbyggande i klassrummet Alla klasser jobbar med att stärka relationerna mellan eleverna i klassen och mellan de vuxna och barnen. Det kan handla om att organisera arbetet i olika konstellationer för att eleverna ska lära känna varandra. Det kan vara olika värderings- eller dramaövningar. Pedagogerna samtalar regelbundet med enskilda, med mindre grupper och med hela klassen för att stärka relationen barn vuxen. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Sociala samtal i elevgrupperna om värdegrund och kamratrelationer I varje elevgrupp hålls regelbundna sociala samtal med eleverna, i helklass eller mindre grupper. Lärare och/eller fritidspedagog håller i detta. Samtalen kan vara rent förebyggande, dvs. handla om principer, regler och exempelsituationer som barnen kan möta. På förekommen anledning diskuteras aktuella situationer eller konflikter som eleverna behöver hjälp att lösa. Samtalen ska alltid ha en lösningsinriktning, dvs inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att hantera liknande situationer i framtiden. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Klassråd Klassråd är ett forum som alla klasser har regelbundet från och med förskoleklass. På klassråd fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Ansvar: Klasslärare/Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Partille kommun 6 (20)

7 Fritidshem- och fritidsklubbsråd Fritidshems- och fritidsklubbsråden är för fritidshemmen och för fritidsklubben. På fritidshems- och fritidsklubbsråden fattar gruppen beslut bland annat om vilka aktiviteter som ska prioriteras och barnen kan också ta upp sådant som berör gruppen. Fritidshems- och fritidsklubbsråden är viktiga ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd. Ansvar: Fritidspedagoger/fritidsledare Tidpunkt: Fortlöpande under året. Elevråd Elevråd hålls på skolan en gång i månaden. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Ansvar: Ansvariga pedagoger, rektor deltar om möjligt Tidpunkt: Fortlöpande under året. Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam som består av fyra pedagoger, kurator och rektor. Teamets medlemmar gör informella avstämningssamtal med elever och pedagoger. De genomför utredande samtal vid anmälda kränkningar eller trakasserier. Ansvar: rektor Tidpunkt: Teamet träffas minst två gånger i månaden På Jonsereds skola arbetar vi kontinuerligt för att förebygga kränkningar och trakasserier på följande sätt: Vuxennärvaro på skolgården (rastvärdar), i bamba och i omklädningsrum Under varje rast finns lärare och andra pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Rastvärdsskapet är schemalagt. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag. Vuxennärvaro vid utevistelse på fritids När det är utevistelse på fritidshemmet är pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Ansvar: Fritidspersonal Tidpunkt: Varje dag Partille kommun 7 (20)

8 Raster vid olika tider För att alla elever ska ha en större tillgång till skolgården har F, 1-3 och 4-5 olika tider för förmiddagsrast och lunchrast. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag Trivselenkät Alla elever tillfrågas minst en gång/termin i vilken utsträckning de trivs och känner sig trygga samt vilka platser upplevs som trygga eller otrygga på skolan och på skolgården. Utifrån resultatet vidtas åtgärder som följs upp och utvärderas. Enkäten ingår i arbetet med att utvärdera planen och kan leda till ett specifikt mål för nästkommande läsår. Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: v 42-43, v 8-9 Utbildning av alla pedagoger på skolan I början av varje termin får all personal en genomgång om arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar. Anmälningsplikten, att genast reda i händelser som upplevts kränkande samt att informera berörda föräldrar betonas. Ansvar: Rektor Tidpunkt: September/Januari 4 Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling Trivselenkät Se punkten ovan Brukarenkät i åk 2 och 5 Varje år deltar åk 2 och 5 i Partille kommuns och Göteborgsregionens brukarenkät (åk 5 besvarar Skolenkäten vartannat år). Enkäterna sammanställs centralt och analyseras på skolan. Skattningar av påståenden med fokus på trygghet och studiero ligger till grund för vilka mål och åtgärder som ska ingå i nästkommande likabehandlingsplan. Ansvar: Rektor Tidpunkt: 1 gång/läsår. Hälsosamtal Skolsköterskan genomför inom basprogrammet hälsosamtal med elever i förskoleklass och åk 4. Dessa sammanställs på gruppnivå och redovisas för arbetslag och elevhälsoteam. Resultatet analyseras och åtgärder kan vidtas beroende på vad sammanställningen visar. Partille kommun 8 (20)

