Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: Strafftullar 2013:1. svenskhandel.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: Strafftullar 2013:1. svenskhandel.se"

Transkript

1 Importbarometern Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer Tema: Strafftullar 2013:1 svenskhandel.se

2 Innehåll 1. Om undersökningen Sammanfattning Konjunktur Handelsmönster Regler och byråkrati Tema: Strafftullar Bilaga 1: Bakgrundsinformation

3 1. Om undersökningen Bland Svensk Handels medlemmar finns omkring 1500 registrerade importörer. Frågor som rör import är därför av största intresse för Svensk Handel och dessa medlemsföretag. Syftet med Importbarometern är att kartlägga vad Svensk Handels medlemmar tycker i viktiga importrelaterade frågor, hur de ser på konjunkturen, men även att följa vad som händer inom den breda importsektorn. Utöver de konjunkturella, återkommande frågorna kommer varje rapport även att belysa ett särskilt tema i korthet. Temafrågorna varieras vid varje enkättillfälle och berör aktuella regelområden eller andra viktiga frågor av intresse för importörerna. Importbarometern planeras utkomma tre gånger per år, med början våren Bakom Importbarometern står Sveriges Importörer, ett Svensk Handel-initiativ som syftar till att lyfta fram importens betydelse för Sverige och tillvarata företagens intresse i frågor som är viktiga för alla svenska importörer. Importbarometern tas fram i samarbete med HUI Research, som står för insamling och bearbetning av data. Resultaten i denna första undersökning bygger på svar från sammanlagt 399 respondenter. Sammanlagt 82 procent av de som besvarat enkäten är antingen vd:ar, ägare eller både och. Företagen är medlemmar i Svensk Handel och är registrerade hos Tullverket som importörer. Dataunderlaget har samlats in via en webbenkät mellan den 29 januari och 18 februari Kontaktpersoner: Maria Sandow, Svensk Handel utrikesenhet/sveriges Importörer, tel , maria.sandow@svenskhandel.se Nils Bohlin, HUI Research, tel , nils.bohlin@hui.se 3

4 2. Sammanfattning Sveriges importörer tecknar en positiv framtidsbild. Drygt 52 procent tror att företagets import kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Nettotalet den så kallade importindikatorn visar att optimisterna är i övervikt med hela 44 procent över pessimisterna. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 43,9% 38, 7,8% 8,8% 1, Minska betydligt Minska något Oförändrad Öka något Öka betydligt Importörer av dagligvaror ser ljusast på framtiden. Optimisterna är i övervikt med hela 75 procent över pessimisterna när det gäller utvecklingen det närmaste året. Dagligvarubranschen är därmed den mest optimistiska delbranschen. Detta beror sannolikt dels på den växande mattrenden samt det faktum att branschen är mer behovsstyrd och mindre konjunkturkänslig. Kina hamnar i topp bland de länder utanför EU från vilket flest företag tror på en ökad import. Kina följs av USA, Indien och Turkiet. Vartannat företag anger att högt pris är den bakomliggande orsaken till minskad import oavsett land utanför EU. Mot bakgrund av att den svenska kronan har förstärkts sedan mitten av sommaren 2012, är det aningen förvånande att pris anges som en betydande orsak till minskad import. Andra bakomliggande faktorer för minskad import är bristande kvalitet, minskad efterfrågan, tullavgifter samt ökad konkurrens från andra importörer i Sverige. Tyskland och Italien är de hetaste kandidaterna för ökade inköp inom EU. Andelen som tror att inköpen kommer att öka mest från dessa länder är 15 respektive 6 procent högre än de som tror på en minskning. Oavsett från vilket land inom EU respondenterna angett att importen kommer att minska är priset den vanligaste förklaringen. Bristande kvalitet är ett mindre problem för inköpen från EU jämfört med importen från länder utanför EU. 4

