Biogas Ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning. Slutrapport. Januari 2007

Transkript

1 Biogas Ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning Slutrapport Januari 2007 Projektet finansieras med LBU-medel från EU och Svenska staten.

2 Sammanfattning Hushållningssällskapens Förbund har genomfört ett nationellt projekt Biogas Ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning med resurser från Jordbruksverkets särskilda satsning på bioenergi under verksamhetsåret Projektet har operativt genomförts vid Hushållningssällskap inom LBU området. Projektledare för projektet har varit Peter Eriksson vid Hushållningssällskapet Väst. Fem affärsutvecklare har tillsammans med Peter Eriksson genomfört projektet. Affärsutvecklarna har genomfört 43 affärsutvecklingsträffar. Förutom affärsutvecklingsträffar har affärsutvecklarna organiserat förmöten, deltagit och föreläst om biogas tillsammans med andra organisationer vid konferenser, seminarier, möten och andra tillställningar. I projektet har över lantbrukare, representanter från lokala organisationer och myndigheter samt köparsidan lyssnat till fördrag om affärsutveckling kring biogas. Det har startats processer ett antal projekt och utredningar med inriktning på biogasproduktion till fordonsbränsle eller el/värme. Samarbete med övriga projektgenomförare, som finns med i Jordbruksverkets särskilda satsning för utveckling av bioenergi och andra intressenter har varit mycket positivt. Detta samarbete ser vi som mycket viktig inför framtiden och visionen om att samhället tillsammans med aktörerna kommer att utveckla en nödvändig infrastruktur av gasledningar. Kraftig ökning av biogasförsäljningen Under 2006 såldes det totalt 43,9 milj. Nm³ fordonsgas i Sverige, vilket är en ökning med 24 % jämfört med Andelen biogas var 54 %. Biogasvolym var totalt 23,7 milj. Nm³, vilket är en ökning med hela 47 % jämfört med Antalet publika gastankställen har också ökat och är nu 68 st. Under 2007 beräknas nya gastankställen tas i drift. ( Källa: Fordonsgas Sverige AB) Med denna bakgrund och utifrån erfarenheter i projektet är vår uppfattning att det finns goda möjligheter för etablering av biogas som potentiell förnyelsebarbar energi om man satsar på ny infrastruktur i gasledningar samtidigt som detta är ett hinder. Ett annat hinder är att det saknas tillverkare och återförsäljare av småskaliga biogasanläggningar. Ett annat kortsiktigt hinder är att det saknas spetskompetens på bred front och teknik samt utbildning och biogasmallar. Samtidigt är allt detta en stor utmaning för svensk industri och forskning för att utveckla och ta fram ny biogasteknik. En självvärdering och en extern utvärdering av framförallt projektprocessen har genomförts.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förmöten 3. Affärsutvecklarträffar 4. Uppföljning 5. Inbjudan till affärsutvecklingsträffarna 6. Medverkan konferenser 7. Kontakt med press och skrivna artiklar 8. Kontakt med företag 9. Kontakt med Universitet och högskolor 10. Kontakt med departement och regeringskansli 11. Samarbete med andra projekt 12. Existerande biogasprojekt och planer på biogasproduktion 13. Enkät 14. Nätverkslista 15. Logga, Roll-up 16. Biogasbroschyr 17. Självvärdering 18. Extern utvärdering 19. Kontaktpersoner 20. Bilagor

4 1.Inledning Projektets övergripande syfte har varit: Att inleda en process där slutmålet är att fler biogasanläggningar på gårdsnivå etableras. Affärsutvecklarna har arbetat med ett brett stad- och landperspektiv kring affärsutveckling för biogasens möjligheter hos landsbygdsföretagare och näringsliv. Samtidigt har de också visat på dess miljöfördelar. Detta har mottagits mycket positivt och processen har kommit igång på många ställen. Affärsutvecklingen har också bidragit till att föra processen framåt där det redan existerat projekt och det gäller inte minst utifrån den erfarenhet och det nätverk som byggts upp under projekttiden. Den arbetsmetod som vi har vänt använt oss av har fått genomgående positivt gensvar med förmöten där beslutsfattare, potentiella kunder och lantbrukare deltagit. Efter förmötena har sedan en affärsutvecklarträff genomförts där man gått ut brett och bjudit in via utskick och annonsering till lantbrukare och andra intressenter. Deltagarantalet har varierat och några träffar har fått ställas in, beroende bl.a. på att tiden för träffarna kolliderade med företagarnas aktiviteter mitt i växtodlingssäsongen. Genomgående har intresset varit stort på träffarna och konstruktiva diskussioner har förts. Projektet startade i februari med att anställa sex affärsutvecklare där Peter Eriksson också är projektledare. Dessa jobbar i uppdelade distrikt i LBU-området och tar hjälp av de lokala Hushållningssällskapen. I början av projektet beslutades om hur många träffar var och en skulle utföra i förhållande till areal åkermark i respektive område. Affärsutvecklarnas rapporter där de bl.a. redovisar sina affärsutvecklarträffar finns i bilagor. Bild 1 Affärsutvecklarna och deras arbetsområde. Affärsutvecklare Hushållningssällskap Träffar Bilaga Sara Bergström Halland, Jönköping 4 1 Per-Anders Algerbo Malmöhus, Krisianstad 9 2 Erik Florell Östergötland, Södermanland 6 3 Jörgen Sampson Kalmar, Kronoberg, Blekinge, Gotland 5 4 Kalle Svensson Uppsala, Stockholm, Örebro, Västmanland, Dalarna, 11 5 Gävleborg Peter Eriksson Väst, Sjuhärad, Skaraborg, Värmland 10 6 En styrgrupp bildades bestående av chefer vid Hushållningssällskapen och projektledaren. Styrgruppen har sammanträtt via telefonmöten vid fem tillfällen. Styrgrupp Åke Clason Hushållningssällskapens förbund (ordförande) Ann-Britt Karlsson, Hushållningssällskapet Malmöhus Anders Valegård, HS Konsult AB Olle Markgren Hushållningssällskapet Väst Peter Eriksson projektledare (föredragande) Första tiden i projektet bestod i huvudsak av planering och att ta fram material till att höja affärsutvecklarnas kunskapsnivå i biogasteknik. Affärsutvecklarna började med att lyssna av och knyta kontakter för att skapa ett nätverk kring biogas. Detta åstadkoms genom att vara med på möten och sammankomster som handlade om förnybar energi. Gemensamt för att planera och diskutera projektets genomförande har affärsutvecklarna sammanträtt vid 10 tillfällen. Tre heldags möten har skett på Hushållningssällskapet Vänersborg, Hotell Högland Nässjö och HIR-konferensen Kolmården, samt telefonmöten vid sju tillfällen.

5 2. Förmöten Konceptet med förmöten och affärsutvecklarträffar som genomförts i projektet har varit mycket positivt. Arbetsmetoden som använts har varit att identifiera område med intresse för biogasproduktion, söka upp och kontakta beslutsfattare, potentiella kunder och andra intressenter och aktörer. Av personer som deltagit vid förmöten har en del ansvarat för en aktiv roll på affärsutvecklingsträffen. Detta har gett affärsutvecklingsträffen en struktur och en bra förutsättning till att hitta grupperingar som sedan affärsutvecklarna har jobbat vidare med. Förmöten finns redovisade tillsammans med övriga sammankomster som affärsutvecklarna deltagit i på en gemensam lista. (Bilaga 7) 3. Affärsutvecklingsträffar I vår projektansökan prognostiserades genomförande av 45 så kallade affärsutvecklingsträffar. Affärsutvecklarna har förberett och organiserat 51 affärsutvecklingsträffar. Åtta av affärsutvecklingsträffarna har ställts in p.g.a. för få anmälda deltagare, 43 affärsutvecklingsträffar har genomförts. Förutom genomförande av affärsutvecklingsträffar har affärsutvecklarna organiserat förmöten, deltagit och föreläst om biogas tillsammans med andra organisationer på konferenser, seminarier, möten och andra tillställningar. I projektet har över lantbrukare, representanter från lokala organisationer och myndigheter samt köparsidan lyssnat till fördrag om affärsutveckling biogas. I projektansökan prognostiserade vi att vi skulle möte personer i projektet. Det har inom projektet startats processer med ett antal projekt och utredningar som har satts igång med inriktning på biogasproduktion till fordonsbränsle och el/värme. Affärsutvecklingsträffarna finns redovisade i gemensam lista.( Bilaga 8) Bild 2. Kalle Svensson föreläser vid en affärsutvecklingsträff på Kulturhuset, Ytterjärna. Vid affärsutvecklingsträffarna har totalt 762 personer deltagit där av är 434 personer lantbrukare och 328 personer beslutsfattare potentiella kunder och övriga intressenter. Deltagarantalet har varierat på affärsutvecklingsträffarna och några har ställts in på grund av för få deltagare. De som ställts in och det låga deltagande vid några träffar beror på tidpunkten som träffarna har varit förlagda till. Dessa sammanföll med den period på året som lantbrukarna är som mest upptagna. Anledningen till att vi ändå beslutat att lägga dem under denna period är redovisningskravet med att 50 % av projektets medel måste faktureras före den 15 september. Under hösten tillkom

6 ytterliggare ett hinder i egenskap av att det var valår och att därmed beslutsfattare inom exempelvis kommuner hade svårt att hinna med att delta i affärsutvecklingsträffar och förmöten. Detta bidrog också till att försena genomförandet av planerade aktiviteter. En reflektion från affärsutvecklingsträffarna är att deltagarna varit färre när inbjudan har skett i ett stort upptagningsområde. Det kan bero på att engagemang ökar när något diskuteras utifrån ett mer lokalt perspektiv. Diskussionen under träffen har också en benägenhet att snabbare komma igång när deltagarna känner varandra. Gensvaret från träffarna har varit genomgående mycket positivt och biogastekniken verkar vara den som kommuner och lantbrukare ställer stora förhoppningar till. Fördelen är att lantbrukarnas roll som lokal producent och leverantör av miljövänlig energi och rötrestens värde som växtnäring allt mer kommer att efterfrågas. Detta tillsammans med stigande energipris och diskussionen kring klimatproblemen gör att man ser en potentiell utveckling för lantbruket. 4. Uppföljning Prioriteringen i projektet var i första hand att genomföra affärsutvecklingsträffarna. Uppföljning har skett i mån om tid eftersom projektet löpt under kort tid. Affärsutvecklarna har byggt upp ett imponerande nätverk och samlat på sig ett omfattande underlagsmaterial kring biogas för framtida bruk. I de fall uppföljning skett har det varit där det funnits drivande personer med projekt som redan varit en bit på väg och där det funnits förutsättningar för avsättning av gas. I några fall har det utförts klimpansökan till Naturvårdsverket för biogasproduktion och i andra fall för man processen framåt med kontakter och beräkningar. (Bilaga 9) Studiebesök på biogasanläggningar har arrangerats av flera affärsutvecklare, exempelvis har biogasanläggningen i Skövde, Linköping, Laholm, Ökna med flera besökts runt om i Sverige. En av dessa studieresor utfördes av HS konsult i samarbete med Hushållningssällskapet Östergötland den november med temat Biogas Vättern runt. I studieresan deltog 15 personer. Resan innefattade samtliga småskaliga biogasanläggningar i denna del av Sverige. Förväntningar är högt ställda på att det kommer att vara möjligt i nya Landsbygdsprogrammet att söka projektstöd både nationellt och regionalt för att fortsätta och utveckla det arbete som dragits igång i det nu avslutade nationella projektet Biogas ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning. Arbetet i vårt projekt är genomfört utifrån syftet och uppsatta mål som preciserades i vår projektansökan. 5. Inbjudningar till affärsutvecklarträffar. Inbjudningarna har skickats till närmare lantbrukare som fått information om att delta på en affärsutvecklarträff (Bilaga 8). Inbjudan har i regel varit direktutskick till lantbrukare via adressregister eller gruppkorsband. För potentiella kunder, beslutsfattare samt andra intressenter har inbjudan skett via nätverkslistor eller e-postlistor. Vid några få träffar har annonsering eller direkt inbjudan skett via telefonsamtal. 6. Medverkan på Konferenser. Affärsutvecklarna har fått förfrågan och utfört uppdrag som föreläsare vid konferenser och seminarier. Den 19 april genomfördes ett stort bioenergiseminarium i regi av LRF Östergötland och LRF Södermanland i Norrköping. Under dagen gavs möjlighet för Erik Florell att presentera Hushållningssällskapet biogasprojekt och kommande möten. Ca 110 personer deltog på konferensen.

