Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: Valutor och valutasäkring 2013:2. svenskhandel.

Transkript

1 Importbarometern Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer Tema: Valutor och valutasäkring 2013:2 svenskhandel.se

2 Innehåll 1. Om undersökningen Sammanfattning Konjunktur Handelsmönster Regler och byråkrati Tema: Valutor och valutasäkring Bilaga 1: Bakgrundsinformation

3 1. Om undersökningen Bland Svensk Handels medlemmar finns omkring registrerade importörer. Frågor som rör import är därför av största intresse för Svensk Handel och dess medlemsföretag. Importbarometern bygger på svar från vd:ar, ägare och ekonomichefer från totalt 254 importerande medlemsföretag hos Svensk Handel. Importbarometern ges ut tre gånger per år och följer konjunkturläget inom importsektorn och förutsättningarna för branschens aktörer. Bakom Importbarometern står Sveriges Importörer, ett Svensk Handel-initiativ som syftar till att lyfta fram importens betydelse för Sverige och tillvarata företagens intresse i frågor som är viktiga för alla svenska importörer. Importbarometern tas fram i samarbete med HUI Research, som står för insamling och bearbetning av data. Dataunderlaget har samlats in via en webbenkät mellan den 30 augusti och 23 september Kontaktpersoner: Maria Sandow, Svensk Handels utrikesenhet/sveriges Importörer, tel , maria.sandow@svenskhandel.se Nils Bohlin, HUI Research, tel , nils.bohlin@hui.se 3

4 2. Sammanfattning Optimismen fortsätter att stiga bland Sveriges importörer. Nära 57 procent tror att företagets import kommer att öka under de närmaste 6 månaderna. Nettotalet den så kallade importindikatorn visar att optimisterna är i övervikt med hela 46 procent över pessimisterna. 60% 55% 50% 46,3% 45% 43,6% 40% feb-2013 sep-2013 Mest positiva kring framtiden är importörer av järn- och byggvaror. Optimisterna är i övervikt med hela 58,5 procent över pessimisterna när det gäller utvecklingen det närmaste halvåret, vilket är en betydande ökning jämfört med de 43,4 procent som uppmättes i februari. Ökat köpsug från köpstarka hushåll, som länge sparat in på investeringar till hemmet och nu har ett uppdämt konsumtionsbehov, väntas gynna branschen i höst. Fortsatt stigande priser på bostadsmarknaden bidrar också positivt genom att göra det mer lönsamt att spendera på hemmet. Kina ligger kvar i topp bland de länder utanför EU från vilket flest företag tror på en ökad import, men med en något lägre majoritet för optimisterna jämfört med i februari i år. Allt fler företag tror nu att importen kommer att öka mest från USA: optimisterna är i övervikt med drygt 6 procent över pessimisterna, att jämföra med 4 procent i början av våren. Medias uppmärksamhet kring ett kommande frihandelsavtal mellan EU och USA kan vara en bakomliggande orsak till den stigande optimismen kring importen från USA. Tyskland och Nederländerna toppar ligan över ökade inköp inom EU. Andelen som tror att inköpen kommer att öka mest från dessa länder är 7,1 procent högre än de som tror på en minskning. För Frankrikes del ser det dystrare ut: andelen som tror på minskade inköp från Frankrike är i övervikt med nära 2 procent över de som tror på en ökning. 88,1 procent av företagen anger inte något land på frågan i vilket land de upplever att regelkrånglet minskat mest. 45,7 procent svarar att det inte skett någon minskning av regelkrånglet i något av deras importländer, medan 42,4 procent svarar vet ej. I de få fall där något land uppges nämns särskilt Norge, Kina och USA. Dessa är dock fortfarande länder där regelbördan alltjämt upplevs som hög (Importbarometern 1, 2013). 4

5 Ingen minskning av regelkrångel i något av våra importländer Vet ej 42,4% 45,7% Norge Kina USA Annat land Taiwan Indien Sydkorea Ryssland 3,3% 2,9% 2,4% 0,8% 0,8% 0,8% 0,4% 0,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Tull och tullprocedurer är det mest resurskrävande regelområdet enligt 1 av 5 företag. Tull och tullprocedurer hamnar därmed i topp som det enskilda regelområde som förbrukar mest av företagens tid, kostnader, personal, med mera, i samband med import. Importbarometern kommer i varje rapport att undersöka ett utvalt tema av särskilt intresse och aktualitet för svenska importörer. Temat denna gång är valutor och valutasäkring. Endast 1 av 3 företag valutasäkrar. Majoriteten av företagen uppger att de aldrig (38,4 procent) eller sällan (26,5 procent) valutasäkrar. Den främsta anledningen till detta är att risken för kraftiga valutasvängningar bedöms vara liten. Ytterligare en viktig orsak är att det kostar för mycket, vilket vart femte företag uppger som det främsta skälet till att de inte valutasäkrar. Drygt hälften tror på oförändrad kronkurs det närmaste halvåret. Den redan starka kronkursen väntas därmed kvarstå den närmaste tiden, enligt drygt 56 procent av företagen. Drygt 16 procent tror till och med att kronan kommer att stärkas ytterligare mot övriga valutor. Mer än vartannat företag handlar oftast i Euro. Euron är därmed den enskilt vanligaste valutan i importsammanhang bland de tillfrågade företagen. US Dollar kommer på andra plats: vart femte företag 21,6 procent uppger att de oftast handlar i US Dollar. 38,4% 26,5% Endast en fjärdedel av importföretagen tror att de Aldrig skulle tjäna på om Sverige införde Euro som nationell valuta, och endast 28,7 procent av importörerna Inte nu, men har tidigare gjort det anser att Sverige bör införa Euro istället för SEK. De senaste årens turbulens kring Euron samt den starka svenska kronkursen, som väntas kvarstå ett tag framöver enligt majoriteten av handlarna, kan sannolikt förklara detta resultat. 6,1% Ja, oftast Nej, sällan 29,0% 5

6 3. Konjunktur Optimismen bland Sveriges importörer fortsätter att stiga. Omkring 57 procent tror att företagets import kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Nettotalet den så kallade importindikatorn har ökat sedan början av våren och visar att optimisterna nu är i övervikt med hela 46 procent över pessimisterna. Järn och bygg är den bransch där optimismen ökat mest. För att fånga den rådande stämningen bland importföretagen får respondenterna vid varje tertial svara på hur de tror att företagets import kommer att utvecklas under de närmaste 6 månaderna. Resultaten presenteras i den så kallade Importindikatorn, som löpande följer konjunkturläget bland importföretagen. Importindikatorn visar nettotalet av andelen som tror på en positiv utveckling minus andelen som tror på en negativ utveckling. I Importbarometerns första enkät i februari i år, tillfrågades respondenterna om hur de trodde att importen skulle utvecklas över de kommande 12 månaderna. Detta har nu kortats ned till att endast innefatta de kommande 6 månaderna, vilket utgör en mer överskådlig tidshorisont. 3.1 Mer än varannan importör ser ljust på de kommande 6 månaderna Sveriges importörer ser fortsatt ljust på framtiden. Nära 57 procent av importföretagen tror att företagets import kommer att öka antingen något eller betydligt under de närmaste 6 månaderna. Importindikatorn har stigit sedan vår senaste mätning i februari i år, och visar att optimisterna nu är övervikt med hela 46 procent över pessimisterna. Totalt svarade 246 företag på frågan. Diagram 3.1 Importindikatorn 60% 55% 50% 46,3% 45% 43,6% 40% feb-2013 sep-2013 Under 2012 sjönk Sveriges totala import med 0,1 procent i volym jämfört med året dessförinnan. Även första kvartalet i år inleddes svagt, med ett fall på 3,7 procent jämfört med samma kvartal De importörer som tillfrågades om konjunkturen i vår mätning under februari månad i år uppvisade dock en övervägande optimism kring framtiden, vilket signalerade att en ljusning var på väg. Under andra kvartalet i år minskade importen endast med 1,1 procent jämfört med samma kvartal 2012, vilket är en vändning i rätt riktning även om ut- 6

7 vecklingen fortfarande är svag. En ökning av nettotalet andelen optimister i övervikt över pessimisterna från 43,6 till 46,3 procent mellan februari och september i år, stärker bilden av att det väntas ljusna för importen, om än i försiktig takt. Trots ökad optimism tror fortfarande nästan en tredjedel av importörerna på en oförändrad utveckling av importen under det närmaste halvåret. Som kan ses i diagrammet nedan har dock andelen som tror på en oförändrad utveckling minskat något sedan februari i år. Även andelen som tror på en betydlig ökning har minskat, medan andelen som tror att importen kommer att öka något har stigit. Allt fler tror således på en måttlig ökning, vilket är i linje med det allmänna konjunkturläget i såväl Sverige som omvärlden, där återhämtningen sker i en historiskt långsam takt. Diagram 3.2 Importindikatorn uppdelat på respektive svarsalternativ 60% 50% 40% 30% 38,2% 32,5% 43,9% 52,4% 20% 10% 0% 7,8% 8,5% 8,8% 4,5% 1,3% 2,0% Minska betydligt Minska något Vara oförändrad Öka något Öka betydligt feb-13 sep Optimismen stiger inom järn- och bygghandeln Bland de medverkande importföretagen tycks optimismen ha stärkts mest inom järn- och byggbranschen. I Importbarometern 1 (februari, 2013) var det så kallade nettotalet övervikten av andelen optimister över andelen pessimister för järn- och byggbranschen 43,4 procent. Denna siffra har nu stigit till 58,5 procent. Efter ett tufft fjolår och en trög start på 2013 visar siffror från Detaljhandelsindex (DHI) att järn- och bygghandlarnas försäljning återhämtat sig försiktigt de senaste månaderna (SCB & HUI Research). Den stigande optimismen tyder på att järn- och bygghandlarna nu vädrar bättre tider. Ökat köpsug från köpstarka hushåll som länge sparat in på investeringar till hemmet och nu har ett uppdämt konsumtionsbehov väntas gynna branschen under hösten. Fortsatt stigande priser på bostadsmarknaden bidrar också positivt genom att göra det mer lönsamt att spendera på hemmet. Inom branschen maskiner och industriförnödenheter har förtroendet sjunkit några procentenheter sedan i februari i år, men ligger fortsatt kvar på en positiv övervikt på över 40 procent. Däremot har nettotalet inom beklädnad, väskor och hemtextil minskat betydligt: från 55,6 till 34,4 procent. Sannolikt är det den svaga försäljningsutvecklingen för kläder och skor hittills i år som sänkt förtroendet inom branschen. Diagrammet på följande sida visar nettotalets utveckling från februari till september uppdelat på delbransch. Endast de branscher där minst 30 företag svarat visas i diagrammet. 7

8 Diagram 3.3 Importindikatorn på delbranschnivå 70% 58,5% 60% 55,6% 50% 40% 43,4% 44,2% 41,2% 34,4% 30% 20% 10% 0% Järn & Bygg Maskiner & Industriförnödenheter Beklädnad, väskor & hemtextil feb-13 sep Fortsatt oförändrad sysselsättning trots stärkt framtidstro Precis som i februari i år tror omkring 3 av 4 företag på en oförändrad personalstyrka för importfrågor de närmaste 12 månaderna, trots att majoriteten tror på en ökad import framöver. Den långsamma återhämtningstakten i såväl Sverige som omvärlden är sannolikt en förklaring till varför stigande optimism inte syns direkt i företagens anställningsplaner. Möjligen har flera av företagen även försökt att i så stor utsträckning som möjligt behålla arbetskraft under fjolårets nedgång, vilket innebär att det redan finns resurser inom företagen för att klara en försiktigt stärkt konjunktur det närmaste året. Andelen som tror på en oförändrad personalstyrka det närmaste året är nu till och med ännu högre än den var i februari. Hela 78,5 procent tror på en oförändrad personalstyrka för importfrågor de kommande 12 månaderna. Sammanlagt svarade 246 företag på frågan. Diagram 3.4 Hur tror du att företagets antal anställda för importfrågor (t ex. inköp, logistik, tullhantering, mm.) kommer att förändras de närmaste 12 månaderna? Med hög sannolikhet behöva minska antalet anställda Eventuellt behöva minska antalet anställda 2,4% 1,6% 7,3% 5,3% Oförändrat 73,1% 78,5% Eventuellt anställa fler Med hög sannolikhet anställa fler 11,3% 11,0% 5,9% 3,7% 0% 20% 40% 60% 80% 100% mar-13 sep-13 8

9 Även ifråga om sysselsättningsplaner är järn och bygg den bransch som är mest positiv. I februari var andelen järn-och bygghandlare som trodde att de eventuellt eller med hög sannolikhet skulle anställa fler i övervikt med 6,6 procent över de som trodde det motsatta. Nu är optimisternas övervikt uppe på 14,6 procent. Även inom branschen beklädnad, väskor och hemtextil tycks företagen nu något mer positiva kring behovet av personal för importfrågor det närmaste året, trots att framtidstron totalt sett inom branschen försvagats sedan februari i år. Däremot inom maskiner och industriförnödenheter råder nu status quo: varken andelen som tror att de kommer anställa fler eller de som tror att de kommer att behöva minska antalet anställda är i övervikt, vilket är en nedgång från det positiva nettotalet på 13,5 procent som uppmättes i februari. Diagrammet nedan visar nettotalen i denna fråga i februari respektive september i år utbrutet på branschnivå. Endast de branscher där minst 30 företag svarat visas i diagrammet. Diagram 3.5 Vad tror företagen inom de olika delbranscherna om utvecklingen av antalet anställda? 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 14,6% 13,5% 9,4% 6,6% 7,4% 0,0% Järn & Bygg Maskiner & Industriförnödenheter Kläder, väskor & hemtextil feb-13 sep Något fler upplever att leveranstiderna blivit längre Majoriteten av de tillfrågade företagen 65 procent upplever inte någon skillnad mellan nuvarande leveranstider och leveranstiderna under det senaste året. Andelen som upplever att leveranstiderna är oförändrade är därmed i stort sett lika stor som i februari i år. Andelen importörer som upplever att leveranstiderna för närvarande är längre än tidigare har dock ökat något och är nu i övervikt med drygt 11 procent över andelen som upplever att leveranstiderna förkortats. I våras var denna siffra 0 procent, vilket innebär att ingen av sidorna var i övervikt. Leveranstiderna blir generellt längre under högkonjunktur, när efterfrågan är hög och trycket på leverantörerna stort. En ökning av andelen importörer som upplever att nuvarande leveranstider är längre än tidigare bidrar därmed till att teckna en något positivare bild av konjunkturen, i linje med den försiktigt stigande framtidsoptimismen som noterats i Importindikatorn. 9

10 Diagram 3.6 Leverantörernas leveranstider för närvarande jämfört med hur de varit det senaste året 70% 60% 50% 40% 65,0% 63,7% 30% 20% 10% 0% 3,0% 0,0% Betydligt kortare än tidigare 15,3% 11,0% Något kortare än tidigare Oförändrade 20,7% 15,6% Något längre än tidigare 2,4% 1,6% Betydligt längre än tidigare feb-13 sep-13 10

11 4. Handelsmönster Kina hamnar fortsatt i topp bland de länder utanför EU från vilket flest företag tror på en ökad import. På andraplats kommer USA, där andelen som tror att importen kommer att öka mest härifrån är i övervikt med cirka 6 procent över de som tror det motsatta, vilket är en ökning med 2 procentenheter sedan i februari i år. Inom EU är Tyskland och Italien fortfarande i topp: härifrån väntas inköpen öka mest. I Frankrike däremot pekar det nu nedåt: andelen som tror på minskade inköp är i övervikt med 2 procent över de som tror det motsatta. 4.1 En växande andel tror på ökad import från USA Kina är fortsatt det land från vilket den största andelen av de importerande handelsföretagen tror att importen kommer att öka mest det närmaste året. Andelen importföretag som angett Kina som det land från vilket importen kommer att öka mest är i övervikt med 16 procent över andelen som angett Kina som det land från vilket importen kommer att minska mest. Övervikten för andelen som tror på en ökad import från Kina är dock något lägre än i vår senaste mätning. För USA:s del har däremot övervikten för andelen som tror på ökad import stigit sedan februari och ligger nu nära 6 procent, att jämföra med 4 procent i början av våren. Stigande förhoppningar inför det kommande frihandelsavtalet mellan USA och EU kan möjligen förklara en del av denna förstärkta optimism. Totalt har 192 företag svarat på frågan. Nedanstående tabell visar de 5 länder som hamnar i topp med högst nettotal (andel som tror på en ökning minus andel som tror på en minskning), respektive bottenlistan. På bottenlistan hamnar de länder där nettotalet blir negativt: det vill säga, där andelen som tror på en minskning överstiger andelen som tror på en ökning. Tabell 4.1 Förändringar i handelsmönstret utanför EU Topp 5 Bottenlistan 1 Kina 16,1% 1 Ryssland -1,0% 2 USA 5,7% 2 Japan -0,5% 3 Indien 4,2% 4 Norge, Schweiz 3,1% 5 Turkiet 2,6% 4.2 Höga leverantörspriser slår mot importen Förutom minskad efterfrågan som är den primära förklaringen till att importen från angivet land väntas minska framöver är höga leverantörspriser en viktig bakomliggande orsak till minskad import enligt drygt 17 procent av företagen. Leverantörens prissättning verkar ha en klart större betydelse än valutakursen. Att valutakursen endast i 3,3 procent av fallen anges ligga bakom minskad import kan i nuläget sannolikt till viss del förklaras av den starka svenska kronan. Utöver leverantörens pris är även leveranstider (14,1 procent) respektive 11

12 bristande kvalitet (12,0 procent) viktiga faktorer bakom en minskad import från angivet land. Observera att nedanstående diagram avser en flervalsfråga, varför procentandelarna inte summerar till 100. Diagram 4.1 Orsaker till minskad import från angivet land Minskad efterfrågan 26,1% Dina leverantörers pris 17,4% Leveranstider Bristande kvalitet 12,0% 14,1% Annan anledning Arbetskostnad 9,8% 9,8% Transportkostnad Strafftullar Valutakurs 3,3% 3,3% 4,3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 4.3 Minskade inköp från Frankrike Tyskland och Nederländerna hamnar i topp som de länder inom EU där andelen som tror på ökade inköp minus andelen som tror på minskade inköp är högst. För både Tyskland och Nederländerna är andelarna som tror att inköpen kommer att öka mest härifrån i övervikt med 7,1 procent. För Tysklands del är denna siffra något lägre än den som uppmättes i början av våren (15,6 procent), medan nettotalet på 7,1 för Nederländernas del istället är en ökning från de 2,2 procents övervikt som uppmättes under samma period. Även Italien hamnar fortsatt i topp, med en övervikt på nära 6 procent för de som tror på ökade inköp härifrån, vilket är samma nivå som uppmätts tidigare i år. För Frankrike ser det nu något dystrare ut än det gjorde i början av våren. I februari var andelen som trodde på ökade inköp lika stor som andelen som trodde på minskade inköp. Nu är Frankrike däremot det land där övervikten för de som tror på minskade inköp över de som tror det motsatta är som störst (1,8 procent). Totalt har 225 företag svarat på frågan. Nedanstående tabell visar de 5 länder som hamnar i topp med högst nettotal (andel som tror på en ökning minus andel som tror på en minskning), respektive de som hamnar i botten. På bottenlistan hamnar de länder där nettotalet blir negativt: det vill säga, där andelen som tror på en minskning överstiger andelen som tror på en ökning. 12

13 Tabell 4.2 Förändringar i handelsmönstret inom EU Topp 5 Bottenlistan 1 Tyskland, Nederländerna 7,1% 1 Frankrike -1,8% 2 Italien 5,8% 2 Tjeckien -1,3% 3 Polen 4,0% 3 Litauen -0,9% 4 Storbritannien 3,1% 4 Finland, Österrike -0,5% 5 Estland 2,2% 5 Bulgarien, Irland -0,4% 4.4 Bristande kvalitet lika stort problem inom EU som utanför Utöver minskad efterfrågan, vilket enligt drygt en tredjedel av de tillfrågade importföretagen är en primär anledning till minskade inköp, är även leverantörens pris en av de främsta anledningarna till varför inköpen från angivet land väntas minska framöver. Drygt vart fjärde företag uppger leverantörernas pris som en av de främsta bakomliggande orsakerna. Omkring 13 procent anger bristande kvalitet som anledning till minskade inköp. Bristande kvalitet verkar därmed vara ett ungefär lika stort problem vid inköp från ett EU-land som vid import från ett land utanför EU (12,0 procent). Valutakursen verkar ha en ytterst liten påverkan vid inköp från ett annat EU-land: det anges ligga bakom minskade inköp endast av 1,2 procent av företagen. Det senaste årets svaga Euro förklarar sannolikt det faktum att valuta har så pass liten påverkan på inköpen från ett visst land. Vidare är det naturligt att förändringar i handelsmönstret inom EU förklaras mer av andra faktorer än valuta, då majoriteten av EUländerna har samma valuta. Diagram 4.2 Orsaker till minskade inköp från angivet EU-land Minskad efterfrågan 36,6% Leverantörens pris 26,8% Bristande kvalitet 13,4% Annan anledning Leveranstider Arbetskostnad Ekonomisk instabilitet Transportkostnad Valutakurs 6,1% 4,9% 4,9% 3,7% 2,4% 1,2% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 13

14 5. Regler och byråkrati Nära 90 procent av företagen svarar antingen att ingen minskning av regelkrångel skett i något av deras importländer eller vet ej på frågan i vilket av deras importländer de upplever regelkrånglet minskat mest de senaste 3 åren. 5.1 Ingen tydlig minskning av byråkratiska hinder i något av importländerna På frågan i vilket av företagets importländer byråkratiska hinder och regelkrångel minskat mest under de senaste 3 åren svarar nära hälften 45,7 procent att de inte upplever något minskat regelkrångel i något av sina importländer. Ytterligare 42,4 procent av företagen svarade vet ej, vilket förstärker bilden av att de tillfrågade företagen inte ser några tydliga förbättringar på detta område. Totalt 88,1 procent av de 245 företag som besvarade frågan har således inte angett något land alls. Detta stämmer väl överens med resultaten i Importbarometern (februari), där totalt 93 procent av de tillfrågade upplevde att regelbördan överlag antingen ökat eller varit oförändrad. Bland den minoritet av företag som uppgett länder där regelbördan minskat de senaste 3 åren nämns framförallt Norge, Kina och USA. Det är dock ytterst få som angett dessa länder, och samma länder hamnar alltjämt i topp som några av de länder där regelbördan i importsammanhang fortfarande är som störst (Importbarometern 1, 2013). Diagram 5.1 I vilket av de länder ditt företag importerar varor från upplever du att byråkratiska hinder/regelkrångel i importsammanhang minskat mest under de senaste 3 åren? Ingen minskning av regelkrångel i något av våra importländer Vet ej 42,4% 45,7% Norge Kina USA Annat land Taiwan Indien Sydkorea Ryssland 3,3% 2,9% 2,4% 0,8% 0,8% 0,8% 0,4% 0,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 14

15 5.2 Tullprocedurer det mest resurskrävande regelområdet enligt vart femte företag Tullar och tullprocedurer hamnar i topp som det enskilt mest resurskrävande regelområdet: vart femte företag anser att detta är det område som förbrukar mest tid, pengar, personal, med mera, i samband med import. Även rapportering av statistik hamnar i topp som ett av de regelområden som kräver mest resurser enligt de tillfrågade företagen. Nedanstående diagram visar svarsfördelningen över de mest resurskrävande regelområdena i samband med import. Svaren på denna fråga samlades in under februari månad i år (Importbarometern 1): frågan besvarades av totalt 399 företag. 5.2 Vilka regelområden kräver mest resurser (i form av tid, kostnad, personal, m.m.) för ditt företag i samband med import? Tullar och tullprocedurer 21,7% Rapportering av statistik (ex. Intrastat) Hitta rätt leverantör Godshantering 15,4% 18,1% 17,0% Produktmärkning 11,4% Kemikalielagstiftning 9,2% Annat Tillstånd 2,9% 4,4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 15

16 6. Tema: Valutor och valutasäkring Endast 3 av 10 företag valutasäkrar sin import. Nära 65 procent svarar att de aldrig eller bara sällan valutasäkrar. Den främsta anledningen till att så många inte valutasäkrar är att de bedömer risken för betydande valutakurssvängningar som liten. En fjärdedel av importföretagen tror att de skulle tjäna på om Sverige införde Euro som nationell valuta idag, men drygt hälften av importörerna anser inte att Sverige bör införa Euro istället för SEK i dagsläget. 6.1 Mer än vartannat företag handlar oftast i Euro Euro är den enskilt vanligaste valutan i importsammanhang: mer än hälften 55,1 procent av företagen uppger att de oftast handlar i Euro. Euro följs av US Dollar, vilket en femtedel av företagen oftast handlar i. En betydande andel, 17, 1 procent, handlar i svenska kronor. Bland de som uppgett andra valutor än de föreslagna är det framförallt det brittiska pundet (GBP), schweizisk francen (CHF), NOK samt DKK som är vanligast förekommande. Diagram 6.1 Vilken valuta handlar ditt företag oftast i? Euro 55,1% US Dollar 21,6% SEK 17,1% Annan valuta 6,1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 6.2 Endast 3 av 10 företag valutasäkrar oftast Endast 29 procent av företagen valutasäkrar oftast sin import, medan majoriteten nära 65 procent svarar att de aldrig eller sällan valutasäkrar. Bland de drygt 6 procent som svarar att de tidigare valutasäkrat men nu slutat, är den främsta anledningen till att de slutat med detta att de bedömer risken för kraftiga valutasvängningar som låg. Diagrammet på nästa sida visar svaren på frågan Brukar ni valutasäkra er import?. Totalt svarade 245 företag på frågan. 16

17 Diagram 6.2 Brukar ni valutasäkra er import? 6,1% 29,0% Ja, oftast 38,4% Nej, sällan Aldrig Inte nu, men har tidigare gjort det 26,5% För drygt vartannat företag 51,1 procent är skälet till att inte valutasäkra helt enkelt att risken för kraftiga valutasvängningar bedöms vara låg. Nära vart femte företag anser att det kostar för mycket att valutasäkra, medan 7,5 procent tycker att det är för krångligt. Bland de skäl som anges under annat skäl syns bland annat: beslut från huvudkontor/på koncernnivå, inte så enskilt stora inköp, bedöms inte vara nödvändigt i nuläget då kronan är så pass stark eller har intäkter i samma valuta. Nedanstående diagram redovisar de bakomliggande orsaker som angetts av de företag som aldrig eller sällan valutasäkrar. Totalt har 174 företag besvarat frågan. Diagram 6.3 Vad är det främsta skälet till att ni generellt inte valutasäkrar? Vi bedömer risken för kraftiga valutasvängningar som låg 51,1% Annat skäl 21,8% Det kostar för mycket 19,5% Det är för krångligt 7,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 6.3 Drygt hälften tror på oförändrad kronkurs det närmaste halvåret Under det senaste året har den svenska kronan stärkts avsevärt mot viktiga valutor såsom Euron och den amerikanska dollarn. Ekonomisk och politisk oro i framförallt euro-zonen, samt en mycket expansiv penningpolitik i USA har stärkt den svenska kronan i förhållande till dessa valutor. 17

18 Drygt 56 procent av de tillfrågade företagen tror nu på en oförändrad kronkurs de närmaste 6 månaderna, vilket innebär att de förutspår en fortsatt stark krona. Drygt 16 procent tror till och med att kronan kommer att stärkas ytterligare mot övriga valutor. Omkring 15 procent tror däremot att kronan kommer att försvagas igen under det närmaste halvåret. Diagram 6.4 Hur tror du att kronans värde kommer att utvecklas på 6 månaders sikt? 60% 56,3% 50% 40% 30% 20% 10% 15,4% 16,4% 11,9% 0% Den kommer att försvagas mot övriga valutor Den kommer att vara i stort sett oförändrad mot övriga valutor Den kommer att stärkas mot övriga valutor Vet ej Drygt 30 procent av de tillfrågade företagen upplever att kronkursen påverkar deras företags konkurrenskraft mycket, medan sammanlagt omkring 67 procent inte upplever att den påverkar deras konkurrenskraft alls, eller endast lite. Diagram 6.5 Hur upplever du att kronkursen påverkar ditt företags konkurrenskraft? 10,9% 3,4% 30,3% 55,5% Mycket Lite Inte alls Vet ej 6.4 Mer än vartannat företag föredrar SEK framför Euro Endast 1 av 4 företag tror att deras verksamhet skulle tjäna på om Sverige hade Euro som valuta istället för SEK. Majoriteten svarar däremot antingen nej (42,2 procent) eller har svårt att bedöma hur detta skulle påverka deras företag, och svarar vet ej (31, 6 procent). 18

19 Diagram 6.6 Skulle ditt företag tjäna på om Sverige hade Euro som valuta (istället för SEK)? 31,6% 26,2% Ja Nej Vet ej 42,2% Drygt 28 procent av företagen anser att Sverige bör införa Euro som nationell valuta, det vill säga ungefär lika stor andel som de som tror att deras företag skulle tjäna på detta. Totalt sett anser majoriteten drygt vartannat företag att Sverige inte bör införa Euro, vilket sannolikt delvis är ett resultat av de senaste årens turbulens och osäkerhet kring Eurons framtid. Vid en uppdelning mellan de företag som tror att deras verksamhet skulle tjäna på att Sverige införde Euro respektive de som inte tror att de skulle tjäna på detta skiljer sig åsikterna om hur Sverige bör göra tydligt åt. I den grupp som tror att deras företag skulle tjäna på detta är andelen som anser att Sverige bör införa Euro omkring 70 procent, medan den senare gruppen istället uppvisar en likvärdig andel 78,6 procent som är emot att Sverige skulle införa Euro som nationell valuta. En betydande andel 20,5 procent svarar vet ej, vilket tyder på att det fortsatt är en komplex fråga att ta ställning till. De större företagen är i något högre grad positiva till ett införande av Euro som nationell valuta: bland företag med en årlig omsättning på över 50 miljoner kronor anser cirka 32 procent att Sverige bör införa Euro, att jämföra med endast 23 procent bland företag med en omsättning på under 20 miljoner kronor per år. Totalt har 244 företag besvarat frågan. Diagram 6.7 Anser du att Sverige bör införa Euro som nationell valuta? 20,5% 28,7% 50,8% Ja Nej Vet ej 19

20 6.5 I genomsnitt 3-6 månader innan valutakurssvängningar slår igenom i priset till konsument/slutkund Enligt 37,7 procent av de tillfrågade importföretagen tar det som regel mellan 3 och 6 månader innan en betydande förändring av kronkursen slår igenom i priset till konsument. Omkring en femtedel av företagen bedömer att det tar något längre tid, mellan 6 och 12 månader, medan ytterligare en femtedel av företagen bedömer att kronkursförändringar slår igenom i slutpriset redan inom 3 månader. Det är ytterst få knappt 6 procent som menar att priset till konsument/slutkund sällan påverkas. Totalt har 244 företag besvarat frågan. Diagram 6.8 Hur lång tid bedömer du att det som regel tar för en betydande förändring av kronkursen att slå igenom i priset till konsument/slutkund? Vet ej 9,4% Priset till konsument/slutkund påverkas sällan Mer än 1 år 3,7% 5,7% 6 12 månader 22,5% 3-6 månader 37,7% Mindre än 3 månader 20,9% 0% 10% 20% 30% 40% Utöver valutakurssvängningar är även nivåerna på råvarupriser samt transportpriser viktiga faktorer som påverkar priset till konsument. Mer än vart tredje företag menar att råvarupriset påverkar slutpriset medan oljepriset/transportpriser påverkar slutpriset enligt drygt 1 av 4 företag. Endast 6,1 procent av företagen anser att ränteläget i Sverige har någon betydelse för slutpriset. Diagram 6.9 Vilka av följande andra faktorer har direkt påverkan på priset till konsument/slutkund just i er bransch? Råvarupriser 36,8% Oljepriset/transportpriser 25,5% Konsumenternas efterfrågan 17,6% Efterfrågan från industrin 9,8% Ränteläget i Sverige Andra makroekonomiska faktorer 4,1% 6,1% 0% 10% 20% 30% 40% 20

21 Bilaga 1: Bakgrundsinformation Nedan presenteras bakgrundsinformation om de medverkande importföretagen. De medverkande företagen återfinns inom ett flertal olika branscher inom såväl parti- som detaljhandeln. Diagram 1 Huvudsaklig branschtillhörighet för de medverkande företagen Järn & bygg Annan bransch, nämligen: Maskiner och industriförnödenheter Beklädnad, väskor, hemtextil Dagligvaror Reservdelar, tillbehör motorfordon & motorcyklar Möbler Medicinsk utrustning & apoteksvaror Sport, fritid Kemiska produkter Hemelektronik, vitvaror Glas, porslin, present Böcker, tidningar, tryckeri Ur, optik, guld 7,7% 6,5% 6,5% 4,8% 4,0% 4,0% 3,6% 3,2% 1,6% 1,2% 13,7% 13,3% 12,9% 16,9% 0% 5% 10% 15% 20% Sammanlagt 87,8 procent av de personer som besvarat enkäten är antingen vd:ar, ägare eller både och. Nedanstående diagram visar respondenternas position i företaget. Diagram 2 Respondentens position i företaget VD 52,4% VD och ägare 21,7% Ägare 13,8% Annat Ekonomichef Inköpschef Platschef Informationschef HR-chef Butikschef 4,3% 4,3% 3,1% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 21

22 Storleken på de företag som besvarat enkäten varierar från 0-9 anställda till över 250 anställda. Den enskilt vanligaste storleksgruppen i termer av personal bland respondenterna är anställda. Diagrammet nedan visar fördelningen av antal anställda bland de medverkande. Diagram 3 Företagsstorlek (antal anställda) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 39,8% 35,8% 16,7% 7,7% 0-9 anställda anställda anställda anställda Vad gäller storleken i termer av omsättning har 48 procent av de medverkande en omsättning om mer än 50 miljoner kronor om året. 23,6 procent av företagen omsätter mellan miljoner kronor per år, medan övriga företag omsätter mindre än 20 miljoner kronor årligen. Diagram 4 Företagsstorlek (omsättning) 60% 50% 48,0% 40% 30% 23,6% 20% 10% 0% 0,8% 5,7% 10,6% 11,4% < 1000 t kr t kr t kr t kr t kr t kr 22