Motion 1: Lägg ner Klick!

Transkript

1 Motion 1: Lägg ner Klick! Bakgrund: Den grundläggande idén med ett intranät som nyhetskanal exklusiv för medlemmar är bra. Och det produceras en del bra journalistiskt innehåll exklusivt för intranätet som skulle förtjäna mycket större spridning bland medlemmarna. Klick och RFSU:s webb överlag har dock stora brister, bland annat är gränssnittet inte särskilt användarvänligt och det finns stora säkerhetsbrister. Därför är det väldigt få medlemmar som aktivt använda Klick, trots att förbundskansliet har gjort stora ansträngningar för att ändra på det. Ibland verkar det som att förbundets främsta mål med internkommunikationen är att få upp antalet inloggningar på Klick. Det är dags att erkänna att Klick inte är någon framgångshistoria. RFSU behöver en bättre plattform för intern informationsspridning, erfarenhetsutbyte mellan olika delar av organisationer och sexualpolitiska diskussioner. Vi behöver hitta nya sätt får att åstadkomma en fungerande internkommunikation utan Klick. Jag yrkar: att RFSU Stockholm motionerar nedanstående förslag till kongressen 2017 i sin helhet. Kongressen föreslås besluta: att lägga ner intranätet Klick; att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn hur internkommunikationen kan utvecklas; att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn hur rfsu.se kan utvecklas. Niklas Hill 1

2 Motionssvar 1 från RFSU Stockholms styrelse Styrelsen välkomnar motionärens engagemang kring förbättrad intern kommunikation. Styrelsen instämmer med att kanalen klick inte fungerar optimalt och välkomnar motionärens önskan av förbättrad intern och medlemskommunikation. Förbundskansliet har fått i uppdrag av förbundsstyrelsen att ta fram förslag till en ökad medlemskommunikation där det görs en kartläggning av nuvarande kommunikation, en utvärdering av vad som fungerar och vad som behöver göras bättre och en plan för förbättringar. Vissa interna pilotsatsningar med andra forum har påbörjats och ska utvärderas för att se om de bättre är anpassade för kommunikation internt i föreningen. Då förbundskansliet redan har i uppdrag att utvärdera internkommunikationen och är mitt i en sådan process anser vi motionen besvarad. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att motionen anses som besvarad. 2

3 Motion 2: Procedur vid uteslutning Bakgrund: Enligt RFSUs stadgar har förbundsstyrelsen rätt att utesluta Enskild medlem, lokal RFSU-förening eller medlemsorganisation som bryter mot förbundets stadgar eller motverkar förbundets syfte. Uteslutning kan överklagas till kongressen. Uteslutning är en mycket allvarlig åtgärd. Vi föreslår med denna motion att kongressen ställer sig bakom en enkel och tydlig procedur i uteslutningsärenden för att på så sätt skapa en trygghet bland medlemmarna och undvika att rädsla för uteslutning hämmar en aktiv debatt och diskussion i RFSU. Det är av största vikt att personer eller organisationer inte skall kunna uteslutas ur RFSU på otydliga eller hemliga grunder. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi: att det vid fråga om uteslutning skall upprättas ett beslutsunderlag för att dokumentera det stadgebrott eller den handling som motverkar förbundets syfte. Detta beslutunderlag skall ligga till grund för förbundsstyrelsens beslut. Innan förbundsstyrelsen kan besluta om uteslutning skall den person eller organisation som är föremål för beslutet ha fått ta del av beslutsunderlaget och haft två veckor på sig att inkomma med ett skriftligt yttrande. Ingen ytterligare information utöver detta beslutsunderlag och detta yttrande får ligga till grund för förbundsstyrelsens beslut. att förbundsstyrelsen, i det fall den beslutar att utesluta en person eller organisation, utan dröjsmål skall offentliggöra detta och samtidigt offentliggöra beslutsunderlag samt, om den uteslutna personen eller organisationen så önskar, det yttrande som den uteslutne lämnat innan beslut. Wiktor Södersten, RFSU Stockholm Amanda Thieme, RFSU Stockholm Gustav Nilsonne, RFSU Stockholm 3

4 Motionssvar 2 från RFSU Stockholms styrelse Styrelsen välkomnar förslaget att om en tydlig procedur för uteslutningsärenden och tror att det kan bidra till att undvika misstankar om att uteslutning kan ske på otydliga eller hemliga grunder. Däremot kan det finnas anledning att inte offentliggöra beslutsunderlagen eftersom det kan innehålla uppgifter som är känsliga för den uteslutna medlemmen, röra personalärenden eller annan information om inblandade som inte bör bli offentliga. Styrelsen föreslår årsmötet: att bifalla att-sats 1 och avslå att-sats 2. 4

5 Motion 3: Angående medlemmars ansvar, principer vid uteslutning av medlem samt utlysning av årsmöte i lokalförening Bakgrund: RFSU:s förbundsstyrelse har föreslagit ändringar i Förbundets stadga för att klargöra vissa bestämmelser angående uteslutning av medlemmar. Vi är glada att förbundsstyrelsen har lyft den principiella frågan hur vårt förbund skall se på uteslutningar. Under innevarande mandatperiod har uteslutningar förekommit, vilket har vållat kontrovers och debatt. Vi menar att uteslutning måste användas mycket sparsamt och med största transparens. Det får inte misstänkas att uteslutning används som ett medel för att kringgå den interndemokratiska processen. I denna motion föreslår vi att stadgan inte ändras avseende uteslutningar av medlem och relaterade frågor. Vi föreslår också att kongressen gör ett uttalande angående principer för uteslutning. Anledningen till att man behöver vara synnerligen återhållsam med uteslutning av förtroendevalda är att de svarar i första hand inför den församling som utsett dem. När det gäller förtroendevalda i lokalföreningar är det lokalföreningens årsmöte. När det gäller förtroendevalda på förbundsnivå är det kongressen. Normalt behövs därför ett extra årsmöte eller kongress för att avsätta en förtroendevald person. En för vidlyftig användning av uteslutningsparagrafen underminerar organisationens interndemokratiska ordning. I det följande kommer vi att i tur och ordning behandla de ändringsförslag som relaterar till medlemmars ansvar, till uteslutning och till extra årsmöte i lokalförening på kallelse av förbundsstyrelsen: Ansvar att följa idéprogrammet. Förbundsstyrelsen föreslår att Förbundet och lokalföreningarna åläggs att följa idéprogrammet samt att individuellt medlemskap skall betraktas som ett ställningstagande för idéprogrammet. Idéprogrammet skall emellertid vägleda RFSU:s gemensamma politiska arbete, och behöver därför kunna innehålla djärva och framåtsyftande politiska ställningstaganden. Förbundsstyrelsens förslag innebär att idéprogrammet skulle reduceras till en minsta gemensamma nämnare som alla 5

6 medlemmar och medlemsorganisationer kan stå bakom. RFSU behöver i stället vara en bred och stark politisk aktör som kan härbärgera olika åsiktsinriktningar. Det är inte önskvärt att endast den som håller med om precis allt i idéprogrammet kan vara medlem. Tvärtom är det önskvärt att även personer som önskar förändra idéprogrammet kan välja RFSU som arena för sexualpolitiskt engagemang. Regler för uteslutning av medlem. Förbundsstyrelsen föreslår att en svartlista skall upprättas för uteslutna medlemmar, och att endast kongressen på förbundsstyrelsens förslag skall kunna avföra namn från denna lista. Det är inte klart vad som motiverar detta förslag. Normalt är att en utesluten medlem kan tillåtas att åter gå med om orsaken till uteslutningen ej längre är aktuell. Vi ser ingen anledning att inte låta beslutanderätten i denna fråga kvarligga hos förbundsstyrelsen. Utlysning av årsmöte i lokalförening. Förbundsstyrelsen föreslår att den själv skall fastställa dagordning när den utlyser extra årsmöte i en lokalförening. Detta är orimligt då dagordningen normalt följer av lokalföreningens stadgar, och givetvis måste fastställas av årsmötet självt och inte av någon annan på förhand. Annars får årsmötet inte självt bestämma vad det vill diskutera. Vidare föreslås att Närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i enlighet med lokal stadgeskrivning gällande ordinarie årsmöte, samt för förbundsstyrelsen och de som förbundsstyrelsen utser. Detta är ett slarvigt berett förslag vars dåliga grammatik försvårar tolkning. Ett bättre berett förslag är nödvändigt för att denna ändring skall komma i fråga. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi: att de av förbundsstyrelsen föreslagna stadgeändringarna i paragraferna 2, 3, 4 och 5 avslås, utom den föreslagna ändringen i paragraf 2 att byta namn från RFSU- till aktivitetsgrupper. att kongressen antar följande uttalande: Angående uteslutning Uteslutning kan enligt stadgan ske då en medlem bryter mot förbundets stadgar eller motverkar förbundets syfte. Detta uttalande 6

7 syftar till att förtydliga innebörden i att motverka förbundets syfte. Normalt sett omfattar denna formulering de två möjligheterna 1) att medlem samtidigt är medlem i en annan organisation som motverkar förbundets syfte och 2) att medlem på ett kriminellt sätt missbrukar sitt förtroendeuppdrag. Exempel på en organisation som motverkar förbundets syfte kan vara en organisation som arbetar för inskränkt aborträtt. Uteslutning på grund av medlemskap i visst politiskt parti eller trossamfund bör normalt inte förekomma. Exempel på missbruk av förtroendeuppdrag kan vara att förskingra pengar från en lokalförening. Att företräda en viss politisk linje inom förbundet är inte skäl för uteslutning. Uteslutning bör användas ytterst restriktivt, särskilt när det gäller medlemmar som är valda till förtroendeuppdrag. Wiktor Södersten, RFSU Stockholm Amanda Thieme, RFSU Stockholm Gustav Nilsonne, RFSU Stockholm 7

8 Motionssvar 3 från RFSU Stockholms styrelse Motionen tar upp flera viktiga invändningar mot förbundsstyrelsens förslag. Vad gäller förslaget att förbundet och lokalföreningarna åläggs att följa idéprogrammet, instämmer vi i motionärernas invändning att RFSU ska vara en bred och stark politisk aktör som kan härbärgera olika åsiktsriktningar. Det är också otydligt vad som krävs för att lokalföreningarnas verksamhet ska betraktas följa idéprogrammet. Vi ser, liksom motionärerna, inte någon anledning att beslutsrätten om svartlista ska flyttas från förbundsstyrelsen till kongressen. Vidare håller vi med motionärerna om att lokalföreningarnas dagordning ska fastställas av respektive årsmöten. Vi ser dock ingen anledning att avslå ändringsförslaget i paragraf 5, vilket vi inte heller anses motiveras i motionen. Motionärerna föreslår att kongressen gör ett uttalande om hur föreningen ska tolka innebörden i att motverka föreningens syfte vilket styrelsen håller med om vore bra i denna viktiga fråga. Styrelsen föreslår årsmötet: att bifalla att-sats 1, utom gällande paragraf 5, och bifall på att-sats 2. 8

9 Motion 4: Sexualupplysning istället för sexuell upplysning Bakgrund: RFSU startades 1933 som Riksförbundet för sexuell upplysning och har haft det namnet allt sedan dess. Ett 84 år gammalt namn ska inte bytas ut inte lättvindigt, särskilt med tanke på hur välkänt förkortningen RFSU är. Det finns dock tunga skäl för en namnändring. Sexuell upplysning låter som att det frågan om upplysning som är sexuell vilket inte går inte ihop med RFSU:s princip att sexualupplysning ska vara personlig, men inte privat. RFSU använder aldrig termen sexuell upplysning. Varför alltså ha ett ord i vårt namn som vi inte skulle använda annars? Förslaget är därför att ändra namnet till Riksförbundet för sexualupplysning (RFSU). I och med att förkortningen förblir detsamma behöver varken logotypen eller den grafiska profilen i övrigt ändras. Inget profilmaterial behöver kastas, inga skyltar behöver bytas. Den välkända förkortningen förblir densamma, så vi kommer inte tappa i kännedom. Med ett moderniserat namn går det även att skriva ut hela namnet oftare och då minskar förväxlingsrisken med RFSL och RFSL Ungdom. Jag yrkar: att RFSU Stockholm motionerar nedanstående förslag till kongressen 2017 i sin helhet. Kongressen föreslås besluta: att ändra förbundets namn till Riksförbundet för sexualupplysning (RFSU); att konsekvensändra stadgarna och andra relevanta dokument; att ge lokalföreningarna i uppdrag att konsekvensändra sina stadgar. Niklas Hill 9

10 Motionssvar 4 från RFSU Stockholms styrelse RFSU Stockholms styrelse blev mycket glada över denna motion då vi haft en workshop kring denna frågeställning. I anslutning till ett styrelsemöte hade Kalle Norwald och Håkan Nevall, styrelseledamöter en dragning för resten av styrelsen om vårt namn och utan att komma fram till något konkret insåg vi att namnet inte helt speglar organisationens verksamhet. Styrelsen föreslår årsmötet: att bifalla motionen. 10

11 Motion 5: Starta en RFSU-folkhögskola! Bakgrund: Folkhögskolan är en egen utbildningsform för vuxna i det svenska utbildningssystemet. Folkhögskolans utbildningsform karaktäriseras av ett självförvaltningssystem utan vinstuttag. Frivillighet, demokrati, deltagarstyrning, mångfald och flexibilitet är andra kännetecken. De flesta folkhögskolor i Sverige drivs av ideella organisationer. RFSU är en av Sveriges främsta folkbildare, men har i nuläget ingen egen folkhögskola. Det bör vi ändra på! En folkhögskola kan fungera som arena för att utveckla pedagogiska metoder. Precis som RFSU-kliniken fungerar som en professionell kunskapsbas i kliniska frågor kan folkhögskolan fungerar som professionell kunskapsbas i pedagogiska frågor. Den kan ge impulser till nya frågeställningar för RFSU:s sexualupplysning. I samverkan med kliniken, förbundskansliet och lokalföreningar kan det uppstå stora synergieffekter. På så sätt kan en ny RFSU-folkhögskola stärka RFSU:s roll som främsta svenska expertorganisation för SRHR-frågor ytterligare. Samtidigt kan en egen folkhögskola utveckla RFSU som medlemsorganisation. Inom det svenska civilsamhället har folkhögskolor länge spelat en central roll för idéutveckling och medlemsskolning. En central uppgift för folkhögskolans är att ge deltagarna möjlighet att utvecklas så att de kan stärka och utveckla demokratin. Den bildningstradition som formats inom folkhögskolan, med gruppens samlade kompetens och erfarenhet som utgångspunkt för lärandet, är en viktig grundbult i arbetet med att forma demokratiska medborgare. Demokratin måste hela tiden vinnas och åskådliggöras. Den kan bara existera om människor är med och skapar den i ansvarstagande, samtal och kollektiv gemenskap. Ledstjärnan i all folkbildning är en tro på människans förmåga att utvecklas i solidaritet och jämlikhet med andra. Folkhögskolor är statligt finansierade, samtidigt som huvudmannen har möjlighet att ta fram utbildningar helt efter eget behov. RFSU-folkhögskolan blir alltså ett redskap för förbundets kompetensförsörjning. Folkhögskolekurser är CSNberättigade, det ger medlemmar möjlighet att läsa kurser på heltid och fördjupa sig i våra frågor på ett helt annat sätt än vad som är möjligt genom helgkurser. Tänkbara utbildningar är utöver allmän linje kurser om sexualupplysning, sexualpolitik, globala SRHR-frågor och föreningsutveckling/civilsamhällskunskap. 11

12 Det finns en stor kompetens inom dessa frågor i förbundet och många RFSU:are skulle kunna bli bra lärare. Tack vare RFSU:s omfattande internationella nätverk är också resande kurser i samverkan med våra partnerorganisationer tänkbara. Det är inte lätt att starta en ny folkhögskola i Sverige idag, men det ska inte hindra oss från att göra en utredning. Vad den än kommer fram till ger den ett bra tillfälle att kartlägga hela organisationens kompetensutvecklingsbehov. Jag yrkar: att RFSU Stockholm motionerar nedanstående förslag till kongressen 2017 i sin helhet. Kongressen föreslås besluta: att ge förbundsstyrelsen i uppdrag utreda möjligheten att starta en folkhögskola i RFSU:s regi att ge förbundsstyrelsen mandat att påbörja processen att starta upp en folkhögskola om FS bedömer det som rimligt. att förbundsstyrelsen ska redovisa utredningens resultat för nästa kongress. Niklas Hill 12

13 Motionssvar 5 från RFSU Stockholms styrelse Styrelsen ser väldigt positivt på motionärens engagemang att bredda sexualupplysningen på fler fronter i samhället och ser det som ett innovativt spännande förslag. Dock anser inte styrelsen att RFSU:s fokus bör ligga vid att starta en folkhögskola. Det kräver stora ekonomiska resurser för att göra en noggrann utredning på efterfrågan av just en folkhögskola, men även uppsättningen av en utbildningsplan är tidskrävande. Styrelsen föreslår därför att avslå motionen i sin helhet. Styrelsen anser att förbundsstyrelsen väl kan utreda möjligheten att starta en folkhögskola i RFSU:s regi och uppmanar därför motionären att själv skicka denna motion till kongressen om hen så vill. Om motionären avser att göra så vill styrelsen skicka med beaktandet av arbetskraft och den ekonomiska bördan som krävs för att uppfylla denna motion. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att avslå motionen i sin helhet 13