7 Den 1 juni höll Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) sitt årsmöte på Elmia i Jönköping. I samband med årsmötet arrangerades ett antal seminarier, bl.a. på temat energi i avfallshanteringen. Kalle Svensson HS Konsult medverkade med ett föredrag med titeln Marknadsförutsättningar och användningsområden för biogas. Ca 150 personer deltog på konferensen. Den 24 augusti hölls ett Seminarium på kommunhuset i Skärhamn, Tjörn med temat Energi och Gröna Näringar. Föredrag hölls av bl.a. Lena Ek, EU- parlamentariker och Kristina Jonäng Västra Götalands Regionen (numera stabschef vid Miljödepartementet). Vid konferensen höll Peter Eriksson föredrag kring biogas. Ett 30-tal personer deltog. Den 17 november höll de kommunala Energirådgivarna i Mälardalen konferens på Vildmarkshotellet i Kolmården. Vid konferensen höll Erik Florell ett föredrag kring förnyelsebar energi på gårdsnivå med fokus på biogas. Ca 25 energirådgivare deltog på konferensen. Den 2 oktober höll Peter Eriksson föredrag om Hushållningssällskapens affärsutvecklingsprojekt och biogasteknik i stort vid Hushållningssällskapens HIR-konferens i Kolmården med ca.170 rådgivare. Den 19 oktober höll Peter Eriksson föredrag på tre miniseminarier kring biogas vid Elmia Lantbruksmässa i Jönköping. Jordbruksverket ansvarade för miniseminarierna. Ett 25-tal personer deltog. Den 22 november hölls konferensen Regional bioenergi en väg ur oljeberoendet på Örebro slott. Konferensen var arrangerad av Energikontoret i Örebro. Kalle Svensson HS Konsult medverkade med ett föredrag med titeln Småskalig biogasproduktion. Ca 150 personer deltog på konferensen. Den 30 november hölls konferensen Vill DU bli en av framtidens gröna oljeschejker i Garpenberg. Arrangörer var Energikontoret i Gävleborg och Dalarna, LRF och Länsstyrelsen i Dalarna. Kalle Svensson HS Konsult medverkade med två seminarier med titeln Vad krävs för att starta biogasproduktion?. Sammanlagt ca 60 personer deltog på seminarierna. 7. Massmediamedverkan Affärsutvecklarna har medverkat i press, radio och TV. Ett tjugotal artiklar i lokalpress och två artiklar i Land Lantbruk har publicerats med anknytning till projektet. Flera av artiklarna har skrivits av affärsutvecklarna och projektledaren. Det har även författats fakta artiklar av affärsutvecklarna om biogas i Hushållningssällskapens medlemstidningar och i tidskriften Nytt om Biogas Erik Florell har i projektet författat två artiklar kring gårdsbaserad biogasproduktion, som införts i Hushållningssällskapet Östergötlands medlemstidning. Peter Eriksson har författat en artikel kring Biogas ett oändligt kretslopp av energi och växtnäring som införts i Hushållningssällskapet Väst medlemstidning nr Kalle Svensson har i projektet författat följande artiklar: Småskalig biogasanvändning ett affärsutvecklingsprojekt HS Medlemskontakt nr Energi på gårdsnivå HS Medlemskontakt nr (Skriven tillsammans med Lars Persson, HS Konsult) Vilka är förutsättningarna för gårdsbaserad biogasproduktion? HS Medlemskontakt nr

8 Bioenergi hett ämne på Örebro slott HS Medlemskontakt nr Gårdsbiogas från idé till verklighet i Hushållningssällskapens regi Nytt om biogas nr Riksradion bandade Erik Florell föredrag om gårdsbaserad biogasproduktion på Nynäs slott den 16 oktober. P1:s Naturmorgon har intervjuat Erik Florell om biogasproduktion. Intervjun sändes den 31 oktober och 3 november samt uppdelad form i lokalradion vid ett flertal tillfällen Lokal radion Väst har i februari och maj intervjuat Peter Eriksson kring affärsutvecklingsprojektet och planer om pilotprojektet Brålanda Biogas. Lokal TV Västnytt gjorde en intervju med Peter Eriksson den 24 maj vid affärsutvecklarträffen på Nuntorpskolan i Brålanda. 8. Kontakt med företag I projektet har kontakt etablerats med bl.a. tillverkande, distribuerande och producerande företag runt om i Sverige, som antingen har verksamhet eller företag som intresserade av att starta någon form av verksamhet kring biogas. Sammantaget finns det en stark vilja från företagen att utveckla biogasteknik och produktion för en framtida expansion. 9. Kontakt med universitet och högskolor I projektet har kontakter skapats och också utvecklats med forskare och studenter vid högskolor och universitet. I ett fortsatt arbete med affärsutveckling biogas är det angeläget att intensifiera samverkan med universitet och högskolor för att driva utvecklingen i positiv riktning. Kontakter Lunds Universitet JTI SLU 10. Kontakt med departement och regeringskansli Överläggningar med Stefan Edman Den 28 april på TRAAB renhållning i Vänersborg genomfördes ett möte med Stefan Edman, som var sekreterare i Komissionen mot oljeberoende Vid överläggningarna diskuterades biogasens potential, teknik och miljövärde. Stefan var positivt inställd till biogas och såg denna som en av flera förnybara energikällor. kommissionens rapport finns att läsa på Kontakter för överläggningar med företrädare vid berörda departement är tagna. I projektet har kontakter med begäran om tid för överläggningar tagits med. Maud Olofsson Näringslivsminister. (Bilaga 10) Andreas Carlgren Miljöminister. (Bilaga 11) Kristina Jonäng Stabschef vid Miljödepartementet. Lars Andersson Ordf. Energiutredningen Jordbruket som bioenergiproducent Vi vill träffa berörda personer för att informera om biogasproduktionens potential, miljönytta, affärsnytta och inte minst högekologisk och högteknologisk hållbar energiproduktion in i framtiden. (Bilaga 12) 11. Samarbete med andra projekt. Samarbete med övriga projekt som finns med i Jordbruksverkets projektstöd för utveckling och användning av bioenergi har varit mycket positivt. Samarbetet har skett med LRF, LRF Konsult, Fjäderfäcentrum, TRAAB, Grön Affärsutveckling, Energigården samt flera andra projekt och organisationer. Vårt samarbete kommer att vara till stor fördel inför den vision som vi vill

9 förankra med en ny infrastruktur av gasledningar. En skriftlig överenskommelse om samarbete mellan Hushållningssällskapets projekt om biogas och LRF/LRF konsults projekt Energilots har upprättats. Anledningen till detta var att vi såg en klar fördel med samarbete mellan projekten Med en skriftlig överenskommelse deklarerade vi tydligt att vi ville samarbeta. (Bilaga 13) 12. Existerande biogasprojekt och planer på biogasproduktion. Under projekttiden har affärsutvecklarna kommit i kontakt och varit delaktig i flera av pågående, avslutade utredningar, förstudier och projekteringar rörande biogasproduktion. Resultatet från den sammanställningen (tabell 1) som affärsutvecklarna gjort visar att potentialen är ca GWh/år om alla dessa kommer igång, vilket ersätter miljoner liter olja/år och en koldioxid nytta på ton/år. Tabell 1. Kända planer på ny eller utökad biogasproduktion i LBU-område Plats Substrat Energimängd Gasanvändning Loudden, Stockholm Vete, matavfall 6 GWh Fordonsgas Fortum, Stockholm Vall, spannmål 100 GWh Fordonsgas Örebro kommun Vall, spannmål 30 GWh Fordonsgas Ickholmen, Rättvik Slakteriavfall 3 GWh Projektet på is t.v. Grådö, Hedemora Mejeriavfall? Uppvärmning Katrineholm Svingödsel, slakteriavfall? Fordonsgas Hans Cederlöf, Salbohed Nötgödsel? Fordonsgas Svensk biogas, Norrköping Drank, vete 15 GWh Fordonsgas Motala kommun Reningsverksslam? Fordonsgas Khnorr & Winge, Katrineholm Svingödsel, slaktavfall? Fordonsgas Flytthems gård Nötgödsel, glycerol 5 GWh El + värme Karlstad/Kil Organiskt avfall? Värme, fordonsgas Säffle Bioenergi AB Grödor, Org. avfall, Gödsel 5 GWh El/värme (Fordonsgas) Brålanda Org. avfall, gödsel GWh El/värme (Fordonsgas) Tanum Sämvästergård Gödsel, Vall 2-4 GWh El/värme (Fordonsgas) Uddevalla Kommun Reningsverkslam, Glycerol 6-10 GWh Fordonsgas TRAAB Gödsel, vall 5-10 GWh Fordonsgas Lilla Edet Gårdar Vall 1 GWh Fordonsgas Göteborg Göteborgs Energi Cellulosa 50 GWh Fordonsgas Tranemo Månsta Gödsel. org. avfall 2-6,5 GWh Värme (Fordonsgas) Grästorp/ Trollhättan Energi Spannmål, vall 50 GWh Fordonsgas Fjäderfäc.V.Götaland Fjäderfägödsel, (torrötning) GWh El/värme (Fordonsgas) Götene Reninsverk/Gård Gödsel 2-5 GWh Fordonsgas Vara Gårdar Gödsel, vall 5-10 GWh Fordonsgas Skara Gårdar/Kommunen Gödsel, vall, org avfall 6-10 GWh Fordonsgas Lidköping Reppe Drank, avrens, gödsel 28 GWh Fordonsgas Skövde Biogasanläggning Vall, gödsel 15 GWh El/värme, Fordonsgas Sötåsens Naturbruksg. Gödsel, vall 1 GWh El/värme (Fordonsgas) Falköping Biogas Max Org. avfall, gödsel 5-10 GWh Fordonsgas Falkenberg Gödsel, grödor, matavfall 37 GWh Fordonsgas Sävsjö Gödsel, vall, 15 GWh Först el, sedan fordonsgas Vessigebro Gödsel, grödor? fordonsgas Varberg Gödsel 32 GWh Värme/fordonsgas Laholm Gödsel, grödor? El+värme Jönköping Org,avfall GWh Fordonsgas Ljungby Reningsverksslam, gödsel 1,8 GWh Fordonsgas Gotland Org. avfall, gödsel, grödor 21 GWh Fordonsgas Kalmar Org. avfall, 1,5-1,8 GWh Fordonsgas Vrams-Gunnarstorp Gödsel, Organiskt avfall 25 GWh Fordonsgas Ystad Gödsel, Org.avfall, Glycerol 1 GWh Fordonsgas Snårestad Gödsel, slakterirester 1 GWh Fordonsgas Malmö Hushållsavfall,?? Fordonsgas Jordberga Spannmål 10 GWh Fordonsgas Summa GWh

10 13. Enkät. HS- Konsult genomförde undersökning där deltagarna under affärsutvecklingsträffarna ombads att fylla i en enkät (bilaga 14). Svaren från enkäten visade på att de flesta var inställda på att producera biogas på en egen anläggning, i första hand för att lösa sina egna energibehov (tabell 2). Deltagarna angav att de hade ett genomsnittligt energibehov på mellan och kwh, vilket motsvarar el-uppvärmda villor. Det var en stor spridning i gårdsstorlek bland deltagarna. Medelstorleken på 210 ha visar på att det i dock i första hand är större enheter som är intresserade av biogasproduktion. Uppemot 40 % av deltagarna skulle vilja dels ta emot avfall för rötning och dels uppgradera gas till fordonskvalitet. Det innebär att investeringsribban sätts mycket högt. Intresset för ett enklare engagemang i biogasproduktion, exempelvis som leverantör av energigröda, var inte så stort (21 %). Slutsatsen är att om man bara kan finna lämpligt investeringskapital samt lönsam avsättning för gasen finns det många lantbrukare som är beredda att satsa stort i biogasproduktion. Dock vill man som lantbrukare försäkra sig om att den producerade energin i första hand ska gå till det egna lantbruksföretaget. 14. Nätverkslista. I projektet har upprättats nätverkslistor av affärsutvecklarna i respektive område, vilka i huvudsak används till att kommunicera och sprida information i. 15. Logga, Roll-up. En logga har tagits fram som väl beskriver biogasprocessen i en illustration (se framsidan på rapporten). Loggan har också tryckts upp på Roll-up:s som affärsutvecklarna har haft tillgång till. De har använts av affärsutvecklarna vid möten och tillställningar och är väl igenkänd och förknippad med detta projekt. Bild 3. Vepa till Roll-up

11 16. Biogasbroschyr. I projektet har vi saknat en enkel biogasbroschyr som överskådligt informerar om processen och innehåller förklaringar på begrepp och nyckelord. I projektet har underlag tagits fram till denna broschyr. Broschyren har tryckts upp i exemplar och riktar sig till dem som är ej varit i kontakt med biogasprocessen tidigare. ( Bilaga 15) 17. Självvärdering. Att under så kort tid som projektet fick på sig att utföra affärsutveckling på bred front har varit en stor utmaning. En fördel har varit att vi hade möjlighet att koncentrera oss på en förnyelsebar energikälla biogas. Detta gjorde att vi specifikt, i detta ämne, kunde höja den egna kompetensen. Den arbetsmetod som använts med att identifiera område med intresse för biogasproduktion, söka upp och kontakta beslutsfattare potentiella kunder har varit mycket positiv. De personer som deltagit på förmötet har ansvarat för en aktiv roll vid utvecklingsträffarna. Upplägget har gett affärsutvecklarträffen en struktur och en bra förutsättning till att hitta grupperingar under mötet som sedan har varit bra plattformar att arbeta vidare med. Flera förstudier och projekt inom biogasproduktion har utförts utan vetskap om att liknande sker/skett i dess närhet. Tack vare vårt projekt har flera av dessa lyfts fram på träffar och möten och därmed har kontakter, samarbete och utbyte av erfarenhet uppstått. Schemat med att genomföra affärsutvecklarträffar under så kort tid har varit pressat. Till detta har kommit att hänsyn måste ha tagits till lantbrukarnas intensiva växtodlingssäsong, och att det har varit ett valår som har inneburit att kontakter med politiker fick skjutas långt in på hösten tills dessa att politiska personer var tillsatta. Deltagarantalet på träffar har varierat orsakade dels av tidpunkt på året som affärsutvecklarträffen har varit förlagd. Och dels av att en del inbjudningar har gått till stort upptagningsområde. Reflektionen är att intresset från lantbrukaren är större desto mera lokalt som träffarna hålls. Vår erfarenhet är här att diskussionen blir mer öppen och konstruktiv där deltagarna känner varandra. De affärsplaner och anläggningar som prognostiserades i ansökan kommer att ligga i Det breda kontaktnätet och även den goda samverkan som har skapats under projektets gång, gör att vi kan påstå att det i Sverige finns mycket erfarenheter och kunskap samlade. Tabell 2: Aktörer som jobbar med utveckling forskning och produktion. SBGF Svenska biogasföreningen Energigården SGC Svensk Gasteknisk Center Green4u SGF Svenska Gasföreningen LRF RVF Avfall Sverige LRF Konsult Biogas Väst NSR Återvinng Biogas Syd AGA Gas E:on Gas SYSAV Sydskånes avfalls AB Fjäderfäcentrum Energikontor Svensk Biogas AB Universitet TRAAB Trestadsregionensavfalls AB Kommunala energibolag, Grön Affärsutveckling Trafikbolag Leader Kommuner Fordonsgas Sverige AB Regioner

12 Innovatum Teknik Tubec AB Agellus. Bjäre kraft Mec enerey Bigadan Götene Gårdgas AB Länsstyrelser Jordbruksverket. Scandinavien biopgas fuels. Biogas sveden international Eisenman Biomil Laholm Biogas Ett stort värde har biogasanläggningarna på bl.a. Ökna, Lövsta, Plönninge och Vreta naturbruksgymnasium vilka använts i projektet som referens och studiebesök. Värdefull är också den kunskap och erfarenhet som de driftansvariga på respektive skola förmedlat till affärsutvecklarna och till åhörare som anlitade föredragshållare på affärsutvecklingsträffarna. Kommunerna och Regioner visar stort intresse och ser biogas som en möjlighet för att nå deras egna miljömål men också en möjlighet för landsbygd och näringsliv att växa med flera arbetstillfällen. Utifrån deras intresse för biogasproduktion känns att det finns ett genombrott när det gäller att ta ansvar för deras del i en ny infrastruktur med gas distribution i gasledning inte alltför långt borta. Affärsutvecklarna har upplevt det mycket positivt i detta projekt att ta ansvar och verka inom ett nytt energi område som ej tidigare utförts i större skala. Att ta helhetsgreppet och koppla ihop stad och land samtidigt lyssna till var och ens önskemål utifrån helt vida förutsättningar har krävt både strategi och ett bra kontaktnät. Det har varit till stor fördel att vara flera affärsutvecklare som genomfört projektet, vi har på så vis utnyttjat varandras erfarenhet och haft möjlighet att diskutera de olika frågeställningar och olikartade förutsättningar som finns i olika delar av landet. Slutsats Ambitionen i projektansökan var att det två år efter projektets slut, förutsatt att oljepris och politiska beslut (regleringar för att minska växthuseffekten) gynnat utvecklingen av förnybara fordonsbränslen, kommer att vara 20 biogasanläggningar i LBU-området i drift. Dessa anläggningar har byggts på strategiska platser för att vara drivande i både teknikutveckling och teknikutbildning. Därutöver kommer 100 anläggningar i olika utvecklingsfaser att finnas, från idé till driftsstart. Vid projektets slut har inga politiska beslut tagits gällande växthuseffekten som gynnar utvecklingen för biogasproduktionen och oljepriset har sjunkit med ca två kronor. Detta leder till att de ekonomiska förutsättningarna har blivit sämre för biogasproduktion till fordonsbränsle i för hållande till projektets ansökan ett år tidigare. Detta har också påverkat projektets förutsättningar, vi måste först få till stånd en lokal marknad och politiska beslut med styrmedel som gör biogasproduktion ekonomiskt möjlig därefter genomföra affärsplaner. Utifrån vår kunskap och erfarenhet i projektet kan vi framhålla att biogasproduktion på gårdsnivå är fullt möjlig och att det finns ett stort intresse bland lantbrukarna att bli energiproducenter. De ser också biogödsel mervärden som gör växtodlingen uthållig och mindre beroende av handelsgödsel. El/värme och fordonsgas från gårdsbaserad biogas kan generellt i dagsläget inte konkurrera med den el, värme och de drivmedel marknaden erbjuder. Biogas som drivmedel säljs idag två- tre kronor under marknadsvärdet beroende på få tankstationer, dyrare fordon och en infrastruktur som ej är anpassad till gas. Om ett pris kan tas ut som är jämförbart med fordonsgasens

