Malmö Universitet. /rev juni 2019 STUDIEHANDLEDNING FÖR STUDERANDE VID STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARUTBILDNINGEN GÄLLANDE LÄSÅRET 2019/2020

Transkript

1 Malmö Universitet Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen för Samhälle, Kultur och Identitet Studie- och yrkesvägledarutbildningen /rev juni 2019 STUDIEHANDLEDNING FÖR STUDERANDE VID STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARUTBILDNINGEN GÄLLANDE LÄSÅRET 2019/2020 Syftet med detta dokument är att informera om viktiga och allmängiltiga rutiner som gäller för Studie- och yrkesvägledarutbildningen. Därutöver finns det instruktioner och information som kommer att delges i särskilda PM. ALLMÄNT OM UTBILDNINGEN Studie- och yrkesvägledarutbildningen (SYV-utbildningen) är en akademisk yrkesutbildning som leder till en yrkesexamen. Detta innebär att studenten dels skall förvärva ett vetenskapligt förhållningssätt till utbildningens innehåll, dels utveckla kunskaper och färdigheter om professionella metodiska arbetssätt. I takt med att utbildningen fortskrider ökar kraven på att studenten skall kunna omsätta teoretiska resonemang och modeller i praktisk handling. Genom denna progression kommer efterhand teori och praktik att smälta samman och bilda en större helhet. Som anges i utbildningsplanen finns två spärrar inbyggda i utbildningen. Den första består i att studenten måste vara godkänd på minst 90 hp av de 120 hp som de två första åren omfattar för att få tillträde till det avslutande året. Den andra spärren består i att studenten inte får skriva sitt examensarbete förrän fördjupningsarbetet från termin 4 är godkänt. UNDERVISNING Varje kurs startar med en kursintroduktion där den kursansvarige presenterar fjolårets utvärdering och vad den har betytt för årets kursupplägg, schema, litteratur och annat som berör kursens innehåll. Vid detta tillfälle anger kursansvarig vilka undervisningsmoment som är examinerande och därmed obligatoriska. Undervisningen består av ett antal moment som skall underlätta för den studerande att nå de lärandemål som finns angivna i respektive kursplan. I Studenters rättigheter och skyldigheter ( ) anges att alla lärandemål ska examineras. Vilka moment som är obligatoriska samt formerna för bedömning av studentens prestationer anges i kursplanen och av kursledaren vid kursintroduktionen. Obligatorisk närvaro krävs vid examinationer och då lärandemål inte kan inhämtas på annat sätt än genom deltagande i undervisningen, t ex metodikundervisning och Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Detta innebär att vissa undervisningsmoment inte är obligatoriska samtidigt som att all undervisning underlättar lärandet genom att de tillför översikter, perspektiv, sammanfattningar och fördjupningar. Nedan anges de olika undervisningsformer som förekommer under utbildningen och som syftar till att underlätta ett uppnående av lärandemålen.

