KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET

Transkript

1 KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med tillväxtutskottet, tisdag den 5 april 2016 kl i Masugnspipan, Masugnen. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande Jonas Kleber (C) 1:e vice ordförande Jonas Bernström (S) Dan Walterson (S) Pär-Ove Linqvist (M) Jan Hansson (M) Per Söderlund (SD) Ersättare Daniel Andersson (S) Kristine Andersson (S) Linda Svahn (S) Jenny Larsson (C) Ingrid Åberg (KD) Inger Griberg (MP) Andreas Funk (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Val av justerare Förslag: Per Söderlund (SD) med Dan Walterson (S) som ersättare Justering sker torsdag den 7 april klockan på sekreterarens rum. 2. Information om pågående detaljplaner Jesper Almlöf Taxa och avgifter för torghandel med mera Gunnar Jaxell Prioritering av länsvägar i Lindesbergs kommun för upprustning Christer Kallin Förteckning över aktuella ärenden för Christer Kallin

2 beredningen för lokal utveckling 6. Åtgärder avseende kommunens konst och konsthantering Kristina Öster, Sara Sporre Utredning av ridskoleverksamheten Jonas Andersson 8. Mark med jaktarrende i Lindesbergs kommun Roger Sixtensson Information om Business Region Örebro 10. Information om 6:e juniarrangemanget 11. Statistik flyktingmottagande januari-mars Nämndmål och indikatorer Magnus Sjöberg, Catrine Pernros- Eriksson, Kristina Öster, Anna Spalin Anette Persson Effektiviseringar Magnus Sjöberg, Catrine Pernros- Eriksson, Kristina Öster, Anette Persson 14. Ekonomisk redovisning mars 2016 Anette Persson 15. Meddelanden 16. Intervjuer KISAM Klockan träffas styrgruppen för FÖP-Frövi.

3 1. Val av justerare Förslag: Per Söderlund (SD) med Dan Walterson (S) som ersättare. Justering sker torsdag den 7 april klockan på sekreterarens rum. Sida 2 av 20

4 2. Information om pågående detaljplaner Föredragande: Jesper Almlöf 9.00 Sida 3 av 20

5 3. Taxa och avgifter för torghandel med mera Föredragande: Gunnar Jaxell 9.20 Ärendebeskrivning Stabsekonom Gunnar Jaxell inkom den 26 februari med en tjänsteskrivelse där det framkommer att det i Lindesbergs kommun endast är tre platser i Lindesbergs tätort som är definierade som torgplatser. Platsernas storlek är bara angiven på Norrtullstorget där måtten är 3*5 meter. Fasta i förväg uppbyggda torgstånd saknas. På Rådhustorget finns inga markerade plaster och i Flugparken (Järnvägsparken) finns fyra platser som är stora och kan hyras ut till flera handlare samtidigt. Förvaltningens förslag är att torgplatser debiteras med fasta avgifter om 150 kronor/ dag inklusive el. Månadsavgift debiteras med kronor och kvartalsavgift med kronor. Ingen plats bör hyras ut med längre bindningstid. Torghandel har tillåtits alla dagar i veckan tidigare och kan så även göras i framtiden. Avgiften ska gälla även nytillkommande platser i andra orter i kommunen som kan komma att definieras som torgplatser. När det gäller användning av allmän plats kan avgiften delas in i några huvudgrupper. Dels de som har med byggnation att göra, dels cirkus/tivoli och slutligen övrigt (kan gälla parkfester, kioskverksamhet, marknader och liknande enstaka tillfällen). Om mark upplåts för byggverksamhet (förråd, bodar, byggställningar o dylikt) föreslås en månadsavgift om 500 kronor för ytor upp till 100 m2 och sedan ett tillägg om 250 kronor för varje påbörjat hundratal m2. Som avgift för cirkus, tivoli och liknande föreslås en avgift på minst kronor och högst kronor per tillfälle. Ett tillfälle kan pågå högst tre dagar. Avgiften sätts i relation till eventets utbredning ytmässigt. För ideella organsationer föreslås avgiftsfrihet. I övriga fall föreslås följande avgifter: Sida 4 av 20

6 Parkfester, marknader o dylikt 1000 kronor per tillfälle Uteserveringar 500 kronor per säsong Tävlingar - avgiftsfritt Övrigt avgift förhandlas fram vid varje tillfälle. Frågan om endast försäljare med F-skattsedel skall tillåtas använda torgplatser lämnas öppen. Stabsekonomen föreslår i en tjänsteskrivelse inkommen den 26 februari 2016 att tillväxtutskottet ska föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens förslag till taxa och avgifter, samt uppdra åt tillväxtförvaltningen att arbeta fram en enkel broschyr i vilken taxa och regler presenteras för kommande kunder. Tillväxtutskottet beslutade den 2 mars 2016 att bordlägga ärendet till sammanträdet den 5 april Handlingar Tjänsteskrivelsen ny taxa nya avgifter torghandel.pdf (inkluderad nedan) Sida 5 av 20

7

8

9

10

11 4. Prioritering av länsvägar i Lindesbergs kommun för upprustning Föredragande: Christer Kallin 9.40 Ärendebeskrivning Jonas Kleber (C) lyfte vid tillväxtutskottets sammanträde den 14 april 2015 ärendet om klassningen på kommunens länsvägar, då medborgare har synpunkter på dem. Hos Region Örebro finns dock inga anteckningar på klagomål. För att få rätt klassning och status på vägarna, måste det inkomma från kommunen. Tillväxtutskottet beslutade den 14 april 2015 att uppdrar till förvaltningen att: Inventera kommunens länsvägar och deras skick och klassificering för att lämna förslag på vad som kan göras internt i frågan. Lyfta en diskussion med trafikverket huruvida kommunens länsvägar har rätt klassificering Stabsekonom Gunnar Jaxell inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 3 augusti 2015 där han föreslår att tillväxtutskottet ska uppdra till Beredningsgruppen för lokal utveckling att bereda ärendet ytterligare. Tillväxtutskottet beslutade den 11 augusti 2015 att uppdra till Beredningsgruppen för lokal utveckling att bereda ärendet ytterligare, med återrapportering till tillväxtutskottet i december Landsbygdsutvecklare Christer Kallin överlämnade yttrande från beredningen för lokal utveckling den 24 mars Handlingar Prioritering av länsvägar.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 20

12 Svar till Tillväxtutskottet TU 99 Dnr. 2015/165 Prioritering av länsvägar i Lindesbergs kommun för upprustning. Med tanke på att under första delen av 2016 kommer arbetet med Länstransportplan påbörjas och senare antas för perioden Därav har Beredningsgruppen för lokalutveckling på uppdrag av TU tittat på prioriteringar av Lindeberg kommuns länsvägar. Metod vald för dokumentet är att identifiera vägar med stort behov vid inventering och därefter prioritera med följande motiveringsgrunder för respektive väg. Prioritering: Se siffra framför respektive väg Viktning utifrån vägarnas betydelse för bygden och dess näringsliv: Klassificering på vägarna: Skötsel och underhåll samt upprustning: Behov av breddning och rätning:

13 Inventering: 1. Väg 851 mellan Fellingsbro Prästgård och Finnåkersbruk(se karta). Viktning: Vid dialog med boende längs den aktuella vägen har följande framkommit. Vägarna består till stor del av grusväg. Vägen trafikeras av skolskjutsar, kommersiella transporter, företagare och privat personer. Den klassificering som är gjord av Trafikverket är satta på ett sådant sätt att funderingar framkommer om man verkligen har tagit hänsyn alla aspekter som är relevanta. Klassificering: Driftsklass 4-5 Grusväg Skötsel: Vintervägshållningsstandarden är under all kritik; skolskjutsar, mjölktankbilar och timmerbilar kan bara mötas på mötesplatser och får problem med halt underlag; företagsleveranser uteblir. Det vill säga att under vissa perioder fungerar inte de kommersiella transporterna överhuvudtaget. Detta i ett område som har en kursgård och hög procent företagare per capita och riktigt bra ByaBNP. Den ekonomiska aktiviteten i området motsvaras inte av standarden och klassificeringen av vägen och en höjning skulle gynna det funktionella området samt borga för dess utveckling. Behov: Besiktning av vägens dikning; brobreddning och möjlighet till rätning av vissa kurvor. Behovet av en uppgradering av klassificeringen av vägen är stort. Som referenspunkt kan bland annat nämnas Lars Åke Eriksson på LÅ-Erikssons Bil & Mek HB som bedriver sin butik och verkstad på adressen Finnåker 623, Fellingsbro mitt i denna vägs sträckning.

14 2. Väg 850 mellan Sällinge och Finnåker (se karta). Viktning: Vid dialog med boende längs den aktuella vägen har följande framkommit. Vägarna består till stor del av grusväg. Vägen trafikeras av skolskjutsar, kommersiella transporter, företagare och privat personer. Den klassificering som är gjord av Trafikverket är satta på ett sådant sätt att funderingar framkommer om man verkligen har tagit hänsyn alla aspekter som är relevanta. Driftsklass 4-5 Grusväg. Klassificering: Driftsklass 4-5 Grusväg Skötsel: Vintervägshållningsstandarden är under all kritik; skolskjutsar, mjölktankbilar och timmerbilar kan bara mötas på mötesplatser och får problem med halt underlag; företagsleveranser uteblir. Det vill säga att under vissa perioder fungerar inte de kommersiella transporterna överhuvudtaget. Detta i ett område som har en kursgård och hög procent företagare per capita och riktigt bra ByaBNP. Den ekonomiska aktiviteten i området motsvaras inte av standarden och klassificeringen av vägen och en höjning skulle gynna det funktionella området samt borga för dess utveckling. Behov: Besiktning av vägens dikning; brobreddning och möjlighet till rätning av vissa kurvor. Behovet av en uppgradering av klassificeringen av vägen är stort. Som referenspunkt kan bland annat nämnas Lars Åke Eriksson på LÅ-Erikssons Bil & Mek HB som bedriver sin butik och verkstad på adressen Finnåker 623, Fellingsbro mitt i denna vägs sträckning.

15 3. Väg 846 mellan Bertilsbro och Rockhammar Driftsklass 4-5 Oljegrus Viktning: Vägarna består till stor del av oljegrusväg. Vägen trafikeras av kommersiella transporter, företagare och privat personer. Denna vägsträcka trafikeras av stor mängd tungtrafik som belastar vägen året runt. Den klassificering som är gjord av Trafikverket bör omprövas för att säkerhetsställa att man har tagit hänsyn till alla aspekter som är relevanta. Klassificering: Driftsklass 4-5 Oljegrusväg Skötsel: Vintervägshållningsstandarden är ifrågasatt då framkomligheten under vinter halvåret är dålig. Behov: av besiktning av vägs dikning samt möjlighet till en uppgradering av klassificeringen av vägen är stort. Referens kan nämnas är Peter Olson på Billerunkorsnäs. Till Rockhammar transporterar de från Frövi flis. Och från Rockhammar transporteras massa till Frövi.Skatta lastvikten till ton 2015 Flisbilar 5160 st Massabilar 2230 st 2018 med tillståndet 150 kton Flisbilar 7980 st Massabilar 3750 st Så vägens beskaffenhet med underhåll, snöröjning etc är mycket viktig för dem. Bygden har via sin lokala utvecklingsplan belyst avsaknaden av en gång och cykelväg på samma sträcka. På denna väg med ganska gles kollektivtrafik så åker många mopeder samt går och cyklar med livet som insats eftersom det saknas vägren och vägen är smal ut till busshållsplatsen i Bertilsbro. Efter 2018 får man räkna med ca 12 lastade långtradare per timma plus returer till och från pappersbruket. Den mesta trafiken går dagtid. En gång och cykelbana längs hela vägen samt prioriterad gång- och cykeltrafik genom Rockhammar är önskvärd.

16 4. Väg 842 mellan Frövi och Sverkesta Driftsklass 4-5 Oljegrus Viktning: Vägarna består till stor del av oljegrusväg. Vägen trafikeras av kommersiella transporter, företagare och privat personer. Denna vägsträcka trafikeras av stor mängd tungtrafik som belastar vägen året runt. Vid akut omledning av trafik längs riksväg 50, på grund av någon händelse som inträffat mellan Axbergshammar och Lindesberg, leds trafiken via Frövi. Om något blockerar den planfria korsningen på Stenfallsgatan, måste trafik som behöver fri höjd ledas via väg 842 till Ullersäter för att kunna vända tillbaka till lindesberg via väg 249. Den klassificering som är gjord av Trafikverket bör omprövas för att säkerhetsställa att man har tagit hänsyn till alla aspekter som är relevanta. Klassificering: Driftsklass 4-5 Oljegrusväg Skötsel: Vintervägshållningsstandarden är ifrågasatt då framkomligheten under vinter halvåret är dålig. Behov: av besiktning av vägs dikning samt möjlighet till en uppgradering av klassificeringen av vägen är stort.

17 5. Väg 876 mellan Hägernäs och Gammelbo/Granhult Driftsklass 4-5 Grusväg Viktning: Vägarna består till stor del av grusväg. Vägen trafikeras av kommersiella transporter, offentliga transporter, företagare och privat personer. Den klassificering som är gjord av Trafikverket bör omprövas för att säkerhetsställa att man har tagit hänsyn till alla aspekter som är relevanta. Klassificering: Driftsklass 4-5 Grusväg Skötsel: Vintervägshållningsstandarden är ifrågasatt då framkomligheten under vinter halvåret är dålig. Behov: av besiktning av vägs dikning, möjlighet till rätning av vissa kurvor samt möjlighet till en uppgradering av klassificeringen av vägen är stort.

18 6. Väg 757 Mårdshyttan till rödagården runt Usken den västra sidan Driftsklass 4-5 Grusväg Viktning: Vägarna består till stor del av grusväg. Vägen trafikeras av kommersiella transporter, företagare och privat personer samt turister och sommarboende. Den klassificering som är gjord av Trafikverket bör omprövas för att säkerhetsställa att man har tagit hänsyn till alla aspekter som är relevanta. Detta omfattar även ett område med en brunskyltad väg vilket gör att den är vältrafikerad även under sommarhalvåret. Här kan även nämnas två stora fritidsboende områden som utgör potentiella permanentboenden. Dessa brukar ej vara del av den statistik som ligger till grund för beslut. Därav vår belysning av dessa fakta. Klassificering: Driftsklass 4-5 Grusväg Skötsel: Vintervägshållningsstandarden är ifrågasatt då framkomligheten under vinter halvåret är dålig. Våren med tjälskott och dålig vägstandard har också nämnts. Behov: av besiktning av vägs dikning, möjlighet till rätning av vissa kurvor samt möjlighet till en uppgradering av klassificeringen av vägen är stort.

19 7. Väg 847 mellan Ramsberg och Ölsjön till Löa Driftsklass 4-5 Grusväg Viktning: Vägarna består till stor del av grusväg. Vägen trafikeras av kommersiella transporter, företagare och privat personer samt turister. Den klassificering som är gjord av Trafikverket bör omprövas för att säkerhetsställa att man har tagit hänsyn till alla aspekter som är relevanta. Detta omfattar även en välbesökt badplats Ölsjöbadet där vägen knyter samman den turistattraktionen med de andra i vasselhyttan och Löa vilket gör att det är vältrafikerad även under sommarhalvåret. Klassificering: Driftsklass 4-5 Grusväg Skötsel: Vintervägshållningsstandarden är ifrågasatt då framkomligheten under vinter halvåret är dålig. Våren med tjälskott och dålig vägstandard har också nämnts. Behov: av besiktning av vägs dikning, möjlighet till rätning av vissa kurvor samt möjlighet till en uppgradering av klassificeringen av vägen är stort.

20 8. Väg 822 mellan Ullersäter och Käglan Glanshammar Driftsklass 4-5 Grusväg Viktning: Vägarna består till stor del av grusväg. Vägen trafikeras av kommersiella transporter, företagare och privat personer samt turister. Den klassificering som är gjord av Trafikverket bör omprövas för att säkerhetsställa att man har tagit hänsyn till alla aspekter som är relevanta. Detta omfattar även en välbesökt konferensgård. Skolbussar och timmerbilar åt Glanshammarshållet. Frövis förbindelse med Glanshammar om man inte vill köra över Örebro. Från Ringaby går skolskjutsar norrut mot Frövi Klassificering: Driftsklass 4-5 Grusväg Skötsel: Vintervägshållningsstandarden är ifrågasatt då framkomligheten under vinter halvåret är dålig. Våren med tjälskott och dålig vägstandard har också nämnts. Behov: av besiktning av vägs dikning, möjlighet till rätning av vissa kurvor samt möjlighet till en uppgradering av klassificeringen av vägen är stort.

21

22 5. Förteckning över aktuella ärenden för beredningen för lokal utveckling Föredragande: Christer Kallin Sida 7 av 20

23 6. Åtgärder avseende kommunens konst och konsthantering Föredragande: Kristina Öster, Sara Sporre Ärendebeskrivning Revisorerna i Lindesbergs kommun inkom med en revisionsrapport om intern kontroll daterad den 11 september I revisionsrapporten granskades ett av kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden: konst och konsthantering. Kultursekreteraren, Gunilla Dovsten informerade dåvarande kultur- och fritidsnämnden vid deras sammanträde den 23 oktober 2014 om förvaltningens arbete med konst och kosthantering. Den 23 oktober 2014 uppdrog kultur- och fritidsnämnden till Gunilla Dovsten att sammanställa ett svar på revisionsrapporten, samt förslag till åtgärder. Gunilla Dovsten föreslog följande åtgärder: Anställda inom kommunen ska informeras om vad som gäller vid utlåning av konst till kontorsutrymmen genom det interna nätverket Linnet och genom direktinformation till förvaltningschefer. Ansvarsfördelning och vilka rutiner som gäller när konst utplaceras, flyttas, behöver repareras eller skrotas ska tydliggöras. All konst i Lindesbergs kommuns ägo ska identifieras, inenteras, märkas, fotografteras och registreras. Det är ett arbete som beräknas ta tre månader på heltid och bör utföras vid sidan av ordinarie tjänster. Att göra en så stor grundinventering och samtidigt sköta alla övriga förekomande arbetsuppgifter låter sig inte göras. Den som utför inventeringen ska ha god konstkännedom och ha kännedom om kommunens lokaler. När inventeringen genomförts ska det digitala konstregistret tillgängliggöras inom förvaltningarna för att underlätta exempelvis årliga inventeringar. Den fasta konsten och konst som är placerad utomhus ska presenteras på kommunens webbplats med bild och informationstext. För bildpublicering behövs avtal med Bildkonst upphovsrätt i Sverige (BUS). Lindesbergs kommun har i dagsläget ett sådant avtal och rapportering av verk på webbplatsen, i trycksaker med mera redovisas årligen. Ett råd bör tillsättas bestående av ledamöter från Bergslagens miljöoch byggförvaltnings plan- och mätkontor, stadsarkitekten, mark- och exploateringsavdelningen, Linde Stadshus AB samt kulturkontoret för att vitalisera arbetet med det offentliga rummet. Sida 8 av 20

24 Konstansvarig får i uppdrag att sammankalla berörda instanser (punkt sex) som arbetar fram ett förslag till plan för hur kommunen ska hantera den konstnärliga gestaltningen av det offentliga rummet. Gunilla Dovsten föreslog vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 18 december 2014 att nämnden skulle besluta att godkänna svaret på åtgärder och därmed godkänna föreslagna åtgärder i sin helhet, i enlighet med sin tjänsteskrivelse daterad den 13 november 2014: Den föreslagna inventeringen av konst, som beräknas ta tre månader, kostar kronor per månad. Förslaget är att nämnden avsätter de medel som behövs. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 18 december 2014 att besvara revisionsrapporten med kultursekreterarens tjänsteskrivelse daterad den 13 november 2014, och överlämnade ärendet till tillväxtutskottet. Tillväxtutskottet beslutade den 10 mars 2015 att återremittera ärendet till förvaltningen för att presentera förslag till finansiering samt undersöka om någon inom Kom i jobb eller en student med rätt profession har möjlighet att utföra inventeringen. Återrapportering ska ske till utskottets sammanträde i maj Kulturchef, Kristina Öster redovisade för utskottet vid deras sammanträde den 15 september 2015 att hon arbetar vidare med en lösning för konstinventeringen. Utskottet önskade att återkoppling sker till utskottet igen i december Kulturchef, Kristina Öster, informerade utskottet vid sammanträdet den 1 december 2015 om att hon har gett uppdrag till tidigare kultursekreterare Gunilla Dovsten att slutföra konstinventeringen. Hon arbetar på konsultuppdrag via eget företag, och hon började uppdraget med att inventera kommunens konst den 16 november Sida 9 av 20

25 7. Utredning av ridskoleverksamheten Föredragande: Jonas Andersson Ärendebeskrivning Utifrån en motion från Magnus Ingwall (SD) och Thord Durnell (SD) om ett kommunalt finansierat ridhus till Föreningen Linde Ridskola beslutande tillväxtutskottet den 12 februari 2015 att uppdra till tillväxtförvaltningen att: Utreda vilka alternativa lösningar andra kommuner har använt sig av och vilka olika modeller av lösningar som kan vara aktuella för ridskoleverksamheten i Lindesbergs kommun. Utreda om Föreningen Linde Ridskola tillsammans med allmänna arvsfonden kan hitta finansieringsförslag till ett nytt ridhus. Återrapportering ska ske till tillväxtutskottet i två omgångar, senast i juni 2015 samt november Fritidskonsulent Jonas Andersson rapporterade den 2 juni 2015 om arbetet med ridskoleutredningen för tillväxtutskottet. Föreningen Linde Ridskola har bytt styrelse och påbörjat arbetet med att se över möjligheten att få ett ridhus. De arbetar med en ansökan om bidrag till Allmänna arvsfonden, har annonserat efter en ny ridskolechef, påbörjat samtal med socialförvaltningen om framtida samarbete samt även inlett samtal med Libo för att hitta lösningar inför framtiden. Föreningen behöver även teckna ett nytt arrendeavtal på minst 10 år. Tillväxtutskottet uppmanade fritidskonsulenten den 2 juni 2015 att fortsätta arbeta fram olika beslutsförslag som utskottet kan ta ställning till under hösten. Fritidskonsulet Jonas Andersson har överlämnat utredningen av ridskoleverksamheten i Lindesberg, daterad den 5 oktober Sida 10 av 20

26 Tillväxtutskottet beslutade den 2 mars 2016 att tacka för ridskoleutredningen och uppdrog till fritidskonsulenten att till tillväxtutskottets sammanträde i april 2016 göra en grov bedömning utifrån Föreningen Linde Ridskolas ansökan till Allmänna Arvsfonden och Sparbanksstiftelsen hur mycket medel kommunen skulle behöva avsätta i budgetprocessen samt hur ägarförhållandena skulle kunna se ut. Tillväxtutskottet efterfrågade även elevantal och hur många som i dagsläget använder Föreningen Linde Ridskolas anläggning samt ungefärligt beräknad driftkostnad för ett nybyggt ridhus. Fritidskonsulent Jonas Andersson överlämnade den 24 mars 2016 yttrande med förutsättningar och bedömning av inlämnade bidragsansökningar av Föreningen Linde Ridskola 7.1. Handlingar Utredning Ridsport i Lindesbergs kommun.pdf (inkluderad nedan) Ansökan Linde Ridskola Allmänna arvsfonden bilagor.pdf (inkluderad nedan) Bedömning av FLR ansökan till AA 2016.pdf (inkluderad nedan) Sida 11 av 20

27 Jonas Andersson Tillväxtförvaltningen p Dnr 2015/314 Utredning om ridskoleverksamhet i Lindesbergs kommun Bilder från ridsportverksamhet i Lindesbergs kommun 1

28 Innehållsförteckning UPPDRAGET FRÅN TILLVÄXTUTSKOTTET... 3 METODER... 3 AVGRÄNSNING... 3 HÄSTSPORTENS ORGANISATION... 4 FÖRENINGSTYPER SOM ÄR MEDLEMMAR I SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET... 4 RIDSPORTVERKSAMHET I LINDESBERGS KOMMUN... 6 RIDSPORTFÖRENINGAR I LINDESBERGS KOMMUN... 6 PRIVAT RIDSKOLEVERKSAMHET... 7 SKILLNADER MELLAN FÖRENINGS- OCH PRIVATDRIVEN RIDSKOLA... 8 VILKEN DRIFTSFORM AV RIDSKOLA ÄR BÄST PÅ LÄNG SIKT? KOMMUNEN OCH RIDANLÄGGNINGAR HELÄGD KOMMUNAL RIDANLÄGGNING KOMMUNEN HAR GETT INVESTERINGSBIDRAG TILL FÖRENING SOM INVESTERAT I RIDHUS/RIDANLÄGGNING KOMMUNEN HAR GETT BORGEN FÖR LÅN SOM FÖRENING TAGIT FÖR ATT BYGGA RIDHUS/RIDANLÄGGNING KOMMUNEN GER DRIFTSBIDRAG TILL FÖRENING SOM BEDRIVER RIDSKOLEVERKSAMHET FÖR OCH NACKDELAR MED ETT KOMMUNALT ÄGD RIDHUS/RIDANLÄGGNING FÖRESLAGEN LÖSNING FÖR RIDSKOLEVERKSAMHET I LINDESBERGS KOMMUN DRIFTSKOSTNADEN FÖR ETT NYTT KOMMUNALT ÄGT RIDHUS

29 Uppdraget från Tillväxtutskottet Tillväxtutskottet ger tillväxtförvaltningen i uppdrag att utreda vilka alternativa lösningar för ridskoleverksamhet som andra kommuner har använt sig av och vilka olika modeller av lösningar som kan vara aktuella i Lindesbergs kommun. Metoder Insamling av uppgifter från kommuner och Svenska Ridsportförbundet och intervjuer med företrädare för kommuner, Svenska Ridsportförbundet, Örebro läns Ridsportförbund, SISU Idrottsutbildarna i Örebro, ridsportföreningar och privata ridskolor. Avgränsning Utredningen omfattar bara den typ av ridverksamhet som organiseras av Svenska Ridsportförbundet. 3

30 Hästsportens organisation Det finns ca hästar i landet vilket gör Sverige till ett av Europas hästtätaste länder. Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor och ridning är en mycket populär fritidsaktivitet. Det är en stor bredd på olika former av hästsport i Sverige där de största är ridning och trav. Det är en blandning av privat och föreningsdriven verksamhet. Trav och galopp är bl.a. organiserade i bolagsform under AB Trav och Galopp. Svenska Ridsportförbundet organiserar tävlingsverksamheten för ridning där bl.a. banhoppning, dressyr, voltige och fälttävlan ingår. Svenska Ridsportförbundet är en av 70 medlemsorganisationer i Riksidrottsförbundet och en del av svensk idrottsrörelse. Det är bara ideella föreningar som kan bli medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Föreningstyper som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet har ca 930 medlemsföreningar som tillsammans har ca medlemmar. Hälften av medlemsföreningarna är privatryttarföreningar och hälften driver eller har koppling till en ridskola. Det är stor skillnad mellan olika ridsportföreningar och den verksamhet som de bedriver. Det är främst 3 olika typer av föreningar som är medlemmar i Ridsportförbundet. Privatryttarförening, förening som bedriver egen ridskoleverksamhet och förening som samarbetar med en privatägd ridskola. För att få tävla måste ryttaren vara medlem i en ridförening som är medlem i Svenska Ridsportförbundet. Har en förening licensierade tävlingsryttare är föreningen skyldig att arrangera tävlingar. Det kan ske enskilt eller tillsammans med andra föreningar. Detta är två orsaker som påverkar föreningsbildningen inom ridsporten. Nedan beskrivs de föreningstyper som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Privatryttarföreningar Är en förening där många av medlemmarna äger egen häst. Föreningens verksamhet består oftast av att skapa bra förutsättningar för ridning för föreningens medlemmar, Det kan ske genom att driva ridbana och i vissa fall ridhus. Föreningen äger inga egna hästar eller bedriver någon utåtriktad ridskoleverksamhet men ordnar tränings- och utbildningsverksamhet för föreningens medlemmar. Föreningens medlemmar kan tävla för föreningen och föreningen arrangerar också tävlingar. Barn- och ungdomsverksamheten i en privatryttarförening av varierande omfattning. Däremot kan föreningen arrangera tävlingar för barn och ungdomar. Föreningar som bedriver ridskoleverksamhet Ett stort antal föreningar bedriver egen ridskoleverksamhet med anställd personal och egna hästar. Verksamheten bedrivs på ägd eller arrenderad ridanläggning. Det finns även exempel på föreningar som har bolagiserat ridskoleverksamhet som bedrivs i ett av föreningen helägt aktiebolag. 4

31 En förening som bedriver ridskoleverksamhet har oftast också privatryttarverksamhet och arrangerar tävlingar. I Örebro län bedriver följande föreningar egen ridskoleverksamhet. Hallsbergs Ridklubb, Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning. Folkatorp Ridsportssällskap, Kumla. Arrenderad ridanläggning. Föreningen Linde Ridskola. Kommunal ridanläggning med föreningsägt ridtält. Gyttorps Ridklubb, Nora. Föreningsägd ridanläggning. Karlskoga Ridklubb, Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning Örebro Fältrittklubb. Arrenderar kommunalt ägd ridanläggning med ett föreningsägt ridhus. Förening som samarbetar med en privatägd ridskola Skillnaden mellan föreningar inom den här kategorin är stor. Allt från självständiga föreningar som bedriver en omfattande ridverksamhet till föreningar som mer eller mindre är rena pappersföreningar. För att illustrera skillnaderna ges här 3 exempel på föreningar inom den här kategorin. Föreningsexempel 1 Förening som äger ridanläggningen men som arrenderar ut ridskoleverksamheten till en privat aktör. Föreningen bestämmer innehåll, omfattning och kvalitet på ridskolan verksamhet samt är anordnare av verksamheten. Det kan vara krav på medlemskap i föreningen för att delta i ridskolans verksamhet. Föreningsexempel 2 En privatryttarförening har samarbetsavtal med en privat ridskola där föreningens medlemmar kan använda ridhuset vissa tider. Föreningen bestämmer själva över föreningens ridverksamhet och arrangerar tävlingar och utbildningar för föreningens medlemmar. Ridande på ridskolan kan bli medlem i föreningen och representera föreningen vid tävlingar. Föreningen har inget inflytande över den privata ridskolans verksamhet. Likväl som den privata ridskolan inte har något inflytande över föreningens verksamhet. Föreningsexempel 3 Det finns en privat ridskola. Ägaren tillsammans med ett par personer startar eller tar över en befintlig förening. Främsta skälet är att ridande på ridskolan ska kunna delta i tävlingar, ridskolans personal kan delta på utbildningar arrangerade av Svenska Ridsportförbundet samt möjligheten att söka bidrag i föreningens namn. Föreningen bedriver ingen egen ridverksamhet förutom att ha licensierade ryttare. Föreningens verksamhet består i stället av att stödja den privata ridskolan samt kan ha en viss social verksamhet för de ridande på ridskolan. Föreningen har ofta en mycket svag ställning i förhållande till den privata ridskolan och det är inte ovanligt att ägaren ingår i föreningens styrelse som adjungerad ledamot. Som exemplen visar kan en ryttarförening som har samarbete med en privat ridskola vara olika självständiga i förhållande till ridskolan. Det är ovanligt att en förening har inflytande på ridskoleverksamheten speciellt om ridanläggningen också ägs av samma person som driver ridskolans verksamhet. 5

32 Ridsportverksamhet i Lindesbergs kommun I Lindesbergs kommun finns tre föreningar som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet, En ridförening som är medlem i Svenska Handikappidrottsförbundet samt två privatdrivna ridskolor. Förutom dessa finns ett par företag som har turridning och lite annan utåtriktad häst/ridverksamhet men som inte omfattar verksamhet som organiseras av Svenska Ridsportförbundet. Följande ridsportföreningar och ridskolor finns i Lindesbergs kommun. Ridsportföreningar i Lindesbergs kommun Förening Linde Ridskola Förening som driver ridskola Ridhus: Tält från Mått 40x20 meter. Antal lektionshöstar: 8 st. Antal medlemmar: Ca 100 Antal uppsittningar per vecka: ca 70. Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag kr i aktivitetsbidrag. Bedriver ridskola med 8 ridskolehästar. Föreningen har även ett antal privatryttare och föreningen arrangerar tävlingar. Samarbetar under vissa tävlingar med Ramsbergs Ryttarsällskap. Bedriver verksamheten på Norslund som ägs av LIBO med ett föreningsägt ridtält. Lindetraktens Hästsportförening Förening som samarbetar med en privatägd ridskola Antal medlemmar; ca 70 Kommunala bidrag 2015: Föreningen har inte sökt något kommunalt bidrag. Bildades som en privatryttarförening för ca 10 år sedan. Har i dag samarbete med Klockarsgården vilket innebär i praktiken att föreningen inte bedriver någon egen organiserad ridverksamhet utan fungerar mer som en tävlingsförening för de som rider på Klockarsgården. Även föreningens egna tävlingar arrangeras av Klockarsgården. Föreningen har inget inflytande på ridskoleverksamheten eller någon annan ridverksamhet som bedrivs på Klockarsgården. Ramsbergs Ryttarkamrater Privatryttarförening Antal medlemmar: ca 45. Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag. Bedriver ridverksamhet för föreningens medlemmar samt arrangerar tävlingar. Har ett samarbete med Föreningen Linde Ridskola vad avser vissa tävlingsarrangemang. Har en fullstor ridbana med belysning vid Ramsbergs idrottsplats. Lindesbergs Handikapp Hästklubb Ridklubb/Ridskola Antal medlemmar: ca 50 Antal hästar: 5 Kommunala bidrag 2015: kr i driftsbidrag kr i aktivitetsbidrag. Ridverksamheten som bedrivs har tidigare helt varit riktad till särskolans elever i Lindesberg men sedan i år tar föreningen även emot andra barn. Verksamheten bedrivs på Ehnviksgården som ägs av Gun Ehnvik. Det är otydligt vilken verksamhet som bedrivs av föreningen eller 6

33 Ehnviksgården. Ägaren är huvudansvarig och dottern till ägaren är verksamhetsansvarig i föreningen. Föreningen är inte medlem i Svenska Ridsportförbundet utan i Svenska Handikappidrottsförbundet. Privat ridskoleverksamhet Klockarsgården, Lindesberg Ägare: Johanna Klockars Ridhus: Byggt Mått 60x20 meter. Antal lektionshästar: 10 st. Antal uppsittningar per vecka: ca 90. Bedriver verksamheten på heltid på den egna gården. Förutom ridskolan bedriver Klockarsgården även annan djurverksamhet där barn kan komma till gården och umgås med olika sorters djur. Har även annan ridverksamhet med bl.a. turridningar, uthyrning av hästar med mera. Samarbetar med Lindetraktens Hästsportförening. Vagnsbrohagens Gård, Vedevåg Ägare: Kicki Kiteborg Ridhus: Byggt Mått: 48x22 meter. Antal lektionshästar: 12 st. Antal uppsittningar per vecka:? Privat ridskoleverksamhet som bedrivs på hobbynivå då ägaren har ett annat heltidsjobb. Samarbetar inte med någon lokal ridsportförening i kommunen. 7

34 Skillnader mellan förenings- och privatdriven ridskola Med ridanläggning avses ridhus, ridbana, stall, hagar, omklädningsrum, utbildningslokaler med mera. Det avser alla de faciliter som behövs för att bedriva ridverksamhet. Ridskoleverksamhet har höga kostnader på grund av investeringar i hästar, inventarier, byggnader och övriga anläggningstillgångar. Avgörande för en ridskolas ekonomi är anläggningens kostnader och hur effektivt ridanläggningen används. En grundförutsättning för alla former av ridskoleverksamhet är att ridanläggning, personal, antal hästar med mera är dimensionerade utifrån de förutsättningar som finns för att generera inkomster. En stor ridanläggning med höga driftskostnader överlever inte på sikt om antalet ridande är för lågt. Rent verksamhets- och kvalitetsmässigt behöver det inte vara någon skillnad mellan privat och föreningsdriven ridskoleverksamhet. Avgifterna för ridlektioner m.m. behöver inte heller skilja sig åt. Det är däremot stor skillnad mellan privata och föreningsdrivna ridskolor när det gäller tillkomst och möjlighet för de ridande att påverka innehållet i verksamheten. En privat ridskola är startad på kommersiella grunder där ägaren ofta vill kombinera hobby med företagande. Engagemanget i ridverksamhet kan ske på hel eller deltid. I de flesta fall äger samma person en gärd som lämpar sig för ridverksamhet i olika former. Den privata verksamheten bedrivs i vinstsyfte. En förening som driver en ridskola är uppkommen från ett behov där föreningens medlemmar ser behovet av att bedriva ridskoleverksamhet. Verksamheten drivs inte med vinstsyfte utan verksamhetens eventuella överskott återinvesteras i ridanläggningen och föreningens verksamhet. Verksamheten bedrivs på demokratiska grunder där föreningens medlemmar bestämmer inriktningen. För att göra en rättvis bedömning av för- och nackdelar med respektive driftsform så måste ägandet av ridanläggningen vägas in. Ägarförhållandet har en stor betydelse för verksamhetens långsiktiga stabilitet. Vid en undersökning som Svenska Ridsportförbundet genomförde 2010 såg ägarförhållandet av ridanläggningarna ut så här för föreningar som bedriver ridskoleverksamhet eller föreningar som har koppling till en privat ridskola och som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Föreningsägd 35% Kommunalt ägd 27% Blandat ägande förening och kommun 9% Privatägd 29% Undersökningen visar att det är ganska jämt fördelat av ägandeformerna för ridanläggningar. 8

35 Nedan visas för- och nackdelar för respektive driftsform. Föreningsdriven ridskola på egen eller kommunal ridanläggning Fördelar Nackdelar Medlemmarna bestämmer innehåll och inriktning av föreningens verksamhet. De ridande får en demokratisk fostran i en ideell förening. Ridskolans personal kan garantera en kontinuitet i verksamheten även vid byte av styrelse. Föreningen kan mobilisera ideellt arbetande medlemmar till olika insatser i verksamheten. Kommunen kan ha insyn i verksamheten. Kommunen kan stödja verksamheten ekonomiskt Verksamheten bedrivs utifrån Ridsportförbundets och Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Kan söka olika offentliga bidrag till utveckling av verksamheten och förbättringar av ridanläggningen. Medlemmarna kan välja en styrelse som inte har tillräcklig kompetens för att driva verksamheten. Olika viljor i föreningen kan leda till att verksamheten blir lidande. Privat ridskola på egen eller kommunalt ägd ridanläggning Fördelar Nackdelar Ett stort engagemang i verksamheten av ägaren för att verksamheten bedrivs kommersiellt. Ett konsumentförhållande mellan företag och ridande där de ridande inte kan påverka verksamhetens innehåll eller inriktning. Inga kostnader för kommunen. Verksamheten kan påverkas negativt av t.ex. dålig ekonomi, sjukdom eller förändrade familjeförhållanden hos ägaren. Kommunen har ingen insyn i verksamheten. Kommunen kan inte stödja verksamheten ekonomiskt. Kan inte söka offentliga bidrag för att utveckla anläggning eller verksamhet. 9

36 Vilken driftsform av ridskola är bäst på lång sikt? Svaret är beroende på var verksamheten bedrivs. Den kan ske på egen ägd-, kommunalt ägdeller arrenderad ridanläggning. På lång sikt bedöms de olika driftsalternativen av ridskoleverksamhet på olika ägda ridanläggningar rankas enligt följande. Driftsform Kommunal Egenägd Privatarrenderad Förening Privat Om en ridskola inte är lönsam och ger underskott blir ofta resultatet att den privata verksamheten läggs ned medan en föreningsdriven verksamhet kan få stöd av kommunen och andra finansiärer för att kunna fortsätta bedriva verksamheten. En kommun kan bara stödja en ideell förening ekonomiskt. En kommun kan ställa krav på en förening om den fortsatt vill ha kommunalt ekonomiskt stöd. På lång sikt har en föreningsdriven ridskola större chans att överlev än motsvarande privat verksamhet. Det finns många orsaker till att förhållandena kan ändras för en privat ägare vilket kan medför att ridskoleverksamheten läggs ned eller säljs till en annan privat aktör. Den stora fördelen med en föreningsdriven ridskoleverksamhet är att det är medlemmarna som bestämmer inriktning på verksamheten. Samtidigt får de ridande en skolning i demokrati eftersom de är medlemmar i en ideell förening där de själva väljer styrelse. Som medlem i Svenska Ridsportförbundet och Riksidrottsförbundet verkar föreningar under respektive förbunds riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Dessutom ligger föreningen under dessa organisationers stöd, tillsyn och kontroll. För att nå en långsiktig hållbar ridverksamhet är föreningsdrift det bättre alternativet förutsatt att verksamheten bedrivs på egen eller kommunalt ägd anläggning. En privat verksamhet som bedrivs på en kommunalt ägd ridanläggning har också på sikt en bättre chans att bedriva en stabil verksamhet. För övriga alternativ är risken större att verksamheten inte överlever på sikt. 10

37 Kommunen och ridanläggningar Vid genomgång om hur kommunerna stödjer ridsport och främst verksamheter som bedriver ridskola har följande former för kommunalt engagemang framkommit. Helägd kommunal ridanläggning Kommunen har byggt eller köpt in en befintlig ridanläggning. Anläggningen arrenderas ut i de flesta fall till en förening men det förekommer även att kommunen hyr ut till privatdriven verksamhet. Arrendevillkoren ser olika ut. Allt från en marknadsmässig hyra till att den är kraftigt subventionerna och t.o.m. i vissa fall är helt kostnadsfri. I det senare fallet är det vanligt att arrendatorn har allt fastighetsansvar för anläggningen och svara själva för underhåll och återinvesteringar. Men det finns även exempel på att ridanläggningen ligger under kommunal drift på samma sätt som t.ex. för kommunala idrottsplatser och ishallar. Kommunen har gett investeringsbidrag till förening som investerat i ridhus/ridanläggning Kommunen ger ett investeringsbidrag till en förening som bygger ett ridhus. Det kan vara på kommunal eller egenägd anläggning. Ett investeringsbidrag är ofta åtföljt av vissa villkor från kommen. Det kan vara krav på föreningens verksamhet och framtida åtaganden i förhållande till kommunen. Kommunen har gett borgen för lån som förening tagit för att bygga ridhus/ridanläggning Om föreningen inte själva äger marken där ridverksamheten bedrivs har föreningen små möjligheter att få lån av en bank. Därför har vissa kommuner gjort ett borgensåtagande på det lån som föreningen tar. Det är numer en ovanligare lösning. Kommunen ger driftsbidrag till förening som bedriver ridskoleverksamhet De flesta kommuner ger driftsbidrag till föreningar som självständigt bedriver ridskoleverksamhet. Det spelar ingen roll om verksamheten bedrivs på en kommunal, egenägd eller arrenderad ridanläggning. Storleken på driftsbidraget och villkor skiljer sig mycket åt. På en kommunalt ägd ridanläggning beror storleken av driftsbidraget på hur arrendeavtalet är utformat. Det har inte framkommit något fall där kommunen ger ekonomiskt eller annat stöd till privatdriven ridskoleverksamhet. 11