5 , Minskat betydligt 6, 61,6% 24,4% 7, 12,5% Minskat något Oförändrad Ökat något Ökat betydligt Vet ej/ingen uppfattning Drygt 31 procent av importörerna upplever att regelbördan har ökat det senaste året. Nettotalet visar att andelen som upplever en ökad regelbörda är i övervikt med 21 procent över de som upplever att regelbördan minskat. Endast 7 procent av importörerna upplever att regelbördan har minskat, trots regeringens uttalade mål att minska regelbördan för företagen. Importörer inom järn- och byggbranschen upplever störst ökning i regelbördan. Inom järn och bygg är andelen som upplever att regelbördan ökat i övervikt med 24 procent över de som upplever en minskning. Troligtvis beror detta på EUs ökade krav på CE-märkning och dokumentation. Ryssland och Norge toppar listan över de krångligaste länderna att importera varor från. Hela 46,2 respektive 32,5 procent av de företag som importerar från Ryssland respektive Norge upplever att regelkrånglet är störst i handeln med just dessa länder. 1. Ryssland 46,2 % 2. Norge 32,5 % 3. Indien 22,2 % 4. Kina 13,2 % Importbarometern kommer i varje ny rapport att undersöka ett utvalt tema av särskilt intresse och aktualitet för svenska importörer. Ämnesområden som kan komma att bli aktuella kan vara ursprungs- 5. USA 10,8 % märkning, försäkringar, valutasäkringar, med mera. Temat denna gång är strafftullar. Nästan vart sjätte företag har drabbats av strafftullar/skyddstullar. Majoriteten av de som drabbats fortsätter ändå att importera från landet ifråga. Bara ett fåtal av de som drabbats väljer i stället att köpa in varor från ett land inom EU. Drygt 84 procent av företagen uppskattar att det tar mer än fyra veckor att sjövägen få en vara levererad från Ostasien till en hamn i EU. Den av EU-Kommissionen föreslagna tidsfristen om tre veckor, under vilken man inte belägger varor som är på väg med strafftullar, är därför alldeles för kort för att syftet att öka förutsägbarheten för importörerna ska uppnås. Importbarometern bygger på svar från vd: ar, ägare och ekonomichefer från totalt 399 importerande medlemsföretags hos Svensk Handel. Importbarometern ges ut tre gånger per år och följer konjunkturläget inom importsektorn och förutsättningarna för branschens aktörer. 5

6 3. Konjunktur Sveriges importörer tecknar en positiv framtidsbild. Drygt 52 procent tror att företagets import kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Nettotalet den så kallade importindikatorn visar att optimisterna är i övervikt med hela 44 procent över pessimisterna. För att fånga den rådande stämningen bland importföretagen får respondenterna vid varje tertial svara på hur de tror att företagets import kommer att utvecklas de närmaste 12 månaderna. Resultaten presenteras i den så kallade Importindikatorn, en barometer som löpande följer konjunkturläget bland importföretagen. Importindikatorn visar nettotalet av andelen som tror på en positiv utveckling minus andelen som tror på en negativ utveckling. 3.1 Mer än hälften av importörerna ser ljust på det kommande året Sveriges importörer ser ljust på framtiden. Hela 52,7 procent av importföretagen tror att företagets import kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Nettotalet visar en klar övervikt om hela 44 procent för optimisterna över pessimisterna. Diagram 3.1 Importindikatorn 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 43,9% 38, 7,8% 8,8% 1, Minska betydligt Minska något Oförändrad Öka något Öka betydligt Efter en svag utveckling under 2012 där den totala importen krympte med 0,1 procent i volym jämfört med föregående år visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade företagen nu tror på en ljusning det närmaste året. De positivare tongångarna präglas dock fortfarande av viss försiktighet: 43,9 procent tror att importen kommer att öka något, medan endast 8,8 procent tror på en betydlig ökning. En stor andel hela 38,2 procent svarar att de tror på en oförändrad importvolym under det kommande året. Med tanke på att importen varit svag under det senaste året får tron på en oförändrad import ses som att dessa respondenter tror att en vändning av konjunkturläget dröjer ytterligare. Totalt svarade 374 företag på frågan. 6

