Inventering av potentiellt förorenade områden Objekt inom prioriterade grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar i Skåne län

Transkript

1 Inventering av potentiellt förorenade områden Objekt inom prioriterade grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar i Skåne län MIFO-inventering Miljöavdelningen Maria Lindqvist 2011

2 Titel: Inventering av potentiellt förorenade områden Objekt inom prioriterade grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar i Skåne län Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Maria Lindqvist Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen MALMÖ Tfn: skane@lansstyrelsen.se Årtal 2011 Omslagsbild: Grundvattenrör vid undersökning i Trelleborg. Foto: Karin Persson Kartmaterial Samtliga kartor i rapporten: Länsstyrelsen i Skåne län Lantmäteriet och Sveriges Geologiska Undersökning 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Förorenade områden... 6 Miljökvalitetsmålet giftfri miljö... 6 Skånes miljömål... 7 MIFO-inventering... 7 Orienterande studie, fas Översiktlig undersökning, fas Riskklassning... 8 Metodik för inventeringen inom grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar... 9 Grundvattenförekomster Urval av grundvattenförekomster för denna inventering Beskrivning av branscherna Färgindustri Gjuteri Grafisk industri Kemtvätt Textilindustri... 1 Tillverkning av tvätt och rengöringsmedel... 1 Verkstadsindustri Ytbehandling av metall Övrig organisk kemisk industri Resultat Grundvattenförekomster i första prioriteringen Bromölla kommun, SE (Vanneberga) och SE Hässleholms kommun, SE (Hässleholms tätort) Höörs kommun, SE Sjöbo och Lunds kommuner, SE

4 Skurups kommun, SE (Sjörup) Tomelilla kommun, SE Örkelljunga kommun, SE (Pinnån-Eket), SE (Lärkesholm), SE , SE (Pinnån- Åsljunga), SE (Sjöalt Södra) Grundvattenförekomster i andra prioriteringen... 2 Hässleholms kommun, SE (Vittsjö), SE (Hörlingeån-Finja), SE (Mala-Bjärnum), SE (Vankiva), SE (Mjölkalånga)... 2 Klippans kommun, SE och SE Kristianstad kommun, SE (Yngsjö) och SE (Västra Vram) Kävlinge kommun, SE , SE och SE (Furulund) Osby kommun, SE Sjöbo kommun, SE (Snogeholm) Vellinge kommun, SE Åstorps kommun, SE Ängelholms kommun, SE Helsingborgs kommun, SE Simrishamn SE (Rörums Fur)... 0 Objekt utanför prioriterade grundvattenförekomster... 1 Diskussion... Referenser... 5 Bilagor

5 Sammanfattning Länsstyrelsen har under perioden granskat och inventerat objekt inom grundvattenmagasin i sand- och grusavlagringar. Grundvattenmagasinen i sandoch grusavlagringar har prioriterats på grund av att de generellt har ett dåligt skydd mot påverkan av föroreningar. De utvalda förekomsterna har även det gemensamt att de har goda uttagsmöjligheter för dricksvatten och är därmed extra skyddsvärda. Totalt har 101 objekt inventerats och riskklassats, ytterligare drygt 140 objekt har granskats och branschklassats. Runt 40 objekt har kunnat avföras då det inte förekommit någon förorenande verksamhet på platsen. 5

6 Illustration: Tobias Flygar Inledning Länsstyrelsen i Skåne län har sedan 1999 inventerat platser där tidigare verksamheter misstänks ha kunnat förorena mark och grundvatten. Denna rapport omfattar inventering av främst branschklass 2-objekt, se Beskrivning av branscherna, inom grundvattenmagasin i sand och grus. Inventeringen har genomförts under perioden Samtliga objekt som inventerats och presenteras i denna rapport är nedlagda verksamheter. Verksamheter som är i drift ska inventeras och riskklassas av tillsynsmyndigheten och ingår därmed inte i detta projekt. Förorenade områden Områden där föroreningshalterna påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt bedöms som förorenade. Föroreningar kan återfinnas i mark, vatten, grundvatten och sediment eller i byggnader och anläggningar. Förorenade områden kan medföra negativa effekter för människa och miljö. Föroreningarna kan spridas eller riskerar att spridas till tidigare opåverkade områden och kan återfinnas på platser där människor och miljö exponeras. Läckaget från förorenade områden kan idag vara begränsat på grund av till exempel låga grundvattennivåer. Dessa för fastläggning gynnsamma förhållanden kan ändras, vilket kan innebära att läckaget från förorenade områden ändras och i värsta fall ökar. Miljökvalitetsmålet giftfri miljö Det övergripande målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa är Giftfri miljö som innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inom Giftfri miljö finns två delmål som handlar om förorenade områden, målåret för dessa var 2010: Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Åtgärder ska under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år

7 Regeringen har tagit fram en ny miljömålsproposition under På nationell nivå införs etappmål, som inte rakt av kan jämföras med delmålen. Etappmålen ska vara mer inriktade på de förändringar som behövs i samhället för att miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation. Dessutom ska etappmålen i större utsträckning täcka in flera miljökvalitetsmål. I nuläget finns endast ett fåtal förslag på etappmål, inget av dessa gäller förorenade områden. De befintliga delmålen fortsätter att gälla tills dess att nya delmål beslutas. Skånes miljömål År 2010 var målår även för flera av Skånes miljömål men långtifrån alla uppnåddes vid årsskiftet 2010/2011. Målen är ambitiösa och arbetet för att nå målen måste fortsätta för att förbättra miljön i Skåne. Länsstyrelsen har därför beslutat att år 2012 är nytt målår. De mål som är uppfyllda stryks. Arbetet med nya regionala mål påbörjas troligen under Under tiden arbetar Länsstyrelsen med att ta fram nya åtgärder för att nå miljömålen Regionala delmål för förorenade områden som gäller tills vidare är att: Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år I Skåne ska åtgärder ha genomförts till år 2012 vid 10 av de områden som bedöms utgöra mycket stor risk för människa eller miljö. MIFO-inventering För närvarande pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden. Arbetet finansieras av Naturvårdsverket och utförs till större delen av landets länsstyrelser. Naturvårdsverket har som mål att inventeringen av nedlagda verksamheter ska vara slutförd till utgången av 201. Inventeringen görs enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO 1. 1 Rapport 4918, Naturvårdsverket,

8 Inventeringen delas upp i två faser, MIFO fas 1 och MIFO fas 2. I båda faserna görs en riskklassning som baseras på en samlad bedömning av följande faktorer: kemikaliernas farlighet ur både miljö- och hälsoaspekt, föroreningsnivå där halter och mängder bedöms mycket grovt (höga låga, små stora), bedömning av spridningsförutsättningarna med hänseende på områdets geologi och slutligen görs en bedömning av känsligheten och skyddsvärdet. Känsligheten är bedömningen av exponering hos människa, baserad på individnivå. Platser som bedöms ha mycket hög känslighet är exempelvis sådana där det finns permanentboende eller dricksvattentäkter. Bedömningen av skyddsvärdet baseras på den omkringliggande naturmiljön. Ett område med ekosystem som är vanliga i området t ex normala jordbruks- och skogsområden bedöms ha ett måttligt skyddsvärde enligt metodikbeskrivningen. Medan skyddsvärdet bedöms som stort för exempelvis grundvattenförekomster som i framtiden kan användas som dricksvatten. Orienterande studie, fas 1 Orienterande studie fas 1 innebär att objekt identifieras och uppgifter om verksamheten samlas in, till exempel via arkiv och kartstudier, intervjuer och platsbesök. Inventeraren använder sig av för ändamålet framtagna blanketter där insamlade uppgifter antecknas. Tillgång på underlagsdata påverkar riskklassningen då större osäkerhet i dataunderlaget ska resultera i en strängare riskbedömning. Försiktighetsprincipen tillämpas i osäkra fall, vilket innebär att bedömningen baseras på ett troligt men dåligt fall. Inventeringen som presenteras i denna rapport är gjord enligt MIFO fas 1. Översiktlig undersökning, fas 2 Observera att fas 2 endast gäller utvalda objekt som i fas 1 fått riskklass 1 eller 2 och därefter prioriterats för vidare undersökningar. Prov tas då på aktuella medium (mark, grundvatten, ytvatten, sediment). De blanketter som använts vid fas 1 kompletteras med ny information och en ny riskklassning görs. Riskklassning Vid riskklassning (efter respektive fas) placeras objekten i en av fyra riskklasser: Riskklass 1 Mycket stor risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass 2 Stor risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass Måttlig risk för negativa effekter på människa och miljö Riskklass 4 Liten risk för negativa effekter på människa och miljö 8

9 Det är viktigt att poängtera att riskbedömningen vid denna inventering är utförd enligt MIFO fas 1 och innebär således en preliminär riskklassning. Bedömningen grundar sig på de uppgifter som framkommit under inventeringen och är inte baserad på några provtagningar. Ett riskklassat område behöver inte vara förorenat men det kan finnas en risk att den tidigare verksamheten på platsen har orsakat föroreningar. Uppgifterna måste verifieras med provtagning innan en komplett riskbedömning kan göras. Vid all exploatering av områden med industriell verksamhet, avslutad eller pågående, bör försiktighet iakttas oavsett riskklass. Inventeringen är och ska betraktas som ett underlagsmaterial för vidare arbete och riskklassningen är inte ett juridiskt bindande ställningstagande. Aktiva verksamheter identifieras och branschklassas vilket innebär att objekten inte bedöms eller riskklassas utan endast läggs in i databasen med uppgifter om verksamhet, fastighet, koordinater och bransch. Branschklassningen är den generella riskklass som Naturvårdsverket gett branschen vid Branschkartläggningen Inventering av aktiva objekt ska ske inom det ordinarie tillsynsarbetet av respektive tillsynsmyndighet, länsstyrelse eller kommun. Metodik för inventeringen inom grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar Länsstyrelsen i Skåne län bedriver inventeringsarbete både branschvis och inom avgränsade geografiska områden. En anledning till att göra områdesinventering är att bättre kunna utnyttja den information som ofta kommer fram om andra företag i samma område, information som annars skulle kunna gå förlorad. Ytterligare en anledning är att det sparar mycket tid att inventera på detta sätt eftersom många av de yttre förutsättningarna, till exempel geologi och hydrologi, är gemensamma för objekt som finns inom samma område. Länsstyrelsen har inom detta projekt valt att inventera objekt inom grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar, se nedan. Efter att ha valt vilka grundvattenförekomster som skulle prioriteras gjordes en GIS-analys för att få fram vilka branschklass 2-objekt som låg inom dessa områden. Det lades även till en buffertzon på 00 m runt alla förekomster så att objekt i närheten av grundvattenförekomsten också ingick i inventeringen. Arbetet har delats upp kommunvis mellan Länsstyrelsens inventerare. I något fall där det inte har funnits så många prioriterade objekt i en kommun har samtliga branschklass 2-objekt inventerats, även de utanför grundvattenförekomsten. Aktiva verksamheter har 2 Rapport 49, Branschkartläggningen, Naturvårdsverket,

10 inte inventerats då det ska utföras av tillsynsmyndigheten. Inom de utvalda grundvattenförekomster som inventerats i detta projekt kan det finnas objekt som redan är inventerade. De objekten redovisas inte i denna rapport men informationen om dem finns sparad i Länsstyrelsens databas, EBH-stödet. Information om de inventerade verksamheterna har hämtats från olika arkiv bl a Landsarkivet i Lund, Länsstyrelsens arkiv samt kommunernas miljö- och bygglovsarkiv. Uppgifter har även hämtats från böcker, hembygdsföreningar samt intervjuer med miljöinspektörer, tidigare verksamhetsutövare och andra personer med kännedom om objekten. De uppgifter som samlats in om respektive objekt har förts in i blanketterna som sparas i Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden, EBH-stödet. För de objekt som tilldelats en riskklass har uppgifterna i databasen samt information om riskklassningen skickats till fastighetsägare, kommunens miljökontor samt i vissa fall även till verksamhetsutövaren, vilka har haft möjlighet att lämna synpunkter. I de fall objekten även fortsättningsvis kommer vara identifierade och branschklassade har de endast kommunicerats om uppgifterna har förändrats sedan kommuniceringen av identifierade objekt Under 2009 gjordes ett utskick till drygt 4000 fastighetsägare som hade ett identifierat objekt på sin fastighet. De gavs då möjlighet att lämna synpunkter och komplettera uppgifterna i Länsstyrelsens databas. Grundvattenförekomster Vattenförekomster i såväl yt- som grundvatten har definierats som ett led i arbetet med vattendirektivet. För grundvatten finns förekomster i både sand- och grusavlagringar samt i berggrund. En förekomst ska vara avgränsad så att kvaliteten ska kunna bedömas och åtgärdas. Bedömningen av kvalitet görs i form av statusklassningar, för grundvattenförekomster med avseende på både kvantitet och kemi. Den kemiska statusen utgår från ett antal uppsatta parametrar, bl a med avseende på påverkan av bekämpningsmedel och arsenik. I enlighet med vattendirektivet ska grundvattenförekomsterna uppnå god status till år Bedömningen av den kemiska statusen baseras på provtagningsresultat om sådana finns, men det har även gjorts påverkansanalyser av förekomsterna. Vid påverkansanalysen tas hänsyn till både punktkällor och diffusa källor som kan påverka förekomsten. När det gäller punktkällor är förorenade områden vid aktiva och nedlagda industrier viktiga och där spelar inventeringar enligt MIFO en viktig roll. Påverkansanalysen resulterar i en påverkanspoäng som är högre ju större risken för föroreningspåverkan bedöms vara. Om det finns tecken på att grundvattenkvaliteten inte är tillräckligt bra, eller att den kan komma att påverkas negativt, är förekomsten i riskzonen (at-risk) att inte uppnå god status till Detta ska leda till åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för förekomsten. Ett 10

11 verktyg i detta arbete är miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel och myndligheter och kommuner ska vid bl a tillsyn, tillståndsprövning och planering se till att normerna uppfylls. Urval av grundvattenförekomster för denna inventering De grundvattenförekomster som valdes ut för denna inventering är belägna inom sand- och grusavlagringar. Urvalet gjordes i samarbete med personal från Länsstyrelsens Miljö- och vattenstrategiska enhet som är den enhet som arbetar med grundvattenfrågor. De aktuella förekomsterna har prioriterats för att de generellt har ett dåligt skydd mot påverkan av föroreningar. De utvalda förekomsterna har även det gemensamt att de har goda uttagsmöjligheter för dricksvatten samtidigt som merparten av dem riskerar att inte uppnå god kemisk status till Beskrivning av branscherna År 1995 gjorde Naturvårdsverket en kartläggning av ett antal verksamheter inom olika branscher. Utifrån resultatet pekades sådana branscher ut som generellt bedöms löpa stor risk att ha förorenat sin omgivning. Resultatet finns samlat i en rapport som kallas Branschkartläggningen. Varje bransch tilldelades en branschklass: klass 1 mycket stor risk, klass 2 stor risk, klass måttlig risk och klass 4 liten risk. I bilaga 1, Branschlistan, finns en tabell som visar vilken branschklass de branscher som ska inventeras eller identifieras bedöms tillhöra. Nedan beskrivs de branscher som är aktuella inom det här projektet. Beskrivningarna gäller för branscherna som helhet och inte specifikt för de objekt som inventerats. Informationen är till största delen hämtade från Branschkartläggningen. Färgindustri Vid färgtillverkning används pigment, bindemedel, lösningsmedel och tillsatser och processerna är satsning av råvaror, blandning och finfördelning av dessa samt förpackning av den färdiga färgen. Rengöring av kärl och eventuellt returemballage sker också. Den viktigaste föroreningen i mark anses vara olika lösningsmedel. Om träskyddsfärger och rostskyddsfärger har tillverkats kan även föroreningar såsom kreosot och tungmetaller (till exempel bly i blymönja) finnas. Lagertankar har vid många anläggningar grävts ner och korrosion i tankar eller ledningar har i vissa fall lett till stora lösningsmedelsläckage. Det är främst vid äldre anläggningar som det bedöms finnas risk för att föroreningar kan ha uppkommit genom spill vid hanteringen eller läckage vid lagring av kemikalier. Lösningsmedelsspill, rester av bekämpningsmedel och Rapport 49, Branschkartläggningen, Naturvårdsverket,

12 tungmetallhaltiga pigment bedöms ge risk för förorening av grundvatten. I branschkartläggningen placerades färgindustrier i branschklass 2. Gjuteri Gjuterier av olika slag och storlek har funnits på många platser i Skåne. Generellt betraktas problemen med föroreningar som större vid tungmetallgjuterier än vid de verksamheter som enbart göt järn eller lättmetall. Slagg och stoft från gjuterier kan innehålla tungmetaller vilket gör avfallshanteringen intressant ur ett föroreningsperspektiv. Detta gäller även för järngjuterier. Verksamheterna har dessutom ofta varit energikrävande varför hantering av eldningsolja, och för äldre verksamheter även kol och koks, kan vara av betydelse. Branschtypiska föroreningar utöver tungmetaller är främst fenoler samt restprodukter/spill från kol- och oljehanteringen. I branschkartläggningen har tungmetallgjuterier branschklass 2 och järn- och lättmetallgjuterier branschklass. Grafisk industri Branschen omfattar verksamheter där ett eller flera moment så som repro, sättning, klichéframställning, fotografisk verksamhet, tryckning och binderi ingår. Det miljöfarliga avfall som uppstår är fotokemikalier och andra restkemikalier, silverhaltiga filmer och fotopapper samt färg- och lösningsmedelsrester. De föroreningar som kan finnas i marken kan komma från spill, läckage och dumpning av färg och lösningsmedel. Enligt en dansk kartläggning har man inom grafisk industri använt klorerade lösningsmedel 4. Enligt branschkartläggningen tillhör den grafiska industrin branschklass och det är främst vid äldre och större anläggningar som saneringsbehov bedöms finnas. Kemtvätt Kemtvätt är en process där textilier rengörs med hjälp av organiska lösningsmedel. Mellan 190- och 1950-talet var trikloretylen den mest använda tvättvätskan och fördelen med denna tvättvätska jämfört med de tidigare använda organiska lösningsmedlen, exempelvis bensin, var att den inte var brandfarlig. Från 1950-talet ökade användningen av perkloretylen och ersatte trikloretylen. Både trikloretylen och perkloretylen är hälsoskadliga och ersattes i vissa fall av freon (CFC 11) när denna tvättvätska kom på 1960-talet. Eftersom freon är skadligt för ozonskiktet förbjöds användningen 1995 och man gick då tillbaka till att använda perkloretylen som tvättvätska 5. Föroreningar kan uppstå genom spill, dålig förvaring av avfall som innehåller tvättvätska samt genom läckage från ledningssystem. Eftersom tri- och perkloretylen har förmågan att tränga igenom betonggolv kan en kemtvättsanläggning vara orsak till omfattande 4 AVJ nr 4, AVJ,

13 markföroreningar. I branschkartläggningen placerades kemtvättar i branschklass 2. Figur 1. Kemtvättsanläggning (ur produktkatalog för Lindsjös Verkstäder, Trelleborg, 1941) Textilindustri Textilindustrin karakteriseras av ett stort antal olika mekaniska och kemisktekniska processer från råvara till färdig produkt. Råvarorna bereds, efter vissa mekaniska behandlingar, med hjälp av ett mycket stort antal kemikalier. Processer som förekommer är blekning, färgning och efterbehandling. Eftersom textilföretagen ofta är gamla och varit mycket vattenkrävande kan förutom mark, även närliggande sediment ha förorenats då verksamheterna ofta legat i anslutning till vattendrag. Branschen textilindustri har placerats i branschklass 2. Tillverkning av tvätt och rengöringsmedel Många av objekten inom denna bransch är mindre verksamheter som blandar till rengöringsmedel. Tvätt- och rengöringsmedel innehåller många olika kemikalier som till exempel tensider, alkoholer och lösningsmedel. Exempel på tensider som använts är nonylfenoletoxylater. Eventuellt spill av kemikalier är det problem som kan förväntas vid objekten inom denna bransch. Branschen har placerats i branschklass. 1

14 Verkstadsindustri I en verkstadsindustri förekommer processer som skärande och plastisk bearbetning, blästring, svetsning, avfettning, fosfatering, lackering och montering enligt Naturvårdsverkets branschkartläggning. De viktigaste föroreningar som kan förekomma i samband med denna industri är stoft, metallslam, oljehaltigt spån, oljeemulsioner, färgslam och lösningsmedelsavfall. På senare år har hanteringen av klorerade lösningsmedel, till exempel trikloretylen, uppmärksammats eftersom de påträffats i mark och grundvatten vid bland annat verkstadsindustrier. Verkstadsindustrier som har hanterat klorerade lösningsmedel i mängder som inte är försumbara mängder eller haft stor användning av skärvätskor har placerats i branschklass 2 och övriga i branschklass. De verkstadsindustrier som bedöms tillhöra branschklass ska enligt Naturvårdsverket inte prioriteras för inventering. De verksamheter som även har haft ytbehandling av metall (elektrolytisk eller kemisk ytbehandling) har placerats i branschklass 2, se nedan. Ytbehandling av metall Alla anläggningar som har haft elektrolytisk, kemisk eller termisk ytbehandling har placerats i branschen Ytbehandling av metall (elektrolytiska/kemiska processer) om denna inte är av relativt ofarlig natur, som till exempel svartoxidering, järnfosfatering eller anodisering (eloxering) av aluminium. Vid ytbehandling av metall kan miljöproblem uppstå i samband med hantering av processbad, spill, läckage samt påfyllnads- och tömningsolyckor. Föroreningar kan även spridas genom läckage på ledningar. Vid ytbehandling används kemikalier som kan nöta ner eller fräta sönder ledningar, packningar och dylikt om dessa tillförs avloppsledningsnätet. Även i samband med hantering och förvaring av kemikalier och restprodukter kan föroreningar nå marken. Exempel på föroreningar som påträffas i samband med ytbehandlingsverksamhet är tungmetaller, lösningsmedel (till exempel trikloretylen) samt cyanider och oljeföroreningar. I branschkartläggningen placerades branschen i branschklass 2. Övrig organisk kemisk industri Inom denna bransch återfinns petrokemisk industri samt tillverkning av organiska bas- och specialkemikalier. Enligt branschkartläggningen är det är svårt att se något branschspecifikt mönster när det gäller föroreningar som kan uppkomma inom denna bransch. Branschen övrig organisk kemisk industri placerades i branschklass 2. 14

15 Resultat Totalt har 101 objekt inventerats och riskklassats under perioden , se tabell 2 nedan. Utöver detta har 141 objekt granskats för att utreda om de omfattas av inventeringen eller om de fortsatt ska kvarstå som identifierade eller avföras. De objekt som kvarstår som identifierade efter genomgången klassas enligt den för branschen aktuella branschklassen, se tabell nedan. De kommuner som berörts av inventeringen är Bromölla, Helsingborg, Hässleholm, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lund, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Vellinge, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge. Tabell 2. De riskklassade objekten fördelat per riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass Riskklass 4 Totalt antal riskklassade Tabell. Fördelning av branschklassade och avförda objekt Branschklass 2 Branschklass Totalt antal Avförda objekt branschklassade Objekten som har bedömts tillhöra riskklass 1 är en f d mekanisk verkstad i Osby, två objekt vid den tidigare läderfabriken i Simrishamn samt en industrideponi med koppling till läderfabriken men deponin var belägen utanför Simrishamn. Objekten beskrivs lite mer under respektive grundvattenförekomst nedan. Bland objekten som har bedöms tillhöra riskklass 2 varierar branscherna men de dominerande är kemtvätt, verkstadsindustri samt ytbehandling av metall. Figur 2 nedan illustrerar de riskklassade objekten som är belägna inom de prioriterade grundvattenförekomsterna. Eftersom drygt en fjärdedel av de inventerade objekten ligger utanför grundvattenförekomsterna saknas de i figuren. 15

16 Figur 2. Inventerade objekt belägna inom grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar i detta projekt. 16

17 Grundvattenförekomster i första prioriteringen Förekomsterna som presenteras i detta avsnitt är de som valdes ut i första hand av grundvattenhandläggarna på Miljö- och vattenstrategiska enheten. Dessa förekomster har fått höga påverkanspoäng och riskerar att inte uppnå god status till år Informationen om vattenförekomsterna nedan är hämtat från VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som är en databas över vattenförekomster i Sverige. I nästa avsnitt, Grundvattenförekomster i andra prioriteringen, presenteras inventeringen av resterande grundvattenförekomster inom sand och grusavlagringar. Bromölla kommun, SE (Vanneberga) och SE Vattenförekomsten, SE (Vanneberga), som ligger sydväst om Bromölla är en dricksvattentäkt. Förekomsten riskerar att inte uppnå god status eftersom påverkanspoängen är hög. Det finns flera MIFO-objekt inom förekomsten, främst inne i Bromölla. I kommunen finns även en förekomst kring Näsum, SE Denna förekomst har fått en ganska hög påverkanspoäng men bedöms för närvarande kunna uppnå god status Även den är en dricksvattenförekomst med flera MIFO-objekt. Totalt har 1 objekt påträffats i Bromölla kommun men samtliga var i drift vilket gör att de inte omfattas av denna inventering utan kvarstår som identifierade och branschklassade, fördelningen av branschklasser framgår av tabell 4. Inventeringen av pågående verksamheter ska utföras inom ramen för den ordinarie tillsynen. Huvuddelen av objekten tillhör branschen verkstadsindustri och flera av dessa är stora verksamheter med lång historia. Tabell 4. Objekt inom grundvattenförekomsterna SE (Vanneberga) och SE BKL 2 BKL Avförda Hässleholms kommun, SE (Hässleholms tätort) Inom denna grundvattenförekomst finns det många identifierade MIFO-objekt. Förekomsten har vid statusklassningen fått mycket hög påverkanspoäng men bedöms ändå kunna uppnå god status till år Det sker inget uttag av dricksvatten inom denna grundvattenförekomst. 17

18 Figur. Samtliga inventerade objekt inom grundvattenförekomster i Hässleholms kommun. Ett objekt ligger i Vittsjö, medan resterande objekt ligger i eller i närheten av Hässleholm. Orange triangel= riskklass 2; gul triangel = riskklass ; grön triangel = riskklass 4. Inom grundvattenförekomsten har 16 objekt granskats varav 10 har inventerats och riskklassats, se figur (figuren visar samtliga inventerade objekt i Hässleholms kommun, även de som inventerades i andra prioriteringen). Fyra objekt har kunnat avföras då dessa objekt har varit inlämningsställen för kemtvättar. Sammanställningen av granskade objekt framgår av tabell 5. Ett av de objekt som bedömts tillhöra riskklass 2 är f d Hässleholms Verkstäder AB som var en stor industri verksam mellan 1898 och De tillverkade bland annat järnvägsvagnar, broar och lantbruksmaskiner. När verksamheten var som störst hade de runt 00 anställda. Inom verksamhetsområdet fanns fyra olika tippar för restavfall som till exempel gjutsand och järnskrot. På platsen har det efter att verksamheten avvecklades byggts flerfamiljshus. Tabell 5. Objekt inom grundvattenförekomsten SE (Hässleholms tätort) Riskklass 2 Riskklass Riskklass 4 BKL 2 BKL Avförda

19 Höörs kommun, SE Grundvattenförekomsten är belägen under Höörs tätort. Enligt uppgifter i VISS sker uttag av dricksvatten i förekomsten. Vid statusklassningen gjordes bedömningen att denna grundvattenförekomst riskerar att inte uppnå god status till Figur 4. Inventerade objekt inom grundvattenförekomst SE i Höörs kommun. Samtliga objekt ligger i Höör. Orange triangel = riskklass 2; gul triangel = riskklass. Inom denna grundvattenförekomst har totalt 12 objekt påträffats, se figur 4. Länsstyrelsen har inventerat fem av objekten medan tre har kunnat avföras, fördelningen av klassningar och avförda objekt framgår av tabell 6. De avförda objekten har varit identifierade som kemtvättar men efter granskning visat sig ha varit inlämningsställen eller vattentvättar. Tabell 6. Objekt inom grundvattenförekomsten SE Riskklass 2 Riskklass BKL Avförda Sjöbo och Lunds kommuner, SE Grundvattenförekomsten som ligger inom Lunds och Sjöbo kommuner bedöms i VISS inte kunna uppnå god status till år Förekomsten är påverkad av bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel. Det är en viktig dricksvattenförekomst med flera brunnar, vattentäkter och vattenskyddsområden. Inom förekomsten finns det många identifierade MIFO-objekt främst i Sjöbo. 19

20 Figur 5. Inventerade objekt inom grundvattenförekomst SE i Sjöbo och Lunds kommuner. Två objekt ligger i Södra Sandby, ett i Veberöd och två i Sjöbo. Orange triangel = riskklass 2; gul triangel = riskklass. Inom denna grundvattenförekomst har 18 objekt granskats och fem av dessa har riskklassats, se figur 5. Flera av de sedan tidigare identifierade objekten var i drift och har därför inte inventerats utan kvarstår som branschklassade. Fyra objekt har kunnat avföras på grund av att det inte bedrivits någon förorenande verksamhet där. Fördelningen av riskklass och branschklass framgår av tabell 7. Ett av de inventerade objekten som bedömts tillhöra riskklass 2 är en f d läderfabrik med kromgarveri i Veberöd. Verksamheten var aktiv ungefär mellan 1918 och Den huvudsakliga inriktningen var tillverkning av handsk- och beklädnadsskinn av får- och gethudar. Vid inventeringen har det framkommit uppgifter om att ledningar och kranar i garveriets kromkök var otäta och att det förekom spill av kromlösning. Dessutom användes en bäck utanför garveribyggnaden som avlopp för restprodukterna. Idag finns det en matvarubutik samt vårdcentral på platsen. Tabell 7. Objekt inom grundvattenförekomsten SE Riskklass 2 Riskklass BKL 2 BKL Avförda

21 Skurups kommun, SE (Sjörup) Grundvattenförekomsten ligger i riskzonen att inte uppnå god status till Den bedöms ha en stor potentiell föroreningsbelastning och en hög arsenikhalt har uppmätts. Det finns två dricksvattentäkter inom förekomsten. Det har även identifierats många MIFO-objekt inom den här förekomsten. Figur 6. Inventerade objekt inom grundvattenförekomst SE i Skurups kommun. Samtliga objekt ligger i Skurup. Orange triangel = riskklass 2; gul triangel = riskklass. Inom denna grundvattenförekomst har totalt 15 objekt granskats varav fyra har riskklassats, se figur 6. Flera av de tidigare identifierade objekten har efter genomgång kunnat avföras sedan det visat sig att det inte förekommit någon förorenande verksamhet på platsen. Fördelningen mellan riskklassade, branschklassade och avförda objekt framgår av tabell 8 nedan. Tabell 8. Objekt inom grundvattenförekomsten SE (Sjörup) Riskklass 2 Riskklass BKL 2 BKL Avförda

22 Tomelilla kommun, SE Förekomsten har mycket hög påverkanspoäng och bedöms vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk status Förekomsten har mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter och förekomsten används som reservtäkt för det kommunala dricksvattnet. Inom denna förekomst har endast ett objekt inventerats och ett objekt har avförts. Det riskklassade objektet är en nedlagd kemtvätt som placerades i riskklass 2. Örkelljunga kommun, SE (Pinnån-Eket), SE (Lärkesholm), SE , SE (Pinnån-Åsljunga), SE (Sjöalt Södra) Örkelljunga kommun har ett flertal grundvattenförekomster i sand och grus. Förekomsten Pinnån-Eket bedöms inte uppnå god status på grund av att höga halter bekämpningsmedel har upptäckts. Flera identifierade MIFO-objekt finns identifierade inom förekomsten, främst i Örkelljunga. Det sker uttag för dricksvatten ur förekomsten. Övriga förekomster, SE (Lärkesholm), SE , SE (Pinnån-Åsljunga) samt SE (Sjöalt Södra) som ingått i genomgången klarar att uppnå god status till 2015 enligt nuvarande bedömning. Figur 7. Inventerade objekt inom grundvattenförekomster i Örkelljunga kommun. Sex objekt ligger i Örkelljunga, två i Åsljunga, ett utanför Eket och ett utanför Vemmentorp. Orange triangel = riskklass 2; gul triangel = riskklass ; grön triangel = riskklass 4. Eftersom det totala antalet objekt i kommunen inte var så stort gjordes en genomgång av samtliga branschklass 2-objekt i kommunen. Totalt har 26 objekt granskats varav 10 har riskklassats, se figur 7. En sammanställning av 22

23 fördelningen av riskklassade och branschklassade objekt framgår av tabell 9 nedan. De verksamheter som dominerar är verkstadsindustrier och kemtvättar. Ett av objekten som placerats i riskklass 2 är en nedlagd verkstadsindustri där det bland annat tillverkades motorcyklar och oljebrännare mellan 1926 och Tillverkningen av motorcyklar upphörde omkring 1940 och då hade mellan motorcyklar producerats. Det har även förekommit gjutning och ytbehandling i form av förnickling och förkoppring inom verksamheten. Idag finns det bland annat möbelsnickeri, möbelmagasin samt bostäder i de tidigare lokalerna. Tabell 9. Objekt inom utvalda grundvattenförekomster i Örkelljunga kommun Riskklass 2 Riskklass Riskklass 4 BKL 2 BKL Grundvattenförekomster i andra prioriteringen När de identifierade objekten inom grundvattenmagasinen i första prioriteringen granskats fortsatte inventeringen av objekt inom resterande grundvattenmagasin i sand- och grusavlagringar. Hässleholms kommun, SE (Vittsjö), SE (Hörlingeån-Finja), SE (Mala-Bjärnum), SE (Vankiva), SE (Mjölkalånga) I Hässleholms kommun finns flera grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar och gemensamt för samtliga är att de har mycket goda, utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i delar av förekomsterna, men det saknas uppgifter om uttaget från flera av dem. Grundvatttenförekomsten som är beläget vid Vankiva, SE , bedöms inte kunna uppnå god status till 2015 medan övriga gör det, trots att de har fått höga påverkanspoäng. Totalt har åtta objekt påträffats inom dessa grundvattenförekomster, varav två har inventerats och riskklassats. I figur under Grundvattenförekomster i första prioriteringen visas samtliga inventerade objekt i Hässleholms kommun. Av tabell 10 nedan framgår fördelningen mellan riskklassade och branschklassade objekt inom de grundvattenförekomster som beskrivs ovan. Då majoriteten av de genomgångna objekten var i drift kvarstår de som identifierade och branschklassade. Tabell 10. Objekt inom grundvattenförekomster i Hässleholms kommun (ej Hässleholms tätort, se tabell 5) RKL 2 RKL BKL 2 BKL

24 Klippans kommun, SE och SE I Klippans kommun har objekt inom två olika grundvattenförekomster valts ut för inventering. Den ena förekomsten omfattar en stor del av Klippans tätort, SE , medan den andra sträcker sig ner mot Ljungbyhed och Söderåsen. Båda förekomsterna har utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter och båda innehåller minst en dricksvattentäkt. Ingen av förekomsterna bedöms ligga i riskzonen att inte uppnå god status 2015 men de innehåller ett flertal MIFO-objekt. Figur 8. Inventerade objekt inom grundvattenförekomsterna SE och SE SE i Klippans kommun. Sex objekt ligger i eller strax utanför Klippan och ett i Hyllstofta. Orange triangel = riskklass 2; gul triangel = riskklass ; grön triangel = riskklass 4. Totalt har 18 objekt granskats i Klippan och sju av dessa har riskklassats, se figur 8 ovan. Många av de granskade objekten kvarstår som identifierade och branschklassade. Fördelningen mellan riskklassade, branschklassade och avförda objekt framgår av tabell 11 nedan. Ett av de objekt som riskklassats är Klippans Yllefabrik, en verksamhet med en hundraårig historia. Det är en textilindustri där färgning och annan beredning utfördes under många år och där det även bedrevs kemtvätt under en period. All produktion flyttade till Baltikum i slutet av talet och idag finns det bara kontor och försäljningslokaler kvar i Klippan. Objektet placerades i riskklass 2. Tabell 11. Objekt inom grundvattenförekomsterna SE och SE , Klippans kommun Riskklass 2 Riskklass Riskklass 4 BKL 2 BKL Avförda

25 Kristianstad kommun, SE (Yngsjö) och SE (Västra Vram) Grundvattenförekomsten i Yngsjö, SE , har ovanligt goda uttagsmöjligheter i delar av magasinet. Inom vattenförekomsten i Yngsjö finns enligt VISS fyra vattenskyddsområden men dessa täcker bara några procent av hela grundvattenförekomstens yta och det finns minst en dricksvattentäkt. Det finns ett flertal MIFO-objekt inom förekomsten men den bedöms ändå klara att uppnå god status till Förekomsten i Västra Vram, SE , har mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter och är belägen i morän eller isälvsmaterial. Ungefär en fjärdedel av förekomsten omfattas av vattenskyddsområde och det finns minst en dricksvattentäkt. Det finns ett antal MIFO-objekt inom förekomsten och en mycket hög påverkanspoäng gör att förekomsten riskerar att inte uppnå god status till 2015 främst på grund av rester av bekämpningsmedel i grundvattnet. Totalt har sju objekt granskats inom dessa grundvattenförekomster. Då flertalet är i drift har inga objekt inventerats men ett par objekt har kunnat avföras, se tabell 12 nedan. Tabell 12. Objekt inom grundvattenförekomsterna SE och SE BKL 2 BKL Avförda 2 2 Kävlinge kommun, SE , SE och SE (Furulund) I Kävlinge kommun finns tre grundvattenförekomster i sand och grus. Samtliga riskerar att inte uppnå god status till Minst en av förekomsterna har goda eller mycket goda uttagsmöjligheter men det är ingen dricksvattentäkt. Vattenförekomsten i Furulund har tidigare varit kommunal vattentäkt men används inte längre. 25

26 Figur 9. Inventerade objekt inom grundvattenförekomster i Kävlinge kommun. Två objekt ligger i Kävlinge. Båda objekten ligger utanför grundvattenförekomsterna, men inom inkluderad buffertzon (00 m). Orange triangel = riskklass 2; gul triangel = riskklass. Två objekt har inventerats i Kävlinge kommun, se figur 9. Fördelningen mellan riskklassade, branschklassade och avförda objekt framgår av tabell 1 nedan. Ett av riskklassade objekten är den nedlagda Polystyrenfabriken i Kävlinge som placerades i riskklass 2. Denna verksamhet var belägen intill Kävlingeån och var i drift under många år. Verksamheten sysslade med experimentell plasttillverkning samt tillverkning av plastskivor. Avfall från tillverkningen har deponerats i anslutning till verksamhetsområdet. Eftersom det handlade om experimentell tillverkning av plast så uppstod ofta felkok som deponerades. De avförda objekten utgörs främst av inlämningsställen för kemtvätt. Tabell 1. Objekt inom grundvattenförekomsterna SE , SE och SE Riskklass 2 Riskklass BKL 2 BKL Avförda Osby kommun, SE I de bästa delarna av grundvattenmagasinet är det mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter men det finns inga kända dricksvattenbrunnar. Däremot finns det enligt SGU:s brunnsarkiv flera borrade brunnar. Förekomsten bedöms kunna uppnå god status till Ett objekt har riskklassats inom förekomsten och det är en tidigare mekanisk verkstad. Verksamheten var i drift under ca 20 års tid och tillverkade stålrörsmöbler för till exempel trädgårds- och köksändamål. De hanterade bland annat klorerade lösningsmedel för avfettning. 26

27 Idag är de tidigare verkstadsbyggnaderna rivna och det har byggts bostadshus vilket gör att känsligheten bedöms som mycket stort. Objektet har därför placerats i riskklass 1. Sjöbo kommun, SE (Snogeholm) Inom förekomsten finns ovanligt goda uttagsmöjligheter och den innehåller minst en dricksvattentäkt. Utifrån påverkanspoängen bedöms den kunna uppnå god status till Ett objekt har inventerats inom förekomsten, en nedlagd förnicklingsverkstad. Verksamheten bedrevs i mindre omfattning men inom ett område med mycket hög känslighet och skyddsvärd natur vilket gör att den bedöms tillhöra riskklass 2. Vellinge kommun, SE Det är goda uttagsmöjligheter i de bästa delarna av förekomsten. Förekomsten riskerar att inte uppnå god status till 2015 på grund av saltvatteninträngning. När det gäller bedömningen av potentiell föroreningsbelastning från påverkanskällor så har förekomsten låg påverkanspoäng. Tre objekt har påträffats inom förekomsten, varav ett har riskklassats och ett har avförts, se tabell 14. Det kvarvarande objektet var i drift och har inte inventerats. Tabell 14. Objekt inom grundvattenförekomsten SE RKL BKL 2 Avförda Åstorps kommun, SE Förekomsten har ovanligt goda uttagsmöjligheter och det finns två beslutade vattenskyddsområden, Kvidingefältet och Åstorp. Det finns tre kommunala vattentäkter och ett 60-tal brunnar inom förekomsten. Det finns många MIFOobjekt inom förekomsten och den bedöms inte klara att uppnå god status till

28 Figur 10.. Inventerade objekt inom grundvattenförekomst SE i Åstorps kommun. Samtliga objekt inom förekomsten ligger i Åstorp. Orange triangel = riskklass 2; gul triangel = riskklass. Totalt har 24 objekt granskats i denna genomgång och åtta objekt har inventerats och riskklassats, se figur 10. Fördelningen mellan riskklassade, branschklassade och avförda objekt framgår av tabell 15 nedan. Ett av de riskklassade objekten, slagghögen samt kraftstationen vid den tidigare stenkolsgruvan i Nyvång, ligger utanför själva förekomsten men har ändå inventerats. Objektet bedöms tillhöra riskklass 2. På denna plats har det bedrivits verksamhet under lång tid och detta var den största stenkolsgruvan i Sverige. I anslutning till gruvan uppfördes en kraftstation för elproduktion vilken drevs med kol och olja. Slagg och aska från kraftstationen har deponerats på området i en slagghög. Delar av denna utgör idag en äventyrspark. Tabell 15. Objekt inom grundvattenförekomsten SE Riskklass 2 Riskklass BKL 2 BKL Avförda

29 Ängelholms kommun, SE Det är utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i vattenförekomsten i Ängelholms kommun som är belägen i isälvsavlagringar. Det finns en trolig kontakt mellan grundvattnet och åarna som rinner genom förekomsten. Inom förekomsten finns minst tre dricksvattentäkter. Det har påträffats klorerade lösningsmedel i en av vattentäkterna. Ett stort antal MIFO-objekt finns identifierade inom förekomsten och den riskerar att inte uppnå god status till Figur 11. Inventerade objekt inom grundvattenförekomst SE i Ängelholms kommun. Inom förekomsten med inkluderad buffertzon på 00 m ligger 12 objekt i Ängelholm och ett objekt i Munka-Ljungby. Ett objekt i utanför förekomsten har inventerats i Toarp. Totalt har 4 objekt granskats i denna förekomst varav 15 har riskklassats, se figur 11. Ett par av de riskklassade objekten ligger utanför själva grundvattenförekomsten. Nästan hälften av objekten har branschklassats och fem har kunnat avföras. Fördelningen mellan riskklassade, branschklassade och avförda objekt framgår av tabell 16. De objekt som har fått riskklass 2 är tre f d kemtvättar och en f d ytbehandlingsanläggning. De avförda objekten är framförallt objekt som identifierats som kemtvättar, men som efter granskning visat sig vara vattentvättar eller bara inlämningsställen. Tabell 16. Objekt inom grundvattenförekomsten SE Riskklass 2 Riskklass Riskklass 4 BKL 2 BKL Avförda

30 Helsingborgs kommun, SE Förekomsten har utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter och det finns minst en dricksvattentäkt enligt uppgifter i VISS. Vattenförekomsten ligger i riskzonen att inte klara god status till 2015 och har höga påverkanspoäng. Fyra objekt har ingått i genomgången av grundvattenförekomsten i Helsingborg. Inget av objekten har inventerats. Objekten har endast branschklassats eller avförts, se tabell 17. Tabell 17. Objekt inom grundvattenförekomst SE BKL 2 BKL Avförda Simrishamn SE (Rörums Fur) Inom förekomsten finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter och det finns dricksvattentäkter. Förekomsten riskerar att inte uppnå god status till 2015, främst till följd av påverkan från jordbruket. Ett objekt har inventerats inom förekomsten och det har placerats i riskklass 1. Det inventerade objektet utgörs av en nedlagd industrideponi, belägen i ett gammalt grustag ca 1,5 km norr om Östra Vemmerlöv. Objektet ingick i inventeringen av Aktiebolaget Ehrnberg & Son Läderfabrik, som bedrev sin verksamhet i Simrishamn (se Objekt utanför prioriterade grundvattenförekomster nedan). Företaget använde grustaget som deponeringsplats för industriavfall under många år, troligen från 1940-talet fram till företagets nedläggning i början av 1970-talet. Stora mängder av främst kromgarvade läderrester och PVC-avfall ska ha deponerats. Efter att garveriet lagt ner användes deponin till bl.a. hushållsavfall och byggavfall under en period. Idag finns en tallplantering på platsen, men känsligheten bedöms som mycket stor till följd av närheten till dricksvattentäkter. Genomsläppliga jordarter gör att spridningsförutsättningarna är mycket stora. En ansvarsutredning har gjorts under 2010 och visat att ansvarig finns, men inga undersökningar har påbörjats ännu. 0

31 Objekt utanför prioriterade grundvattenförekomster Det har även inventerats en del verksamheter som ligger utanför de utvalda grundvattenförekomsterna, se tabell 18 nedan. Anledningen till att de inventerats är att det under 2008 gjordes en första prioritering av objekt inom grundvattenförekomster men vid det tillfället gjordes ingen skillnad på förekomster i berggrunden eller sand- och grusavlagringar. Bland de objekt som är inventerade enligt den tidigare prioriteringen finns bland annat en läderfabrik i Simrishamn, ett pappersbruk i Östanå samt oljedepåer i Ystad. Tabell 18. Objekt utanför grundvattenförekomsterna RKL 1 RKL 2 RKL RKL 4 BKL 2 Avförd Aktiebolaget Ehrnberg & Son Läderfabrik i Simrishamn Verksamheten var i drift mellan 1808 och De började använda krom i garvningen i början av 1900-talet. Idag utgörs det tidigare verksamhetsområdet till största delen av industriområde medan de äldsta delarna in mot centrum har omvandlats till kontors- och bostadsområde. Läderfabrikens tidigare verksamhetsområde har delats upp i enlighet med fastighetsgränserna vid inventeringen, totalt har det blivit 12 objekt. Två av dem har placerats i riskklass 1. Det ena är en f d kemtvätt där hudarna har tvättats med trikloretylen. Denna plats undersöktes under slutet av 1990-talet och då påträffades höga halter trikloretylen i marken och en mindre sanering genomfördes. Den andra är ett delområde inom det nuvarande industriområdet som användes för deponering av avfall. Utöver dessa objekt i riskklass 1 har fyra objekt bedömts tillhöra riskklass 2. Resterande objekt har fått riskklass. Undersökningar av området pågår. Östanå pappersbruk I Östra Göinge kommun har ett f d pappersbruk i Östanå inventerats. Redan 1797 startade bruket upp med handpapperstillverkning. I mitten av 1800-talet tillverkades pappersmassa av lump och det kokades även lim som sedan användes i den egna tillverkningen. Det tillverkades också takpapp som doppades i tjära. Cirka 100 år senare började man tillverka finpapper. I mitten av 1980-talet gick verksamheten i konkurs och papperstillverkningen upphörde. På grund av den långa verksamhetstiden och hanteringen av miljöfarliga kemikalier har verksamheten tilldelats riskklass 2. 1

32 Figur 12. Oljecisterner i Ystad hamn innan saneringen. Foto Anna Sorelius, 2004 Oljedepåer i Ystad I Ystad har de tidigare oljedepåerna, se figur 12 ovan, i närheten av hamnen inventerats, totalt fem objekt. Vid inventeringstillfället fanns det endast en oljecistern kvar på en av fastigheterna. Tre av objekten har undersökts och sanerats i samband med avvecklingen av oljedepåerna. Ett objekt avvecklades och sanerades redan 1999 medan de två andra sanerades De åtgärdade objekten har bedömts tillhöra riskklass medan de övriga tilldelats riskklass 2. Att de åtgärdade objekten fortsatt bedöms ha måttlig risk beror på att de objekt som ännu inte varit åtgärdade har legat insprängda emellan och därmed riskerat att återförorena de redan åtgärdade fastigheterna. 2