VÅG VattenförvaltningsÅtgärder i

Transkript

1 VÅG VattenförvaltningsÅtgärder i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Gävleborgs genomförandeplan enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram, åtgärd 30 1 (25)

2 FÖRORD Länsstyrelsen, andra myndigheter och kommuner, har fått i uppdrag av Vattenmyndigheten (nuvarande Havs- och Vattenmyndigheten) att genomföra åtgärder för att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. De flesta av länsstyrelsens åtgärder berör många verksamhetsområden inom länsstyrelsen men inbegriper även extern samverkan med andra myndigheter och kommuner, En specifik åtgärd (nr 30) är att länsstyrelsen behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Ledningsgruppen har tillsatt ett projekt för att ta fram en sådan plan för länsstyrelsen i Gävleborg i enlighet med Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Länsstyrelsen kommer att revidera genomförandeplanen regelbundet. Genomförandeplanen utgör en grund för länsstyrelsens verksamhetsplanering där det finns en tydlig koppling mellan genomförandeplanen och respektive enhets verksamhetsplan. Eddie von Wachenfeldt Projektledare Stig Hammarsten Projektets styrgrupp 2 (25)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Syfte och mål Mål Bakgrund Arbetet enligt vattenförvaltningens sexårscykel Underlag er er som länsstyrelsen huvudsakligen ansvarar för (1, 28, 29, 30, 31) Åtgärd 1. Årlig rapportering av genomförda åtgärder Åtgärd 28. Omprövning av tillståndspliktiga verksamheter. MB kap 9 och Åtgärd 29. Egenkontroll Åtgärd 30. Länsstyrelsens plan och prioritering av områden och åtgärder Åtgärd 31. Prioritera förorenade områden er där länsstyrelsen berörs enligt åtgärdsprogrammet (2,3, 7, 12, 14, 15, 17, 18, 19, 20, 32-37) Åtgärd 2. Föreskrifter/styrmedel för kväve och fosfor från avloppsreningsverk Åtgärd 3. Föreskrifter/styrmedel för kväve och fosfor från enskilda avlopp Länsstyrelsen ska hålla sig uppdaterad på området och finnas tillgänglig för Havs- och vattenmyndigheten när behov uppstår om samråd kring nya och ändrade föreskrifter, styrmedel eller liknande för att minska utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp till vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status Åtgärd 7. Underlag för anpassad kalkningsplan Åtgärd 12. Underlag om grundvatten som påverkar ekosystem Åtgärd 14. Utveckla kunskapsunderlag och råd för samhällsplaneringen i införandet av MKN Åtgärd 15. Rådgivning till jordbruksföretag Åtgärd 17. Minska risker med användning av växtskyddsmedel Åtgärd 18. Åtgärdsprioritering för vandringshinder, fysiska ingrepp mm Åtgärd 19. Riktlinjer för övervakning i samband med olyckor Åtgärd 20. Underlag för kulturhistoriskt värdefulla vattenmiljöer Åtgärd 32. Tillsyn av verksamheter och förorenade områden Åtgärd 33. Hög skyddsnivå för enskilda avlopp Åtgärd 34. Inrättande av vattenskyddsområden Åtgärd 35. Ej kommunala vattentäkters status och skydd Åtgärd 36. Utveckla planläggning och prövning Åtgärd 37. Utveckla vatten- och avloppsplaner Prioriteringar bland åtgärdsobjekt Utvärdering av genomförda åtgärder/aktiviteter Projektorganisation Styrgrupp Hantering av dokument Hantering av avvikelser och ändringar Rapportering Uppföljning och utvärdering (25)

4 1. Sammanfattning Inledningsvis ges syftet med genomförandeplanen samt uppställda mål som bör uppfyllas för att åtgärder ska anses ha initierats senast den 22 dec För varje åtgärd redovisas syftet med den specifika åtgärden, en nulägesbeskrivning, samt hur länsstyrelsen konkret ska arbeta för att uppfylla uppställda mål. Genomförandeplanen antas i projektets styrgrupp som håller ledningen informerad. Planen revideras årligen eller efter beslut från styrgruppen och för att utgöra underlag för länsstyrelsens verksamhetsplanering. Berörda enheter utformar aktiviteter för att uppfylla syftet med respektive åtgärd samt att nå uppställda mål som även kommer att ingå i respektive enhets verksamhetsplan. 2. Syfte och mål Syftet är att upprätta en plan för länsstyrelsens arbete under för att säkerhetsställa att åtgärder initieras inför 22 dec 2012 för att verka för uppfyllandet av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i enlighet med åtgärdsprogrammet och MKN för Bottenhavets distrikt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram är av övergripande karaktär och måste anpassas till Gävleborgs läns förutsättningar. Arbetet berör flertalet enheter inom länsstyrelsen och projektets genomförande bygger på ett ömsesidigt samarbete över enhetsgränser. Genomförandeplanen är en övergripande plan som anger hur länsstyrelsen i Gävleborg kommer att arbeta i enlighet med Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Genomförandeplanen påvisar vilka vattenrelaterade åtgärdsbehov som finns inom länet samt vad som konkret behöver göras. Vidare kommer kontakter med andra myndigheter och kommuner att vara av stor vikt för åtgärdernas genomförande. Arbetet bör samordnas med länsstyrelsens miljömålsarbete Mål Huvudmålet är en gemensam plan för länsstyrelsen som säkerställer att relevanta åtgärder initierats senast 22 dec 2012 för de avrinningsområden eller vattenförekomster som riskerar att inte uppnå MKN år 2015, eller 2021 om det föreligger undantag. Vidare ska planen innehålla en prioritering av arbetet med dessa områden. I genomförandeplanen redovisas vilka enheter som berörs av åtgärdsprogrammet samt hur de konkret kommer att arbeta och samverka för att uppnå bästa möjliga resultat. Här utpekas också vilken enhet/funktion som har huvudansvar för att respektive åtgärd enligt åtgärdsprogrammets 37 punkter genomförs (Tabell 1). 4 (25)