7 3.2 Positiva tongångar hos importörer av dagligvaror Bland importörerna av dagligvaror är optimisterna i övervikt med hela 75 procent över pessimisterna gällande utvecklingen det närmaste året, vilket är långt högre än såväl det totala nettotalet som de enskilda nettotalen inom övriga branscher. Dagligvarubranschen står därmed tydligt ut som den enskilt mest optimistiska branschen i dagsläget. Överlag har dagligvarubranschen trots press från ökade råvarupriser och en något lägre försäljning ändå haft en under omständigheterna god utveckling det senaste året, jämfört med många andra branscher. Dagligvarubranschen är mer behovsstyrd och generellt sett mindre konjunkturkänslig än sällanköpsbranschen. Den växande mattrenden med flertalet matlagningsprogram på TV och influenser från utlandsresor innebär också att det ser ljusare ut för företagen inom dagligvarubranschen. Diagram 3.2 Importindikatorn på branschnivå 8 75 % 6 56 % 4 44 % 43 % 39 % 2 Dagligvaror Industriprodukter, m.m. Järn & bygg Beklädnad, väskor & hemtextil Möbler Företag som handlar med beklädnad, väskor och hemtextil har också goda förhoppningar för det kommande året, med ett nettotal på 56 procents övervikt för optimisterna. Minst optimistiska bland de fem delbranscherna är möbelimportörerna, men även deras nettotal tyder på en klar övervikt för optimisterna, med 39 procent. Det bör understrykas att ovanstående diagram endast visar de branscher där minst 30 respondenter svarat. 3.3 Oförändrad sysselsättning trots ökad optimism Drygt 7 av 10 företag förutser en oförändrad personalstyrka de närmaste 12 månaderna, trots att majoriteten tror på en ökad import framöver. Efter ett svagt 2012 är det sannolikt för tidigt att dra några större växlar angående en eventuell konjunkturuppgång och det är endast 17,2 procent av företagen som tror att de kan komma att anställa fler under de närmaste 12 månaderna. Av dessa är det knappt 6 procent som tror att de med hög sannolikhet kommer att anställa fler. De som tror på en utökad personalstyrka är ändå i övervikt med 8 procent över de som tror att de kommer att behöva minska personalstyrkan, vilket tyder på en viss om än måttlig optimism. Sammanlagt svarade 372 företag på frågan. 7

8 Diagram 3.3 Hur tror du att företagets interna resurser (antal anställda) kommer att förändras de närmaste 12 månaderna? Med hög sannolikhet behöva minska antalet anställda Eventuellt behöva minska antalet anställda 2,4% 7, Oförändrat 73, Eventuellt anställa fler 11, Med hög sannolikhet anställa fler 5,9% Dagligvarubranschen mest positiva kring jobben Dagligvarubranschen är mer positiva över sysselsättningsutvecklingen än övriga branscher, med 19 procents övervikt för optimisterna över pessimisterna. Diagram 3.4 Vad tror företagen inom de olika delbranscherna om utvecklingen av antalet anställda? 2 18% 16% 14% 1 1 8% 6% 4% 19% 1 Dagligvaror Industriprodukter, m.m. Järn & bygg Kläder, väskor, hemtextil 7% 7% Möbler Under 2012 kände många livsmedelsföretag av en ökad konkurrens, prispress och stigande råvarupriser och tvingades därför minska personalstyrkan något. Enligt Livsmedelsföretagen minskade sysselsättningen bland deras medlemmar med 2,5 procent under 2012 jämfört med De positiva resultaten tyder på att dagligvarubranschen nu ser ljusare på utvecklingen det närmaste åren. Importen gynnas sannolikt av den fortsatt starka svenska kronan. Minst optimistiska är möbelhandlarna, där varken optimisterna eller pessimisterna är i övervikt vad gäller sysselsättningsutvecklingen det närmaste året. Möbelhandeln är också den delbransch som är mest försiktig i sina prognoser för importtillväxten under året, varför det sannolikt är för tidigt att förutspå om det blir några nyanställningar den närmaste tiden. 8

9 3.5 Drygt 6 av 10 upplever ingen förändring av leveranstiderna Totalt svarar merparten hela 63,7 procent av företagen att de upplever att leveranstiderna för närvarande är oförändrade jämfört med hur de varit det senaste året. Skillnaden mellan de som upplever att leveranstiderna har ökat minus de som uppger att de minskat är 0, vilket innebär att ingen av sidorna är i övervikt. Leveranstiderna blir generellt längre under högkonjunktur, när efterfrågan är hög och trycket på leverantörerna stort, medan det omvända gäller under lågkonjunktur. Att majoriteten av de tillfrågade företagen inte upplever någon förändring i leverantörernas leveranstider under den senaste tiden indikerar att läget ändå är någorlunda stabilt bland de svenska importföretagen. Diagram 3.7 Leverantörernas leveranstider för närvarande jämfört med hur de varit det senaste året ,7% , 15,6% 1 3, Betydligt kortare än tidigare Något kortare än tidigare Oförändrade Något längre än tidigare 2,4% Betydligt längre än tidigare 9

