Kommunfullmäktige kallas till sammanträde på Koordinaten, Eventsalen. Mayvor Lundberg Ordförande. Nr Ärendemening

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kallas till sammanträde på Koordinaten, Eventsalen Mayvor Lundberg Ordförande Kristina Sköld Sekreterare Nr Ärendemening Sidan 1. Val av justeringsledamöter 2. Allmänhetens frågestund 3. Information från kultur- och fritidsnämnden 4. Information från kommunstyrelsens ordförande 5. Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Samordning flyktingmottagning/ integration Avräkning 2015 barn- och elevpeng Ansökan om vård- och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund, gymnasial nivå Ansökan om utökad ekonomisk ram för lokalkostnader för Campus Upprätta ny detaljplan för Sundsör, del av Oxelö 7:13, Aspa 2:8 med flera i Oxelösund kommun 11. Aktualitetsprövning för översiktsplanen 12. Uppsägning av samarbetsavtal mellan Oxelösunds och Nyköpings kommuner gällande mät-, kart- och GIS-verksamhet Avsägelser och valärenden 14. Delgivningar Fråga till kommunstyrelsens ordförande om handlingsplan för våldsbejakande extremism 16. Frågor till kommunfullmäktige 180 Justering av protokoll sker kl i kommunhuset rum 291.

2

3 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr KS OXL2 621 v Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin niklas.telin@oxelosund.se Kommunstyrelsen Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Handlingsprogram för en tryggare och säkrare kommun antas. 2. Sammanfattning Enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen (LSO) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska varje kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet samt krishantering. Handlingsprogrammen ska antas för varje mandatperiod. Det nuvarande handlingsprogrammet för en tryggare och säkrare kommun antogs av kommunfullmäktige i februari Kommunstyrelsen har gett Sörmlandskustens räddningstjänst i uppdrag att utvärdera det nuvarande handlingsprogrammet samt att ta fram förslag till nytt handlingsprogram för perioden Sörmlandskustens räddningstjänst har, i samverkan med kommunstyrelseförvaltningen och efter ett remissförfarande, arbetat fram ett förslag handlingsprogram för säkerhetsoch trygghetsarbetet för perioden Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att förslaget lever upp till de krav som framgår av LSO samt LEH och föreslår att handlingsprogrammet fastställs. 3. Ärendet Kommunerna har ansvar för att bedriva säkerhetsarbete, dels för att skydda den egna verksamheten, dels i form av samordning av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området. Hur väl detta arbete bedrivs får en allt större betydelse för kommunens attraktivitet som bostadsort och vid etablering av ny verksamhet. Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) och lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska varje kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet samt krishantering. Handlingsprogrammen ska antas för varje mandatperiod. Det nuvarande handlingsprogrammet för en tryggare och säkrare kommun antogs av kommunfullmäktige i februari Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

4 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum KS Kommunstyrelsen har gett Sörmlandskustens räddningstjänst i uppdrag att utvärdera det nuvarande handlingsprogrammet samt att ta fram förslag till nytt handlingsprogram för perioden (KS 2014, 132). 3.1 Ärendets beredning Sörmlandskustens räddningstjänst har i samverkan kommunstyrelseförvaltningen arbetat fram ett förslag handlingsprogram för säkerhets- och trygghetsarbetet för perioden Med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning har kommunstyrelsens ordförande beslutas att remittera förslaget till ett antal remisinstanser under period 1-30 september Sörmlandskustens räddningstjänst har, efter remissförfarande, återkommit med ett nytt förslag till handlingsprogram för en tryggare och säkrare kommun för Kommunstyrelseförvaltningens bedömning och förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att förslaget till handlingsprogram lever upp till de krav som framgår av lag om skydd mot olyckor (2003:778) samt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap(2006:544). Förvaltningen föreslår att handlingsprogrammet fastställs. Charlotte Johansson Kommunchef Niklas Thelin Säkerhetsstrateg/utredare Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen Förslag till handlingsprogram för en tryggare och säkrare Beslut till: Niklas Thelin (FÅ) Sörmlandskustens räddningstjänst (FÅ) 1 Delegationsbeslut PostID

5 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Plan för beslutad i Kommunfullmäktige

6 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Varför ett handlingsprogram? 3 Risker och omvärldsanalys 4 Mål och inriktning 5 Arbetssätt 6 Organisation och ansvar 6 Lagar och styrdokument 7 2. Kommunens interna säkerhets- och arbetsmiljöarbete 8 Riskbild 8 Mål 9 DET HÄR GÖR DU 9 DET HÄR GÖR VI I KOMMUNEN 9 Arbetssätt 9 Organisation Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete 11 Riskbild 11 Mål 11 Arbetssätt Skydd mot olyckor 13 Riskbild 13 Förändringar i riskbilden 14 Mål och arbetssätt 15 DET HÄR GÖR DU 16 DET HÄR GÖR VI I KOMMUNEN 16 Före en händelse 16 Under en händelse 18 Efter en händelse 21 Organisation Säkerhetsskydd 27 Mål 27 Arbetssätt 28 Organisation Krisberedskap 29 Riskbild 29 Mål 29 DET HÄR GÖR DU 30 DET HÄR GÖR VI I KOMMUNEN 30 Arbetssätt 33 Organisation 33 Foto: Oxelösunds kommun, Nyköpings kommun, Lasse Skog 2

7 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun I det här kapitlet berättar vi om vad handlingsprogrammet innehåller och vilka övergripande mål som vi ska uppfylla. Här kan du också läsa vilka som har beslutat om målen och hur de ska följas upp. 1. Inledning Varför ett handlingsprogram? Varje vecka dör nästan 60 personer och i genomsnitt 2000 läggs in på sjukhus till följd av olyckor i Sverige. Det orsakar stort personligt lidande för både de direkt inblandade och människor i deras närhet. Dessutom kostar olyckorna vårt samhälle 65 miljarder kronor varje år, främst i medicinska kostnader och produktionsbortfall. Samtidigt räddas stora värden genom olika åtgärder och räddningsinsatser varje år. Ett exempel från infrastruktursektorn är ett statistiskt framräknat värde på ett räddat liv om ca 22 miljoner kronor. När vi aktivt och effektivt förebygger och hanterar olyckor kan vi både minska det personliga lidandet och göra stor samhällsekonomisk nytta. Kommunen ska enligt lagen ha ett handlingsprogram för räddningstjänst, förebyggande verksamhet och krishantering. Syftet med detta handlingsprogram och vårt säkerhetsarbete är att skapa förutsättningar för ett tryggt och säkert samhälle. Programmet gäller för samtliga delar av Oxelösunds kommun för åren Kommunens samordningsansvar Vi som kommun har samordningsansvar för det säkerhetsfrämjande arbetet inom vårt geografiska område och ansvarar för att våra verksamheter fungerar med så få störningar som möjligt. Kommunen ska erbjuda en god service, exempelvis genom att främja trygghet och en hållbar utveckling. Genom att ansvariga tjänstemän till sammans med medborgarna arbetar brett med säkerhets- och trygghetsfrågorna kan vi effektivt skapa förutsättningar för ett gott liv. Kommunens säkerhetsarbete styrs av flera faktorer, bland annat: lagar och förordningar förväntningar från allmänheten försäkringsbolagens krav på kommunen som försäkringstagare kommunens ambition 3

8 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Olyckor går att förhindra Att planera för säkerhet kräver helhetssyn. Risken för olyckor och skador minskar när alla samverkar och har ett systematiskt förebyggande arbete. Alla måste också förstå att vi både kan och måste förebygga skador och olyckor. Det är också viktigt att genom information och utbildning göra det lätt för var och en att ta ett eget ansvar för sin trygghet och säkerhet. Handlingsprogrammets roll i organisationen Detta program berör flera delar av den kommunala organisationen och är på gemensamma områden kopplat till kommunens mål, bland annat målen om Säker och trygg uppväxt samt Hållbar utveckling. Risker och omvärldsanalys I varje kapitel i detta handlingsprogram redovisar vi olika risker, dock inte i mått av hur stora eller små de är. För att vi ska kunna bedöma hur mindre och större risker ska undvikas eller hanteras behöver vi också använda riskanalyser som ett dagligt arbetsverktyg. Det sker genom en aktiv omvärldsbevakning och ett brett perspektiv med realism och verklighetsförankring. Hotbilder i samhället förändras ständigt och påverkas av samhällsutvecklingen både i Sverige och i omvärlden. Hoten har blivit mer komplexa och globala och en händelse i en del av världen kan få följdverkningar i en annan. Miljöfrågorna och de pågående klimatförändringarna blir ett allt viktigare område för vårt säkerhets- och trygghetsarbete. Det går inte att helt förutse framtida olyckor och kriser men genom att analysera tänkbara händelser i relation till olika scenarier för hur samhället skulle kunna utvecklas kan vi redan nu anpassa åtgärder och prioriteringar för att möta framtidens behov. Ett sätt är att utgå från exemplen på framtidsscenarier från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): Sveriges befolkning ökar kraftigt och folkhälsan försämras. Ekonomin är svag och samhället präglas av hög arbetslöshet och social oro. Klimatförändringarna har accelererat och oljepriset är högt. Terrordåd hotar i en värld av konflikter. Antibiotikaresistenta bakterier sprids över världen. Arbetsplatsens systematiska säkerhetsarbete Förebyggande Krisplanering Liten störning Verksamhetsledningens krisplanering Kommunens övergripande krisplanering Stor störning Ingen risk är för liten för att ta hänsyn till. Ett bra förebyggande arbete minskar risken för att en liten störning växer till en stor kris. 4

9 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Mål och inriktning Nationella mål för samhällsskydd och beredskap Samhället ska ha en förmåga att förebygga och hantera konsekvenserna av det som riskerar att inträffa. MSB:s Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap ska skapa en grund för gemensam riktning i arbetet och underlätta prioriteringar, kommunikation och samverkan mellan olika samhällsaktörer. Handlingsprogrammets övergripande mål Handlingsprogrammet för säker och trygg kommun är på flera områden kopplat till kommunens mål om Säker och trygg uppväxt, God folkhälsa, Trygg och värdig ålderdom, Attraktiv bostadsort samt Hållbar utveckling. Säkerhetsarbetet ska, tillsammans med övriga verksamheter, bidra till att kommunens mål uppnås. Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap Skapa förmåga att förebygga och hantera det som riskerar att inträffa och att hantera konsekvenserna av det som inträffar Utgå från principerna om ansvar, närhet och likhet Skapa förutsättningar för alla att ta ansvar Stärk allriskperspektivet Förebygg händelser i första hand Relatera till det som görs internationellt Beakta möjligheter och risker med gemensamma resurser Utveckla det systematiska lärandet Integrera arbetet med befintliga processer Identifiera och beakta framtidens hot, risker och utmaningar Inriktningen för arbetet är att; Säkerställa kommuninvånarnas liv, hälsa, egendom och miljö Reducera risker för störningar i samhällsviktig verksamhet Ge kommuninvånarna en känsla av trygghet Det som hotar Samhällsskydd och beredskap Det som ska skyddas Den förmåga som ska skapas De som ska agera Styrinstrument Det som hotar Arbetets inriktning Handlingsprogrammet beskriver kommunens arbete inom ett antal ansvarområden: Kommunens interna säkerhets- och arbetsmiljöarbete Trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder Skydd mot olyckor (lagstadgat) 1 Säkerhetsskydd (lagstadgat) 2 Kommunens krisberedskap (lagstadgat) 3 1 Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) 2 Säkerhetsskyddslag (1996:627) 3 Lagen om kommuners och landstingsåtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) 5

10 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Arbetssätt Allt vårt säkerhetsarbete har fokus på att förändra attityder och stärka ansvarskänslan hos den enskilde. Verksamhetsplanering Inför varje år görs verksamhetsplaner inom respektive inriktning för att uppnå engagemang, delaktighet och effektivitet i organisationen. Vårt arbetssätt präglas av samverkan och samarbete med andra aktörer som kan och vill bidra till att uppnå handlingsprogrammets mål. Handlingsprogram vart fjärde år Statistik Statistikunderlagen till de olika områdena hämtas från bland annat Socialstyrelsen, Statistiska Centralbyrån (SCB), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inkluderat informationssystemet IDA, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inkluderat öppna jämförelser samt kommunens kvalitet i korthet, kommunens egna verksamheter och årliga uppföljningar samt från Polismyndighetens trygghetsundersökningar. Organisation och ansvar Det offentliga, exempelvis myndigheter och kommuner, har ett omfattande ansvar för att bland annat telekommunikationer, el- och vattenförsörjning, transporter, räddningstjänst och sjukvård fungerar. Den enskilde ska kunna räkna med akut hjälp och stöd vid en svår olycka. Det offentliga ska också ge den enskilde förutsättningar att hantera sin egen säkerhet på ett rimligt sätt, till exempel genom information 5. Verksamhetsplaner varje år Egenkontroll varje år Uppföljning, utvärdering och återföring av erfarenheter Arbetet och resultatet inom de olika områdena redovisas i regelbunden verksamhetsuppföljning och övergripande för Kommunstyrelsen. Samordnarna 4 för delarna inom handlingsprogrammet ansvarar för verksamhetsplanering, uppföljning och utvärdering för sitt respektive avsnitt. Oxelösunds kommuns räddnings- och säkerhetsarbete sköts till stora delar av grannkommunen Nyköping och deras avdelning Sörmlandskustens räddningstjänst. Uppdragen är reglerade i civilrättsliga avtal. I vissa delar av detta handlingsprogram beskriver vi därför en verksamhet som täcker mer än bara vår egen kommuns geografiska område. Egenkontroll En gång per år redovisas resultaten från respektive avsnitt i handlingsprogrammet i ett gemensamt dokument som presenteras för respektive nämnd. Samordnarna går igenom vad som genomförts och analyserar behovet av fortsatt arbete. 4 Samordnaren kan vara chef, handläggare eller kommunkontakt. Han/hon driver, utvecklar och följer upp respektive område

11 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Kommunen Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogrammet med bland annat övergripande mål. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhets- och trygghetsfrågorna i kommunen och utövar genom ansvariga tjänstemän fortlöpande uppföljning och tillsyn över arbetet med det samhällsinriktade och interna säkerhetsarbetet. I Oxelösunds kommun har Kommunstyrelsen ansvaret för lag om skydd mot olyckor samt lag om brandfarlig och explosiv vara. Nämnderna har ansvaret för att säkerhetsarbetet inom sina respektive områden bedrivs enligt kommunens handlingsprogram för säkerhet och trygghet tillsammans med de lagar som gäller. Cheferna ansvarar inom sina verksamhetsområden för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt handlingsprogrammet. Kommunstyrelseförvaltningen har övergripande samordningsansvar för att kommunens samlade säkerhets- och beredskaps arbete genomförs på ett effektivt och rationellt sätt. Den enskildes ansvar Om du som enskild person upptäcker eller får kännedom om en brand eller en annan olycka ska du, om du har möjlighet, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller vid överhängande fara för en brand eller annan olycka. Ditt eget ansvar beskrivs mer detaljerat i respektive kapitel. Lagar och styrdokument Följande lagar och styrdokument ligger bland annat till grund för handlingsprogrammet: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Säkerhetsskyddslag (1996:627) Avtal med Nyköpings kommun (Sörmlandskustens räddningstjänst). 7

12 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun I det här kapitlet berättar vi om vad vi gör för att öka säkerheten inom våra kommunala verksamheter. 2. Kommunens interna säkerhets- och arbetsmiljöarbete Kommunens interna säkerhetsarbete har ingen speciell lagstiftning som grund. Däremot finns berörings punkter till arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (2006:544) om extraordinära händelser. Till det kommer att försäkringsbolagen ställer villkor på ett aktivt systematiskt säkerhetsarbete. I Oxelösunds kommun pågår ett löpande arbete för att i så hög grad som möjligt integrera säkerhetsarbetet, arbetsmiljöarbetet och hälsoarbetet. Arbetet ska stärka det interna skyddet för kommunens personal, egendom och drift så att skador och verksamhetsstörningar till följd av ohälsa, brand, inbrott, stöld, skadegörelse och IT-intrång med mera minimeras. Riskbild Kommunen är utsatt för många olika risker genom sin breda verksamhet och sitt stora lokalinnehav. Kommunen ansvarar även för en störningsfri verksamhet och har ett allmänt socialt ansvar för kommunens invånare. Exempel på risker i kommunala verksamheter: Stöld Buller Svinn Olycksfall Miljöskada Smitta Fallolyckor Vattenskada Fuktskador Hot Klämskador Ras Elolyckor Trafik Rån Drunkning Brand Farliga ämnen Rymning Våld Stickskador Vattenpölar Inbrott Trasiga lekredskap 8

13 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Mål DET HÄR GÖR DU Varje enskild person är skyldig att förebygga och avhjälpa olyckor. Det är därför mycket viktigt att också du som till exempel medarbetare, elev eller förälder i kommunal verksamhet är medveten om risker och har en god förmåga att göra en första insats. DET HÄR GÖR VI I KOMMUNEN Ansvarig Medverkande Indikator Effektmål Antalet skadetillfällen i all kommunal verksamhet ska minska Prestationsmål Kartlägga riskerna i kommunala verksamheter genom att genomföra regelbundna SSAM-ronder med fastighetsägare och personal inom skola, förskola och omsorgens särskilda boenden. Säkerhetsstrateg Kustbostäder Representanter från de aktuella verksamheterna SKRTJ Antal genomförda säkerhetsronder Ge förutsättningar för kommunens anställda att aktivt kunna delta i säkerhets- och trygghetsarbetet. Ansvarig chef Utbildare från SKRTJ Andel personal som genomgått Kommunal säkerhetsutbildning Ge elever kunskap om hur de undviker olyckor och hur de ska agera vid en olycka, via Skolans säkerhetsdagar Ansvarig chef SKRTJ, Ambulans, Polis, LF, Nobina, NTF och JUNIS Andel medverkande klasser och barn i arrangemanget Skolans säkerhetsdagar SKRTJ: Sörmlandskustens räddningstjänst NTF: Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande SSAM-ronder: Skydds- och arbetsmiljöronder LF: Länsförsäkringar JUNIS: IOGT-NTO:s juniorförbund Arbetsätt Säkerhets- och arbetsmiljöronder (s k SSAMronder), arbetsmodell för riskinventering Säkerhets- och arbetsmiljöronder är en arbetsmodell som ökar riskmedvetenheten och engagemanget för säkerhets- och trygghetsfrågornas betydelse och ger ett underlag för ett förebyggande arbete. Fokus ligger på vardagsrisker ur ett verksamhetsperspektiv. 9

14 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Kommunal säkerhetsutbildning Säkerhets- och arbetsmiljöfond (SSAM-fond) Olyckorna kan minska om medarbetare i kommunen får en chans att aktivt kunna delta i säkerhets- och trygghetsarbetet och att kunna ingripa vid en inträffad händelse. Utbildningar anpassas efter behov och innehåller delar som risker och brandskydd, första hjälpen (så kallad L-ABCDE), hjärt- och lungräddning (HLR) och handbrandsläckarpraktik. Vi utbildar också föreståndare för brandfarlig vara och erbjuder kurser i att hantera hot och våld. En säkerhets- och arbetsmiljöfond finns inrättad för att stimulera kommunens verksamheter till skadeförebyggande insatser inom säkerhets- och arbetsmiljöområdet. Medel ur fonden finansierar eller delfinansierar insatserna. Skolans säkerhetsdagar Skolans säkerhetsdagar anordnas för elever i förskoleklass och årskurs 7. Säkerhetsdagarna är ett samarbete mellan räddningstjänsten, ambulansen, polismyndigheten, bussbolag, försäkringsbolag, JUNIS och NTF. Syftet med säkerhetsdagarna är att ge kunskap och insikt i säkerhetsfrågor. 10 Ansökan ur fonden görs av ansvarig verksamhetschef och kan gälla insatser av såväl fysisk som psykosocial karaktär. Försäkringsskydd Kommunen har försäkringsskydd för bland annat egendomsskador, ansvarsskador, motorfordonsskador och olycksfall för personer inom några av kommunens verksamheter, exempelvis för skolornas elever.

15 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun I det här kapitlet beskriver vi vad vi gör för att förhindra att unga hamnar i brottslighet och hur vi samarbetar med polisen för att göra kommunen tryggare. 3. Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Trygghet kan ses som en subjektiv upplevelse kopplad till säkerhet. Ofta, men inte alltid, finns ett samband mellan upplevd trygghet och faktisk trygghet. Även den till synes omotiverade otryggheten är väl värd att ta på allvar eftersom den inverkar negativt på människors liv. Ett brott är en handling som är straffbar enligt lag. Det finns ingen specifik lag som reglerar kommunens brottsförebyggande arbete. Vårt mål är att skapa trygghet i kommunen, därför tar kommunen ett ansvar för att samordna och leda det brottsförebyggande arbetet. Kommunen har en närvaro i lokalsamhället som ingen annan myndighet har. DET HÄR GÖR DU Du som enskild har ett ansvar för att vi ska kunna leva i ett tryggt och säkert samhälle. Du kan förebygga och minska brott genom att exempelvis lämna tips, upplysning och anmäla brott till polisen, hjälpa den som är i livsfara och vittna i rättegång. DET HÄR GÖR VI I KOMMUNEN Oxelösunds kommuns inriktning är öka graden av upplevd trygghet, minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar av brott. Ungdomar är en prioriterad målgrupp i detta arbete. 11

16 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Arbetssätt Medborgarlöfte Oxelösunds kommun och polisen samverkar i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Utgångspunkten för en fungerande samverkan är att kommunen och polisen analyserar det aktuella läget och därefter enas kring en gemensam uppfattning om vilka problem som finns lokalt. Som en del av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet har kommunen och polismyndigheten gemensamt utformat ett så kallat med borgarlöfte Den gemensamma problembilden utgör sedan grunden för en gemensam samverkansöverenskommelse där vi kan prioritera vilka områden samverkan ska ske och vilka åtaganden var och en har i detta arbete. Arbetet för att uppdatera den gemensamma problembilden mellan kommunen och polisen sker kontinuerligt och mynnar ut i en årlig handlingsplan kopplad till samverkansöverenskommelsen. 12 Medborgarlöftet utgår från en lokal problembild som har tagits fram och prioriterats, bland annat genom dialog med kommuninvånare och medarbetare inom polisen och kommunen.

17 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Här beskriver vi det olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete som görs utifrån lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarlig och explosiv vara. Vi redogör också för den sotningsverksamhet som kommunen ansvarar för. 4. Skydd mot olyckor Riskbild Sörmlandskustens räddningstjänst som ansvarar för detta område verkar i en storstadsnära region med kraftig tillväxt. Riskbilden omfattar många skiftande händelsetyper vilket ställer krav på goda räddningsresurser och en organisation där medarbetarna har en bred kunskap, kompetens och förmåga att under varierande förhållanden arbeta före, under och efter en olycka. Sjöar och vattendrag Skred/ras Väder E4 Järnväg Anlagd brand SSAB1 Klimatpåverkan Skavsta Flygplats1 Trosa kåkstad AGA1 Skog Studsvik 1 Vårdboenden Trafik-/transportolycka Höghusbebyggelse Hamnar Sabotage Sjukhus Större oljeskada Samlingslokaler Vansinnesdåd Skadegörelse Översvämning/höga flöden Svafo1 Oxelösunds hamn1 Risker i hela verksamhetsområdet Riskbilden i verksamhetsområdet kännetecknas av: Kulturhistorisk bebyggelse Stora idrottsanläggningar Deponianläggningar Sommarstugeområden 1) Omfattas av Sevesolagstiftningen6 och/eller av Lag om Skydd mot olyckor 2 kap 4 6 Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor SFS (1999:381) 13

18 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Riskbilden är utgångspunkten för kommunens förberedelser för räddningsinsats. Dessa förberedelser beskrivs under rubriken Beredskap för räddningstjänst (sid 23) samt i ett informationsblad riktat mot allmänheten om typolyckor och räddningstjänstens förmåga. Lokala risker inom kommunen Oxelösunds kommuns riskanalys 7 visar att riskbilden inte förändrats nämnvärt sedan förra handlingsprogrammet. Riskbilden är till stor del kopplad till järnverket (SSAB och AGA) och till Oxelösunds hamn. Dessa företag bedriver en sådan verksamhet att de klassas som så kallade Seveso-företag 8 och som farliga verksamheter 9 Kommunen har också en kuststräcka mot Östersjön och en skärgård med permanentboende. Området är viktigt för fritidsaktiviteter och lockar många turister samtidigt som tillgängligheten för räddningsinsatser är begränsad vid exempelvis drunkning, personskador, miljöskador eller bränder. Kusten är också utsatt för risker genom den ökande fartygstrafiken. Det gäller inte minst oljetransporter från ryska hamnar och det oljepåslag som fartygshaverier kan innebära i en känslig och svårsanerad miljö. Områden med risk för ras och skred är förhållandevis väl kända och det finns exempelvis skredriskkarteringar för områden med redan bebyggd mark. Kommunen har vidtagit förebyggande åtgärder på flera platser och tar hänsyn till skredrisker i sin samhällsplanering. Anläggningar där en olycka riskerar att orsaka allvarliga skador på människor eller miljön ska enligt lagen ha egen beredskap med personal och utrustning för att hindra eller begränsa sådana skador. Därför har exempelvis SSAB en egen så kallad industriräddningstjänst. Särskilda objekt Inom Sörmlandskustens räddningstjänsts geografiska område finns ett antal objekt vars riskbild sticker ut från mängden. Dessa behandlas som Särskilda objekt. De särskilda objekten består av verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen, bedriver farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor och större komplexa objekt i övrigt. Samverkan mellan de Särskilda objekten och Sörmlandskustens räddningstjänst sker vid till exempel ny- eller ombyggnad, insatsplanering, utbildning eller övning. Förändringar i riskbilden Tillväxt Tillväxten i regionen bidrar till utökade risker framöver. Den planerade nya järnvägsförbindelsen Ostlänken förväntas påverka utvecklingen i regionen som helhet och i synnerhet verksamheter knutna till Skavsta flygplats. Exempel kan vara avsevärt fler flygningar, bränsletransporter, personresor och nyetableringar. Ytterligare riskkällor är bostadsbyggandets trend med allt fler höga hus, förtätning av stadsdelar, ökat antal äldre som bor kvar hemma och utvecklingen av transporter till och från hamnen i Oxelösund. Klimatförändringar Enligt forskningsrön från SMHI 10 kommer klimatförändringarna sannolikt att medföra längre nederbördsperioder, fler fall av extrem nederbörd och extrema vindar samt högre havsnivåer med ökad risk för översvämningar, skred och andra skador. Det kan öka risken för störningar och avbrott i samhällsviktiga verksamheter. 7 Riskanalys Sörmlandskustens räddningstjänst 2012 (dnr ROS 13/12) samt Riskanalys inför arbetet med ett nytt handlingsprogram för en säker och trygg kommun (daterad ) 8 Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:381) 9 Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) 10 (sök klimatforskning ) och MSBs rapport Klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap en översikt 14

