Biogas Ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning. Slutrapport. Januari 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogas Ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning. Slutrapport. Januari 2007"

Transkript

1 Biogas Ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning Slutrapport Januari 2007 Projektet finansieras med LBU-medel från EU och Svenska staten.

2 Sammanfattning Hushållningssällskapens Förbund har genomfört ett nationellt projekt Biogas Ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning med resurser från Jordbruksverkets särskilda satsning på bioenergi under verksamhetsåret Projektet har operativt genomförts vid Hushållningssällskap inom LBU området. Projektledare för projektet har varit Peter Eriksson vid Hushållningssällskapet Väst. Fem affärsutvecklare har tillsammans med Peter Eriksson genomfört projektet. Affärsutvecklarna har genomfört 43 affärsutvecklingsträffar. Förutom affärsutvecklingsträffar har affärsutvecklarna organiserat förmöten, deltagit och föreläst om biogas tillsammans med andra organisationer vid konferenser, seminarier, möten och andra tillställningar. I projektet har över lantbrukare, representanter från lokala organisationer och myndigheter samt köparsidan lyssnat till fördrag om affärsutveckling kring biogas. Det har startats processer ett antal projekt och utredningar med inriktning på biogasproduktion till fordonsbränsle eller el/värme. Samarbete med övriga projektgenomförare, som finns med i Jordbruksverkets särskilda satsning för utveckling av bioenergi och andra intressenter har varit mycket positivt. Detta samarbete ser vi som mycket viktig inför framtiden och visionen om att samhället tillsammans med aktörerna kommer att utveckla en nödvändig infrastruktur av gasledningar. Kraftig ökning av biogasförsäljningen Under 2006 såldes det totalt 43,9 milj. Nm³ fordonsgas i Sverige, vilket är en ökning med 24 % jämfört med Andelen biogas var 54 %. Biogasvolym var totalt 23,7 milj. Nm³, vilket är en ökning med hela 47 % jämfört med Antalet publika gastankställen har också ökat och är nu 68 st. Under 2007 beräknas nya gastankställen tas i drift. ( Källa: Fordonsgas Sverige AB) Med denna bakgrund och utifrån erfarenheter i projektet är vår uppfattning att det finns goda möjligheter för etablering av biogas som potentiell förnyelsebarbar energi om man satsar på ny infrastruktur i gasledningar samtidigt som detta är ett hinder. Ett annat hinder är att det saknas tillverkare och återförsäljare av småskaliga biogasanläggningar. Ett annat kortsiktigt hinder är att det saknas spetskompetens på bred front och teknik samt utbildning och biogasmallar. Samtidigt är allt detta en stor utmaning för svensk industri och forskning för att utveckla och ta fram ny biogasteknik. En självvärdering och en extern utvärdering av framförallt projektprocessen har genomförts.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förmöten 3. Affärsutvecklarträffar 4. Uppföljning 5. Inbjudan till affärsutvecklingsträffarna 6. Medverkan konferenser 7. Kontakt med press och skrivna artiklar 8. Kontakt med företag 9. Kontakt med Universitet och högskolor 10. Kontakt med departement och regeringskansli 11. Samarbete med andra projekt 12. Existerande biogasprojekt och planer på biogasproduktion 13. Enkät 14. Nätverkslista 15. Logga, Roll-up 16. Biogasbroschyr 17. Självvärdering 18. Extern utvärdering 19. Kontaktpersoner 20. Bilagor

4 1.Inledning Projektets övergripande syfte har varit: Att inleda en process där slutmålet är att fler biogasanläggningar på gårdsnivå etableras. Affärsutvecklarna har arbetat med ett brett stad- och landperspektiv kring affärsutveckling för biogasens möjligheter hos landsbygdsföretagare och näringsliv. Samtidigt har de också visat på dess miljöfördelar. Detta har mottagits mycket positivt och processen har kommit igång på många ställen. Affärsutvecklingen har också bidragit till att föra processen framåt där det redan existerat projekt och det gäller inte minst utifrån den erfarenhet och det nätverk som byggts upp under projekttiden. Den arbetsmetod som vi har vänt använt oss av har fått genomgående positivt gensvar med förmöten där beslutsfattare, potentiella kunder och lantbrukare deltagit. Efter förmötena har sedan en affärsutvecklarträff genomförts där man gått ut brett och bjudit in via utskick och annonsering till lantbrukare och andra intressenter. Deltagarantalet har varierat och några träffar har fått ställas in, beroende bl.a. på att tiden för träffarna kolliderade med företagarnas aktiviteter mitt i växtodlingssäsongen. Genomgående har intresset varit stort på träffarna och konstruktiva diskussioner har förts. Projektet startade i februari med att anställa sex affärsutvecklare där Peter Eriksson också är projektledare. Dessa jobbar i uppdelade distrikt i LBU-området och tar hjälp av de lokala Hushållningssällskapen. I början av projektet beslutades om hur många träffar var och en skulle utföra i förhållande till areal åkermark i respektive område. Affärsutvecklarnas rapporter där de bl.a. redovisar sina affärsutvecklarträffar finns i bilagor. Bild 1 Affärsutvecklarna och deras arbetsområde. Affärsutvecklare Hushållningssällskap Träffar Bilaga Sara Bergström Halland, Jönköping 4 1 Per-Anders Algerbo Malmöhus, Krisianstad 9 2 Erik Florell Östergötland, Södermanland 6 3 Jörgen Sampson Kalmar, Kronoberg, Blekinge, Gotland 5 4 Kalle Svensson Uppsala, Stockholm, Örebro, Västmanland, Dalarna, 11 5 Gävleborg Peter Eriksson Väst, Sjuhärad, Skaraborg, Värmland 10 6 En styrgrupp bildades bestående av chefer vid Hushållningssällskapen och projektledaren. Styrgruppen har sammanträtt via telefonmöten vid fem tillfällen. Styrgrupp Åke Clason Hushållningssällskapens förbund (ordförande) Ann-Britt Karlsson, Hushållningssällskapet Malmöhus Anders Valegård, HS Konsult AB Olle Markgren Hushållningssällskapet Väst Peter Eriksson projektledare (föredragande) Första tiden i projektet bestod i huvudsak av planering och att ta fram material till att höja affärsutvecklarnas kunskapsnivå i biogasteknik. Affärsutvecklarna började med att lyssna av och knyta kontakter för att skapa ett nätverk kring biogas. Detta åstadkoms genom att vara med på möten och sammankomster som handlade om förnybar energi. Gemensamt för att planera och diskutera projektets genomförande har affärsutvecklarna sammanträtt vid 10 tillfällen. Tre heldags möten har skett på Hushållningssällskapet Vänersborg, Hotell Högland Nässjö och HIR-konferensen Kolmården, samt telefonmöten vid sju tillfällen.