9 Ansvar: Skolsköterska Tidpunkt: 1 gång/läsår Rastvärdarna Rastvärdarna iakttar det sociala samspelet på raster, i matsal och omklädningsrum och kan själva se eller bli uppmärksammade på konflikter. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag. Vuxna i omklädningsrum och matsal Se punkten ovan Vuxna ute under fritidshemmets utevistelse Se punkten om rastvärdar. Ansvar: Arbetslaget Tidpunkt: Varje dag Likabehandlingsteam Skolan har ett likabehandlingsteam som består av fyra pedagoger, kurator och rektor. Teamets medlemmar gör informella avstämningssamtal med elever och pedagoger. De genomför utredande samtal vid anmälda kränkningar eller trakasserier. Ansvar: rektor Tidpunkt: Teamet träffas minst två gånger/månad. Kontinuerliga samtal om elevgrupperna i arbetslagen Pedagogerna kring en klass träffas en gång i veckan för gemensam planering. Vid dessa träffar diskuterar man regelbundet den sociala situationen i klasserna. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året. Olika former av enskilda samtal Andra exempel på att upptäcka diskriminering, kränkningar och trakasserier är t ex enskilda elevsamtal, utvecklingssamtalet och skolsköterskans hälsosamtal. Ansvar: Pedagoger/mentorer, skolsköterska Tidpunkt: Fortlöpande under året, förutom hälsosamtalen i f-klass, åk 2 och 4. Partille kommun 9 (20)

10 5 Arbete med att utreda, dokumentera uppgifter och åtgärda trakasserier och kränkande behandling Ytterst ansvarig för att inga elever eller vuxna på skolan kränks, trakasseras eller diskrimineras är rektor. För att uppnå målet att alla behandlas väl och lika behöver alla på skolan känna ansvar för att uppmärksamma och rapportera kränkningar. Eleverna gör det efter förmåga; för de anställda är det en skyldighet. När en elev kränks av en annan elev Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. 1. Den vuxne som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. 2. Mentor och ytterligare en personal som står nära eleven talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Samtalet dokumenteras i korthet. 3. Mentor och ytterligare en person som står nära eleven talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Samtalet dokumenteras i korthet. 4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera att samtal ägt rum. 5. Meddela elevhälsoteam vad som skett och vad som gjorts. 6. Eleverna hålls under uppsikt. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls under uppsikt. Samtalet dokumenteras i korthet. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kopplas likabehandlarna in och för samtal med de inblandande enligt steg Om kränkningarna eller trakasserierna fortfarande inte upphört kallas de elever som kränker eller trakasserar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. Partille kommun 10 (20)

11 10. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 11. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. När en elev kränks av en vuxen person Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Partille kommun 11 (20)

12 Rutiner då kränkningar på nätet upptäcks Partille kommun 12 (20)

13 6 Utvärdering av föregående års mål Mål: Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats Insatser: o Elever möter i så stor utsträckning som möjligt samma personal under skol- och fritidstid. o Tydligare återkoppling av enkäter och andra uppföljningar till eleverna för att tillsammans bestämma eventuella åtgärder som kan följas upp. o Fler och mer regelbundna fadderaktiviteter o Olika aktiviteter för att stärka gruppen. o Regelbundna möten med fokus på trygghet och studiero. Den kan t ex vara klubbenråd och stormöten i 4-5 med gemensamt fokus. o Schemalagda lekar/samarbetsövningar varje vecka o Veckans lek Så här blev det: Gemensamt Höstens och vårens enkäter visade att en större andel än tidigare trivdes och kände sig trygga. Ett fåtal elever angav att de inte kände sig trygga. De platser som upplevdes som mer otrygga än andra var t ex toaletter, fotbollsplanen och att gå över vägen på väg till idrottshallen. De fadderaktiviteter som genomförts har varit positiva och är gynnsamt för klimatet på skolan, men kan utvecklas till att bli fler och mer regelbundna. Veckans lek är en uppskattad aktivitet som också bidrar till ett mer positivt klimat på rasterna. Under året har det kommit in betydligt färre anmälningar om misstänkta kränkningar eller trakasserier jämfört föregående år. Det pågår kontinuerliga insatser för att eleverna ska känna sig trygga och ha studiero. Nedan lyfts några exempel på åtgärder som vidtagits specifikt utifrån det som kommit fram i t ex enkäter, dagliga samtal med elever och vårdnadshavare och andra utvärderingar. Förskoleklass Insatser - Tydliga pedagogiska lär- och lekmiljöer inom- och utomhus. - Under hösten fokus på att bygga två trygga grupper för att sedan utvidga mötesplatserna så att det blir en stor trygg grupp som lär känna alla pedagoger och alla elever. - Röd tråd i arbetssätt med socialt samspel i skog, klassrum, idrott mm. Partille kommun 13 (20)

14 Så här blev det: Insatserna har lett till trygga elever i förskoleklass, vilket både barn och vårdnadshavare återkopplar till personalen. Grundskola Insatser - Samtliga klasser har haft samtal både i storgrupp, klassvis och enskilt utifrån resultatet från trivselenkäten och gått igenom vad de kan göra tillsammans för att det ska bli en bra lektion. - Flera av klasserna har repeterat, förtydligat och synliggjort klassrums- och bambareglerna. - Treor, fyror och femmor ansvarade för veckans lek. - Mer aktiva pedagoger när det är rast. Så här blev det: Personalen upplever att samtliga insatser har lett till ökad trygghet och bättre studiero. Det visar också enkätsvaren tydligt. Konkreta effekter är färre konflikter mellan eleverna och en bättre studiero. Veckans lek och andra gemensamma lektillfällen har bidragit till att flera elever leker och vill vara med varandra över klassgränserna. Det är fler elever som tar ett eget ansvar både socialt och i övrigt skolarbete. Fritidsverksamhet Insatser - Fritids för åk 1, 2 och 3 har varit i samma hus. - Strukturen över dagen och veckan har blivit ännu tydligare med olika teman/styrda aktiviteter som erbjuds på fritidshemmen och på klubben. - Fritidsklubben har haft regelbundna klubbenråd för att prata om stämningen på fritidsklubben. Så här blev det: På både fritidshem och fritidsklubb har eleverna blivit mer delaktiga och det finns ett tema för varje dag, t ex slöjd, pyssel, gitarrskola, utelek eller idrott. Eleverna väljer ofta någon av de föreslagna aktiviteterna och det blir ett lugnare klimat på både fritidshem och klubb. Eleverna i åk 2 stämmer samtliga helt (87%) eller delvis (13 %) in i påståendet Jag trivs på fritids. Övergången mellan skola och fritids har stärkts när man går igenom dagen på morgonen också tar in fritids som en naturlig del. Partille kommun 14 (20)

15 Gemensamma lärdomar Gemensamma framgångsfaktorer för att eleverna ska känna sig trygga och ha studiero är ett målmedvetet, gemensamt och kontinuerligt arbete. Att först pedagoger och elever tillsammans definierar vad trygghet och studiero innebär och att de därefter tillsammans kommer överens om hur det kan uppnås. Vi ser att med en ökad stabilitet bland personalen blir det bättre struktur och kontinuitet för eleverna och de får bättre förutsättningar för sitt lärande och sin sociala utveckling. En annan lärdom är att när vi är noggranna i arbetet med att följa upp och återkoppla till både elever och vårdnadshavare så ger det också färre konflikter och ett lugnare klimat. Mål: Alla elever har kunskap/kännedom om diskrimineringsgrunderna utifrån ålder och mognad Insatser: o Undervisning om vilka diskrimineringsgrunderna är och vad det innebär utifrån ålder och mognad. Det kan göras t ex genom att regelbundet visa bilder/filmer och läsa böcker skapas ett samtal som gör att de får kunskap om diskrimineringsgrunderna. o Tydligare och mer konkret undervisning om de mänskliga rättigheterna och allas lika värde. o Kompetensutveckling kring normkritik i allmänhet och diskrimineringsgrunderna i synnerhet. o Alla vuxna ska vara lyhörda och observanta kring det eleverna pratar om och aktivt ta chansen att starta reflekterande diskussioner som rör barnens intressen. Så här blev det: Gemensamt Det är tveksamt om elevernas kunskap/kännedom om diskrimineringsgrunderna har blivit större under året. Undervisningen har behandlat frågorna mer indirekt än direkt. Ett exempel är att eleverna under temat Folkskolan 175 år jämförde hur det vara att vara barn då och nu. Under det arbetet kom de in på att se hur det hade förändrats för flickor respektive pojkar under historien, men utan att man direkt kopplade det till diskrimineringsgrunderna. Det samma gäller andra temaarbeten t ex i samband med FN-dagen och Barnkonventionsdagen samt olika arbeten och samtal om de mänskliga rättigheterna och allas lika värde. Hur detta hör ihop med diskrimineringsgrunderna kan förtydligas och förbättras. Det har inte genomförts någon kompetensutveckling inom det prioriterade området. Partille kommun 15 (20)

16 7 Prioriterade mål för läsåret Elever och personal har på olika sätt utvärderat det sociala klimatet på skolan. Eleverna i åk 2 svarade på Partille kommuns och GR:s brukarenkät. Eleverna i åk 5 besvarade Skolenkäten. Alla klasser har en gång/termin besvarat trivselenkäten. Skolsköterskans hälsosamtal har sammanställts på gruppnivå och redovisats för elevhälsoteamet. Analysen av detta, utvärdering av föregående läsårs prioriterade mål formuleras två mål för läsåret: Elevernas upplevelse av studiero ökar Alla elever har kunskap/kännedom om diskrimineringsgrunderna utifrån ålder och mognad Strategier för att nå målen Elevernas upplevelse av studiero ökar o Tydliga överenskommelser om vad som gäller i olika undervisningssituationer o Återkommande samtal om vad som kännetecknar en god studiero. o Tydligare återkoppling om det varit en god studiero för att sedan tillsammans bestämma eventuella åtgärder som kan följas upp. o Elever möter i så stor utsträckning som möjligt samma personal under skol- och fritidstid. Alla elever har kunskap/kännedom om diskrimineringsgrunderna utifrån ålder och mognad o Undervisning om vilka diskrimineringsgrunderna är och vad det innebär utifrån ålder och mognad. Det kan göras t ex genom att regelbundet visa bilder/filmer och läsa böcker skapas ett samtal som gör att de får kunskap om diskrimineringsgrunderna. o Tydligare och mer konkret undervisning om de mänskliga rättigheterna och allas lika värde. o Kompetensutveckling kring normkritik i allmänhet och diskrimineringsgrunderna i synnerhet. o Alla vuxna ska vara lyhörda och observanta kring det eleverna pratar om och aktivt ta chansen att starta reflekterande diskussioner som rör barnens intressen. Målen kommer att följas upp med enkäter och intervjuer minst en gång under hösten och utvärderas under vårterminen. Partille kommun 16 (20)

17 8 Uppföljning och utvärdering 1. Varje termin genomförs trivselenkät, samtidigt utvärderas även de åtgärder som gjorts under föregående läsår. Tidpunkt: v 42-43, v8-9 Ansvar: Rektor 2. Varje år sker en brukarenkät i åk 2 och brukarenkät/skolenkäten i åk 5 där frågor om elevers trivsel och trygghet ingår. Resultaten från den tas med i arbetet med uppföljning och utvärdering av arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar och diskriminering. Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor 3. Resultatet av trivselenkät och brukarenkät/skolenkäten presenteras för elever, vårdnadshavare och personal. I enlighet med resultatet av kartläggningen i jämförelse med resultaten från föregående år formuleras nya åtgärder tillsammans av personal, elever och vårdnadshavare. Tidpunkt: september/oktober Ansvar: Rektor, skolkurator, mentorer 4. En ny likabehandlingsplan upprättas årligen. Då kartläggningen av trivsel och problemområden genomförts formuleras åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny likabehandlingsplan för elever och vårdnadshavare. Planen antas då elevers och vårdnadshavares åsikter beaktats. Tidpunkt: september/oktober Ansvar: Rektor Partille kommun 17 (20)

18 Bilaga 1 Definitioner av begreppen De diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Trakasserier och annan kränkande behandling kan äga rum såväl mellan elever som i relationen vuxen-elev. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagens 6 kapitel talar om att kränkande behandling också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) som kan hjälpa eleven, bland annat genom att kräva skadestånd. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) slår fast att skolan ska motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. (Allmänna råden, 2012, sid 9). Partille kommun 18 (20)

19 Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (Allmänna råden, 2012, sid. 9). Kränkningar kan vara fysiska (till exempel slag och knuffar) verbala (hot eller tillmälen) psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1). Partille kommun 19 (20)

20 Bilaga 2 Ordningsregler Ordningsregler för Jonsereds skola Beslutade av rektor i oktober 2018 efter samråd med klassråd, elevråd och personal. Alla på Jonsereds skola är lika mycket värda, ska känna sig trygga och har rätt till arbetsro. Detta visar sig genom att o jag själv tar ansvar för det jag säger och gör. Detta gäller även digitalt. o jag ger andra arbetsro o jag visar omtanke och hänsyn o jag använder vårdat språk o jag är rädd om skolans lokaler, material och utemiljö o jag spelar boll, utebandy mm på anvisade områden på skolgården o jag kommer i tid o jag tar av mig ytterkläder i matsalen Det är förbjudet att o skada någon avsiktligt fysiskt, verbalt eller i skrift. o äta godis/tuggummi eller dricka läsk o lämna skolans område utan tillstånd o åka inlines, skateboard, sparkcykel, hoverboard eller cykla på skolgården, 06:00-18:00 o kasta snöboll o ha med sig nötter och mandel till skolan o använda mobiltelefonen under skol- och fritidsdagen utan överenskommelse med en vuxen på skolan o vara på muren De befogenheter som skolan har när någon bryter mot reglerna finns beskrivna i Skollagens 5 kap Trygghet och studiero Vi har gemensamt tagit del av skolans ordningsregler Datum:.. Elevens underskrift: Vårdnadshavares underskrift:.. Vårdnadshavares underskrift:,,,,,,,,,,,,,,, Partille kommun 20 (20)