13 energiinnehåll till marknadspris öppnas möjligheten att använda gödsel och grödor till biogasproduktion. Som affärsutvecklare har man alltså följande situation: Lantbrukare som ivrigt söker nya energislag och eftertraktar biogödselns mervärde. En biogasproduktion som inte är lönsam om man bara tar hänsyn till dagens värdering på biogasen. När finns det leverantörer och service för biogasanläggningar i Sverige Dåliga kunskaper om värderingen av den rötade restprodukten, i synnerhet i ekologiskt lantbruk Hur snabbt byggs infrastrukturen ut När tas de politiska beslut som krävs för en utveckling och hur långvariga kommer dessa beslut då att vara. I dagsläget är det svårt som affärsutvecklare att allmänt rekommendera lantbrukare att starta biogasproduktion. En sådan rekommendation måste föregås av en ingående analys utifrån förutsättningarna hos den enskilde lantbrukaren. Erfarenhet av de analyser som utförts visar på att de lantbruk som har stort behov av egen energiförbrukning under hela året eller en extern förbrukare i dess närhet har bäst förutsättningar för att producera biogas. Vi tror att den stora utveckling av antalet biogasanläggningar sker när produktion av biogas kan tas tillvara i ett nätverk av gasledningar där gasen samlas upp och går till uppgradering och vidare till gasdispenser.(tankställe) För att det ska ske en utveckling i Sverige likt Tyskland med tals biogasanläggningar tror vi att följande behövs: En politisk vilja att ta ansvar för en ny infrastruktur (gasnätverk). Politiska villkor som gör det möjligt att värdera och kompensera för de miljömässiga fördelar som biogasproduktion till fordonsgas ger. Svensk tillverkning av biogasanläggningar Att det finns en organisation som tar vara på landsbygdens intressen och för fram dessa, samtidigt är sammanhållande och pådrivande både lokalt och centralt gällande kunskap och utveckling på biogasområdet i hela Sverige. Stort intresse för biogasteknik finns i Sverige vilket bland annat styrks med flera lokala förstudier och biogasprojekt som pågår. Det finns ca 30 biogasanläggningar (enligt utredningen Jordbruket som bioenergiproducent ) som producerar biogas till fordonsgas och antalet gastankstationer växer stadigt. Under 2006 såldes det totalt 43,9 milj. Nm³ fordonsgas i Sverige, vilket är en ökning med 24 % jämfört med Andelen biogas var 54 %. Biogasvolym var totalt 23,7 milj. Nm³, vilket är en ökning med hela 47 % jämfört med Antalet publika gastankställen har också ökat och är nu 68 st. Under 2007 beräknas nya gastankställen tas i drift. På flera platser i Sverige finns det intresse för att vara pilotområde där lokala biogasanläggningar etableras och ett biogasnät grävs ner. En satsning och utvärdering av detta krävs för att processen storskaligt ska drivas vidare. Svenska myndigheter ger idag ekonomiska stöd till flera storskaliga investering och teknikutvecklings projekt gällande förnyelsebara energikällor men ej biogas. En

14 likvärdig satsning bör också utföras på biogas från lantbruk. Detta skulle gynna svensk industri och forskning för att utveckla och ta fram ny biogasteknik. Eftersom biogasproduktion dels är komplex och att det dels krävs ny infrastruktur med gasledningar krävs att marknaden kan möta upp med ökad konsumtion. Detta är en komplicerad situation för enskilde lantbrukaren att ta ansvar för. Risken finns också att lantbrukaren enbart blir råvaruproducent i detta system. Det behövs därför hjälp med att hitta samverkan och bilda organisationer. Den process som affärsutvecklarna i vårt projekt har dragit igång är en viktig början. Vi ser dock att det finns behov av fortsatt ekonomiskt stöd under två till fem år för att stödja lantbrukare, identifiera, informera och påverka/utveckla marknaden. Ett viktigt stöd är också att i ett inledningsskede utveckla rådgivningsverksamheter som snarast möjligt kan övergå i direkt betalbar rådgivning och konsulttjänster. 18. Extern utvärdering. En extern utvärdering av projektet har utförts av Hans Sinclair Trustbrand AB (Bilaga 16) 19. Kontaktpersoner Personer som jobbat med projektet tillika kontaktpersoner Hushållningssällskapen. Åke Clason Hushållningssällskapens Förbund. Förbunddirektör (projektägare och huvudansvarig) Anders Hartman Hushållningssällskapens Förbund. Utvecklingschef Peter Eriksson (projektledare.) Västra Götaland. Janne Pettersson Sjuhärad. Per-Ove Persson, Skaraborg. Per Jonsson,Värmland Sara Bergström/Nilsson, Claes Åkerberg Halland län. Per-Anders Andersson Jönköping län. Per-Anders Algerbo Anette Bramstorp,.Maria Carlsson, Ann Stigsdotter Malmöhus län. Peter Berglund, Kristianstad län Erik Florell Östergötland län, Södermanland län. Jörgen Sampson Kalmar- Kronoberg-Öland län, Blekinge län, Gotland län. Kalle Svensson, Jacob Spangenberg, HS Konsult, Örebro län, Dalarna län, Gävleborg län, Västmanland, Stockholm län, Uppsala län.

15 20. Bilagor Redovisning Sara Bergström Redovisning Per-Anders Algerbo Redovisning Erik Florell Redovisning Jörgen Sampson Redovisning Kalle Svensson Redovisning Peter Eriksson Förmöten Affärsutvecklingsträffar Uppföljning Uppvaktning Maud Olofsson Uppvaktning Andreas Carlgren Kommunikation med politiker. Samarbetsavtal LRF/LRF konsult Enkät Biogasbroschyr Extern utvärdering Biogasprocessen BLANDNINGSTANKAR HYGIEN- Organiskt material ISERINGSTANK Grödor/gödsel Organiskt avfall RÖTKAMMARE UPPGRADERINGSANLÄGGNING GASPANNA värme GASMOTOR_ GENERATOR el/värme BIOGÖDSEL (rötrester)

16 Bilaga 1. Slutrapport i projektet Affärsutveckling biogas Projektledare: Sara Bergström Nilsson Hushållningssällskapet Halland & Hushållningssällskapet Jönköping har i projektet Affärsutveckling biogas under perioden 1 april till 31 december genomfört sex affärsutvecklingsträffar, två förmöten samt två informationsträffar. Denna rapport beskriver följande moment i projektet: 1. Genomförda affärsutvecklingsträffar 2. Inbjudningarna till affärsutvecklingsträffarna 3. Existerande biogasprojekt 4. Nätverkslista 5. Självvärdering 1. Genomförda affärsutvecklingsträffar Hallands län Förmöte Halmstad/Laholm: Den 12/5 bjöd vi in Agenda-21samordnarna, energirådgivarna, vägverket, länsstyrelsen mm till en träff om gådsbaserad biogas. Intresset var inledningsvis stort, men uppslutningen låg när träffen hölls. HS höll träffen i samarbete med LRF-konsult och vi diskuterade de lokala förutsättningarna med de möjligheter som lokala biogasnät skulle medföra. Förmöte Varberg: i ett enskilt möte diskuterade vi Varberg kommuns förutsättningar att producera biogas och bioenergi. De är mycket positiva och planerar att anlägga ett bioenergicentrum på Campus. Kommunen har genomfört en översiktlig förstudie om möjligheten att anlägga en biogasbaserad gastankstation vid Björkänghotell (en stor bensinmack med affär samt konferensanläggning). Biogasen skulle komma från gårdsbaserade biogasanläggningar. Lantbrukarinformation på Greppa-dagen (lokal lantbruksmässa) 21 juni i Falkenberg. Claes & Sara deltog mycket framgångsrikt i en biogasmonter på Greppa-dagen i Falkenberg den 21 juni. Vi hade en gemensam biogasmonter tillsammans med LRF-konsult och Plönninge naturbruksgymnasium (som har egen biogasanläggning). I montern hade vi ställt en egentillverkad mini- biogasanläggning som stod och brann. Vi hade även ritningar till denna + mycket annat material. Stort intresse rönte även den datamodell som Claes utvecklat delvis under detta projekt. Lantbrukarna kunde se utifrån sina förutsättningar hur mycket gas som kunde produceras på gården, vilka (små) förluster som var acceptabla för att få ekomin att gå ihop, vilka investeringskostnader mm som kunde bli aktuella. Övriga kontakter Vi har haft en del samtal med Volvos fastighetsförvaltningsbolag om att ev anlägga en biogasanläggning på deras mjölkgård som HS arrenderar. Volvo är mycket intresserade och blir kalkylerna lite bättre kommer sannolikt en anläggning att byggas för att försörja deras konferensanläggning med el och värme. HS & Volvo avvaktar en smula mer gynnsamma förutsättningar, såsom ex investeringsbidrag mm.

17 Affärsutvecklingsträff 10 juli på Munkagårdsskolan, Varberg. Till denna träff hade vi bjudit in Räddningsverket som talade om säkerhetsregler, Åsa Jarvis från Biowrite som talade om utfodring & skötsel av biogasanläggningar, Arne Joelsson från Länsstyrelsen i Halland som talade om biogasanläggningar och miljöbalken, Lars Hollman från Plönningegymnasiet som talade om praktiska tips om att sköta en biogasanläggning. Trots detta påkostade program samt ett direktutskick till ca 140 lantbrukare, kom endast 12 st. Vi tror att detta beror på tidpunkten. Lantbrukare är inte inställda på att gå på föreläsning under sommarhalvåret, utan kommer hellre på träffar oktober-mars. Affärsutvecklingsträff den 23 november på Plönninge, Halmstad. Den 23/11 hölls en affärsutvecklingsträff på Plönninge med temat teknik och ekonomi. Vi hade bjudit in 2 danska biogasanläggningsleverantörer (Bigadan och Mecenergy) samt Bo Johansson på Götene gårdsgas. Träffen var en succé och det var 68 lantbrukare anmälda + några rådgivare, bankfolk mm. Intresset för anläggningarna som presenterades var stort, och det kom fram önskemål om en studieresa för att se dem i verkligheten. Störst intresse väckte det relativt nya företaget Mecenergy. Jönköpings län Lantbrukarinformation på sommarmötet den 26 augusti i Jönköping. På HS Jönköpings årliga sommar möte kom ca besökare. På denna mässa hade HS bl a en bioenergimonter där vi höll korta föredrag om biogas samt diskuterade med förbipasserande intresserade lantbrukare. I montern intill stod Jönköpingskommun och vi fick en mycket god kontakt med dem, vilket resulterade i att de senare deltog i en av våra affärsutvecklingsträffar. Förmöte den 19 oktober på Gula Sanna, Jönköping. Inför förmötet hade vi ringt runt till ca 6 kommuner för att introducera projektet och mötet. Intresset var stort, men tiden knapp. På själva förmötet kom ca 10 deltagare, varav två från Jönköpingskommun och två från länsstyrelsen. Mötet var oerhört positivt och ett samarbetet kommer att utvecklas mellan kommunen för hantering av rötrester samt eventuella leveranser av rötsubstrat till kommunens anläggningar. Det framkom också att kommunen kan hjälpa till med försäljning av gas, om eventuella gårdsanläggningar skulle få ett överskott. Affärsutvecklingsträff förmiddagen den 26 oktober på Ingarps missionshus. Till denna träff var Peter Eriksson, HS väst, anlitad för att redogöra om ekonomin kring produktion av biogas. Vidare talade Lars Hollman från Plönninge gymnasiet om praktiska erfarenheter av att driva en biogasanläggning, Sara B Nilsson redogjorde för grundläggande fakta kring biogas och Per-Anders Andersson berättade om resultatet från förmötet mm. Träffen var lyckad och ett 10-tal lantbrukare deltog. Affärsutvecklingsträff kvällen den 26 oktober på Gula Sanna, Jönköping. Under denna träff hölls samma program som under förmiddagen, se ovan. Det som skilde träffarna åt var att Jönköpingskommun deltog i träffen på kvällen. Ett tiotal lantbrukare deltog. Affärutvecklingsträff mini, den 15 november i kommunhuset i Eksjö. Till denna träff kom lantbrukare samt kommunfolk som inte haft möjlighet att delta den 26 oktober. Under träffen redogjorde Sara grunderna samt ekonomin kring biogas och Per-Anders Andersson, HS Jönköping, för utvecklingen regionalt. Det var en liten träff med endast fyra deltagare utöver oss från HS. Intresset var ändock stort från de som var där och det diskuterades förstudier om en tankstation mm.

18 Affärsutvecklingsträff Heberg, Falkenberg Genom våra goda kontakter och relationer med Studieförbundet vuxenskolan anordnades två affärsutvecklingsträffar med speciellt program anpassat till studiecirkelverksamhet. Claes talade om biogasens grunder samt kring ekonomi och teknik. Med hjälp av sin datamodell/kalkylblad visade han under vilka förutsättningar som det kan vara intressant att bygga för biogas på gårdarna. Affärsutvecklingsträff Skrea, Falkenberg Samma program som ovan. 2. Inbjudningar till affärsutvecklingsträffarna Affärsutvecklingsträffarna har främst annonserats ut genom direktutskick till lantbrukarna. I de flesta fall har vi samarbetat med LRF och skickat till alla LRFmedlemmar över en viss storlek (ca 100 hektar eller 100 djurenheter) i de berörda kommunerna. Förfarandet har inte varit helt konsekvent till de olika träffarna eftersom förutsättningarna har varierat mellan länen. HS har, tack vare samarbetet med LRF-konsult, en adresslista med ca 90 biogasintresserade lantbrukare. Dessa har fått inbjudningar till träffar som varit i deras län. 3. Planer på biogasproduktion Tabell 3. Kända planer på biogasproduktion i Halland och Jönköpings område Plats Substrat Energimängd Gasanvändning Falkenberg Gödsel, grödor, 37 GWh Fordonsgas matavfall Sävsjö Gödsel, vall,? Först el, sedan fordonsgas Vessigebro Gödsel, grödor? fordonsgas Laholm Gödsel, grödor? El+värme Varberg Gödsel, grödor? Fordonsgas Under affärsutvecklingsträffen den 23 november var det någon i publiken som informellt frågade deltagarna: Hur många av er tror att ni har en biogasanläggning om 2 år? Det var åtta händer som sträcktes upp, och samtliga var lantbrukare. 4. Nätverkslista I projektet har upprättats nätverkslistor vilken i huvudsak används till att kommunicera och sprida information i. 5. Självvärdering Deltagarantalet har växlat mellan affärsutvecklingsträffarna. Detta beror delvis på val av tidpunkt. Efter diskussion med en mycket intresserad lantbrukare planerades träffen den 23 november om teknik och ekonomi där vi bjöd in olika biogasföretag. Denna träff var en fullträff, eftersom det är där problemet ligger i många fall: investeringen är svår att räkna hem för en konventionell

19 biogasanläggning. Att direkt från företagen få höra om vad de har att erbjuda och till vilka priser var mycket dock konkret och bra. HS kommer under 2007 att följa upp dessa föredrag genom att arrangera en studieresa för att se de mest intressanta anläggningarna i drift. Samarbetet med LRF och LRF-konsult har fungerat mycket bra och bidraget till att flera lantbrukare fått kännedom om respektive företags aktiviteter och träffar. Under 2007 kommer vi sannolikt genomföra flera gemensamma projekt. Inga formella strukturer bildades för satsningar på biogasproduktion vid affärsutvecklingsträffarna. Däremot är alla med på den sändlista över lantbrukare som får information om ytterligare biogasevenemang. Efteråt har det ringt flera lantbrukare som vill sätta upp sig på sändlistan.

20 Bilaga 2. Slutrapport av projektet Affärsutveckling - biogas på gårdsnivå, Skåne 2006 Sammanfattningsvis har det inom Affärsutvecklingsprojektet genomförts nio affärsutvecklingsträffar i Skåne under 2006 varav den åttonde ställdes in i sista stund. Två studieresor har arrangerats i anslutning till träffarna. Hushållningssällskapet har inlett ett samarbete med nätverket Biogas Syd och arbetar aktivt i den arbetsgrupp som representerar lantbruksintressen. Biogasnätverk i Skåne Vid uppstarten av projektet visade det sig att Skåne har en relativt aktiv verksamhet inom biogasområdet och att det till viss del genomförts biogasträffar för intresserade lantbrukare tidigare i form av korta kurser, informationsträffar och studieresor. Arbetet med att få igång biogassatsningar i Skåne har resulterat i att det nu finns ett stort och växande nätverk vid namn Biogas Syd. Biogas Syd har medlemmar från näringsliv, kommun, lantbruksnäringen och universitet. Det huvudsakliga målet med Biogas Syd är att få igång byggandet av biogasanläggningar och tankstationer för biogas i varje skånsk kommun. Hushållningssällskapet i Kristianstad är från och med 2006 en av medlemmarna. Exempel på andra aktiva medlemmar i nätverket är LRF, E.ON, NSR, SYSAV, Lunds energi, Kommunförbundet Skåne, Energikontoret Skåne, Skånetrafiken, Lunds universitet. Under projektets gång har vi haft interna möten med Biogas Syd och vi har även samordnat vissa aktiviteter. Vi har således utnyttjat en del av de kanaler som redan är etablerade genom Biogas Syd. Affärsutvecklingsträffar Affärsutvecklingsträffar har genomförts i nio kommuner som valts ut efter diskussion med Biogas Syd. Dessa är Ystad, Sjöbo, Kristianstad, Bromölla, Hässleholm, Tomelilla, Båstad, Lund och Trelleborg. Vidare beskrivning av träffarnas genomförande följer nedan. Ystad Med anledning av de aktiviteter som pågår och har pågått i Skåne genom bland annat Biogas Syds försorg genomfördes affärsutvecklingsträffen i Ystad med redan intresserade lantbrukare. Tre lantbrukare med djurproduktion som på egen hand kommit en bit på väg med funderingar och formulering av affärsidé deltog i träffen. De hade en bild över vilka råvaror som finns tillgängliga i närområdet. Ystad kommun har ett intresse för biogas och är en av de kommuner som fått KLIMP-pengar till finansiering av biogasdrivna fordon. Kommunen har beviljat bygglov till mack för fordonsgas och E.ON har fått KLIMP-pengar till en uppgraderingsanläggning. I maj månad inledde vi vårt projekt tillsammans med denna lantbrukargrupp. Kontakter har etablerats med kommunen, råvaruleverantörer, länsstyrelsen och möjlig köpare av biogas. En affärsutvecklingsträff genomfördes den 19:e maj med lantbrukarna, HS Malmöhus och Kristianstad och Mats Edström, JTI. På träffen gick vi igenom troliga biogasvolymer, gasutbyte, dimensioneringar, driftserfarenheter från befintliga anläggningar och projekt genomförda i Sverige och utomlands.