5 3. Bakgrund Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt fattade den 15 december 2009 beslut om ett åtgärdsprogram 1 för att tillgodose att de miljökvalitetsnormer som föreskrivits för vattenförekomster i distriktet uppnås senast den 22 december Åtgärdsprogrammet är i enlighet med 5 kap 5 miljöbalken och 6 kap 1 i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). Åtgärdsprogrammet mål är således att vattenförekomsters status med avseende på vattenkvalitet och kvantitet (gäller grundvatten) ska förbättras eller bibehållas så att beslutade miljökvalitetsnormer 2 (MKN) nås 2015 eller för 2021 för kraftigt modifierade vatten (KMV). En kartläggning har genomförts av vattenmyndigheten i samarbete med länsstyrelsen där vattenförekomster som riskerar att inte uppnå MKN utpekas. I huvudsak ligger fokus i åtgärdsarbetet på dessa vattenförekomster. Åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner och det framgår vilka juridiskt bindande åtgärder som behöver genomföras. För länsstyrelsens del ligger fokus i åtgärdsprogrammet på åtgärderna 28-31, men även åtgärd 2, 3, 7, 12, 14, 15, 17, 18, 19, 20, 37 och 2, 3, 7, 12 berör länsstyrelsens verksamhet bl.a. i form av att bistå med underlag, samråd och vägledning. Projektplanens tyngdpunkt kommer i första hand att inriktas på åtgärd där det i åtgärd 30 tydligt ingår att upprätta en plan för länsstyrelsens åtgärdsarbete vilket denna genomförandeplan uppfyller syftet med åtgärd 30. I enlighet med detta så har beredningssekretariatet gjort en sammanställning över vilka enheter som kan komma att bli berörda på ett eller annat sätt i åtgärdsarbetet (den s.k. 37- listan) vilken förankrades hos länsstyrelsen 2010 (Tabell 1.) SAMTLIGA NV NV NV NV NV NV NV SGU SGU SGU SGU TV BOV FIV SJV Åtgärd och uppdragstagare Berörd enhet LSTX Miljöskyddsenheten x A A x x x x x x x x A x x x x A A x A A A A A x x Miljöanalysenheten A x x x x x A x x A x x x x x A x x x x x x x x x x x x x x x x x x A Naturvårdsenheten x x x x x x x x x x x x Kulturmiljö och folkhälsa x x x x A x x x Samhällsutvecklingsenheten x x A x x x x x x A x Landsbygd och tillväxt x x A x A x x x x Jordbrukarstödsenheten x x x Krisberedskap x A x x x Rättsenhet x x x x Länsveterinärenheten x SJV SJV LST KK x Enhet berörs För uppdrag 30, svarar styrgruppen för genomförandet A Enhet ansvarig för genomförande av åtgärd där vi berörs enligt ÅGP enl 4.1 och 4.2 Lst är Huvudsaklig uppdragstagare se 4.1 Lst berörs enl ÅP se 4.2 Lst kan komma att beröras I nuläget behöver inte ansvarig enhet utses. Omfattas inte direkt av genomförandeprojektet. Lst berörs inte alls MSB RAÄ SKS SLV SCB SMHI SMHI SMHI TV LST LST LST LST KN KN KN KN KN KN Figur 1. Enheter som ansvarar för (A) och berörs (x) av genomförandet av åtgärder enligt vattenförvaltningens åtgärdsprogram bottenhavet.aspx 5 (25)

6 3.1. Arbetet enligt vattenförvaltningens sexårscykel Arbetet inom förvaltningen sker i sexårscykler där vi nu är inne på den andra cykeln ( ). Nedan anges Vattenmyndighetens tidsplan som berör genomförandeplanen samt åtgärdsarbetet under nuvarande cykel. Generell tidsplan för andra sexårscykeln: 28 feb 2011 första rapporteringen (sedan årligen återkommande) 22 dec 2012 Påbörjat åtgärder enligt åtgärdsprogrammet från första förvaltningscykeln 2013 Kartläggning och analys för andra cykeln Förslag till Vattenmyndighetens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer skall vara klart Samrådstid (6 månader) för förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer Andra cykelns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer fastställs av vattendelegationen Underlag En förutsättning för att kunna prioritera de vattenförekomster där lämpliga åtgärders behövs är kunskaper för att identifiera vilka vattenförekomster som ligger i riskzonen för att inte uppfylla MKN. Data utgör även ett underlag för prioriteringar i åtgärdsarbetet där relevanta åtgärder kan sättas in i förhållande till miljöproblem. Beredningssekretariatet kan tillhandahålla eller visa på var underlag finns. Status och MKN återges även i vatteninformationssystem Sverige, VISS 3. Underlagsdokument kommer att tas fram på huvudavrinningsnivå. Underlagsdokumenten beskriver nuvarande status samt åtgärder för att uppnå MKN för respektive miljöproblem. Detta för att synliggöra problem, lättare kunna prioritera bland åtgärdsobjekt samt att skapa en lokal förankring och utgöra underlag för samverkan. Beredningssekretariatet ansvarar för att ta fram underlag för underlagsdokumenten på uppdrag av Vattenmyndighen. Underlaget bör tas fram i nära samverkan med berörda enheter på länsstyrelsen. Underlag ska vara Vattenmyndigheten tillhanda i oktober 2012 men kompletteringar kommer säkerligen att krävas fram till (25)

7 4. er Här anges vem som är huvudsaklig utförare för respektive åtgärd, vilken enhet inom länsstyrelsen i Gävleborg som berörs samt vilken enhet som har huvudansvar för att åtgärden realiseras. Utformningen av åtgärderna har skett i samverkan mellan berörda enheter. Här redovisas de åtgärder länsstyrelsen är utförare för (4.1), åtgärder där länsstyrelsen direkt omnämns eller blir direkt berörd av (0) samt de åtgärder där länsstyrelsen inte omnämns direkt men kan komma att bli delaktig b.la. via samråd er som länsstyrelsen huvudsakligen ansvarar för (1, 28, 29, 30, 31) Åtgärder som länsstyrelsen har huvudansvar för både när det gäller genomförande och återrapportering till Vattenmyndigheten Åtgärd 1. Årlig rapportering av genomförda åtgärder Huvudsaklig utförare: Samtliga myndigheter och kommuner Berörda enheter: Samtliga berörda enheter, Beredningssekretariatet (ansvarig) 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år Utveckling av rapporteringen sker i samverkan med Vattenmyndigheten. Beredningssekretariatet rapporterar årligen (28 feb) vilka åtgärder som påbörjats samt fullföljts där länsstyrelsen är huvudsaklig utförare (åtgärd 28-31). Detta för att säkerhetsställa att föreskrivna miljökvalitetsnormer för vattenförekomster uppfylls. Det finns idag inget system för lagring/sammanställning av pågående eller slutförda åtgärder enligt ovanstående syfte. Utförare rapporterar för de åtgärder de ansvarar för, för länsstyrelsens del ansvarig enhet för åtgärd Beredningssekretariatet ansvarar för att relevant information om åtgärdsarbetet som rör länsstyrelsen åtagande enligt åtgärd samlas in från berörda enheter. Åtgärder rapporteras årligen vidare till Vattenmyndigheten i Södra Östersjön från och med år (25)

8 Det är idag oklart vilka uppgifter som kommer att efterfrågas. Under 2011 var rapporteringen översiktlig och i textform. Vägledning för återrapporteringsarbetet förväntas komma från Havs- och vattenmyndigheten under december Åtgärd 28. Omprövning av tillståndspliktiga verksamheter. MB kap 9 och 11. Huvudsaklig utförare: Länsstyrelsen Berörda enheter: Miljöskydd, (ansvarig), Miljöanalys, samt Naturvårdsenheten, Landsbygd och tillväxt, Rättsenheten, Kulturmiljö och folkhälsa 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Att ompröva verksamheter som negativt påverkar vattenförekomsters möjlighet att uppnå god kemisk eller ekologisk status. I dagsläget bedrivs i stort sett ingen omprövning av tillståndspliktiga verksamheter enligt vare sig 9 kap eller 11 kap Miljöbalken. En omprövning är resurskrävande vilket saknas i nuläget. Det finns även brister i kunskapen om vilka verksamheter som negativt påverkar vattenförekomsters möjlighet att uppnå god kemisk eller ekologisk status mest samt vilka åtgärder som kan få det mest positiva utfallet. Något som är av stor vikt för att kunna prioritera vilka verksamheter som bör omfattas av omprövning. Miljöanalys har påbörjat arbetet med att ta fram underlag för prioriteringsarbetet för omprövning av verksamheter enligt kap 9 MB (se även åtgärd 29 och 31). För att framgångsrikt uppnå resultat och en grund för adekvat prioritering krävs i sin tur ett gediget underlag. Kompetensen i sakfrågorna är utspridda på många verksamheter inom länsstyrelsen och därför behövs ett brett samarbete mellan berörda enheter. Ett första steg är att identifiera vilka enheter som är berörda, vad de kan bidra med och vilka resurser som krävs. Omprövning enligt MB kap 9 och 11 är resurskrävande och behöver därför införas i verksamhetsplaneringen med en tydlig målsättning baserad på behov och resurstillgång. Av resursskäl så kommer omprövning prioriteras enligt de krav på bästa tillgängliga teknik (Best Available Technology) som följer av industridirektivets införande. En viktig del för prioriteringen av omprövning enligt 9 kap och ett startskott för det fortsatta arbete är det projekt som påbörjats av mljöanalys och förväntas att slutföras i slutet av Det är nu angeläget att det slutförs och utvärderas. Tillståndspliktiga vattenverksamheter enligt kap 11 MB omfattas i nuläget inte av miljöanalys påbörjade projekt. 8 (25)

9 Åtgärd 29. Egenkontroll Huvudsaklig utförare: Länsstyrelsen Berörda enheter: Miljöskydd (ansvarig), Miljöanalys 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Att säkerställa att miljöfarliga verksamheter utför tillräcklig egenkontroll, kunna identifiera och åtgärda de utsläpp (den påverkan) som påverkar vattenförekomster, så att dessa inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god kemisk eller ekologisk status. Samtliga verksamhetsutövare är skyldiga att bedriva egenkontroll enligt miljöbalken. Detta innebär att en verksamhetsutövare skall bedriva egenkontroll för att upprätthålla miljöbalken inkluderat förordningar, föreskrifter och andra beslut som fattats med stöd av miljöbalken (lagkrav). En verksamhetsutövare måste därför identifiera vilka lagkrav som gäller för den verksamhet som bedrivs och därefter utföra den egenkontroll som krävs för att dessa ska innehållas. För att veta om samtliga lagkrav upprätthålls måste ofta en omfattande kontroll (mätningar) av omgivningspåverkan utföras. Antagligen har inga verksamhetsutövare anpassat sin egenkontroll till de krav som gäller enligt Vattenmyndigheternas beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Det kan antas att arbetet i de flesta fall inte ens inletts. Länsstyrelsen har under 2011 reviderat länets tre samordnade recipientkontrollprogram för att få en bättre bevakning av verksamheters samlade belastning på recipienten. Ett projekt har initierats i samarbete med enheterna för miljöanalys och miljöskydd. Projektet omfattar en genomgång av de verksamheter där länsstyrelsen har tillsynsansvar. Uppgifter om utsläppskontroll och recipientkontroll från miljörapporter och befintliga kontrollprogram sammanställs i samarbete med ansvarig handläggare. En översiktlig bristanalys görs av egenkontrollen för respektive verksamhet utifrån branschtypiska föroreningsmängder, datakvalitet samt behovet av att följa upp påverkan på och miljöeffekter i recipienten (yt- och grundvatten). Kontrollpunkter för utsläpps- och recipientkontroll sammanställs för samtliga verksamheter där mätpunkternas geografiska placering, parametrar och frekvenser, koppling till berörda avrinningsområden och vattenförekomster ingår. Torvtäkter omfattas inte av tillståndsplikt enligt 9 kap. MB men ingår ändå projektet. Likaså inkluderas verksamheter som har utsläpp till kommunala reningsverk (KARV). Täktverksamheter (undantaget torvtäkter) samt tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap. MB omfattas inte. Uppgifter om respektive verksamhet begränsas till löpande egenkontroll som var aktuell år I nuläget saknas resurser för att säkerställa att övriga verksamhetsutövare, d.v.s. (kommunala) tillsynsobjekt B+C och U objekt genomför nödvändig egenkontroll i enlighet med 9 (25)

10 åtgärdsuppdraget (se åtgärd 32). Denna fråga kräver massivt stöd och tillsynsvägledning riktat mot länets kommuner. Dessa verksamhetsutövare hanteras i ett senare skede. När inventeringen av egenkontrollen är genomförd måste nästa fas genomföras, d.v.s. att se till att de verksamhetsutövare för vilka egenkontrollen bedöms som otillräcklig anpassar egenkontroll till de krav som gäller enligt Vattenmyndigheternas beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattenkvaliteten. Detta arbete bedöms som mycket tidskrävande för länsstyrelsen som tillsyns- och tillsynsvägledningmyndighet. Efter detta steg tar nästa viktiga steg vid, d.v.s. att åtgärda de utsläpp (den påverkan) som riskerar att påverka vattenförekomster, så att dessa inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god kemisk eller ekologisk status. Detta kan kräva begränsning av verksamheter alternativt att verksamhetsutövare tvingas installera ny- eller kompletterande reningsutrustning. För att åstakomma detta krävs förmodligen att ansvariga tillsynsmyndigheter ställer krav vid riktade beslut, detta med stöd av miljöbalken. Är det redan prövade verksamheter krävs förmodligen omprövning av tillståndspliktiga verksamheter i enlighet med åtgärd 28. Även detta arbete bedöms som mycket tidskrävande för länsstyrelsen som tillsyns- och tillsynsvägledningsmyndighet Åtgärd 30. Länsstyrelsens plan och prioritering av områden och åtgärder Huvudsaklig utförare: Länsstyrelsen Berörda enheter: Samtliga 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Att ta fram en övergripande plan för Länsstyrelsen i Gävleborg för att säkerställa att länsstyrelsen i Gävleborg initierat åtgärder senast 22 dec 2012 enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Det finns idag en övergripande plan men prioriteringar av områden eller åtgärder saknas. Ett projekt för framtagande av genomförandeplan av Vattenmyndighetens åtgärdsprogram har startats. Projektet har ledningens stöd och det finns en styrgrupp bestående av strateg, avdelningschefer och enhetschefer. Projektet är i sin linda men planeras att genomföras under mars-oktober 2011 så att genomförandeplanen kan utgöra underlag för berörda enheters verksamhetsplan för år Projektet har också stöd i punkt 60 i regleringsbrev för Därmed ingår arbetet enligt vattenförvaltningsförordningen i Gävleborgs länsstyrelses övergripande verksamhetsplan för Inom projektet har kontaktpersoner hos berörda enheter utsetts för att samverka inom länsstyrelsen kring vattenrelaterade frågor med VMs åtgärdsprogram som utgångspunkt. 10 (25)

11 Projektet fokuserar på länsstyrelsens huvuduppdrag i VMs åtgärdsprogram d.v.s. åtgärd 1,28-31, samt de åtgärder där länsstyrelsen omnämns eller fyller en viktig funktion för genomförande (åtgärd: 2,3,7,12,14,15,17,18,19,20,32-37). Genomförandeplanen kommer att revideras årligen eller efter styrgruppens beslut Åtgärd 31. Prioritera förorenade områden Huvudsaklig utförare: Länsstyrelsen Berörda enheter: Miljöskydd (ansvarig), Miljöanalys 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Att minska påverkan från potentiellt förorenade områden genom identifiering, undersökning och åtgärder av områden som riskerar att påverka vattenförekomster som därför inte uppnår eller riskerar uppnå god kemisk eller ekologisk status. Idag inventeras och riskklassas industriella verksamheter som historiskt sett har visat sig kunna innebära risker för människa och miljö. De områden som sammantaget bedöms utgöra störst risk för människa och miljö prioriteras för vidare utredning och vid behov åtgärd. I bedömning och prioritering ingår bl.a. risken för påverkan på människors hälsa, värdefulla naturområden och vattenförekomsternas status. Exempel på utförda åtgärder där det funnits risk för såväl människors hälsa som vattenförekomster är avhjälpande åtgärder vid Steneborgskanalen, Gävle kommun (tungmetaller, PAH) samt Stugsundsudden i Söderhamns kommun (tungmetaller, PAH). I dagsläget pågår bl.a. utredningar som syftar till avhjälpande åtgärder som ska reducera dioxinkällor i kustnära områden. Vattendirektivet kommer även fortsättningsvis att utgöra ett av kriterierna för prioritering och åtgärder för föroreningsskadade områden. Under år 2011 och 2012 kommer äldre utredningar och undersökningar att skannas in och läggas upp i en databas. Det innebär att en större mängd utredningar med information om föroreningssituationen i länet kommer att samlas, bli sökbar och kunna läsas som pdf-filer. 11 (25)

12 4.2. er där länsstyrelsen berörs enligt åtgärdsprogrammet (2,3, 7, 12, 14, 15, 17, 18, 19, 20, 32-37). Här redovisas de åtgärder där länsstyrelsen omnämns direkt i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram eller där länsstyrelsen förväntas spela en stor roll bl.a. när det gäller tillsynsvägledning och rådgivning till kommuner Åtgärd 2. Föreskrifter/styrmedel för kväve och fosfor från avloppsreningsverk Huvudsaklig utförare: Naturvårdsverket Berörda enheter: Miljöskydd (ansvarig), Miljöanalys 2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Enligt åtgärdsprogrammet är det nödvändigt med en fortsatt reduktion av tillförsel av näringsämnen, framförallt fosfor, för att kunna uppnå god ekologisk status eller god ekologisk potential. Om föreskrifter och/eller andra styrmedel tas fram för att minska utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk till sådana ytvattenförekomster där god ekologisk status inte uppnås, eller riskerar att inte uppnås, skulle det enligt åtgärdsprogrammet till exempel vara möjligt att reglera följande: Kemikaliedosering Efterfällning Installation av filter Efterpolering i våtmark Minskat flöde av ovidkommande vatten Minskad bräddning genom ökad magasinering av flödestoppar Rening av bräddat vatten I dagsläget saknas sådana styrmedel/föreskrifter som nämns i åtgärd 2. Naturvårdsverket arbetar i med att ta fram en ny föreskrift som ersätter föreskrifterna SNFS 1994:7 (Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) och SNFS 1990:14 (Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse). Det är svårt att säga om den nya föreskriften i praktiken kommer att minska utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverken. Bakgrunden och syftet med den nya föreskriften är inte heller densamma som de exempel på möjligheter till regleringar av det som nämns i 12 (25)

13 åtgärdsprogrammet (d.v.s. kemikaliedosering, minskat flöde av ovidkommande vatten, rening av bräddat vatten och så vidare). Av EG-domstolens dom i mål C behöver inte reningsverk inom Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt ha någon extra rening av kväve. Bakgrunden till detta är att Sverige har bedömt att den del av Sveriges kuststräcka som Gävleborgs län tillhör inte är känsligt med avseende på kväve. Eventuellt kan därför denna del av åtgärd 2 bli inaktuell för Gävleborgs läns del. Huvudsaklig utförare av denna åtgärd är Naturvårdsverket, varför ett arbete med denna åtgärd bör initieras av denna myndighet. Länsstyrelsen kan efter detta delta i arbetet genom att exempelvis bidra med underlag eller svara på remisser Åtgärd 3. Föreskrifter/styrmedel för kväve och fosfor från enskilda avlopp Huvudsaklig utförare: Naturvårdsverket Berörda enheter: Miljöskydd (ansvarig), miljöanalys 3. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Minska förekomsten av övergödande ämnen från enskilda avlopp till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Ansvaret för dessa frågor är nyligen överflyttat från Naturvårdsverket till Havs- och vattenmyndigheten. Föreskrifter och styrmedel för att reducera utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avlopp bör revideras och/eller utvecklas vid behov. Länsstyrelsen ska hålla sig uppdaterad på området och finnas tillgänglig för Havs- och vattenmyndigheten när behov uppstår om samråd kring nya och ändrade föreskrifter, styrmedel eller liknande för att minska utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp till vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status Åtgärd 7. Underlag för anpassad kalkningsplan Huvudsaklig utförare: Naturvårdsverket Berörda enheter: Miljöanalys (ansvarig) 13 (25)

14 7. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning. En nationell kalkningsplan ska tas fram för att prioritera kalkning av vattenförekomster för att motverka och minska effekterna av antropogen försurning och uppnå opåverkade ph-nivåer i vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att uppnå god status. Sedan 1 Juli 2011 har Havs- och vattenmyndigheten ett nationellt ansvar för kalkningen (tidigare var Naturvårdsverket ansvarig). En nationell kalkningsplan för har tagits fram och i länsstyrelsen i Gävleborgs län finns det en regional kalkningsplan för de områden där det pågår kalkningsåtgärder. Länsstyrelsen kommer att leverera kompletterande uppgifter under 2011 till Havs- och Vattenmyndigheten för de områden där det råder kalkningsuppehåll. Uppföljning av miljötillståndet när det gäller försurning görs fortlöpande genom kalkeffektuppföljning där vattenkemiska och biologiska parametrar provtas regelbundet. Vattenkemi evalueras även enligt MAGIC-modellen där data från vattenkemiska analyser jämförs med opåverkade vattendrag av liknande karaktär för att utröna om provet avviker från naturliga förhållanden och uppvisar försurningspåverkan. Inventeringar och utvärderingar visar att sjöar i länet återhämtar sig från försurning dels p.g.a. av minskad antropogen försurning men också tack vare kalkningsinsatser. Samtliga målsjöar och ca en tredjedel av målvattendrag inom åtgärdsområden för kalkning uppnådde uppställda ph. I slutet av 2010 var 23 områden aktiva för kalkning medan 40 områden hade vilande kalkning. Länsstyrelsen i Gävleborg har levererat underlag till den nationella kalkningsplanen i form av en regional kalkningssplan. Den nationella kalkningsplanen blev färdigställd i juni Den regionala planen ska dock kompletteras något och färdigställas helt under Åtgärd 12. Underlag om grundvatten som påverkar ekosystem Huvudsaklig utförare: Sveriges geologiska undersökning Berörda enheter: Miljöanalys (ansvarig), Miljöskydd, Naturvårdsenheten 12. Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 14 (25)

15 Åtgärden syftar till att ta fram underlag för grundvatten som påverkar terrestra eller akvatiska ekosystem där vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar uppnå god status prioriteras. Det finns för närvarande en nationell grupp, där bl.a. SGU ingår, som arbetar med grundvattenberoende ekosystem. Gruppen har initierat ett projekt för att ta fram riktlinjer för bedömning av påverkan på grundvattenberoende ekosystem. För närvarande ligger ett uppdrag på en konsult att utforma en matris för bedömning/klassning av hur känsliga naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000 är för förändringar i grundvattennivåer. I nuläget sker inget arbete hos länsstyrelsen Gävleborg med särskild inriktning mot grundvattenberoende ekosystem. Arbete som sker på länsstyrelsen är fokuserat på kartläggning och analys av grund- och ytvattenförekomster. Vissa vattentäkter där grundvatten står i kontakt med ytvatten omfattas av en risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattentäkter. I nuläget avvaktar länsstyrelsen besked från SGU och Havs- och Vattenmyndigheten och håller fortsatt kontakt via kontinuerliga möten med den nationella gruppen Åtgärd 14. Utveckla kunskapsunderlag och råd för samhällsplaneringen i införandet av MKN Huvudsaklig utförare: Boverket Berörda enheter: Samhällsutvecklingsenheten (ansvarig), Miljöskydd, Miljöanalys, Naturvårdsenheten, Kulturmiljö och folkhälsa 14. Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförande av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Att ta fram kunskapsunderlag samt råd och anvisningar i den svenska samhällsplaneringen för att stödja genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, samt att föra ut kunskap till verksamma inom samhällsplanering. Länsstyrelsen granskar kommunernas detalj- och översiktsplaner utifrån fem statliga intressen. Att de fastslagna miljökvalitetsnormerna inte överskrids är en av länsstyrelsens statliga ingripandegrunder. Idag sker granskningen av detalj- och översiktsplaner med begränsad kunskap då kompetensen från exempelvis miljöanalysenheten inte deltar fortlöpande i planarbetet. Som planhandläggare på länsstyrelsen eller planförfattare på kommun finns alltid ett behov av att enkelt kunna läsa till sig kunskap för att både få en övergripande och delvis fördjupad bild av ett brett utbud av sektorsområden, i det här fallet vattenmiljöfrågor. Detta för att kunna väga samman olika intressen och på så sätt genomföra en långsiktigt hållbar samhällsplanering. Vid framtagande av nationella kunskapsunderlag skapas även en gemensam bild nationellt över vad som förväntas av den enskilde planerarens arbete. Denna kunskap är viktig för att kunna övertyga beslutsfattare om vad som krävs för ett 15 (25)

16 långsiktigt hållbart byggande. Idag finns också ett behov av att kunskapsutveckla sakkunniga till att kunna omsätta sin kunskap om exempelvis vattenmiljöarbete till samhällsplaneringen. Framtagandet av kunskapsunderlag samt råd och anvisningar bör ske på nationell nivå. Därefter måste länsstyrelsen se till att i sin granskning av detalj- och översiktsplaner få stöd från övriga enheter som sakkunniga, förslagsvis genom utsedd kontaktperson, se även åtgärd 36. Ett arbete bör sedan starta med att vidareutbilda utsedda kontaktpersoner och planhandläggarna på samhällsutvecklingsenheten. Samarbete över enhetsgränserna krävs för att MKN ska få genomslagskraft i kommunernas samhällsplanering Åtgärd 15. Rådgivning till jordbruksföretag Huvudsaklig utförare: Statens jordbruksverk Berörda enheter: Landsbygd och tillväxt (ansvarig), Jordbrukarstödsenheten, Miljöanalys 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Rådgivning till jordbruksföretag prioriteras i de avrinningsområden där det föreligger risk för att vattenförekomster inte uppnår god ekologisk eller kemisk status. Länsstyrelsen har genom Greppa Näringen inriktat rådgivninginsatserna starkt mot tre utpekade områden i Gävleborg som har högsta risken för näringsläckage och dålig vattenkvalitet. Länsstyrelsen fortsätter att inom arbeta med rådgivning inom ramen för Greppa Näringen för att minska näringsläckage till recipienter. För övrigt så ser samarbetet mellan Statens Jordbruksverk och länsstyrelsen bra ut Åtgärd 17. Minska risker med användning av växtskyddsmedel Huvudsaklig utförare: Statens jordbruksverk och länsstyrelsen Berörda enheter: Landsbygd och tillväxt, Miljöanalys 17. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 16 (25)

17 Länsstyrelsen prioriterar insatser i samråd med andra myndigheter för att minska användningen av växtskyddsmedel i de områden där det finns risk att inte god eller ekologisk status uppnås. Länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg samverkar i ett trädgårdsprojekt som bland annat syftar till att öka antalet företag inom trädgårdsnäringen som odlar ekologiskt. Fem kursdagar har genomförts med sammanlagt 59 deltagare. Årets kurser har tagit upp bärodling samt ekonomi i frilandsodling, växtnäring/växtskydd med fokus på kål och lagring av grönsaker. Dessutom har 27 rådgivningsbesök genomförts. Projektet har presenterats i tidningarna Landsbygds Nytt och Ekobruk Norr som även innehåller artiklar om ekologisk produktion. Länsstyrelsens rådgivningsprojekt för växtodlingsfrågor har arbetat med följande miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, giftfri miljö samt begränsad klimatpåverkan. Aktiviteter inom ekologisk odling är verktyg för att nå dessa miljömål: Under året genomfördes totalt sex kurser inom målområdena ekologisk produktion, tvärvillkor och giftfri miljö, två fältvandringar, ca: 25 telefonrådgivningar och 37 enskilda rådgivningar samt några artiklar har skrivits till Ekobruk Norr och Landsbygdsnytt. Mer än 400 personer har kontaktats, träffats och därtill fortbildats genom olika genomförda aktiviteter. De flesta av de enskilda rådgivnings- och gårdsbesöken berörde växtnäringsbalanser, gödselplaner och omläggningsplaner till ekologisk produktion med tanke på marknadens ökande efterfrågan. Växtföljder är ett ämne som behöver ökat fokus. Uppföljningsaktiviteter inom tvärvillkor är även angelägna. Behörighetsutbildningar för bekämpningsmedel har genomförts enligt plan, vilket innebär en grundkurs och tre repetitionskurser. Rådgivningen och genomförande av nämnda miljökvalitetsmål riktar sig mot samtliga områden, inte bara för områden där risk föreligger att god status inte uppnås i vattenförekomster. Länsstyrelsen har även analyserat förekomsten av växtskyddsmedel för att få en uppfattning om spridningen av dessa i yt- och grundvatten inom ansvarsområdet. Länsstyrelsens rådgivning för en minskad användning av växtskyddsmedel fortsätter för samtliga områden (inte bara vattenförekomster i risk) utifrån ovan nämnda miljökvalitetsmål. Länsstyrelsens kartläggning och analys av vattenförekomster (yt- och grundvatten) fortsätter under förutsättning att Havs- och vattenmyndigheten fortsättningsvis tilldelar medel för beredningssekretariatets verifieringsinsatser Åtgärd 18. Åtgärdsprioritering för vandringshinder, fysiska ingrepp mm. Huvudsaklig utförare: Kammarkollegiet Berörda enheter: Miljöanalys (ansvarig), Miljöskydd (ansvarig), Naturvårdsenheten, Rättsenheten, Kulturmiljö och folkhälsa, Landsbygd och tillväxt 17 (25)

18 18. Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential. Framtagande av underlag för var det finns vandringshinder, regleringar som behöver åtgärdas/förbättras (omprövning, se åtgärd 28) för vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att uppnå god status. Nuvarande kunskapsunderlag utgörs bland annat av OX-projektet (omprövningar i x-län), dnr Inom ramen för detta projekt har ett 20-tal prioriterade kraftverk/dammar pekats ut där vattenhushållningsbestämmelserna bör omprövas för att bättre tillgodose allmänna intressen som t.ex. naturvårds- och fiskeintressen. Övrigt kunskapsunderlag utgörs också av rapporten: 2010:3 Når fisken sina reproduktionsområden i Gävleborgs kustmynnande vattendrag? Denna rapport togs fram som en uppföljning av det regionala miljömålet 10:3 År 2010 ska hotade arter och fiskstammar kunna nå lämpliga reproduktionsområden i 90% av alla kustmynnande vattendrag med vattenföring året runt Länsstyrelsen i Gävleborg har i nuläget inga resurser för det arbete som krävs för att ta fram ytterligare underlag för och bedriva omprövning av gamla domar. Kammarkollegiet, som är den huvudsakliga utföraren av omprövningar, har fram till i dag inte varit i kontakt med länsstyrelsen med några förfrågningar om underlag, samråd, bakgrundsdata eller annan information Åtgärd 19. Riktlinjer för övervakning i samband med olyckor Huvudsaklig utförare: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Berörda enheter: Krisberedskapsverksamhet (ansvarig), Miljöskydd, Miljöanalys, Samhällsutvecklingsenheten 19. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status. Att utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status. Idag saknas tydliga riktlinjer för undersökande övervakning i samband med olyckor. Vid olycka rapporterar räddningstjänsten till miljökontoren så snabbt de kan om de befarar att det finns risk för skador i miljön. Samarbetet skiftar mellan olika 18 (25)

19 räddningstjänstorganisationer, men i Norrhälsingeräddningstjänst finns ett väletablerat samarbete då de ligger under samma nämnd som Miljökontoret. Denna relation finns inte över hela länet utan är ur ett länsperspektiv unik. Det kan konstateras att det ibland begås fel, sett ur ett miljöperspektiv, på grund av okunskap när det gäller räddningsaktioner som kan påverka miljön. Det finns en osäkerhet hos både räddningstjänst och miljökontor i hur man på bästa sätt bör agera vid olyckor som innebär miljörisk. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har huvudansvar för åtgärder och förväntas kontakta berörda myndigheter däribland länsstyrelserna för samverkan kring åtgärder i samband med olyckor. I avvaktan så håller enheten för krisberedskap fortlöpande kontakt med räddningstjänst och miljökontor via etablerade kontaktvägar. Eventuellt kan arbetet påbörjas i länet med kartläggning över riskobjekt (ex. lagerförda jordbrukskemikalier, transport av farligt gods). Utredning av hur man hanterar släckvatten ger utökat kunskapsunderlag för hur föroreningar sprids Åtgärd 20. Underlag för kulturhistoriskt värdefulla vattenmiljöer Huvudsaklig utförare: Riksantikvarieämbetet Berörda enheter: Kulturmiljö och folkhälsa (ansvarig), Samhällsutvecklingsenheten, Miljöanalys, Naturvårdsenheten 20. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Att ta fram en länsomfattande underlag om kulturhistoriskt värdefulla miljöer i anslutning till sjöar och vattendrag. I Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinformationssystem (FMIS) samt i Skogsstyrelsens register Skogens pärlor finns information om kända och registrerade fornoch kulturlämningar. Systematiska fornminnesinventeringar genomförs inte längre i RAÄ: regi. Projektet Skog- och Historia som innebar inventering av lämningar i skogsmark upphörde 2007 ( ). Sjöar och vattendrag har inte inventerats systematiskt i länet överhuvud taget med något undantag (Mellanljusnan) varför kunskapsbristen rörande vattenanknutna kulturlämningar är omfattande. För att få goda beslutsunderlag är inventeringar nödvändiga. Förslagsvis bör riktade inventeringar göras av vattendrag som skall bli föremål för åtgärder i enlighet med vattendirektivet. Ansvarig i länet bör vara Länsstyrelsen. Medel bör om möjligt reserveras för inventeringar i 19 (25)

20 de årliga anslag som tilldelas länsstyrelsen av RAÄ (Anslaget 7:2, Bidrag till kulturmiljövård). Annars måste annan finansiering sökas. En konkretisering av vilka vattendrag i länet som skall komma i fråga för åtgärder måste tas fram enligt ovan Åtgärd 32. Tillsyn av verksamheter och förorenade områden Huvudsaklig utförare: Kommuner Berörda enheter: Miljöskydd (ansvarig), Miljöanalys 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Att minska påverkan från potentiellt förorenade områden genom identifiering, undersökning och åtgärder av områden som riskerar att påverka vattenförekomster som därför inte uppnår eller riskerar uppnå god kemisk eller ekologisk status. Den kommunala tillsynen domineras idag av de saneringar som utförs till följd av exploatering eller förändrad markanvändning. Intresset av exploatering för bostadsändamål finns i huvudsak i vattennära områden. Flera kommuner har även tagit på sig ett huvudmannaskap för eller bedriver ett aktivt tillsynsarbete mot områden som återfinns bland länets 30 mest prioriterade områden. Länsstyrelsen har en tillsynsvägledande roll gentemot kommunerna angående förorenad mark. Information om potentiellt förorenade områden vidarebefordras till kommunerna från länsstyrelsen. De områden som sammantaget bedöms utgöra störst risk för människa och miljö kommer att prioriteras för vidare utredning och vid behov åtgärd. I bedömning och prioritering ingår bl.a. risken för påverkan på människors hälsa, värdefulla naturområden och vattenförekomsternas status och MKN. I dagsläget pågår bl.a. utredningar som syftar till avhjälpandeåtgärder som ska reducera dioxinkällor i kustnära områden. Kommunerna är ofta delaktiga i de åtgärder som genomförs Åtgärd 33. Hög skyddsnivå för enskilda avlopp Huvudsaklig utförare: Kommuner Berörda enheter: Miljöskydd (ansvarig), Miljöanalys 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 20 (25)

21 Att minska utsläpp av övergödande ämnen från enskilda avlopp till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. I dagsläget finns naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) enligt vilken tillstånds- eller tillsynsmyndigheten (kommunerna) ska ställa krav vid bedömning av hushållens avloppsanordningar och hantering av avloppsfraktioner. Kommunerna ska, som tillstånds- och tillsynsmyndighet, ställa krav på att enskilda avloppsanordningar ska anläggas enligt hög skyddsnivå, i de fall naturgivna förutsättningar och andra förutsättningar för området i fråga kräver det. Länsstyrelsen ska ge kommunerna kunskap om vilka vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Länsstyrelsen ska genom tillsynsvägledande insatser bistå kommunerna i arbetet med enskilda avlopp Åtgärd 34. Inrättande av vattenskyddsområden Huvudsaklig utförare: Kommuner Berörda enheter: Miljöskydd (ansvarig), Miljöanalys 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Syftet med att inrätta ett nytt vattenskyddsområde är att ge vattentäkter ett tillräckligt skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde stärks skyddet för vattenförekomsten. Även vattenförekomstens planmässiga betydelse tydliggörs och vad som gäller utifrån Miljöbalken förtydligas. Se även åtgärd 37. Det finns behov av att uppdatera, revidera och upprätta många vattenskyddsområden, detta i linje med vattenförvaltningsarbetet. Det är alltid vattentäktens huvudman som ansöker hos länsstyrelsen om att fastställa vattenskyddsområde. Bildande av kommunala VA-bolag har gjort att arbetet med att revidera vattenskyddsområden tillfälligt har stannat upp, exempelvis har Gästrike Vatten sagt att de måste se över vattenförsörjningen för hela sin region (Gävle, Ockelbo, Hofors och Älvkarleby) innan de börjar revidera. Helsinge Vatten bildades 2009 för Bollnäs och Ovanåkers kommuner. Sandvikens kommun kommer under 2011 att komma in med 7 ansökningar om revidering av vattenskyddsområden. 21 (25)

22 Arbetet går sakta framåt. Kommunerna är medvetna om att vissa skyddsområden/föreskrifter behöver revideras men de saknar ofta den tid som krävs för att arbeta med frågorna. Länsstyrelsen har genom utskick av enkäter påtalat att arbetet är viktigt. Eftersom kommunerna ansöker om fastställande hos länsstyrelsen har länsstyrelsen begränsad möjlighet att påverka arbetet Åtgärd 35. Ej kommunala vattentäkters status och skydd Huvudsaklig utförare: Kommuner Berörda enheter: Miljöskydd (ansvarig), Miljöanalys 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk och kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Syftet med att inrätta ett nytt vattenskyddsområde är att ge vattentäkter ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde stärks skyddet för vattenförekomsten, vattenförekomstens planmässiga betydelse tydliggörs och vad som gäller utifrån Miljöbalken förtydligas. Det finns omkring 20 vattentäkter i Gävleborgs län som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag som saknar skydd genom skyddsområde eller skyddsföreskrifter. Dessa vattentäkter är dock relativt små (försörjer få personer/litet vattenuttag). Det är alltid vattentäktens huvudman som ansöker hos länsstyrelsen om att fastställa vattenskyddsområde. Bildande av kommunala VA-bolag har gjort att arbetet med att revidera vattenskyddsområden tillfälligt har stannat upp, exempelvis har Gästrike Vatten sagt att de måste se över vattenförsörjningen för hela sin region (Gävle, Ockelbo, Hofors och Älvkarleby) innan de börjar revidera. Helsinge Vatten bildades 2009 för Bollnäs och Ovanåkers kommuner. Kommunerna är medvetna om att skyddsområden/föreskrifter saknas för många vattentäkter. Kommunerna saknar ofta den tid som krävs för att arbeta med frågorna. Länsstyrelsen har genom utskick av enkäter påtalat att arbetet är viktigt. Eftersom kommunerna ansöker om fastställande av vattenskyddsområden hos länsstyrelsen som således har begränsad möjlighet att påverka arbetet Åtgärd 36. Utveckla planläggning och prövning Huvudsaklig utförare: Kommuner 22 (25)