5 2. Förmöten Konceptet med förmöten och affärsutvecklarträffar som genomförts i projektet har varit mycket positivt. Arbetsmetoden som använts har varit att identifiera område med intresse för biogasproduktion, söka upp och kontakta beslutsfattare, potentiella kunder och andra intressenter och aktörer. Av personer som deltagit vid förmöten har en del ansvarat för en aktiv roll på affärsutvecklingsträffen. Detta har gett affärsutvecklingsträffen en struktur och en bra förutsättning till att hitta grupperingar som sedan affärsutvecklarna har jobbat vidare med. Förmöten finns redovisade tillsammans med övriga sammankomster som affärsutvecklarna deltagit i på en gemensam lista. (Bilaga 7) 3. Affärsutvecklingsträffar I vår projektansökan prognostiserades genomförande av 45 så kallade affärsutvecklingsträffar. Affärsutvecklarna har förberett och organiserat 51 affärsutvecklingsträffar. Åtta av affärsutvecklingsträffarna har ställts in p.g.a. för få anmälda deltagare, 43 affärsutvecklingsträffar har genomförts. Förutom genomförande av affärsutvecklingsträffar har affärsutvecklarna organiserat förmöten, deltagit och föreläst om biogas tillsammans med andra organisationer på konferenser, seminarier, möten och andra tillställningar. I projektet har över lantbrukare, representanter från lokala organisationer och myndigheter samt köparsidan lyssnat till fördrag om affärsutveckling biogas. I projektansökan prognostiserade vi att vi skulle möte personer i projektet. Det har inom projektet startats processer med ett antal projekt och utredningar som har satts igång med inriktning på biogasproduktion till fordonsbränsle och el/värme. Affärsutvecklingsträffarna finns redovisade i gemensam lista.( Bilaga 8) Bild 2. Kalle Svensson föreläser vid en affärsutvecklingsträff på Kulturhuset, Ytterjärna. Vid affärsutvecklingsträffarna har totalt 762 personer deltagit där av är 434 personer lantbrukare och 328 personer beslutsfattare potentiella kunder och övriga intressenter. Deltagarantalet har varierat på affärsutvecklingsträffarna och några har ställts in på grund av för få deltagare. De som ställts in och det låga deltagande vid några träffar beror på tidpunkten som träffarna har varit förlagda till. Dessa sammanföll med den period på året som lantbrukarna är som mest upptagna. Anledningen till att vi ändå beslutat att lägga dem under denna period är redovisningskravet med att 50 % av projektets medel måste faktureras före den 15 september. Under hösten tillkom

6 ytterliggare ett hinder i egenskap av att det var valår och att därmed beslutsfattare inom exempelvis kommuner hade svårt att hinna med att delta i affärsutvecklingsträffar och förmöten. Detta bidrog också till att försena genomförandet av planerade aktiviteter. En reflektion från affärsutvecklingsträffarna är att deltagarna varit färre när inbjudan har skett i ett stort upptagningsområde. Det kan bero på att engagemang ökar när något diskuteras utifrån ett mer lokalt perspektiv. Diskussionen under träffen har också en benägenhet att snabbare komma igång när deltagarna känner varandra. Gensvaret från träffarna har varit genomgående mycket positivt och biogastekniken verkar vara den som kommuner och lantbrukare ställer stora förhoppningar till. Fördelen är att lantbrukarnas roll som lokal producent och leverantör av miljövänlig energi och rötrestens värde som växtnäring allt mer kommer att efterfrågas. Detta tillsammans med stigande energipris och diskussionen kring klimatproblemen gör att man ser en potentiell utveckling för lantbruket. 4. Uppföljning Prioriteringen i projektet var i första hand att genomföra affärsutvecklingsträffarna. Uppföljning har skett i mån om tid eftersom projektet löpt under kort tid. Affärsutvecklarna har byggt upp ett imponerande nätverk och samlat på sig ett omfattande underlagsmaterial kring biogas för framtida bruk. I de fall uppföljning skett har det varit där det funnits drivande personer med projekt som redan varit en bit på väg och där det funnits förutsättningar för avsättning av gas. I några fall har det utförts klimpansökan till Naturvårdsverket för biogasproduktion och i andra fall för man processen framåt med kontakter och beräkningar. (Bilaga 9) Studiebesök på biogasanläggningar har arrangerats av flera affärsutvecklare, exempelvis har biogasanläggningen i Skövde, Linköping, Laholm, Ökna med flera besökts runt om i Sverige. En av dessa studieresor utfördes av HS konsult i samarbete med Hushållningssällskapet Östergötland den november med temat Biogas Vättern runt. I studieresan deltog 15 personer. Resan innefattade samtliga småskaliga biogasanläggningar i denna del av Sverige. Förväntningar är högt ställda på att det kommer att vara möjligt i nya Landsbygdsprogrammet att söka projektstöd både nationellt och regionalt för att fortsätta och utveckla det arbete som dragits igång i det nu avslutade nationella projektet Biogas ett affärsutvecklingsprojekt för småskalig biogasanvändning. Arbetet i vårt projekt är genomfört utifrån syftet och uppsatta mål som preciserades i vår projektansökan. 5. Inbjudningar till affärsutvecklarträffar. Inbjudningarna har skickats till närmare lantbrukare som fått information om att delta på en affärsutvecklarträff (Bilaga 8). Inbjudan har i regel varit direktutskick till lantbrukare via adressregister eller gruppkorsband. För potentiella kunder, beslutsfattare samt andra intressenter har inbjudan skett via nätverkslistor eller e-postlistor. Vid några få träffar har annonsering eller direkt inbjudan skett via telefonsamtal. 6. Medverkan på Konferenser. Affärsutvecklarna har fått förfrågan och utfört uppdrag som föreläsare vid konferenser och seminarier. Den 19 april genomfördes ett stort bioenergiseminarium i regi av LRF Östergötland och LRF Södermanland i Norrköping. Under dagen gavs möjlighet för Erik Florell att presentera Hushållningssällskapet biogasprojekt och kommande möten. Ca 110 personer deltog på konferensen.

7 Den 1 juni höll Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) sitt årsmöte på Elmia i Jönköping. I samband med årsmötet arrangerades ett antal seminarier, bl.a. på temat energi i avfallshanteringen. Kalle Svensson HS Konsult medverkade med ett föredrag med titeln Marknadsförutsättningar och användningsområden för biogas. Ca 150 personer deltog på konferensen. Den 24 augusti hölls ett Seminarium på kommunhuset i Skärhamn, Tjörn med temat Energi och Gröna Näringar. Föredrag hölls av bl.a. Lena Ek, EU- parlamentariker och Kristina Jonäng Västra Götalands Regionen (numera stabschef vid Miljödepartementet). Vid konferensen höll Peter Eriksson föredrag kring biogas. Ett 30-tal personer deltog. Den 17 november höll de kommunala Energirådgivarna i Mälardalen konferens på Vildmarkshotellet i Kolmården. Vid konferensen höll Erik Florell ett föredrag kring förnyelsebar energi på gårdsnivå med fokus på biogas. Ca 25 energirådgivare deltog på konferensen. Den 2 oktober höll Peter Eriksson föredrag om Hushållningssällskapens affärsutvecklingsprojekt och biogasteknik i stort vid Hushållningssällskapens HIR-konferens i Kolmården med ca.170 rådgivare. Den 19 oktober höll Peter Eriksson föredrag på tre miniseminarier kring biogas vid Elmia Lantbruksmässa i Jönköping. Jordbruksverket ansvarade för miniseminarierna. Ett 25-tal personer deltog. Den 22 november hölls konferensen Regional bioenergi en väg ur oljeberoendet på Örebro slott. Konferensen var arrangerad av Energikontoret i Örebro. Kalle Svensson HS Konsult medverkade med ett föredrag med titeln Småskalig biogasproduktion. Ca 150 personer deltog på konferensen. Den 30 november hölls konferensen Vill DU bli en av framtidens gröna oljeschejker i Garpenberg. Arrangörer var Energikontoret i Gävleborg och Dalarna, LRF och Länsstyrelsen i Dalarna. Kalle Svensson HS Konsult medverkade med två seminarier med titeln Vad krävs för att starta biogasproduktion?. Sammanlagt ca 60 personer deltog på seminarierna. 7. Massmediamedverkan Affärsutvecklarna har medverkat i press, radio och TV. Ett tjugotal artiklar i lokalpress och två artiklar i Land Lantbruk har publicerats med anknytning till projektet. Flera av artiklarna har skrivits av affärsutvecklarna och projektledaren. Det har även författats fakta artiklar av affärsutvecklarna om biogas i Hushållningssällskapens medlemstidningar och i tidskriften Nytt om Biogas Erik Florell har i projektet författat två artiklar kring gårdsbaserad biogasproduktion, som införts i Hushållningssällskapet Östergötlands medlemstidning. Peter Eriksson har författat en artikel kring Biogas ett oändligt kretslopp av energi och växtnäring som införts i Hushållningssällskapet Väst medlemstidning nr Kalle Svensson har i projektet författat följande artiklar: Småskalig biogasanvändning ett affärsutvecklingsprojekt HS Medlemskontakt nr Energi på gårdsnivå HS Medlemskontakt nr (Skriven tillsammans med Lars Persson, HS Konsult) Vilka är förutsättningarna för gårdsbaserad biogasproduktion? HS Medlemskontakt nr

8 Bioenergi hett ämne på Örebro slott HS Medlemskontakt nr Gårdsbiogas från idé till verklighet i Hushållningssällskapens regi Nytt om biogas nr Riksradion bandade Erik Florell föredrag om gårdsbaserad biogasproduktion på Nynäs slott den 16 oktober. P1:s Naturmorgon har intervjuat Erik Florell om biogasproduktion. Intervjun sändes den 31 oktober och 3 november samt uppdelad form i lokalradion vid ett flertal tillfällen Lokal radion Väst har i februari och maj intervjuat Peter Eriksson kring affärsutvecklingsprojektet och planer om pilotprojektet Brålanda Biogas. Lokal TV Västnytt gjorde en intervju med Peter Eriksson den 24 maj vid affärsutvecklarträffen på Nuntorpskolan i Brålanda. 8. Kontakt med företag I projektet har kontakt etablerats med bl.a. tillverkande, distribuerande och producerande företag runt om i Sverige, som antingen har verksamhet eller företag som intresserade av att starta någon form av verksamhet kring biogas. Sammantaget finns det en stark vilja från företagen att utveckla biogasteknik och produktion för en framtida expansion. 9. Kontakt med universitet och högskolor I projektet har kontakter skapats och också utvecklats med forskare och studenter vid högskolor och universitet. I ett fortsatt arbete med affärsutveckling biogas är det angeläget att intensifiera samverkan med universitet och högskolor för att driva utvecklingen i positiv riktning. Kontakter Lunds Universitet JTI SLU 10. Kontakt med departement och regeringskansli Överläggningar med Stefan Edman Den 28 april på TRAAB renhållning i Vänersborg genomfördes ett möte med Stefan Edman, som var sekreterare i Komissionen mot oljeberoende Vid överläggningarna diskuterades biogasens potential, teknik och miljövärde. Stefan var positivt inställd till biogas och såg denna som en av flera förnybara energikällor. kommissionens rapport finns att läsa på Kontakter för överläggningar med företrädare vid berörda departement är tagna. I projektet har kontakter med begäran om tid för överläggningar tagits med. Maud Olofsson Näringslivsminister. (Bilaga 10) Andreas Carlgren Miljöminister. (Bilaga 11) Kristina Jonäng Stabschef vid Miljödepartementet. Lars Andersson Ordf. Energiutredningen Jordbruket som bioenergiproducent Vi vill träffa berörda personer för att informera om biogasproduktionens potential, miljönytta, affärsnytta och inte minst högekologisk och högteknologisk hållbar energiproduktion in i framtiden. (Bilaga 12) 11. Samarbete med andra projekt. Samarbete med övriga projekt som finns med i Jordbruksverkets projektstöd för utveckling och användning av bioenergi har varit mycket positivt. Samarbetet har skett med LRF, LRF Konsult, Fjäderfäcentrum, TRAAB, Grön Affärsutveckling, Energigården samt flera andra projekt och organisationer. Vårt samarbete kommer att vara till stor fördel inför den vision som vi vill

9 förankra med en ny infrastruktur av gasledningar. En skriftlig överenskommelse om samarbete mellan Hushållningssällskapets projekt om biogas och LRF/LRF konsults projekt Energilots har upprättats. Anledningen till detta var att vi såg en klar fördel med samarbete mellan projekten Med en skriftlig överenskommelse deklarerade vi tydligt att vi ville samarbeta. (Bilaga 13) 12. Existerande biogasprojekt och planer på biogasproduktion. Under projekttiden har affärsutvecklarna kommit i kontakt och varit delaktig i flera av pågående, avslutade utredningar, förstudier och projekteringar rörande biogasproduktion. Resultatet från den sammanställningen (tabell 1) som affärsutvecklarna gjort visar att potentialen är ca GWh/år om alla dessa kommer igång, vilket ersätter miljoner liter olja/år och en koldioxid nytta på ton/år. Tabell 1. Kända planer på ny eller utökad biogasproduktion i LBU-område Plats Substrat Energimängd Gasanvändning Loudden, Stockholm Vete, matavfall 6 GWh Fordonsgas Fortum, Stockholm Vall, spannmål 100 GWh Fordonsgas Örebro kommun Vall, spannmål 30 GWh Fordonsgas Ickholmen, Rättvik Slakteriavfall 3 GWh Projektet på is t.v. Grådö, Hedemora Mejeriavfall? Uppvärmning Katrineholm Svingödsel, slakteriavfall? Fordonsgas Hans Cederlöf, Salbohed Nötgödsel? Fordonsgas Svensk biogas, Norrköping Drank, vete 15 GWh Fordonsgas Motala kommun Reningsverksslam? Fordonsgas Khnorr & Winge, Katrineholm Svingödsel, slaktavfall? Fordonsgas Flytthems gård Nötgödsel, glycerol 5 GWh El + värme Karlstad/Kil Organiskt avfall? Värme, fordonsgas Säffle Bioenergi AB Grödor, Org. avfall, Gödsel 5 GWh El/värme (Fordonsgas) Brålanda Org. avfall, gödsel GWh El/värme (Fordonsgas) Tanum Sämvästergård Gödsel, Vall 2-4 GWh El/värme (Fordonsgas) Uddevalla Kommun Reningsverkslam, Glycerol 6-10 GWh Fordonsgas TRAAB Gödsel, vall 5-10 GWh Fordonsgas Lilla Edet Gårdar Vall 1 GWh Fordonsgas Göteborg Göteborgs Energi Cellulosa 50 GWh Fordonsgas Tranemo Månsta Gödsel. org. avfall 2-6,5 GWh Värme (Fordonsgas) Grästorp/ Trollhättan Energi Spannmål, vall 50 GWh Fordonsgas Fjäderfäc.V.Götaland Fjäderfägödsel, (torrötning) GWh El/värme (Fordonsgas) Götene Reninsverk/Gård Gödsel 2-5 GWh Fordonsgas Vara Gårdar Gödsel, vall 5-10 GWh Fordonsgas Skara Gårdar/Kommunen Gödsel, vall, org avfall 6-10 GWh Fordonsgas Lidköping Reppe Drank, avrens, gödsel 28 GWh Fordonsgas Skövde Biogasanläggning Vall, gödsel 15 GWh El/värme, Fordonsgas Sötåsens Naturbruksg. Gödsel, vall 1 GWh El/värme (Fordonsgas) Falköping Biogas Max Org. avfall, gödsel 5-10 GWh Fordonsgas Falkenberg Gödsel, grödor, matavfall 37 GWh Fordonsgas Sävsjö Gödsel, vall, 15 GWh Först el, sedan fordonsgas Vessigebro Gödsel, grödor? fordonsgas Varberg Gödsel 32 GWh Värme/fordonsgas Laholm Gödsel, grödor? El+värme Jönköping Org,avfall GWh Fordonsgas Ljungby Reningsverksslam, gödsel 1,8 GWh Fordonsgas Gotland Org. avfall, gödsel, grödor 21 GWh Fordonsgas Kalmar Org. avfall, 1,5-1,8 GWh Fordonsgas Vrams-Gunnarstorp Gödsel, Organiskt avfall 25 GWh Fordonsgas Ystad Gödsel, Org.avfall, Glycerol 1 GWh Fordonsgas Snårestad Gödsel, slakterirester 1 GWh Fordonsgas Malmö Hushållsavfall,?? Fordonsgas Jordberga Spannmål 10 GWh Fordonsgas Summa GWh

10 13. Enkät. HS- Konsult genomförde undersökning där deltagarna under affärsutvecklingsträffarna ombads att fylla i en enkät (bilaga 14). Svaren från enkäten visade på att de flesta var inställda på att producera biogas på en egen anläggning, i första hand för att lösa sina egna energibehov (tabell 2). Deltagarna angav att de hade ett genomsnittligt energibehov på mellan och kwh, vilket motsvarar el-uppvärmda villor. Det var en stor spridning i gårdsstorlek bland deltagarna. Medelstorleken på 210 ha visar på att det i dock i första hand är större enheter som är intresserade av biogasproduktion. Uppemot 40 % av deltagarna skulle vilja dels ta emot avfall för rötning och dels uppgradera gas till fordonskvalitet. Det innebär att investeringsribban sätts mycket högt. Intresset för ett enklare engagemang i biogasproduktion, exempelvis som leverantör av energigröda, var inte så stort (21 %). Slutsatsen är att om man bara kan finna lämpligt investeringskapital samt lönsam avsättning för gasen finns det många lantbrukare som är beredda att satsa stort i biogasproduktion. Dock vill man som lantbrukare försäkra sig om att den producerade energin i första hand ska gå till det egna lantbruksföretaget. 14. Nätverkslista. I projektet har upprättats nätverkslistor av affärsutvecklarna i respektive område, vilka i huvudsak används till att kommunicera och sprida information i. 15. Logga, Roll-up. En logga har tagits fram som väl beskriver biogasprocessen i en illustration (se framsidan på rapporten). Loggan har också tryckts upp på Roll-up:s som affärsutvecklarna har haft tillgång till. De har använts av affärsutvecklarna vid möten och tillställningar och är väl igenkänd och förknippad med detta projekt. Bild 3. Vepa till Roll-up

11 16. Biogasbroschyr. I projektet har vi saknat en enkel biogasbroschyr som överskådligt informerar om processen och innehåller förklaringar på begrepp och nyckelord. I projektet har underlag tagits fram till denna broschyr. Broschyren har tryckts upp i exemplar och riktar sig till dem som är ej varit i kontakt med biogasprocessen tidigare. ( Bilaga 15) 17. Självvärdering. Att under så kort tid som projektet fick på sig att utföra affärsutveckling på bred front har varit en stor utmaning. En fördel har varit att vi hade möjlighet att koncentrera oss på en förnyelsebar energikälla biogas. Detta gjorde att vi specifikt, i detta ämne, kunde höja den egna kompetensen. Den arbetsmetod som använts med att identifiera område med intresse för biogasproduktion, söka upp och kontakta beslutsfattare potentiella kunder har varit mycket positiv. De personer som deltagit på förmötet har ansvarat för en aktiv roll vid utvecklingsträffarna. Upplägget har gett affärsutvecklarträffen en struktur och en bra förutsättning till att hitta grupperingar under mötet som sedan har varit bra plattformar att arbeta vidare med. Flera förstudier och projekt inom biogasproduktion har utförts utan vetskap om att liknande sker/skett i dess närhet. Tack vare vårt projekt har flera av dessa lyfts fram på träffar och möten och därmed har kontakter, samarbete och utbyte av erfarenhet uppstått. Schemat med att genomföra affärsutvecklarträffar under så kort tid har varit pressat. Till detta har kommit att hänsyn måste ha tagits till lantbrukarnas intensiva växtodlingssäsong, och att det har varit ett valår som har inneburit att kontakter med politiker fick skjutas långt in på hösten tills dessa att politiska personer var tillsatta. Deltagarantalet på träffar har varierat orsakade dels av tidpunkt på året som affärsutvecklarträffen har varit förlagd. Och dels av att en del inbjudningar har gått till stort upptagningsområde. Reflektionen är att intresset från lantbrukaren är större desto mera lokalt som träffarna hålls. Vår erfarenhet är här att diskussionen blir mer öppen och konstruktiv där deltagarna känner varandra. De affärsplaner och anläggningar som prognostiserades i ansökan kommer att ligga i Det breda kontaktnätet och även den goda samverkan som har skapats under projektets gång, gör att vi kan påstå att det i Sverige finns mycket erfarenheter och kunskap samlade. Tabell 2: Aktörer som jobbar med utveckling forskning och produktion. SBGF Svenska biogasföreningen Energigården SGC Svensk Gasteknisk Center Green4u SGF Svenska Gasföreningen LRF RVF Avfall Sverige LRF Konsult Biogas Väst NSR Återvinng Biogas Syd AGA Gas E:on Gas SYSAV Sydskånes avfalls AB Fjäderfäcentrum Energikontor Svensk Biogas AB Universitet TRAAB Trestadsregionensavfalls AB Kommunala energibolag, Grön Affärsutveckling Trafikbolag Leader Kommuner Fordonsgas Sverige AB Regioner

12 Innovatum Teknik Tubec AB Agellus. Bjäre kraft Mec enerey Bigadan Götene Gårdgas AB Länsstyrelser Jordbruksverket. Scandinavien biopgas fuels. Biogas sveden international Eisenman Biomil Laholm Biogas Ett stort värde har biogasanläggningarna på bl.a. Ökna, Lövsta, Plönninge och Vreta naturbruksgymnasium vilka använts i projektet som referens och studiebesök. Värdefull är också den kunskap och erfarenhet som de driftansvariga på respektive skola förmedlat till affärsutvecklarna och till åhörare som anlitade föredragshållare på affärsutvecklingsträffarna. Kommunerna och Regioner visar stort intresse och ser biogas som en möjlighet för att nå deras egna miljömål men också en möjlighet för landsbygd och näringsliv att växa med flera arbetstillfällen. Utifrån deras intresse för biogasproduktion känns att det finns ett genombrott när det gäller att ta ansvar för deras del i en ny infrastruktur med gas distribution i gasledning inte alltför långt borta. Affärsutvecklarna har upplevt det mycket positivt i detta projekt att ta ansvar och verka inom ett nytt energi område som ej tidigare utförts i större skala. Att ta helhetsgreppet och koppla ihop stad och land samtidigt lyssna till var och ens önskemål utifrån helt vida förutsättningar har krävt både strategi och ett bra kontaktnät. Det har varit till stor fördel att vara flera affärsutvecklare som genomfört projektet, vi har på så vis utnyttjat varandras erfarenhet och haft möjlighet att diskutera de olika frågeställningar och olikartade förutsättningar som finns i olika delar av landet. Slutsats Ambitionen i projektansökan var att det två år efter projektets slut, förutsatt att oljepris och politiska beslut (regleringar för att minska växthuseffekten) gynnat utvecklingen av förnybara fordonsbränslen, kommer att vara 20 biogasanläggningar i LBU-området i drift. Dessa anläggningar har byggts på strategiska platser för att vara drivande i både teknikutveckling och teknikutbildning. Därutöver kommer 100 anläggningar i olika utvecklingsfaser att finnas, från idé till driftsstart. Vid projektets slut har inga politiska beslut tagits gällande växthuseffekten som gynnar utvecklingen för biogasproduktionen och oljepriset har sjunkit med ca två kronor. Detta leder till att de ekonomiska förutsättningarna har blivit sämre för biogasproduktion till fordonsbränsle i för hållande till projektets ansökan ett år tidigare. Detta har också påverkat projektets förutsättningar, vi måste först få till stånd en lokal marknad och politiska beslut med styrmedel som gör biogasproduktion ekonomiskt möjlig därefter genomföra affärsplaner. Utifrån vår kunskap och erfarenhet i projektet kan vi framhålla att biogasproduktion på gårdsnivå är fullt möjlig och att det finns ett stort intresse bland lantbrukarna att bli energiproducenter. De ser också biogödsel mervärden som gör växtodlingen uthållig och mindre beroende av handelsgödsel. El/värme och fordonsgas från gårdsbaserad biogas kan generellt i dagsläget inte konkurrera med den el, värme och de drivmedel marknaden erbjuder. Biogas som drivmedel säljs idag två- tre kronor under marknadsvärdet beroende på få tankstationer, dyrare fordon och en infrastruktur som ej är anpassad till gas. Om ett pris kan tas ut som är jämförbart med fordonsgasens

13 energiinnehåll till marknadspris öppnas möjligheten att använda gödsel och grödor till biogasproduktion. Som affärsutvecklare har man alltså följande situation: Lantbrukare som ivrigt söker nya energislag och eftertraktar biogödselns mervärde. En biogasproduktion som inte är lönsam om man bara tar hänsyn till dagens värdering på biogasen. När finns det leverantörer och service för biogasanläggningar i Sverige Dåliga kunskaper om värderingen av den rötade restprodukten, i synnerhet i ekologiskt lantbruk Hur snabbt byggs infrastrukturen ut När tas de politiska beslut som krävs för en utveckling och hur långvariga kommer dessa beslut då att vara. I dagsläget är det svårt som affärsutvecklare att allmänt rekommendera lantbrukare att starta biogasproduktion. En sådan rekommendation måste föregås av en ingående analys utifrån förutsättningarna hos den enskilde lantbrukaren. Erfarenhet av de analyser som utförts visar på att de lantbruk som har stort behov av egen energiförbrukning under hela året eller en extern förbrukare i dess närhet har bäst förutsättningar för att producera biogas. Vi tror att den stora utveckling av antalet biogasanläggningar sker när produktion av biogas kan tas tillvara i ett nätverk av gasledningar där gasen samlas upp och går till uppgradering och vidare till gasdispenser.(tankställe) För att det ska ske en utveckling i Sverige likt Tyskland med tals biogasanläggningar tror vi att följande behövs: En politisk vilja att ta ansvar för en ny infrastruktur (gasnätverk). Politiska villkor som gör det möjligt att värdera och kompensera för de miljömässiga fördelar som biogasproduktion till fordonsgas ger. Svensk tillverkning av biogasanläggningar Att det finns en organisation som tar vara på landsbygdens intressen och för fram dessa, samtidigt är sammanhållande och pådrivande både lokalt och centralt gällande kunskap och utveckling på biogasområdet i hela Sverige. Stort intresse för biogasteknik finns i Sverige vilket bland annat styrks med flera lokala förstudier och biogasprojekt som pågår. Det finns ca 30 biogasanläggningar (enligt utredningen Jordbruket som bioenergiproducent ) som producerar biogas till fordonsgas och antalet gastankstationer växer stadigt. Under 2006 såldes det totalt 43,9 milj. Nm³ fordonsgas i Sverige, vilket är en ökning med 24 % jämfört med Andelen biogas var 54 %. Biogasvolym var totalt 23,7 milj. Nm³, vilket är en ökning med hela 47 % jämfört med Antalet publika gastankställen har också ökat och är nu 68 st. Under 2007 beräknas nya gastankställen tas i drift. På flera platser i Sverige finns det intresse för att vara pilotområde där lokala biogasanläggningar etableras och ett biogasnät grävs ner. En satsning och utvärdering av detta krävs för att processen storskaligt ska drivas vidare. Svenska myndigheter ger idag ekonomiska stöd till flera storskaliga investering och teknikutvecklings projekt gällande förnyelsebara energikällor men ej biogas. En

14 likvärdig satsning bör också utföras på biogas från lantbruk. Detta skulle gynna svensk industri och forskning för att utveckla och ta fram ny biogasteknik. Eftersom biogasproduktion dels är komplex och att det dels krävs ny infrastruktur med gasledningar krävs att marknaden kan möta upp med ökad konsumtion. Detta är en komplicerad situation för enskilde lantbrukaren att ta ansvar för. Risken finns också att lantbrukaren enbart blir råvaruproducent i detta system. Det behövs därför hjälp med att hitta samverkan och bilda organisationer. Den process som affärsutvecklarna i vårt projekt har dragit igång är en viktig början. Vi ser dock att det finns behov av fortsatt ekonomiskt stöd under två till fem år för att stödja lantbrukare, identifiera, informera och påverka/utveckla marknaden. Ett viktigt stöd är också att i ett inledningsskede utveckla rådgivningsverksamheter som snarast möjligt kan övergå i direkt betalbar rådgivning och konsulttjänster. 18. Extern utvärdering. En extern utvärdering av projektet har utförts av Hans Sinclair Trustbrand AB (Bilaga 16) 19. Kontaktpersoner Personer som jobbat med projektet tillika kontaktpersoner Hushållningssällskapen. Åke Clason Hushållningssällskapens Förbund. Förbunddirektör (projektägare och huvudansvarig) Anders Hartman Hushållningssällskapens Förbund. Utvecklingschef Peter Eriksson (projektledare.) Västra Götaland. Janne Pettersson Sjuhärad. Per-Ove Persson, Skaraborg. Per Jonsson,Värmland Sara Bergström/Nilsson, Claes Åkerberg Halland län. Per-Anders Andersson Jönköping län. Per-Anders Algerbo Anette Bramstorp,.Maria Carlsson, Ann Stigsdotter Malmöhus län. Peter Berglund, Kristianstad län Erik Florell Östergötland län, Södermanland län. Jörgen Sampson Kalmar- Kronoberg-Öland län, Blekinge län, Gotland län. Kalle Svensson, Jacob Spangenberg, HS Konsult, Örebro län, Dalarna län, Gävleborg län, Västmanland, Stockholm län, Uppsala län.

15 20. Bilagor Redovisning Sara Bergström Redovisning Per-Anders Algerbo Redovisning Erik Florell Redovisning Jörgen Sampson Redovisning Kalle Svensson Redovisning Peter Eriksson Förmöten Affärsutvecklingsträffar Uppföljning Uppvaktning Maud Olofsson Uppvaktning Andreas Carlgren Kommunikation med politiker. Samarbetsavtal LRF/LRF konsult Enkät Biogasbroschyr Extern utvärdering Biogasprocessen BLANDNINGSTANKAR HYGIEN- Organiskt material ISERINGSTANK Grödor/gödsel Organiskt avfall RÖTKAMMARE UPPGRADERINGSANLÄGGNING GASPANNA värme GASMOTOR_ GENERATOR el/värme BIOGÖDSEL (rötrester)

16 Bilaga 1. Slutrapport i projektet Affärsutveckling biogas Projektledare: Sara Bergström Nilsson Hushållningssällskapet Halland & Hushållningssällskapet Jönköping har i projektet Affärsutveckling biogas under perioden 1 april till 31 december genomfört sex affärsutvecklingsträffar, två förmöten samt två informationsträffar. Denna rapport beskriver följande moment i projektet: 1. Genomförda affärsutvecklingsträffar 2. Inbjudningarna till affärsutvecklingsträffarna 3. Existerande biogasprojekt 4. Nätverkslista 5. Självvärdering 1. Genomförda affärsutvecklingsträffar Hallands län Förmöte Halmstad/Laholm: Den 12/5 bjöd vi in Agenda-21samordnarna, energirådgivarna, vägverket, länsstyrelsen mm till en träff om gådsbaserad biogas. Intresset var inledningsvis stort, men uppslutningen låg när träffen hölls. HS höll träffen i samarbete med LRF-konsult och vi diskuterade de lokala förutsättningarna med de möjligheter som lokala biogasnät skulle medföra. Förmöte Varberg: i ett enskilt möte diskuterade vi Varberg kommuns förutsättningar att producera biogas och bioenergi. De är mycket positiva och planerar att anlägga ett bioenergicentrum på Campus. Kommunen har genomfört en översiktlig förstudie om möjligheten att anlägga en biogasbaserad gastankstation vid Björkänghotell (en stor bensinmack med affär samt konferensanläggning). Biogasen skulle komma från gårdsbaserade biogasanläggningar. Lantbrukarinformation på Greppa-dagen (lokal lantbruksmässa) 21 juni i Falkenberg. Claes & Sara deltog mycket framgångsrikt i en biogasmonter på Greppa-dagen i Falkenberg den 21 juni. Vi hade en gemensam biogasmonter tillsammans med LRF-konsult och Plönninge naturbruksgymnasium (som har egen biogasanläggning). I montern hade vi ställt en egentillverkad mini- biogasanläggning som stod och brann. Vi hade även ritningar till denna + mycket annat material. Stort intresse rönte även den datamodell som Claes utvecklat delvis under detta projekt. Lantbrukarna kunde se utifrån sina förutsättningar hur mycket gas som kunde produceras på gården, vilka (små) förluster som var acceptabla för att få ekomin att gå ihop, vilka investeringskostnader mm som kunde bli aktuella. Övriga kontakter Vi har haft en del samtal med Volvos fastighetsförvaltningsbolag om att ev anlägga en biogasanläggning på deras mjölkgård som HS arrenderar. Volvo är mycket intresserade och blir kalkylerna lite bättre kommer sannolikt en anläggning att byggas för att försörja deras konferensanläggning med el och värme. HS & Volvo avvaktar en smula mer gynnsamma förutsättningar, såsom ex investeringsbidrag mm.

17 Affärsutvecklingsträff 10 juli på Munkagårdsskolan, Varberg. Till denna träff hade vi bjudit in Räddningsverket som talade om säkerhetsregler, Åsa Jarvis från Biowrite som talade om utfodring & skötsel av biogasanläggningar, Arne Joelsson från Länsstyrelsen i Halland som talade om biogasanläggningar och miljöbalken, Lars Hollman från Plönningegymnasiet som talade om praktiska tips om att sköta en biogasanläggning. Trots detta påkostade program samt ett direktutskick till ca 140 lantbrukare, kom endast 12 st. Vi tror att detta beror på tidpunkten. Lantbrukare är inte inställda på att gå på föreläsning under sommarhalvåret, utan kommer hellre på träffar oktober-mars. Affärsutvecklingsträff den 23 november på Plönninge, Halmstad. Den 23/11 hölls en affärsutvecklingsträff på Plönninge med temat teknik och ekonomi. Vi hade bjudit in 2 danska biogasanläggningsleverantörer (Bigadan och Mecenergy) samt Bo Johansson på Götene gårdsgas. Träffen var en succé och det var 68 lantbrukare anmälda + några rådgivare, bankfolk mm. Intresset för anläggningarna som presenterades var stort, och det kom fram önskemål om en studieresa för att se dem i verkligheten. Störst intresse väckte det relativt nya företaget Mecenergy. Jönköpings län Lantbrukarinformation på sommarmötet den 26 augusti i Jönköping. På HS Jönköpings årliga sommar möte kom ca besökare. På denna mässa hade HS bl a en bioenergimonter där vi höll korta föredrag om biogas samt diskuterade med förbipasserande intresserade lantbrukare. I montern intill stod Jönköpingskommun och vi fick en mycket god kontakt med dem, vilket resulterade i att de senare deltog i en av våra affärsutvecklingsträffar. Förmöte den 19 oktober på Gula Sanna, Jönköping. Inför förmötet hade vi ringt runt till ca 6 kommuner för att introducera projektet och mötet. Intresset var stort, men tiden knapp. På själva förmötet kom ca 10 deltagare, varav två från Jönköpingskommun och två från länsstyrelsen. Mötet var oerhört positivt och ett samarbetet kommer att utvecklas mellan kommunen för hantering av rötrester samt eventuella leveranser av rötsubstrat till kommunens anläggningar. Det framkom också att kommunen kan hjälpa till med försäljning av gas, om eventuella gårdsanläggningar skulle få ett överskott. Affärsutvecklingsträff förmiddagen den 26 oktober på Ingarps missionshus. Till denna träff var Peter Eriksson, HS väst, anlitad för att redogöra om ekonomin kring produktion av biogas. Vidare talade Lars Hollman från Plönninge gymnasiet om praktiska erfarenheter av att driva en biogasanläggning, Sara B Nilsson redogjorde för grundläggande fakta kring biogas och Per-Anders Andersson berättade om resultatet från förmötet mm. Träffen var lyckad och ett 10-tal lantbrukare deltog. Affärsutvecklingsträff kvällen den 26 oktober på Gula Sanna, Jönköping. Under denna träff hölls samma program som under förmiddagen, se ovan. Det som skilde träffarna åt var att Jönköpingskommun deltog i träffen på kvällen. Ett tiotal lantbrukare deltog. Affärutvecklingsträff mini, den 15 november i kommunhuset i Eksjö. Till denna träff kom lantbrukare samt kommunfolk som inte haft möjlighet att delta den 26 oktober. Under träffen redogjorde Sara grunderna samt ekonomin kring biogas och Per-Anders Andersson, HS Jönköping, för utvecklingen regionalt. Det var en liten träff med endast fyra deltagare utöver oss från HS. Intresset var ändock stort från de som var där och det diskuterades förstudier om en tankstation mm.

18 Affärsutvecklingsträff Heberg, Falkenberg Genom våra goda kontakter och relationer med Studieförbundet vuxenskolan anordnades två affärsutvecklingsträffar med speciellt program anpassat till studiecirkelverksamhet. Claes talade om biogasens grunder samt kring ekonomi och teknik. Med hjälp av sin datamodell/kalkylblad visade han under vilka förutsättningar som det kan vara intressant att bygga för biogas på gårdarna. Affärsutvecklingsträff Skrea, Falkenberg Samma program som ovan. 2. Inbjudningar till affärsutvecklingsträffarna Affärsutvecklingsträffarna har främst annonserats ut genom direktutskick till lantbrukarna. I de flesta fall har vi samarbetat med LRF och skickat till alla LRFmedlemmar över en viss storlek (ca 100 hektar eller 100 djurenheter) i de berörda kommunerna. Förfarandet har inte varit helt konsekvent till de olika träffarna eftersom förutsättningarna har varierat mellan länen. HS har, tack vare samarbetet med LRF-konsult, en adresslista med ca 90 biogasintresserade lantbrukare. Dessa har fått inbjudningar till träffar som varit i deras län. 3. Planer på biogasproduktion Tabell 3. Kända planer på biogasproduktion i Halland och Jönköpings område Plats Substrat Energimängd Gasanvändning Falkenberg Gödsel, grödor, 37 GWh Fordonsgas matavfall Sävsjö Gödsel, vall,? Först el, sedan fordonsgas Vessigebro Gödsel, grödor? fordonsgas Laholm Gödsel, grödor? El+värme Varberg Gödsel, grödor? Fordonsgas Under affärsutvecklingsträffen den 23 november var det någon i publiken som informellt frågade deltagarna: Hur många av er tror att ni har en biogasanläggning om 2 år? Det var åtta händer som sträcktes upp, och samtliga var lantbrukare. 4. Nätverkslista I projektet har upprättats nätverkslistor vilken i huvudsak används till att kommunicera och sprida information i. 5. Självvärdering Deltagarantalet har växlat mellan affärsutvecklingsträffarna. Detta beror delvis på val av tidpunkt. Efter diskussion med en mycket intresserad lantbrukare planerades träffen den 23 november om teknik och ekonomi där vi bjöd in olika biogasföretag. Denna träff var en fullträff, eftersom det är där problemet ligger i många fall: investeringen är svår att räkna hem för en konventionell

19 biogasanläggning. Att direkt från företagen få höra om vad de har att erbjuda och till vilka priser var mycket dock konkret och bra. HS kommer under 2007 att följa upp dessa föredrag genom att arrangera en studieresa för att se de mest intressanta anläggningarna i drift. Samarbetet med LRF och LRF-konsult har fungerat mycket bra och bidraget till att flera lantbrukare fått kännedom om respektive företags aktiviteter och träffar. Under 2007 kommer vi sannolikt genomföra flera gemensamma projekt. Inga formella strukturer bildades för satsningar på biogasproduktion vid affärsutvecklingsträffarna. Däremot är alla med på den sändlista över lantbrukare som får information om ytterligare biogasevenemang. Efteråt har det ringt flera lantbrukare som vill sätta upp sig på sändlistan.

20 Bilaga 2. Slutrapport av projektet Affärsutveckling - biogas på gårdsnivå, Skåne 2006 Sammanfattningsvis har det inom Affärsutvecklingsprojektet genomförts nio affärsutvecklingsträffar i Skåne under 2006 varav den åttonde ställdes in i sista stund. Två studieresor har arrangerats i anslutning till träffarna. Hushållningssällskapet har inlett ett samarbete med nätverket Biogas Syd och arbetar aktivt i den arbetsgrupp som representerar lantbruksintressen. Biogasnätverk i Skåne Vid uppstarten av projektet visade det sig att Skåne har en relativt aktiv verksamhet inom biogasområdet och att det till viss del genomförts biogasträffar för intresserade lantbrukare tidigare i form av korta kurser, informationsträffar och studieresor. Arbetet med att få igång biogassatsningar i Skåne har resulterat i att det nu finns ett stort och växande nätverk vid namn Biogas Syd. Biogas Syd har medlemmar från näringsliv, kommun, lantbruksnäringen och universitet. Det huvudsakliga målet med Biogas Syd är att få igång byggandet av biogasanläggningar och tankstationer för biogas i varje skånsk kommun. Hushållningssällskapet i Kristianstad är från och med 2006 en av medlemmarna. Exempel på andra aktiva medlemmar i nätverket är LRF, E.ON, NSR, SYSAV, Lunds energi, Kommunförbundet Skåne, Energikontoret Skåne, Skånetrafiken, Lunds universitet. Under projektets gång har vi haft interna möten med Biogas Syd och vi har även samordnat vissa aktiviteter. Vi har således utnyttjat en del av de kanaler som redan är etablerade genom Biogas Syd. Affärsutvecklingsträffar Affärsutvecklingsträffar har genomförts i nio kommuner som valts ut efter diskussion med Biogas Syd. Dessa är Ystad, Sjöbo, Kristianstad, Bromölla, Hässleholm, Tomelilla, Båstad, Lund och Trelleborg. Vidare beskrivning av träffarnas genomförande följer nedan. Ystad Med anledning av de aktiviteter som pågår och har pågått i Skåne genom bland annat Biogas Syds försorg genomfördes affärsutvecklingsträffen i Ystad med redan intresserade lantbrukare. Tre lantbrukare med djurproduktion som på egen hand kommit en bit på väg med funderingar och formulering av affärsidé deltog i träffen. De hade en bild över vilka råvaror som finns tillgängliga i närområdet. Ystad kommun har ett intresse för biogas och är en av de kommuner som fått KLIMP-pengar till finansiering av biogasdrivna fordon. Kommunen har beviljat bygglov till mack för fordonsgas och E.ON har fått KLIMP-pengar till en uppgraderingsanläggning. I maj månad inledde vi vårt projekt tillsammans med denna lantbrukargrupp. Kontakter har etablerats med kommunen, råvaruleverantörer, länsstyrelsen och möjlig köpare av biogas. En affärsutvecklingsträff genomfördes den 19:e maj med lantbrukarna, HS Malmöhus och Kristianstad och Mats Edström, JTI. På träffen gick vi igenom troliga biogasvolymer, gasutbyte, dimensioneringar, driftserfarenheter från befintliga anläggningar och projekt genomförda i Sverige och utomlands.

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas-relaterade projekt på Innovatum Teknikpark 2009-2010 TORRÖTNINGSTEKNIK BIOGAS Vårgårda Herrljunga SKARABORGSGAS Infrastruktur

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sveriges energitillförsel - 630 TWh Kol 28 TWh Kärnkraft 210 TWh Olja 197 TWh Vindkraft 1 TWh Värmepumpar 6 TWh Gas 12 TWh Vattenkraft 73 TWh Biobränsle

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården NY affärsmöjlighet inom lantbruket Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Mycket stort intresse bland våra medlemmar Många aktiviteter

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Halmstad16 december 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter i södra Sverige - Biogas Syd

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Skånes färdplan för biogas med litet LOVA-nytt Gösta Regnéll, Miljöavdelningen - Fiske och vattenvård, efter ett material från Helena Nilsson, Landsbygd - miljö Biogas i Skåne Länet med mest biogasanläggningar

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Biogasnät på Gotland

Biogasnät på Gotland GOTLANDS BIOGASFÖRENING Biogasnät på Gotland Slutrapport Leaderprojekt 2011-06-30 Slutrapport Leaderprojekt Biogasnät på Gotland Journalnummer: 2009-1619 Stödmottagare Gotlands Biogasförening Alva Gudings

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Fordonsgas Fordonsgas är ett avsevärt mycket renare bränsle än bensin och diesel. Behovet av alternativa drivmedel blir allt mer aktuellt ur flera perspektiv

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Västsvensk kluster för biogas som drivmedel. Energisessionen 7 februari 2008

Västsvensk kluster för biogas som drivmedel. Energisessionen 7 februari 2008 Västsvensk kluster för biogas som drivmedel Energisessionen 7 februari 2008 Biogas Väst Bernt Svensén, Business Region Göteborg Business Region Göteborg Representerar 13 kommuner i Göteborgsregionen Ett

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Regionförbundet Jämtlands län lena.wiklander@biomil.se Projektnamn/Ärende: Datum: Ver.-/Ändr.:

Läs mer

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt Bilaga 1 Biogas Luttra - Projektplan 1 Projektnamn Biogas Luttra kommer att vara arbetsnamn för detta projekt. 2 Projektidé Idag finns en rad generella studier av biogasproduktion i lantbruket. Däremot

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas. Anna Hansson Biogas Syd Seminarium om biogasens framtid i sydost 28 oktober 2011

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas. Anna Hansson Biogas Syd Seminarium om biogasens framtid i sydost 28 oktober 2011 Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Seminarium om biogasens framtid i sydost 28 oktober 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Skåne Europas ledande biogasregion 2030

Skåne Europas ledande biogasregion 2030 Skåne Europas ledande biogasregion 2030 DET STRATEGISKA MÅLET FÖR SKÅNES FÄRDPLAN FÖR BIOGAS ÄR: Skåne Europas ledande biogasregion 2030 Målet inkluderar utveckling inom innovation, teknik och marknad.

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare?

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? Daniel Hagberg, Kalmar 4 juni -08 10 partners från 9 länder NELEEAC England, London Koordinator ANATOLIKI Grekland MEA- Bulgarien

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Biogas ger nya exportmöjligheter

Biogas ger nya exportmöjligheter Part financed by the European Union European Regional Development Fund Biogas ger nya exportmöjligheter Energitinget 2012-06-12 Bengt Malmberg Sustainable Business Hub Part financed by the European Union

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer

Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns!

Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns! Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns! Förstudie Fullständig projektbeskrivning 090513 AB Västerås Lokaltrafik Syfte och mål Att ta ett samlat

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

Fyra kommuner ägare till Lunds Energikoncernen

Fyra kommuner ägare till Lunds Energikoncernen Fyra kommuner ägare till Lunds Energikoncernen 82,4 % 12,0 % 3,5 % 2,1 % Biogasproduktion i Lunds kommun Sofie Wardestam 2009-09-03 Kraftringen AB Lunds Energikoncernen AB (publ) Vision Affärsidé Vi levererar

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer?

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer? Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer? Stefan Liljemark och Anna Pettersson Vattenfall Power Consultant 2007-02-08 Biogas och vätgas som fordonsbränsle De svenska

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne Lönsamhetspotential vid biogasproduktion Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se -Biogas Syd är ett regionalt samverkansprojekt för biogasintressenter i södra Sverige - Projektet har som mål att

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för Skånes färdplan för biogas: Skåne - Europas ledande biogasregion 2030... 2 Varför en skånsk färdplan för biogas?... 2 Skåne Europas ledande biogasregion 2030...

Läs mer

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället. Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013

Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället. Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013 Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013 Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 72 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Åtgärd Ansvarig aktör Start Stopp Indikatorer Avstämning indikatorer sept 2014. 10 informations- och kommunikationsinsatser identifierade och tidsatta

Åtgärd Ansvarig aktör Start Stopp Indikatorer Avstämning indikatorer sept 2014. 10 informations- och kommunikationsinsatser identifierade och tidsatta Färdplan för Biogas Åtgärdslista Åtgärd Ansvarig aktör Start Stopp Indikatorer Avstämning indikatorer sept 2014 1 Processledning 1.1 Kommunikation Processledning etablerad inom Region Skåne. Viktigt att

Läs mer

Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012

Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012 Stockholm, 21 mars 2013 Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012 Svenska kommuner och landsting är medvetna organisationer vad gäller miljöfordon. Tillsammans står de för en betydande ökning av miljöfordon.

Läs mer

S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde

S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Slutrapport - kortversion: S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Under 2006 skapades ett projekt i samarbete Närmare 400 deltagare arbetade i grupper mellan LRF och Jordbruksverket.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7 Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Ordförande hälsar nedanstående, närvarande välkomna till styrelsens första möte, och förklarar sammanträdet öppnat.

Ordförande hälsar nedanstående, närvarande välkomna till styrelsens första möte, och förklarar sammanträdet öppnat. 1 Styrelsen för Protokoll Föreningen Kommunala miljöchefer 2003-11-21 Plats: Miljöförvaltningen i Stockholm Tid: 2003-11-21, Kl 10.00-14.00 Närvarande: Ann-Britt Svedberg, ordförande Christer Persson Högni

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer