Importbarometern 2014:2 Tema: Hållbarhet och CSR-frågor

Transkript

1 Importbarometern 2014:2 Tema: Hållbarhet och CSR-frågor December 2014 HUI Research på uppdrag av Svensk Handel

2 Innehåll Avsnitt Sida Om undersökningen 3 Importindikatorn 3 Hållbar konsumtion och CSR-frågor 7 Appendix 19 Bakgrundsinformation 21 1

3 Om undersökningen Bland Svensk Handels medlemmar finns omkring registrerade importörer. Frågor som rör import är därför av största intresse för Svensk Handel och dess medlemsföretag. Importbarometern bygger på svar från vd:ar, ägare och ekonomichefer från totalt 225 importerande medlemsföretag hos Svensk Handel. Enkäten skickades ut till totalt 1296 företag, vilket ger en svarsfrekvens på 17,4 procent. Bland de svarande företagen finns samtliga större delbranscher representerade. De svarande företagen finns även representerade i alla storleksklasser i termer av omsättning och antal anställda, med en något större andel företag som har 0-9 respektive anställda, vilket stämmer väl överens med storleksfördelningen i den totala populationen. Importbarometern ges ut två gånger per år och följer konjunkturläget inom importsektorn och förutsättningarna för branschens aktörer. Importbarometern är ett Svensk Handel-initiativ som syftar till att lyfta fram importens betydelse för Sverige och tillvarata företagens intresse i frågor som är viktiga för alla svenska importörer. Importbarometern tas fram i samarbete med HUI Research, som står för insamling och bearbetning av data. Dataunderlaget har samlats in via en webbenkät mellan den 30 oktober och 26 november

4 Importindikatorn 2014:2 Högsta optimismen på över ett år bland svenska importföretag Hur tror du att företagets import kommer att utvecklas över de närmaste 12 månaderna? 52% 5 51,1% Stark inhemsk efterfrågan Optimismen fortsätter att stiga bland svenska importföretag. I november månads mätning var optimismen på den högsta nivå som uppmätts sedan mätningarna startade i februari Importindikatorn landar på 51,1 procent, vilket innebär att andelen optimister är 51,1 procent-enheter högre än andelen pessimister. 48% 46% 44% 42% 47,8% 46,3% 43,6% 43,5% feb sep nov feb nov Svensk import har ökat starkt under den senaste tiden. Under årets första tre kvartal (jan-okt) ökade importen av varor med 4,0 procent, jämfört med samma period Den inhemska efterfrågan i Sverige har varit förhållandevis stark, jämfört med efterfrågan i många andra länder. Både hushållens konsumtion och importen har utvecklats starkt, medan exporten istället fortsätter att hanka sig fram med svaga tillväxttal. Trots en försvagning av kronan under de senaste månaderna har importföretagen således positiva förväntningar på importen under de kommande 12 månaderna. * Se Appendix för mer information om hur Importindikatorn tolkas och beräknas. 3

5 Importindikatorn per delbransch Störst optimism bland importörer av maskiner och industriförnödenheter Hur tror du att företagets import kommer att utvecklas över de närmaste 12 månaderna? 7 65% 6 55% 5 45% 4 35% 3 25% feb sep nov feb nov ,1% 54,8% 36, På delbranschnivå är optimismen störst bland importörer av maskiner och industri-förnödenheter, följt av järn- och bygg-importörerna. Järn- och byggimportörerna backar något jämfört med i början av året, men ligger alltjämt på höga nivåer. Svenska hushålls intresse för järn- och byggvaror, möbler och hem-inredning har varit starkt under året, vilket sannolikt hänger ihop med den fortsatt höga omsättningen på bostadsmarknaden. Även om importörerna av kläder och hemtextil fortfarande ligger på något lägre nivåer än övriga två delbranscher, har optimismen stigit även för dessa. Efter två svaga år har försäljningen av kläder i detaljhandeln haft bättre fart i år. Hittills i år (jan-okt) har klädhandeln ökat med 2,9 procent jämfört med samma period Järn & bygg (även VVS, trävaror, m.m.) Kläder, hemtextil Maskiner och industriförnödenheter 4

6 Mörkt på jobbfronten Få företag har planer på att öka personalstyrkan 9, 8,5% 8, 7,5% 7, ,5% 7,7% 7,8% ,2% 7,1% Trots att optimismen bland importföretagen uppvisar den högsta nivån sedan Importindikatorn startade, visar enkätsvaren samtidigt att företagen ser mörkare än tidigare på sysselsättningsutvecklingen inom branschen. Andelen företag som tror att de kommer att nyanställa personal för importfrågor är endast 7,1 procentenheter högre än andelen som tror på minskad personalstyrka. Detta är den lägsta nivån sedan mätningarna började i februari Att företagen nu trots ett starkare konjunkturläge och en import som stigit under året är mindre optimistiska vad gäller utvecklingen av antal anställda förklaras sannolikt av de rödgrönas förslag om att ta bort de lägre arbetsgivaravgifterna för unga. En höjning av arbetsgivaravgifterna för unga påverkar handelsföretagens anställningsplaner negativt då en stor andel av de som jobbar inom handeln är unga under 26 år. När enkäten genomfördes var det nuvarande läget, där Alliansens budget istället gått igenom, ännu inte känt Totala näringslivet Detaljhandeln Importföretagens sysselsättningsplaner visar således samma mönster som detaljhandelsföretagen i stort enligt Konjunkturinstitutets barometerindikator (längst ned till vänster). Diagrammet visar företagens syn på Antal anställda (förväntningar). Källa: Konjunkturinstitutet 5

7 Något kortare leveranstider En något lägre andel upplever att leveranstiderna ökat Hur upplever ni leveranstiderna (på importerade varor) för närvarande jämfört med hur de varit under det senaste året? 15% 1 5% 11,4% 17,4% 16, 15,6% Vad gäller leveranstiderna i utrikeshandeln är importföretagens bild att de har blivit något kortare, även om läget bedöms vara förhållandevis oförändrat jämfört med under de senaste 12 månaderna. Andelen företag som anser att leveranstiderna blivit längre på senare tid är 15,6 procent högre än andelen som upplever att de förkortats. Det är således en viss minskning sedan februari i år, men ligger i stort sett på samma nivå som tidigare. -5% -0,3% feb sep nov feb nov

8 Hållbarhet och CSR-frågor Att möta framtidens krav på hållbar konsumtion är en nyckelfråga för handeln. Särskilt produktionen bjuder på utmaningar vad gäller företagets sociala ansvar, CSR (Corporate Social Responsibility). Varorna ska inte bara hålla måttet vad gäller kvalitet och prestanda, de ska också ha producerats på ett etiskt och miljömässigt bra sätt. Importföretagen har sedan många år använt särskilda avtal med leverantörena, s k uppförandekoder (Code of Conduct), som redskap för att arbeta med CSR. Uppförandekoderna baseras ofta på FN:s konvention om mänskliga rättigheter och andra internationella standarder och antagna principer för arbetsrätt och företagens ansvar. I följande avsnitt redovisas importföretagens enkätsvar i frågor om produktion och CSR, kopplat till deras importverksamhet. 7

9 1 av 3 har särskild CSR-ansvarig Något vanligare bland importörer av kläder, hemtextil Finns det någon anställd i ert företag som är speciellt ansvarig för hållbarhets-/csr-frågor? 65% 35% Ja Nej Drygt vart tredje importföretag 35 procent uppger att de har en anställd i företaget som är särskilt ansvarig för hållbarhets-/csr-frågor. På delbranschnivå är det något vanligare bland importörer av kläder och hemtextil att ha en särskild CSRansvarig. Där är andelen som har detta 36 procent, att jämföra med 34 respektive 33 procent för maskiner och industriförnöden-heter respektive järn och bygg % 64% 66% 33% 36% 34% Järn & bygg (även VVS, trävaror, m.m.) Kläder, hemtextil Maskiner och industriförnödenheter Ja Nej 8

10 33% har en uppförandekod Vanligare med uppförandekod där det finns CSR-ansvarig Har företaget en uppförandekod/code of Conduct som leverantörer ombeds skriva på? 6% En tredjedel av företagen 33 procent exakt har en uppförandekod som leverantörer ombeds skriva på. Ungefär två tredjedelar av de företag som har en särskild CSR-ansvarig anställd har även en uppförandekod. 61% 33% Ja Nej Vet ej Omvänt har drygt 70 procent av de företag som använder sig av en uppförandekod även en CSR-ansvarig på företaget, övriga har inte det. 9

11 Uppförandekoder vanligare bland klädimportörer och större företag 40 procent av klädföretagen respektive 59 procent av de största företagen ber leverantörerna underteckna en uppförandekod Har företaget en uppförandekod/code of Conduct som leverantörer ombeds skriva på? Har företaget en uppförandekod/code of Conduct som leverantörer ombeds skriva på? % 7 3% 4 52% 8% 36% 61% 2% % 11% 7% 67% 68% 64% 59% 37% 27% 29% 32% 7% 2% 4% 5% Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej 10

12 Två tredjedelar kontrollerar att uppförandekod följs Egna besök vanligaste uppföljningsmetoden Kontrollerar ni att leverantören följer uppförandekoden? Flera svarsalternativ möjliga % 18% 16% 35% Omkring två tredjedelar av dem som har en uppförandekod kontrollerar på ett eller flera sätt att denna följs av leverantören. Det enskilt vanligaste sättet att kontrollera detta är genom egna besök, vilket 55 procent uppger att de använder som kontrollverktyg. Omkring 18 procent använder sig av opartiska kontrollföretag, medan cirka 16 procent uppger att de ingår i ett nätverk som sköter kontrollerna åt företaget. Ja, via egna besök Ja, med hjälp av opartiska kontrollföretag Ja, med hjälp av ett nätverk där vi ingår Nej, vi kontrollerar inte/har inte börjat kontrollera än 11

13 Få leverantörsbyten på senare år Men motsatt trend bland kläd/textilföretag Byter ni generellt leverantör oftare eller mer sällan nu jämfört med för fem år sedan? Flitigare samarbete med leverantörer kring uppförandekoder antas leda till längre relationer med dessa leverantörer och färre byten % 19% 12% Oftare Oförändrat Mer sällan Oftare Oförändrat Mer sällan Omkring en femtedel av företagen uppger att de byter leverantör något mer sällan än tidigare. Men för merparten - 69 procent har det inte skett någon större förändring vad gäller längden på samarbetet med leverantörerna: de byter leverantör lika ofta nu jämfört med för fem år sedan. Ca 1 av 8 företag (12 procent) byter leverantör oftare nu än vad de gjorde för fem år sedan % 73% Järn & bygg (även VVS, trävaror, m.m.) 56% 24% Kläder, hemtextil 5% 73% 23% Maskiner och industriförnödenheter Oftare Oförändrat Mer sällan På delbranschnivå kan dock noteras att en övervägande andel av järn- och byggföretagen respektive importörerna av maskiner och industriförnödenheter uppger att de byter leverantör mer sällan nuförtiden. Nära hälften av klädimportörerna har bytt frekvens i hur ofta de byter leverantör, omkring vart fjärde företag byter leverantör oftare, medan omkring vart femte istället byter mer sällan. 12

14 Förbättrade arbetsförhållanden i flera vanliga importländer Tydligast förbättringar i Kina och Taiwan Upplever ni att arbetsförhållandena hos leverantörer i följande länder utanför EU har förändrats under de senaste 3-5 åren? % 59% 67% 32% 54% 46% 28% 72% 15% 85% 3% 2% Indien Kina Taiwan Turkiet USA Förbättrats Oförändrat Försämrat Omkring två tredjedelar av de företag som importerar från Kina upplever att arbetsförhållandena i landet har förbättrats jämfört med för 3-5 år sedan. Även i Taiwan upplever en stor andel, nära hälften av företagen, att det skett förbättringar i arbetsförhållandena under de senaste 3-5 åren. I Indien respektive Turkiet upplever omkring vart tredje företag att arbetsförhållandena förbättrats. I Turkiet ligger arbetsförhållandena sedan tidigare på en bättre nivå än i exempelvis Kina och Taiwan, vilket kan förklara varför andelen företag som upplever att det skett en förändring relativt sett ändå är lägre. Detsamma gäller i ännu högre utsträckning USA. Överlag är andelen företag som upplever att arbetsförhållandena har försämrats i något land ytterst låg, endast 3 respektive 2 procent uppger detta med avseende på Indien respektive Kina. Diagrammet till vänster visar de importländer för vilka minst 25 företag besvarat frågan om arbetsförhållanden. 13

15 Drygt hälften av företagen ställer CSR-krav även vid köp inom EU Något fler ställer krav vid inköp från Tyskland och Polen Ställer ni även CSR-relaterade krav gentemot leverantörer i följande länder inom EU? % 66% Drygt hälften av importföretagen ställer CSR-relaterade krav vid inköp från ett annat EU-land, övriga 49 procent uppger att de aldrig ställer denna typ av krav vid handel inom EU. Diagrammet till vänster visar svaren för de företag som åtminstone i några fall/ibland ställer CSR-relaterade krav vid inköp från ett annat EU-land, det vill säga cirka 51 procent av företagen. Bland dessa uppger 67 procent av de som handlar med Polen att de ställer CSR-relaterade krav. Motsvarande siffra för Tyskland är 66 procent. Polen och Tyskland är därmed de länder inom EU där det är något vanligare att ställa CSR-relaterade krav. Överlag är det dock ungefär lika vanligt förekommande bland merparten av EUländerna. Ja Nej 14

16 Kemikalier väcker flest frågor När importföretagen får frågor från kunder handlar det mest om kemikalier, barnarbete och råvarornas eller materialens ursprung Vilka CSR-relaterade frågor ställer era kunder? Flera svarsalternativ möjliga. Kemikalier i produkter Barnarbete Vi får inga frågor Information om ursprung (råvaror/material) Transporter Arbetarnas löner i producentländer Djurskydd/djurvälfärd Arbetarnas möjligheter att bilda fackföreningar Politiska oroligheter 4% 9% 11% 17% 36% 43% 42% 47% Bland de CSR-områden som importföretagen oftast får frågor om hamnar kemikalier i produkter respektive barnarbete högst upp i listan. 47 respektive 43 procent av företagen uppger att dessa är vanligast. Information om ursprung är också ett av de vanligaste CSR-områden som företagen får frågor kring. Endast omkring vart tionde företag uppger att de får frågor om djurskydd/djurvälfärd. En stor andel av företagen 42 procent uppger att de inte får några CSRrelaterade frågor överhuvudtaget

17 Visst intresse finns för att flytta tillverkningen närmare Hur ser ni på tillverkning inom EU jämfört med utanför unionen? % Har nyligen/vill gärna flytta mer produktion till länder inom EU 69% 7% Har nyligen/vill gärna flytta mer produktion till länder utanför EU 28% 17% 14% 12% Järn & bygg (även VVS, trävaror, m.m.) 6 Kläder, hemtextil 75% Ingen åsikt/neutral 16% 2% 82% Maskiner och industriförnödenheter Har nyligen/vill gärna flytta mer produktion till länder inom EU Har nyligen/vill gärna flytta mer produktion till länder utanför EU Ingen åsikt/neutral I hållbarhetssammanhang lyfts ofta närproducerat fram som mer önskvärt. Nära vart femte importföretag 18 procent uppger att de på senare tid har flyttat/vill flytta mer produktion till länder inom EU. Endast 7 procent uppger det motsatta, att de på senare tid har flyttat/skulle vilja flytta produktion till länder utanför EU. Andelen företag som har flyttat/vill flytta mer produktion till länder inom EU är således 11 procentenheter högre än de som har flyttat/vill flytta i motsatt riktning. På nästa sida visas de förklaringar som uppges till att företagen vill flytta produktion till länder inom EU. På delbranschnivå är övervikten av andelen länder som vill flytta produktion till länder inom EU över andelen länder som vill flytta i motsatt riktning störst för företag inom kläder, hemtextil respektive maskiner och industriförnödenheter, 16 respektive 14 procentenheter. 16

18 Kortare leveranstid, bättre koll och kvalitet motiverar produktion i EU Vilja att öka graden närproducerade varor också en drivkraft att räkna med Vilket är det främsta skälet till att ni har flyttat/vill flytta produktion in i EU? Kortare leveranstider Bättre kvalitet Vi strävar efter en ökad grad av närproducerat Vi får bättre kontroll över produktionen Bättre service från leverantörerna 8% 13% 13% 23% 36% Kortare leveranstider är det vanligaste skälet till att företagen vill flytta produktion till länder inom EU, hela 36 procent uppger detta som bakomliggande faktor. Omkring 23 procent menar att bättre kvalitet är en drivkraft till att flytta produktion till EU. Drygt en av åtta eftersträvar en ökad grad av närproducerat och en lika stor andel uppger att de vill få bättre kontroll över produktionen. Annat skäl, nämligen: Mindre administrativt krångel Leverantörerna har bättre priser Tullfrihet Lägre fraktkostnader 3% 3% 3% Att leverantörerna har bättre priser är betydligt ovanligare som förklaringar till att flytta produktion inom EU, endast 3 procent uppger detta som förklaring. Inget av företagen uppger lägre fraktkostnader eller tullfrihet som förklaringar till att flytta produktion till länder inom EU. 17

19 Få importföretag har utsatts för kritik 90 procent uppger att de aldrig kritiserats för någonting kopplat till sin importverksamhet Har företaget någon gång blivit utsatt för kritik (från till exempel media eller kunder) kopplad till er importverksamhet? 9 Ja Nej Vet ej Importföretag får ofta ta emot kritik från media då missförhållanden uppdagas någonstans i produktionskedjan. Hur vanligt är det att företagen upplever att de får sådan kritik? Inte alls, av svaren att döma. Hela 90 procent av de tillfrågade importföretagen uppger att de aldrig har utsatts för kritik kopplat till sin importverksamhet. Endast 7 procent uppger att de någon gång kritiserats av media eller kunder med anledning av sin importverksamhet. 7% 3% 18

20 Appendix 19

21 Appendix Statistiskt underlag Denna rapport bygger på enkätsvar från Svensk Handels medlemsföretag verksamma inom importsektorn. Enkäten har skickats ut till totalt 1296 importföretag varav 225 har valt att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 17,4 procent. Bland de svarande företagen finns samtliga större delbranscher representerade. De svarande företagen finns även representerade i alla storleksklasser i termer av omsättning och antal anställda, med en något större andel företag som har 0-9 respektive anställda, vilket stämmer väl överens med storleksfördelningen i den totala populationen. Beräkning av Importindikatorn Importindikatorn beräknas som nettotalet av andelen företag som tror på en ökad import framöver minus andelen företag som tror på en minskad import framöver. 0 Ett positivt indikatorvärde innebär att andelen optimistiska företag överväger andelen pessimistiska. Ett neutralt indikatorvärde innebär att andelen optimistiska företag är lika stor som andelen pessimistiska. Ett negativt indikatorvärde medför att andelen pessimistiska företag överväger andelen optimistiska. Importindikatorn har två extremvärden: +100 och -100 En barometer som landar på +100 beskriver ett läge där samtliga företag är optimistiska En barometer som landar på -100 ger uttryck för att samtliga företag är pessimistiska 20

22 Bakgrundsinformation Nedan presenteras bakgrundsinformation för de 225 företag som besvarat enkäten Totalt 74 procent av de personer som besvarat enkäten är antingen VD eller både VD och ägare. Övriga är ägare, ekonomichefer, inköpschefer eller platschefer. Företagen är verksamma inom en rad olika delbranscher, de vanligaste delbranscherna är maskiner och industriförnödenheter, järn och bygg, kläder, hemtextil följt av dagligvaror respektive möbler. VD 47% VD och ägare 27% Ägare 13% Ekonomichef 5% Annat, nämligen: 4% Inköpschef 2% Platschef 1% HR-chef Butikschef Informationschef Maskiner och industriförnödenheter Järn & bygg (även VVS, trävaror, m.m.) 14% Kläder, hemtextil 11% Annan bransch 1 Dagligvaror 7% Möbler 7% Motorfordon och motorcyklar (även 4% Hemelektronik, vitvaror 4% Glas, porslin, present 4% Sport, fritid 4% Kemiska produkter 4% Medicinsk utrustning 3% Skor, väskor, etc. 3% Ur, optik, guld 2% Apoteksvaror (även hudvård och 2% Böcker, tidningar, tryckeri 1% 5% 1 15% 25% 21

23 Bakgrundsinformation Företagen är förhållandevis jämnt fördelade i olika storleksklasser. 13 procent är små företag, som omsätter mindre än 10 miljoner, medan drygt en tredjedel av företagen har en omsättning mellan 10 och 49 miljoner kronor. Omkring 51 procent av företagen omsätter 50 miljoner eller mer. Antal anställda Omsättning 5 45% 4 35% 33% 46% 4 35% 3 35% 3 25% 25% 19% 19% 15% 1 5% 15% 5% 15% 1 5% 13% 13% 0-9 anställda anställda anställda 250 anställda eller fler < 10 mnkr mnkr mnkr mnkr 200 mnkr eller mer 22