2 En vanlig undervisningsform är föreläsningar som är lärarledda lektioner, oftast i storgrupp. Föreläsningarna har till uppgift att fungera som ett stöd för att ge studenten möjlighet att se de övergripande samband och mönster som behandlas i kurslitteraturen. Detta innebär att föreläsningarna behandlar ämnesområdet övergripande utan att nödvändigtvis referera eller strukturera en specifik kurslitteratur. En annan vanlig undervisningsform är seminarier. Dessa bedrivs ofta i mindre grupper och kan t.ex. behandla delar av kurslitteraturen, vissa kursmoment eller uppgifter som genomförs under VFU:n. En tredje form, som är återkommande under utbildningen, är redovisningar av arbetsuppgifter där studenten inför en grupp skall presentera resultatet av, eller sina reflektioner kring, en uppgift eller ett kursmoment med stöd i litteraturen. Ytterligare en form är workshops eller metodikövningar där lärande sker genom en kombination av teori och praktik omsatt i övningar av olika slag. Ett kännetecken för SYV-utbildningen är att denna typ av färdighetsträning ingår för att studenten skall kunna omsätta teorier i praktiskt handlande. Denna träning sker oftast i mindre grupper. Här används ofta kamratbedömning i formativt syfte. Studenterna förväntas ge varandra konstruktiv feedback fram till slutexaminationen med läraren. Ofta förekommer en kombination av redovisningar, metodövningar och seminarier som innebär att förelagda uppgifter redovisas och examineras i seminarieform. GRUPPER Under utbildningen indelas studenterna i olika grupper. Gruppindelning görs av respektive kursansvarig och gruppstorleken kan skifta mellan olika kurser. Ny gruppindelning görs med jämna mellanrum under utbildningens gång. Studenten kommer därmed att tillhöra olika grupper under utbildningstiden och få möjlighet att lära sig att hantera grupprocesser. EXAMINATION OCH BETYGSNIVÅER I kursplanerna fastslås hur den aktuella kursen examineras. Oavsett vilken examinationsform som används är det viktigt för studenten att veta att examinationen speglar lärandemålen för kursen och inte enbart litteraturen. Det innebär att studenten måste se på litteraturen som en helhet och att all kurslitteratur har en funktion i en strävan att uppnå lärandemålen. Målet är att studenten under sin utbildning skall möta ett varierat utbud av examinationsformer, både skriftliga och muntliga. En kurs omfattas normalt av 15 hp och betyget är en sammanvägning av de sinsemellan icke poängsatta delexaminationerna. I det slutliga kursbetyget ingår samtliga examinationer på kursen. Om studenten blir underkänd på något av kursmålen medför detta att studenten blir underkänd på hela kursen. Handlar det missade momentet om en större skriftlig examination, salstentamen eller hemtentamen, så ges en omtentamen 25 arbetsdagar efter kursslutet. Därefter ges ytterligare tentamenstillfällen i samband med efterföljande sommaruppehåll. Vanligen ges omtentamen på höstens kurser i juni och på vårens kurser i slutet av augusti. Datum för dessa två omtentamensdagar lämnas i april månad. För övriga examinationsmoment inom en kurs som t.ex. samtal, seminarier och inlämningsuppgifter har studenten möjlighet att komplettera inom två månader efter kursslut. Därefter kommer kursen att stå som underkänd fram tills kursen går året därpå. Studenten får då möjlighet att delta i

3 examinationen i det årets kurs. Har examinationen ändrats gäller den då aktuella examinationsuppgiften och examinationsformen. Det är studentens skyldighet att i god tid kontakta kursledaren för kursen där kompletteringen ska ske i de fall då den sker följande år. På samtliga kurser inom utbildningen används betygsstegen, Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. Betyget G kan alltså ses som normalbetyget på en kurs. Betyget VG är ett betygssteg som markerar att den studerande på ett kvalificerat sätt uppnått kursens mål. Observera att betyget VG endast ges som sammanfattande kursbetyg och inte vid enskilda redovisningar. För att bli godkänd på en kurs måste samtliga kursmål, inklusive eventuell VFU vara godkända. Om så inte är fallet erhålls betyget Underkänd. Kompletteringar av mindre delexaminationer ska, som angetts ovan, lämnas inom två månader efter kursslut. För betyget Godkänd skall studenten ha visat, i ord och handling, att denne uppnått kursmålen. Studenten måste visa goda kunskaper och insikter i nivå med kursmålen. För betyget Väl godkänd (VG) ska den studerande visa prov på att kunna reflektera på ett kreativt, fördjupat och analytiskt sätt utifrån kursens innehåll. Den studerande ska kunna ge prov på självständiga resonemang och ett kritiskt tänkande väl förankrat i kursens ämnesinnehåll och begrepp. De skriftliga examinerande uppgifterna ska vara välformulerade och muntliga presentationer väl förberedda med ett kreativt och ämnesmässigt genomtänkt innehåll. FÖRDJUPNINGSARBETE OCH EXAMENSARBETE Under senare delen av termin 4 respektive 6 skriver studenten självständiga arbeten som omfattar 7,5 (Fördjupningsarbete) respektive 15 hp (Examensarbete). Fördjupningsarbetet skrivs i par medan studenten kan välja att skriva examensarbetet ensam eller i par (maximalt två studerande). Vid båda tillfällen skall studenten visa på ett vetenskapligt förhållningssätt och kunna genomföra undersökningar, göra analyser och dra slutsatser av dessa. Studenten skall visa detta genom att kunna applicera det på en eller flera för utbildningen relevanta frågeställningar. Under dessa kurser tilldelas studenten en handledare som följer arbetet och ger stöd under arbetets gång. Handledarresursen är 8 timmar (termin 4) respektive 15 timmar (termin 6) per arbete och omfattar då såväl möten som inläsning och feedback till studenten. Examensarbetet skall som tidigare nämnts vara ett självständigt arbete. Detta innebär att studenten inte kan förvänta sig att handledaren följer det enskilda arbetet på detaljnivå. Under examensarbetet ligger ansvaret för kontakter mellan studenten och handledaren hos den förstnämnda. Under handledningstillfället diskuteras bl.a. frågeställning, val av metod och teoretisk förankring. En speciell uppsatsguide kommer att ge tydliga instruktioner för vad studenten ska tänka på under skrivprocessen, allt för att öka förutsättningarna att nå kursmålen. Examinationerna ligger vanligen under kursens sista vecka. Senast en vecka före slutseminariet ska handledarna ha godkänt respektive examensarbete som färdigt för examination.

4 VERSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) Inom ramen för studie- och yrkesvägledarutbildningen skall studenten genomföra VFU. VFU:n är uppdelad i flera perioder där varje period är knuten till en kurs och dess innehåll. I samband med en sådan kurs kommer den kursansvarige läraren vid kursintroduktionen och i kursens PM att informera om uppgifter som riktas mot VFU:n. Alla VFU-perioder är obligatoriska. VFU:n inom utbildningssektorn ska handledas av en utbildad studie- och yrkesvägledare. För VFU:n utanför utbildningsväsendet krävs att handledaren har vägledarutbildning eller annan utbildning, som av utbildningsledningen bedöms likvärdig. För VFU:n som är riktad mot undervisning krävs att handledaren har lärarutbildning. Samtliga VFU- perioder är på heltid och studenten skall följa handledarens och arbetsplatsens normala arbetstider och rutiner. Under VFU:n gäller samma sekretess för studenten som för handledaren. VFU:n får inte vara förlagd till en arbetsplats där den studerande är/har varit anställd. Studenten får inte heller ha varit elev på platsen. Studenten garanterar att det inte finns några nära släktband till anställda på VFU-platsen. Bedömning av detta görs av VFU-samordnaren. Studenten erbjuds att ordna VFU-plats själv så långt det är möjligt, för att på så sätt kunna påverka sin placering. Yttersta ansvaret för att för att studenten erhåller en plats vilar dock på utbildningen. Då den studerande funnit en VFU-plats på egen hand, ska denna godkännas av utbildningen. Studenten ansvarar då för att skicka in namn på handledaren, e-postadress, fullständig adress till arbetsplatsen samt telefonnummer till handledaren. Uppgifterna läggs in i VFU-anmälan på lärplattformen. I de fall studenten inte ordnat VFU-plats på egen hand måste VFU-samordnaren kontaktas senast två veckor före det är dags att gå ut på VFU. Se även särskilt VFU-PM som är tillgängligt på lärplattformen och på Fakultetens hemsida, KURSVÄRDERING I anslutning till kursslut är den kursansvarige läraren skyldig att genomföra en kursvärdering. Denna bör genomföras individuellt eller i grupp. Det är, för att under kommande år kunna dra nytta av studenterfarenheterna, synnerligen viktigt att alla studenter genomför kursutvärderingen. Den kursansvarige läraren ansvarar sedan för att en sammanfattande kursrapport läggs in på lärplattformen. LÄRPLATTFORMEN Vid Malmö universitet arbetar lärare och studenter bl.a. genom en digital lärplattform, där varje kurs har ett egen arbetsplats. Varje studerandegrupp får, då den registrerats, tillgång till den arbetsplats som gäller för respektive kurs. Under utbildningstiden har studenterna full tillgång till materialet på de kurser de varit registrerade på. Det är en skyldighet för studenten att använda plattformen och informera sig om vad som händer under de olika kurserna. Här finns t.ex. personliga mappar där inlämningsuppgifter läggs in. På lärplattformen publiceras löpande viktig information som rör kurserna samt examinationsresultaten.

5 TILLGODORÄKNANDE, ANSTÅND MM De studenter som tidigare har studerat vid universitet- eller högskolor, kan ansöka om tillgodoräknande för hel kurs eller delar av kurs inom utbildningen. Detta sker genom en blankett som finns på Malmö universitets hemsida: Ansökan om studieuppehåll, avbrott av studier, ansökan till senare del och anstånd med studiestart sker digitalt via blankettwebben: Eftersom SYV-utbildningen är en professionsutbildning är de flesta kurserna en kombination av teori, metod och i flera fall även VFU. Detta gör att de flesta tillgodoräknande handlar om moment inom en kurs. På blanketten finns instruktioner om vad som måste bifogas för att tillgodoräknande ska kunna ske. Utifrån detta tar den kursansvarige läraren ställning till vilka kursmål studenten ska examineras på. Detta gäller ej för VFU:n som måste genomföras i sin helhet. UTLANDSSTUDIER Det finns möjlighet till att studera utomlands under en termin av dina studier. Vi rekommenderar att studenten genomför utlandsstudierna under termin fyra, då kurserna är av den karaktären att det går att finna likartade ersättningskurser. Fakulteten lärande och samhälle har avtal med många universitet runt om i världen. Som utbytesstudent får studenten en avgiftsfri studieplats på de utländska universiteten och studenten får studiemedel från CSN. De kurser studenten läser utomlands tillgodoräknas inom utbildningen och kommer inte att förlänga studierna. Aktuella upplysningar kring ansökningstider och studieplatser utomlands samt länk till ansökan finns här: eller här för information om fakultetens internationella samarbeten: Utöver de kontakter som fakulteten lärande och samhälle har avtal med har också SYV-utbildningen egna kontakter med Mannheim i Tyskland och Paisley i Skottland. Kontakta Johanna Boussard som administrerar det formella kring utlandsstudier på fakulteten. johanna.boussard@mau.se STUDIEHJÄLP Studenthälsan Studenthälsan hjälper studenter med frågor som rör kombinationen hälsa och studier. Studenten kan komma för stödsamtal, få rådgivning, göra tester och gå på kurser och föreläsningar. Här arbetar kuratorer, sjuksköterska/barnmorska och folkhälsovetare. Alla besök är gratis, sekretessbelagda och blir journalförda. Läs mer här:

6 Stöd vid funktionsvariation Studenter med funktionsvariation kan ansöka om extra stöd för att kunna studera på likvärdiga villkor i en bra studiemiljö även om studenten haar en funktionsvariation. Det kan handla om t.ex. dyslexi, ADHD eller nedsatt syn/hörsel. Exempel på stöd är anteckningsstöd, förlängd tid och anpassad dator vid examination. För att få behovet av stöd prövat behöver studenten göra en ansökan och få ett beslut. Om studenten har en tillfällig skada eller sjukdom omfattas studenten inte av stödet. Läs mer här: KONTAKTER Nedan finns kontaktuppgifter till dem som är involverade i utbildningen samlade. Kontakterna mellan lärare och studenter sker huvudsakligen via e-post. Då det gäller frågor som är direkt knutna till en kurs ska studenten vända sig till kursledaren för kursen. För utbildningen övergripande frågor ställs dessa till ämnesansvarig. Vid frågor om VFU ska VFU-adminstratören kontaktas. Ämnesansvarig: Frida Wikstrand, frida.wikstrand@mau.se, tel VFU-administratör/Studieadministratör: Krystyna Hansson, krystyna.hansson@mau.se, tel Kontaktperson på Campus Varberg: Annika Rydin, annika.rydin@campus.varberg.se, tel Lärare: Niklas Gustafson, niklas.gustafson@mau.se Anders Hallqvist, anders.hallqvist@mau.se Peter Gladoic Håkansson, peter.hakansson@mau.se Björn Lindahl, bjorn.lindahl@mau.se Maria Mäkinen, maria.makinen@mau.se Ola Tostrup, ola.tostrup@mau.se Frida Wikstrand, frida.wikstrand@mau.se