Socialt bokslut 2014
|
|
- Carl-Johan Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialt bokslut 2014 Sociala redovisning är en metod för att definiera Steget Vidares mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat. 1
2 Steget vidare tar ett steg till I Mars 2014 beslutade Samordningsförbundet att man skulle prova social redovisning som uppföljningsmetod för Steget vidare. Bakgrunden var att Samordningsförbundet såg behov av att hitta bättre metoder att följa upp och värdera de insatser som görs inom ramen för finansiell samordning. Steget vidare valdes för att det är en väl utvecklad samverkansinsats där metoden social redovisning (SoR ) bedömdes som lämplig. Under våren genomförde Samordningsförbundet en upphandling som vanns av Social Business Kommunikation AB. Håkan Björk har därefter fungerat som konsult för ett team som tagit fram en intressentanalys, social budget, bokfört och upprättat ett socialt bokslut för Steget vidare. Teamet har bestått av Leif Karlsson, Umeå kommun, Christina Wincent, Umeå kommun, Ulrika Nordström, Arbetsförmedlingen, Berit Brändström, Umeå kommun samt Mikael Holmlund, Samordningsförbundet. Teamet påbörjade arbetet i september 2014 och bokslutet färdigställdes i månadskiftet februari-mars Att arbetet kom igång så sent på året har gjort att första året i hög grad betraktas som ett pilot-år som ska tjäna som ett lärande inför de kommande åren. Mikael Holmlund, Samordningsförbundet I våra verksamheter, speciellt i samverkan, har vi höga ambitioner med vad vi vill åstadkomma. Vi sätter upp volymmål, ekonomiska mål och sociala mål. Ofta sätter vi upp många målsättningar och tänker kanske inte alltid på hur vi ska mäta dem. Volymmål och ekonomiska mål är relativt lätta att mäta medan det kan vara klurigare att mäta de sociala målen. Vi har mer eller mindre strukturerade uppföljningar/utvärderingar och mäter från och till de sociala målen, och då ofta genom enkäter och intervjuer. Genom det här projektet, social redovisning som uppföljningsmetod, har vi fått ta del av ett strukturerat sätt att ta sig an de mål och målsättningar vi haft för Steget vidare. Jag tycker att det har varit ett intressant arbete och gett mig nya insikter att ha med när jag själv funderar på mål/målsättningar eller är med och tar fram mål/målsättningar för andra verksamheter. Leif Karlsson, enhetschef försörjningsstöd, ordförande för Steget vidares styrgrupp. 2
3 Hälsa Vardagsliv Arbete/Studier Vår verksamhet 2014 Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade rehabilitering. Deltagarna ska ges ett samordnat stöd för att finna, få och behålla ett arbete. Verksamheten jobbar utifrån ett holistiskt perspektiv vilket innebär att den jobbar med både hälsa, vardagsliv och arbete/studier. Genom verksamhetsplanen och intressentanalysen har SoR -teamet identifierat 6 målområden, 54 mål och 80 indikatorer som skall täcka verksamhetens samhällsmål och sociala ambitioner. Styrgruppen för Steget vidare fastställde dessa som social budget för Steget vidare. 3
4 Målområde 1 Processmål 1.1 Metoden som används av Steget vidare har tydliggjorts och beskrivits på ett begripligt sätt. Det finns en skriftlig beskrivning av metoden som används av Steget vidare. 1.2 Steget vidare har utvecklat en legitim och användbar uppfölnings- och utvärderingsmodell av myndighetsgemensamma insatser. En skriftlig beskrivning av legitim och användbar uppföljnings- och utvärderingsmodell av myndighetsgemensamma insatser som använts av Steget vidare har presenterats. För att möjliggöra praktisk användning av de framtagna måtten har resurser reserverats för ett samverkansbokslut verksamhetsåren 2014 och Ett samverkansbokslut för 2014 som redovisar resultatet och effekterna av insatserna som gjorts i Steget vidare har presenterats. Ett socialt bokslut för verksamhetsåret 2014 finns tillgänglig i skriftlig form och på nätet. 1.4 Mål och mätbara mått för den finansiella samordningen har tagits fram. Mål och indikatorer, ett förväntat resultat för Steget vidare har sammanställts den sociala budgeten. En skriftlig utvärderings- och bokföringsplan innehållande målområden, mål och mätbara indikatorer samt plan för bokföringen finns tillgänglig. Målområde 2 Medborgarnytta 2.1 Medborgare erbjuds arbetslivsinriktad rehabilitering. 100 individer finns registrerade i SUS* år SUS är ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem som används för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabili- *teringsområdet. Volymmål totalt för ca individer. 30 individer har lämnat Steget vidare år 2014 (utregistrerats ur SUS*). 30 nya individer har registrerats i SUS* år
5 Målområde 1 Processmål Skriftlig beskrivning av den metod som används av Steget vidare har producerats. En manual som beskriver den uppföljnings- och utvärderingsmodell som använts av Steget vidare har tagits fram. Samordningsförbundet har i sin budget för reserverat kr för utvärdering samverkansbokslut. Teamet har träffats sammanlagt vid 12 gånger varav 2 varit utbildningstillfällen. Vid de 2 sistnämna har övrig personal från Steget vidare samt styrgruppen deltagit. Vid i stort sett alla tillfällen har teamets alla medlemmar deltagit vilket gör att den totala tidsåtgången är cirka 156 timmar. Två utbildningstillfällen som omfattar totalt cirka 40 timmar tillkommer. Sociala bokslutet för verksamhetsåret 2014 presenterades på revisonsseminariet 10 mars Bokslutet finns som pdf på nätet. Styrgruppen för Steget vidare antog en social budget vid sitt möte 29 november Steget vidare har i det praktiska genomförandet följt den bokföringsplan som SoR-teamet har tagit fram. Målområde 2 Medborgarnytta 116 individer har deltagit i verksamheten av vilka 111 finns registrerade i SUS* år individer har deltagit i verksamheten av vilka 111 finns registrerade i SUS* år individer avslutade Steget vidare 2014 varav 32 formellt har utregistrerats ur SUS*. 31 nya deltagare skrevs in i Steget vidare varav 27 är registrerade med personuppgifter i SUS* år
6 Målområde 2 Medborgarnytta Jag fixade en utbildning, det trodde jag inte, tack för hjälpen 2.2 Deltagarna som avslutat har gått vidare till arbete. 25 % av avslutade i SUS 2014 har gått i arbete. 10 % av inskrivna, ej avslutade, i SUS har avlönat arbete. 2.3 Deltagarna som avslutat har gått vidare till studier. 15 % av avslutade i SUS har gått till studier. 8 % av inskrivna har gått till studier som är längre än 10 v. 2.4 Deltagarna har blivit nyinskrivna på arbetsförmedlingen. 75 % av de som inte var inskrivna på Af före insatsen har blivit inskrivna (AIS). Någon behövde säga det även om det inte var vad jag hade lust att höra Person som ansökte om sjukersättning 2.5 Deltagarna har hamnat rätt i trygghetssystemen 2.6 Deltagarna har hittat annan positiv lösning än arbete eller studier. Av de som Steget vidare bedömer har uttömt sina arbetsrehabiliteringsmöjligheter har 80 % fått sjukersättning beviljat. Tre goda exempel där deltagarna har hittat annan positiv lösning än arbete eller studier. 2.7 Deltagarna anger att hälsan och vanor har förbättrats under insatstiden. 80 % av deltagarna som gjort minst två hälsoprofiler upplever att hälsan och deras vanor förbättrats ett steg från de två lägsta nivåerna i hälsoprofilen. 60 % av deltagarna som gjort minst två hälsoprofiler upplever att de befinner sig på de tre högsta nivåerna vid senaste hälsoprofil % av deltagarna som gjort minst två hälsoprofiler upplever vid uppföljning sin hälsa till kropp och själ som bra eller mycket bra.
7 Målområde 2 Medborgarnytta 17 % 6 av 36 avslutade individer har gått vidare till arbete. 24 % 28 av 116 inskrivna har avlönat arbete.. 5 % 2 av 36 avslutade har gått vidare till studier. Under 2014 har 8% 9 personer av 116 inskrivna gått till studier som är minst 10 veckor långa. Indikatorn har ej följts upp. Av dem som Steget vidare bedömer har uttömt sina arbetsrehabiliteringsmöjligheter har 83 % fått sjukersättning beviljat. Av 18 som sökt sjukersättning och fått sin ansökan behandlad under 2014 har 15 beviljats detta, 3 har fått avslag. Nedan beskrivs 3 goda exempel hur personer hittat annan positiv lösning än arbete eller studier. 1. Aktualiserad till Steget vidare via Försäkringskassan. Efter en olycka varit sjukskriven och varit beviljad tidsbegränsad sjukersättning i över tio år. Därefter sjukskriven och utförsäkrad i två omgångar. Varit inskriven i Steget vidare i 2 ½ år. Regelbunden samverkan och träffar med Hälsocentralen, Viva Resurs samt extern arbetsgivare. Diagnoser: Kroniskt smärtsyndrom, posttraumatisk stress. Efter genomgången arbetsrehabilitering vid Steget vidare har framkommit att arbetsförmåga saknas och därmed beviljades hel sjukersättning. 2. Personen har bott i Sverige i ca 10 år och uppger att hen gått två år på universitet i sitt hemland. I Sverige har hen inte gått klart SFI. Flera olika arbetsrehabiliteringsförsök har gjorts där maximalt stöd i olika former getts. Hen har även fått stöd för att än mer komma in i det svenska samhället. Stödet har skett av olika slag inklusive praktiskt. Samordning har skett mellan vården och socialtjänsten. Sammantaget visar det sig att hen har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett genomgående mönster finns med konflikter med kollegor, svårigheter med närvaro och kontaktbarhet. Det bedöms att hen inte har någon arbetsförmåga i något på arbetsmarknaden förekommande arbeten. Personen gör en ansökan om 100 % sjukersättning och den bifalls. 3. Personen lider av övervikt, nedstämdhet, och tillbringar en stor del av sin vakna tid med internetspelande beskriver själv detta som tidsfördriv och flyktbeteende. Personen får hjälp via Steget vidare med boendestöd för att dels bryta isolering, få igång rutiner i vardagen med bland annat sunda mat- och motionsvanor. Hen köas för att få en samtalskontakt via Hälsocentral. Hen får inte stöd för sitt spelproblem via någon myndighet men lyckas via sitt boendestöd få kontakt med spelföreningen, en ideéll förening där hen bryter isolering och möter andra människor med liknande bekymmer. 90 % 26 av de 29 deltagare som har gjort uppföljning på hälsoprofilbedömningen under 2014 har förbättrat sig minst ett steg från de två lägsta nivåerna i hälsoprofilens frågeområden. Samtliga 29 befann sig på de lägsta nivåerna på några av hälsoprofilens frågeområden vid första testet. Av de 26 som hade gjort förbättringar så fanns dessa förbättringar fördelade mellan minst 1 och högst 8 av hälsoprofilens frågeområden. 0 % Ingen av deltagarna som gjort minst två hälsoprofiler varav den senaste under 2014 upplever att de befinner sig på de tre högsta nivåerna på samtliga av hälsoprofilens områden. Se även förklaring. 17 % av deltagarna har skattat sin upplevda hälsa som bra eller mycket bra. 7
8 Målområde 2 Medborgarnytta Steget Vidare: Vad har hjälpt dig? Deltagaren: Samtalen eller rättare sagt utvecklingssamtalen. Steget vidare: Hur då? Deltagaren: Jo, det är som att få en spark i röven åt rätt håll. 2.8 Deltagarna har avslutats på specialistpsykiatrin på grund av att de mår bättre. 2.9 Deltagarna som fullföljt insatsen anger att insatsen har påverkat deras livskvalité Deltagarna anger att insatsen som de deltagit i har hållit god kvalité. 50 % av de som varit inskrivna på specialistpsykiatrin har avslutats där på grund av att deras behov inte kvarstår. 80 % av deltagarna som avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att insatsen har påverkat deras kvalité i ganska hög grad (7-8) eller mycket hög grad (9-10). 40 % av deltagarna som avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att insatsen har påverkat deras livskvalité mycket hög grad (9-10). 80 % av deltagarna som avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att de upplevt kvalitén på insatsen som de deltagit i som ganska god (7 eller 8) eller mycket god (9 eller 10). 40 % av deltagarna som avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att de upplevt kvalitén på insatsen som de deltagit i som mycket god (9 eller 10) Deltagarna anger att de har kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen. 80 % av deltagarna som avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att de kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen i ganska hög grad (7-8) eller mycket hög grad (9-10). 40 % av deltagarna som avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att de kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen i mycket hög grad (9-10) Deltagarna anger att de insatser som erbjuds är organiserade runt deras behov. 80 % av de deltagare som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag får stödet på ett sätt som fungerar för mig. 40 % av deltagarna anger att de är helt eniga med påståendet: Jag får stödet på ett sätt som fungerar för mig. 8
9 Målområde 2 Medborgarnytta 5 %, det vill säga 3 deltagare av de 58 som varit på Steget vidare under 2014 och varit inskrivna på specialistpsykiatrin har avslutats där på grund av att deras behov inte kvarstått. 73 %. 19 deltagare av totalt 26 som svarat på frågan och avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att insatsen har påverkat deras livskvalité i ganska hög grad (7-8) eller mycket hög grad (9-10). 35 %. 9 deltagare av totalt 26 som svarat på frågan och avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att insatsen har påverkat deras livskvalité i mycket hög grad (9-10). 85 %. 22 deltagare av totalt 26 som svarat på frågan och avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att de upplevt kvalitén på insatsen som de deltagit i som ganska god (7 eller 8) eller mycket god (9 eller 10). 54 %. 14 deltagare av totalt 26 som svarat på frågan och avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att de upplevt kvalitén på insatsen som de deltagit i mycket god (9 eller 10). 88 %. 23 deltagare av totalt 26 som svarat på frågan och avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att de kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen i ganska hög grad (7-8) eller mycket hög grad (9-10). 54 %. 14 deltagare av totalt 26 som svarat på frågan och avslutat under 2014 anger på 10-gradig skala att de kunnat påverka sin egen utveckling när de deltagit i insatsen i mycket hög grad (9-10). 85 %. 40 deltagare av totalt 47 som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag får stödet på ett sätt som fungerar för mig. 47 %. 22 deltagare av totalt 47 svarat på frågan anger att de är helt eniga med påståendet: Jag får stödet på ett sätt som fungerar för mig. 9
10 Målområde 2 Medborgarnytta 2.13 Deltagarna anger att de kan hantera egna symptom och funktionsnedsättning i högre grad än förut. 80 % av de deltagare som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag har utvecklat sätt att hantera min situation. 40 % av deltagarna anger att det är helt eniga med påståendet: Jag har utvecklat sätt att hantera min situation Deltagarnas rehabiliteringsprocess ges den tid som behövs utifrån varje persons förutsättningar. 80 % av de deltagare som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Stödet jag får, får ta den tid jag behöver. 40 % av deltagarna anger att de är helt eniga med påståendet: Stödet jag får, får ta den tid jag behöver Deltagarna är nöjda med Steget vidare som helhet. 80 % av de deltagare som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet Hur nöjd är du med Steget vidare som helhet. 40 % av de deltagare som svarat på frågan anger att de är helt eniga med påståendet Hur nöjd är du med Steget vidare som helhet. Målområde 3 Samverkansmål 3.1 Samverkan har integrerats i den ordinarie verksamheten och gått från projektform till att vara en löpande och naturlig del av verksamheternas arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering. En dokumentation finns som styrker att verksamheten är fortlöpande. 10
11 Målområde 2 Medborgarnytta 70 %. 33 deltagare av totalt 47 som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag har utvecklat sätt att hantera min situation. 26 %. 12 deltagare av totalt 47 anger att det är helt eniga med påståendet: Jag har utvecklat sätt att hantera min situation. 85 %. 39 deltagare av totalt 46 som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Stödet jag får, får ta den tid jag behöver. 57 %. 26 deltagare av totalt 46 som svarat på frågan anger att de är helt eniga med påståendet: Stödet jag får, får ta den tid jag behöver. 74 %. 35 deltagare av totalt 47 som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Hur nöjd är du med Steget vidare som helhet. 47 %. 22 deltagare av totalt 47 som svarat på frågan anger att de är helt eniga med påståendet: Hur nöjd är du med Steget vidare som helhet. Målområde 3 Samverkansmål Samordningsförbundets verksamhetsplan 1/2, samt protokoll 2/2 63 och 67. Verksamhet Behovsgrupp/syfte Nuvarande beslut Steget vidare Individer i åldern år med sammansatt problematik t.o.m
12 Målområde 3 Samverkansmål 3.2 Samordnad verksamhet präglas i högre utsträckning av sektorsövergripande arbetssätt och synsätt. Fem goda exempel som är skriftligt beskrivna av sektorsövergripande metoder och arbetssätt. 3.3 Samordnade insatser inkluderar i högre grad än förut även andra aktörer i samhället (företag, ideella krafter och föreningsliv) i det löpande arbetet. Tre goda exempel på hur Steget vidare inkluderar andra aktörer i samhället. 12
13 Målområde 3 Samverkansmål Goda exempel på sektorsövergripande arbetssätt: 1.Lång tid som sjuk till sjukersättning Inremitterad till Steget vidare via FK. Varit sjukskriven sedan år 2000 efter bilolycka och har därefter haft sjukbidrag, tidsbegränsad sjukersättning. Utförsäkrad ALI (arbetslivsintroduktion), 3 mån sjukskriven, utförsäkrad ALI fortsatt program via AF, sjukskriven igen. Beviljad hel sjukersättning efter genomgången arbetslivsinriktad rehabilitering på Steget vidare. Nära samarbete med HC (hälsocentral). 2.Steget vidares existens Att verksamheten finns, att vi sitter samlokaliserade med professioner från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västerbottens läns landsting (psykiatrin) och Umeå Kommun. 3. Kartläggningssamtal Varje deltagare som börjar på Steget vidare går igenom kartläggande samtal med var och en av Steget vidares professioner enskilt. Dessa kartläggningar sammanfattas gemensamt i Steget vidares team med samtliga medarbetare samlade. Varje medarbetare ger sin samlade bild av respektive kartläggningssamtal utifrån sin profession och sitt uppdrag. 4. Samordningsträffar När det finns personer/professioner runt deltagaren som är relevanta att ha med utifrån deltagarens arbetsrehabilitering så bjuds dessa in till samordningsträffar. Detta sker på rutin ganska tidigt i processen och därefter vid behov under deltagarens tid på Steget vidare. Det kan vara t.ex. handläggare från socialtjänsten, kontaktperson på psykiatrin, övrig vård, personligt ombud, boendestöd och/eller familjemedlemmar. 5. Beredningsgrupp Vid rekrytering av nya deltagare till Steget vidare sker ett förarbete vid de aktualiserande myndigheterna: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten och Psykiatrin. Beredningsgruppen förbereder deltagarärenden som behandlas vid gemensam träff där även utvecklingsledare vid Steget vidare deltar och detta leder till att åtta deltagare bereds plats vid fyra intag per år. Nedan presenteras tre goda exempel på hur Steget vidare inkluderat andra aktörer i sin verksamhet. Exempel 1 Genom att vi använder oss av många olika vägar och kontakter för att deltagaren ska få arbete. Vi har använt dels deltagarens egna kontakter, våra egna kontakter, ordrar som kommit in till Af, olika privata företag, Umeå kommun, Västerbottens Läns Landsting, Samhall och olika föreningar. Likaså har vi använt Jobb-sökarna, ett projekt mellan Af och Företagarna. Sedan har vi också använt oss av de externa aktörer som Af har avtal med. Exempel 2 Genom att vi följer deltagare till t.ex. Kärnhuset eller Aspgården eller olika kyrkor. Ibland har det varit för att deltagaren ska få ta del av t.ex. keramikverkstad men oftast för att deltagaren ska kunna få ett sammanhang, en gemenskap. Exempel 3 Genom att olika fack med ojämna mellanrum kommer på besök och berättar om deras uppgifter och vad som skiljer mellan fack och a-kassan. 13
14 Målområde 3 Samverkansmål 3.4 Erfarenheter, kunskaper och synpunkter har tagits till vara såväl från deltagare och från brukarorganisationer. Fyra goda exempel, två vardera, på hur Steget vidare tagit tillvara kunskaper och erfarenheter från deltagare och brukarorganisationer. 3.5 Deltagarna anger i högre grad än förut att det finns någon som håller samman och stödjer dem i deras rehabiliteringsprocess. 80 % av de deltagare som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag har en person eller ett team som jag kan vända mig till med mina olika frågor och behov. 40 % av deltagarna anger att de är helt eniga med påståendet: Jag har en person eller ett team som jag kan vända mig till med mina olika frågor och behov. 3.6 Steget vidare har identifierat och återkopplat utvecklingsområden inom respektive organisationers verksamheter. Redovisa två goda exempel där Steget vidare har identifierat och återkopplat utvecklingsområde hos intressenterna. 3.7 Ur ett organisationsperspektiv ska Steget vidare identifiera sin roll i det totala utbudet av arbetslivsinriktad rehabilitering. En skriftlig beskrivning hur Steget vidare är placerad på rehabiliteringskartan i Umeå. 14
15 Målområde 3 Samverkansmål Fyra exempel på hur deltagares erfarenheter tagits tillvara. 1. Genom att deltagarrepresentanten i styrgruppen träffar varje ny grupp. 2. Genom att deltagarna efter de första sex veckorna får utvärdera dessa skriftligt. 3. Genom att vi fått boktips från deltagarna genom t.ex. Den introverta människan. Den boken har vi beställt till Steget vidare. 4. Brukarkonferens. 83 %. 39 deltagare av totalt 47 som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag har en person eller ett team som jag kan vända mig till med mina olika frågor och behov. 64 %. 30 deltagare av totalt 47 anger att de är helt eniga med påståendet: Jag har en person eller ett team som jag kan vända mig till med mina olika frågor och behov. Två goda exempel på genomförd utveckling 1. Beredningsgrupp Steget vidares deltagare kommer till verksamheten genom en beredningsgrupp bestående av personer från de aktualiserande myndigheterna Arbetsförmedlingen (Af), Försäkringskassan (FK), Socialtjänsten (Soc), psykiatrin (VLL) samt en representant från Steget vidare. Beredningsgruppen har förberett deltagarärenden inför varje nytt gruppintag. Då har åtta deltagare beretts plats vid varje tillfälle och gruppstart har skett fyra gånger under Beredningsgruppen träffas ca 14 dagar innan varje gruppstart. Varje deltagare fyller i ett sekretssmedgivande inför starten. Beredningsgruppen har startats i början av Arbetsterapeut-kompetens Behovet av att det borde finnas en arbetsterapeut anställd vid Viva resurs. Rekryteringen av denna pågår nu. Det finns ingen beskrivning. 15
16 Målområde 3 Samverkansmål 3.8 Det övergripande målet med verksamheten är att med ett helhetsperspektiv på individen bryta rundgången mellan myndigheter. Redovisa två goda exempel där rundgången brutits tack vare att Steget vidare beaktat helhetsperspektivet. Målområde 4 Organisationsspecifika mål 4.1 Behovet av försörjningsstöd har minskat. Av den totala gruppen som är anvisad av kommunen har behovet av försörjningsstöd minskat med 30 %. 4.2 Rehabiliteringshinder har identifierats och undanröjts. Tre goda exempel på identifierade och undanröjda rehabiliteringshinder. 16
17 Målområde 3 Samverkansmål 1.Person som haft offentlig försörjning i ca 12 år. Personen har genomgått olika rehabiliteringsåtgärder men aldrig kunnat återvända till sitt arbete. Personen har varit vid Steget vidare under tre års tid och har nu återgått i arbete 50 % och har sjukersättning 50 %. Personen hade vid starten hos Steget vidare en familj som till stor del hade olika funktionshinder och medicinska besvär. Framgångsfaktorer har varit: personen har varit motiverad, regelbundna och återkommande träffar med personens arbetsgivare, arbetsledare samt företagsläkare. Avgörande för resultatet enligt personen själv, var att den fick hjälp med att få hjälp till sina barn. Detta i sin tur gjorde att personen tog tag i sin relation med sin partner och parterna separerade och sålde boendet som i sin tur tagit stor kraft av personen. 2. Annat boende ledde till utbildning och arbete Deltagare med komplex problematik som inte hade någon färdig utbildning när denne började på Steget vidare. Personen hade inte heller haft något arbete. Idag har personen gått en yrkesutbildning och har anställning 100 % inom detta område. Framgångsfaktorer: återkommande motivationssamtal. Detta har trappats ner och behovet minskade stort när personen dels klarade utbildningen och även när denne fick fast anställning. Hjälp med att få nytt boende. Kontakt med personens privata nätverk. Lässtöd under tiden som personen gick utbildningen. Personen fick gå utbildningen i den takt som den behövde. Målområde 4 Organisationsspecifika mål Inskrivna 2013; 35 % mindre försörjningsstödskostnad. Inskrivna 2014; 24 % mindre försörjningsstödskostnad. Tre goda exempel på identifierade och undanröjda rehabiliteringshinder. 1. Mångårig sjukskrivning, upptäckt missbruk arbetsrehabilitering byts till samordning med hälsocentral, drogmottagning och beroendepsykiatri. Inremitterad till Steget vidare via FK. Mångårig sjukskrivning p.g.a. depression och ångest. Vid kartläggning på Steget vidare framkom ett aktivt drogmissbruk. Åtgärder via Steget vidare: Samordnade möten med hälsocentralen, alkohol- och drogmottagningen, socialtjänsten och beroendepsykiatrin NUS. 2. Deltagare med sjukhistorik som varat mer än 12 år. Innan dess hade personen haft olika längre anställningar. Rehabiliteringshinder: fysiska besvär, osäkerhet om sin förmåga och ekonomisk situation. Personen fick ligga vid de grupptillfällen som genomfördes. Bemötandet som personen fått genomgående var ett friskfokus utan att för den skull negligera det som personen upplever. Men vi bekräftade det inte heller alltid. Personen fick arbetsträna inom ett område som denne var intresserad av och fick börja på deltid. Sedan fick personen möjlighet att börja vid en annan arbetsplats där arbetsuppgifterna anpassades efter personens förmågor. Likaså anpassades när på dagen personen kunde arbeta. Allt eftersom utökades arbetstiden. Personen fick också möjlighet att få anställning och därmed lön vilket ökade personens motivation. Idag arbetar personen 100 %. 3. Personen har haft offentlig försörjning i ca 14 år och deltog vid Steget vidare i ca 2.5 år. Innan dess hade hen deltagit i olika utredningar och behandlingar men ingen lösning hade funnits. Resultatet är att personen arbetar 25 % inom den privata arbetsmarknaden och har sjukersättning 75 %. Rehabiliteringshinder: rädsla och osäkerhet vilket löstes med att personen fick göra en mycket långsam arbetsträning där starten var enbart bussåkande till och från arbetsträningsplatsen. Personen fick möjlighet att gå och vila innan personen sedan återvände hem. Hela tiden fördes dialog med personen om när och i vilken omfattning arbetstiden skulle förläggas. Arbetsuppgifterna bestod i att göra saker som personen var intresserad utav. Arbetsplatsen som personen började på hade fokus på rehabilitering och inte produktion. Efter en tid fick personen prova andra arbetsuppgifter som bedömdes mer användbara på arbetsmarknaden. Detta i sin tur resulterade i en praktikplats på öppna arbetsmarknaden där personen gjorde så bra ifrån sig att den senare anställdes där. Samordningsträffar skedde också med vården vid ett antal tillfällen - fysiska hinder vilket löstes med hjälp av att personen fick hjälpmedel. Se även ovan. Personen fick möjlighet att fortsätta träna där den brukade göra det. 17
18 Målområde 4 Organisationsspecifika mål 4.3 Underlag/uppdrag från socialtjänsten till Steget vidare är tydliga. 75 % av dem som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Vi får tydligt/tydliga underlag/ uppdrag från socialtjänsten. 4.4 Klienternas behov är identifierade så att de kommer till Steget vidare i ett tidigare skede. Teamet i Steget vidare anser att klienter som kommer från socialtjänsten kommer in tidigare än föregående år. Vi upplever att klienter från socialtjänsten kommer in tidigare än föregående år. 4.5 Rundgången mellan olika ersättningssystem har brutits så att kunden kommit i egen försörjning. (AF) Mäts i omsättning och varaktighet (AIS). 4.6 Ge och få kunskap om andra myndigheters och verksamheters uppdrag för att förbättra samarbetet och därigenom få bättre utväxling på satsade resurser. (AF) Mått ska utvecklas under Bidra till att öka arbetskraftförsörjningen genom att identifiera, tillvarata och utöka de arbetssökandes arbetsutbud. (AF) Mått ska utvecklas under Rundgången mellan myndigheterna har brutits och man har hittat en hållbar lösning för kunden. (FK) Deltagaren ska ha rätt ersättning från FK. (Förändring av arbetsutbud.) Av FK-målgruppen går 25 % i arbete helt eller delvis. Av FK-målgruppen går 10 % i studier helt eller delvis. 4.9 Arbetsrehabiliteringsinsatserna ska vara uttömda. (FK) Steget vidare ska uttömma rehabiliteringsinsatserna så att sjukersättning kan beviljas om deltagaren inte återfår arbetsförmåga helt eller delvis. 18
19 Målområde 4 Organisationsspecifika mål 13 %. 1 personal av totalt 8 anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Vi får tydligt/tydliga underlag/uppdrag från socialtjänsten. Teamet i Steget vidare upplever att deltagare/klienter från socialtjänsten kommer in tidigare än föregående år, med följande resonemang: Deltagare som aktualiseras till Steget vidare har varit kortare tid i utanförskap. Snittåldern på deltagarna har sjunkit och de upplevs vara mera motiverade. Däremot upplever teamet inte att deltagarna är mera redo att ta del av arbetsrehabilitering än tidigare. Sjukpenningsrätten är styrkt hos samtliga av Steget vidares deltagare som under 2014 hade sjukpenning som sin ersättning. Av FK-målgruppen gick 10 % av de som avslutades 2014 i arbete på heltid ingen på deltid. Resterande antal fick sjukersättning beviljad på 100 %. Av FK-målgruppen gick 0 % av de som avslutades 2014 i studier. 83 % av de som Steget vidare bedömer har uttömt sina arbetsrehabiliteringsmöjligheter har fått beviljat sjukersättning. 19
20 Målområde 4 Organisationsspecifika mål 4.10 Ökad tillgänglighet till nära samverkan med myndigheter och samhällsaktörer i ett tidigare skede av medicinsk rehabilitering kring personers psykiatriska problematik. (VLL) Antal deltagare som har pågående psykiatrikontakt som aktualiseras till beredning i Steget vidare oavsett ingång Etablera rutiner och tydliggöra kanaler för att aktivera individer med komplicerad psykiatrisk problematik till samordnade insatser som kan klargöra förutsättningar till yrkesinriktad rehabilitering. Fastställa rutindokument i psykiatrins verksamhet och mäta hur de följs/efterlevs och uppfattas av psykatrins medarbetare som aktualiserar ärenden Förutsättningar för personer med psykiatrisk problematik att få och vidmakthålla arbete/ studier och nå egen försörjning har ökat. X.procent av deltagarna som fått arbete/studier har pågående psykiatrikontakt Individer som etablerar sig i arbete och studier ska uppleva förbättrad hälsa. In- och utmätning SF36, hälsomått ska utvecklas Målområde 5 Personalmål 5.1 Medarbetare/professionella utanför Steget vidare respekterar Steget vidare-personalens kunskap, roller och arbetssätt. 75 % av de som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter lyssnar på mig. 75 % av de som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter vet vad jag kan tillföra. 5.2 Personalen trivs på jobbet. 75 % av dem som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag trivs på jobbet. 20
21 Målområde 4 Organisationsspecifika mål 55% 17 av 31 deltagare hade psykiatrikontakt när de påbörjade Steget vidare under Information ej inhämtad. 5 deltagare till studier samt 13 deltagare till arbete som har pågående psykiatrikontakt. Målområde 5 Personalmål 100 %. 8 personal av totalt 8 anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter lyssnar på mig. 75 %. 6 personal av totalt 8 anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag upplever att de jag samverkar med hos andra myndigheter vet vad jag kan tillföra. 100 %. 8 personal av totalt 8 anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Jag trivs på jobbet. 21
22 Målområde 5 Personalmål 5.3 Personalen upplever jobbet betydelsefullt. 75 % av dem som svarat på frågan anger att de är i mycket hög eller ganska hög grad eniga med påståendet: Jag upplever jobbet betydelsefullt. 5.4 Personalen uppfyller de mål som verksamheten gett dem. 75 % av dem som svarat på frågan anger att de är i mycket hög eller ganska hög grad eniga med påståendet: Jag uppfyller målen som verksamheten gett mig. 5.5 Personalen känner sig delaktig i verksamheten. 75 % av dem som svarat på frågan anger att de är i mycket hög eller ganska hög grad eniga med påståendet: Jag känner mig delaktig i verksamheten. 5.6 Deltagaren har utvecklat sätt att hantera sin situation. 75 % av de som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Deltagaren har utvecklat sätt att hantera sin situation. 5.7 En möjlighet att låta rehabilteringsprocessen få ta den tid som behövs utifrån varje deltagares förutsättningar. 75 % av de som svarat på frågan anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Stödet vi ger får ta den tid som deltagaren behöver. Målområde 6 Diskrimineringsgrunder 6.1 Deltagarna har blivit bemötta och behandlade med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras kön. 80 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras kön i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller mitt kön under min tid på SV. 20 % av deltagarna anger att de har med värdighet avseende deras kön i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller mitt kön under min tid på SV. 22
23 Målområde 5 Personalmål 100 %. 8 personal av totalt 8 anger att de är i mycket hög eller ganska hög grad eniga med påståendet: Jag upplever jobbet betydelsefullt. 100 %. 8 personal av totalt 8 anger att de är i mycket hög eller ganska hög grad eniga med påståendet: Jag uppfyller målen som verksamheten gett mig. 100 %. 8 personal av totalt 8 anger att de är i mycket hög eller ganska hög grad eniga med påståendet: Jag känner mig delaktig i verksamheten. 88 %. 7 personal av totalt 8 anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Deltagaren har utvecklat sätt att hantera sin situation. 100 %. 8 personal av totalt 8 anger att de är helt eller delvis eniga med påståendet: Stödet vi ger får ta den tid som deltagaren behöver. Målområde 6 Diskrimineringsgrunder 91 %. 43 deltagare av totalt 47 anger att de med värdighet avseende deras kön i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller mitt kön under min tid på SV. 72 %. 34 deltagare av totalt 47 anger att de har med värdighet avseende deras kön i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller mitt kön under min tid på SV. 23
24 Målområde 6 Diskrimineringsgrund 6.2 Deltagarna anger att de har med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras ålder. 80 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras ålder i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min ålder under min tid på SV. 20 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras ålder i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min ålder under min tid på SV. 6.3 Deltagarna anger att de har med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras etnicitet. 80 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras etnicitet i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min etnicitet under min tid på SV. 20 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras etnicitet i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min etnicitet under min tid på SV. 6.4 Deltagarna anger att de har med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras religion. 80 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras religion i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min religion under min tid på SV. 20 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras religion mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min religion under min tid på SV. 24
25 Målområde 6 Diskrimineringsgrund 81 %. 38 deltagare av totalt 47 som svarat på frågan anger att de med värdighet avseende deras ålder i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min ålder under min tid på SV. 68 %. 32 deltagare av totalt 47 anger att de med värdighet avseende deras ålder i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min ålder under min tid på SV. 83 %. 38 deltagare av totalt 46 anger att de med värdighet avseende deras etnicitet i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min etnicitet under min tid på SV. 76 %. 35 deltagare av totalt 46 anger att de med värdighet avseende deras etnicitet i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min etnicitet under min tid på SV. 83 %. 38 deltagare av totalt 46 som svarat på frågan anger att de med värdighet avseende deras religion i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min religion under min tid på SV. 72 %. 33 deltagare av totalt 46 som svarat på frågan anger att de med värdighet avseende deras religion mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min religion under min tid på SV. 25
26 Målområde 6 Diskrimineringsgrund 6.5 Deltagarna anger att de har med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras funktionsnedsättning. 80 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras funktionsnedsättning i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min funktionsnedsättning under min tid på SV. (I enkäten finns även svarsalternativ gäller ej mig.) 20 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras funktionsnedsättning i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min funktionsnedsättning under min tid på SV. 6.6 Deltagarna anger att de har blivit bemötta och behandlade med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras sexualitet. 80 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras sexualitet i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min sexuella läggning under min tid på SV. 20 % av deltagarna anger att de med värdighet avseende deras sexualitet i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min sexuella läggning under min tid på SV. 6.7 Deltagarna anger att de har med värdighet under deltagandet i insatsen sett utifrån deras könsöverskridande uttryck. Alla deltagare som besvarat frågan anger att de blivit bemötta och behandlade med värdighet avseende deras könsöverskridande uttryck i hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller mitt könsöverskridande uttryck under min tid på SV. (I enkäten finns även svarsalternativ gäller ej mig.) 26
27 Målområde 6 Diskrimineringsgrund 62 %. 29 deltagare av totalt 47 som svarat på frågan anger att de med värdighet avseende deras funktionsnedsättning i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min funktionsnedsättning under min tid på SV. 8 deltagare har svarsalternativ gäller ej mig. 34 %. 16 deltagare av totalt 47 som svarat på frågan anger att de med värdighet avseende deras funktionsnedsättning i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min funktionsnedsättning under min tid på SV. 80 %. 36 deltagare av totalt 45 som svarat på frågan anger att de med värdighet avseende deras sexualitet i ganska hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min sexuella läggning under min tid på SV. 62 %. 28 deltagare av totalt 45 som svarat på frågan anger att de blivit bemötta och behandlade med värdighet avseende deras sexualitet i mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller min sexuella läggning under min tid på SV. 88 %. 14 deltagare av totalt 16 som besvarat frågan anger att de med värdighet avseende deras könsöverskridande uttryck i hög grad eller mycket hög grad med påståendet: Jag har blivit bemött och behandlad med värdighet vad gäller mitt könsöverskridande uttryck under min tid på SV. 29 deltagare av totalt 45 har svarsalternativ gäller ej mig. 27
28 28
Målet har inte uppnåtts. Målområde 1 Medborgarnytta RESULTAT. 44 deltagare avslutades från Steget vidare under 2015.
Socialt bokslut 2015 Målområde 1 Medborgarnytta Målet har uppnåtts Mätning saknas eller ej slutförd * Målområde 1 Medborgarnytta Målet har inte uppnåtts SUS sektorsövergripande system för uppföljning av
Läs merSocialt bokslut 2015
Socialt bokslut 2015 Social redovisning är en metod för att definiera Steget Vidares mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat. 1 Steget
Läs merSocialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Läs merSocialt bokslut 2016
Socialt bokslut 2016 Social redovisning är en metod för att definiera Steget Vidares mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat. 1 Verksamhetsberättelse
Läs merSocialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Robertsfors kommun genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Läs merVILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?
MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade
Läs merFinsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och
Läs merV I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Läs merPlan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Läs merSocialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Läs merVerksamhetsberättelse Social Rehab 2011
Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter
Läs merSocialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Ungdomstorget genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd
Läs merFORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.
FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merNNS indikatorer Enkätundersökning 1 november oktober 2018
Bilaga 1. Uppföljning av förbundets verksamhet, NNS indikatorer NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november 2017-31 oktober 2018 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merInsatsredovisning, prestationer och nyckeltal
www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via
Läs merInformation ST-läkare 21 April Anette Svenningsson
Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna
Läs merVerksamhet/insatser 2007-2008
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens
Läs merSocialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Nordmalings kommun genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Läs merSocialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs merAnteckningar från möte i Indikatorprojektet den november 2014
Anteckningar från möte i Indikatorprojektet den 24-25 november 2014 Plats: Djurönäset, Värmdö Deltagare: Johanna Jupiter, Socialstyrelsen (även representant för Nationella Rådets arbetsgrupp) Anna Falkenberg,
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merSocialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Vännäs kommun genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Läs merSocialt bokslut 2017
Socialt bokslut 2017 Samordningsförbundet Umeregionen och Vindelns kommun genomför en social redovisning som är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet
Läs merInformation AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merInformation ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Läs merInsteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet
2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen
Läs merMyndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Läs merSocialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merSteget vidare 2.0 2014-2016. Verksamhetsplan. Utvecklingsledare: Jonas Lund
Steget vidare 2.0 2014-2016 Verksamhetsplan Utvecklingsledare: Jonas Lund Deltagande parter: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun Västerbottens läns Landsting 2 (av
Läs merSAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten
SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merFlödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merVerksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor
Läs merKonsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Läs merLag 2003:1210 om finansiell samordning
Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merFörlängningsansökan i GGV-kommunerna
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merFörsörjningstöd Resurs
Försörjningstöd Resurs Målsättning: Skapa förutsättningar för ett socialt förändringsarbete och påbörja en process där individens ansvar och förmåga att påverka sin livssituation sätts i centrum med syfte
Läs merMyndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
Läs merSocialt bokslut 2018
Socialt bokslut 2018 Social redovisning är en metod för att påvisa effekterna av den finansiella samordningen samt redovisa resultatet av insatserna för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser
Läs merPROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.
Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merAnsökan om bidrag för 2016
2015-06-18 Till Göteborgs Stad SDN Askim-Frölunda-Högsbo samt SDN Västra Göteborg Ansökan om bidrag för 2016 Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering enligt lag
Läs merFörsörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd. Individ- och familjeomsorgen
Försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd Individ- och familjeomsorgen Rätten till försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd Den som vistas i Ljusdals kommun och inte kan försörja sig kan ha rätt till försörjningsstöd
Läs merUppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-08 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Läs merSamordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång
PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder
Läs merDEL FÖR DEL, bit FÖr bit!
DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande
Läs merFlödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Läs merAndra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)
Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merSamverkansteam Norra Dalsland
PROJEKTBESKRIVNING Samverkansteam Norra Dalsland 2007-2009 förlängt 2010, 2011, 2012 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just
Läs merUppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund
BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås
Läs merLyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter
Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Vår historia: - Neuropsykiatriska diagnoser i daglig verksamhet varför kan de inte arbeta? - Vårt sätt att arbeta? - Vårt sätt att bemöta
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merSamordningsförbundet Umeå
Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...
Läs merResultat från uppföljning i Västra Götaland 2010
Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem
Läs merSkellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv
Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser
Läs merSupported Employment i Skellefteå
Skellefteå 2006-09-21 Supported Employment i Skellefteå Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter i projektet: - Skellefteå kommunen genom socialkontoret - Landstinget genom
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs merProjektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Läs merFörstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Läs merIPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.
IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad
Läs merRiktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08
Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2
Läs merPROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT
Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET
Läs merHur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merCHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser
Läs mer[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014]
[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014] 1. PÅ SPÅRET Gruppverksamhet för april och maj 2014 Grupp 3 startade upp med gruppverksamheten den 24 januari 2014. Rekryteringen till gruppen skedde
Läs merSAMS - samverkan om sjukvårdsförsäkrade
Sid 1 Skellefteå konferens nollklassade 2018 SAMS - samverkan om sjukvårdsförsäkrade SAMS Start: maj 2012 Parter: AF, Försäkringskassan och socialtjänsten Bakgrund: många sjukskrivna utan SGI får inte
Läs merStatistik januari-december 2014
Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 0003/15 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 14 Statistik januari-december 14 Bilaga till årsredovisning med verksamhetsberättelse för 14 avseende verksamheter
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Läs merÅterrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Läs merEtt samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15
Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merÅterkoppling från Kartläggnings- och analysuppdraget. Linda Andersson Lena Strindlund Karin Tjärnlund
Återkoppling från Kartläggnings- och analysuppdraget Linda Andersson Lena Strindlund Karin Tjärnlund Upplägg - Kort återkoppling - Presentation av resultat och reflektioner kring målgrupp - Frågor & diskussion
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering
Läs merVerksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå
Verksamhetsberättelse 2005 för Samordningsförbundet Umeå 2006-03-17 Samordningsförbundet Umeå, med Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Landstinget och Umeå kommun som huvudmän bildades 2005-05-01 i enlighet
Läs merProcesstyrningsmodell FAROS
Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion
Läs mer