10 4. Handelsmönster Kina hamnar i topp bland de länder utanför EU från vilket flest företag tror på en ökad import. Resultaten visar en övervikt om 20 procent för de som tror att importen kommer att öka mest från Kina, över de som tror på en minskning. Tyskland och Italien är de hetaste kandidaterna för ökade inköp inom EU. Andelen som tror att inköpen kommer att öka mest från dessa länder är 15 respektive 6 procent högre än de som tror på en minskning. Nedanstående karta visar respondenternas handelsmönster i dagsläget. Det är en bred geografisk spridning på de absolut vanligaste importländerna, som återfinns både i Asien (Kina, Indien), Nordamerika (USA) och Europa (Norge, Turkiet). Figur 1. De vanligast förekommande importländerna utanför EU = Fler än 150 = = = Kina väntas öka mest Kina är det land från vilket den största andelen av de importerande handelsföretagen tror att importen kommer att öka mest det närmaste året. Resultaten visar en övervikt om 20 procent för de som tror att importen kommer att öka mest från Kina jämfört med de som istället tror att importen kommer att minska mest härifrån. Importörerna visar således en fortsatt stark tro på Kina som leverantörsland. För USA, Indien och Turkiet visar samma nettotal en övervikt om 4 procent för de som tror att importen kommer att öka mest från dessa länder, jämfört med de som tror att importen istället kommer att minska. 10

11 Nedanstående diagram visar till vänster (gröna staplar) svarsfördelningen mellan de länder från vilka importen uppges komma att minska mest, respektive öka mest, till höger (rosa staplar). Staplarna inom respektive färg, på vardera sida om y-axeln, summerar således till hundra procent. Eftersom svarsfrekvensen är densamma på de båda frågorna går det att jämföra procentandelarna för en ökning respektive en minskning för varje enskilt land. Diagram 4.1 Förändringar i handelsmönstret utanför EU 55% Vietnam USA Turkiet Thailand Taiwan Sydkorea Schweiz Ryssland Norge Malaysia Kina Japan Indien Brasilien Australien Vet ej Annat, nämligen: 6% 5% 1 7% 1 6% 5% 7% 6% 15% Öka mest Minska mest Stigande priser och bristande kvalitet påverkar handelsmönstret Drygt hälften av importföretagen anger pris som orsak till en minskad import, oavsett vilket land minskningen gäller. Efter pris kommer (42,2 procent) bland annat minskad efterfrågan, strafftullar, omstruktureringar inom företaget, samt samarbetssvårigheter. Leveranstider (26,7 procent) och bristande kvalitet (20,0 procent) är också viktiga faktorer bakom en minskad import. Observera att nedanstående diagram gäller en flervalsfråga, varför procentandelarna inte summerar till 100. Diagram 4.2 Orsaker till minskad import från angivet land Pris 55,6% Annat 42, Leveranstider 26,7% Bristande kvalitet 20, Transportkostnad 14, Arbetskostnad 9,6% Politisk osäkerhet 0,7%

12 Nedanstående diagram visar de vanligaste orsakerna till minskad import från Kina respektive USA. Pris är den enskilt vanligaste förekommande orsaken för både USA och Kina, men något vanligare när det gäller Kina, där hela 54 procent angett detta som anledning. Diagram 4.3 Orsaker till minskad import från Kina och USA 6 5 Kina USA 54% % % % 19% 1 5% Politisk osäkerhet Bristande kvalitet Arbetskostnad Transportkostnad Leveranstider Annat Pris Mot bakgrund av att den svenska kronan har förstärkts både mot kinesiska renminbi (CNY) och den amerikanska dollarn (USD) sedan mitten av sommaren 2012, är det aningen förvånande att pris anges som en betydande orsak till minskad import från dessa länder. Bristande kvalitet är en betydligt vanligare orsak till minskad import i handeln med Kina än med USA. Drygt var tredje importör som tror på en minskad import från Kina anger bristande kvalitet som bakomliggande orsak, att jämföra med endast 5 procent för de som tror på en minskad import från USA. Leveranstider är också ett större problem i handeln med Kina, där 32 procent anger detta som orsak, att jämföra med 15 procent när det gäller USA. För de företag som svarat annat när det gäller minskad import från USA är omorganiseringar och minskad efterfrågan de enskilt vanligaste orsakerna. För Kinas del anges ökad konkurrens från andra importörer i Sverige, minskad efterfrågan samt tullavgifter, som bakomliggande orsaker bland de som svarat annat. 12

13 4.3 Handelsmönstret inom EU Nedanstående karta visar de vanligaste leverantörsländerna inom EU bland de medverkande företagen. Tyskland och Italien hamnar i topp bland de tillfrågade företagen, följt av Storbritannien och Frankrike, Finland och Spanien. Det är således i störst utsträckning från de centrala och västra delarna av EU som de tillfrågade företagen köper in varor. Figur 2. De vanligast förekommande inköpsländerna inom EU bland de medverkande importörerna = Fler än 150 = = = Officiell statistik från Kommerskollegium visar att Tyskland, Danmark och Holland är de vanligaste inköpsländerna inom EU bland svenska företag överlag. Italien kommer endast på åttonde plats. Bland de tillfrågade importörerna i denna studie är Italien således ett betydligt vanligare inköpsland Det är framförallt importörer inom järn och bygg, dagligvaror, industriprodukter samt kläder, väskor och skor som köper in från Italien. 4.4 Importföretagen tror på ökade inköp från Tyskland och Italien Tyskland är inte bara det vanligaste leverantörslandet inom EU utan även det land från vilket flest av de tillfrågade företagen tror på ökade inköp även framöver. Nettotalet visar en övervikt på 15 procent för de som tror på en ökning. Tyskland följs av Italien, där nettoandelen som angett en ökning är 6 procent. För ett flertal viktiga inköpsländer, såsom exempelvis Danmark, Frankrike och Belgien råder istället jämvikt mellan andelen som tror på en ökning respektive minskning, och nettotalet är således 0 för dessa länder. Nedanstående diagram visar svarsfördelningen mellan de EU-länder från vilka inköpen uppges komma att minska mest (gröna stolpar) respektive öka mest (rosa stolpar). Staplarna inom respektive färg, på vardera sidan om y-axeln, summerar till hundra procent. Då svarsfrekvensen är densamma på de båda frågorna går det att jämföra procentandelarna för en ökning respektive en minskning för varje enskilt land. 13

14 Diagram 4.5 Förändringar i handelsmönstret inom EU 58% Vet ej 18% Österrike Ungern Tyskland 8% 2 Tjeckien Storbritannien 4% 6% Spanien Slovenien Slovakien Rumänien Portugal Polen 5% Nederländerna Malta Luxemburg Litauen Lettland Italien 9% Irland Öka mest Grekland Frankrike 4% 4% Minska mest Finland Estland Danmark5% 5% Cypern Bulgarien Belgien Vi köper inte in varor från något EU-land4% 4% Pris bakom minskade inköp från EU-länder för mer än varannan importör Pris hamnar i topp med hela 53,7 procent som bakomliggande orsak till minskade inköp från angivet land inom EU. Prisförändringar ligger således bakom förändringar i handelsmönstret för handeln med andra EU-länder i ungefär samma grad som för handeln med länder utanför EU vilket är aningen förvånande med tanke på den starka kronan. 14

15 Diagram 4.6 Orsaker till minskade inköp från angivet EU-land Pris 53,7% Annat 33, Bristande kvalitet Leveranstider 13, 11,8% Arbetskostnad Transportkostnad Ekonomisk instabilitet 3,7% 3,7% 6,6% Bland de 33,1 procent som uppgett annat som bakomliggande orsak anges framförallt vikande konjunktur och efterfrågan från svenska konsumenter som anledning. Andelen respondenter som anger bristande kvalitet bakom minskade inköp är lägre när det gäller handeln inom EU endast 13,2 procent att jämföra med 20,0 procent för handeln utanför EU. Att leveranstider är ett mindre problem när det gäller handeln inom EU jämfört med handeln med länder utanför EU följer naturligt av den geografiska distansen. 15

16 5. Regler och byråkrati Drygt 31 procent av importörerna upplever att regelbördan har ökat det senaste året. Nettotalet visar att andelen som upplever en ökad regelbörda är i övervikt med 21 procent över de som upplever att regelbördan minskat. Drygt 6 av 10 importörer upplever att regelbördan är oförändrad, trots regeringens uttalade mål att minska regelbördan för företagen. Import av varor och tjänster berörs av en mängd regler kopplade till områden såsom tull, skatt, produktsäkerhet, ursprungsmärkning, tillstånd, med mera. Reglernas omfattning och utformning påverkar i allra högsta grad importörernas vardag. Rätt utformade regler kan bidra till trygghet och förutsebarhet medan allt för omfattande och krångliga regler istället kan vara väldigt resurskrävande och begränsande för importörernas verksamhet. Då regelverket har så pass stor inverkan på företagens vardagliga arbete kommer Importbarometern löpande att följa hur importföretagen upplever regelbördan samt för vilka länder som regelbördan i samband med import är störst. 5.1 Nästan var tredje importör upplever att regelbördan ökat Totalt svarar 31,4 procent av de importerande företagen att regelbördan för import av varor har ökat under det senaste året. Nettotalet visar på 21 procents övervikt för andelen som upplever en ökad regelbörda minus andelen som upplever att regelbördan minskat. En övervägande majoritet 61, 6 procent anser att regelbördan varit oförändrad under det senaste året. Diagram 5.1 Hur upplever du att regelbördan överlag för import av varor har utvecklats det senaste året? , 6, 61,6% 24,4% 7, 12,5% Minskat betydligt Minskat något Oförändrad Ökat något Ökat betydligt Vet ej/ingen uppfattning På branschnivå skiljer det sig något mellan hur de tillfrågade företagen upplever att regelbördan utvecklats under det senaste året. Järn och bygg är den bransch där övervikten för de som upplever en ökad regelbörda i förhållande till de som upplever att regelbördan minskat är störst, med 24 procent. 16

17 Att järn- och byggbranschen upplever en ökad regelbörda är inte förvånande med tanke på att EUs byggproduktförordning, som introducerar krav på CE-märkning för byggprodukter, börjar gälla den 1 juli Även nya krav på importen av trävaror inom ramen för EUs timmerförordning antas bidra till den ökade regelbördan för järn- och byggbranschen. Nettotalen inom övriga branscher ligger på omkring 20 procent, medan beklädnad, väskor och hemtextil ligger något lägre med 14 procents övervikt för de som upplever en ökad regelbörda. Nedan redovisas nettotalet inom de fem delbranscher som har ett underlag om minst 30 respondenter. Diagram 5.2 Regelbördans förändring under det senaste året, på branschnivå 3 25% % 24% 19% 15% 14% 1 5% Dagligvaruhandel Industriprodukter Järn & bygg Kläder, väskor, hemtextil Möbler 5.1 Ryssland och Norge toppar listan över de krångligaste länderna Ryssland är det land som flest importörer anger som det krångligaste landet att importera varor från, hela 46,2 procent av de som importerar från Ryssland upplever det som det land där regelkrånglet är störst. Tvåa i listan är Norge: nästan var tredje företag som importerar från Norge anger Norge som det land där regelkrånglet är absolut störst. Nedanstående lista visar de fem länder som hamnar i topp. Figur 3. Topp 5 krångligaste länder att importera varor från 1. Ryssland 46,2 % 2. Norge 32,5 % 3. Indien 22,2 % 4. Kina 13,2 % 5. USA 10,8 % 17

18 6. Tema: Strafftullar Nästan vart sjätte företag har drabbats av strafftullar/skyddstullar. Majoriteten av de som drabbats fortsätter ändå att importera från landet ifråga. Endast 1 av 10 av de som drabbats väljer att istället köpa in varor från ett land inom EU. Genom EUs antidumpningsförordning (Rådets förordning 1225/2009) har EU rätt att införa så kallade antidumpningsåtgärder om en exportör i ett land säljer sina varor till dumpade priser på EUs marknad. Antidumpningsåtgärderna syftar till att motverka den skadliga effekten av dumpningen. Åtgärderna tar vanligtvis formen av en tillfällig strafftull (skyddstull) som syftar till att jämna ut konkurrensen genom att priset på den importerade varan höjs. Under de senaste åren har EU infört ett ökande antal strafftullar mot import av konsumentprodukter såsom exempelvis kakelplattor, porslin och skor från Kina, kylskåp, frysboxar och glödlampor. Även om dessa åtgärder är relativt få till antalet är strafftullarna ofta förhållandevis höga. Exempelvis belades tidigare lågenergilampor från Kina med en strafftull på nästan 70 procent i syfte att skydda europeiska producenter. 6.1 Vart sjätte företag har drabbats av strafftullar För att undersöka hur många som påverkas av ovanstående åtgärder frågade vi importföretagen om deras företag drabbats av strafftullar/skyddstullar. 17,4 procent, vilket motsvarar omkring vart sjätte företag, svarar att de drabbats av strafftullar. Totalt svarade 356 företag på frågan. Diagram 6.1 Har ditt företag drabbats av skyddstullar? 17,4% Ja 82,6% Nej 6.2 Trubbigt verktyg eftersträvad effekt nås endast i 1 av 10 fall De importföretag som uppger att de drabbats av strafftullar/skyddstullar har valt att hantera detta på olika sätt. Drygt hälften av de tillfrågade 56,5 procent har fortsatt att importera från samma land trots tullavgiften. Nästan vart tredje företag har dock valt att istället importera från ett annat land utanför EU som en reaktion på den införda strafftullen. Det visar att 18

19 strafftullar/skyddstullar som införs för vissa länder kan vara ett trubbigt redskap för att uppnå målet att skydda leverantörerna inom EU. Endast 11, 3 procent av de som påverkats av strafftullar har övergått till att istället importera från ett land inom EU. Diagram 6.2 Vidtagna åtgärder för de företag som drabbats av skyddstullar Nej, vi fortsatte att importera varor från det land vars import belagts med skyddstull 56,5% Ja, vi importerade istället varor från ett land inom EU 11, Ja, vi importerade istället varor från ett annat land utanför EU 32, Orimligt kort tidsfrist i EU:s förslag enligt 8 av 10 importörer Enligt dagens regelverk för strafftullar, börjar tullarna gälla redan dagen efter att EU- Kommissionen tagit beslut om att införa dem, oavsett var varan befinner sig. I syfte att öka förutsägbarheten för importörerna överväger EU nu ett förslag om att införa en tidsfrist under vilken man inte belägger varor som redan är på väg med strafftullar. För att undersöka om den av EU-Kommissionen föreslagna tidsfristen om tre veckor är rimlig fick de medverkande företagen svara på hur lång tid det i allmänhet tar att sjövägen få en vara levererad från Ostasien till en hamn i EU. Totalt svarar 84,7 procent att det tar minst fyra veckor. Av dessa uppskattar 58,4 procent att det tar mellan 4-6 veckor medan 26,3 procent svarar att det tar mer än sex veckor. Endast 6,5 procent uppskattar att det tar mindre än fyra veckor. Den av EU-Kommissionen föreslagna tidsfristen om tre veckor, under vilken man inte belägger varor som är på väg med strafftullar, är därför för kort för att syftet att öka förutsägbarheten för importörerna ska uppnås. Diagram 6.3 Genomsnittlig leveranstid sjövägen från Ostasien till en hamn i EU 8,8% 6,5% < 4 veckor 4-6 veckor > 6 veckor Vet ej 26, 58,4% 19

20 Bilaga 1: Bakgrundsinformation Nedan presenteras bakgrundsinformation om de medverkande importföretagen. De medverkande företagen återfinns inom ett flertal olika branscher inom såväl parti- som detaljhandeln. Diagram 2.1 Huvudsaklig branschtillhörighet för de medverkande företagen Järn & bygg Kläder, väskor, hemtextil Industriprodukter, m.m. Möbler Dagligvaror Sport, fritid Hemelektronik, vitvaror Övrigt Glas, porslin, present Reservdelar,tillbehör motorfordon & Medicinsk utrustning & apoteksvaror Ur, optik, guld Böcker, tidningar, tryckeri Leksaker 3,8% 3, 3, 2, 1,5% 0,8% 9, 8, 6,8% 6,5% 6, 14,4% 14,4% 20, 5% 1 15% 2 25% Sammanlagt 82 procent av de personer som besvarat enkäten är antingen vd:ar, ägare eller både och. Nedanstående diagram visar respondenternas position i företaget. Diagram 2.2 Respondentens position i företaget Annat 3,8% Informationschef 0, Platschef 1,5% HR - chef 0, Butikschef 0, Ekonomichef 7, Inköpschef 3,8% VD och ägare 26, Ägare 10,8% VD 46, 5% 1 15% 2 25% 3 35% 4 45% 5 Storleken på de företag som besvarat enkäten varierar från 0-9 anställda till över 250 anställda. Den enskilt vanligaste storleksgruppen i termer av personal bland respondenterna är anställda. Diagrammet nedan visar fördelningen av antal anställda bland de medverkande. 20

21 Diagram 2.3 Företagsstorlek (antal anställda) 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% 40,8% 35,4% 14,5% 9, 0-9 anställda anställda anställda anställda Vad gäller storleken i termer av omsättning har mer än 82 procent av de medverkande en omsättning om mer än 5 miljoner kronor om året. Hela 90,7 procent av de medverkande har varit verksamma inom importbranschen i minst 10 år. För nästan hälften av de medverkande utgörs mer än 75 procent av deras omsättning av import. Nedanstående diagram visar hur stor andel av företagens omsättning som utgörs av import bland de svarande. Diagram 2.4 Andel av företagets totala omsättning som utgörs av import ,8% ,6% 8,8% 14, 17,7% 0 10 % % % % > 75 % 21

Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: EU 2014:1. svenskhandel.se

Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: EU 2014:1. svenskhandel.se Importbarometern Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer Tema: EU 2014:1 svenskhandel.se Innehåll Innehåll... 2 1. Om undersökningen... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Konjunktur...

Läs mer

Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: Valutor och valutasäkring 2013:2. svenskhandel.

Importbarometern. Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer. Tema: Valutor och valutasäkring 2013:2. svenskhandel. Importbarometern Konjunktur, handelsmönster och regelbörda för svenska importörer Tema: Valutor och valutasäkring 2013:2 svenskhandel.se Innehåll 1. Om undersökningen... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Konjunktur...

Läs mer

Importbarometern 2014:2 Tema: Hållbarhet och CSR-frågor

Importbarometern 2014:2 Tema: Hållbarhet och CSR-frågor Importbarometern 2014:2 Tema: Hållbarhet och CSR-frågor December 2014 HUI Research på uppdrag av Svensk Handel Innehåll Avsnitt Sida Om undersökningen 3 Importindikatorn 3 Hållbar konsumtion och CSR-frågor

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015 Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Södermanlands län år 2018

Södermanlands län år 2018 Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Juni 2015 Framtidstron fortsätter att dala Handelns försäljning har utvecklats väl under årets inledning men

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Juni 2016 Framtidsindikatorn fortsatt på låg nivå Framtidsindikatorn för juni månad ligger på -21, vilket

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag April 2015 2015-01-16 Höjda arbetsgivaravgifter slår hårt mot lönsamhet och anställningar i handeln Framtidsindikatorn

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag September 2015 Fortsatt oro över lönsamhet och nyanställningar Handlarnas framtidstro är fortsatt dyster.

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2016 Framtidsindikatorn fortsätter att minska Framtidsindikatorn fortsätter att minska (- 23) och

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Mars 2015 2015-01-16 Handlarnas framtidstro repar sig Handlarnas framtidstro steg i mars månad men Framtidsindikatorn,

Läs mer

Avvaktande framtidstro i detaljhandeln

Avvaktande framtidstro i detaljhandeln 2013-04-15 Avvaktande framtidstro i detaljhandeln I april noteras att handlarnas framtidstro ligger kvar på ungefär samma nivå som i mars månads Handelsbarometer. Framtidsindikatorn, som är ett mått på

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014 Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag April 2016 Branschen tror på en stabil och till viss del ökad försäljning Framtidsindikatorn landar i april

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag. Januari 2015

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag. Januari 2015 Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Januari 2015 Ica Maxi Värtan, Stockholm Foto: Björn Mattisson Höjda arbetsgivaravgifter riskerar

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Finländska dotterbolag utomlands 2016 Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda

Läs mer

Allmänna uppgifter om dig

Allmänna uppgifter om dig Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Maj 2015 Svag framtidstro i handeln Försäljningsutvecklingen har varit stark sedan fjolårets julhandel och

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Augusti 2015 Fortsatt svag framtidstro Framtidsindikatorn fortsätter att ligga på en låg nivå men steg något

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Handelsbarometern. Oktober Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Oktober Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2014 Svenskt Tenn, Stockholm Foto: Björn Mattisson 2014-10-15 Färre anställda trots ökad

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag December 2015 Oförändrad försäljning Handlarna tror i genomsnitt på en oförändrad försäljning under kommande

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget

Läs mer

Handelsbarometern Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Januari 2014 Alewalds Outdoor & Sports, Stockholm Foto: Björn Mattisson 2014-01-15 Sviktande

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång tradition av internationellt företagande Göteborg har alltid varit en internationell stad. Sedan staden grundades år 1621 har utrikeshandeln

Läs mer

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/ Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Stölder och svinn i detaljhandeln

Stölder och svinn i detaljhandeln Stölder och svinn i detaljhandeln 2019 Sammanfattning Svinnet i detaljhandeln ökade med 1 miljard kronor mellan 2016 och 2018. Externa stölder står för nästan hela ökningen 1 av 5 handlare har övervägt

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Januari 2016 Avtagande försäljningsutveckling Framtidsindikatorn minskar med 3 enheter sedan förra månaden

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1

Läs mer

E-handeln tror på stark julhandel

E-handeln tror på stark julhandel + 6 % e-barometern Q3 2009 E-handeln tror på stark julhandel Efter en svag ökning under andra kvartalet steg tillväxten under det tredje kvartalet till 5,8 jämfört med samma period föregående år, en tillväxttakt

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Sämre lönsamhet och ökad konkurrens för handlarna

Sämre lönsamhet och ökad konkurrens för handlarna 2013-01-15 Sämre lönsamhet och ökad konkurrens för handlarna Jämfört med i december månad har handlarnas framtidstro minskat. Framtidsindikatorn, som är ett mått på handlarnas tro på utvecklingen i detaljhandeln,

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik Finlands utrikeshandel 218 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-218 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 Handelsbalans

Läs mer

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Susanne Urban Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet Mina viktigaste budskap Det är

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer