STUDIEHANDLEDNING FÖR STUDERANDE VID STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARPROGRAMMET GÄLLANDE LÄSÅRET 2014/2015

Transkript

1 Malmö Högskola Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Individ och samhälle Studie- och yrkesvägledarprogrammet Malmö STUDIEHANDLEDNING FÖR STUDERANDE VID STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARPROGRAMMET GÄLLANDE LÄSÅRET 2014/2015 Syftet med detta dokument är att informera om viktiga och allmängiltiga rutiner som gäller för hela studie- och yrkesvägledarutbildningen. Därutöver finns det instruktioner och information som delges i särskilda PM. ALLMÄNT OM PROGRAMMET Studie- och yrkesvägledarprogrammet är en akademisk yrkesutbildning som leder till en yrkesexamen. Detta innebär att den studerande dels skall förvärva ett vetenskapligt förhållningssätt till programinnehållet, dels utveckla kunskaper och färdigheter om metodiska och praktiska moment. I takt med att utbildningen fortskrider ökar kraven på att de studerande skall kunna omsätta teoretiska resonemang och modeller i praktisk handling. Genom denna progression kommer efterhand teori och praktik att smälta samman och bilda en större helhet. Från och med antagningen 2014 finns två spärrar inbyggda i utbildningen. Den första består i att den studerande måste vara godkänd på minst 90 hp av de 120 hp som de två första åren omfattar för att få tillträde till det avslutande året. Den andra spärren består i att den studerande inte får skriva sitt examensarbete förrän fördjupningsarbetet från termin 4 är godkänt. UNDERVISNING Undervisningen består av ett antal skilda moment som skall underlätta att nå de lärandemål som finns angivna i respektive kursplan. I Studenters rättigheter och skyldigheter ( ) anges att alla lärandemål ska examineras. Vilka moment som är obligatoriska samt formerna för bedömning av studenternas prestationer anges i kursplanen och av kursledaren vid kursintroduktionen. Obligatorisk närvaro krävs vid examinationer och då lärandemål inte kan inhämtas på annat sätt än genom deltagande i undervisningen, t ex på laborationer, VFU, eller dylikt. Detta innebär att vissa undervisningsmoment inte är obligatoriska men all undervisning underlättar inlärningen genom att de tillför översikter, perspektiv, sammanfattningar, fördjupningar mm som kurslitteraturen i sig inte ger. Nedan anges de olika undervisningsformer som förekommer vid programmet och som syftar till att underlätta ett uppnående av lärandemålen. En vanlig undervisningsform är föreläsningar som är lärarledda lektioner, oftast i storgrupp. Föreläsningarna har till uppgift att fungera som ett stöd för att det ska bli lättare att se de 1

2 övergripande samband och mönster som behandlas i kurslitteraturen. Detta innebär att föreläsningarna behandlar ämnesområdet övergripande och inte nödvändigtvis refererar eller strukturerar specifik kurslitteratur. En annan vanlig undervisningsform är seminarier av olika slag. Dessa bedrivs ofta i mindre grupper och kan t.ex. behandla delar av kurslitteraturen, vissa kursmoment eller uppgifter kring som genomförs under Vfu:n. En tredje form, som är återkommande under utbildningen, är redovisningar av arbetsuppgifter där de studerande inför en grupp skall presentera resultatet av eller sina reflektioner kring en uppgift eller ett kursmoment. Ytterligare en form är laborationer eller metodikövningar där lärande sker genom en kombination av teori och praktik omsatt i övningar av olika slag. Ett kännetecken för syvutbildningen är att denna typ av färdighetsträning ingår för att den studerande skall kunna genomföra samtal och intervjuer med olika inriktning och med god kvalitet. Denna träning sker oftast i mindre grupper. Här används ofta kamratbedömning i formativt syfte. Läraren är då inte med utan studenterna förväntas ge varandra konstruktiv feedback fram till slutexaminationen med läraren genomförs. Ofta förekommer en kombination av redovisningar, metodövningar och seminarier som innebär att förelagda uppgifter redovisas och examineras i seminarieform. Varje kurs startar med en kursintroduktion där den kursansvarige presenterar fjolårets utvärdering och vad den har betytt för årets kursplan, schema, litteratur, gruppindelning och kursspecifika PM. Vid detta tillfälle anger kursansvarig vilka undervisningsmoment som är examinerande och därmed obligatoriska. GRUPPER Under utbildningen indelas studenterna i olika grupper. Gruppindelning görs av respektive kursansvarig och gruppstorleken kan skifta mellan olika kurser. Ny gruppindelning görs med jämna mellanrum, oftast vid terminsskifte. Studenterna kommer därmed att tillhöra olika grupper under utbildningstiden och därmed få möjlighet att lära sig att hantera olika gruppsociologiska processer. EXAMINATION I kursplanerna fastslås hur den aktuella kursen kommer att examineras. Oavsett vilken examinationsform som används är det viktigt för studenten att veta att examinationen speglar lärandemålen för kursen och inte enbart litteraturen. Det innebär att den studerande måste se på litteraturen som en helhet och att all kurslitteratur har en funktion i en strävan att uppnå lärandemålen. Detta har inte endast betydelse för examinationen utan, som nämndes i avsnittet om föreläsningar ovan, även för undervisningen fram till denna. Målet är att studenten under sin utbildning skall möta ett varierat utbud av examinationsformer. Exempel på sådana är salstentamen, hemtentamen, inlämningsuppgift, uppsats, samtalsanalys, fältarbete och projektarbete. 2

3 En kurs omfattas normalt av 15 hp och betyget är en sammanvägning av de sinsemellan icke poängsatta delexaminationerna. I den händelse en kurs har, i kursplanen, poängsatta delmoment ges betyg för varje poängsatt del samt ett slutbetyg för hel kurs. I det slutliga kursbetyget ingår samtliga examinationer på kursen. Om den studerande blir underkänd på något av kursmomenten, medför detta alltså att den studerande blir underkänd på hela kursen. Handlar det missade momentet om en större skriftlig examination ges en omtentamen ca fem veckor efter kursslutet. Därefter ges ytterligare tentamenstillfällen i samband med efterföljande sommaruppehåll. Vanligen ges omtentamen på höstens kurser i juni och på vårkurserna i slutet av augusti. Datum för dessa två omtentamensdagar lämnas i april månad. Mindre examinationsmoment inom en kurs t.ex. samtal, seminarier, mindre inlämningsuppgifter har studenten möjlighet att komplettera inom två månader efter kursslut. Därefter kommer kursen att stå som underkänd fram tills kursen går året därpå. Studenten får då möjlighet att delta i examinationen i det årets kurs. Har examinationen ändrats gäller den då aktuella examinationsuppgiften och examinationsformen. EXAMENSARBETE Under senare delen av termin 4 respektive 6 skriver studenten självständiga arbeten som omfattar 7,5 respektive 15 hp. Det senare utgör utbildningens Examensarbete. Fördjupningsarbetet skrivs i par medan studenten kan välja att skriva examensarbetet ensam eller i par (maximalt två studerande). Vid båda tillfällen skall studenten visa på ett vetenskapligt förhållningssätt och kunna genomföra undersökningar, göra analyser och dra slutsatser av dessa. Studenten skall visa detta genom att kunna applicera det på en eller flera för utbildningen relevanta frågeställningar. Under dessa kurser tilldelas den studerande en handledare som följer arbetet och ger stöd under arbetets gång. Handledarresursen är begränsad till 6 timmar (termin 4) respektive 14 timmar (termin 6) per arbete och omfattar då såväl möten som inläsning och feedback till den studerande. Examensarbetet skall som tidigare nämnts vara ett självständigt arbete. Detta innebär att den studerande inte kan förvänta sig att handledaren följer det enskilda arbetet på detaljnivå. Under examensarbetet ligger ansvaret för kontakter mellan den studerande och handledaren hos den förstnämnda. Den studerande kan förvänta sig att handledaren, under den första halvan av kursen, erbjuder grupphandledningstillfällen. Här kan frågeställningar, val av metod och teoretisk förankring behandlas. Dessa tillfällen vill vi, på utbildningen, att den studerande ser som obligatoriska. En speciell kursguide kommer att ge er tydliga instruktioner för vad ni ska tänka på då ni skriver, allt för att öka förutsättningarna att nå kursmålen. Handledaren kommer, utöver dessa tillfällen, att vara tillgänglig för handledning efter överenskommelse och så snart handledarens arbetssituation medger detta. Slutseminarierna ligger vanligen under kursens sista vecka och de arbeten som skall upp under seminarierna skall vara färdiga och godkända av er handledare senast en vecka före slutseminariet. 3

4 I den händelse studenten inte är färdig med sitt examensarbete vid kursslutet har vi inom institutionen Individ och samhälle beslutat att det ska vara möjligt att lägga fram arbetet vid seminarium under veckorna 3,13,23,35 eller 43. Studenten kontaktar då handledaren och kursledaren senast tre veckor före man vill lägga framarbetet. BETYGSNIVÅER På samtliga kurser inom utbildningen används betygsstegen, Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. Betyget VG är ett betygssteg som markerar att den studerande på ett kvalificerat sätt uppnått kursens mål. Betyget G kan alltså ses som normalbetyget på en kurs. Observera att betyget VG endast ges som sammanfattande kursbetyg och inte vid enskilda redovisningar. För att bli godkänd på en kurs måste samtliga examinerade moment på kursen, inklusive eventuell VFU vara godkända. Om så inte är fallet kommer betyget Underkänd att inrapporteras. Kompletteringar av mindre delexaminationer ska, som angetts i Examinationsavsnittet, lämnas inom två månader efter kursslut. För betyget Godkänd skall den studerande ha visat, i ord och handling, att denne uppnått kursmålen. Den studerande måste visa goda kunskaper och insikter i nivå med kursmålen. För betyget Väl Godkänd skall den studerande visa såväl bredd som djup på sina kunskaper kring kursens mål och innehåll. Förmågan att framföra sina tankar i tal och skrift samt analysförmågan och förmågan att reflektera kring uppgiftens innehåll bedöms som särskilt värdefullt. Teoretiskt djup, dvs. förmågan att knyta resonemang och reflektioner till teoretiska begrepp, är särskilt värdefullt. Det senare innebär också att integrera teoretisk kunskap och insikt med praktisk handling och att kunna dra slutsatser utifrån detta. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Inom ramen för studie- och yrkesvägledarprogrammet skall den studerande genomföra VFU. Vfu:n är uppdelad i flera perioder där varje period är knuten till en kurs och dess innehåll. I samband med en sådan kurs kommer den kursansvarige läraren att kursintroduktion att lämna uppgifter som riktas mot VFU:n i kursens PM. Prestationerna under VFU:n examineras mot kursmål i respektive kurs och är en av faktorerna som vägs in då kursbetyget sätts. Alla VFU-perioder är obligatoriska. VFU:n inom utbildningssektorn ska handledas av en utbildad Studie och yrkesvägledare. För VFU:n utanför utbildningsväsendet krävs att handledaren har vägledarutbildning eller annan utbildning, som av utbildningsledningen bedöms likvärdig. För VFU:n som är riktad mot undervisning krävs att handledaren har lärarutbildning. Samtliga VFU- perioder är på heltid och den studerande skall följa handledarens och arbetsplatsens normala arbetstider och rutiner. Under VFU:n gäller samma tystnadsplikt för den studerande som för handledaren. VFU:n får inte vara förlagd till en arbetsplats där den studerande är/har varit anställd. Den studerande får heller inte ha nära släktband till anställda på VFU-platsen. Bedömning av detta görs av VFU-samordnaren och studierektorn. 4

5 Studenten ordnar så långt det är möjligt sin VFU-plats själv. Yttersta ansvaret för att för att studenten erhåller en plats vilar dock på utbildningen. Den studerande ansvarar för att, namn på handledaren, fullständig adress (inkl. postnummer) till arbetsplatsen samt telefonnummer läggs in på it s learning. Platsen godkänns sedan av VFU-samordnaren. I de fall den studerande inte ordnat VFU-plats på egen hand måste VFU-samordnaren kontaktas senast två veckor före det är dags att gå ut på VFU. Se även särskilt VFU-PM som är tillgängligt på It s learning. KURSVÄRDERING I anslutning till kursslut är utbildningsanordnaren skyldig att genomföra en kursvärdering. Denna skall genomföras individuellt på it s learning. Det är, för att under kommande år kunna dra nytta av studerandeerfarenheterna, synnerligen viktigt att alla studerande genomför kursutvärderingen. Vanligen genomförs utvärderingen på Itslearning. TEKNISKA HJÄLPMEDEL För att den studerande skall ha möjligheter att följa undervisningen fullt ut krävs tillgång till dator med bredbandsuppkoppling. För Varbergsutbildningen kommer en del föreläsningar att filmas och därefter läggas ut på itslearning (s.k. streaming) vilket innebär att föreläsningarna kan ses hemifrån. I den händelse den studerande känner osäkerhet kring hur de vanligaste PCprogrammen används rekommenderas att genomgå de kortutbildningar som högskolan anordnar. Det är vidare en fördel om ni som studerande själva har tillgång till någon form av inspelningsmöjlighet t.ex. videokamera eller smartphone. Under utbildningen kommer ni vid ett flertal tillfällen att spela in samtal under er VFU som sedan skall redovisas vid seminarier. Där analyserar ni samtalen tillsammans med lärare och studiekamrater. ITSLEARNING Inom Malmö högskola används en digital lärplattform som heter itslearning. Varje studerandegrupp loggas in på en arbetsplats som blir er under den pågående kursen. Under utbildningstiden kommer ni att ha full tillgång till materialet på de kurser ni varit registrerade på. Det är en skyldighet för er studerande att använda plattformen för att kommunicera med era lärare och studiekamrater samt att informera er om vad som händer under de olika kurserna. Här finns t.ex. personliga mappar där ni skall lägga in era arbeten. Detta medför att ni slipper oroa er för att era arbeten försvinner vid en datorkrasch. På itslearning publiceras viktig information som rör kurserna samt examinationsresultat. Användaruppgifterna till itslearning är densamma som till alla andra funktioner på högskolan. 5

6 TILLGODORÄKNANDE, ANSTÅND MM De studenter som tidigare studerat vid högskola och/eller har praktisk erfarenhet av vägledningsarbete kan ansöka om tillgodoräknande. Detta sker genom blankett som finns på Mah:s hemsida; Här finns även blankett om studieuppehåll, avbrott av studierna etc. Eftersom SYV-utbildningen är en professionsutbildning är de flesta kurserna en mix av teori, metod och i flera fall även VFU. Detta gör att de flesta tillgodoräkningar handlar om tillgodoräkning av moment inom kurs. I dessa fall behöver den studerande inte göra en formell ansökan om tillgodoräkning utan istället diskutera med den kursansvarige läraren för att få besked om vilka avsnitt/examinationer som kan tillgodoräknas. UTLANDSSTUDIER! Information till studenter på Studie- och yrkesvägledarprogrammet, antagna höstterminen 2014 Tänk på att du kan ansöka om att studera utomlands under en termin av dina studier. Vi rekommenderar att i så fall åka iväg under termin fyra då kurserna är av den karaktären att det är rimligt lätt att finna likartade ersättningskurser. Fakulteten Lärande och samhälle har avtal med många universitet runt om i världen. Som utbytesstudent får du en avgiftsfri studieplats på de utländska universiteten och du får studiemedel från CSN under dina utlandsstudier. Det du läser utomlands tillgodoräknas inom ditt program och du behöver alltså inte förlänga dina studier. Aktuella upplysningar kring ansökningstider och studieplatser utomlands samt länk till ansökan hittar du här: Utöver de kontakter som Fakulteten Lärande och samhälle har avtal med har också SYVprogrammet egna kontakter med Mannheim i Tyskland, Canterbury i England och Paisley i Skottland. Kontakta Titti Kjellander eller Mats Johnsson som är de två som hanterar frågor kring utlandsstudier på vår fakultet. 6

7 KONTAKTER Under utbildningens gång kommer åtskilliga frågor att dyka upp. Nedan finns kontaktuppgifterna till dem som är involverade i programmet samlade. Det kan ibland vara svårt att nå lärare/administratörer på telefon och vi ber er därför att i största möjliga mån skicka era frågor via e-post. Då det gäller frågor som är direkt knutna till ett kursmoment skall ni i första hand vända er till undervisande lärare och i andra hand till kursledaren för kursen. Om du har synpunkter på svaren är du välkommen att vända dig till studierektorn som också besvarar övergripande frågor. Programansvarig: Hans-Åke Hansson, hans-ake.hansson@mah.se, tel , , handhar även frågor kring VFU:n. Studieadministratör och VFU-samordnare: Monica Roth, monica.roth@mah.se, tel , handhar frågor kring VFU:n. Lärare: Roland Ahlstrand, roland.ahlstrand@mah.se tel Leif Andergren, leif.andergren@mah.se tel Niklas Gustafson, niklas.gustafson@mah.se tel Björn Lindahl, bjorn.lindahl@mah.se, tel Mia Lindberg, mia.lindberg@mah.se tel Ola Tostrup, ola.tostrup@mah.se tel Frida Wikstrand, frida.wikstrand@mah.se tel Maria Mäkinen, maria.makinen@mah.se tel