19 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Samhällsutveckling Samhällsutvecklingen medför också att sociala strukturer, värderingar och normer förändras över tiden. Det kan bland annat ses i att det finns ett tydligt samband mellan segregation, socioekonomisk stress och antalet anlagda bränder (SP 11 ). Det är rimligt att anta att även andra skadehändelser och olyckor har samma koppling. Ökade flyktingströmmar gör att fler tillfälliga och provisoriska boenden kan komma att skapas vilket ställer ökade krav inom tillsyn, utbildning och information kopplat till dessa boenden. Omvärldsbevakning och framtiden För att kunna möta de förmodade eller förväntade förändringarna i riskbilden bedriver kommunen på olika sätt en aktiv omvärldsbevakning i analys arbetet och i planeringen av åtgärder mot framtida hot. Mål Nationell inriktning Det finns två nationella mål i Lagen om skydd mot olyckor. Ett av målen är att människors liv och hälsa samt egendom och miljö ska erbjudas ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor med hänsyn till de lokala förhållandena.det andra är att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. MSB har även på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan, med visionen att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i Sverige. 11 SP rapport 2013:22: Anlagd brand ett samhällsproblem 15

20 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun DET HÄR GÖR DU Du som enskild medborgare har det främsta ansvaret för att skydda ditt liv och din egendom och att inte förorsaka olyckor. Det innebär att du är skyldig att genomföra rimliga åtgärder för att uppfylla ditt ansvar. Du som äger eller innehar en byggnad eller annan anläggning har särskilda krav på dig att ha utrustning för brandskydd och sköta utrymning vid brand och andra olyckor. Du ska också i vissa fall dokumentera ditt brandskydd. DET HÄR GÖR VI I KOMMUNEN Oxelösunds kommun arbetar för ett säkrare och tryggare samhälle där ingen människa kommer till skada och där inga olyckor inträffar i enlighet med MSB:s nollvision. De prioriterade grupperna i det förebyggande arbetet är barn, äldre och personer med särskilda stödinsatser från samhället. Först om du själv, eller med hjälp av någon annan, inte kan ingripa vid olyckshändelser eller överhängande fara för en olyckshändelse, har kommunen eller staten en skyldighet att ingripa genom räddningstjänst. FÖRE EN HÄNDELSE Ansvarig Medverkande Indikator Effektmål Antalet händelser som leder till räddningsinsats ska fortlöpande minska i förhållande till riskbilden Stat Kommun Den enskilde Stat Kommun Den enskilde Egen statistik: Anlagd brand Utvecklad brand i byggnad SKL:s Öppna jäm förelser Den enskildes förmåga att före bygga och hantera oönskade händelser ska fortlöpande öka Stat Kommun Den enskilde Stat Kommun Den enskilde Egen statistik: Förekomst av brandvarnare och släckutrustning Inkomna Onödiga brandlarm Analys av Insats rapporter (allmänhetens beteende) MSB:s trygghetsmätnining Prestationsmål Utbilda, informera och ge råd inom det olycksförebyggande området SKRTJ Kommunens övriga aktörer i samverkan med SKRTJ Skorstensfejarmästare Egen statistik: Utbildnings- och informations insatser Tillfällen med eldningsinformation vid brandskyddskontroll 16

21 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Ansvarig Medverkande Indikator Prestationsmål Genomföra tillsyn samt myndighetsutövning inom LSO och LBE SKRTJ Skorstensfejarmästare Egen statistik: Genomförda tillsyner i offentliga miljöer och i hemmiljö Genomförda brandskyddskontroller och ärenden om egen sotning Servicemätning Nöjd kund index Fortsätta arbetet med att ta fram en plan för säkerhet vid vatten Utpekad aktör i kommunen Utbildningsförvaltningen Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur och fritids förvaltningen SKRTJ Framtagen plan SKRTJ: Sörmlandskustens räddningstjänst LBE: Lagen om brandfarliga och explosiva varor LSO: Lagen om skydd mot olyckor Arbetssätt Information och utbildning Information och utbildning är en viktig del av det förebyggande arbetet och sker främst genom anpassade utbildningar för olika grupper inom skola och annan offentlig sektor, näringslivet, organisationer, föreningslivet, med flera. Syftet med informationen och utbildningarna är att ge den enskilde en god möjlighet att skydda sitt liv och sin egendom och att inte orsaka olyckor. Drygt personer, eller ca 10 procent av invånarna i regionen, nås årligen av utbildning och information i någon form. Tillsyn, tillstånd och skriftlig redogörelse för brandskyddet Sörmlandskustens räddningstjänst bedriver tillsyn över den enskildes skyldigheter att ha ett skäligt brandskydd 12 samt över hanteringen av brandfarliga och explosiva varor 13. Medverkan sker även vid tillsyn av åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 14. Tillsynen planeras och bedrivs enligt ett lokalt styrdokument, Tillsynsprocessen. I dokumentet beskrivs även hanteringen av den skriftliga redogörelsen som är föreskriven. Som ett led i arbetet med nollvisionen för brandskydd 15 riktas ett fortsatt fokus mot olika typer av tillsyner och genomgångar av bostadsmiljöer. Sörmlandskustens räddningstjänsts uppgifter inom lagen om brandfarliga och explosiva varor (tillsyn och tillstånd) är reglerade via avtal med respektive 12 Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) 13 Lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) 14 Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:381) 15 sök Nollvision 17

22 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun kommun. Vilka som får utföra vad inom det brandförebyggande arbetet styrs via särskild delegationsordning. Sotning och brandskyddskontroll Kommunen ansvarar för sotning (kallas även rengöring av fasta förbränningsanordningar) och brandskyddskontroll. Tidsintervall för brandskyddskontroll (så kallade frister) föreskrivs av MSB. Frister för sotning och andra frågor som tillhör området beslutas av kommunen. I Oxelösunds kommun genomförs det praktiska arbetet inom sotning och brandskyddskontroll av en entreprenör. Verksamheten följs upp av en tjänsteman från kommunen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan behörig person utföra sotning på den egna fastigheten, om sotningen kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Vilka som får utföra vad inom området styrs via särskild delegationsordning. Vid brandskyddskontroller kontrollerar vi även om det finns brandvarnare och handbrandsläckare. Du får samtidigt information om brandskydd och hur du eldar rätt i din kamin, kakelugn eller öppna spis. Rådgivning För att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt intentionerna i lagen om skydd mot olyckor har Sörmlandskustens räddningstjänst rådgivning inom flera olika områden, bland annat i bygg- och planprocessen. Inom området rådgivning finns ett flertal informationsblad framtagna, bland annat om utrymning med hjälp av Sörmlandskustens räddningstjänst (stegutrymning) och en vägledning 16 för riskhänsyn i planprocessen kopplat till transporter av farligt gods. Eldningsförbud I de lokala hälsoskyddsföreskrifterna för Oxelösunds kommun står att det inom detaljplanerat område endast är tillåtet att elda trädgårdsavfall eller valborgsmässobål under tiden 1 oktober 1 maj. Tjänstemän från Sörmlandskustens räddningstjänst kan avråda från eldning eller utfärda eldningsförbud enligt särskild delegationsordning. Vattensäkerhet Oxelösunds kommun ska fortsätta arbetet med att ta fram en plan för säkerhet vid vatten. Arbetet inriktas mot svenska livräddningssällskapets kriterier för En vattensäker kommun 17. UNDER EN HÄNDELSE Ansvarig Medverkande Indikator Effektmål Räddningsinsatsen ska påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt utifrån en grundberedskap SKRTJ SOS Alarm Omkringliggande räddningstjänster, industri räddningstjänster samt andra samverkande organisationer inom området I väntan på räddning (IVPR) Egen statistik: Responstider i öppna jämförelser Insatsutvärderingar Räddat värde 16 Vägledning om farligt gods i fysisk planering i Södermanland

23 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Ansvarig Medverkande Indikator Effektmål Brand ska upptäckas och släckas inom två minuter i byggnader där människor finns närvarande Kommun Stat Den enskilde Egen statistik: Förekomst av Brand - varnare och släckutrustning Inkomna Skarpa brandlarm Analys av Insatsrapporter (allmänhetens beteende) Trygghetsmätning från MSB Prestationsmål Skapa förutsättningar för säkra och effektiva räddningsinsatser genom planering, övning och uppföljning/utvärdering SKRTJ SOS Alarm Särskilda objekt Omkringliggande räddningstjänster Genomfört övningsprogram Insatsutvärderingar Öka förmågan till tidigt ingripande, exempelvis med FIP (första insatsperson). SKRTJ Egen statistik över antalet stationer med FIP Responstider i öppna jämförelser Driva utvecklingen med att den enskilde eller andra samhällsresurser ska påbörja skadeavhjälpande åtgärder innan räddningstjänsten kommer på plats SKRTJ Vård- och omsorgsförvaltningen Den enskilde Antal resurser för IVPR Antal områden med förstärkt medmänniska Analysera och föreslå ett koncept för återkoppling eller krisstöd till drabbade vid en oönskad händelse SKRTJ Vård- och omsorgsförvaltningen Aktörer från kommunens POSOM verksamhet Framtaget förslag SKRTJ: Sörmlandskustens räddningstjänst IVPR: Arbetssättet I väntan på räddningstjänst, se nästa sida. FiP: Förste Insatsperson 19

24 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Arbetssätt Vi begränsar skadorna Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser där det behövs snabb hjälp genom insatser från samhället. Vid olyckor och andra nödlägen kan du som enskild få hjälp från kommunens organisation för räddningsinsats, Sörmlandskustens räddningstjänst. Hjälpen består dels av en första insats med en eller flera personer dels ökade resurser som byggs på utifrån behov. Du kan läsa mer om dessa resurser under avsnittet Beredskap för räddningstjänst längre fram i detta kapitel. Vi samverkar med andra Såväl före som efter en olycka behövs samverkan med andra myndigheter och resurser. Det kan röra sig om förstärkning av räddningsresurser från närliggande räddningstjänster men även om andra organisationer som agerar vid en olycka. Räddningstjänsten har avtal om insats i annan kommun med angränsande kommuner. Landstinget Oxelösunds kommun har genom Sörmlandskustens räddningstjänst avtal med landstinget om att närmaste räddningstjänstsresurser kan larmas vid förmodat hjärtstopp, så kallat I väntan på ambulans eller IVPA-larm genomförde Sörmlandskustens räddningstjänst totalt insatser per år vid hjärtstopp och trenden är ökande. En av landstingets katastrofcontainrar är placerad på brandstationen i Oxelösund. Sörmlandskustens räddningstjänst har i uppgift att transportera ut containern och upprätta en uppsamlingsplats med uppvärmt tält, så att akutsjukvården kan bedriva sjukvård under tak på en olycksplats någonstans i regionen. Polisen Tack vare ett samarbete mellan polis, landsting och länets räddningstjänster är vi med och ger snabb hjälp när någon hotar att ta livet av sig. När SOS tar emot samtal om självmordsbenägna personer larmas alla ovanstående aktörer för att så tidigt som möjligt kunna avbryta händelseförloppet. Så kallade hot om suicid var tidigare enbart polisens ärende men sedan 2013 är betydligt fler personer i Sörmland utbildade att hantera dessa händelser genomförde Sörmlandskustens räddningstjänst totalt 21 insatser kopplat till hot om självmord. Mellan januari och maj 2015 genomfördes 19 sådana insatser. Sambruk Sörmlandskustens räddningstjänst har sedan 2013 deltagit i ett forum som kallas dialogmöte om sambruk. Syftet är att dela goda idéer för att kunna förenkla, effektivisera och använda den kommunala resursen på ett bra och effektivt sätt och då i första hand innan och i samband med olyckor och olyckshändelser. Några av de arbetssätt som kan vara tillämpbara i en framtid är: konceptet I väntan på räddning (IVPR) där t.ex. sjukvårdspersonal och teknisk personal som är ute runt om i kommunen har de förutsättningar som krävs för att kunna göra ett första ingripande vid en händelse i dess närhet gemensam kommunsamordningscentral mellan flera kommuner som tar emot larm om brand, inbrott, kommunala fastighetsjourer och trygghetslarm förstärkt medmänniska där boende i ett område får larm och kan hjälpa till vid hjärtstopp, brand m.m. i sitt närområde 20

25 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun EFTER EN HÄNDELSE Ansvarig Medverkande Indikator Effektmål Räddningstjänsten ska dra och sprida lärdomar från inträffade händelser och därigenom genomföra effektivare olycksförebyggande arbete tillsammans med effektivare räddningsinsatser SKRTJ Övriga aktörer i kommunen Andra räddningstjänster Polisen Trafikverket Statens haverikommission Systematik för erfarenhetsåterföring från egna och andras händelser MSB Prestationsmål Fördjupade olycksundersökningar utförs vid behov efter insats och händelser inom kommunala verksamheter SKRTJ Aktör i kommunen Aktörer i kommunen Andra räddningstjänster Polisen Trafikverket Egen statistik över utförda fördjupade olycksundersökningar Statens haverikommission MSB SKRTJ: Sörmlandskustens räddningstjänst MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Arbetssätt Analys och olycksundersökningar När en olycka har inträffat som krävt en räddningsinsats ska den utredas. Efter varje insats skrivs en insatsrapport. Om det finns behov av en djupare undersökning kan en utökad olycksundersökning genomföras. Beroende på behov och intresse kan den utökade undersökningen vara mer eller mindre omfattande. Vid behov utreder Sörmlandskustens räddningstjänst även olyckor från annan kommunal verksamhet. Lärande från insatser sker inte bara genom egna utredningar efter olyckor utan också genom att andras erfarenheter analyseras och sprids i organisationen. 21

26 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Organisation Vår förmåga Din egen insats gör skillnad Lagen om skydd mot olyckor utgår från principen att den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom. Att den enskilde aktivt förebygger olyckor och har beredskap för att ingripa när något händer påverkar i högsta grad vår möjlighet till en framgångrik räddningsinsats. Bemanning, områden och anspänningstider (maxtid från att larmet når räddningstjänsten till att styrkan rycker ut): Högre ledningsfunktioner Nyköping 90 s Heltid Nyköping Beredskap 10/8 min Dag/Kväll & helg Oxelösund 5 min Beredskap Trosa Gnesta 5 min 5 min Beredskap Beredskap RC STAB Vrena 5 min Beredskap Nävekvarn 5 min Nävekvarn Målsättn: Frivilligt värn Tystberga Frivilligt värn Beredskap 10 min Kila Frivilligt värn Målsättn: 10 min Målsättn: 10 min Gåsinge Frivilligt värn Målsättn: 10 min Skavsta Flygplatsräddningstjänst Studsvik Industriräddningstjänst! I byggnadstekniska frågor måste även hänsyn tas till de olika insatstiderna i regionen. Då kan inte heller värnen tillgodoräknas som en förmåga efter- SSAB som de inte har obligato- Industriräddningstjänst risk tjänstgöring. Kontakta oss för mer information. Räddnings enhet Oljeskyddsförråd 22 Höjdenhet Kemdykare Vatten enhet Lednings enhet Sjukvårdstält. (förvaring/montering åt landstinget.) FIP enhet I väntan på räddning Räddnings båt Räddnings båt Tung räddning Brandman Industri styrka Styrkeledare Insatsledare/ RCB Dykare RC STAB Räddningscentral Brandstationen Nyköping Egen organisation eller stabsorga nisation Sörmland. Beredskapsformen varierar beroende på om det är natt/ helg eller dagtid vardagar

27 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Hur snabbt kommer vi fram? Sörmlandskustens räddningstjänst bedriver räddnings- och säkerhetsarbete i Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner. Verksamheten är en del av Nyköpings kommun och uppdragen i de övriga tre kommunerna regleras i civilrättsliga avtal. All personal är därför anställd av Nyköpings kommun men kan vara placerad i Oxelösunds kommun. Läs mer om detta under avsnittet Beredskap för räddningstjänst. Den tid det tar från att du ringer 112 till att räddningstjänsten är på plats kallas responstid. Tiden redovisas som mediantid i minuter och följs kontinuerligt upp av räddningstjänsten. Responstider Källa: SKL:s Öppna jämförelser Gnesta 18,4 min 14,4 min 18,4 min 14,0 min Nyköping 13,6 min 14,3 min 12,3 min 14,1 min Oxelösund 12,1min 12,7 min 10,7 min 12,5 min Trosa 16,3 min 17,4 min 17,4 min 15,7 min Beredskap för räddningstjänst Beredskap för räddningstjänst upprätthålls av en operativ organisation som är bemannad dygnet runt. Samtliga resurser kan användas i hela regionen; Nyköping, Gnesta, Oxelösund och Trosa och beskrivs i bilden här intill. Beredskapen är dimensionerad för att med en snabb första insats klara de enligt riskanalysen mest frekventa olyckstyperna och för att efter en styrkeuppbyggnad kunna göra en samlad insats med de taktiska enheter som krävs vid större sällanhändelser som kan inträffa. Kompetens- och utrustningsfördelning beskrivs djupare i styrdokument för räddningstjänstens övningsverksamhet. Räddningsinsats Heltidsbemanning I Nyköpings tätort finns en brandstation med bemanning dygnet runt. Här ska räddningsfordon vara på väg mot skadeplats 90 sekunder efter larm. Vid denna station finns bland annat vattendykare som bemannas under minst två tredjedelar av året. Stationen i Nyköping fungerar som servicestation åt övriga brandstationer med både extra räddningsfordon och materiel. Räddningspersonal i beredskap I Nyköpings tätort, Vrena, Nävekvarn, Gnesta, Oxelösund och Trosa finns brandstationer med räddningspersonal i beredskap (RiB). På dessa platser förutom Nyköping ska räddningsfordon vara på väg mot larmadress 5 minuter efter larm. I Nyköpings tätort ska räddningsfordon vara på väg mellan 8-10 minuter beroende på tid på dygnet. Första insatsperson (FiP) finns på två orter, Gnesta samt i Nävekvarn. FiP innebär att en brandman/ styrke ledare har ett utryckningsfordon med sig under beredskapen. Vid larm åker FiP direkt till skadeplats vilket innebär att hjälpen kan komma fram tidigare. Vårt mål är att Första Insatsperson införs i Vrena, Oxelösund och Trosa med start under

28 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Räddningsvärn/frivillig brandkår I orterna Gåsinge, Kila, Nävekvarn och Tystberga finns räddningsvärn/frivillig brandkår. Eftersom verksamheten bygger på frivillighet är målet att fyra personer med räddningsfordon rycker ut inom 10 minuter efter ett larm. Resurser för eventuella samtidiga händelser Grundberedskapen för räddningsinsatser är dimensionerad för en första händelse. Planering inför eventuella samtidiga händelser samt strategiska åtgärder för att skapa en beredskap under pågående insats hanteras av räddningstjänstens högre ledningsfunktioner. Detaljerad beskrivning av ledningsfunktionerna finns i Sörmlandskustens räddningstjänsts handbok operativ ledning och samverkan. Industri/flygplats SSAB i Oxelösund och Studsviks kärntekniska anläggning har industriräddningstjänster och Skavsta flygplats en flygplatsräddningstjänst. Det finns avtal med SSAB och Studsvik om att använda deras resurser vid kommunal räddningstjänst utanför respektive industriområde. Stöd från andra räddningstjänster Sörmlandskustens räddningstjänst har avtal om så kallad gränslös räddningstjänst med räddningstjänsterna i Sörmland, Södertörns brandförsvarsförbund och Räddningstjänsten Östra Götaland. Organisationerna ska hjälpa varandra både som förstärkning och vid första insats. Överenskommelsen innebär att närmaste styrka alltid larmas. Dessutom har vi tillgång till MSB:s förstärkningsresurser inom skogsbrand, översvämning, oljeutsläpp och kemikalieolyckor. När personal ur beredskapen deltar i aktiviteter som till exempel egen övning, utbildning och information till enskilda eller vid tillsyner kan anspänningstiderna bli något längre än normalt. Sjöräddning Sörmlandskustens räddningstjänst är representerad i Sjöfartsverkets sjöräddningsråd för samverkan kring räddningsinsatser i kustområdet. De kommunala räddningsstyrkorna (se bild på sid 22) är en resurs även vid räddningstjänst på statligt vatten där Sjöfartsverket och Kustbevakningen är ansvariga för livräddning respektive miljöräddning. Information om gränsområden finns i stycket om Hamnar och deras gränser i vattnet. Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner har även en oljeskyddsplan för Östersjökusten. Den ideella föreningen Sjöräddningssällskapets närmsta stationer ligger i Trosa och Arkösund. Där finns bland annat tyngre båtar och svävare placerade. Flygräddning Om en saknad luftfarkost hittas på marken eller i insjöar, vattendrag, kanaler och hamnar ansvarar kommunen för räddningstjänsten. Sörmlandskustens räddningstjänst bedriver utbildning för blivande brandmän och befäl på flygplatser. Räddningsledning Ledning av räddningsinsatser sker utifrån Sörmlandskustens räddningstjänsts handbok för operativ ledning och samverkan. I Sörmland finns även den särskilda stabsorganisationen Stab Sörmland som övas kontinuerligt och kan aktiveras vid en olycka. Förmåga att genomföra och leda räddningsinsatser Organisationen är anpassad att kunna hantera de vanligaste olyckorna med egna resurser och kunna leda och samverka med tillkommande resurser vid en större olycka. Förmågan kan ökas från en första ledning av enskild enhet till att leda en styrka på 90 personer insatta inom 90 minuter vid en omfattande insats. Plan för räddningsinsatser för Sevesoföretag finns som ett underliggande dokument till handlings- 24

29 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun programmet tillsammans med en informationsbroschyr som heter Om larmet går. Mål med fordon, materiel och kompetens beskrivs i särskilda styrdokument och verksamhetsplaner. Vill du läsa mer? Typolyckor och räddningstjänstens förmåga Handbok för operativ ledning och samverkan Plan för räddningsinsatser för Sevesoanläggningar Stab Sörmland Om larmet går information till allmänheten vid Sevesoanläggningar Se Högre ledningsfunktioner inom Sörmlandskustens räddningstjänst Räddningschef i beredskap (RCB), ska svara på telefon direkt och Rakel inom 90 sekunder samt befinna sig inom Sörmlandskustens räddningstjänsts insatsområde. RCB fungerar också som Tjänsteman i beredskap och stöd till kommunledningarna vid större händelser och kriser i Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa (för TiB se kapitel Krisberedskap). Insatsledare ska svara på samband, Rakel och telefon direkt. Hur insatsledaren kan röra sig inom området beror på heltidsstyrkans storlek. Sörmlandskustens räddningstjänsts förmåga att hantera kemikalieolyckor är under utredning utifrån regionens riskbild och närliggande resurser. Hamnar och deras gränser i vattnet Den kommunala räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatser inom hamnområdet. I följande bilder förklarar vi detta område genom avvikande färgmarkering. I Nyköping, bild 1 nedan, begränsas området av Stadsfjärden, väster om meridianen genom Brandholmens fyr. Utalarmering och radiokommunikation Utalarmeringstjänsten upphandlas av länets kommuner under Regeringens alarmeringsutredning beräknas bli klar under senare delen av 2016 och en förändring av alarmeringsuppdraget beräknas tidigast kunna vara infört För att kommunicera med varandra och med andra aktörer använder Sörmlandskustens räddningstjänst den digitala kommunikations- och larmmottagningsutrustningen Rakel ( Radiokommunikation för effektiv ledning ). Det är ett landstäckande kommunikationssystem där vi kan kommunicera med SOS, polis och ambulans på väg till och under en insats. Studsvik, bild 2 på nästa sida, begränsas området av den del av hamnområdet som enligt sjökortet är stängt för obehöriga och markeras av bojar i Tvären. 25

30 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun I Trosa, bild 3 nedan, begränsas området till vattnen Tureholmsviken, Trosa Hamn och Östra stadsfjärden, begränsade av en linje från nordöstra udden vid Eknäs rakt österut mot Öbolandet i väster och i öster en linje från Stora Kronskärs sydligaste udde rakt västerut mot Lilla Kronskär. Varning till allmänheten Vi kan varna och informera kommuninvånare vid allvarligare olyckshändelser via talmeddelande till fast telefoni och via SMS till adressregistrerade mobiltelefoner. Yttre larm via VMA-signalen (viktigt meddelande till allmänheten) finns i tätorterna Nyköping och Oxelösund. Varningen åtföljs av aktuell information, råd och anvisningar i radio och TV. Vidare information kan sökas på till exempel webbplatsen Krisinfo.se, informationsnumret eller på kommunens webbplats. Läs också om kriskommunikation under kapitlet Krisberedskap. Utomhuslarmet består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunder tystnad, i minst 2 minuter. Höjd beredskap Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) bygger på fredsräddningstjänstens grund och dimensioneras efter den aktuella hotbilden. Oxelösund, bild 4 nedan, begränsas området till vattnen innanför linjen Djursgravens västra sida till Jogersös nordvästra udde, via Käntingen till Femöre, linjen östra spetsen Ljungholmen till nordvästra udden Furön (Bjurshalsen), Furöns norra strandlinje till nordöstra spetsen Furön, via kumlet nordöst Furön till Danviksholmens norra spets därefter nordvart via västra sidan om Hästholmen, Höga Hästholmen och Korpholmen och slutligen rakt in mot Brannäs. Förändringar i säkerhetsläget i omvärlden har medfört att de statliga myndigheterna genomför en översyn av beredskapen mot väpnat angrepp. Därmed kan vi förvänta oss en ny inriktning för beredskapsförberedelserna och civilförsvaret den närmaste tiden. 26

31 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Här kan du läsa om kommunen arbete med säkerhetsskydd som består innebär bland annat skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. 5. Säkerhetsskydd Hotbilder i samhället förändras ständigt och påverkas av samhällsutvecklingen både i Sverige och utomlands. Hoten har dessutom blivit mer avancerade, komplexa, globala och svåra att förutsäga. Den politiskt motiverade brottsligheten har ökat och berör säkerhetsskyddet eftersom vissa av dessa krafter är tydligt antidemokratiska. Sårbarheten inom IT-området är en växande utmaning samtidigt som metoderna att störa olika IT-funktioner blir allt mer sofistikerade. Säkerhetspolisen bedömer att dessa hot kommer att öka i framtiden. Konsekvenserna kan bli allvarliga för vissa verksamheter och de kan även påverka rikets säkerhet. Antalet inringda hot och andra typer av sabotage mot olika verksamheter tenderar också att öka. Nedanstående rubriker utgör exempel på objekt eller arbets områden där otillbörlig informationsinhämtning, obehörigt intrång, spioneri, terrorism eller förberedelser inför kris eller krig ska förhindras eller försvåras: Information (informationssäkerhet) Nyckelbefattningar (säkerhetsprövning) Handlingar och dokument EL- och VA-försörjning Beredskapsplaner Översiktliga riskanalyser Totalförsvarsmaterial Säkerhetskänsliga uppgifter Data/IT-Media Personalutredningar och registerkontroll Politiskt motiverad brottslighet 27

32 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Mål Nationell inriktning Säkerhetsskyddet ska förebygga att: uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet). obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till uppgifter som avses i ovanstående punkt eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning). personer som inte är pålitliga från säkerhetsskyddperspektiv deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning). Säkerhetsskyddet ska utformas så att: myndigheten beaktar/tar hänsyn till enskildas rätt att enligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar behovet av skydd vid automatisk informationsbehandling särskilt beaktas tillträdesbegränsningar inte mer än nödvändigt inskränker den enskildes rätt att röra sig fritt Säkerhetsskyddet ska i övrigt förebygga terrorism. DET HÄR GÖR VI I KOMMUNEN Det ska finnas ett säkerhetsskydd i verksamheten som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Effektmål Informationssäkerhet Tillträdesbegränsning Säkerhetsprövning Ansvarig Medverkande Indikator Säkerhetsskyddschef Prestationsmål Genomföra säkerhetsanalys Säkerhetsskyddschef Berörda verksamheter Beslut i Kommunstyrelsen Informera och vid behov initiera utbildning för berörda verksamheter Säkerhetsskyddschef Berörda verksamheter Ta fram plan med årliga aktiviteter inkl. uppföljning baserad på säkerhetsskyddsanalysen Säkerhetsskyddschef Berörda verksamheter Bokslut Organisation I Oxelösunds kommun är kommunchefen säkerhetsskyddschef, med kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsstrateg som ersättare. 28

33 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Här kan du läsa om hur vi arbetar för att förebygga kriser och hur vi gör för att våra samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera även under en kris. 6. Krisberedskap Kommunen har en krisberedskap enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544). Hur beredda vi är på att möta en extra ordinär händelse bygger på de saker vi genomför för att hantera störningar och olyckor i vardagen. Syftet är att vi ska ha förmåga att motstå störningar och olyckor och att kunna hantera konsekvenserna av det inträffade. Vår förmåga i fredstid är också grunden för hur vi planerar för höjd beredskap och krig. Riskbild Riskbilden kan förändras snabbt och inträffade händelser visar att det otänkbara sker. Exempel på tänkbara extraordinära händelser: Terrorhandlingar Klimatförändringar Epidemier/pandemier Värmeböljor Längre avbrott i el, vatten och IT-system Allvarlig/extraordinär händelse Med allvarlig eller extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Mål Nationell inriktning Övergripande mål och principer Samhällets krishantering syftar till att upprätthålla de grundläggande och samhällsviktiga funktionerna även vid en svår påfrestning genom att vidta åtgärder för att förebygga identifierade risk- och sårbarheter och ha förmåga att hantera uppkomna kriser. 29

34 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Målen för samhällets krisberedskap är att: Skydda människors liv och hälsa Värna samhällets funktionalitet Upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter Förmågan att klara en extraordinär händelse byggs ur ett underifrånperspektiv och baseras på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet enligt tre principer: Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar även under krissituationer och under höjd beredskap. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra. Likhetsprincipen En verksamhets organisering och lokalisering vid en kris eller under höjd beredskap ska så långt som möjligt överensstämma med hur ordinarie organisation ser ut. Närhetsprincipen En kris ska, så långt som det är möjligt, hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. DET HÄR GÖR DU Du som enskild bör ta ett eget ansvar för att ha en viss grundberedskap för att hantera tillfälliga bortfall av ström, telefoni, värme och vatten. Det är också viktigt att följa myndigheternas anvisningar och övrig information vid en kris. Du hittar flera råd på exempelvis Civilförsvarsförbundets webbplats och på MSB:s webbplats insakerhet.se DET HÄR GÖR VI I KOMMUNEN Kommunen har i krisberedskapsfrågor ansvar såväl för sina egna sårbarheter och sin egen förmåga, som för att samordna frågorna i kommunens geografiska område. (se även rubriken Samverkan längre fram i detta kapitel) Uppgifter som åligger kommunen enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) kan sammanfattas i följande punkter: Kommunen ska: ha god kunskap om risker och sårbarhet. planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. ha god förmåga att hantera en extraordinär händelse och ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen. samordna all krishantering i sitt geografiska område. Ansvarig Medverkande Indikator Effektmål Minska sårbarheten i samhällviktiga verksamheter för att de ska kunna fungera även under pågående kriser Prestationsmål Vidta åtgärder för att säkerställa alternativ elförsörjning (reservkraft) till prioriterade samhällsviktiga funktioner Säkerhetsstrateg SKRTJ Styrel 30

35 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Prestationsmål Säkerställ bemanning i samhällsviktig verksamhet genom att se över och eventuellt uppdatera pandemiplanen från Ansvarig Medverkande Indikator Personalchef Genomför övning på förvaltningsnivå för hantering av en situation utan elförsörjning och/eller en situation utan vattenförsörjning. Säkerhetsstrateg UF, VOF Löpande jobba med att identifiera sårbarheter för att kunna vidta sårbarhetsreducerande åtgärder för samhällsviktiga verksamheter (RSA) Säkerhetsstrateg KSF, UF, VOF Antal RSA Effektmål Utvecklat arbete inom kommunens geografiska områdesansvar Prestationsmål Genomföra övning med externa aktörer (OXSÄK) för utvecklad samverkan Säkerhetsstrateg OXSÄK Effektmål Utökad samverkan med andra myndigheter och aktörer inom krishantering Prestationsmål Genomföra utbildningar och övningar tillsammans med andra myndigheter, privata aktörer och frivilligorganisationer. Säkerhetsstrateg Genomföra övning som omfattar psykiskt och socialt omhändertagande samt bemötande av media. Säkerhetsstrateg POSOM SKRTJ Effektmål Ha en god förmåga att leda vid krishändelser eller extraordinära händelser 31

36 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Prestationsmål Aktuell och övad krisledningsplan finns Ansvarig Medverkande Indikator KF SKRTJ Antal genomförda övning- och utbildningstillfällen Det finns redundans i de tekniska system som är viktiga för kommunens förmåga att leda och kommunicera i händelse av en kris. Ändamålsenligt utrustade och robusta ledningsplatser för krishändelse Säkerhetsstrateg Säkerhetsstrateg Lokalansvarig IT-strateg Telefoniansvarig Det finns en funktion (beredskap) som har till uppgift att omvärldsbevaka, att vara kommunens kontakt mot omvärlden, att kunna initiera krisstöd eller aktivera kommunens krisledning vid en krishändelse Säkerhetsstrateg Det finns aktuella kontaktlistor till personer i kommunen med nyckelfunktioner och system Säkerhetsstrateg UF, VOF, OEAB Effektmål Kommunen har en god förmåga att hantera kriser Prestationsmål Riktlinjer och styrdokument för krisberedskap inom kommun och för kommunala verksamheter revideras KF SKRTJ Följs upp genom kommunöverenskommelsen Effektmål Medborgaren är medveten om sitt eget ansvar för sin grundberedskap vid kriser Prestationsmål Informera allmänheten om deras eget ansvar att hantera bortfall av t ex värme, dricksvatten och el SKRTJ Den enskilde Antal besök på utsedd webbplats KSF: Kommunstyrelseförvaltningen KBAD: Kustbostäder AB VOF: Vård- och omsorgsförvaltningen SKRTJ: Sörmlandskustens räddningstjänst OEAB: Oxelö Energi AB UF: Utbildningsförvaltningen OXSÄK: Kommunens säkerhetsråd 32

37 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Arbetssätt Arbetet med krisberedskap inom Oxelösunds kommun bedrivs inom de kommunala förvaltningarna och bolagen. Varje förvaltning och bolag ansvarar för sitt eget krisberedskapsarbete. Kommunens beredskapsplanering bygger på att identifiera grundläggande funktioner för samhället som måste fungera även under en pågående kris. Ett viktigt led i planeringen är att upptäcka de sårbarheter och risker som kan hota verksamheter som måste fungera även under svåra förhållanden. Denna identifiering genomförs i risk- och sårbarhetsanalyser på förvaltningsnivå (fotnot: Dnr KS.2014.xx.) Därefter planeras och vidtas åtgärder på förvaltningsnivå för att säkerställa viktiga verksamheter. Identifierade risker av övergripande slag hanteras i den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Organisation På kommunstyrelseförvaltningen finns en övergripande funktion i form av en säkerhetsstrateg som samordnar det kommunövergripande krisberedskapsarbetet. Via samverkansavtal köper Oxelösund vissa krisberedskapstjänster från Nyköpings kommuns avdelning Sörmlandskustens räddningstjänst. Via dem har Oxelösunds kommun också tillgång till konsultativt stöd i krisberedskapsfrågor. Kommunens krisledningsförmåga Kommunens förmåga att leda verksamheten i olika krissituationer och andra påfrestande situationer bygger på vardagliga och robusta strukturer med ansvars-, närhets och likhetsprincipen som grund. Kommunen har en krisledningsplan som beskriver förmåga att leda verksamheten i olika krissituationer och påfrestande situationer. Krisledningsplanen är upprättad med utgångspunkt i den överenskommelse om kommuners krisberedskap som tecknats mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) 18. Krisledningsplanen beskriver hur kommunen ska hantera extraordinära händelser och redogör för: 1. hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, 2. hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, 3. vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse Krisledningens resurser Krisledningens främsta tillgång är den egna ordinarie organisationen i enlighet med de grundläggande ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna. Andra tillgängliga resurser och instrument är bland annat dessa: Tjänsteman i beredskap (TIB) TIB är en ständigt tillgänglig kommunal tjänsteman, samordnad med rollen som räddningschef i beredskap (RCB). Kommunens tjänsteman i beredskap/ räddningschef i beredskap kan nås direkt eller via SOS Alarm, dygnet runt alla dagar på året. Kriskommunikation och kommunikatör i beredskap (KiB) Kommunikation och information är integrerade delar i kommunledningens arbete, såväl i vardagen som vid en krishändelse. Kommunikation ska användas som ett strategiskt verktyg för att nå ut med den information som allmänheten behöver. Informationen ska i första hand stödja livräddande och skadebegränsande insatser, därefter förklara och upplysa. Kommunen har alltid en kommunikatör i beredskap att kontakta vid händelser som innebär stora störningar på servicen till medborgare eller som väntas leda till stort intresse från media. Kommunikatörens roll är att hjälpa till att bedöma kommunikationsbehovet och identifiera målgrupper samt gå ut med information till dem som berörs. 18 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Dnr SKL 12/

38 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun Krisstöd Till krisledningens förfogande står en beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid katastrofer, POSOM. Krisledningschefen eller tjänsteman i beredskap beslutar om POSOM ska sammankallas. POSOM-gruppens organisation och arbetssätt beskrivs i plan för POSOM 19. Utbildning och övning Långsiktiga utbildnings- och övningsplaner utformas för all kommunal verksamhet. Organisationens kunskapsbehov när det gäller till exempel krishanteringssystemet, regelverk, stabsmetodik och kriskommunikation analyseras fortlöpande och utbildningsinsatser genomförs vid behov. Med viktiga aktörer i det regionala perspektivet sker ett mer långtgående och direkt samarbete, till exempel andra kommuner, länsstyrelse, landsting, polis, försvarsmakt, leverantörer av el och värme, särskilt känsliga objekt, övriga myndigheter och samhällsaktörer. Samverkan och samarbete sker inom alla de tre skedena, före, under och efter en händelse. Rapportering Samverkan med och rapportering till länsstyrelsen sker inom ramen för den gemensamma strategin Regional samordning av krisberedskap och räddnings tjänst i Södermanlands län. Geografiskt områdesansvar/samverkan OXSÄK är ett forum för lokal samverkan. Via OX- SÄK tillgodoses kommunens ansvar för att olika aktörer samverkar och samordnar sitt planerings- och förberedelsearbete, sina krishanteringsåtgärder samt information till allmänheten. 19 Dnr KS

39 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun 35

40

41 Tjänsteskrivelse Datum Beteckning 1(3) Kommunstyrelseförvaltningen Charlotte Johansson Telefon , Samordning flyktingmottagning/integration 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Samordning av flyktingmottagande och integration underställs kommunstyrelsens ansvar och organiseras i kommunstyrelseförvaltningen. 2. Kommunstyrelsens reglemente kompletteras under 2 enligt följande: Samordna samtliga insatser inom kommunens organisation som syftar till en bra integration av nyanlända 2. Sammanfattning Oxelösunds kommun tar idag emot betydligt fler flyktingar än tidigare år. Den nya situation som uppkommit kräver mycket resurser och ställer stora krav på samverkan mellan kommunens förvaltningar och övriga offentliga aktörer. Ansvaret för helheten behöver tydliggöras och förutsättningarna för samordning av insatser från kommunen och andra myndigheterna behöver utökas om arbetet med integration ska lyckas. En Integrationsplan är under utarbetande och under det arbetets gång har behovet av samordning blivit tydligt. Ersättningen från staten för kommunens flyktingmottagande har blivit mer och mer komplex. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar idag för kommunens flyktingmottagande och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, skola och svenska för invandrare för vuxna. För att få grepp om helheten föreslås en central samordning med ett tillägg i Kommunstyrelsens reglemente och kommunstyrelseförvaltningens organisation kompletteras med 1.00 samordnare för flyktingmottagande/ integration från Kostnaderna ryms inom ram då tjänsten föreslås finansierad genom de medel som staten ersätter kommunen med för flyktingmottagandet. Komplettarande finansiering söks från samordnings-förbundet RAR. Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

42 Tjänsteskrivelse Datum Beteckning 2(3) 3. Ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett kommunchefen i uppdrag att utreda frågan om en central placering direkt under Kommunstyrelsen, av ansvaret för kommunens flyktingmottagande och integration. 3.1 Ärendets beredning Oxelösunds kommun har sedan många år tillbaka tagit emot flyktingar. Under det senaste året har kommunen tagit emot omkring 300 nya kommuninvånare med utländsk bakgrund vilket är betydligt många fler än tidigare år. Den nya situation som uppkommit kräver mycket resurser och ställer stora krav på samverkan mellan kommunens förvaltningar och övriga offentliga aktörer. Ansvaret för helheten behöver tydliggöras och förutsättningarna för samordning av insatser från kommunen och andra myndigheterna behöver utökas om arbetet med integration ska lyckas. En Integrationsplan är under utarbetande och under det arbetets gång har behovet av samordning blivit tydligt. Ersättningen från staten för kommunens flyktingmottagande har förändrats över tid och blivit mer och mer komplext. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar enligt sitt reglemente idag för kommunens flyktingmottagande och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, skola och svenska för invandrare för vuxna. För att få grepp om helheten föreslås en central samordning med ett tillägg i Kommunstyrelsens reglemente 2 samordna insatser inom kommunens organisation som syftar till en bra integration av nyanlända. Kommunstyrelseförvaltningens organisation kompletteras med 1.00 samordnare för flyktingmottagande/integration från Kostnaderna ryms inom ram då tjänsten föreslås finansierad genom de medel som staten ersätter kommunen med för flyktingmottagandet. Erforderliga omfördelningar inom budgeten görs. Komplettarande finansiering söks från samordningsförbundet RAR. 3.2 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kommunstyrelseförvaltningen är positiv till att ansvara för samordnandet av kommunens flyktingmottagande och integration. 3.3 Koppling till andra beslut och mål Ett helhetsgrepp för samordnandet av flyktingmottagande och integration i kommunen blir en naturlig följd av det påbörjade arbetet med kommunens Integrationsplan och för att kunna nå de mål som är föreslagna vad gäller etableringen. 3.4 Äldreperspektiv Ett helhetsgrepp med en central samordnande funktion ökar förutsättningarna för äldreperspektivet. Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

43 Tjänsteskrivelse Datum Beteckning 3(3) 3.5 Barn- och ungdomsperspektiv Ett helhetsgrepp med en central samordnande funktion ökar förutsättningarna för barn- och ungdomsperspektivet. 3.6 Konsekvenser Ekonomiskt bör kommunen kunna få en bättre överblick över kostnader och möjlig statlig finansiering för hela flyktingmottagandet och integrationen. Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Kommunchef (FÅ) Ekonomichef(FÅ) Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post Org.nr

44

45 Tjänsteskrivelse 1(5) Datum Dnr KS OXL2 621 v Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Kommunstyrelsen Avräkning barn- och elevpeng 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Överföra kr från KS oförutsett till Utbildningsnämnden som avräkning av antalet barn och elever från januari-december enligt budgetreglerna. 2. Sammanfattning Från 2014 har Kommunfullmäktige infört ett resursfördelningssystem som utgår från en överenskommen barn- och elevpeng. Resursfördelningssystemet gäller för verksamheterna förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Enligt budgetreglerna ska avräkning göras gentemot Kommunstyrelsen. Avräkningen per 15 november har applicerats på december månad också för att avräkningen för 2015 ska vara genomförd i tid innan året tar slut. Om det i avräkningen per 15 december visar att det är en avgörande skillnad jämfört med avräkningen per 15 november, görs en ytterligare avräkning innan bokslutet. Avräkningen för helåret visar att det totalt sett är fler barn och elever än vad som prognostiserats i befolkningsprognosen. Det medför att Utbildningsnämnden ska beviljas ökad ramtilldelning. För perioden januari-december uppgår summan för ökad ramtilldelning till kr. Summan finansieras via KS oförutsett enligt budgetreglerna. Saldot för Kommunstyrelsen oförutsett är kr. 3. Ärendet Från 2014 har Kommunfullmäktige (KF) infört ett resursfördelningssystem som utgår från en överenskommen barn- och elevpeng. Resursfördelningssystemet gäller för verksamheterna förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Enligt budgetreglerna ska avstämning göras gentemot Kommunstyrelsen (KS). Avstämning görs genom att det faktiska antalet barn och elever som finns registrerade i utbildningsförvaltningens verksamhetssystem den 15:e i varje månad, stäms av mot det prognostiserade antalet barn och elever som Mål och budgetberedningen (MBB) beräknat utifrån befolkningsprognos inför verksamhetsåret. Det prognostiserade antalet barn och elever ligger till grund för den ekonomiska ramen som Utbildningsnämnden har beviljats av Kommunfullmäktige för 2015, på tkr. Om barn och elevantalet minskar ska Utbildningsnämnden lämna tillbaka av ramtilldelningen och om det ökar ska Utbildningsnämnden beviljas ökad ramtilldelning. Avstämningen per augusti visade att det totalt sett var fler barn och elever än vad som prognostiserats i befolkningsprognosen. I delårsbokslutet uppgår summan till tkr för ökad ramtilldelning från Kommunstyrelsen oförutsett för perioden januari-augusti Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

46 5 Tjänsteskrivelse 2(5) Datum KS Avräkningen per 15 november har applicerats på december månad också för att avräkningen för 2015 ska vara genomförd i tid innan året tar slut. Om det i avräkningen per 15 december visar att det är en avgörande skillnad jämfört med avräkningen per 15 november, görs en ytterligare avräkning innan bokslutet. Avräkningen för helåret visar att det totalt sett är fler barn och elever än vad som prognostiserats i befolkningsprognosen. Det medför att Utbildningsnämnden ska beviljas ökad ramtilldelning. Avstämt antal barn och elever multipliceras med den av Kommunfullmäktige fastställda KF barn- och elevpengen, för de olika åldrarna. KF barn- och elevpeng innehåller samtliga nettokostnader för att bedriva utbildning (personalkostnader, kost, läromedel, IT, administration, ledning, särskola, dagbarnvårdare, elevhälsa med mera) exklusive kostnader för hyra och städ som är anslagsfinansierade. I tabellen nedan redovisas avstämningen med ett snitt av antalet barn och elever för januari-december. FÖRSKOLA 1-3 ÅR KF barnoch Prognos MBB Utfall UN Differens elevpeng Summa kr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December FÖRSKOLA 4-5 ÅR KF barnoch Prognos MBB Utfall UN Differens elevpeng Summa kr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

47 5 Tjänsteskrivelse 3(5) Datum KS F-KLASS KF barnoch Prognos MBB Utfall UN Differens elevpeng Summa kr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December ÅK 1-3 KF barnoch Prognos MBB Utfall UN Differens elevpeng Summa kr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December ÅK 4-5 KF barnoch Prognos MBB Utfall UN Differens elevpeng Summa kr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

48 5 Tjänsteskrivelse 4(5) Datum KS ÅK 6-9 KF barnoch Prognos MBB Utfall UN Differens elevpeng Summa kr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December FRITIDSHEM KF barnoch Prognos MBB Utfall UN Differens elevpeng Summa kr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December GYMNASIUM KF barnoch Prognos MBB Utfall UN Differens elevpeng Summa kr Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

49 5 Tjänsteskrivelse 5(5) Datum KS Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Charlotte Johansson Kommunchef Magnus Pettersson Ekonomichef Beslut till: Redovisningschef Verksamhetsekonom utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningen Kommunchef

50

51 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr KS OXL2 621 v Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund, gymnasial nivå 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Avslå Utbildningsnämndens och Vård- och omsorgsnämndens ansökan om finansiering av Vård- och omsorgsutbildning på Campus för Sammanfattning Utbildningsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden har i juni 2014 fattat beslut om att ansöka om finansiering av Vård-och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund för I budget arbetet för har Mål-och budgetberedningen haft upp utbildningen till diskussion. Beredningen ser ingen möjlighet att inom befintlig ram finansiera utbildningen. Enda möjligheten är att ansöka om eventuella riktade statsbidrag för utbildningen och därigenom finansiera en fortsättning av utbildningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utbildningsnämndens beslut. Vård- och Omsorgsnämndens beslut Charlotte Johansson Kommunchef Magnus Pettersson Ekonomichef Beslut till: Utbildningschef (FK) Redovisningschef (FK) Vård- och Omsorgschef (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

52 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum KS

53 Sammanträdesprotokoll Blad 8 (11) Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Un 56 Dnr UN Vård- och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund, gymnasial nivå Utbildningsnämndens beslut 1. Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige finansierar Vård- och omsorgsutbildningen på Campus Oxelösund från och med 2016 med kommunala medel. 2. Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige tillför extra medel i Utbildningsnämndens budget för 2016 för att finansiera Vård- och omsorgsutbildningen. Sammanfattning Vård- och omsorgsförvaltningen i Oxelösunds kommun har behov av medarbetare med kompetens enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2011:12; SOSFS 2014:2). Efter genomfört ESF-projekt (Slutrapport, ESF-projekt, 2014) har verksamheterna inom Funktionsstöd, Hemvård och Särskilt boende sammantaget 84 % formellt utbildade medarbetare. Således saknar fortfarande 16 % av medarbetarna formell utbildning och kontinuerligt behöver nyrekrytering ske av kompetenta medarbetare. Behov av fortsatt möjlighet att genomgå Vård- och omsorgsprogrammet på vuxennivå i Oxelösund finns för att tillgodose behovet av behöriga medarbetare. En aspekt som är viktig att ta hänsyn till är att heltids- och deltidsarbetslösa efter genomgången utbildning i stort sett är garanterade arbete och en etablering på arbetsmarknaden. Kostnaderna för utbildningen under 2014 har varit 32 kr/poäng. Utbildningen är på totalt 1500 poäng. En utbildningsplats kostar således 48 tkr för hela utbildningen. Förutsatt att Campus får möjlighet att genomföra utbildningen för 20 elever/år blir kostnaden 960 tkr i 2014 års kostnadsnivå. Vård- och omsorgsprogrammet på Campus finansieras av statliga bidrag fram till och med Från och med 2016 finns ingen finansiering för utbildningen. Utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen föreslår att utbildningen finansieras med kommunala medel från och med 2016 och att medel beviljas till Utbildningsnämndens budget för att finansiera utbildningen i sin helhet. Därmed blir utbildningen en del av den ordinarie verksamheten på Campus Oxelösund. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - tjänsteskrivelse vård- och omsorgsutbildning på Campus Tjänsteskrivelse - Utredning av vård- och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund, gymnasial nivå Beslut till: Kommunfullmäktige (för åtgärd) Utdragsbestyrkande

54

55

56 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr :19:52 VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Else-Marie Jarl Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden hemställer hos Kommunfullmäktige om finansiering för Vård- och omsorgutbildningen på Campus Oxelösund från och med Sammanfattning Vård- och omsorgsförvaltningen i Oxelösunds kommun har behov av medarbetare med kompetens enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2011:12; SOSFS 2014:2). Efter genomfört ESF-projekt (Slutrapport, ESF-projekt, 2014) har verksamheterna inom Funktionsstöd, Hemvård och Särskilt boende sammantaget 84 % formellt utbildade medarbetare. Således saknar fortfarande 16 % av medarbetarna formell utbildning och kontinuerligt behöver nyrekrytering ske av kompetenta medarbetare. Behov av fortsatt möjlighet att genomgå Vård- och omsorgsprogrammet på vuxennivå i Oxelösund finns för att tillgodose behovet av behöriga medarbetare. En aspekt som är viktig att ta hänsyn till är att heltids- och deltidsarbetslösa efter genomgången utbildning i stort sett är garanterade arbete och en etablering på arbetsmarknaden. Kostnaderna för utbildningen under 2014 har varit 32 kr/poäng. Utbildningen är på totalt 1500 poäng. En utbildningsplats kostar således 48 tkr för hela utbildningen. Förutsatt att Campus får möjlighet att genomföra utbildningen för 20 elever/år blir kostnaden 960 tkr i 2014 års kostnadsnivå. Vård- och omsorgsprogrammet på Campus finansieras av statliga bidrag fram till och med Från och med 2016 finns ingen finansiering för utbildningen. Utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen föreslår att utbildningen finansieras med kommunala medel från och med 2016 och att medel beviljas till Utbildningsnämndens budget för att finansiera utbildningen i sin helhet. Därmed blir utbildningen en del av den ordinarie verksamheten på Campus Oxelösund. Satsningen är beroende av att UN får finansiering för utbildningen. 3.1 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Behov av utbildad kompetent personal är stort idag och i en framtid samtidigt som konkurrensen är påtaglig. Arbetsgivaren har ansvar för att personalen har den kompetens som krävs för uppdraget (Allmänna råd enligt ovan; SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

57 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Koppling till andra beslut och mål KF:s mål angivna i verksamhetsplanen som kan relateras till kompetens och möjligheten till utbildning: - Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. - Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. VON har som mål att all personal ska som lägst ha kompetens som undersköterska. Befattningen erhålls efter utbildning motsvarande Vård- och omsorgsprogrammet med inriktning på äldreomsorg eller funktionsstöd. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund, gymnasial nivå. Iréne Bengtsson Förvaltningschef Else-Marie Jarl Utvecklingsstrateg Beslut till: Kommunstyrelsen (För åtgärd)

58 Utredning Datum Beteckning 1(5) Vård- och omsorgsförvaltningen Vård och omsorgskontoret Else-Marie Jarl Telefon , Utbildningsförvaltningen Morgan Andersson Tel Vård- och omsorgsutbildning på Campus Oxelösund, gymnasial nivå Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen i Oxelösunds kommun har behov av medarbetare med kompetens enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2011:12; SOSFS 2014:2). Efter genomfört ESF-projekt (Slutrapport, ESF-projekt, 2014) har verksamheterna inom Funktionsstöd, Hemvård och Särskilt boende sammantaget 84% formellt utbildade medarbetare. Således saknar fortfarande 16% av medarbetarna formell utbildning och kontinuerligt behöver nyrekrytering ske av kompetenta medarbetare. Utbildningen till den formella kompetensen sker på gymnasienivå, Vård- och omsorgsprogrammet (VO-programmet) eller Barn- och fritidsprogrammet. För ungdomar finns möjligheten att genomföra utbildningen i Nyköping. Sökbilden till detta program är väldigt låg (ingen sökande till läsåret 2014/15 från Oxelösund). På Campus Oxelösund har Vård- och omsorgsutbildningar erbjudits mellan Utbildningarna är helt statsfinansierade. För 2015 finns medel att bedriva utbildningen men därefter är de riktade statsbidragen slut. Arbetsgivaren har ansvar för att personalen har den kompetens som krävs för uppdraget (Allmänna råd enligt ovan; SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Kommunen är skyldig att erbjuda kommunal vuxenutbildning men det finns inget lagkrav på vilken utbildning som ska erbjudas. Det åligger kommunen att själv fatta beslut om detta, baserat på individernas behov och intressen (SL2010:800). Nuläge SKL:s prognos fram till 2023: Totalt behövs ca medarbetare i vården och omsorgen kommuner, landsting/regioner samt privata utförare fram till år till kommunernas verksamheter och till landstingens/regionernas. Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

59 Utredning Datum Beteckning 2(5) Ungefär 60 procent av rekryteringsbehovet beror på pensionsavgångar. Övriga 40 procent, nästan , beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg Utifrån demografisk utveckling minskar elevantalet som börjar gymnasieskolan med 35-40% fram till 2015 för hela landet. Antalet elever som började VOprogrammet ht 2013 var medan vuxenutbildningen hade personer som läste en eller flera kurser ur VO-programmet. Landstinget Sörmland har tillsammans med Landstinget Västmanland skrivit en kompetensförsörjningsplan där man anger att undersköterskor inte ses som något problem att rekrytera. Landstinget Sörmland tolkar det som att hälso- och sjukvården är en populär verksamhet för undersköterskorna att arbeta inom. Det innebär för kommunerna att konkurrensen ökar om de undersköterskor som utbildas. SKL beskriver insatser för att möta kommande behov av undersköterskor: Det är angeläget att ungdomars intresse för vård- och omsorgsprogrammet fortsätter att öka. Ett sätt för kommuner och landsting är att visa upp välfärdsjobben genom praktik- och praoplatser samt feriejobb. Över unga erbjöds sommarjobb i kommunerna Arbetsgivarna i sektorn bör även fortsättningsvis använda denna möjlighet att visa upp de viktiga välfärdsjobben. Det behövs även fortsättningsvis många utbildningsplatser inom vuxenutbildningen för att komplettera ungdomsutbildningen. Idag står vuxenutbildningen för två tredjedelar av de nyutbildade undersköterskorna. Det är viktigt med ett nära samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsliv på både regional och lokal nivå för att garantera att utbildningarna håller hög kvalitet och attraherar unga. Punkt två och tre är särskilt viktiga för Oxelösunds kommun att strategiskt fortsätta arbeta med. Vård- och omsorgsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen har redan ett väl utvecklat samarbete kring VOutbildningar. Under åren har ett ESF-projekt genomförts i samverkan mellan förvaltningarna. Där har ca 75 medarbetare genom utbildning uppnått formell kompetens. Samtidigt har en pedagogisk modell av hög kvalitet utarbetats som är kostnadseffektiv och har hög genomströmning. Modellen har också varit mycket uppskattad av eleverna. Modellen fungerar för såväl medarbetare som organisation och för privatpersoner som inte tidigare har erfarenhet från yrket. Campus har därmed erforderlig kompetens och struktur för samverkan med verksamheten för att genomföra utbildningen. Campus är certifierad enligt Vårdoch omsorgscollege och samtliga elever har möjlighet att erhålla diplom som är meriterande vid anställning. Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

60 Utredning Datum Beteckning 3(5) För Oxelösunds kommun visar den demografiska utvecklingen att yngre äldre år förväntas öka med ca 22% under fem år medan äldre-äldre, 80 år och äldre, ökar med ca 10%. Det kan betyda en förväntad ökning av behovet av undersköterskor. Samtidigt kommer ca 20 undersköterskor att gå i pension (65 år) inom fem år. Ytterligare drygt 20 undersköterskor kommer att pensioneras de kommande 6-10 åren. Därutöver finns en rörlighet som innebär nya rekryteringsbehov. Behov av fortsatt möjlighet att genomgå Vård- och omsorgsprogrammet på vuxennivå i Oxelösund finns för att tillgodose behovet av behöriga medarbetare. Behovet ter sig liknande för övriga stora arbetsgivare i närområdet, Nyköpings kommun, landstinget Sörmland och privata vårdföretag. Positiva aspekter om utbildningen erbjuds av kommunen En aspekt som är viktig att ta hänsyn till är att heltids- och deltidsarbetslösa efter genomgången utbildning i stort sett är garanterade arbete och en etablering på arbetsmarknaden. VO-utbildningen på Campus Oxelösund består främst av unga vuxna och utrikes födda elever. Dessa båda grupper har extra svårt att få tillträde på arbetsmarknaden. Förutom den individuella nyttoaspekten är det en samhällsekonomisk vinst att satsa på dessa individers utbildning. Satsningen på en VO-utbildning är fördelaktigt för kommunens ekonomi (se bilaga 1). Den utgör också ett led i genomförandet av Oxelösunds Vision 2025 genom att vi bygger goda utbildningsvägar för att främja lärande, kompetens och möjlighet till utveckling Förutom den ekonomiska effekten blir den vuxne en förebild för barn och ungdomar i den vuxnes närhet. Den vuxne når även en personlig utveckling (Slutrapport, ESF-projekt, 2014). Kostnader för Vård- och omsorgsutbildning Kostnaderna för utbildningen under 2014 har varit 32 kr/poäng. Utbildningen är på totalt 1500 poäng. En utbildningsplats kostar således 48 tkr för hela utbildningen. Förutsatt att Campus får möjlighet att genomföra utbildning för 20 elever/år blir kostnaden 960 tkr. Syfte - är att trygga framtida personal- och kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

61 Utredning Datum Beteckning 4(5) Förvaltningarna föreslår en permanentning av Vård- och omsorgsprogrammet på Campus Oxelösund som bekostas av kommunala medel. Utbildningen bör inte vara beroende av statliga satsningar då behovet av utbildning är kontinuerligt och statliga riktade bidrag varken är kontinuerliga eller ens alltid möjliga att söka för huvudmannen. Eventuella statliga medel bör fortsättningsvis användas till punktinsatser till bristyrken inom andra branscher och inte där kontinuerliga behov föreligger.. Irene Bengtsson Socialchef Peter Rasmusen Utbildningschef Else-Marie Jarl Utvecklingsstrateg.. Morgan Andersson Rektor Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post Org.nr

62 Utredning Datum Beteckning 5(5) Bilaga 1, Uträkning ekonomisk vinst Scenario baserat på en nyanländ familj med två vuxna och två barn där ingen av de vuxna har arbete (etablering på arbetsmarknaden är i snitt 7 år) och en av de vuxna börjar VO-utbildningen under sitt tredje år i landet. År 1: 60 tkr (minskat ekonomiskt bistånd, delat kommun/stat) År 2: 160 tkr (minskat ekonomiskt bistånd för kommun samt skatteintäkter) År 3 och framåt 225tkr (inget ekonomiskt bistånd samt skatteintäkter) Beräkningen baserat på uppgifter från Socialt bistånd Cirka 5000kr i månaden år 1 samt halva år 3. Skattintäkt år 2 på halvårsbasis och år tre på helårs basis. Det minskade biståndet är pga att eleven har CSN-stöd under studietiden. Skattintäkten i uträkningen ovan är obeaktat eventuella timvikariat under studietiden. De flesta elever arbetar på timme under studierna. Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

63

64 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr KS OXL2 621 v Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Kommunstyrelsen Ansökan om utökad ekonomisk ram för lokalkostnader för Campus 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Avslå Utbildningsnämndens ansökan om utökad ekonomisk ram för Avslå Utbildningsnämndens ansökan om utökad ekonomisk ram för Sammanfattning Campus har under 2014 fått fler elever i och med det behövs fler lokaler som motsvarar verksamhetens behov. Ökningen består huvudsakligen av nyanlända som studerar SFI (Svenska för invandrare). Övertagandet av lokaler har skett i fem omgångar under 2015 därav avser ansökan för kr. För 2016 kommer Utbildningsnämnden att behöva dessa lokaler om behovet kvarstår. De utökade lokalkostnaderna för 2016 är kr. I KS Oförutsett finns inga pengar efter det att utbildningsnämnden fått avräkning av demografi för helåret KS Oförutsett kommer efter oktober månad i prognosen för helåret 2015 ha en negativ avvikelse på 1,3 miljoner kr, att då ge kompensation till utbildningsnämnden med pengar som inte finns blir felaktigt. Kommunstyrelsens förvaltning förslag är att avslå ansökan från Utbildningsnämnden i detta ärende avseende Under 2016 kommer schablonersättningen för nyanlända att ökas med 50 % plus att det kommer att finnas ett antal riktade statsbidrag som är avsedda för SFI för nyanlända, en del av de utökade intäkterna måste användas för att täcka den utökade lokalkostnaden. Kommunstyrelsens förvaltning förslag är att avslå ansökan från Utbildningsnämnden i detta ärende avseende Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utbildningsnämndens beslut. Utbildningsnämndens tjänsteskrivelse Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

65 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum KS Charlotte Johansson Kommunchef Magnus Pettersson Ekonomichef Beslut till: Utbildningschef (FK) Redovisningschef (FK).

66 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr UN OXL2 621 v Utbildningsförvaltningen Christer Åhlfeldt Utbildningsnämnden Utökning av lokalkostnader för Campus 1. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut 1. Ansöka hos kommunfullmäktige om utökad ekonomisk ram med kr för lokalkostnader för Campus för Ansöka hos kommunfullmäktige om utökad ekonomisk ram med kr för lokalkostnader för Campus för Sammanfattning Campus har under 2014 fått fler elever. I och med det behövs fler lokaler som motsvarar verksamhetens behov. Ökningen består i huvudsak av nyanlända som studerar Sfi (svenska för invandrare). Sfi är lagstadgad verksamhet. Övertagandet har skett i fem omgångar från och med, 1 januari, 1 april, 1 juni, 1 juli samt 1 augusti. Hyreskostnaden är sammanlagt kr och städkostnaden är sammanlagt kr. Totala kostnaden blir kr för Utbildningsnämnden ansöker enligt gällande budgetregler om utökad ekonomisk ram med totalt kr för För 2016 och framåt kommer utbildningsnämnden fortsättningsvis att behöva dessa lokaler om behovet kvarstår. Utbildningsnämndens totala lokalkostnader kommer att vara behöva en utökad ram med kr från 2016 med helårseffekt. Om antalet nyanlända fortsätter öka under senare delen av 2015 kommer Campus att behöva ytterligare fler lokaler under 2016 och därmed en högre kostnad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Utökning av lokalkostnader för Campus Peter Rasmussen Förvaltningschef Christer Åhlfeldt Administrativ chef Beslut till: Kommunfullmäktige (för åtgärd) Ekonomichef (för kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

67 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (2) Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Un 53 Dnr UN Utökning av lokalkostnader för Campus Utbildningsnämndens beslut 1. Ansöka hos kommunfullmäktige om utökad ekonomisk ram med kr för lokalkostnader för Campus för Ansöka hos kommunfullmäktige om utökad ekonomisk ram med kr för lokalkostnader för Campus för Sammanfattning Campus har under 2014 fått fler elever. I och med det behövs fler lokaler som motsvarar verksamhetens behov. Ökningen består i huvudsak av nyanlända som studerar Sfi (svenska för invandrare). Sfi är lagstadgad verksamhet. Övertagandet har skett i fem omgångar från och med, 1 januari, 1 april, 1 juni, 1 juli samt 1 augusti. Hyreskostnaden är sammanlagt kr och städkostnaden är sammanlagt kr. Totala kostnaden blir kr för Utbildningsnämnden ansöker enligt gällande budgetregler om utökad ekonomisk ram med totalt kr för För 2016 och framåt kommer utbildningsnämnden fortsättningsvis att behöva dessa lokaler om behovet kvarstår. Utbildningsnämndens totala lokalkostnader kommer att vara behöva en utökad ram med kr från 2016 med helårseffekt. Om antalet nyanlända fortsätter öka under senare delen av 2015 kommer Campus att behöva ytterligare fler lokaler under 2016 och därmed en högre kostnad Beslutsunderlag Utökning av lokalkostnader för Campus Dagens sammanträde Christer Åhlfeldt föredrar ärendet Framskrivet förslag 1. Ansöka hos kommunfullmäktige om utökad ekonomisk ram med kr för lokalkostnader för Campus för Ansöka hos kommunfullmäktige om utökad ekonomisk ram med kr för lokalkostnader för Campus för Utdragsbestyrkande

68 Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Beslut till: Kommunfullmäktige (för åtgärd) Ekonomichef (för kännedom) Utdragsbestyrkande

69

70 Tjänsteskrivelse Datum Beteckning 1(3) Kommunstyrelseförvaltningen Charlotte Johansson Telefon , Upprätta ny detaljplan för Sundsör, del av Oxelö 7:13, Aspa 2,8 med flera i Oxelösund kommun 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att under 2016 ta fram en ny detaljplan för området runt Sundsör för att möjliggöra ny väganslutning mot Aspaleden. 2. Detaljplanen finansieras inom ramen för den särskilda satsning som Miljöoch samhällsbyggnadsnämnden fått under treårsperioden Sammanfattning Planens syfte är dels att möjliggöra en ny väganslutning mellan Verkstadsgatan och Aspaleden, samt att utreda en fortsatt anslutning mot Vivestavägen. Planen syftar också till att anpassa byggrätter och planbestämmelser i Sundsörsområdet efter framtida behov. De gällande detaljplanerna för området är i huvudsak antagna 1964 och 1979 och är inte anpassade efter dagens krav och önskemål eller omgivande bostäder. Oxelösunds kommun behöver ta nya ställningstaganden gällande industrimark och hur Sundsörsområdet ska utvecklas. Planens exakta områdesgräns är inte helt fastslaget. Miljö- och Samhälsbyggnadsförvaltningen arbetar med ett par alternativ med mindre skillnader mellan sig. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ram har förstärkts under treårsperioden för att kunna möta ett ökat antal invånare genom att utveckla arbetet och strategierna kring bostadsplanering, revidering av översiktsplan, utveckling av näringslivsklimat, främja företagsetableringar med mera. Inom ramen för denna satsning föreslås Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen få i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för området kring Truckstop i Sundsörs företagsområde, parallellt med att en anslutningsväg från Aspaleden till Truckstop kommer till stånd. Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

71 Tjänsteskrivelse Datum Beteckning 2(3) 3. Ärendet SSAB har sedan en tid tillbaka etablerat ett Truckstop i östra Sundörs företagsområde. Bakgrunden till att Truckstop kom till var att lastbilar stod parkerade nattetid längs vägen utanför SSAB men även på andra platser i kommunen och chaufförerna övernattade i sina bilar. Situationen blev oacceptabel utifrån ett säkerhetsperspektiv och avsaknande av toaletter bidrog dessutom till sanitära problem. I dialog med SSAB åtog sig kommunen att skapa en säkrare anslutningsväg från Aspaleden till Truckstop. Första steget i ett sådant åtagande är en förprojektering för att åstadkomma en anslutning som är både säker och funktionell. Under förberedelserna för väganslutningen har samtidigt företagarna i området aviserat utbyggnadsplaner. Detta tillsammans med framtida behov av utökade möjligheter till bostadsbyggande i Vivesta/Granlidenområdet skapar ett behov av ny detaljplan för området. Miljöoch samhällsbyggnadsnämndens ram har förstärkts under treårsperioden för att kunna möta ett ökat antal invånare genom att utveckla arbetet och strategierna kring bostadsplanering, revidering av översiktsplan, utveckling av näringslivsklimat, främja företagsetableringar med mera. Detaljplanearbetet föreslås finansieras inom ramen för nämnda satsning. a. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kommunstyrelseförvaltningen är positiv till förslaget. Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att området i behov av en ny detaljplan som speglar kommunens vilja för området. Byggande av en ny väg mellan Aspaleden och Verkstadsgatan är i konflikt med gällande plans syfte på flera punkter. Planen syftar därför till att möjliggöra byggandet av vägen och bestämma vägens framtida huvudmannaskap och skötsel. Planen ska även öppna för en fortsatt utbyggnad av vägen mot Vivestavägen för att på så sätt kunna utveckla områdena utmed kommunens norra kust. De gällande detaljplanerna för området är i huvudsak antagna 1964 och 1979 och är inte anpassade efter dagens krav och önskemål. För att befintliga företag i området ska kunna expandera sina verksamheter behöver detaljplanen ändras, framför allt gällande byggnadshöjd. Planen behövs också för att skapa en bättre helhetsbedömning om hur Sundsörsområdet ska utvecklas i framtiden. Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

72 Tjänsteskrivelse Datum Beteckning 3(3) Kartan visar förslaget planområdesgräns. Områdets storlek beror på att en ny detaljplan bör använda äldre planers områdesgränser för att undvika att luckor av äldre planer blir kvar, en ökning av antal gällande planer motverkar syftet med en enhetslig reglering av området. Planens exakta områdesgräns är inte helt fastslaget. Miljö- och Samhälsbyggnadsförvaltningen arbetar med ett par alternativ med mindre skillnader mellan sig. b. Koppling till andra beslut och mål Koppling till kommunmålen Attraktiv bostadsort och Hållbar utveckling, med möjlighet till nya bostäder då kommunens invånarantal ökar och då företagen vill expandera. Gällande översiktsplan anger industriändamål som markanvändning. c. Barn- och ungdomsperspektiv Ökad trafiksäkerhet och ökade möjligheter till bostadsbyggande vilket gagnar barnfamiljer som vill bosätta sig i Oxelösund. Koppling till kommunmålet Trygg och säker uppväxt. Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Miljö- och samhällsbyggnadschef (FÅ) MEX (FK) Samy Abu Eid Planarkitekt Postadress Oxelösunds kommun Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax (vxl) (fax) Webb/E-post kommun@oxelosund.se Org.nr

73

74 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr KS OXL2 621 v Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Samy Abu Eid Kommunstyrelsen Ny översiktsplan för Oxelösunds kommun 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Förklara översiktsplan 2010 som inaktuell. 2. Godkänna aktualitetsprövningen och dess bedömning 3. Godkänna projektplanen för den nya översiktsplanen 2. Sammanfattning Den slutgiltiga bedömningen utifrån denna aktualitetprövning är att det finns behov av att ta fram en ny översiktsplan för Oxelösunds kommun. De förutsättningar som förändrats sedan den gällande översiktsplanen vann laga kraft är många men handlar i huvudsak om ändringar i lagstiftning, ökat fokus på klimatfrågor och sociala frågor. Byggande av Ostlänken skapar nya möjligheter. Även de demografiska förändringarna är stora. Dels kraftigt ökad befolkning i vår region och i Södermanlands län, dels har befolkningsstrukturen förändrats med större andel barnfamiljer i kommunen. Även inom kommunen har förutsättningarna förändrats mycket de senaste fem åren. En ny näringslivspolitik har arbetats in med nya styrdokument, och ett bostadsförsörjningsprogram innehåller flertalet nya ställningstaganden. Den ökade folkmängden har skapat ett ökat fokus på bostadsfrågor generellt i kommunen. De nya förutsättningarna i omvärlden och i kommunen bidrar till att en ny översiktsplan behövs. Många av de riktlinjer som finns i den gällande översiktsplanen är inte aktuella längre. Vissa av dessa är införlivade och vissa är föråldrade. Oavsett orsak så är mängden inaktuella riktlinjer stor. I princip alla ämnesområden behöver både uppdateras och berikas med tydligare ställningstaganden, även de som har en viss grad av aktualitet. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

75 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum KS Beslutsunderlag Aktualitetsprövning med bilaga projektplan Tjänsteskrivele Charlotte Johansson Kommunchef Samy Abu Eid planarkitekt Beslut till: För åtgärd. MSF.

76 Aktualitetsprövning Datum KS Aktualitetsprövning Översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010 Översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010 Antagen av Kommunfullmäktige Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax)

77 Kap 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett strategiskt och visionärt dokument vars syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den befintliga stadsmiljön ska utvecklas. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Varje enskild kommun får utforma planen efter sina behov och önskemål. En översiktsplan stäcker sig vanligtvis 10 till 20 år in i framtiden, den består av både kartor och text. Planen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens framtida utveckling vilket innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktsplanen ska säkerställa en handlingsberedskap, men är inte juridiskt bindande. En gång under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige uttala sig om den gällande översiktsplanen är aktuell eller behöver förnyas. Vad är en aktualitetsprövning? För att översiktsplanen ska kunna ge rätt vägledning och innehålla relevanta strategier är det viktigt att den är aktuell. Kommunfullmäktige ska därför, enligt plan- och bygglagen, minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Om hela eller större delar av gällande översiktsplan är inaktuelt ska kommunfullmäktige fatta beslut om att den ska revideras alternativt ersättas med en helt ny. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har utifrån detta fått i uppdrag att ta fram denna aktualitetsprövning. Syftet är att redovisa de förändringar som skett, hur översiktsplanen tillämpas, vilka nya förutsättningar eller anspråk som tillkommit och hur detta påverkar gällande översiktsplans aktualitet. I aktualitetsprövningen görs olika avvägningar kopplat till om intentionerna i den gällande översiktsplanen fortfarande är aktuella eller inte. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 2

78 Samlad bedömning Den slutgiltiga bedömningen utifrån denna aktualitetprövning är att det finns behov av att ta fram en ny översiktsplan för Oxelösunds kommun. De förutsättningar som förändrats sedan den gällande översiktsplanen vann laga kraft är många men handlar i huvudsak om ändringar i lagstiftning, ökad fokus på klimatfrågor och sociala frågor i översiktlig planering. Byggande av Ostlänken skapar nya möjligheter. Även de demografiska förändringarna är stora, dels kraftigt ökad befolkning i vår region och i Södermanlands län, dels har befolkningsstrukturen förändrats med större andel barnfamiljer i kommunen. Även inom kommunen har förutsättningarna förändrats mycket de senaste fem åren. En ny näringslivspolitik har arbetats in med nya styrdokument, bostadsförsörjningsprogram innehåller flertalet nya ställningstaganden. Den ökade folkmängden har skapat ett ökat fokus på bostadsfrågor generellt i kommunen. De nya förutsättningarna i omvärlden och i kommunen bidrar till att en ny översitsplan behövs. Många av de riktlinjer som finns i den gällande översiktsplanen är inte aktuella längre. Vissa av dessa är införlivad och vissa är föråldrade. Oavsett orsak så är mängden inaktuella riktlinjer stort. De flesta riktlinjer har en viss grad av aktualitet, exempelvis besöksnäring är ett aktuellt ämne men har inaktuella riktlinjer i gällande ÖP. I princip alla ämnesområden behöver både uppdateras och berikas med tydligare ställningstaganden, även de som har en viss grad av aktualitet. Utöver att granska det innehåll som finns i den gällande översiktsplanen så har aktualitetsprövningen även inneburit en undersökning om vad som saknas. Avsaknaden av följande ämnen i gällande ÖP bör exempelvis betraktas som en brist och motivera en nya översiktsplan: Regionala frågor och mellankommunala intressen En tydlig markpolitik Förtätning och bebyggelseutveckling Ökad biologisk mångfald och naturvård Framtidsperspektiv Länsstyrelsen bedömer att gällande översiktsplan för Oxelösunds kommun till sitt innehåll och sin redovisning av statliga intressen i vissa delar ännu är aktull, men att planen i andra delar behöver anpassas till nya förutsättningar. Länsstyrelsens bedömning är sammanfattningsvis att behovet av en översyn är allra störst inom följande delar; riksintresse Natura 2000 utvidgat strandskydd havsplanering anpassning till ett förändrat klimat mellankommunala frågor MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 3

79 Kap 2 Nya förutsättningar I takt med att omvärlden och Södermanland förändras så påverkas även Oxelösunds kommun. Förändringarna handlar bland annat om ökad inflyttning, byggande av Ostlänken, ökat regionalt samarbete och de miljö- och klimatförändringar som vi står inför. Under nedanstående rubriker presenteras en del av de förändringar som skett på nationell, regional och lokal nivå sedan gällande översiktsplan antogs. Nationellt och globalt Plan- och bygglagen Sedan den nu gällande översiktsplanen antogs har ett flertal ändringar av PBL vunnit laga kraft. Förändringen från 16 april 2014 (SFS 2014:224) är den som främst berör översiktsplanering, den tillkommande delen handlar om att översiktsplanen måste belysa hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Klimatförändringar Förändringar i klimatet går långsamt, detta innebär att klimatet i sig inte är den faktor som påverkats i någon nämnvärd bemärkelse. Faktorer såsom personers syn på klimantet, miljöproblem och orsaker samt lösningar för detta kan dock ha förändrats under tiden. Förändringar ställer högre krav på att fysisk planering anpassas efter förhöjda havsnivåer med mera. Regionalt Ostlänken Sedan den nuvarande översiktsplanen vann laga kraft har en viss utveckling skett i Ostlänkenprojektet. Regeringen har uttalat att Ostlänken ska byggas och den har lagts till i den nationella åtgärdsplanen för perioden Byggandet av Ostlänken skapar nya förutsättningar. Demografi och bostadsmarknad De senaste åren har regionen generellt haft en stadig besökningsökning, där även Oxelösunds kommun har en positiv befolkningsutveckling. Rent demografiskt har kommunen fått en större andel ung befolkning och en minskande andel äldre. Kostnaden för bostadsrätter i Södermanland har, mellan maj 2014 och juli 2015, stigit med 2 %, motsvarande siffror för villor och fritidshus är 12 respektive 4 %. Nyköping har den näst högsta prisutvecklingen i länet. Efterfrågan har ökat kraftigt på alla typer av bostäder på vår bostadsmarknad. Befolkningen i Nyköping och Oxelösund har stigit kraftigt sedan Efterfrågan på hyresrätter ökar stadigt i kommunen. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 4

80 Lokalt Bostadsförsörjningsprogram 2013 Ett program med utgångspunkt i Vision 2025 för bostadsförsörjning har tagits fram sedan den gällande ÖP:n vann laga kraft. Programmet innehåller en stor samling politiska viljeriktningar för framtida bostadsförsörjning som inte finns med i den gällande ÖP:n. Programmet ska ligga till grund för bostadsfrågan i den nya översiktsplanen. Programmet ska revideras i och med det nya översiktsplanearbetet. Bostadsförsörjningsprogrammet har genererat en ny bostadsförsörjningspolitik. Näringslivsprogram och företagsetableringsplan De två dokumenten har tagits fram efter ÖP 2010 och innehåller politiska mål och riktlinjer för företagande inom kommunen. Programmen har skapat en ny näringslivspolitik som också genererat utveckling inom området. Marknaden för bland annat turismnäringen har genomgått förändringar under de senaste åren och mya förutsättningar för Oxelösund har uppstått. Kommunen har även gjort satsningar på ökad turism i bland annat skärgården. Pågående Fördjupad översiktsplan för skärgården Kommunen har sedan den gällande översiktsplanen initierades haft en tanke om att göra en fördjupad översiktsplan (FÖP) för skärgården. Denna FÖP var från början tänkt att bli en del av den gällande översiktsplanen. Då arbetet med skärgården drog ut på tiden och kommunen inte ville försena översiktsplanen beslöt kommunen sig för att separera projekten. FÖP:n kommer kunna fungera som ett stöd i arbetet att ta fram en ny översiktsplan. Cykelplan Kommunen håller på att fastställa en kommunövergripande cykelplan som beräknas vara klar under Planen är den första i sitt slag för kommunen och kommer kunna fungera som både ett komplement och underlag till den nya översiktsplanen. Rapport, inventeringar & utredningar Från och med att den gällande översiktsplanen vann laga kraft tills att den nya översiktsplanen vinner laga kraft har det och kommer det tillkomma diverse rapporter, inventeringar och utredningar. Dessa kan fungera som underlag till det nya översiktsplanearbete. Exempel på dokument av denna typen är naturvårdsplaner och strandinventeringar. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 5

81 Kap 3 Aktualitetsprövning Detta kapitel behandlar samtliga rubriker som finns med i den gällande översiktsplanen (ÖP 2010). De riktlinjer som nämns kopplat till de olika rubrikerna redovisas. Det beskrivs även hur de olika strategierna har använts under översiktsplanens period Slutligen görs ett ställningstagande om dess aktualitet och vad som bedöms vara lämpligt att beakta i den nya översiktsplanen. Skärgården & strandskydd (7) Nuvarande riktlinjer 1. I dagsläget är endast 12% av kommunens strandlinje på fastlandet tillgänglig för allmänheten. Det är därför särskilt viktigt att bevara de tillgängliga stränderna då de har ett högt socialt värde med bra möjligheter till rekreation, upplevelser och naturpedagogik. Det är även av största vikt att reservera orörda land- och vattenområden för djur- och växtlivet. 2. Vid framtida exploatering av jungfrulig mark i strandnära lägen bör stränder bevaras. Där strandskyddet redan är upphävt för parkmark och oexploaterad mark inom befintlig detaljplan ska strandskyddet återinföras vid nyplanering. Bedömning och tillämpning 1. De tillgängliga stränderna som finns kvar i Oxelösund föreslås även fortsättningsvis beaktas. Tillämpning : Tillgängliga stränder tas hänsyn till i alla ärenden. 2. Strandskyddet återinförs med automatik då exempelvis en detaljplan ändras. Tillämpning : Strandskyddet återinförs i alla detaljplaner som ändras. Strategiernas aktualitet: Ställningstagande 1 är aktuellt men behöver uppdateras. Ställningstagande 2 är aktuellt. Hur kan en ny ÖP hantera ämnet? Strandskyddsfrågan har på senare tid blivit mer komplicerad. Det finns många konkurerande intressen kring strandområdena. Ett tydligare ställningstagande till hur Oxelösunds samtliga stränder ska hanteras bör tas fram. Genom att tydligt klargöra markanvändningen i kommunen kan ställningstaganden göras angående vilka områden där tillgängliga stränder ska bevaras. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 6

82 Industri & näringsliv (8) Nuvarande riktlinjer 1. Sedan tidigare finns ett transportreservat för att förlänga Aspaleden till hamnen (Östersjöleden). Det är viktigt att detta reservat bevaras. 2. Utökning av spårkapaciteten bör i första hand ske i anslutning till befintligt järnvägsområde, men reservatet för Aspaspåret ska beaktas i den fortsatta planeringen. Bedömning och tillämpning 1. Östersjöleden är detaljplanelagt som gatutrafik och bevaras även i framtiden genom en planbestämmelse. Att bevara och beakta olika trafiklösningar som redan ingår i en detaljplan görs i samtliga ärenden. Tillämpning : Inget arbete har påverkat Östersjöleden. 2. Aspaspåret är detaljplanelagt som område för järnvägstrafik/järnväg och beaktas därför i planeringen. Att bevara och beakta olika trafiklösningar som redan ingår i en detaljplan görs i samtliga ärenden. Tillämpning : Inget arbete har påverkat Aspaspåret. Strategiernas aktualitet: Ställningstagande 1 är inte aktuellt. Ställningstagande 2 är inte aktuellt. Hur kan en ny ÖP hantera ämnet? I kommande översiktsplan bör andra frågor lyftas såsom vilka större sammanhängande verksamhetsområden som ska värnas eller vart nya verksamheter ska etableras i framtiden. Industri och näringsliv bör nödvändigtvis inte hanteras tillsammans i en kommande ÖP. Den nya näringslivspolitiken måste lyftas in i en ny ÖP. Övergripande infrsstrukturfrågor har ett nära samband med industrin. Besöksnäring (9) Nuvarande riktlinjer 1. I Fiskehamnen och Gästhamnen finns en önskan att utveckla besöksnäringen respektive gästhamnsverksamheten. 2. En satsning på ett Marint Center har påbörjats för att knyta gästhamnarna samman och göra dem mer tillgängliga och attraktiva för både turister och Oxelösundsbor, denna satsning ska fortsätta. 3. På somrarna finns periodsvis brist på övernattningsmöjligheter och därför finns ett behov av uthyrningsstugor i anslutning till campingplatserna. Det kan även finnas MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 7

83 behov av att iordningställa en tältplats på någon av skärgårdens öar med utedass och eldplats. 4. Viktigt för besöksnäring är bra och enhetlig skyltning. Strategiska platser där informativ skyltning kan placeras ut är exempelvis belägna vid Femöre, Jogersö och Gamla Oxelösund. 5. Gång- och cykelvägar behöver också tydlig skyltning för att besökare ska kunna lokalisera sig i Oxelösunds kommun på ett enkelt och tilltalande vis. Bedömning och tillämpning 1. Utvecklingen av Fiskehamnen och Gästhamnen är fortsättningsvis aktuell och bör beaktas i den nya översiktsplanen. Tillämpning : Förbättringar har genomförts för att Fiskehamnen och Gästhamnen ska bli mer attraktiva för besökningsnäring och gästhamnsverksamhet. 2. Projektet kopplat till ett Marint Center har lagts ner och är inte längre något som är aktuellt. Tillämpning : Förhandlingar kopplat till ett Marint Center har genomförts men projektet lades slutligen ner. 3. Tillgång till övernattningsmöjligheter är ständigt aktuellt för besöksnäringen. Tillämpning : Oklart 4. Skyltning är även fortsättningsvis viktigt för exempelvis besöksnäringen. De strategiska punkterna som nämns för välkomnande skyltning är fortfarande aktuella. Tillämpning : Viss skyltning har genomförts. 5. Tydlig strategisk skyltning för gång- och cykeltrafikanter är viktigt. Frågan har tagits upp i en cykelplan och resultatet av denna bör beaktas i den nya översiktsplanen. Tillämpning : En cykelplan har tagits fram där strategisk skyltning har utretts kopplat till gång- och cykelvägar. Strategiernas aktualitet: Ställningstagande 1 är aktuellt men behöver uppdateras. Ställningstagande 2 är inte aktuellt. Ställningstagande 3 är aktuellt. Ställningstagande 4 är aktuellt men behöver uppdateras. Ställningstagande 5 är aktuellt. Hur kan en ny ÖP hantera ämnet? Frågor som kan tas upp tillsammans med ovanstående strategier är exempelvis vilka stråk och platser som kan stärkas med hänsyn till besöksnäringen. Ämnet bör ges mer utrymme i en ny ÖP. Vissa åtgärder för att utveckla besöksnäringen är genomförda. Småbåtshamnsfrågor och gästhamnsfrågor är viktiga och bör även de ges ökat utrymme i en nya ÖP MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 8

84 Miljö & risker (10-11) Nuvarande riktlinjer 1. Generellt bör färdigt golv i ny bebyggelse ha en nivå över +1,7 meter över havet. 2. Ett annat objekt i Oxelösund som finns bland de 30 högst prioriterade objekten är Stjärnholms metallförädling. Kommunstyrelsen har beslutat att utredning och eventuellt efterbehandling är av allmänt intresse och att kommunen skall ta på sig rollen som huvudman. Bedömning och tillämpning 1. Nya förutsättningar och utredningar tas fram med jämna mellanrum kopplat till havsnivåhöjningen vilket i sin tur påverkar riktlinjen om färdigt golv / lägsta tillåta marknivå i ny bebyggelse. Gällande översiktsplans riktlinje om +1,7 meter är inaktuell. Tillämpning : Hänsyn till gällande ÖPs riktlinje om +1,7 meter tas hänsyn till i både planarbete och bygglovshantering. 2. Frågan hanteras som ett enskilt ärende. Tillämpning : En undersökning har gjorts av området och det har konstaterats att det är förorenat. En ansvarsfördelning pågår om vem som ska bekosta saneringen. Strategiernas aktualitet: Ställningstagande 1 är aktuellt men behöver uppdateras. Ställningstagande 2 är inte aktuellt. Hur kan en ny ÖP hantera ämnet? Diskussionen om en möjlig framtida havsnivåhöjning är i högsta grad aktuellt för Oxelösund men måste uppdateras och baseras på ny fakta. När det gäller föroreningar så kan tydliga mål formuleras för hur förorenade områden ska tas om hand i kommunen eller inom ett planområde. Översiktlig information om vilka förorenade områden som finns inom kommunen ger god vägledning för kommun eller exempelvis exploatörer om vad som kan komma att krävas vid exempelvis ett byggprojekt. Risker och säkerhet behöver utvecklas kraftigt. Ett större tag måste tas kring bland annat klimatanpassning, havsnivå, föroreningar och transport av farligt gods. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 9

85 Riksintressen (12-13) Nuvarande riktlinjer 1. Kommunikationer till och från hamnen på väg/järnväg är också av riksintresse. Hänsyn till buller och luftkvalité behöver tas om bebyggelse planeras i närheten av hamnanläggningen och kommunikationsvägar till och från den. 2. En tematisk fördjupning av översiktsplanen gällande vindkraft i Oxelösund kommer att utarbetas. Bedömning och tillämpning 1. Riksintresset och ställningstagandet kopplat till väg/järnväg är aktuellt men bör ses över. Tillämpning : Hänsyn till riksintresset tas i alla planarbeten. 2. En tematisk FÖP kopplat till vindkraft är genomförd. Tillämpning : Ett tillägg till översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 3 april Strategiernas aktualitet: Ställningstagande 1 är aktuellt men behöver uppdateras. Ställningstagende 2 är inte aktuellt. Hur kan en ny ÖP hantera ämnet? Alla riksintressen måste redovisas och uppdateras. Det ska framgå hur kommunen avser att tillgodose dessa riksintressen och hur de ska prioriteras i exempelvis planärenden. Grönstruktur (14-15) Nuvarande riktlinjer 1. Det är särskillt viktigt att närparkerna kan erbjuda en stimulerande och utvecklande miljö 2. De mest trafikerande vägarna, motorvägen, Aspaleden och järnvägen är stora barriärer vars effekt kan minskas genom exempelvis ekodukter eller vegetation intill vägarna. 3. Spridningskorridorer är särskilt sårbara vid exploatering. Om de klipps av eller blir ännu smalare kan de inte längre uppehålla sin funktion för djur och växter. Därför är det viktigt att hänsyn till dessa tas i planering. Bedömning och tillämpning 1. Ställningstagandet att utveckla Oxelösunds närparker är aktuellt men inga direkta MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 10

86 åtgärder har vidtagits. Tillämpning : Närparkerna i Oxelösund underhålls enligt ortens sed men det finns ingen strategi för att göra dessa mer stimulerande och utvecklande. 2. Barriäreffekten från motorväg, Aspaleden och järnväg kvarstår. Att minska effekterna från de stora trafiklederna är även fortsättningsvis aktuellt. Tillämpning : Inga åtgärder har vidtagits för att minska barriärernas effekt. 3. Ställningstagandet om att spridningskorridorer är viktiga för de ekologiska värdenas bevarande och utveckling är fortfarande aktuellt. Tillämpning : Spridningskorridorerna tas hänsyn till i alla planarbeten. Strategiernas aktualitet: Ställningstagande 1 är aktuellt. Ställningstagande 2 är aktuellt. Ställningstagande 3 är aktuellt. Hur kan en ny ÖP hantera ämnet? Strategier och riktlinjer för grönstrukturer, friytor och närströvområden bör förtydligas. Sammanhängande områden med naturoch rekreationsvärden (16-17) Nuvarande riktlinjer 1. Inom tidsperspektivet för Översiktsplan 2010 finns inga planer på att ta större delar av Brannäs i anspråk för industriändamål, än vad som markeras på markanvändningskartan. 2. I Stjärnholmsviken finns värdefull miljö för fågellivet som bör värnas. 3. Nyckelbiotoperna är sårbara vid exploatering och om de isoleras finns risk att de inte längre kan uppehålla sin funktion för djur och växter. Därför är det viktigt att hänsyn till dessa tas vid planering Bedömning och tillämpning 1. Ställningstaganadet om industrins framtida markanvändning är oförändrat. En dialog bör dock föras med SSAB angående verksamhetens framtid. Tillämpning : SSAB har ansökt om tillstånd för att utöka med en ny deponi. Detta håller sig inom markanvändningskartans avgränsning och MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 11

87 förändrar inte ställningstagandet. 2. Fågellivet i Stjärnholmsviken är även fortsättningsvis viktigt att bevara. Tillämpning : Fågellivet tas hänsyn till i planarbeten som påverkar området. 3. Nyckelbiotoper är även fortsättningsvis viktiga att bevara. Tillämpning : Nyckelbiotoper tas hänsyn till i alla ärenden. Strategiernas aktualitet: Ställningstagande 1 är aktuellt men behöver uppdateras. Ställningstagande 2 är aktuellt men behöver uppdateras. Ställningstagande 3 är aktuellt men behöver uppdateras. Hur kan en ny ÖP hantera ämnet? Grönstruktur, friytor och närströvområden behöver hanteras i ett kapitel, medan naturvård och biologisk mångfald i ett annat. Tydligare ställningstaganden och prioriteringar för naturvård och biologisk mångfald behövs. Bebyggelse - befintliga karaktärsområden (18-21) Nuvarande riktlinjer 1. Utgångspunkten för ny bebyggelse ska vara områdets befintliga karaktär, men utformningen kan med fördel ges ett modernt formspråk som tydligt visar att det är ett tillägg. 2. En kulturhistorisk inventering behövs för att utreda och förtydliga vilka enskilda byggnader och områden som är särskilt värdefulla och vilka särskilda riktlinjer som bör gälla för dessa. 3. Riktlinjer på sida angående hur olika karaktärsområden kan utvecklas gällande exempelvis framtida tillbyggnader, fasadändringar och nybyggnationer. Bedömning och tillämpning 1. Denna generella riktlinje för ny bebyggelse är bra och anses fortfarande vara aktuell. Tillämpning : Riktlinjen har använts i mer eller mindre utsträckning i detaljplanearbeten och bygglovshantering. 2. En kulturhistorisk inventering av kommunen saknas. Tillämpning : En inventering, utförd av Sörmlands museum, är planerad under MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 12

88 3. Riktlinjerna kopplat till de olika karaktärsområdena anses även fortsättningsvis vara aktuella men komplettering kan behövs efter inventeringen av kulturhistoriska värden. Tillämpning : Riktlinjen har använts i mer eller mindre utsträckning i detaljplanearbeten och bygglovshantering. Strategiernas aktualitet: Ställningstagande 1 är aktuellt. Ställningstagande 2 är aktuellt. Ställningstagande 3 är aktuellt. Hur kan en ny ÖP hantera ämnet? Avsnittet saknar ställningstagande kring hur och var ny bebyggelse skulle kunna utvecklas i framtiden, hur förtätning skulle kunna ske och vilken mark som skulle kunna vara aktuell för förtätning. En tydlig markpolitik för bebyggelseutveckling behövs. Bostadsförsörjningsprogrammet kan användas för att utveckla detta ämne i den nya ÖP:n MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 13

89 Kap 4 Markanvändningskarta Centrum Områdesspecifik rekommendation Ej bebyggda markområden i centrum utreds om det är möjliga att förtäta. I centrum föreslås förbättringar för bostäder, kontor, handel och annan ej störande verksamhet. Omvandling av byggnader till lägenheter, antingen genom ombyggnad eller genom att centrumområdet utöka med ytterligare våningsplan kan vara aktuellt. Befintlig stadsmiljö med breda gator ska omvandlas så att en trygg och säker miljö skapas. Nedre Frösäng. Komplettering av flerbostadshus kan med fördel ske. Utpekade områden 1. Villabacken. Bostadsbebyggelse prövas genom detaljplaneläggning Aktualitet Områdesrekommendationen är aktuell men behöver utökas. Utpekat område 1 är inte aktuellt. Genomfört. Hur hanterar en ny ÖP hantera området? Nya ställningstagande behövs. Utvecklingsområden bör pekas ut tydligare. Danvikshagen/Djursvik/Inskogen Områdesspecifik rekommendation Grönområden bevaras som ett sammanängande grönstråk. Torpträdgårdar, strandängar och ängsmarker ska hållas öppna genom hävd och gallring. Särskild hänsyn ska tas till siktlinjen från väg 53 ut mot Stjärnholmsviken. Utpekade områden 2. Sjöudden. I anslutning till kv Kråkan. Detaljplaneläggning prövas för ny bebyggelse. Karaktären ska anpassas till terrängen. Strandpartiet ska förbli oexploaterat och strandskydd återinföras vid detaljplaneläggning. 3. Danviks fritidshusområde. Planläggning påbörjad Området ska införlivas i VA-verksamhetsområdet. Enskilt huvudmannaskap för vägar ska gälla. 4. Nya Danvik. Detaljplaneprogram klart Vid eventuell utbyggnad ska området införlivas i VA-verksamhetsområdet och enskilt huvudmannaskap för vägar ska gälla. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 14

90 5. Södra Inskogen. Detaljplan för bostadsbebyggelse finns. Omprövning av planen kan behövas. Bebyggelsen ska anpassas efter topografin. Stor flexibilitet i bebyggelseutformning på de enskilda tomterna ska gälla. Aktuellt om markförhållandena tillåter 6. Västra Inskogen. Befintliga detaljplaner upphävs och ny detaljplan prövas för friliggande bebyggelse som medger stor frihet vid utformning av bebyggelsen. Tomterna ska vara minst 1500 kvm. Mindre tomtstorlek kan medges för vissa delar av området men då ska utformningen av bebyggelsen vara mer enhetlig. Fortfarande aktuellt 7. Palmtorp. VA-frågan för befintlig bebyggelse behöver lösas i ett större sammanhang. Eventuell detaljplaneläggning av området. Aktualitet Områdesrekommendationen är i huvudsak aktuell. Utpekat område 2 är inte aktuellt men behöver upptateras. Utpekat område 3 är inte aktuellt. Genomfört. Utpekat område 4 är inte aktuellt. Utpekat område 5 är aktuellt men behöver uppdateras. Utpekat område 6 är aktuellt. Utpekat område 7 är aktuellt. Hur hanterar en ny ÖP hantera området? Nya ställningstagande behöver tas fram, bostadsförsörjningsprogrammet ska vara ett stöd till detta. Stjärnholm/Lastudden Områdesspecifik rekommendation Stjärnholms slottsområde med kyrka och stationsområde är ett kulturhistoriskt viktigt område. Området är också en viktig entré- punkt till Oxelösund. Siktlinjen öster om Lastudden, som gör att man ser havet österut, är mycket viktig att bevara och underhålla. Områdets karaktär ska bevaras och utveckling av befintlig verksamhet underlättas. Stationsområdet bör planläggas men permanentboende ska inte tillåtas eftersom området är bullerutsatt. Fortsatt hävd av hagmarkerna och strandängarna vid Stjärnholmsviken ska eftersträvas för att behålla vattenkontakten. Utpekade områden 8. Lastudden. Planläggning av fritidshusområde ska göras för att möjliggöra permanentboende. Byggnaderna ska anpassas efter topografin. Området ska införlivas i det kommunala VA-verksamhetsområdet. Enskilt huvudmannaskap ska eftersträvas MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 15

91 Aktualitet Områdesrekommendationen bedöms som aktuell men behöver uppdateras. Utpekat område 8 är inte aktuellt. Genomfört. Hur hanterar en ny ÖP området? Bedömningar av kulturvärden bör föregås av en kulturvärdesinventering. Brannäs Områdesspecifik rekommendation Brannäs är kommunens största sammanhängande skogsområde. Industrins utveckling har förtur i området. När industrin utvecklas norrut tas delar av grönområdet och våtmarken i anspråk. Brannäs Befintliga spridningskorridorer för djur bör bevaras. Med hänsyn till fågellivet bör skogen kring våtmarken vårdas varsamt. Tillgängligheten till norra Brannäs ska öka på de punkter som anges på markanvändningskartan. Utsiktspunkter vid strandpartier som är tillgängliga för allmänheten ska bevaras, se karta siktlinjer och utsiktspunkter. Befintlig fritidshusbebyggelse i området från Brasstorp till Kölshalsen inklusive öar utanför fastlandet, ligger nära industriområdet. Höga bullernivåer och övriga störningar förekommer, därför är det ej lämpligt med ny bebyggelse eller ytterligare permanentning av befintlig. Sammanhållen bebyggelse inom Granliden bör anslutas till det kommunala VA-nätet. Områdesbestämmelser finns för större delen av området och fortsätter att gälla. Aktualitet Områdesrekommendationen bedöms som aktuella. Hur hanterar en ny ÖP området? Tydligare ställningstaganden, prioriteringar och motiveringar behövs för områdets fritidshus, naturvärden, friluftsvärden och industrivärden. Industriområde Brannäs och hamnen Områdesspecifik rekommendation Området är av stor betydelse både för industri- och hamnverksamhet. Planläggning för att möjliggöra fortsatt utveckling av dessa områden ska prioriteras framför andra intressen. Ny bostadsbebyggelse i anslutning till området ska inte ske. Reservat för ny väg (Östersjöleden) ska beaktas så att utrymme för att anlägga väg i framtiden säkerställs. Reservat för järnväg (Aspaspåret) finns och ska beaktas vid planering. Vid en eventuell framtida utbyggnad av spåret behövs rangermöjligheter i form av en ny bangård i anslutning till spåret utredas Utpekade områden 20. & 21. Sundsör. Detaljplan för industri finns. För tillgängligheten till norra delarna av kommunen ska två passager hållas fria från bebyggelse. Industritransportväg kan MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 16

92 eventuellt anläggas mellan områdena. I 22. Utvidgning av stålverket. Planläggning för nytt industriområde söder om våtmarksområdet har påbörjats Vid planläggningen rekommenderas att vegetationsridåer skapas och förbättras till angränsande grönområde. Våtmarkerna kommer att finnas kvar, men delar tas i anspråk av industrin när den utvecklas norrut. 23. Gamla Oxelösundsvägen. Detaljplan för industriändamål finns. Gamla Oxelösund är utsatt för störningar från industri- och hamnområdet. Ny bostadsbebyggelse i anslutning till området ska ej ske. 25. Bara. Befintlig detaljplan medger industriverksamhet denna kvarstår. På området finns idag kolonilotter. Aktualitet Områdesrekommendationen är inte aktuell. Utpekade områden 20 & 21 är inte aktuella. Utpekat område 22 är aktuellt men behöver uppdateras. Utpekat område 23 är aktuellt men behöver uppdateras. Utpekat område 25 är aktuellt men behöver uppdateras. Hur hanterar en ny ÖP området? Tydligare ställningstagande och prioriteringar gällande hur tung industri, bostäder och övrig verksamhet ska kunna utvecklas tillsammans behövs. Skärgård Områdesspecifik rekommendation Karaktären av orörd skärgårdsnatur med bebyggelse av mindre storlek som anpassats till naturens topografi, ska bevaras. Oexploaterade stränder och mark ska bevaras. Detaljplaneläggning för befintlig bostadsbebyggelse görs om det krävs för att möjliggöra försäljning. Innan detaljplaneläggning påbörjas ska behovet av en fördjupad översiktsplan för skärgården utredas. Det ska också klargöras hur vattenoch avloppsfrågan ska lösas innan planläggning påbörjas. Arrendetomter som ligger inom influensområdet bör ej säljas. Övriga arrendetomter kan säljas. Obebyggda markområden behålls oexploaterade i kommunal ägo. Åtgärder som främjar det rörliga friluftslivet och turism bör tillåtas. Aktualitet Områdesrekommendationen är inte aktuell. Hur hanterar en ny ÖP området? Skärgårdsfrågorna hanteras i en fördjupad översiktsplan för Oxelösunds skärgård MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 17

93 Ramdalshöjden/ Stenvik/ Dalgången/ Femöresund Områdesspecifika rekommendation Vid Oxelösunds entrépunkt där väg 53 övergår till bro över järnvägsområdet ska utsikten över Breviken bevaras och förstärkas. Ramdalshöjden. Detaljplan finns färdig 2008 för ny småhusbebyggelse. 11. Stenvikshöjden. Detaljplaneläggning för nya bostäder påbörjad Bebyggelse ska anpassas till befintlig natur och vegetation. Karaktären ska knyta an till Stenviksvägens formspråk. Program för området finns. Badhusbacken. Planläggning för bebyggelse har prövats. Riksintresset för hamnen gör området olämpligt för bebyggelse. Aktualitet Områdesrekommendationen är aktuell men behöver uppdateras Utpekat område 11 är aktuellt. Hur hanterar en ny ÖP området? Områden behöver nya tydligare ställningstaganden angående markanvändningen och eventuell nybyggnation. Femöre Områdesspecifik rekommendation På Femöre finns ett kommunalt naturreservat samt Natura 2000-område. Separata föreskrifter finns för områdets skötsel och bevarande. Utveckling av hamn och turistnäring ska underlättas mellan Badhusviken och Ljungholmen. Befintliga utsikter mot havet ska bevaras. Tillgängligheten till Femöre ska öka genom ett förstärkt gångoch cykelstråk. Sörmlandsleden och andra vandringsleder i området är viktiga och ska bevaras. Sammanhållen bebyggelse på Femöre ska anslutas till det kommunala VA-nätet. 9. Norra Femöre. Planläggning för i huvudsak flerbostadshus påbörjad för Femöre 2C. Bebyggelsen ska anpassas till topografin. 10. Västra Femöre. Fritidshusområde under omvandling. Planläggning påbörjad för att bland annat införliva bebyggelsen i det kommunala VA-verksamhetsområdet och tillskapa större byggrätter. Program för området finns. 13. Norra Femöre etapp 2D-2F. Detaljplaneläggning prövar möjlig bostadsbebyggelse. Bebyggelse ska anpassas till topografi och värdefull vegetation. 24. Fiskehamnen. Detaljplan för ny båt- och hamnanknuten verksamhet finns. 30. Gästhamnen. Utvecklingsområde för hamn- och besöksnäring. 34. Ljungholmen Kulturhistoriskt intressant bebyggelse och värdefull natur finns inom området. Utredning behöver göras om området ska kunna utvecklas. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 18

94 Aktualitet Områdesrekommendationen är aktuell men behöver uppdateras. Utpekat område 9 är inte aktuellt. Genomfört. Utpekat område 10 är inte aktuellt. Genomfört. Utpekat område 13 har oklar aktuellitet. Utpekat område 24 är aktuellt. Genomfört. Utpekat område 30 är aktuellt. Utpekat område 34 är aktuellt. Hur hanterar en ny ÖP området? Nya ställningstaganden och utvecklingsstrategier behövs för området som har många olika intressen. Femöre är en mycket speciell plats i Oxelösund och behöver tydliga ställningstaganden. Inre skärgården Områdesspecifik rekommendation Landskapskaraktären med mindre bebyggelse placerad på avstånd från stranden och väl anpassad till naturens topografi, ska bevaras. VA-frågan behöver utredas. Åtgärder som främjar det rörliga friluftslivet och turism bör tillåtas. Aktualitet Områdesrekommendationen är aktuell. Hur hanterar en ny ÖP området? Fler och tydligare ställningstaganden för området behövs. Jogersö Områdesspecifik rekommendation Åtgärder/planläggning på naturmark tillåts endast för anläggningar som behövs för det rörliga friluftslivets och turismens behov. Skogsbruket ska utföras med yttersta försiktighet och anpassas till friluftslivets behov. I fritidshusområdet, som har större inslag av permanent boende, ska framtida tillbyggnader, ändringar och ev nybyggnationer utföras med stor hänsyn och varsamhet till byggnadernas ursprungliga formspråk. Skärgårdskaraktären ska bevaras vilket innebär att bebyggelsens utformning mot vattenområdet särskilt ska beaktas. Som riktmärke för storleken på tomter som kan delas skrivs fortsättningsvis 7000 kvm eller större. Åtgärder som främjar det rörliga friluftslivet och turism bör tillåtas. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 19

95 Aktualitet Områdesrekommendation delvis aktuell. Hur hanterar en ny ÖP området? Nya ställningstaganden för området behövs. Övergripande rekommendationer för mark- och vattenanvändning På markanvändningakartan finns en rad mer eller mindre tydliga rekommendationer som alla behöver ses över. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 20

96 Kap 5 Statistik, detaljplaner Kommunfullmäktige i Oxelösunds kommun beslutade den 22 september 2010 att anta gällande översiktsplan. Översiktsplanen överklagades och vann slutligen laga kraft enligt beslut av Förvaltningsrätten. Den statistik som redovisas i detta kapitel visar vad som genomförts under tiden som nuvarande översiktsplan (ÖP 2010) varit gällande från Detaljplaner, laga kraft efter Gräsanden 4 (Pnr 1851), laga kraft 24 november 2012 Syfte: Utbyggnad av garage, utökning av tomt, ändring av DP Bestämmelser: B: Bostäder Omfattning: En fastighet (frimärkesplan), inga nya byggrätter Förfarande: Enkelt planförfarande Koppling till ÖP: Nej Femöre 1:4 (Pnr 1853), laga kraft 13 november 2012 Syfte: Reglera befintliga förhållanden. Skapa förutsättningar för småbåtsanknuten verksamhet, byggnad för förvaring av jollar och tillhörande utrustning, ändring av DP Bestämmelser: V1: Småbåtshamnverksamhet Omfattning: En fastighet (frimärkesplan), inga nya byggrätter Förfarande: Enkelt planförfarande Koppling till ÖP: Nej Österviken, Fiskehamnen etapp 2 (Pnr 1854), laga kraft 13 november 2012 Syfte: Utveckling av besöks- och båtanknuten verksamhet, brygganläggningar för fritidsbåtar Bestämmelser: VHJ1RK1 (I huvudsak): Varvsverksamhet, handel, småindustri, kulturell verksamhet, tillfälliga övernattningar Omfattning: Flera fastigheter, möjliggör nya byggrätter med planbestämmelsen VHJ1RK1 Förfarande: Normalt planförfarande Koppling till ÖP: Ja, det nämns i ÖP 2010 att det i Fiskehamnen finns både möjligheten och viljan att utveckla besöksnäringen. Det står även i markanvändningkartan utvecklingsområde för hamn- och besöksnäring. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 21

97 Livbojen 9 (Pnr 1855), laga kraft 20 december 2012 Syfte: Möjliggöra flerbostadshus Bestämmelser: B: Bostäder Omfattning: En fastighet (frimärkesplan), möjliggör nybyggda lägenheter (450 m 2 i två våningar) Förfarande: Enkelt planförfarande Koppling till ÖP: Nej Vildvinet 2 (Pnr 1856), laga kraft 8 januari 2013 Syfte: Ändring av DP för att kunna använda Folkets hus för bostadsändamål Bestämmelser: BHCK: Bostäder, handel, kontor och centrumlokal Omfattning: En fastighet (frimärkesplan), möjliggör nya lägenheter i befintlig byggnad Förfarande: Enkelt planförfarande Koppling till ÖP: Ja, det står i ÖP 2010 att två i dagsläget dåligt utnyttjade byggnader som skulle kunna inrymma lägenheter är Telegrafen och gamla folkets hus... Fiskehamnen etapp 1 (Pnr 1858), laga kraft 17 april 2013 Syfte: Ändring av DP för att möjliggöra vinterförvaring av båtar Bestämmelser: V: Varvsverksamhet Omfattning: En fastighet (frimärkesplan), möjliggör byggrätt för varvsverksamhet Förfarande: Enkelt planförfarande Koppling till ÖP: Nej Lastudden etapp 1 (Pnr 1859), laga kraft 5 augusti 2013 Syfte: Ändring/tillägg till DP för att ta bort begränsning om max 30 m2 per brygga / fastighet Bestämmelser: Inga nya bestämmelser har tillkommit Omfattning: Ändring av DP, inga fastigheter är direkt berörda Förfarande: Enkelt planförfarande Koppling till ÖP: Nej Tegelbruksvägen Laga kraft 18 maj 2015 Syfte: Ändring av DP för att reglera huvudmannaskapet, möjliggöra bildandet av en gemensamhetsanläggning för väg Bestämmelser: a1: Enskild huvudmannaskap Omfattning: Ändring av DP, inga fastigheter är direkt berörda Förfarande: Normalt planförfarande Koppling till ÖP: Ja, det står i ÖP 2010 att enskilt huvudmannaskap ska eftersträvas i Lastuddsområdet MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 22

98 Järntorget Laga kraft 1 maj 2015 Syfte: Reglera befintlig markanvändning, underlätta en utveckling av torget, möjliggöra bostäder i befintlig byggnad Bestämmelser: B1CHK: Bostäder medges endast från plan 2 och uppåt, centrum, handel och kontor C: Centrum HKC: Handel, kontor och centrum Omfattning: Flera fastigheter, möjliggör bostäder kopplat till fastigheten Prisman 6 Förfarande: Normalt planförfarande Koppling till ÖP: Ja, kopplat till Oxelösunds centrum nämns bland annat för att stärka centrum och skapa liv och rörelse bör stadskärnan förtätas med fler centrala bostäder Oxelö 8:39 och 8:20, laga kraft 9 juli 2015 Syfte: Möjliggöra museiverksamhet i befintlig byggnad Bestämmelser: R1C1: Museum, kontorsverksamhet, samlingslokal och café Omfattning: Ändring av DP, möjliggör en mindre tillbyggnad kopplat till befintlig byggnad Förfarande: Normalt planförfarande Koppling till ÖP: Nej Ankaret 8 Laga kraft 22 september 2015 Syfte: Ändring av DP för att möjliggöra utbyggnad av garage Bestämmelser: B: Bostäder Omfattning: En fastighet (frimärkesplan) Förfarande: Begränsat förfarande Koppling till ÖP: Nej MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 23

99 Antalet detaljplaner med eller utan koppling till gällande ÖP Med koppling Utan koppling Antalet detaljplaner (laga kraft) och dess huvudsakliga syfte Nya bostäder Nya verksamheter Ändring av DP Ändring av DP* * (Som möjliggör ombyggnation till bostäder) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 24

100 Detaljplaner, påbörjade efter (laga kraft) Villabacken Överprövad av länsstyrelsen ( ) Syfte: Möjliggöra nybyggnation av bostäder våningar höga Bestämmelser: BC1: Bostäder, i våning 1 och 2 även Centrum Omfattning: Möjliggör totalt cirka 130 lägenheter fördelat på två byggnader Förfarande: Normalt planförfarande Koppling till ÖP: Ja, Villabacken är utpekat som ett område för nya bostäder. Det står att bostadsbebyggelse prövas genom detaljplaneläggning. Aspa 1:6 m.fl Granskningsskede ( ) Syfte: Ändring av DP för att möjliggöra förändrade byggrätter, nya fastigheter och införlivning i det kommunala VA-nätet Bestämmelser: B: Bostäder Omfattning: Ändrar planbestämmelser för cirka 52 fastigheter, möjliggör avstyckning av fem nya fastigheter Förfarande: Normalt planförfarande Koppling till ÖP: Ja, det står i ÖP 2010 att Granliden bör anslutas till det kommunala VA-nätet Nedre Frösäng Uppstartsskede ( ) Syfte: Nybyggnation av bostäder Bestämmelser: Ingen DP är upprättad Omfattning: - Förfarande: Normalt planförfarande Koppling till ÖP: Ja, i ÖP 2010 står att i Frösäng får förtätning ske för att skapa en större blandning mellan olika typer av bostäder och verksamheter. De stora öppna gräsytorna kan med fördel ges ökat innehåll Ny skola Uppstartsskede ( ) Syfte: Nybyggnation av skola Bestämmelser: Ingen DP är upprättad Omfattning: - Förfarande: Normalt planförfarande Koppling till ÖP: Nej, det står i ÖP 2010 att Något behov av mark för helt nya kommunala skolanläggningar bedöms inte föreligga inom översiktsplanens planeringsperspektiv MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 25

101 Cypressen Uppstartsskede ( ) Syfte: Ändring av DP för att möjliggöra byggande av bostäder i befintlig byggnad Bestämmelser: Ingen DP upprättad Omfattning: En fastighet (frimärkesplan) Förfarande: Standardförfarande Koppling till ÖP: Nej, enligt ÖP 2010 ska ny bostadsbebyggelse i anslutning till SSABs verksamhet inte ske MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 26

102 Antalet påbörjade detaljplaner med eller utan koppling till gällande ÖP Med koppling Utan koppling Antalet påbörjade detaljplaner (ej laga kraft) och dess huvudsakliga syfte Nya bostäder Nya verksamheter Ändring av DP Ändring av DP* * (Som möjliggör ombyggnation till bostäder) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 27

103 Bilagor Bilaga I Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 28

104 Datum Dnr KS Projektplan för den nya översiktsplanen Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax)

105 INLEDNING Vad är en översiktplan? Översiktsplanen är ett strategiskt och visionärt dokument vars syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den befintliga stadsmiljön ska utvecklas. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Varje enskild kommun får utfrorma planen efter sina behov och önskemål. En översiktsplan stäcker sig vanligtvis 10 till 20 år in i framtiden, den består av både kartor och text. Planen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens framtida utveckling vilket innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktsplanen ska säkerställa en handlingsberedskap, men är inte juridiskt bindande. En gång under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige uttala sig om den gällande översiktsplanen är aktuell eller behöver förnyas. ÖP2010 gäller fortfarande Det är viktigt att komma ihåg att den nuvarande översiktsplanen, ÖP2010, gäller tills den nya översiktsplanen har vunnit laga kraft. Arbete som använder sig av översiktsplanen som en grund för beslut ska vända sig till ÖP2010 ända tills den nya översiktsplanen vunnit laga kraft. Arbetsnamnet för den nya översiktsplanen är ÖP2030. Därför behöver Oxelösund en ny översiktsplan Kommunstyrelsen beslutade den 28 januari 2015, KS 10, att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Oxelösunds kommun. ÖP2030 är planerad att antas Oxelösund står inför flera utmaningar i framtiden och är del av en växande region som behöver ett aktivt samhällsbyggande. Inför utmaningarna behöver kommunen ta ut en tydlig viljeriktning för sin markanvändning. Översiktsplanen ska skapa tydliga spelregler för invånarna och marknadens aktörer, utan att hindra den flexibilitet som är nödvändig i en föräderlig värld. Kommunens politiska visioner ska på ett tydligt sätt genomsyra samhällsbyggandet i Oxelösund. Det är av betydelse för Oxelösund att kontinuerligt utveckla rutiner, processer och riktlinjer för den strategiska planeringen. Samarbetsformer och medborgarnas delaktighet behöver ständigt utvecklas. ÖP2030 är ett första steg till att arbeta fram nya rutiner för ett aktivt och strategiskt samhällsbyggande. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 2

106 1. MÅL ÖP2010 är i väsentliga delar inaktuell. Syftet med ÖP2030 är att få ett dokument som är mer aktuellt och anpassat till nya förutsättningar och kommunens nuvarande utvecklingsvilja. Syftet är också att få en tydligare samordning med kommunens övriga styrdokument såsom exempelvis vision och mål. Detta dokument syftar till att sammanställa de grundläggande förursättnignarna för att arbetet med ÖP2030 ska kunna starta i januari Dokumentet ska bidra till att arbetet kan bedrivas på ett tydligt och effektivt sätt. 1.1 Mål med arbetsprocessen Målen med arbetet att revidera översiktsplan är följande: Arbetet ska öka medvetenheten kring kommunens fysiska utveckling. Arbetet ska skapa en öppen kreativ diolag mellan politiker, tjänstemän och allmänhet om kommunens framtida utveckling. Att få en effektivare samordning mellan fysisk planering och ekonomisk investeringsplanering, vid exempelvis nyexploatering, för att lättare kunna följa upp översiktsplanen vid årsbokslut. Arbetet ska bidra till att skapa nya långsiktiga arbetsätt mellan kommunens olika förvaltningar för det strategiska arbetet 1.2 Mål med den nya översiktsplanen Målen med ÖP2030 är följande: Ge tydliga ställningstaganden i frågor som är viktiga för kommunens utveckling. Skapa förutsättningar för att Oxelösund även forsättningsvis ska vara en växande kommun med ett aktivt samhällsbyggande. Underlätta framtida arbetet med planering och tillståndsprövning. Att ta fram ställningstaganden kring fler ämnesområden än i ÖP2010. Skapa en översitksplan som är utåtriktad, enkel och har ett bredare användningsområde. Ge politiska visioner och mål en tydlig geografi för att på så sätt koppla dem närmare ett genomförande och samhällsbyggande. 1.3 Resurser & budget Budget finns tillsatt för konsulttjänster, kringkostnader. Det är ännu inte klarlagt hur många konsultuppdrag den nya ÖP:n kommer att innebära. Några exempel på konsultuppdrag kan vara framtagande av Miljökonsekvensbeskrivning, kulturmiljöinventering, riskanalys. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 3

107 2. Organisation Målsättningen med organisationen av ÖP-arbetet är att alla verksamhetsområden ska finnas representerade i arbete. Processen med att ta fram en ny ÖP är organiserad med fyra olika grupper. 2.1 Styrgrupp Styrgruppen består av politiker och tjänstemän som är tillsatta av kommunfullmäktige. Deras roll i arbetet är att säkerställa att arbetet går i linjer med kommunens vilja och att arbeta med Oxelösunds vision vilket ska ligga till grund och bana väg för resterande ÖP-arbete. Deltagare I samband med att kommunstyrelsen den 28 januari 2015, 10 beslutade att inleda arbetet för en ny översiktsplan beslutades det även att följande personer ska ingå i den politiska styrgruppen: Catharina Fredriksson (S), ordförande Inge Ståhlgren (S) Patrik Renfors (V) Klas Lundbergh (FP) Björn Johansson (MP) Charlotte Johansson (kommunchef) Maria Malmberg (mark- och exploateringsstrateg) Elisabeth Bäckman Steninger (miljö- och samhällsbyggnadschef) Ansvar Denna grupps ansvar ligger i att förankra den nya översiktsplanen med den politiska viljan hos kommunen. Styrgruppen har mandat att fatta beslut om projektets inriktning. Styrgruppen ska ge projektledarna det stöd som krävs för att projektet ska kunna genomföras. 2.2 Projektledning Projektledningen består av kommunens planenhet. Även miljö- och samhällsbyggnadschefen deltar i viss utsträckning i projektledningen. Deltagare Samy Abu Eid, planarkitekt Anton Nylander, planarkitekt Ansvar Projektledningen har det huvudsakliga ansvaret för att arbetet går framåt och organiseras effektivt med kommunikationer, möten och medborgardialoger. De sammanställer och samordnar arbetsgruppernas arbete samt deltar i arbetes samtliga delar. Ledningen ansvarar också för dokumentets layout och formgivning samt samordnar externa deltagare som utredningar och konsulter. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 4

108 2.3 Arbetsgrupper Arbetsgrupperna är de som ska utför det faktiska arbetet. Eftersom en översiktsplan omfattar så många ämnesområden behöver arbete delas upp i mindre arbetsgrupper. Deltagare Laguppställning inom varje enskild arbetsgrupp utgår ifrån förvaltningsstrukturen. Ett riktmärke för grupperna som helhet är att en så bred kompetens som möjligt bör finns representerad. Grupperna kommer bli olika stora med olika arbetsbelastning beroende på ämnesområde och resurser. Personer som är ensam inom sitt verksamhetsområde bör på ett eller annat sätt vara delaktig i ÖP-arbetet. En person per arbetsgrupp blir utsedd till samordare för gruppen och deltar mer aktivt i diskussioner med projektledare och andra gruppsamordnare. Ansvar Arbetsgrupperna ansvarar för produktionen av ÖP2030. Grupperna ansvarar också för att inga verksamhetområden faller utanför ÖP-arbetet. De ansvarar även för att arbetet sker med transperans och inkluderar olika expertgrupper utanför kommunens organisation. På sida 9 finns en förenklad schematisering över hur olika ämnesområden faller under olika förvaltningar. Inga ämnesområden är isolerade utan alla har med varandra att göra mer eller mindre. Den utvalda förvaltningen ansvarar dock för att ämnen bevakas och tas med i en nya öp. 2.5 Referensgruppen Denna grupp står utanför det faktiska arbetet att ta fram en ny ÖP. Denna grupp består av olika specialister och fungerar som en samrådsinstans och har en rådgivande funktion. övriga medarbetare kan vända sig till denna grupp om stöd och samråd behövs. Laguppställning Referensgruppen kommer att bestå av Koncernledningsgruppen (KLG). Ansvar Denna grupp ansvarar för att ge råd och stöd till projektet och bidra med idéer och synpunkter som för projektet framåt. Arbetsgång Projektledaren rapporterar till styrgruppen om projektets status. Styrgruppsmöten bör ske med jämna mellanrum så att projektägaren är informerad om hur projektet fortlöper. Arbetsgrupperna avrapporterar till projektledarna som har en tät dialog med arbetsgruppernas samordnare. Samordnarna bildar tillsammans en grupp med projektledarna som har möten månadsvis där övergripande frågor kan diskuteras och avstämning göras. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 5

109 3. Förfarande 3.1 Tidsplan Tidsplanen är flexibel och bör anpassas efter arbetets gång. Tidsschemat som följer under punkt 3.4 är prelimenärt. Blocket skrivning av ÖP sträcker sig över 1,5 år och bör därför delas upp i olika faser med flera deadlines för att arbetet ska gå framåt i önskad rytm. 3.2 Arbetsprocess Arbetsgången för ÖP-arbetet bör vara dynamiskt. Att strukturera upp arbetet med detaljerade arbetsscheman bör undvikas då arbetsgrupperna medlemmar ska genomföra sin uppgift inom ramen för deras ordinarie arbete. Istället bör delmål och deadlines användas för att styra arbetsprocessen. 3.3 Demokrati och medborgardialog Arbetet med ÖP2030 ska präglas av öppenhet och transparens. Dels för att det är av stor vikt för arbetets kvalité att få ta del av lokal kunskap, dels är en öppen och tillitsfull dialog hjärtat i demokratin. Dokumentet Riktlinjer för medborgardialog i Oxelösunds kommun ska vara vägledande för arbetet med medborgardialogen. Utgångspunkten för all medborgardialog i Oxelösund är att alla ska ha förutsättningar att kunna delta i dialogen. Särskild hänsyn ska alltid tas till de grupper som är resurssvaga när det gäller möjlighet att lämna synpunkter på kommunens verksamhet. Det slutgiltiga ansvaret och beslutsfattandet ligger hos de förtroendevalda som har i uppdrag att göra politiska avvägningar och ansvarar för helheten. Målen med medborgardialog i Oxelösund är att: Utveckla medborgarperspektivet i beslutsunderlagen Skapa förståelse för prioriteringar. Göra medborgarna mer delaktiga i lokalsamhällets utveckling. Förbättra individers möjlighet till inflytande Medborgardialog bör hållas i olika faser i projektet för att på så sätt hitta en pågående dialog om kommunens framtidsfrågor. Projektledarna har huvudansvaret för medborgardialogen men kommer involvera flera tjänstemän och politiker beroende på frågor och metod. Inom ramen för ÖP2030 bör flera olika metoder användas för att fånga upp så många MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 6

110 människor som möjligt. Några exempel på metoder, hämtade ut Botkyrka kommuns Handbok i dialog: Fokusgrupper Fokusgrupper kan vara bra när man vill hämta in invånares synpunkter, kunskaper och värderingar i en specifik fråga. Fokusgrupper kan också vara en uppföljning av en enkät, där man får möjlighet att fördjupa sig i enkätens resultat. Det får vara högst deltagare per möte. Förbered högst fyra generella frågeställningar så deltagarna får ordentligt utrymme för dialog. Öppna Möten Öppna möten är öppna för alla, och innebär att kommunens representanter och invånarna träffas för att förmedla information i båda riktningarna. Några frågor som passar särskilt bra för öppna möten är programsamråd, politiska visioner, trygghetsfrågor, omsorgsfrågor, samhällsbyggnadsfrågor och barn och ungdomsfrågor. Det är en fördel att ha en duktig moderator som leder mötet. Möten med föreningar och intressegrupper Möten med föreningar och intressegrupper liknar i stort sett öppna möten. De kan vara ett samarrangemang mellan en av kommunens förvaltningar och intressegrupper eller föreningar. När du återkopplar ska du försäkra dig om att alla medlemmar får minnesanteckningarna hemskickade. Chat och hemsida ÖP2030 bör ha en egen hemsida där information om arbetet samlas och där medborgarna kan följa arbetet. Det skulle också kunna finnas en möjlighet att direkt ställa frågor och eventuellt chatta med ansvariga. Barn och Ungdomar Särskilda metoder för att göra barn och ungdomar delaktiga bör tillämpas. De är ofta experter på sin närmiljö. Skolan är ofta en bra arena för samverkan, planering och dialog sker i nära sammarbete med skolans ledning. På Boverkets webbplats finns flera tips och rekommendationer på hur barn och unga kan involveras i planeringen. Metoderna som en medborgardialog kan varieras på är oändliga. Många kreativa och väl fungerande metoder har använts av landets kommuner genom åren och det finns mycket inspiration att hämta. Formella metoder kan med fördel kompletteras med nytänkande och udda inslag. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 7

111 3.4 Tidsschema J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Projektplan Aktualitetsprövning Visionsarbete Skrivning av ÖP Dialog 1 Dialog 2 Samråd Revidering Granskning Antagande MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 8

112 Politisk Styrgrupp Projektledning Referensgrupp Arbetsgrupper Kultur och Fritid Vård och omsorg Utbildning och Barn Conny Zettelund Lars Ask Christer Åhlfelt Camilla Norrgård Sundberg Turism Besöksnäring Föreningsliv Hälsa Idrott Kultur Konst Kulturarv Upplevelser Ungdomar Koordinaten Badplatser Friluftsliv Integration Segregation Jämställdhet Jämlikhet Äldrefrågor Tillgänglighet Folkhälsa Trygghet Barnperspektiv - Inflytade - Delaktighet - Trygghet - Säkra skolvägar - Parker - Utemiljöer - Barnkonsekvensanalyser - Rörelsebehov Barn i trafiken Utbildning? Miljö Bostäder och trafik Risker och säkerhet Klimatanpassning Föroreningar Avfall Naturvård Biologisk mångfald Grönstruktur Närströvområden Bryggor Strandskydd Förnyelsebar energi, energiomställning Buller och störningar Bostadsbyggande Gestaltning Förtätning Offentliga rum Stadsstruktur och mönster Trafikstrategi Centrum Cykelstaden Kollektivtrafik Hållbar bilism Trafikstrategi Parkering Planläggning Bygglovsplikt Fotgängare Dagvatten Mark och näringsliv MSF-Plan Maria Malmberg Markanvändning Markpolitik Exploatering Näringsliv Handel Offentlig service Regional utveckling Mellankommunala intressen Demokrati Industri och hamn Anläggningar Peter Zetterdahl & Nils Rönnkvist Vatten och avlopp Fjärrvärme Fiber, IT Vinterunderhåll Allmännytta MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, OXELÖSUNDS KOMMUN 9

113 Jon Wiggh YTTRANDE Datum Dnr 1(15) Oxelösunds kommun Höjdgatan Oxelösund Sammanfattande redogörelse inför aktualitetsförklaring av översiktsplan för Oxelösunds kommun Yttrande Länsstyrelsen bedömer att gällande översiktsplan för Oxelösunds kommun till sitt innehåll och sin redovisning av statliga intressen i vissa delar ännu är aktuell, men att planen i andra delar behöver anpassas till nya förutsättningar. Länsstyrelsens bedömning är sammanfattningsvis att behovet av en översyn är allra störst inom följande delar; riksintresse Natura 2000 utvidgat strandskydd havsplanering anpassning till ett förändrat klimat mellankommunala frågor Länsstyrelsen har i oktober 2013 lämnat en generellt hållen sammanfattande redogörelse till länets kommuner 1. Rapporten innehåller en bred bas av planeringsförutsättningar att utgå ifrån. Nedan redovisas Länsstyrelsens bedömning av hur, för kommunen viktigare, delar av rapporten förhåller sig till gällande översiktsplan. Vidare beskrivs nya planeringsförutsättningar som tillkommit senare. För att underlätta läsningen så är rubrikindelningen i detta yttrande densamma som i rapporten. Statliga intressen Riksintressen 3 kapitlet miljöbalken (MB) Friluftsliv MB 3:6 En översyn av landets riksintresseområden för friluftsliv pågår. Länsstyrelsen har överlämnat sitt förslag till Naturvårdsverket. För Oxelösunds del berörs riksintresseområdet Södermanlands kust och skärgård där förslaget innebär en ny gränsdragning och värdebeskrivning. Kartavgränsningar 1 Aktuella översiktsplaner Sammanfattande redogörelse Länsstyrelsen rapport 2013:16 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NYKÖPING Stora torget växel sodermanland@lansstyrelsen.se Organisationsnr Plusgiro Bankgiro Faktureringsadress Internet FE FRÖSÖN

114 2 över samtliga föreslagna riksintresseområden och värdebeskrivningar finns tillgängliga på Länsstyrelses webbplats 2. Energiproduktion, Vindbruk MB 3:8 Energimyndigheten beslutade i december 2013 nya områden som riksintresse för vindbruk. Länsstyrelsen står bakom den avgränsning av riksintresset som Oxelösunds kommun tog ställning till i sitt tematiska tillägg till översiktsplanen - Vindkraft Trafikslagens anläggningar MB 3:8 Utpekade riksintressen uppdateras av Trafikverket en gång per år. Se verkets webbplats för mer information 3. Totalförsvaret MB 3:9 Oxelösund berörs inte av något redovisat riksintresse för totalförsvaret. Vissa riksintressen för totalförsvarets militära del kan inte redovisas öppet och har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem och kan framförallt påverkas av uppförandet av höga byggnadsobjekt så som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför, och högre än 45 m inom, sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten vilket bör framgå av översiktsplanen. Informationen används också som förberedelse för införandet av höga objekt i landets flyghinderdatabas. Övriga ärenden som också ska tillsändas Försvarsmakten på remiss (i hela landet) är sjökablar (i alla sjöar och vattendrag) samt detaljplaner som omfattar nya järnvägsområden. Riksintressen 4 kapitlet miljöbalken (MB) Natura 2000-områden MB 4:8 Av översiktsplanen ska framgå hur den planerade mark- och vattenanvändningen påverkar bevarandestatusen för de värden som ska skyddas inom Natura 2000-områden. Under planprocessen behöver även konsekvenserna av den sammanlagda (kumulativa) påverkan på Natura 2000-områden, om alla mark- och vattenanvändningsambitioner i översiktsplanen kommer till stånd, utredas. Avgränsningen av länets Natura 2000-områden med tillhörande bevarandeplaner finns att hämta på länsstyrelsens distributionswebb. Det stora kvalitetsförbättringsprojektet enligt regeringsuppdrag är nu slutfört. Projektet innebär i korthet att gränser för områdena och för naturtyper inom områdena samt redovisning av registrerade arter nu har en betydligt bättre

115 3 kvalitet. Alla inrapporterade ändringar har kontrollerats av Naturvårdsverket och beslut fattades av regeringen Utvidgat strandskydd Länsstyrelsen beslutade den 2012 om nya områden med utvidgat strandskydd i Oxelösunds kommun. Vilka områden som berörs inom Oxelösunds kommun redovisas på länsstyrelsens webbplats 4. Hälsa och säkerhet Buller Översiktsplanen bör ta hänsyn till inverkan på människors hälsa av buller vid planering av bostadsområden, anläggningar för särskilt boende samt skolor och vårdinrättningar. I april 2015 kom en ny förordning gällande trafikbuller vid bostadsbyggande (SFS 2015:216) 5. Boverket och Naturvårdsverket har tagit fram vägledningar för att underlätta tillämpningen av plan- och bygglagen respektive miljöbalen 6. Förorenade områden I översiktsplanen är det lämpligt att redovisa förorenade områden och ange generella riktlinjer för hur frågan om förorenad mark ska hanteras vid kommande planering och lovgivning. Länsstyrelsen uppdaterar kontinuerligt sin databas, EBH-stödet, där information om nu kända potentiellt förorenade områden samlas har t.ex. ett stort antal handelsträdgårdar identifierats och inventerats. Utdrag från databasen kan fås vid begäran men skickas även kontinuerligt till kommunerna. Eftersom uppdateringen i EBH-stödet sker oftare än för en översiktsplan kan det vara av värde att ha riktlinjer som hänvisa till det ajourhållna registret. Översvämning, skred och anpassning till ett förändrat klimat Då nya underlag har tillkommit behöver översiktsplanen och riktlinjer för markanvändning ses över med hänsyn till riskfaktorer som höga vattenstånd, mark känslig för skyfall och områden med skredrisk. Länsstyrelsen har tagit fram en rapport- Regional handlinsplan för klimatanpassning i Södermanlands län (rapport 2014:15) med åtgärdsförslag. Flera åtgärdsförslag berör kommunens fysiska planering och behöver beaktas i översiktsplaneringen. Länsstyrelsen har tillsammans med SMHI även tagit fram ett nytt planeringsunderlag om skyfall och lokala avrinningsförhållanden, Riskbild 2 Södermanland (rapport 2013:24). Materialet har överlämnats till kommunen, men finns också att hämta på Länsstyrelsens webbplats. 4 NATUR/STRANDSKYDD/UTVIDGAT-STRANDSKYDD/Pages/ostersjons-strander.aspx och

116 4 Farligt gods Vid framtagandet av översiktsplaner och fördjupningar av dessa bör följande belysas: Riktlinjer för skyddsavstånd till väg och järnväg, enligt länsstyrelsens vägledning 7 Rekommenderade vägar och uppställningsplatser för farligt gods Befintliga och planerade verksamheter och trafiknät som trafikeras med farligt gods Möjlig mark för anläggningar som kräver transport av farligt gods utanför tätbebyggt område, t ex verksamheter, industrier och rangerbangård Peka ut vattentäkter och andra sårbara områden som kan drabbas av en olycka med farligt gods, t ex genom att ta fram en miljökänslighetskarta Information om primära och sekundära vägar för farligt gods finns på Trafikverkets webbplats. Mellankommunala frågor Havsplanering, infrastrukturplanering, energifrågor, nyttjande av områden för friluftsliv och turism är några exempel på frågor av mellankommunal karaktär. Effekter av den kommande utbyggnaden av Ostlänken är exempel på en aktuell fråga som rör många kommuner i länet. Det är angeläget att kommunen i sin översiktsplan klarlägger vilka frågor som behöver samordnas med andra kommuner. Regionförbundet Sörmland har ansvaret för den regionala infrastrukturplaneringen och att samordna frågorna med länets kommuner. Regionförbundet Sörmland har 2014 fastställt länsplanen för transportinfrastruktur åren Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet Landets vattenmyndigheter beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet för samtliga vattenförekomster i landet, det vill säga sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Miljökvalitetsnormerna behöver arbetas in i översiktsplanen nu när första cykeln av åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen går mot sitt slut. Exempel på metoder för detta finns 9. I Oxelösunds kommun är det bara kustvatten som är vattenförekomster. En ny statusklassning har genomförts under 2013 och 2014, och nytt åtgärdsprogram och förvaltningsplaner kommer att fastställas i december Exempel på åtgärder som påverkar kommunens översiktsplanering: Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida vattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs Regional plan för transportinfrastruktur i Sörmland , Regionförbundet Sörmland Se bland annat i bilaga 2 i rapporten Miljökvalitetsnormer för vatten, En vägledning för fysisk planering i Stockholms län

117 5 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Regional vattenförsörjningsplan Inom dricksvattenområdet planerar Länsstyrelsen att under de närmaste åren påbörja arbetet med en regional vattenförsörjningsplan och kommer i samband med det arbetet verka för att kommunerna tar fram kommunala vattenförsörjningsplaner. Det är ett arbete som syftar till att uppfylla syftet med åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen, miljömålen, översvämningsdirektivet och kris och beredskapsarbetet. Vattentäkter Kommunen betjänas av samma vattentäkt (Högåsen) som Nyköpings kommun. Oxelösunds hamn har en vattentäkt som inte är skyddad. Ett fåtal enskilda brunnar finns i kommunen. Avloppshantering Även avloppsrening, avloppsledningsnät och dagvatten ingår i vattenförvaltningens åtgärdsprogram för att se till att miljökvalitetsnormerna följs. Kommunens översiktsplan är ett utmärkt redskap för att utforma förutsättningarna för omhändertagande av dagvatten. All planering påverkar dagvattenet; hur mycket hårdgjorda ytor som kommer till, hur tätt husen står, hur man hanterar markens höjdskillnader i planeringen och mycket mer. Det finns dessutom många nya lösningar när det gäller hanteringen av dagvatten i stadsbilden som kan vara bra att fundera över redan i ett tidigt skede. Kommunen är liten till ytan och bostadsbebyggelsen kan med få undantag betraktas som samlad. Bostadsbebyggelsen är till största delen ansluten till kommunalt vatten och hushållsavlopp. Kommunen bör fortsätta att ansluta de kvarvarande områdena med samlad bebyggelse som inte anslutna till kommunalt VA. Värdet av en VA-plan för Oxelösunds kommun förefaller dock begränsat.

118 6 Övriga allmänna intressen Naturvärden Artskyddsförordningen ArtDatabanken har till uppgift att ta fram rödlistor, d.v.s. listor över hotade och missgynnade arter i Sverige. Uppgifter om förekomster av rödlistade arter framgår inte alltid av regionalt tillgängligt underlagsmaterial. Vissa artfynd är inte allmänt tillgängliga p.g.a. en bedömning av arternas skyddsbehov (skyddsklassade arter). Kommunerna kan få behörighet till skyddsklassade artfynd i kommunen från Artportalen via en överenskommelse med ArtDatabanken/SLU (kontakt: Jan Edelsjö, e-post: jan.edelsjo@slu.se). Andra källor till kunskap är lokalt verksamma ideella organisationer. Biologisk mångfald i bebyggda områden och grön infrastruktur Grön infrastruktur kan definieras som strukturer i landskapet och brukande av desamma som säkerställer en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att spridningsmöjligheter säkerställs och på så sätt vidmakthålls ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster. Gröna miljöer och vattenområden inklusive tätortsnära friluftsområden är ekologiskt och upplevelsemässigt värdefulla. Översiktsplanen bör redovisa hur förtätningar i tätorter och tätortsnära bebyggelse kan ske med samtidigt bevarande av sådana områden. I Oxelösunds kommun finns naturen nära främst vad gäller kust-och skärgård, vilket är en tillgång för det rörliga friluftslivet. För de arter av både växter och djur som kan ta sig fram via dessa öar av träddungar i tätbebyggda områden är grönytorna av mycket stor betydelse. Många gånger fungerar de t.ex. som spridningsvägar för fjärilar och andra insekter som tar sig mellan t ex villaträdgårdarna och stadens grönområden till omgivande stränder, skog och odlingslandskap. Efter att översiktsplanen antogs har det gjorts flera naturinventeringar. En del fångas upp av ängs- och betesinventeringen och nyckelbiotopsregistret, men det finns även andra inventeringar som kompletterar bilden av var i kommunen det finns värdefull natur. Så har exempelvis arbetet med skyddsvärda träd och inventeringar av hotade arter både på land och i vatten tillkommit vilket avsevärt har ökad vår kunskap om var värdefulla naturområden finns idag. Under det senaste året har Länsstyrelsen uppmärksammat att Oxelösunds kommun har en hel del ekmiljöer som Länsstyrelsen bedömer bildar en egen ekvärdetrakt. Skyddsvärda träd Ett antal s.k. jätteträd finns inventerade och registrerade inom kommunen. Dessa träd är skyddsvärda på en nationell nivå enligt åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket, april 2012). Skyddsvärda träd är ovanliga i vardagslandskapet och bör betraktas som omistliga oavsett om de påträffas i skogsmark, odlingslandskap eller urbana miljöer.

119 7 Kulturmiljö Ny kulturmiljölag Den 1 januari 2014 trädde kulturmiljölagen (1988:950) i sin nya lydelse i kraft. Kulturmiljölagen (KML) reglerar skyddet för fornlämningar, kyrkor och byggnadsminnen. I den vardagliga hanteringen av lagen kommer förändringarna av bestämmelserna i KML om fornlämningar att märkas mest. De viktigaste förändringarna ur planeringsperspektiv är: - En tidsgräns införs som begränsar det allmänna skyddet av fornlämningar: en lämning som kan antas ha tillkommit år 1850 eller senare omfattas inte av det allmänna skyddet för fornlämningar. - Beslut gällande tillståndsfrågor för yngre skyddade kyrkor och begravningsplatser kommer att fattas av länsstyrelserna (tidigare Riksantikvarieämbetet). - Länsstyrelserna ges en ny möjlighet att fornlämningsförklara lämningar som uppfyller lagens rekvisit och är yngre än Användningen av metallsökare kräver tillstånd från länsstyrelsen, förutom i vissa undantagsfall. Fornlämningar I hela Oxelösunds kommun finns drygt 30 lagskyddade fornlämningar. 13 av dessa utgörs av marinarkeologiska fartygslämningar. Därtill kan nämnas en fornborg, ett 10-tal gravar och gravfält samt några äldre övergivna bytomter mm. Byggnadsminnen, kyrkor och begravningsplatser Inom Oxelösunds kommun finns ett s.k. statligt byggnadsminne, Hävringe båk, som är skyddat genom Förordning om statliga byggnadsminnen (2013:558) och ett s.k. enskilt byggnadsminne, Gamla vattentornet, som är skyddat genom 3 kap. kulturmiljölagen (KML). I kommunen finns tre kyrkliga kulturminnen som är skyddade genom 4 kap KML: Sankt Botvids kyrka med kyrkotomt, Stjärnholms kyrka med kyrkotomt och Frösängs kapell med Oxelösunds kyrkogård, som är skyddad som begravningsplats enligt samma kapitel. Även dessa miljöer bör lyftas fram i översiktsplanen så att de kan användas som en tillgång i planeringen. Beskrivning av värdefulla kulturmiljöer I aktuell översiktsplan finns ett avsnitt om gestaltning, siktlinjer, landmärken och noder som är av intresse och som med fördel kan utvecklas i ny översiktsplan. En strategisk analys över placering av stora och/eller höga hus kan också vara lämplig att ta fram. I kommande översiktsplan bör kommunens värdefulla kulturmiljöer beskrivas i text och på karta. Ett kulturmiljöprogram som beskriver hur kommunens kulturmiljöer ska vårdas, tillvaratas och tydliggöras är användbart i kommunens olika planeringssituationer. Ett sådant program bör omfatta även kustområdenas och skärgårdsöarnas kulturmiljöer, den modernistiska bebyggelsestrukturen i centrala Oxelösund, industrimiljöer från olika perioder och det militärhistoriska kulturarvet. Som exempel kan nämnas att Katrineholms och Flens kommuner tagit fram översiktliga bebyggelsehistoriska områdesbeskrivningar för tätorterna. Länsstyrelsen i

120 8 Södermanland erbjuder under år 2016 medfinansiering till kommuner som väljer att ta fram kunskapsunderlag för kulturmiljö, t.ex. egna kulturmiljöprogram. Attefallshus och värdefulla kulturmiljöer Inom vissa områden kan kommunen bestämma att så kallade Attefallshus inte får byggas, t.ex. i särskilt värdefulla områden och i områden med utökad lovplikt. Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg för att regeln ska vara tillämplig. För att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det lämpligt att översiktsplanen anger vilka bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Som grund kan kunskapsunderlag som till exempel kulturmiljöprogram och byggnadsinventeringar användas. Mer information finns på Boverkets webbplats 10. Jordbruksmarken som resurs Jordbruk är av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 miljöbalken. Frågan om exploatering av jordbruksmark har uppmärksammats allt mer de senaste åren. Skyddet av jordbruksmark är en global fråga med planeringshorisont mätt i sekel, vilket är ett dilemma i fysisk planering som arbetar i en helt annan skala. Jordbruksverkets har i en rapport lämnat ett underlag för perspektiv på frågan om bevarande av jordbruksmark. Det pågår även utredningar kring ändring av lagstiftning för att stärka skyddet av jordbruksmark. För att miljöbalkens 3 kap. 4 ska kunna tillämpas behöver kommunen i tidigt skede peka ut sådan jordbruksmark som kan behöva tas i anspråk och se över alternativa lokaliseringar som innebär mindre skada på det allmänna intresset för jordbruk. I översiktsplanen behöver kommunen föra ett resonemang kring den brukningsvärda markens kvalitet, om exploateringen är ett väsentligt samhällsintresse, samt redogöra för möjligheter att ta annan mark i anspråk. Det har tillkommit kunskapsunderlag kring jordbruksmark sedan Oxelösunds översiktsplan beslutades. Jordbruksverket har tagit fram en vägledning, i form av tre skrifter, för hur kommuner kan arbeta i tre steg, 1. Jordbruksmarkens värden 2. Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden 3. Ett verktyg för att kommunens arbete med jordbruksmarkens värden. Dessa skrifter och annat kunskapsunderlag finns på Jordbruksverkets webbplats 12. Länsstyrelsen har återfunnit ett äldre kartmaterial som beskriver jordbrukets primära intresseområden samt större sammanhängande intresseområden. För Oxelösunds del är det jordbruksområdet väster om Stjärnholm som pekats ut som en del av ett större Jordbruksverket, Rapport 2013:

121 9 sammanhängande jordbruksområde. I området är extra viktigt att väga in jordbruksmarkens värden i planeringen. Materialet bifogas som bilaga. Havsplanering Regeringen beslutade i juni 2015 om en havsplaneringsförordning som reglerar hur statlig havsplanering ska genomföras i Sverige. Havs- och vattenmyndigheten ska enligt förordningen ta fram förslag till havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Havsplanerna ska bland annat bidra till att havets resurser används hållbart och att näringar kan utvecklas samtidigt som god havsmiljö uppnås. I havsplanerna ska näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål integreras. I mars 2014 publicerade HaV en nulägesbeskrivning. Syftet är att ge en överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser och de intressen och anspråk som finns i dagsläget, samt den förväntade utvecklingen. 1 september 2015 till 1 mars 2016 är ett inriktningsdokument ute på samråd. I inriktningsdokumentet presenteras de mål, planeringsprinciper/strategier och huvudsakliga sakområden som kommer att behandlas inom respektive havsplan. Syftet är även att ge möjlighet att påverka myndighetens fortsatta planeringsarbete. Efter samrådet kommer inriktningsdokumentet att revideras och därefter vara grunden för att ta fram havsplanerna. De första havsplanerna beräknas vara färdiga för samråd till hösten I översiktsplanen ska kommunen redovisa användningen av mark och vatten. Planen ska ge vägledning av tillståndspliktiga verksamheter och för detaljplaner och bygglov som berör vattenområdet. Då kommunens översiktsplan och havsplanen kommer överlappa varandra inom området från baslinjen till kommungränsen är det viktigt att de samordnas. Som en del i samordningen är det viktigt att kommunen anger vad havs- och kustområdena ska användas till. Mål, planer och program I den nya plan- och bygglagen har de regionala frågorna fått en större tyngd i den översiktliga planeringen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling. Kommunen är också enligt lagen skyldig att samråda med Regionförbundet Sörmland om förslag till ny översiktsplan. I Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse 2013 ges en presentation av målsättningar, planer och program på nationell och regional nivå som det är viktigt att kommunen förhåller sig till i planeringen. Nedan lyfter Länsstyrelsen fram några aktuella planeringsunderlag och nya tillägg till listan. Nyheter inom kulturmiljöområdet Nya mål för kulturmiljöarbetet Regeringen har presenterat nya nationella mål för kulturmiljöarbetet som gäller från den 1 januari Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. Det statliga

122 10 kulturmiljöarbetet ska främja: - ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, - människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, - ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, - en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Länsstyrelsen i Södermanland erbjuder under år 2016 medfinansiering till kommuner som väljer att ta fram kunskapsunderlag för kulturmiljö, t.ex. egna kulturmiljöprogram. Räkna q Räkna q är en metod för att digitalt registrera bebyggelse som är skyddad enligt plan- och bygglagen tack vare sina kulturhistoriska värden. Kartläggningen är tänkt att användas av kommunerna och länsstyrelsen i arbetet med att förbättra det långsiktiga skyddet av värdefulla byggnader och miljöer. Materialet kan användas om kunskapsunderlag i samhällsplaneringen och som underlag för miljömålsarbetet. Projektet har hittills genomförts i elva län och är en del av det regionala miljömålsarbetet och ett mått på uppföljningen av det nationella miljömålet God bebyggd miljö. I Oxelösunds kommun finns totalt 166 registrerade byggnader med skydds- och varsamhetsbestämmelser och/eller rivningsförbud. Resultatet i form av databas och rapport finns tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida. Materialet kommer att uppdateras årligen 13. Demografi Södermanlands befolkning ökar mer än någonsin. Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick befolkningen i länet till invånare, en ökning med 3097 personer, eller 1,1 procent. Södermanland tillhör de fyra län som har haft den relativt snabbaste befolkningstillväxten i Sverige och den trenden ser ut att hålla i sig under lång tid framöver. Den höga befolkningstillväxten utgörs dels av inflyttning från övriga Sverige, i synnerhet från Stockholms län, dels av en inflyttning från andra delar av världen. Södermanland är ett av de län som i proportion till sin befolkningen tar emot flest nyanlända och så har det varit under hela 2000-talet. Länet skulle ha en negativ befolkningsutveckling utan invandringen. Barn och unga under 18 år utgör en betydande del av de nyanlända vilket dämpar effekterna av en i övrigt åldrande befolkning. Översiktsplanen kan med fördel kompletteras med en beskrivning av befolkningsstrukturen och vilka som väljer att flytta till Oxelösund samt antaganden om struktur och flyttmönster i framtiden. 13

123 11 Sörmlandsstrategin 2020 Sörmlandsstrategin 2020, Sörmlands regionala utvecklingsprogram, har sin utgångspunkt i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet. Den har sin grund i bland annat EU2020, EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Strategin och dess underlag är också ett viktigt underlag att förhålla sig till i arbetet med en ny översiktplan. Bredbandstrategin För att stimulera utbyggnadstakten har Länsstyrelsen tillsammans med Regionförbundet Sörmland tagit ett initiativ till bredbandsstrategin Digitalt innanförskap en vision om bredband i Sörmland. Tanken är att strategin ska var ett stöd för kommunerna att förverkliga ambitionen att sörmlänningarna ska ha tillgång till 100 megabit bredband om fem år. Näringsliv och arbetsmarknad Mål och inriktning för den regionala tillväxtpolitiken är att hela Sveriges utvecklingskraft, hållbara tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det finns en ny en nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Strategin ersätter den tidigare strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (som vi tidigare hänvisat till i vår sammanfattande redogörelse från 2013). Den nationella strategin 14 ska bidra till att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Strategin är vägledande för arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft och är inriktad på att skapa goda förutsättningar att bo, arbeta samt etablera företag och verksamheter i hela landet och på så sätt skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt. Strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet. Regionförbundet presenterade nyligen en analys av näringslivet och dess förutsättningar i länet: Utveckling av Sörmlands näringsliv Regional utveckling Södermanlands korta avstånd både till Stockholmsregionen och till Norrköping-Linköping är en fördel. Samtidigt är länet differentierat med en obalans i tillgänglighet, befolkningsutveckling och sysselsättning. För regionen Östra Södermanland sker inom några år en förändring av tillgänglighet och förutsättningar för infrastrukturen i och med byggandet och så småningom trafikeringen av Ostlänken. Även om Oxelösund inte ligger längs med banan kommer Ostlänken med stor sannolikhet att leda till en positiv utveckling i kommunen bland annat genom att länken kommer att bidra till regionförstoring och att både Nyköping och Oxelösund införlivas i Stockholms arbetsmarknad. En ökad rörlighet och en snabbare pendling till och mellan städer ökar möjligheterna för företag att hitta 14

124 12 människor med rätt kompetens, för människor att hitta arbeten som lockar och för företagen att utvidga sin kundkrets och utveckla sina samarbeten. Ostlänken kommer troligtvis att öka attraktiviteten och bidra till en positiv utveckling både när det gäller befolkning och arbetstillfällen. Översiktsplanen är ett bra verktyg för att uttrycka kommunens visioner om utveckling och vilka möjligheter och risker detta kan medföra. Arbetsmarknadsläget Södermanland har en av landets mest besvärliga arbetsmarknader och så har det varit under lång tid. Arbetslösheten i länet är högre än riksgenomsnittet och gapet växte under finanskrisen. Södermanlands arbetslöshet var i januari ,5 procent jämfört med motsvarande siffror för riket som låg på 6,3 procent. Det är viktigt att påpeka att det finns stora skillnader på arbetslöshetens nivå inom länet. Arbetslösheten är hög bland utsatta grupper och skillnaden mot riket är särskilt stor när det gäller utrikesfödda, lågutbildade och ungdomar. Även om arbetslösheten minskat något under 2014 kan det, enligt Arbetsförmedlingens prognoser, inte förväntas några tydliga förbättringar under De höga arbetslöshetssiffrorna hänger samman med länets generellt sett låga utbildningsnivå och med strukturella förändringar på den sörmländska arbetsmarknaden. Trots den höga arbetslösheten har många företag svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens, på grund av bristande matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Social hållbarhet Översiktaplanen är ett viktigt verktyg för att arbeta med social hållbarhet. I begreppet ingår b.la. folkhälsa, jämställdhet, mänskliga rättigheter, kultur samt integration och diskriminering. Nu gällande översiktsplan berör endast ytligt frågorna och det är därför viktigt att de i kommande planarbete lyfts fram. I länsstyrelsens rapport Aktuella översiktsplaner sammanfattande redogörelse 2013 redovisas viktiga mål, planer och program att förhålla sig till i översiktplanarbetet. I tillägg vill länsstyrelsen upplysa om följande inspiration och planeringsmodeller: Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet- slutrapportering av ett regeringsuppdrag, Boverket 2012 Planera för rörelse! en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen, Boverket 2013 Aktiv transport- på väg mot bättre förutsättningar för gång och cykeltrafik. Rapport från Folkhälsomyndigheten 2008, uppdaterad 2014 Hållbar stadsutveckling, Boverket, Riksantikvarieämbetet 2013 Samtliga publikationer finns att hämta på Boverkets webbplats

125 13 Länsstyrelsen vill även tipsa om den checklista för jämställdhet i planeringsprocessen som Gotlands länsstyrelse och Gotlands kommun tagit fram 16. Civilt försvar och stora samhällstörningar Samhället kan komma att påverkas av samhällstörningar i olika former. För att kunna hantera dem på ett för medborgaren bra sätt är det av vikt att man beaktar det i översiktsplaneringen. Specifika risker har behandlats tidigare, men det kan röra sig om att beakta möjligheten för evakuering, värmestugor, uppsamlingsplatser eller annat som kan hjälpa vid en kris. I kommunens beredskapsplan bör även platser för ledning, mat- och vattendistribution och liknande identifieras. Om möjligt kan dessa med fördel också redovisas i översiktsplanen. Miljömål Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att få in miljömålen tidigt i planeringsprocessen så att översiktsplaneringen blir ett verktyg för att nå miljömålen. Miljömålen bör alltså inte enbart tas upp i miljökonsekvensbeskrivningen, utan integreras i översiktsplanen. Miljömålen kan användas för att identifiera och formulera utmaningar och fokusområden för kommunen som översiktsplanen ska ta sig an - på så sätt kan miljömålen få en positivt och utvecklande betydelse. I en rapport från Boverket ges exempel på hur kommuner tillämpat miljömålen i sin översiktsplanering 17. Även i dessa rapporter beskrivs hur miljömålen kan integreras i översiktsplaneringen: RUS Länsstyrelserna i samverkan, 2014, Guide till lokalt arbete med miljömål, Länsstyrelsen Västra Götaland, Rapportnummer 2014:54, ISBN: , se särskilt s och Boverket, 2014, ÖP-resan utvecklar dialogen om miljömålen, Rapportnummer 2014:18, ISBN: Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2013, Miljökvalitetsmålen i den fysiska planeringen, Rapportnummer 2013:05 Regional miljömålsbedömning Den regionala miljömålsbedömningen för 2014 publicerades den 15 december 2014 på Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Endast målet Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Den samlade bedömningen för alla mål finns på I bedömningen av God bebyggd miljö lyfter Länsstyrelsen fram att en hållbar bebyggelsestruktur motverkas av att nya bostäder och kollektivtrafik inte samplaneras Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Rapport 2012:23, Boverket 2013.

126 14 tillräckligt. Anpassningen till ett förändrat klimat går långsamt och att produktiv åkermark tas i anspråk för bebyggelse. Dåliga inomhusmiljöer hotar människors hälsa och kulturvärden förstörs för att de inte uppmärksammas och skyddas. Avfallsmängderna fortsätter att öka. När det gäller målen ingen övergödning och Hav i balans är just övergödning ett stort problem. Förändring och förlust av naturtyper på land och i vatten leder till förlust av biologisk mångfald. För att vända trenden behöver fler områden skyddas, men det räcker inte utan hänsyn måste också tas utanför skyddade områden. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Länsstyrelsen pekar på vikten av att använda MKB:n aktivt i processen med översiktsplanen. Genom detta kan konsekvenser av olika alternativ vägas mot varandra på ett metodiskt sätt vilket i slutändan leder till en väl genomarbetad översiktsplan där fördelar och nackdelar med olika alternativ synliggörs. Den som tar del av planen får en klar bild av planens konsekvenser för miljön och varför olika val och ställningstaganden gjorts. Planeringsunderlag I Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse 2013 finns under denna rubrik en mer omfattande referenslista med sökvägar till planeringsunderlagen. Nedan görs några aktuella tillägg. Underlag om bostadsmarknaden Länsstyrelsens bostadsrapport för 2015 finns att hämta från Länsstyrelsens webbplats. I Boverkets regi pågår arbetet med att ta fram en ny handbok kring bostadsplanering. Arbetet beräknas vara färdigt i början av Nytt regionalt kulturmiljöprogam Länsstyrelsen har tagit fram ett nytt regionalt kulturmiljöprogram som finns tillgängligt på hemsidan 18. Programmet kan användas som en vägledning för arbetet med kulturmiljöfrågor. Hämta och tillhandahålla geodata Under 2014 byttes distributionswebben för geodata ut mot en ny sida för länsstyrelsernas GIS-tjänster. Adressen är fortfarande densamma; här finns samtliga ingångar till karttjänster, WMS-tjänster och geodata för nedladdning. De nationella planeringsunderlag som distribueras finns under nationella geodata och de regionala under länsvisa geodata. Därför behöver ni gå in på båda rubrikerna för att hämta hem allt material från oss som tillgängliggjorts offentligt. 18

127 15 Kontakta gärna vår GIS-samordnare Louise Tränk för hjälp med tillhandahållandet av våra geodata och diskussion kring hur ni kommer att tillhandahålla er översiktsplans geografiska underlag samt mark- och vattenanvändningskartor m.m. Boverket har en ny karttjänst där samtliga riksintressen finns samlade 19. Förslag till ÖP-modell Som tips inför kommande planering så pågår i Boverkets regi ett projekt för att arbeta fram en ÖP-modell. Modellen är tänkt att fungera som ett stöd till kommunerna när översiktsplaner ska utformas, framförallt när det gäller vilka begrepp som är lämpliga att använda i text och kartor. Målet är att modellen så småningom ska bearbetas till allmänna råd och därmed bli en form av ÖP-standard. Information om förslaget finns på Boverkets PBL kunskapsbank 20. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsens har på begäran från Oxelösunds kommun och med stöd av 3 kapitlet Plan och bygglagen (PBL) tagit fram denna sammanfattande redogörelse inför kommunens aktualitetsförklaring av gällande översiktsplan, som antogs Vad en sammanfattande redogörelse är och ska innehålla framgår av 3 kapitlet 28 PBL. Översiktsplanens innehåll regleras i 3 kap. 5 PBL, en bestämmelse som fått en ny lydelse från 1 juli I handläggningen av ärendet har Marie Myhrman (naturmiljö), Ebba Gillbrand och Agneta Scharp (kulturmiljö), Maria Gustavsson och Emelie Österqvist (klimat, energi och miljömål) Ulrika Schröder (miljö- och hälsa), Jon Wessling (landsbygd), Caroline Halsius (förorenad mark), Bengt Nordström (bostadsförsörjning), Mikael Bentzer (välfärd), Anna Svedlund (staben), Tomas Birgegård (beredskap) och Irene Karlsson Elfgren (vattenförvaltning) deltagit. Jon Wiggh Fysisk planerare

128

129

130 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr KS OXL2 621 v Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen Uppsägning av samarbetsavtal för Oxelösunds och Nyköpings kommuners gemensamma Mät -, Kart- och GIS-verksamhet 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att säga upp samarbetsavtalet för Oxelösunds och Nyköpings kommuners gemensamma Mät-, Kart- och GIS-verksamhet 2. Sammanfattning beslutade Kommunfullmäktige om samverkan med Nyköpings kommun gällande mät-, kart- och GIS-verksamheten samt att en utvärdering ska rapporteras till Kommunstyrelsen. Syftet med den gemensamma Kartenheten är i första hand att genom att tillhandahålla samordnade mät-, kart- och GIS-tjänster uppnå kostnadseffektivitet genom ett bredare användarunderlag (stordriftsfördelar) samt i andra hand att verka för en standardisering av kommungemensamma tillämpningar inom områdena (synergieffekter). Syftet med avtalet har ännu inte uppnåtts och några effektivitetsvinster har hittills inte fallit ut. Kostnaden för verksamheten inom ramen för samverkan har under de tre år som passerat varit högre, jämfört med de kostnader Oxelösunds kommun hade för verksamheten i egen regi enligt bokslut Att göra en jämförelse med boksluten är inte helt rättvisande eftersom ny GIS-tjänst har erhållits samt avtal med Lantmäteriet för tillgång till geodataportalen ingår. I en utvärdering utförd av Agima överlämnad till Oxelösunds kommun rekommenderas kommunen att avbryta avtalet om inte förutsättningar för samverkan omedelbart kan skapas och om det inte finns högre syften med samverkan. En uppsägning av avtalet i fråga bör inte ses som ett steg i att avbryta samarbete mellan Oxelösunds och Nyköpings kommun. En uppsägning möjliggör en omarbetning av samarbetet, vilket bör gagna båda parterna. 3. Medborgarens perspektiv Oxelösunds kommun har under samverkan med Nyköpings kommun gällande gemensam mät-, kart- och GIS-verksamhet fått ökade kostader på denna post. Viss kvalitetsökning har skett inom området. En uppsägning av avtalet väntas på lång sikt inte innebära en sänkning av kvalitén inom detta område. Beslutsunderlag Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

131 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum KS Bilaga 1 - Intern utvärdering av samarbetsavtal Bilaga 2 - Agimas utvärdering av samarbetsavtal Bilaga 3 - Samarbetsavtal Bilaga 4 - Fördjupad analys av kostnadsunderlaget till Mät-, kart- och GIS-avtalet Bilaga 5 - Förteckning av några typfall och sammanfattande iakttagelser Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: MSF Nyköpings kommun

132 Bilaga 1 Utvärdering av samarbetsavtal för Oxelösunds och Nyköpings kommuners gemensamma mät-, kartoch GIS- verksamhet, sett ur ett Oxelösundsperspektiv Sammanfattning Som underlag för utvärderingen ligger följande bilagda handlingar Samarbetsavtal för Oxelösunds och Nyköpings kommuners gemensamma Mät-, Kart- och GIS-verksamhet Fördjupad analys av kostnadsunderlaget till Mät-, Kart- och GIS- avtalet PM Utvärdering inklusive rekommendationer avseende samarbetsavtal för Oxelösunds och Nyköpings kommuners gemensamma Mät-, Kart- och GIS-verksamhet framtagen av tillförordnad kartchef på Nyköpings kommun tillika VD på konsultföretaget AGIMA Sammanfattningsvis kan konstateras att kostnaden för samverkan under de två år som passerat är högre, jämfört med de kostnader Oxelösunds kommun hade i egen regi enligt bokslut I dokumentet Fördjupad analys av kostnadsunderlaget till Mät-, kartoch GIS avtalet har tidigare redovisats att en rimligare fördelning av skatteanslagen till Kartenhetens verksamhet är 16 % för Oxelösund och 84 % Nyköping. Fördelningen innebär i sig inte per automatik någon förändring i ersättningsnivå. Ersättningsnivån är avhängig verksamhetens kostnad. Utöver avtalskostnaden tillkommer vid sidan av sådant som ska finansieras utanför avtalet, reella men icke synliga kostnader för förvaltningens nuvarande personal. Arbeten som tidigare bokfördes inom ramen för Oxelösunds kommuns Mät-, Kart- och GISverksamhet utförs nu av personer bokförda på andra verksamheter. Exempelvis får både planarkitekter liksom administratörer på förvaltningen frågor med direkt koppling till Mät-, Kart och GISverksamheten. Frågorna måste antingen besvaras (enligt förvaltningslagens regler) eller förmedlas till Kartenheten i Nyköping eller till Lantmäteriet. Till detta bidrar faktumet att byggnadsnämndsarkivet finns i Oxelösund medan personalen finns i Nyköping. Servicen till allmänheten vad gäller kartinformation kan därmed säga ha försämrats. Beträffande GIS-verktyget ser förvaltningen positivt på detta och dess möjligheter och inser att tillgången till en hel kartenhet med olika kompetenser är en stor fördel. Dessutom är ett sannolikt antagande vid en jämförelse, att nya och andra kostnader hade tillkommit i verksamheten även om verksamheten fortsatt att drivas i egen regi.

133 En fråga som fortfarande dock är oklar är hur denna fördel ska värderas i förhållande till det som hittills upplevts som mindre bra. Är de olika kommunernas interna finansieringsmodeller liksom därmed de skilda kulturerna på kontoren ett bestående hinder för en god samverkan? Vissa interna synergieffekter har gått förlorade i och med samverkansavtalet med Nyköping. Som ett exempel kan nämnas att kopplingen bygglov adresser primärkartan har delats upp på flera personer. För att bevaka att nya objekt kommer in i Lantmäteriets byggnadsregister (system LINA) krävs att bygglovhandläggaren anmäler nybyggnation till Nyköpings kommun eftersom Nyköpings kommun inte har tillgång till Oxelösunds kommuns ärendehandläggningssystem Castor. Tidigare var det en och samma person i Oxelösunds kommun som gjorde alla momenten inklusive nybyggnadskarta. Utöver det som lyfts fram i Agimas utvärdering kan konstateras att Oxelösunds kommun/ Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning är i behov av en personalresurs i omfattning av uppskattningsvis en halvtidstjänst, som har till uppgift att följa upp att avtalet följs och utvärderas, att föra dialog med Kartenheten om vilka investeringar i form av flygningar etc som är relevanta för Oxelösunds kommun, att äska erforderliga medel för investeringar, att föra dialog med Kartenheten inför upprättande av VP, att prioritera och samordna kommunens egna beställningar i den mån det sammantagna beställningsbehovet går utanför vad som kan anses ligga inom avtalets ramar, att driva på att Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen m fl förvaltningar har tillgång till det material /behörigheter de behöver inom ramen för Mät, kart och GIS respektive fastighetinformationsuppgifter liksom att föra dialog med Kartenheten utifrån verksamhetens och handläggarnas övriga behov av underlag/stöd. Även om nuvarande förvaltningschef har visst verksamhetskunnande och rent teoretiskt skulle kunna vara den som svarar för nämnda uppgifter finns inte sådant utrymme i chefsrollen. Bakgrund Under hösten 2011 gjorde Nyköpings och Oxelösunds gemensamma nämnd för intern service en förstudie om samverkan avseende Mät-, kartoch GIS-verksamheterna mellan Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Förstudien framhävde vinsterna med att slå ihop de båda verksamheterna till en enhet. Syftet med en gemensam mät- och kartverksamhet var att tillhandahålla samordnade mät-, kart- och GIS-tjänster, att uppnå kostnadseffektivitet genom ett bredare användarunderlag samt att verka för en standardisering av kommungemensamma tillämpningar inom dessa områden. En gemensam kartenhet skulle även skapa goda förutsättningar för att möta omvärldens krav på mät- och kartverksamheten inom exempelvis fysisk planering, bygglovshandläggning, markförvaltning och exploaterings samt utveckling av GIS-tjänster.

134 På kommunfullmäktige beslutades om samverkan mellan Oxelösund och Nyköping gällande mät-, kart- och GIS. Till grund för samverkan lades ett avtal, se beslutsunderlag, att börja gälla I avtalet mellan Oxelösunds kommun och Nyköpings kommun ingick att den personalresurs i Oxelösunds kommun, som hade kunskap om det grundläggande förarbetet till avtalet liksom viss grundläggande verksamhetskunskap inom avtalsområdet, skulle flyttas över till Kartenheten i Nyköping. Under mars 2013 pensionerades Oxelösunds kommuns dåvarande miljö- och samhällsbyggnadschef, liksom också en mycket kvalificerad kartingenjör. Kontinuiteten avseende grunderna för avtalsarbetet liksom administrativa rutiner rörande verksamheten blev därmed brutna. Visserligen tillträdde en ny miljö- och samhällsbyggnadschef med visst verksamhetskunnande sin tjänst i Oxelösunds kommun samma månad, men kontinuiteten var ändå bruten. Ytterligare en försvårande omständighet för samarbetet var att även vid Kartenheten i Nyköpings kommun hade en kort tid innan avtalet påtecknades en ny chef, dock utan specifikt verksamhetskunnande, tillträtt. En annan faktor av betydelse i sammanhanget är att ingånget avtal förutsatte att Oxelösunds kommun ensam skulle bekosta åtgärder enligt bilaga 2 till avtalet. Någon avsättning i Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens budget för 2013 för kostnader enligt bilaga två till avtalet hade dock inte gjorts. Mot bakgrund av det besparingskrav som Oxelösunds kommuns miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning ställdes inför 2013, en miljon kronor, avsaknad av budgeterade medel för kostnader avseende övergångsåtgärder, återkommande diskussioner om tolkningen av avtalet mellan företrädare för respektive kommun fick samarbetet ingen bra start. Utvärdering Redogörelse för samarbetssituationen och vidtagna åtgärder ur ett Oxelösundsperspektiv Mycket snart efter tillträdandet som ny miljö- och samhällsbyggnadschef, i mars 2013, uppstod behov av att syna tecknat samverkansavtal med Nyköpings kommun. En av anledningarna var att budgeterade medel för Oxelösunds kommuns åtaganden enligt avtalet saknades, en annan var att vissa av Kartenheten i Nyköpings kommuns fakturor kunde ifrågasättas. Under sommaren 2013, gjorde Miljö- och samhällsbyggnadschefen i Oxelösunds kommun en fördjupad ekonomisk analys av kostnadsunderlaget till Mät-, kart- och GIS avtalet och

135 sammanfattade i iakttagelserna i ett dokument, benämnt Fördjupad analys av kostnadsunderlaget till Mät-, kart- och GIS avtalet, se beslutsunderlag. Till stöd för analysen tjänade dels Utredning sammanslagning Nyköping, Oxelösund GIS, mät och kart, samt bokslutssiffror för motvarande verksamhet i Oxelösunds kommun såsom det redovisats i års bokslut. I analysen konstateras att ingen hänsyn tagits till Oxelösunds kommuns kvarvarande kostnader för dialog och uppföljning mm, medan Nyköpings kommuns samtliga kostnader inklusive overhead kostnader finns medtagna vid kostnadsfördelningen. En fråga som ställs i analysen utan att den besvaras är huruvida de båda kommunerna har olika interna finansieringsmodeller, vilket senare under 2013 kunde konstateras. Nyköpings kommun har en köpbeställarmodell, medan Oxelösunds kommun inte har sådan. Konsekvensen av de olika finansieringsmodellerna är att Oxelösunds kommun exempelvis får betala Nyköpings kommun utöver avtalsnivån för samtliga beställda grundkartor (behövs som underlag till detaljplaner). Sådana finansierades tidigare direkt av skatteanslaget, förutsatt att inte någon exploatering var aktuell. I exploateringssituationer gäller avgiftsfinansiering även i Oxelösund. Slutsatsen av analysen blev att en mer rimlig fördelning av skattefinansierad del av Kartenhetens verksamhet skulle vara fördelningen 16 % respektive 84 % för Oxelösund respektive Nyköping, vilket också är mer i linje med fördelningen i andra samarbeten mellan kommunerna. Dessutom gör konsekvensen av kommunernas olika finansieringsmodeller att kostnader utöver avtalet för normalt skattefinansierad verksamhet (vissa grundkartor) tillkommer för Oxelösunds kommun att betala till Nyköping utöver avtalet. Därmed är den totala ersättningsnivån vad gäller skattfinansierad del i praktiken högre än vad avtalet gör gällande. Ersättningsnivån, i jämförelse med verksamheten i egen regi, är i realiteten bestående av en fast del om 1,3 miljoner kronor och en tillkommande rörlig del avseende betalning för anslagsfinansierade grundkartor. Omfattningen av den rörliga delen dvs kostnaderna för grundkartebehovet, är högst varierande under åren och har en omedelbar koppling till planläggningsverksamheten, varför ingen bestämd siffra kan anges Senare under 2013 konstaterades och ifrågasattes varför Oxelösunds kommun debiterades nyttjanderätt (en slags royalty) på sitt eget material. Först i och med att konsult blev tillförordnad chef på kartenheten under 2014 kunde frågan diskuteras och lösas. Någon nyttjanderättsavgift för Oxelösunds kommun på sitt eget material ska kommunen inte betala. Dessutom ska nyttjanderättsintäkterna på Oxelösunds kommuns kartmaterial, vid externa beställningar, tillfalla Oxelösunds kommun. Miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen fakturerade därför Kartenheten för erlagd/utebliven avgift för 2013 och 2014 i slutet av 2014 (ca 13 tkr).

136 Tilläggas kan att så sent som upptäckte förvaltningen att Kartenheten i Nyköping under 2013 fakturerat Oxelö Energi nyttjanderättskostnader (ca 40 tkr) för nyttjande av Oxelösunds kommuns kartmaterial, allt enlighet ett fortfarande gällande avtal mellan Oxelösunds kommun och Oxelö Energi. Anledningen till att saken överhuvudtaget upptäcktes beror på att den mycket erfarne kartingenjören, som omnämnts ovan, jobbar för timersättning på förvaltningen. Av en ren händelse kom nyttjanderättsfrågan avseende Kommunbolagen att beröras. Vad avtalet som sådant beträffar kunde redan under 2013 konstateras att avtalet var oklart formulerat, i vart fall för den som saknade verksamhetskunskap. Som åskådliggörande exempel kan avtalets 2 Uppdrag och avgränsningar vad gäller punkten Kartverksamhet som ingår i den gemensamt finansierade verksamheten tjäna. Den verksamhetskunnige förstår att i uppgiften uppbyggnad, tillhandahållande och drift av stomnät respektive primärkarta ingår mätning som ett nödvändigt moment för uppbyggnad av karta även om rubriken talar om kartverksamhet. Sådan verksamhet ingick dessutom i den verksamhet Oxelösunds kommun bedrev i egen regi innan samgåendet. Det bör observeras att under 2013 har Kartenheten i Nyköping debiterat all tid som avser mätning. Under 2014 har modifiering skett. Kommentarer till PM Utvärdering inklusive rekommendationer avseende samarbetsavtal En utvärdering av verksamheten sett utifrån framförallt Nyköpings kommuns perspektiv har gjorts av tillförordnad chef för Kartenheten, tillika VD för konsultbolaget AGIMA, se beslutsunderlag. Samma person hade i huvuduppdrag att omorganisera kartenheten i Nyköping under Omorganisationen finansierades över Kartenhetens budget, vilket innebar en delfinansiering från Oxelösund. I allt väsentligt, med den kompletterande bakgrund som ovan redovisas, håller förvaltningen med om de slutsatser som dras och den analys som görs i PM Utvärdering inklusive rekommendationer avseende samarbetsavtal för Oxelösunds och Nyköpings kommuners gemensamma Mät-, Kart och GIS-verksamhet. Vad beträffar punkt två under rubriken Status i utvärderings PM:et konstateras att kommunernas geografiska databaser ännu inte ligger i samma databasstruktur, i samma databas, på samma server. Muntligt har tillförordnad kartchef i Nyköping framfört att detta var en grundförutsättning för avtalets genomförande samt att finansieringen skulle skett utanför samverkansavtalet. Tyvärr är avtalets bilaga 2 inte så specifikt och tydligt skrivet på den punkten utan det talas bara om överföring av Oxelösunds kartdata till databas i Nyköping, vilket också skett.

137 Synpunkten ovan är förstålig eftersom Nyköpings kommun under samarbetsperioden konstaterat att det är ett omfattande merarbete att inte ha all kartdata för de båda kommunerna i samma databas. Mot bakgrund av att Oxelösunds kommun inte avsatt några medel för att bekosta en dylik dataöverföring erhölls under april/maj 2014 uppgift från Kartenheten att om Kartenheten skulle åta sig att utföra databasöverföringen till en gemensam databas inom avtalets ram så skulle det innebära att inga andra arbeten skulle kunna utföras åt Oxelösunds kommun inom avtalets ram under resterande del av Uppgiften i sig talar därmed för att det är stora kostnader förknippade med ett sådant arbete. Någon dylik databasöverföring har därför hittills inte gjorts. Från Oxelösunds kommuns medarbetare finns önskemål framförallt från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att få mer aktiv hjälp att utveckla kopplingar till Oxelösunds kommuns verksamhetssystem och dra nytta fullt ut av vad som kan göras med moderna GISverktyg. Något gehör för önskemålet att därmed ha en representant från Kartenheten på Oxelösundskontoret en dag per vecka gick inte att få under 2013 och Enligt utvärderingspm:ets punkt 5 under Status anses dock önskemålet rimligt och från 2015 utgår vi från att det genomförs. Vad gäller rubriken Rekommendationer i utvärderingspm:et förtjänar följande att lyftas fram. Beträffande första stycket finns inga meningsskiljaktigheter. Förutom brist på bakgrundskunskap rörande avtalsutformning och vad som egentligen var åsyftat med avtalet saknades budgetmässiga förutsättningar 2013 för att uppfylla avtalets genomförandedel, såsom avtalet faktiskt är formulerat. Dessutom har de olika interna finansieringsmodellerna i kommunerna givit upphov till diskussioner, liksom merkostnader för Oxelösunds kommun relativt den utgångspunkt kommunen ursprungligen hade. Summering/övrigt Kostnaden för samverkan är relativt de kostnader kommunen hade i egen regi är högre. Därtill tillkommer extraarbete för förvaltningens nuvarande personal som tidigare finansierades (bokfördes) inom ramen för Oxelösunds kommuns Mät-, Kart och GIS-verksamhet. Exempelvis får både planarkitekter liksom administratörer på förvaltningen frågor med direkt koppling till Mät-, Kart och GISverksamheten. Frågorna måste antingen besvaras (enligt förvaltningslagens regler) eller förmedlas till Kartenheten i Nyköping eller till Lantmäteriet. Till det nyss nämnda bidrar faktumet att byggnadsnämndsarkivet finns i Oxelösund medan personalen finns i Nyköping. Servicen till allmänheten vad gäller kartinformation kan därmed säga ha försämrats. Förvaltningen ser dock positivt på GIS-verktyget och dess möjligheter och inser att tillgången till en hel kartenhet med olika kompetenser är en fördel. Dessutom hade sannolikt nya och andra kostnader tillkommit om verksamheten fortsatt att drivas i egen regi. Frågan är dock hur denna fördel ska värderas i förhållande till det som hittills upplevts som mindre bra. Är de olika kommunernas interna

138 finansieringsmodeller liksom därmed de skilda kulturerna på kontoren ett bestående hinder för en god samverkan? Vissa synergieffekter har gått förlorade i och med samverkansavtalet med Nyköping. Som ett exempel kan nämnas att kopplingen bygglov adresser primärkartan har delats upp på flera personer. För att bevaka att nya objekt kommer in i Lantmäteriets byggnadsregister (system LINA) krävs att bygglovhandläggaren anmäler nybyggnation till Nyköpings kommun eftersom Nyköpings kommun inte har tillgång till Oxelösunds kommuns ärendehandläggningssystem Castor. Tidigare var det en och samma person i Oxelösunds kommun som gjorde alla momenten inklusive nybyggnadskarta. Utöver det som lyfts fram i Agimas utvärdering kan konstateras att Oxelösunds kommun/ Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen är i behov av en personalresurs i omfattning av minst ca 50 % tjänst, som har till uppgift att följa upp att avtalet följs och utvärderas, att föra dialog med Kartenheten om vilka investeringar i form av flygningar etc som är relevanta för Oxelösunds kommun, att äska erforderliga medel för investeringar, att föra dialog med Kartenheten inför upprättande av VP, att prioritera och samordna kommunens egna beställningar i den mån det sammantagna beställningsbehovet går utanför vad som kan anses ligga inom avtalets ramar, att driva på att Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen m fl förvaltningar har tillgång till det material /behörigheter de behöver inom ramen för Mät, kart och GIS respektive fastighetinformationsuppgifter liksom att föra dialog med Kartenheten utifrån verksamhetens och handläggarnas övriga behov av underlag/stöd. Även om nuvarande förvaltningschef har visst verksamhetskunnande och rent teoretiskt skulle kunna vara den som svarar för nämnda uppgifter finns inte sådant utrymme i chefsrollen. Oxelösund Elisabeth Bäckman Steninger

139 Bilaga 2 PM Stockholm UTVÄRDERING INKLUSIVE REKOMMENDATIONER AVSEENDE SAMARBETSAVTAL FÖR OXELÖSUNDS OCH NYKÖPINGS KOMMUNERS GEMENSAMMA MÄT- KART- OCH GIS-VERKSAMHET Bakgrund Oxelösunds och Nyköpings kommuner har avtalat om att sedan inrätta en gemensam nämnd, kallad Oxelösunds och Nyköpings kommuners gemensamma nämnd för intern service (nedan Gemensamma Servicenämnden). Den gemensamma servicenämnden inkluderar en gemensam Kartenhet, placerad inom Nyköpings kommun. Kartenhetens uppdrag, som startades , kommer från Oxelösunds Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd samt Nyköpings Kommunstyrelse samt Bygg- och Tekniknämnd. Syftet med den gemensamma Kartenheten är i första hand att genom att tillhandahålla samordnade mät- och kart- samt GIS-tjänster uppnå kostnadseffektivitet genom ett bredare användarunderlag (stordriftsfördelar) samt i andra hand att verka för en standardisering av kommungemensamma tillämpningar inom områdena (synergieffekter). Ytterligare ett mål med samverkan är att skapa bättre möjligheter att möta omvärldens krav på mät- och kartverksamhet inom områdena plan, bygg och mark och exploatering samt krav på utveckling av GIS-tjänster inom den kommunala organisationen. Status Undertecknad kan konstatera följande. 1. De båda samverkande kommunerna har ännu ej ett gemensamt höjdsystem, RH Detta leder till merarbete för Kartenheten och risk för felaktigheter. Arbete pågår för att under året transformera Oxelösund till RH För att åstadkomma detta tar Kartenheten medel från budget för arbete för Oxelösund, vilket ej var avsikten enligt gällande samarbetsavtal. 2. De båda kommunernas geografiska databaser ligger ännu inte i samma databasstruktur i samma databas på samma server. Detta leder till stort merarbete för Kartenheten. 3. Under arbetet att ta fram samverkansavtalet, konstaterade kommunerna vikten av att digitalisera fastighetsakter för att lägga in dessa i Arken under Nu har Nyköping valt att scanna in fastighetskartorna från akterna (eftersom det är främst dessa som är av intresse), vilket inte Oxelösund gjort. 4. De båda kommunerna har, och har under samverkansperioden haft, ständiga diskussioner kring ekonomin. Detta har nu resulterat i en situation som närmast kan liknas vid att Oxelösund köper konsulttjänster av Nyköping. Det är väldigt långt från samverkan och knappast en ideal situation. De många och svåra diskussionerna leder till att energin går åt fel håll. Agima Management AB Sankt Eriksgatan STOCKHOLM Org.nr

140 5. Oxelösund önskar att medarbetare inom kommunen ska vara mer tid på plats i Oxelösunds kommun, vilket verkar vara rimligt. Kartenhetens medarbetare önskar helst sitta tillsammans för bästa ekonomi, samt erfarenhets- och kompetensöverföring. 6. De båda kommunerna har olika anslagsfinansieringsmodeller. T ex är grundkartan i Oxelösund anslagsfinansierad, vilket den inte är i Nyköping. Detta leder till svårigheter i vardagen: det Kartenheten önskar fakturera till Oxelösund upplevs av Oxelösund som att tjänsten självklart borde ingå fritt i samverkansavtalet. Analys De syften som fanns med samverkan har efter arton (18) månader inte uppnåtts, kommunerna är inte ens nära att uppfylla målen. Det är för undertecknad osäkert om kommunerna ens närmat sig måluppfyllelse. 1. Stordriftsfördelar har inte uppnåtts. 2. En standardisering av kommungemensamma tillämpningar inom områdena (synergieffekter) har ej uppnåtts. 3. Det har ännu inte i de båda kommunerna tillskapats bättre möjligheter att möta omvärldens krav på mät- och kartverksamhet inom områdena plan, bygg och mark och exploatering samt krav på utveckling av GIS-tjänster inom den kommunala organisationen. Rekommendation För undertecknad är det uppenbart att förutsättningar för samverkan inte fanns på plats när avtalet signerades. En reflektion från undertecknad är att kommunerna möjligen har alltför olika förutsättningar för att en sann samverkan under gemensam nämnd ska kunna fungera? Grundläggande förutsättningar för effektiv samverkan mellan Oxelösund och Nyköping saknas: gemensamma databaser, gemensamt referenssystem i höjd, gemensam anslagsfinansieringsmodell. Om inte förutsättningar för samverkan, enligt avtal och enligt ovan, omedelbart kan skapas och om det inte finns högre syften med samverkan så menar undertecknad att kommunerna bör avbryta samverkan inom mät-, kart- och GIS-området, trots att flera år återstår av avtalssamarbetet. Med vänlig hälsning, Jan Zakariasson VD E-post: jan.zakariasson@agima.se Telefon: Mobil: Agima Management AB Sankt Eriksgatan STOCKHOLM Org.nr