38 För och nackdelar med ett kommunalt ägd ridhus/ridanläggning Kommunen kan bygga eller köpa en befintlig ridanläggning. Kommunen arrenderar ut anläggning till antigen en förening eller till en privat aktör som bedriver ridverksamhet. Kommun har ingen inblandning i verksamheten som bedrivs på anläggningen. För och nackdelar med en kommunalt ägd ridanläggning ur ett kommunalt perspektiv Fördelar Ett kommunalt ägande garanterar en långsiktig hållbar lösning för ridverksamhet i kommunen. Kommunen väljer driftsvillkor och vem som arrenderar anläggningen. Kommunen har insyn i hur anläggningen sköts och används. Kommunen kan ha insyn i verksamheten som bedrivs på ridanläggningen. Om den som arrenderar ridanläggningen lägger ned verksamheten kan kommunen hitta en annan arrendator. Kommunen kan använda anläggningen till andra ändamål som t.ex. daglig verksamhet, skolverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder. Kommunalt ägd ridanläggning Nackdelar En stor investeringskostnad om kommunen ska bygga eller köpa in en ridanläggning. Beroende på hur arrendeavtalet och skötselåtagande ser kan driftkostnaden vara hög. Kommunen har fastighetsansvaret. 12

39 Föreslagen lösning för ridskoleverksamhet i Lindesbergs kommun Som beskrivits ovan är kommunala lösningar för att stödja ridverksamhet och särskilt ridskolor begränsad. Kommunen kan välja att själva äga en ridanläggning eller så kan den stödja föreningsdriven ridskoleverksamhet ekonomiskt. Nedan lämnas förslag på de lösningar som bedöms vara bäst för ridsportens utveckling i Lindesbergs kommun. I dag äger Lindesberg kommun, via LIBO, en ridanläggning i Norslund. Anläggningen arrenderas av föreningen Linde Ridskola. Ridanläggningen har ett unikt läge i förhållande till tätorten Lindesberg. Det finns få så centralt belägna ridanläggningar i Sverige. Boende i tätorten har i princip gång eller cykelavstånd till ridanläggningen. Det finns t.o.m. gång och cykelbana ända fram till ridanläggningen. Det innebär att barn och ungdomar på ett säkert sätt kan ta sig till och från verksamheten i Norslund på egen hand. Vill Lindesbergs kommun ha en långsiktig hållbar lösning för ridsport riktad till kommunens barn, ungdomar och andra hästintresserade medborgare bör kommunen utveckla ridanläggningen i Norslund. Med sitt läge har anläggningen stor potential för att bli ett ridcentrum inte bara för kommunen utan för hela Bergslagen. För att Norslund ska bli ett ridcentrum för Bergslagen krävs nyinvestering i ett ridhus med tillhörande lokaler för omklädning, personal, möten med mera. På sikt behövs även en ny stallbyggnad. Det behövs även en driven arrendator av anläggningen som har visioner för att utveckla en verksamhet som når så många som möjligt. Det finns två alternativ för att bygga nytt ridhus i Norslund 1. Lindesberg kommun bygger och bekostar ett nytt ridhus. Kommunen kan välja vem som ska arrendera ridanläggningen. 2. Lindesbergs kommun ger Föreningen Linde Ridskola, som idag arrenderar anläggningen, ett investeringsbidrag till att bygga ett nytt ridhus. Som visats tidigare är den bästa lösningen för en hållbar långsiktig ridverksamhet i kommunen att en kommun äger hela ridanläggningen. Kommunen har då kontroll på skötsel och insyn i den verksamhet som bedrivs på ridanläggningen. Det är däremot en dyr lösning eftersom investeringskostnaden är relativt hög. Ett annat motiv till att kommunen är ägare och förvaltare av en ridanläggning är att kommunen också är det med andra idrottsanläggningar så som idrottsplatser, is- och idrottshallar. Alternativ 2 är också möjligt där finansiering kan komma från flera källor. Det blir en lösning mellan det offentliga, privata och föreningsliv. Det finns även möjlighet för föreningen att söka offentliga bidrag vilket en kommun inte kan. Nackdelen är att föreningen måste vara byggherre med alla krav på kompetens som det ställer. Dessutom är en förening inte redovisningsskyldig för mervärdesskatt vilket innebär att det blir 20 % dyrare att bygga ett nytt ridhus. Ett alternativ är att kommun utför en del förarbeten på anläggningen i stället för att betala ut hela beloppet i kontanta medel. 13

40 Driftskostnaden för ett nytt kommunalt ägt ridhus Driftskostnaden för en kommunalt ägd ridanläggning bestäms ofta genom förhandlingar mellan kommunen och arrendatorn. Det finns olika lösningar som kommer att kosta kommunen olika mycket. Idag betalar kommunen kr i driftsbidrag till Föreningen Linde Ridskola för driften av ridanläggningen i Norslund. Den totala driftskostnaden för Lindesbergs kommuns idrottsanläggningar, exklusive Lindesberg Arena, uppgår i dag till över 9 miljoner kronor per år. Det finns möjligheter att omdisponera dessa kostnader så totalkostnaden inte ökar om drift av ett ridhus tillkommer. 14

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86 Jonas Andersson Fritidskonsulent Ridhus i Lindesberg Förutsättningar och bedömning av inlämnade bidragsansökningar av Föreningen Linde Ridskola Allmänna arvsfonden Ägarförhållanden för anläggning som ideell förening erhållit bidrag för Enligt handläggare på Allmänna arvsfonden finns det inget hinder att en förening som erhållit bidrag skänker anläggningen till kommunen. De ser till och med positivt på det eftersom underhållet på anläggningen kan säkerställs bättre. Förutsättningen för ett sådant förfarande är att föreningen får minst ett 10-årigt arrendesavtal samt att kommunen under denna tid inte kan använda anläggningen till andra ändamål utan att det finns en överenskommelse mellan kommunen och föreningen. Föreningen behöver inte längre vara byggherre Allmänna arvsfonden har fr.o.m. i år gjort en stor förändring. Tidigare var den ideella föreningen tvungen att vara byggherre vilket innebar att föreningen själv ansvarar för planering och genomförandet av byggnationer. Arvsfond upptäckte att detta var omöjligt för många föreningar eftersom de flesta saknar kompetens på området. Därför tillåter man andra att vara byggherrar förutsatt att byggnationen ska användas av den sökande föreningen. Föreningen gör fortfarande en ansökan till Allmänna arvsfonden men det kan t.ex. vara kommunen eller ett kommunalt fastighetsbolag som ansvarar för byggnationen. Villkoret är som ovan att föreningen ska minst ha ett 10-årigt nyttjanderättsavtal. Föreningen är fortfarande mottagare av utbetalt bidrag från Arvsfonden men byggherren fakturerar föreningen motsvarande belopp. inklusive moms, som föreningen erhållit i bidrag. En sådan här konstruktion innebär att det blir billigare för kommunen om kommunen är finansiär. Bedömning av Föreningen Linde Ridskolas ansökan om anläggningsbidrag från Allmänna arvsfonden Föreningen har sökt 9 miljoner från Allmänna arvsfonden. Det motsvarar 60 % av totalkostnaden på 15 miljoner som föreningen uppgett i ansökan. Arvsfonden har ett tak på maximalt 60 % i bidrag av totalkostnaden. Ingen tidigare ansökan om bidrag till byggnation av ett ridhus har överstigit 6 miljoner. Därför är det uteslutet att föreningen kommer att få 9 miljoner i bidrag. I ansökan är inte kommunens medfinansiering garanterad. Efter att ha läst ansökan och även låtit Christer Kallin på Näringslivsenheten läsa den har vi en gemensam syn på den. Vi anser båda att det är en relativt svag ansökan. Det är många ridklubbar som söker bidrag till just ridhus och föreningens ansökan sticker på inget sätt ut.

87 I Arvsfondens generella regler för anläggningsbidrag så får det inte finnas en liknande anläggning i närområdet. Det är lite luddigt vad de anser är närområdet med det finns både privata och föreningsägda ridhus inom en radie på 25 kilometer från Lindesbergs tätort. Den samlade bedömningen är att det är små möjligheter att föreningens ansökan kommer att beviljas till någon del. Framför allt om inte föreningen kan lämna en medfinansieringsgaranti från Lindesbergs kommun. Övriga sökta bidrag Sparbanksstiftelsen Bergslagen. Sökt kr. Mer realistiskt kan föreningen som mest erhålla totalt kr fördelat på per år i två år. Idrottslyftsmedel Riksidrottsförbundet. Sökt kr. Är troligt att föreningen får förutsatt att övrig finansiering av ridhuset är klar. Ekonomiska konsekvenser vid olika alternativ Föreningen Linde Ridskola är inte redovisningsskyldig av mervärdesskatt varför moms är en extrakostnad på 25 % för föreningen. Föreningen har fått ett anbud av MA Bygg i Lindesberg på kr. Därtill har förening lagt till solcellsanläggning på ytterligare kr. Inklusive moms blir totalkostnaden för föreningen kr. Nedan redovisas 5 olika alternativ vid olika utfall. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Kostnad enligt offert MA Bygg Sökta bidrag Allmänna arvsfonden Sparbanskstiftelsen Idrottslyftet Kvar att finansieras av Lindesbergs kommun Alternativ 1-3 innehåller moms. Alternativ 2-5 saknar investeringen i solceller. Alternativ 1 Utfallet blir som föreningen har ansökt. Alternativ 2 Utgår från att föreningen får 5 miljoner i bidrag från Arvsfonden. Alternativ 3 Utfall om Arvsfonden avslår föreningens ansökan.

88 Alternativ 4 Kommen/LIBO står som byggherre och föreningen blir beviljade 5 miljoner i bidrag från Arvsfonden. Alternativ 5 Samma som ovan men föreningen blir inte beviljade bidrag från Allmänna arvsfonden. Slutsats Den säkraste och billigaste lösningen är att kommunen/libo går in som byggherrar för ridhuset. Föreningen kan då garantera kommunens medfinansiering i ansökan till Allmänna arvsfonden vilket stärker deras ansökan. Samtidigt säkerställs kompetensen för byggnationen. En nackdel kan vara att LIBO måste göra en ny anbudsförfrågan. LIBO bör tillfrågas om det är möjligt att de tar över huvudmannaskapet för byggnation av ett ridhus i Norslund. Driftskostnader av ett nytt ridhus Ett nytt ridhus kommer inte att kosta mer än nuvarande anläggning, bortsett från kapital- och underhållskostnader. Ridsport och idrottscollege på Lindeskolan Enligt samtal med rektor Per Sundelius. Det är mycket upp till den enskilda idrotten för att en idrott ska tas upp i idrottscollege. För att idrotten ska få tränarresurser krävs ca 10 utövare. Samtliga nuvarande idrotter har utvecklats tillsammans med föreningar. Det är osäkert hur stort intresset är från elever som skulle vilja ha ridning som specialidrott. Flera ridklubbar kan gemensamt arbeta för att bygga ridning som en egen idrott inom idrottscollege.

89 8. Mark med jaktarrende i Lindebergs kommun, inklusive kommunala bolag Föredragande: Roger Sixtensson Ärendebeskrivning Tillväxtutskottet beslutade den 1 december 2015 att bjuda in mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf till utskottet i januari 2016, för att få information om vilka jaktavtal kommunen har idag. Mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf inkom med en redovisning daterad den 14 december 2015 med vilken mark som det idag finns jaktarrenden på i Lindesbergs kommun. Mark- och exploateringsingenjören informerade utskottet den 12 januari 2016 om att det finns jaktavtal, de ansvarar Fastigheter i Linde AB för. Tillväxtutskottet beslutade den 12 januari 2016 att frågan om jaktavtal ska lyftas i Linde Stadshus AB. Efter det ska tillväxtutskottet få information i ärendet Handlingar Jaktarrende(1).pdf (inkluderad nedan) Sida 12 av 20

90 Näringsliv och utveckling Jesper Almlöf Tillväxtutskottet TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 2015/556 Ärendebeskrivning Under 2015 uppdrogs det åt Miljöstartegen på Lindesbergs kommun, att tillsammans med Mark och exploateringsingenjören gå över de jaktarrende som idag finns på kommunal och bolagsägd mark, och ta fram ett förslag på en viltvårdsplan. Under senvåren slutade Miljöstrategen vilket innebär att den kompetens som krävs inte finns kvar inom kommunen. Tillväxtuskottet bad då om en redovisning vilken mark som det idag finns jaktarrenden på i Lindesbergs kommun. I bilaga 1 redovisas den mark, både bolag och kommunalt ägd mark, som det i dagsläget finns jaktarrende för. Ärendets beredning Näringslivsenheten Merit israelsson Näringslivschef Jesper Almlöf Mark och exploateringschef Bilagor: Kartredovisning över aktuella områden. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

91 Storå Ägare: FALAB, Lindesbergs kommun Guldsmedshyttan Ägare: Lindesbergs Kommun Lindesberg Ägare: FALAB/Lindesbergs kommun

92 Stråssa Ägare:FALAB Ramsberg Ägare: FALAB Guldsmedshyttan Ägare: FALAB

93 Lindesberg Ägare: FALAB Lindesbergs kommun Lindesberg Ägare: FALAB Lindesberg Ägare:FALAB

94 Lindesberg Ägare:FALAB Lindesberg Ägare:FALAB Södra Måle Ägare:FALAB

95 Frövi Ägare:FALAB Vedevåg Ägare:FALAB

96 9. Information om Business Region Örebro Sida 13 av 20

97 10. Information om 6:e juni arrangemanget Sida 14 av 20

98 11. Statistik flyktingmottagande januari-mars 2016 Sida 15 av 20

99 12. Nämndmål och indikatorer Föredragande: Magnus Sjöberg, Kristina Öster, Catrine Pernros-Eriksson, Anna Spalin, Anette Persson Sida 16 av 20

100 13. Effektiviseringar Föredragande: Magnus Sjöberg, Kristina Öster, Catrine Pernros-Eriksson, Anette Persson Sida 17 av 20

101 14. Ekonomisk redovisning mars 2016 Föredragande: Anette Persson Sida 18 av 20

102 15. Meddelanden Handlingar HAMED pdf (inkluderad nedan) Överenskommelse modell Linde Fornminnes- och Hembygdsförening.pdf (inkluderad nedan) Beslutsparagraf(27).pdf (inkluderad nedan) Sida 19 av 20

103 MEDDELANDEN (händelser) Tillväxtutskottet Sida 1 (1) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare Ut TU Överenskommelse mellan Lindesbergs kommun och Linde Fornminnes- och Hembygdsförening om modellen av Lindesberg som staden såg ut på 1920-talet, Linde Fornminnesoch Hembygdsförening Uppdrag till beredningen för kulturoch fritidsfrågor - Utredning av framtida lokal för Linde fornminnesoch hembygdsförening samt placering av modellen av dåtidens Lindesberg 2015/258 AKK Ut TU KS 42/ Månadsuppföljning /1 AKK Winess Bardeli Datasystem :43 Antal:2 HAMED

104